OM LIVET I STADEN NUMMER ETT Movium Magasin. Martha Schwartz landskapskonstnär. Den levande staden. Kampen om utrymmet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OM LIVET I STADEN NUMMER ETT 2011. Movium Magasin. Martha Schwartz landskapskonstnär. Den levande staden. Kampen om utrymmet"

Transkript

1 OM LIVET I STADEN NUMMER ETT 2011 Movium Magasin Martha Schwartz landskapskonstnär Den levande staden Kampen om utrymmet

2 LANDSKAPET I FOKUS Landskap skiftar i uttryck och skala, mellan natur och stad, från regionala strukturer till gatstenens mönster. Genomgående för Rambölls arbete är att vi utformar miljöer i samklang med naturen. I bostadsområdet Valö fyr i Göteborg arbetade Ramböll aktivt med landskapsanpassning så att det mesta möjliga av berghällar och ursprunglig vegetation kunde bevaras. Ramböll är ett ledande teknikkonsultbolag som erbjuder helhetslösningar inom byggande, infrastruktur, industri, energi, vatten och miljö, telekommunikation, management, projektledning och IT. Ramböll i Sverige är en del av Ramböllgruppen som har medarbetare på cirka 200 kontor världen över.

3 REDAKTÖREN MOVIUM MAGASIN OM LIVET I STADEN NUMMER ETT 2011 MOVIUM MAGASIN OM LIVET I STADEN NUMMER ETT 2011 Utan människor, inga städer. Det finns inga städer! Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä? Det finns bara människor som slutit sig samman i olika slags gemenskaper, och så det omgivande landet, landskapet, säger han sedan. Jaha. Vad menar karln? Det är klart det finns städer. Vad är alla husen, gatorna och torgen om de inte är städer? Fast, vid närmare eftertanke så är det ju sant; finns det inga människor som av en eller annan anledning söker sig till varandra, som möts och bryter sina olikheter och åsikter mot varandra, som vill vara tillsammans och skapa någonting, så är ju husen, gatorna och torgen ganska tomma och utan människor, kan vi då tala om att det finns städer? Och landet runtomkring oss då, det som vi är beroende av för att få mat, vatten och luft ja det som utgör betingelserna för vår existens finns inte det, ja då finns inte heller vi. Och då finns det definitivt inga städer Rummet mellan husen Den danska arkitekten Jan Gehl har myntat uttrycket rummen mellan husen. Hans filosofi handlar om att skapa boplatser som talar till människans alla sinnen. Han har berättat att hans fru, som är psykolog, en gång frågade honom om vad han som arkitekt hade tänkt sig skulle hända mellan husen han ritade. Vad fanns det där, med tanke på själva livet som skulle levas? Jan Gehl fick sig en tankeställare. Han har aldrig slutat att tänka. Idag har hans kontor såväl stora megastäder som små svenska samhällen som patienter. Diagnoserna är påfallande lika överallt. Men människor i olika städer kan inte kopiera varandras lösningar utan måste utgå från sina egna villkor. De kan däremot inspireras av samma filosofi, och dela visioner. Skärper blicken Jan Gehl hör till dem som inspirerar oss i vårt arbete på Movium. Vi vill vara en mötesplats för dem som forskar om, planerar, anlägger och förvaltar stadens utemiljö, vi vill skapa opinion, höja ribban för det som vi tror är möjligt och sprida kunskap som pekar framåt och därmed vara med och skapa attraktiva livsmiljöer där både människor och växter kan leva och må väl. Här, i vårt nya Movium Magasin om livet i staden speglar vi framtidens frågor om stadsutveckling. Vi samlar oss och tar ordentlig sats. Vi skärper blicken. Nyheter ger utblick och orientering, reportage skapar bredd och sammanhang, forskning och fakta borrar på djupet. Vi vill visa att de städer, de urbana livsmiljöer som attraherar människor, är städerna som består av både gröna och grå byggstenar, som är fulla av mötesplatser där människor, trots olikheter, känner sig trygga. Stort och övergripande Som läsare kommer du att möta dem som tänker stort och övergripande sida vid sida med dem som ägnar sig åt detaljerna. Kanske finns det inga städer, men det finns urbana sammanhang, där allt fler i världen vill befinna sig idag. Det finns mycket att göra. Det finns fullt av visioner. Det finns fallgropar man måste undvika. Men det finns också stora möjligheter. Med vårt magasin vill vi sätta fokus på allt detta. Vi vill vara med och skapa framtidens urbana boplatser. Kan det bli bättre? Titti Olsson, redaktör Movium Magasin 4 5 Foto: Jim Bearden, Come out and play-festivalen 2009/www.comeoutandplay.org

4 INNEHÅLL Movium Magasin REPORTAGET Det här är en REDAKTÖREN Det finns inga städer... 4 PROFILEN Martha Schwartz: Varför bor vi inte i växthus?... 9 MOVIUM PLANTARUM nya växter!...11 LEDAREN Social hållbarhet framtidens urbana utmaning...36 LIVET I STADEN Den levande staden: Jan Gehl och Martha Schwartz...52 SAMTALET Fem säkra kort från en expert...84 BARN & UNGA Barns rätt till skrubbsår...86 MOVIUM FAKTA Vattenvett...38 Stadsträd för framtiden magnolia...74 MOVIUM RÅDGIVNING Han vet allt om sten...68 Proffs hjälper proffs frågor & svar...70 MOVIUM PARTNERSKAP Stadsutveckling...12 Park-gata-torg...46 Kyrkogård...50 Stadsträd...72 Foto: Jim Bearden, Come out and play-festivalen berättelse om förändring. En snabb föränd ring som knappt diskuteras eller debatteras och som på ytan kan verka enbart positiv. Det handlar om våra innerstäder. De lever upp och frodas igen, tomma hus renoveras och befolkas. Men under ytan pågår en kamp, en kamp om utrymmet och rätten till staden. Movium Magasin Movium Centrum för stadens utemiljö, är mötesplatsen vid SLU för dem som forskar om, planerar, anlägger och förvaltar stadens utemiljö. Vi förmedlar nyheter, bildar opinion, förvaltar projekt och erbjuder nätverk, rådgivning och utbildning. Movium Magasin om livet i staden är tidskriften för alla som arbetar med eller är intresserade av den urbana livsmiljön. REDAKTÖR Titti Olsson, ANSVARIG UTGIVARE Anders Rasmusson, Movium REDAKTION MOVIUM Nina Brunndahl Warnolf Fredrik Jergmo Göran Nilsson Titti Olsson Angela Sandell E-POST OVANSTÅENDE Se OMSLAGSFOTO Mikael Risedal ART DIRECTOR Lars Lindoff ANNONSERING PRENUMERATION movium.slu.se/moviummagasin ADRESS Movium Centrum för stadens utemiljö, SLU Box 54, Alnarp MOVIUMS WEBBPLATS Tryck: Wallin & Dalholm, Lund 2011 Foto: Kolbjörn Guwallius. 6 7

5 PROFILEN Martha Schwartz, landskapskonstnär: Varför bor vi inte i växthus? Martha Schwartz är, förutom professor i landskapsarkitektur vid Harvard University Graduate School of Design, en synnerligen verksam landskapsarkitekt med prestigefyllda uppdrag över hela världen. Basen finns i det egna kontoret MSP i London, där hon också bor med sin familj. Hon är född i Philadelphia, USA, och började som 17-åring studera konst vid University of Michigan. Jag har alltid vetat att jag vill bli konstnär, säger hon. Utomhuslek, liksom ett starkt engagemang i miljön och viljan att förbättra och göra det vackert omkring sig, har präglat henne. Två starka minnen flyter omedelbart upp till ytan. Först: När Martha var sex år bodde familjen en tid utanför Washington, där hon gick i en liten privatskola ute på landet, eftersom det var den enda icke segregerade skolan. På skolgården fanns en träjeep att leka i. Martha målade den full av färgglada stjärnor för att den skulle bli vacker. Rektorn delade inte den åsikten, utan Martha fick stanna kvar efter skolan och skura bort all kritfärg. Sedan: När hon var tio deltog hon i en tävling som gick ut på att skapa en lekskulptur på skolgården. Hennes förslag var en stor, vacker cementdrake. En annan flicka vann, eftersom Martha glömt att sätta ut sitt namn på förslaget. Men draken blev uppförd och står där än idag. Hennes pappa var arkitekt. Många är de timmar som hon och hennes fyra yngre systrar tillbringat lekande på golvet i hans studio. Martha gick i konstskolor för barn, och hennes examensarbeten i high school och på college gjordes i ämnet konst. Familjen besökte ständigt märkesbyggnader och arkitekturmuseer. Hon visste alltså tidigt vad en arkitekt sysslade med. Och hon visste lika tidigt att hon inte ville bli arkitekt. Foto: Mikael Risedal

6 PROFILEN Alldeles för tekniskt, för mycket konstruktioner och för lite frihet i uttrycket, säger hon. Under sin konstutbildning kom hon i kontakt med jordkonst eller land art. Det var i slutet av 1960-talet och konstnärer som Alan Sonfist och Walter de Maria skapade processer ute i öknen. Det var konst långt från galleriernas objekt, skapade för försäljning. Jordkonsten var provokativ och fick oss att se landskapet på ett nytt sätt. Ja, land art-konstnärerna var de första miljöaktivisterna. De förde en dialog med landskapet. De blev mina hjältar, säger Martha Schwartz. Hon utbildade sig till landskapsarkitekt vid Harvard University of Graduate Design och tog sin examen vid University of Michigan eftersom det inte gick att utbilda sig till land artkonstnär på annat sätt. Vad är skillnaderna och likheterna mellan konst och landskapsarkitektur? Den frågan vägrar Martha Schwartz att besvara. Hon varken kan eller vill, hon är inte road av att sätta gränser och dela in i fack. Lägg märke till att vi inte använder ordet landskapsarkitektur på våra visitkort vi skapar konst. Men det är mycket lättare att arbeta med landskap om man kallar sig landskapsarkitekt! Martha Schwartz vill föra in land art i urbana sammanhang. I staden ser de annorlunda ut än i öknen. Landskapskonst upplevs på ett annat sätt eftersom villkoren är andra i konstruerade miljöer, likaså materialen. Martha Schwartz hör definitivt till de skapande människor som har ett starkt socialt patos och vill åstadkomma någonting med sin konst. Jag vill bidra till att göra livet bättre för människor i urbana miljöer. På så sätt vill jag vara med och göra världen bättre. Det ska vara underbart att leva i städer. Vi ska inte glömma att våra landskap är mer än natur: de är kultur, de är sociala rum. Det handlar om att skapa balans, annars blir ingenting hållbart för framtiden. Gröna element är en förutsättning för förtätning, säger hon sedan. Först då kan man skapa kvalitet. Vi måste tillåta naturliga system för vattenrening och mångfald i urbana sammanhang, det är det som förhöjer upplevelsen för människor. Att hävda att det som är urbant inte skulle vara grönt avslöjar en mycket snäv syn på vad som är en stad, säger hon. I slutet av april invigdes Martha Schwartz senaste verk i Kina: en labyrint formad som en stad av tegelstensmurar, ur vilka det växer pilträd. Labyrinten ligger i den region där man i mitten av 1970-talet hittade den berömda terrakottaarmén i en kejsargrav. Teglet är tillverkat av samma jord som i kejsarens gravområde. Att utse något av sina verk till sin favorit kan hon inte, det vore som att favorisera något av sina barn framför de andra. Men de sammanhang där hon varit med om att förändra synen på landskapsarkitektur och vidga dess möjligheter är hon särskilt stolt över. Inspirationen i arbetet kommer framförallt från resor och vistelser tillsammans med familjen. Hennes söner är arkitekt respektive skådespelare, och hennes yngsta dotter vill bli rockstjärna och författare och arkitekt. Hon kan givetvis bli alltihop, säger Martha Schwartz. Därnäst är konsten den allra starkaste inspirationskällan. Hon och maken tittar alltid på konst. Jag älskar visuella idéer. Att skapa, att uppfinna, att komma på idéer, är det starkaste mänskliga uttryck jag kan tänka mig. Martha Schwartz har från början aldrig varit intresserad av trädgård. Men när hon under utbildningen till landskapsarkitekt kom i kontakt med franska barockträdgårdar förstod hon att hon hamnat rätt. Den klassiska trädgården är som en orkestrering av rum. Det är som att vara mittemellan det trygga inomhus och det vilda utomhus. Till ett av hennes starkaste trädgårdsminnen hör också första mötet med ett palmhus med tropiska växter. Varför bor inte folk så i växthus! Varför flyttar man inte in sina sängar och matbord bland växterna, och låter sig omslutas av naturen! Lite som att bo i en djungel alltså, och kanske något som lockar det allra innersta i vårt väsen; som en förbjuden fantasi, ett äventyr bortom ordning och reda, en förbjuden lustgård, ett Eden före syndafallet. Ingen har dock byggt bostäder på det viset än. Inte Martha Schwartz heller, inte ens till sig själv. Nej, det jag har inte råd med! Och inte är jag någon vidare campare heller. Om jag ändå vore det! Titti Olsson, Movium Sedum 'José Aubergine kärleksört. Foto: Lena Särnfors. Movium Plantarum har utökats med nya växter! Movium lanserade nyligen perenner, prydnadsgräs, lökoch knölväxter, vattenväxter och ormbunkar i sin växtdatabas Movium Plantarum. Den innehåller nu fakta, bilder och sökbara egenskaper för över tretusen lignoser och örtartade växter. Moviums växtdatabas Movium Plantarum lanserades 2010 och bygger på växtdatabasen Svensk Dendrologi från 1990-talet. Ett register över växter för trädgård, park och landskap som beskriver viktiga egenskaper som har betydelse för hur en växt kan användas. Växtdatabasen har uppdaterats med fler växter och nya funktioner och är nu en modern webbtjänst för yrkesverksamma i den gröna sektorn som man prenumererar på istället för köper. Rar bok Arbetet med att utvidga Movium Plantarum med örtartade växter tog avstamp i Perennboken från 1989 med Kenneth Lorentzon som en av huvudskribenterna. En mycket populär bok som tyvärr är väldigt svår att få tag i idag. De som har perennboken i sin bokhylla håller hårt i den, men nu kan alla ta del av innehållet genom Moviums växtdatabas. Dessutom har växterna i ett omfattande arbete märkts upp med sökbara egenskaper, såsom blomfärg, speciell tålighet och planteringsavstånd. Ambitionen är att alla växter ska visas med foto, ett arbete som sker löpande och som egentligen aldrig blir klart eftersom databasen ständigt utökas med nya växter. Det finns även en modul - Studium - för självstudier som vänder sig till studenter och alla andra som vill testa och utveckla sina kunskaper om växter. En tanke är att man med olika sinnen ska kunna läsa, se och höra om växterna. Ett flertal växter presenteras därför med texter, bilder, illustrationer, filmer eller ljudfiler. Samtliga åttioåtta ljudfiler från Movium Trädguide, en uppskattad tjänst för parker som vill erbjuda sina parkbesökare möjligheten att ringa och lyssna på fakta om träden, går att lyssna på i växtdatabasen. Fredrik Jergmo, Movium 10 11

7 Partnerskap Stadsutveckling Gestaltningsförslag för St Knuts torg i Malmö. Illustration: Gunnar Cerwén. I ljudlandskapet betonas upplevelsen av ljud Det finns positiva aspekter av ljud i staden. Vatt en installationer av olika slag är ofta högljudda, men likväl uppskattade element i staden. Kanske inte minst eftersom de också maskerar mindre eftertraktade ljud, som trafik. Ett mer nyanserat sätt att betrakta och evaluera stadens ljudmiljö är under utveckling. I forskningen utgår man från begreppet ljudlandskap, som myntades av den kanadensiska forskaren och tonsättaren Murray Schafer I ljudlandskapet betonas upplevelsen av ljud, vilket givetvis innefattar många och delvis komplicerade aspekter, där också nivån utgör en viktig del. I Malmö pågår nu ett Movium Partnerskapsprojekt, Ljudlandskap Malmö, där konceptet ljudlandskap knyts till stadsplanering och utformning av staden. Syftet är att undersöka hur planering för ljud kan göras i praktiken, samt väcka uppmärksamhet kring ämnet. Inom projektet kommer man att göra en intervention vid St. Knuts torg i Malmö. Ljud landskapet kommer då att förändras, dels genom uppbyggnaden av ett ljudskärmande och vegetationsklätt rum och dels genom tillägg av ljud via högtalare. Ljudet som läggs till kommer att bygga på det andningstempo som människan använder sig av i vila, och tanken är att rummet ska fungera som en lugn plats som kontrasterar till omgivande aktivitet ett kontemplativt rum. Gunnar Cerwén, forskningsassistent vid område Landskapsarkitektur, SLU Alnarp Partnerskap Stadsutveckling Trafikbuller ökar äldres risk för stroke Vi ska alla dö. Frågan är väl bara hur och när. En dansk forskargrupp har nyligen undersökt sambandet mellan exponering av trafikbuller vid bostaden och risken för stroke. Forskarnas resultat visar en 27-procentig ökad risk för stroke i åldersgruppen över 65 år. Däremot upptäcktes i stort sett ingen effekt av trafikbuller bland gruppen åringar. Många faktorer påverkar sannolikheten för att drabbas av stroke. En av de största riskfaktorerna är högt blodtryck. Studien visar att ett samband mellan trafikbuller och stroke hos äldre personer kvarstår trots korrigeringar för högt blodtryck och blodtryckssänkande mediciner. Detta indikerar att det finns andra faktorer som är inblandade i den effekt trafikbuller har på risken för stroke. Risken var densamma för både män och kvinnor och ökade vid trafikbuller över 60 db. Störd sömn Att just de äldsta i försöksgruppen hade störst risk för stroke förklaras av att de på grund av sin redan fragmentariska sömn är mer mottagliga för sömnrubbningar. Störd sömn leder nämligen till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, där stroke ingår. För äldre personer kan trafikbuller nattetid därför vara mer skadligt än dagtid. Även om detta är en första studie kan vi knappast blunda för att bilismen påverkar vår hälsa negativt. Biltrafiken måste minska. Nya vägar och kringfartsleder ska inte behöva styra bostadsbyggandet. Att undvika senior- och äldreboenden ja bostäder över huvud taget på grund av bullerrisker måste väl ändå ses som en felaktig slutledning. Det måste ju vara trafiken man ska göra någonting åt eller flytta på, inte människorna. Pia Schmidtbauer, frilansjournalist Bullernivån som användes i analysen var det genomsnittliga trafikbullret under ett år vid deltagarnas bostad. Studien påbörjades 1993 och avslutades Under den här perioden uppmättes en liten men stadig ökning av trafikbullret, cirka 0,5 db ökning för varje femårsperiod. Forskarna identifierade förstagångsfall av stroke bland studerade personer. Gruppen som ingick i studien bodde huvudsakligen i urbana områden, i Köpenhamn och Århus, och är inte representativ för alla invånare i Danmark. 35 procent av dem levde i områden där trafikbullernivåerna överskred 60 db. Staden måste börja producera Intresset för urbana frågor har under de senaste åren exploderat. Kanske är det inte så konstigt. Idag bor merparten av jordens befolkning i urbana sammanhang och den globala urbaniseringen fortsätter i rask takt. En hållbar utveckling av våra urbana miljöer blir avgörande för framtiden. Movium har bestämt sig för att bidra! Därför har ett nytt nätverk för stadsutveckling bildats. Syftet med nätverket är att skapa en mötesplats för forskare och praktiker där man kan utbyta erfarenheter och kunskap. Genom nätverket vill vi också bidra till en lärande process där vi delar omvärldsbevakning och inspirerar varandra i ett kreativt samtal. Staden har alltid varit föremål för visionärt utvecklingsarbete, men lösningarna har inte alltid varit lyckosamma. Efterkrigstidens stadsbyggande har lett till utglesad stadsmiljö där bostäder, arbetsplatser och service är åtskilda av en anonym grönska och överdimensionerad trafikapparat. Staden måste sluta konsumera och börja producera. En av våra största utmaningar är att staden har blivit en ofrivillig storkonsument av mark och andra naturresurser samtidigt som avståndet mellan människor har ökat. Varje yta i staden behöver göra mer än en sak; parkeringsplats & tennisbana, tak & skateboardramp, fasad & vertikal odlingslott, väderskydd & solcellspark. Mångfunktionalitet finns i både tid och rum. Detta, och annat, vill vi utforska i Moviums nätverk för stadsutveckling. Välkommen! Caroline Dahl Movium Partnerskap Stadsutveckling 12 13

8 GENTRIFIERING Kampen om utrymmet Text och foto: Kolbjörn Guwallius Det här är en berättelse om förändring. En snabb förändring som knappt diskuteras eller debatteras och som på ytan kan verka enbart positiv. Det handlar om våra innerstäder. De lever upp och frodas igen, tomma hus renoveras och befolkas. Stadskärnan växer och förtätas medan villaförorten blivit omodern och tveksam ur klimatsynpunkt. Det är klimatsmart att bo i lägenhet, städernas kulturutbud och närheten till allt lockar samtidigt som inredningsmagasin och bostadsbilagor vill få våra munnar att vattnas med hjälp av sparsamt möblerade, bländande ljusa våningar och nyrenoverade jättekök. Men under ytan pågår en kamp, en kamp om utrymmet och rätten till staden. Nätverket Stad Solidar bygger en by av kojor på Möllevången i Malmö i protest mot gentrifiering

9 REPORTAGET Sommaren Ilskan pyr i området Möllevången i Malmö. Vanmakt är det ord som ligger närmast till hands för att beskriva vad Möllevångsfestivalens arrangörer känner. Festivalen har blivit både älskad och avskydd i området. Älskad, därför att den fångar upp lokal kreativitet, samlar människor i ett engagemang för sin närmiljö och ger en känsla av att vi kan göra något stort tillsammans bara vi vill. Avskydd, därför att områdets störningskapacitet pressas till max under två dygn då trummande, spelande och festande fullkomligt tar över gatorna. Det här är festivalen där folk uppmanas öppna sina innergårdar, öppna sina vardagsrumsfönster, ja rentav släpa ut soffan och bjuda in till kalas på trottoaren eller varför inte ute på gatan. Med tillstånd, ja visst, men tillståndets ramar är tänjda till max. Kommunens inställning är positiv men tvekande, festivalen har flera av åren gått back och har svårt att övertyga om behovet av ekonomiskt stöd. Festivalen har bidrag till att sätta Möllevången på kartan som Sveriges kanske coolaste område. Här finns kontinental känsla som ingen annanstans i Sverige. Malmö är Sveriges Berlin, och Möllevången Sveriges Kreuzberg eller Prenzlauer Berg. Det är mycket med Möllevången som för tankarna till de Berlinska stadsdelarna som, liksom Möllevången, ligger utanför den absoluta stadskärnan men ändå är tät stad. Här finns de nergångna husen, den blomstrande kreativiteten, butikerna med skyltar på en mängd andra språk än svenska. Gatukonst är flitigt förekommande, butikerna tillåts svälla ut på gatan längre än vad några kommunala normer rimligen tillåter på pappret och boende i dåligt ljudisolerade lägenheter har vant sig vid nattliga utomhusfester. Arrangörerna av Möllevångsfestivalen har inte tröttnat, säger de. Men inför den här festivalen har de ändå gått ut med att det är den sista. De menar att de har visat att allt är möjligt; att man kan göra mycket med små medel. Nu de vill rikta sina krafter mot annat. Möllevången håller nämligen på att slukas av en stor drake med det mystiska namnet Gentrifiering. Köpenhamn i början av nittiotalet. Kommunen är en av storstadsområdets fattigaste samtidigt som den är Danmarks huvudstad. Mitt i staden, granne med central stationen Hovedbanegården, ligger Vesterbro. En nergången stadsdel där arbetslösa samsas med studenter, utslagna och prostitution. Många av husen byggdes halvdant och spekulativt i all hast när staden behövde arbetskraft omkring förra sekelskiftet. Till Vesterbro riktar kommunen in sig med ett ambitiöst stadsförnyelseprogram. Stadsdelen ska fräschas upp. Man är medveten om att hyrorna kommer att stiga, men staten går in och stöttar de boende ekonomiskt. De boende får fem år på sig att anpassa sig till de nya hyrorna i en slags trappstegsprocess. Är de riktigt fattiga får de tio år på sig. Övergången ska bli mjuk så att folk kan bo kvar, är det tänkt. En av invånarna är studenten Anders Lund Hansen. Hans hus ligger på en bakgård och är mer nergånget än genomsnittet. Innergårdarna är små och mörka, och när förnyelsens vindar når fastigheten bestäms det att gårdshuset ska rivas för att skapa en större och ljusare innergård när gathuset renoveras. Anders blir likt många andra erbjudna en ersättningsbostad, där hyran är subventionerad under en övergångsperiod. Även om jag är nöjd med min bostad idag så var jag inte glad för att flytta, berättar han. Men jag hade tur och fick flytta till Christianshavn som också ligger centralt. Många fick ersättningsbostäder långt från stadskärnan. Anders Lund Hansen blev färdig med sin utbildning och började arbeta. Han hade inga problem att klara den långsamma hyres stegringen. Värre var det för de många förtidspensionärer som bodde på Vesterbro. De hade ingen inkomstutveckling alls och många tvingades byta till bostäder som låg långt från centrum i oattraktiva områden när hyran började stiga. Vesterbro förändrades. Andelen arbetslösa sjönk drastiskt från tjugo till mindre fem procent på några få år medan andelen höginkomsttagare steg var nio procent av invånarna höginkomsttagare, bara fem år senare var andelen sjutton procent. Inte för att invånarna fick bättre ekonomi, utan för att de byttes ut. I kvarteren kring Möllevångstorget etableras alltfler väldesignade kaféer

10 REPORTAGET Före förändringen hade Vesterbro en lägre utbildnings- och inkomstnivå än resten av Köpenhamn. Idag ligger området bättre till än genomsnittet i kommunen. Andelen invandrare med ickevästlig bakgrund var också mycket hög, men är idag lägre än genomsnittet, berättar Anders Lund Hansen. Anders Lund Hansen. Idag är han doktor i kulturgeografi och lektor på Lunds universitet. Som forskare har han intresserat sig för de snabba förändringarna i hans gamla kvarter. När de här förändringarna påbörjades så diskuterade man faktiskt de sociala konsekvenserna. Några varnade för att det kunde leda till att invånarna byttes ut, medan andra sa att det ju var det man ville. Man kom fram till en kompromiss, där det var otydligt vilket syftet var med förnyelsen. En formulering handlade om att man skulle ta utgångspunkt i vad de boende ville, men det rådde inget tvivel om att förändringarna skulle skapa ett attraktionsvärde för andra socialgrupper. I debatten spreds uppfattningen om en mjuk förbättring och att politikerna försökte göra något gott för staden. I och med att de grupper som vanligtvis protesterar, som studenter, räknade med att klara av hyresstegringen blev det aldrig riktigt någon diskussion. De kunde själva räkna ut att de skulle tjäna på processen. Många hyresrätter omvandlades till bostadsrätter eller ägarlägenheter och kunde snart säljas med hög profit. Före omvandlingen hade de flesta ur de svagare grupperna dock flyttat eftersom de aldrig skulle få låna till en bostad. De tackade ja till ersättningsbostaden och gick miste om försäljningsvinsten. Det var aldrig uttalat att man ville bli av med vissa grupper, säger Anders Lund Hansen. Samtidigt har Köpenhamn börjat prata om att man vill dra till sig resursstarka invånare. Man kallade det för den ekonomiskt bärkraftiga befolkningen, men på senare tid har språket ändrats eftersom formuleringen provocerade vissa. Men om någon ska in så betyder det fortfarande att någon annan pressas ut. Vesterbro är fortfarande mitt uppe i gentrifieringsprocessen. När jag besöker området hänger en grupp narkomaner i ett hörn längs den klassiska porrgatan Istedgade, där strippklubbarna och porrbutikerna fortfarande ligger tätt i kvarteren närmast järnvägsstationen. Gentrifiering känns inte riktigt som rätt ord för att beskriva läget. Så fort man kommer lite längre in i stadsdelen och viker av på sidogatorna är bilden dock en annan. Även om det finns nergångna byggnader kvar ser det mesta ut som vilka välskötta, pampiga storstadsbyggnader som helst. De typiska gentrifieringsmarkörerna, de där som visar att här bor en ung, trendmedveten och köpstark medelklass, ger sig till känna: en smoothiebar, ett brunchställe i den högre prisklassen, en ekologisk livsmedelsaffär med snyggt designade skyltar. Längs huvudgatan Vesterbrogade radar de större butikskedjorna upp sig: mobiloperatörer, Seven Eleven, Boolia, leksakskedjan BR. I gathörnen står de populära men dyra familjecyklarna av Christiania- och Niholamodell. Det är tydligt att det trots diverse skönhetsfläckar som stör bilden av det nya Vesterbro handlar om en stadsdel på uppgång. Några narkomaner och porrklubbar stoppar inte stadsomvandlingen, och det stoppar uppenbarligen inte heller längre medelklassen från att flytta in. Får man tro Anders Lund Hansen kommer processen att fortsätta på Vesterbro. Bostadsmarknaden går ju upp och ner, men jag tror helt klart att den långsiktiga tendensen är att processen förstärks. Om vi tittar på det om fem år är det ännu dyrare att bo där och fler hyresrätter har omvandlats. Fastän förnyelsen skulle bli mjuk blev den mycket hård för vissa grupper. Idag har utvecklingen av stadsdelen stagnerat, enligt Anders Lund Hansen. I början av förnyelseprocessen var Vesterbro trendigt. Nu lockar stadsdelen till sig dem som inte riktigt vet vad som händer i Köpenhamn, men har hört att där är trendigt Vesterbro i Köpenhamn tas mer och mer över av en köpstark medelklass och kafékulturen blomstrar i det gamla porrstråket på Istedgade.

11 REPORTAGET MOVIUM MAGASIN OM LIVET I STADEN NUMMER ETT 2011 MOVIUM MAGASIN OM LIVET I STADEN NUMMER ETT 2011 REPORTAGET Barnfamiljer bosätter sig i innerstan i allt högre utsträckning och konkurrensen om bostäderna ökar

12 REPORTAGET REPORTAGET Typiskt är det folk från förorten eller Jylland som flyttar in, och så ska de klä sig i rätt t-shirt och ha rätt frisyr. Ordet gentrifiering är nytt för många, hittills har det mest varit en akademisk term, men nu har den börjat sprida sig utanför universiteten. Det kommer från engelskan, och beskriver en process där en köpstark medelklass börjar intressera sig för ett område och därmed driver upp bostadspriserna. The gentry, den övre medelklassen eller herrskapsfolket för att vara ordagrann, tar så att säga över. Gentrifieringsprocessen ser i stora drag likadan ut oavsett var den uppstår: Först krävs ett någorlunda centralt men ändå nergånget område. Sådana finns eller har funnits i de flesta större städer. De gick ner sig i en tid då ett bostadsöverskott uppstod när en växande medelklass fick tillräckligt god ekonomi för att förverkliga drömmar om villaboende i förorterna. Fattigare grupper som ungdomar, nyanlända invandrare och alkoholister kunde hitta en fristad i de klassiska arbetarkåkarna. Sjabbiga ölhak, svartklubbar, bordeller och annan ljusskygg verksamhet flyttade in medan medelklassen gjorde allt för att hålla sig och sina barn borta från de gator där folk trampade på sprutor och blev rånade. Men så, sakta, när bostadsbristen börjar göra sig gällande och stadskärnorna sväller av en ökande population, ligger plötsligt de nergångna arbetarkvarteren inte bara centralt utan mitt i centrum. Ingen vill fortfarande bo där om de har ett val eftersom området har dåligt rykte, men hyrorna både för bostäder och lokaler är låga eftersom skötseln är undermålig och området oattraktivt. Därmed lockas en kreativ klass, konstnärer och andra med låg inkomst som inte är så kräsna utan prioriterar sin livsstil före hög standard. Någon som vill pröva ett nytt och nischat kafé- eller butikskoncept eller en kitschig second hand-affär vågar göra det eftersom man har råd. Något som är tydligt i alla gentrifieringsprocesser är att det finns en fas när det är ungt, spännande och konstnärligt, och nya kaféer och affärer poppar upp, säger Anders Lund Hansen. Området har möjligheter, men ju längre processen fortgår desto tråkigare blir området ur ett gatuperspektiv. Samtidigt skuffas låginkomsttagarna ut. När gentrifieringen pågår som starkast får nya grupper hela tiden upp ögonen för området. Det är här de coola, och det coola, finns. Fler vågar flytta in, nya grupper som har en mer ordnad ekonomi men som känner sig lite alternativa och inte är så räddhågsna. Bollen är i rullning och när bostadsbristen ökar ytterligare är området inte farligt längre, narkomanerna har åkt ut och det är bara lite nergånget. Dessutom har medelklassen kommit på att det finns fördelar med att bo centralt. Villorna i förorten ligger långt från arbete och kultur, och de kostar mycket. Nu lönar det sig att renovera, för nu finns ett tryck. Hyran höjs i takt med standarden. En caffelattebar med trendiga materialval öppnar där en iransk livsmedelsaffär lagt ner, en streetwearaffär tar över efter en skomakare. Snart nog kommer Seven Eleven och Hennes & Mauritz. Hyreshusen ombildas till bostadsrättsföreningar eller ägarlägenheter och säljs till allt högre priser på en överhettad marknad. Alkoholisterna och narkomanerna är borta för länge sedan och nu, när området blivit dyrt, flyttar också de kreativa vidare till nästa område där det går att leva och verka under rimliga ekonomiska villkor. När staden växer ytterligare sväljs även det området av gentrifieringsdraken. Den kreativa atmosfär och det myllrande gatuliv som skapade det gentrifierade områdets attraktionskraft är nu oftast borta, men bostadsmarknaden, det centrala läget och resultatet av renoveringarna håller prisnivån på bostäderna uppe. Bostadsmarknaden i Malmö var så sent som i slutet av nittiotalet inte vad den är idag. Det kommunala bostadsbolaget MKB bjöd studenter på pendlarkort till Lund. Den som ville hyra en lägenhet på Möllevången kunde välja och vraka hos hyresvärdarna som tvingades annonsera efter hyresgäster. De presumtiva hyresgästerna gick och tittade på några lägenheter och valde den fräschaste med bäst pris på bäst läge. Kunde kanske till och med förhandla ner hyran. Idag försöker hyresvärdarna göra sig oanträffbara eftersom de ändå inte har någonting ledigt. Om de alls har kvar husen många har blivit eller håller på att bli bostadsrätter. Möllevången rymmer inte många bostadsrättsföreningar som själva byggde husen. Området byggdes som arbetarbostäder i början av 1900-talet och det var också här den svenska arbetarrörelsen föddes. Men nu förvandlas Möllevången i snabb takt till bostadsrätter för medelklassen. Att hitta lediga hyresrätter här är svårt och inte längre särskilt billigt, medan budgivningen på utannonserade bostadsrätter sker exponentiellt, bildligt talat. Det är svårt att säga exakt vad det är som driver på gentrifieringen av Möllevången. Hit lockas folk både från andra delar av staden och andra delar av landet. Malmö är en inflyttningskommun av stora mått och har trots alla nyhetsinslag om kriminalitet också ett rykte om sig som en progressiv stad det är här det händer, det är här Sverige möter världen. Möllevångsfestivalen har definitivt bidragit till att sätta området på kartan över det hippa Malmö. Men nu känner sig alltså människorna bakom stadsdelsfestivalen hotade. Gentrifieringen håller på att driva bort dem, och sådana som dem, från området. Området de älskar och som de har slitit så för att lyfta över slumnivå håller på att glida dem ur händerna. När de behöver flytta nästa gång kommer det kanske att vara för dyrt med en bostad på Möllevången, och de människor som flyttar in tillhör andra kategorier med andra intressen, befarar de. För att om möjligt stoppa gentrifieringen meddelar de att festivalen läggs ner och att krafterna ska läggas på att arbeta mot områdets omvandling och fastighetsspekulation. Ingen har bjudit in oss att få påverka. Därför bjuder vi in oss själva! skriver de på sin hemsida. Möllevångsfestivalen började som en avknoppning från Möllevångsgruppen, en förening som bildades när området fortfarande var otryggt. Boende organiserade sig för att få bort sprutor från innergårdar och gator så att barnen skulle kunna leka fritt och man krävde att kommunen skulle bygga en grundskola i området så att man kunde bo kvar med sina barn. Kommunen lyssnade och det blev en skola. På gott och ont, skulle det visa sig. Den enkla sanningen är att skolan är en verklig gentrifieringsdriver. Motivet med skolan var ju att man ville kunna bo kvar i området med barn, säger Anders Rubin, socialdemokratiskt kommunalråd med ansvar för boendefrågor. Finns det en skola så stannar folk, men stannar de så ökar också medelinkomsten utan att någon egentligen flyttar, menar Anders Rubin. En ung människa har väsentligt högre inkomst vid 29 än vid 20 års ålder. Hittills har folk Anders Rubin. bott på Möllevången i några år och sedan tyckt att det varit för stökigt och så har man flyttat och fått sin löneutveckling någon annanstans. Egentligen har vi velat att Möllevången ska vara en port in till Malmö där man härjar runt några år innan man flyttar vidare. Enligt Anders Rubin har kommunen gjort allt man kunnat för att motverka gentrifieringen av Möllevången. Man har tillåtit högljudda arrangemang i Folkets park och restauranger med uteserveringar som fått ha öppet till sent på natten. Man har försökt vara tydliga med att området ska få låta ganska mycket. Vi har försökt undvika att göra glassiga insatser så att det inte ska uppfattas som fint här. Men nu finns trots allt grupper som har bestämt sig för att bo kvar. När fler väljer att bo kvar blir antalet lediga lägenheter färre och då ökar trycket på bostadsmarknaden. I december öppnade dessutom Citytunneln, där alla pendeltåg i regionen går. Nedgången till station Triangeln ligger bara 300 meter från Möllevångstorget. Citytunneln är utan tvekan dödsstöten som beseglar Möllevångens roll i Malmös bostadsmarknad. Attraktiviteten att bo där kommer att Foto: Gunnar Cerwén, doktorand, SLU i Alnarp

13 REPORTAGET REPORTAGET bli så hög att vi får en utveckling som den på Södermalm i Stockholm, säger Anders Rubin. Samtidigt kunde man knappast lägga stationen på en annan plats för att rädda Möllevången, hävdar han. På samma avstånd till stationen ligger både Malmös kommersiella centrum och universitetssjukhuset, som är en av stadens största arbetsplatser. Vill man få människor att ställa bilen och ta tåget till jobbet är det utan tvekan rätt plats för en station. Medan Möllevångens öde beseglas får andra områden ta över dess nuvarande roll, tror Anders Rubin. Maria Hellström Reimer är konstnär och professor i design teori vid K3 på Malmö högskola med inriktning på bland annat urbana landskap. Hon har forskat på fristaden Christiania i Köpenhamn och dess minst sagt stormiga relation till den övriga staden. Utanför Christiania står investerarna bildligt talat med munnar som vattnas och huggtänderna redo. Ett så centralt område hade gått att tjäna mycket pengar på. Det är många som uttalar sig positivt om gentrifiering, säger Maria Hellström Reimer. De kan fråga vad det är för fel med att vi får fler trevliga kaféer och mysiga utemiljöer. Och det är väl inget fel med det, men man måste se det i ett större sammanhang. Ofta används de fina uteserveringarna till att exkludera dem som inte har råd att betala. Den spekulativa ekonomin kräver per definition exkludering eftersom man bygger värdet på att vissa har råd och andra inte. I Christiania har protesterna formats under parollen bevara Christiania och en slags logotyp med tre gula prickar mot röd botten. Det är därför inte utan att höja på ögonbrynen jag lägger märke till skyltarna med texten bevara Möllevången med samma prickar, som dyker upp i protesterna i Malmö. Möllevången är ju inte en fristad, utan ett bostadsområde. Parollen har alltid varit omdebatterad i Christiania, säger Maria Hellström Reimer. Formulerar man sig så blir det också självuppfyllande i någon bemärkelse. Då börjar man tänka bevara, och visst kan man frysa området men egentligen handlar det kanske om att slå vakt om makten över förändringen. Hon ser inte riktigt hur parollen kan överföras till Möllevången eftersom det inte handlar om en fristad, men ironiskt nog är innebörden av en gentrifieringsprocess ofta att området fryses, och så att säga bevaras vid ett visst tillfälle. Det man har betalat för vill man också behålla. Man kan få ett visst skikt att betala för att bo på Möllevången och de vill givetvis inte att det ska förändras alltför mycket, för då finns risken att man förlorar sin insats. Bland de engagerade i Möllevångsgruppen lever ännu kampviljan. De håller inte med kommunalrådet Anders Rubin om att kommunen har bromsat gentrifieringen utan talar bland Maria Hellström Reimer. Foto: Bo Reimer. annat om att kommunen aktivt försöker kommersialisera Folkets park. Föreningen har arbetat så hårt med området att de ser sig som en självklar remissinstans, medan de i kommunens ögon snarare verkar vara en förening bland andra. Nu känner de sig förbigångna. Sensommaren 2010 börjar planerna för arbetet mot den hotande gentrifieringen att ta form. Byggbolaget Peab ska bygga bostadsrätter på Möllevångens sista ödetomt, vid Folkets park, ett projekt som varit på gång i fem års tid men skjutits upp och bytt ägare flera gånger under den ekonomiska krisen. Ett löst nätverk av Mölle vångsbor, framför allt från festivalen och Möllevångsgruppen, formerar sig under namnet Stad Solidar, efter kooperationens gamla bageri som en gång låg på tomten. Stad Solidar ska bli ett politiskt konstprojekt som ska upplysa om den pågående gentrifieringen. Retoriken är hård och skoningslös i beskrivningen av Peabs projekt: Husen är ett lyxigt skrytbygge för en rik minoritet i samhället, och de kapitalstarka befolkningsgrupper som ska lockas till Möllevången kommer på sikt att innebära att de nuvarande invånarna tvångsförflyttas och måste lämna sina bostäder till förmån för mer välbärgade. En hemsida som häcklar Peab under namnet Dyrab läggs upp, där företaget får en föga smickrande slogan som överklassens samhällsbyggare. Peabs Brf Bageriet är den perfekta sinnebilden för förändringen av området. Ett boende med karaktär av exklusiva stadsvillor utan kommersiella lokaler i bottenvåningarna, med slutna fasader och där bostadsgårdarna ligger en meter över gatunivån och därför separeras från gatulivet. Åtminstone om man får tro Stad Solidars texter som presenteras på hemsidan. Det ligger också mycket okontrollerad ilska i texterna medan projektet i ena andetaget kallas för exklusiva stadsvillor och lyxigt skrytbygge kallas det i nästa för fula lådhus. Med ett lite mindre värdeladdat ord skulle arkitekturen kunna beskrivas som nyfunktionalism, och ett annat sätt att se på de kritiserade bostadsgårdarna är att de faktiskt är Mölle Nergånget och nyrenoverat existerar fortfarande sida vid sida på Vesterbro i Köpenhamn

14 Nätverket Stad Solidar bygger kojor MOVIUM av MAGASIN OM LIVET I STADEN NUMMER ETT 2011 MOVIUM MAGASIN OM LIVET I STADEN NUMMER ETT 2011 gamla lastpallar på Möllevångens sista ödetomt. Peabs planerade bostadsrätter för samma ödetomt står i bjärt kontrast mot kåkstaden. Illustration: Peab/Fojab arkitekter. REPORTAGET vångens mest tillgängliga. Visst är de aningen upphöjda, men de ligger bakom ett lågt staket istället för inne i slutna kvarter, som samtliga övriga gårdar i området. Imitten av oktober 2010 är det byggstart för Stad Solidar. Det ska bli allt det som Brf Bageriet inte är ett bygge av folket, för folket på samma ödetomt som senare ska härbärgera bostadsrätter. En kåkstad av lastpallar och annat löst virke som samlar boende och informerar omvärlden om vad gentrifiering är och vad en rimlig boendekostnad bör vara. Syftet är för tillfället inte att någon ska bo i skjulen. Frustrationen hos Stad Solidar är påtaglig, och deras kritik riktar sig inte mot något spöke utan mot en högst verklig förändring. Även om argumenten inte alltid är de mest slipade och kritiken mot Peab på flera sätt kan framstå som orättvis, så har de en generell poäng i att gentrifieringen pågår och att den drabbar de grupper som idag bor i området. Om tio år är Möllevången inte vad det är idag, liksom Möllevången idag inte är vad det var för tio år sedan. Vid byggstarten träffar jag talespersonerna Johanna och Markus. De vill inte ha fokus på sina personer och vill därför endast medverka med förnamn. Stad Solidar ska vara en kollektiv rörelse. Vi vill bygga vår egen stad som protest mot att Peab ska bygga dyra bostadsrätter på ödetomten. Kanske kan vi få dem att bygga hyresrätter istället, säger Markus. Om man tittar på priserna är det en väldigt liten andel av dem som bor i området idag som skulle ha råd att flytta in i de här husen om lägenheterna blir bostadsrätter. För aktivisterna är Peabs bostadsrätter på tomten en symbol för vad som håller på att hända med området. Ett av huvudkraven för aktionen är att gentrifieringen av Möllevången ska avbrytas. Ett krav som riktas till alla. Det omfattar oss och våra grannar lika mycket som kommunens politiker och tjänstemän och investerare, säger Markus. Att stadsdelar har gentrifierats vid en massa tidigare tillfällen betyder inte att det måste hända här. Jag tror att det går att styra genom att ge dem som bor i området makt att bestämma vad som ska hända här, säger Johanna. De som redan bor här måste få vara med. Jag tror att gentrifieringen av Möllevången till viss del har bromsats av det engagemang som finns och de protester som genomförs. Frågan är bara vilken makt det handlar om. Möllevången utgörs av ett antal bostadskvarter i centrala Malmö med en mängd olika ägare. Det är kommunen, men också stora och små privata hyresvärdar och fler och fler bostadsrättsföreningar. Under åren 2007 till 2009 ombildades åtta hyreshus till bostadsrättsföreningar bara på Möllevången och ytterligare ett tiotal i det absoluta närområdet. I hela Malmö köpte 91 bostadsrättsföreningar hus av hyresvärdar i perioden, allt enligt branschorganisationen Sveriges bostadsrättsbildare. Vilka beslut som enligt Stad Solidar ska underställas de boende är oklart och resonemanget blir snabbt mycket svårt att föra. Ska de boende få rösta om vilka som får flytta in i området och sätta inkomsttak för att få bo där? Att fördela någon omfattande makt är inte möjligt med nuvarande politiska system. Jag frågar Johanna och Markus hur det ska gå till. Svaret från Stad Solidar blir ofta att det är svåra frågor. En diffus önskan om något slags arvsrätt till området märks, en rätt som marknaden nu håller på att slita ur deras händer. Det är ju tack vare sådana som vi som det har blivit ett populärt område, suckar Markus. Stad Solidar är ett bra initiativ, säger Maria Hellström Reimer. Men samtidigt ser jag problem i retoriken. Det här är en viktig fråga, så det är tråkigt om den blir alltför lätt att avfärda. Jag tror att det finns en viss medvetenhet om vilka signaler man sänder ut, men det skulle behövas en ännu större medvetenhet om kopplingen mellan det estetiska uttrycket och politiken. En del kan nog känna sig exkluderade och rädda när de använder en lite trashig estetik som kan skrämma många. Maria Hellström Reimer har sett flera exempel på områden som har gentrifierats. Inte sällan är det något som går förlorat när den politiska eliten talar om utveckling av ett område. Ofta har det gjorts på ett okänsligt sätt. Man definierar ett område som intressant för att det ligger nära centrum och sedan ser man bara fastighetspotentialen, man ser bara de fysiska värdena och inte de sociala. Man ser fina hus, 26 27

15 Välbesökta kaféer och butikskedjor på Vesterbrogade i Köpenhamn

16 REPORTAGET REPORTAGET mysiga bakgårdar och gatumiljöer men inte det som egentligen gör att området är intressant. Hon tycker att det finns fog för Möllevångsbornas oro över utvecklingen och deras känsla av att inte få vara med och påverka. De demokratiska vägarna är smalare än man kan tro. De används ju inte, det är en kvasidemokrati. Tanken på staden som någon form av pågående kooperativ är väldigt långt borta. Man hänvisar å ena sidan till de infrastrukturella systemen som innebär vissa krav och å andra sidan till marknaden. Politikens kärna är ju relationen mellan individ och samhälle, men den diskussionen finns inte riktigt idag. På Maria Hellström Reimer låter det som att våra demokratiska rättigheter är djupt inskränkta. Många tycker att den rätt man har är att vara konsument. Men så är det ju inte, vi har rättigheter, till exempel som brukare av platser. Det är det den juridiska striden om Christiania har handlat om. Men det mest radikala är ju att säga att alla har rätt att bo, och så är det inte idag. Även om bebyggandet av ödetomten har dragits i långbänk är Stad Solidar sent ute när det gäller det specifika projektet. Peab har vid tillfället börjat teckna bokningsavtal med bostadsrättsköpare och mer än hälften av lägenheterna är tecknade. Den här gången ska bygget bli av och byggstarten är planerad till nyåret Det ska visa sig att det dröjer ytterligare en månad innan markarbetena drar igång. Men några lyxlägenheter blir det knappast, om man får tro Peab. Om man jämför med de flesta bostäderna i närområdet är standarden mycket god, säger Peter Wickström som är projektutvecklingschef på Peab. Men det är i princip den standard som marknaden vill ha idag. Enligt Peter Wickström byggs det bara lyxlägenheter på några få platser i Malmö och då är prislappen en helt annan än här. Även för mer ordinära lägenheter är priset inte direkt i överkant. I ett motsvarande projekt som just nu byggs av JM i Västra hamnen kostar jämförbara lägenheter ungefär en halv miljon kronor mer, och då är det ett av JM:s billigare projekt. Enligt Peab är Brf Bageriet det billigaste nybyggnadsprojektet i centrala Malmö. Stad Solidar uppmärksammades stort i media, och i en artikel besvarade Peter Wickström kritiken med att Peab bygger för alla plånböcker. Stad Solidar var inte sena att kritisera uttalandet. Alla har knappast råd att köpa bostadsrätt i storstad. En trea i Brf Bageriet ligger på omkring två miljoner kronor, en astronomisk summa för många av dagens Möllevångsbor. Alla som inte har en stabil, fast inkomst får inte lån för att köpa sådana här lägenheter även Peter Wickström. om de råkar vara billigare än genomsnittet, säger Markus från Stad Solidar. I det här området är det vanligt att folk inte har en fast anställning. Peter Wickström har senare nyanserat sitt påstående och håller med om att man inte kan köpa en bostadsrätt om man inte har något jobb. Men han hävdar ändå att de knappast kunde ha byggt billigare bostäder. Nittiofem procent av kostnaden i det här projektet handlar helt och hållet om att uppfylla de normer som finns. Vi kunde möjligen ha sparat något litet på balkongerna. Tidningar, radio och teve uppmärksammar kåkstaden och när Peabs bygglovsärende ska upp i stadsbyggnadsnämnden har frågan blivit så het att flera politiker blivit tveksamma till att bevilja det. Ärendet skjuts på framtiden i nämnden och Stad Solidar jublar medan Peab undrar vad som pågår. En stor del av Stad Solidars kritik handlar om att det är bostadsrätter som byggs och inte hyresrätter. Det är detta argument som hörts mest i debatten. Peter Wickström på Peab berättar att de gärna hade byggt hyresrätter, men att markpriset var för högt i det här fallet för att det skulle vara ekonomiskt genomförbart. Han håller med Stad Solidar om att hyresrätten är utstraffad till förmån för bostadsrätten. Ränteavdraget gör att det ofta blir billigare att bo i bostadsrätt och en bostadsrätts förening har skattemässiga fördelar vid renoveringar jämfört med hyresvärdar. Dessutom har många köpare en kontantinsats från ett tidigare boende som gör att de får en låg månadskostnad, påpekar han. Förr var hyreslägenheter ofta en bra affär eftersom staten kunde gå in med investeringsstöd. Anders Rubin menar att dagens regler är skrivna i en tid när det fortfarande var lönsamt med hyresrätter. Vi har inte insett att vi har lämnat en aktiv, statlig bostadspolitik utan vi har kvar hela regelverket som om vi hade kvar den gamla politiken. I den behövdes ingen reglering av upplåtelseformer, det tyckte man bara låg i vägen. Mixen kom av att bidrag fanns, upplåtelseformen valdes utifrån om man fick bidrag eller inte. Anders Rubin oroas över alla ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter som sker idag. Han suckar när han drar slutsatsen att även om allt nybyggt vore hyresrätter så skulle andelen hyresrätter i Malmö minska på grund av alla ombildningar. Det låter uppgivet, som att loppet är kört och hyresrätten på sikt försvinner som upplåtelseform. Det är lätt att föreställa sig att makthavaren och kommunalrådet Anders Rubin skulle kunna påverka en hel del, särskilt som han har ett engagemang i frågan. Själv vill han tona ner sin egen roll. Det är en frustrerande skillnad mellan vad folk förväntar sig att en kommunpolitiker ska kunna göra i relation till vad man faktiskt kan göra, säger han. De största insatserna på bostadsmarknaden kanske egentligen ska göras på arbetsmarknaden. Kommer folk in i arbetslivet och får en inkomst kan de göra sig gällande på bostadsmarknaden. Stora frågor. Och ett ansvar som alltid ligger längre bort, hos någon annan. Det vi har sett de senaste tjugo åren är en rörelse mot en stadspolitik som man kan kalla postpolitisk. Orden är kulturgeografen Anders Lund Hansens. Han tycker inte att ens de politiker som har ett engagemang ska slippa undan. Man har faktiskt alltid ett val, säger Anders Lund Hansen. Det finns mekanismer som man kan skruva på. Stadsmiljön förändras hela tiden, men om man överlåter det till marknaden så är det marknadslogiken som gäller. Vill man till exempel förändra en stad utan att de svaga grupperna trycks ut så kan man lägga in ett hyrestak. Man kan säga att visst ska det få renoveras och kosta pengar, men vi vill ha ett område som även förtidspensionärer kan bo i. Anders Rubin ser gentrifieringen an med viss sorg. Säger att den nästan förstärks bara av att man pratar om den. Vi står inför oövervinneliga makter, säger han. I takt med att befolkningen ökar och bostads byggandet släpar efter så ökar attraktiviteten för varje enskild lägenhet. Samtidigt hanterar jag hellre det problemet än det omvända problemet, hellre det faktum att Malmö växer och knakar så att det gör ont än att Malmö inte växer, för det gör verkligen ont. Anders Lund Hansen tycker att det pratas alldeles för lite politik. Han efterlyser en politikens återkomst när stadens framtid diskuteras. Det handlar om rätten till staden. Det tas för givet att vi ska ha en nyliberal stadsutveckling i västvärlden. Fokus ligger på att dra till sig den kreativa arbetskraften, som sedan underlättar rörelsen i systemet för en övre medel klass och en elit. Det här ligger nästan som en förutsättning för alla diskussioner. Anders Lund Hansen ser paralleller tillbaka till Margaret Thatcher och hennes doktrin there is no alternative det finns inga alternativ till den nyliberala utvecklingen. Med Tony Blair som Labour ledare och premiärminister i Storbritannien började den europeiska socialdemokratin så sakta överta det nyliberala språket, menar han. Man måste insistera på en politisk diskussion, säger han engagerat. Varför ska vi bara ta för givet att det går till så här? Man borde bygga för och skapa stadsmiljöer för vanliga människor, men den dimensionen saknas i de diskussioner som pågår

17 REPORTAGET Ekologiska livsmedelsaffärer är ett exempel på trendiga butiker på Vesterbro i Köpenhamn. När politiker som Anders Rubin säger sig vara emot gentrifieringen men ändå inte lyckas begränsa den, så gör de enligt Anders Lund Hansen för lite. Man lägger sig bara på knä för Margaret Thatchers doktrin. Om man som kommun eller politiker vill något annat så får man försöka följa sin egen dagordning så långt man över huvud taget kan. Man kan inte bara hoppas på att marknaden ska hålla priserna nere genom att ett område inte är rent och snyggt. Kan man inte stoppa ombildningar och prisstegring på kommunal nivå får man försöka påverka nationellt. Den nationella nivån är lika med att uppvakta regeringen. Om det socialdemokratiska Sverige byggde på Per Albin Hanssons förvisso alltmer övergivna folkhemstanke, kan Fredrik Reinfeldts allianssverige närmast liknas vid en variant på den amerikanska drömmen. Det här blir tydligt när jag träffar bostadsministern och kristdemokraten Stefan Attefall i Stockholm för ett samtal om bostadspolitik och gentrifiering. Ministern känner inte till termen gentrifiering, men väl problematiken den innebär. Han har lagt märke till processen, bland annat i Stockholm. Titta på Södermalm och Kungsholmen. Där bodde ju folk under enkla omständigheter när områdena byggdes, säger Stefan Attefall. Idag säljs bostadsrätter i de forna arbetarkvarteren för flera miljoner och fattigdomen har flyttat utanför tullarna. Att samhället delas upp i områden för rika och fattiga oroar ministern. För mig är idealet blandade upplåtelseformer och människor med olika bakgrund i olika livssituationer i samma område. Men jag vet också att barnfamiljer söker sig till områden med andra barnfamiljer och att unga tycker att Stockholms innerstad är det perfekta. Vi söker oss till dem som är lika oss själva, för att hitta kompisar eller en bra skola. Stefan Attefall ser en poäng med att vi möter människor som inte är som oss själva, men han tycker inte att det är statens uppgift att bestämma var folk ska bo för att åstadkomma det. Det är inte min uppgift att moralisera över människors boende, utan att skapa goda förutsättningar för människor att bo någonstans Sedan har folk olika behov i olika delar av livet och tycker olika. Någon lösning som tydligt motverkar gentrifiering och segregering är dock inte i sikte. Regeringen vill arbeta långsiktigt och menar att det svenska hyresrättssystemet inte har fungerat. Statsminister Fredrik Reinfeldt blev hårt kritiserad när han i en intervju i DN i februari slog fast att hyresrätten som idé inte fungerar i Stockholm, eftersom den har blivit en handels vara på en svart marknad. Stefan Attefall menar att statsministern bara beskrev ett problem och inte att han dömde ut hyresrätten. Men marknaden för hyresrätter måste förändras, menar Attefall. Hyresrätten behövs, inte minst när människor flyttar på grund av jobb. Men det har ofta varit lönsammare att omvandla fastigheter till bostadsrätter. Stefan Attefall. För att hyresrätten ska bli lönsam måste hyressättningen förändras, enligt regeringen. Det här har fått dem att byta ut det gamla systemet där bruksvärdet sätts utifrån allmännyttan mot ett mer flexibelt system där bruksvärdet förhandlas fram även med de privata värdarna. Lägenhetens skick och läge ska också tillåtas spela större roll än tidigare. Kritiker har menat att man närmar sig marknadshyror, men Stefan Attefall slår tillbaka mot påståendet. Marknadshyror innebär att man släpper hyressättningen fri. I det här systemet ska man förhandla fram vad som är en rimlig hyra, säger han. Idag har vi problem med för långa köer, och med en fri marknad får man samma problem

18 REPORTAGET REPORTAGET men i form av höga priser. Vi måste hitta en balans däremellan där vi får en rimlighet. Om läget ska påverka priset innebär det dock ofelbart att lägenheterna i innerstaden blir dyrare. Dyrare lägenheter låter per definition som något som innebär mer segregation. Men det håller inte bostadsministern med om. Och det är här känslan av den amerikanska drömmen kommer in. Den amerikanska drömmen är en idé om att alla kan nå sina mål om de bara kämpar tillräckligt hårt. Och det är just hoppet om en bättre framtid som ska leda oss i vårt bostadssökande. Unga med små marginaler kanske inte kan förvänta sig att få en stor lägenhet i innerstaden, men kanske en billig i ett lite sämre läge. Man kan börja en resa, och det tror jag man måste räkna med. Det viktiga är att människor inte ska känna sig instängda, utan att det finns en väg framåt genom att jobba, spara och anstränga sig. Det låter fint, men alla kanske inte kan lyckas på det sättet, påpekar jag. Stefan Attefall håller med om att alla inte har de bästa förutsättningarna, men tycker ändå att fler än många kanske tror kan nå dit de vill. Vi har en benägenhet i vårt land att lägga huvudet på sned och säga att det är synd om människorna. Men alla har förmågor och har något att ge. Sedan har en del både fysiska och psykiska grejer med sig i bagaget och där måste vi gå in med extrainsatser och hjälpa till. Men vi borde återupprätta klassresan. Tar man ett jobb som inte är så bra betalt, men ändå känner att det finns en möjlighet att klättra, då får man framtidstro och vågar satsa, kanske för barnens skull. Då kanske man vågar köpa ett radhus och därefter köpa ett ännu bättre hus. Och då får man en blandning av människor med olika bakgrund. Stefan Attefall menar att regeringens arbetsmarknadspolitik hänger samman med bostadspolitiken. De sänkta skatterna har enligt honom bidragit till människors möjligheter, även i de lägre inkomstgrupperna. Och de som hamnar helt utanför systemet måste hjälpas med någon form av bostadsbidrag. Regeringen vill också få fart på bostadsbyggandet, som har gått på sparlåga i flera år. Ministern hoppas att flyttkedjor kan uppstå, så att billigare lägenheter i det gamla beståndet görs tillgängliga när de som klarar av en högre månads kostnad flyttar till nyproducerade lägenheter. Nyproduktionen ska inte hjälpas igång med bidrag, utan med enklare regler. Nu går byggandet uppåt efter finanskrisen, men jag vill få det att ligga kvar på en hög nivå. Vi måste göra byggreglerna enklare, få kommunerna att planera och ta fram mark och se över hyresrättens ställning. Samtidigt ska ägarlägenheter få blomma ut, så att vi får en mångfald av upplåtelseformer. Kan kommunerna enas om likartade ambitioner kan man också hålla produktionskostnaderna nere. Olika regler i olika kommuner ger högre kostnader. Samtidigt vill han göra det mer attraktivt att bo lite längre från centrum. Det behövs ett helhetstänkande med kollektivtrafik, infrastruktur och byggande. Kommunikationerna är viktiga för att det ska vara intressant att bo en bit bort. I Malmö får Peab till sist sitt bygglov, trots protesterna. Inte utan debatt, ska det visa sig. Stad Solidar har fått stort genomslag medialt och politikerna verkar ha tagit till sig av några av deras argument. Att det till exempel saknas publika lokaler i bottenvåningarna är synd för området, något som Peabs Peter Wickström också håller med om. Problemet är bara att projektet dragits i långbänk, och när det planerades trodde ingen att det skulle finnas intresse för lokaler. Men i slutändan kan stadsbyggnadsnämnden inte neka Peab bygglov och kräva ändringar så här i slutskedet av projektet. Trots allt tycker jag ändå att vi har nått långt med vår protestaktion, säger Markus. Vi har lyft frågan till diskussion hos folket och i media, och vi har fått politikerna att åtminstone överväga beslutet. Stad Solidar hoppas nu kunna påverka utvecklingen på Möllevången på andra sätt. Men målet är inte ett reservat för fattiga. Johanna önskar sig ett Möllevången där både folk med och utan pengar kan bo. Jag vill självklart ha en mixad stadsdel. Men det får inte bli så att de som inte är kapitalstarka måste flytta. Det faktum att man kan köpa sig in här gör ju att de som inte har råd utestängs, medan de med kapital alltid har ett val. De kan bo här eller någon annanstans. Markus önskar sig en framtid där det går att välja mellan fler boendeformer än idag, och menar att folk redan nu söker kreativa lösningar själva. En stor del av vår generation bor mer och mer i kollektiv, framför allt i städerna. Familjeformerna förändras och folk försöker hitta sätt att överleva det allt hårdare bostadsklimatet och spekulationen. Men jag hoppas också på en större öppenhet inför alternativa boendeformer. Kanske blir han bönhörd. Av Peab faktiskt, Stad Solidars utpekade fiende. För även om de ska bygga bostadsrätterna på Solidartomten, har protesterna fått dem att tänka till. Vi har fått kontakt med människor som önskar sig ett centralt kollektivboende och vi tycker att det vore roligt att testa det, säger Peter Wickström. Kanske som en kooperativ hyresrätt med någon form av självhushållning, mindre lägenheter med gemensamma utrymmen som storkök, verkstad och samlingsrum där kreativiteten kan flöda och den privata delen är lite mindre. Det låter visionärt, och nästan för bra för att vara sant att Stad Solidars önskemål ska ha nått ändå in i planeringen hos dem de kritiserat. Frågan är hur realistiskt det är att det resulterar i någonting. Problemet är att man måste få med sig rätt så många, säger Peter Wickström. Det krävs en markplätt till vettigt pris och det måste finnas någon form av fastighetsägare. Men vi tittar på det. Och så bodde de lyckliga i alla sina dagar Den kritiserade går kritikerna tillmötes, åtminstone i viljan. Nu blev det nästan ett sagoslut på den här berättelsen. Men faktum kvarstår: allt fler vill bo i städerna, ytan är begränsad, allt fler hyresrätter ombildas till bostadsrätter och när hyresrätten ska räddas viskas ordet marknadshyror högre och högre i debatten. Att alla ska få välja själva var de vill bo i framtidens städer kanske är en omöjlighet. Men att bara låta plånboken styra kommer ofelbart att dela upp städerna i fattiga, rika och möjligen ytterligare en grupp som haft tur och kunnat göra klipp. Ändå verkar det vara dit vi så sakta är på väg, och det verkar Stad Solidar till trots ske utan särskilt mycket debatt. Det här är en viktig fråga, säger Anders Lund Hansen. Det behövs bostäder där de som arbetar i staden kan bo. Folk med vanliga yrken, som lärare och poliser, måste också kunna få en bostad. Utan dem har vi ju ingen stad. Det borde föras en politisk debatt om de grundläggande begreppen, som allmännyttan, säger Maria Hellström Reimer. Det är en sådan enkel sak. Det är ju det Stad Solidar har krävt, att det byggs mer hyresrätter utan vinstintresse. Det handlar om att fylla det behov som finns så att inte spekulationsekonomin driver upp priserna, och det är ett väldigt konkret sätt att motverka gentrifieringen. Billiga hyresrätter verkar dock vara bland det sista som någon vill, eller kan bygga i Sverige idag. Det talas ibland om det, men det händer liksom inte i någon större skala. Vill vi ha en stark, levande, social gemenskap i en stad så behöver vi hyresrätter, säger Maria Hellström Reimer. Så enkelt är det, det går inte att göra inom ramen för en spekulationsekonomi. Bostadsrätter ses idag mer som en aktieinvestering, medan det förr handlade om engagemang. Man måste prata mer om vad relationen mellan individ och samhälle egentligen är. Kommunen har blivit lika abstrakt som marknaden, men kommunen utgörs ju av vi som bor i den. Ur det perspektivet är Stad Solidars farhågor högst påtagliga. När kommunalrådet Anders Rubin förklarar slaget om Möllevången förlorat har han antagligen rätt. Skulle vi vilja något annat med vårt samhälle är tiden alltför knapp för att några lagar och regelverk ska hinna ändras innan området är gentrifierat. Dessutom krävs den politiska viljan på en högre nivå än den kommunala. Regeringens politik där läget ska få spela större roll för hyressättningen kommer inte att motverka en gentrifiering av centrala områden. Frågan vi måste ställa oss är om processen ska få fortgå i område efter område, eller om det finns andra värden än de marknadsekonomiska som bör försvaras. Inte för Södermalms skull, inte för Vesterbros skull, kanske inte heller för Möllevångens skull. Men nya områden står på tur när städerna fortsätter växa. BOSTADSRÄTTER I DANMARK Även om den danska motsvarigheten till bostadsrätter, andelsboliger, har ett reglerat pris och därför inte kan få någon skenande budgivning medförde standardhöjningen på Vesterbro kraftiga prisstegringar. Ibland hamnar priset för en bostadsrätt där nästan i nivå med ägarlägenheter

19 LEDAREN MOVIUM MAGASIN OM LIVET I STADEN NUMMER ETT 2011 MOVIUM MAGASIN OM LIVET I STADEN NUMMER ETT 2011 Social hållbarhet framtidens urbana utmaning Stadens utemiljö är en oumbärlig resurs i skapandet av attraktiva och hållbara städer. Ju tätare stad, desto viktigare blir också de offentliga rummen. När människor bor nära varandra blir rummen mellan husen stadens utemiljö någonting helt annat än ytor, stråk och strukturer. De offentliga rummen är rum för mänskliga möten, för aktiviteter, avkoppling, lek och upplevelser. Många av de stora utmaningarna den närmsta tiden kommer därför att handla om social hållbarhet. Och det är upp till oss som ägnar oss åt stadens utemiljö att ta tag i dessa utmaningar. För att utemiljön ska bidra till att skapa bättre livsmiljöer måste vi börja med att tillgodose våra mänskliga behov och de funktioner vi behöver och önskar i staden. Infrastruktur och byggnader ska stödja den struktur som växer fram. Liten och känslig David Sim, vd för Gehl Institute, Gehl Architects, gästade vår vinterkonferens i Alnarp förra året. Han sa bland annat att människan är en liten, långsam, social och känslig varelse. Det är den varelsen vi ska utveckla våra städer för! I framtidens arkitektföretag och kommunala förvaltningar kommer det förhoppningsvis att bli allt vanligare med kulturgeografer, etnologer, socialantropologer, sociologer och beteendevetare. För att kunna skapa bra livsmiljöer måste vi se staden som en helhet och vi måste förstå att vi människor behöver platser som är skyddade från regn och kyla, och där vi kan njuta, fjärran snålblåst och skugga. Vi behöver platser där den där lilla, långsamma, sociala och känsliga varelsen kan känna sig trygg och inkluderad, där vi kan känna sammanhang och förstå vår omvärld och ändå bli stimulerade, nyfikna, överraskade. Vi människor söker möten, stimulans och kontakt. Stadsplanerare i USA pratar allt mer om vikten av att ha hem och arbete inom samma område så man slipper ta bilen till jobbet. Och i takt med att antalet ensamhushåll och antalet människor som jobbar hemifrån ökar betonar man återigen vikten av Ray Oldenburgs third place, det vill säga platser som varken är hemmet eller jobbet, utan just någonstans mellan husen i staden där man kan mötas, betrakta varandra, interagera. Plötsligt känns det som om vi börjar prata samma språk på båda sidor Atlanten Se och bli sedd Vi människor längtar efter vila, reflektion, efter att betrakta vad andra gör, se på naturen, ut över vattnet. Vi vill ha platser att slappna av på, där vi kan vara för oss själva eller med någon nära. Alla, gamla och unga, behöver också leka. Och här händer spännande saker. Inte tack vare oss som arbetar med stadens utemiljö, utan tack vare att invånarna själva tar initiativ, som urban gaming, urban exploration, urban adventure, parkour, slackline. Nya sätt att använda staden. Vuxna människor som tar staden i besittning för att leka! Tänk bara synen av vuxna människor som leker Pacman IRL i trånga stadskvarter eller använder tunnelbanans resenärer som budbärare av hemliga meddelanden i en agentlek. Guideböcker och restauranger ordnar urbana äventyr med digitala skattkartor. Hela staden används som lekplats. Tänk vilken inverkan det får för folkhälsan när vi, genom att göra staden attraktiv, lyckas stimulera folk att röra på sig och vara utomhus! Detta visar verkligen att de frågor vi arbetar med är livsviktiga! Att arbeta med stadens utemiljö är därför att arbeta med frågor som handlar om hållbarhet, vår tids nyckelord för en framgångsrik stadsutveckling. Vi tror på en bättre framtid. Och vi ska vara med och skapa den. Anders Rasmusson, chef för Movium Samerna har känt till bergets svarta guld i fyrahundra år men aldrig rört det. Den som gjorde det skulle drabbas av stor olycka. Men nu håller Kiruna på att nås av markdeformationer efter den hundraåriga gruvbrytningen och trillar ner i underjorden om ingenting görs. Folk måste flytta och det blir både besvärligt och dyrt. Är det straffet? Foto: Jim Bearden, Come out and play-festivalen

20 MOVIUM FAKTA MOVIUM FAKTA VATTENVETT Ingen som umgås med barn kan ta miste på den fullständigt unika dragningskraft som vatten har; dels attraherar vatten i sig som fysiskt element, dels skapar vatten lockande miljöer med växter och djur. Stranden eller snarare den zon där vatten möter land är den perfekta lekplatsen. Härligt, härligt sjunger lusten, men farligt, farligt svarar förnuftet. Av Anna Lenninger Ramlar du i älven slår jag ihjäl dig! Hot om bestraffning är en uråldrig metod att försöka hålla barn borta från farligheter. Ett annat sätt är att skrämmas med mytiska väsen Bäckahästen lurade upp människor på sin rygg och drog sedan ner dem under vattnet, och Näcken trollband genom sitt fiolspel och fick människor att gå ner sig i forsen. Det vi betraktar som myter har använts av vuxna för att påverka barn genom att skrämmas. Numera uppfostras de flesta barn genom att vuxna vädjar till deras förnuft, och genom att skapa skyddande åtgärder i omgivningen. Snarare är det vuxna i särskilda yrkespositioner som styrs via hot hotet att kunna ställas till ansvar för en olycka. Myndighetsutövning styrs inte av någon lustprincip. Samhällets regler, föreskrifter och lagar går ut på att förebygga olycksfall och allvarliga skador, och att klargöra ansvarsfrågan när något går fel. Den växande människan däremot styrs i allra högsta grad av lust. Hon drivs av nyfikenhet, upptäckarlust och behovet av att göra egna personliga upptäckter, av sådant som väcker starka känslor. Detta är tillstånd som är mycket svåra att kvantifiera eller mäta. Antalet drunkningsfall kan räknas, antal löpmeter stängsel kan beräknas och rapporteras. Den som har det juridiska ansvaret kan åtalas, och frias om vederbörande följt godtagna handlingsplaner. Det är svårt att hävda värden som är omätbara eller som inte kan kvantifieras, särskilt när konsekvenserna kan bli fatala. Att synen på barn och fysisk miljö blir alltför ensidig om inte det som utmanar och väcker nyfikenhet bejakas, är inte i sig kontroversiellt. Det svåra är att väga in så olika perspektiv vid beslut att ge det omätbara och det mätbara likvärdig tyngd i vågskålen. Många planerare anstränger sig verkligen för att skapa platser som både innehåller möjligheter till utmaningar och tillmötesgår gällande säkerhetsföreskrifter. Ett problem är att konsekvenserna vid incidenter och olycksfall blir stora för den enskilde tjänstemannen, medan välfungerande lösningar inte får motsvarande positiva uppmärksamhet. Detta bidrar till en försiktig och osmidig planeringskultur. Man tar det säkra före det osäkra. Diskussionerna gick höga kring dagvattendammarna i bostadsområdet Erlandsdal i Svedala i mitten av 1990-talet. En rad kommuner hade börjat anlägga öppna vattendrag för regnoch smältvatten i tätorter för att skapa jämnare avrinning. Svedala kommun hade anlagt ett antal dammar för mindre miljöbelastande omhändertagande av dagvatten, två av dammarna låg ett trettiotal meter från flerfamiljshus. Efter anmälan, föreläggande från polismyndighet och överklagande från kommunen, ställde slutligen regeringsrätten krav på kommunen att vidta skyddsåtgärder och kommunen satte upp nittio centimeter höga stängsel. Vattensamlingarna betraktades som allt för farliga för barnen i bostadsområdet. Kommunen hävdade att hänsyn tagits till barn genom sättet som dammarna var utformade, bland annat genom att strandkanterna lutade maximalt 1:5, vattendjupet var begränsat och stränderna var stenbeklädda för att undvika erosion. Regeringsrätten ansåg inte att detta räckte med tanke på avståndet till bostäderna, och med tanke på att det mellan de båda dammarna byggts en lekplats. Oron för olyckor på grund av svaga isar nämns också som en orsak till att dammarna skulle avskärmas. Nu, mer än tio år senare, är det högaktuellt med öppen dagvattenhantering, kommuner och länsstyrelser planerar och anlägger diken och dammar. Effekter av klimatförändringar kräver hantering av stora mängder vatten i urbana ofta hårdgjorda miljöer. Boverket kom 2010 med rapporten Mångfunktionella ytor. Klimatanpassning av befintlig miljö i städer och tätorter genom grönstruktur. Här används uttrycket mångfunktionell om ytor i stadslandskapen som mer eller mindre kortvarigt kan stå under vatten i samband med kraftiga regnväder. Samtidigt som ett tekniskt problem adresseras, betonar Boverket möjligheterna att berika parker och andra grönytor med vattensamlingar som ger estetiska och ekologiska mervärden. Författarna tar över huvud taget inte upp frågor kring barnsäkerhet, men frågan är aktuell när dagvattensystem utformas på olika håll i landet. Lars-Erik Widarsson är dagvattenexpert. Han 38 39

INNEHÅLL Movium Magasin 1 2011 REPORTAGET Det här är en. Movium Magasin

INNEHÅLL Movium Magasin 1 2011 REPORTAGET Det här är en. Movium Magasin INNEHÅLL Movium Magasin 1 2011 Det här är en REDAKTÖREN Det finns inga städer... 4 PROFILEN Martha Schwartz: Varför bor vi inte i växthus?... 9 MOVIUM PLANTARUM 2 000 nya växter!...11 LEDAREN Social hållbarhet

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Ljudlandskap Malmö Redovisning av försök vid St. Knuts torg Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Partners: SLU, Movium, Malmö stad, Ramböll. Gunnar Cerwén Doktorand vid

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Nya Lappis. Stockholm

Nya Lappis. Stockholm Nya Lappis Stockholm Inledning Stockholms bostadsbrist är enorm. Det byggs för lite och för ineffektivt. Människor som vill flytta hit möts av decennielånga köer och stängs effektivt ute. Det gör att framtidens

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Det ska vara enkelt att söka bostad

Det ska vara enkelt att söka bostad Det ska vara enkelt att söka bostad 1 2 3 4 Här behöver du inga vassa armbågar Visst kan det vara svårt och omständligt att söka bostad. Man tröttnar lätt på att hålla kontakt med alla fastighetsägare

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN

JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN INTERIÖR Lägenheterna är modernt designade med öppen planlösning, stora ljusinsläpp och generösa balkonger och uteplatser. Färgskalan

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Mjuklandning i ditt nya hem

Mjuklandning i ditt nya hem INNEHÅLL Mjuklandning i ditt nya hem...3 Linköping - en stad i förändring...5 Gottfridsberg - en plats nära hjärtat...6 Livskvalitet för många smaker...7 Därför bor du bättre hos oss... 10 Mjuklandning

Läs mer

Att jobba för HFAB. Handbok för entreprenörer

Att jobba för HFAB. Handbok för entreprenörer Att jobba för HFAB Handbok för entreprenörer HFAB det självklara valet när du tänker bostad i Halmstad Ett tryggt och trivsamt hem är grunden i ett bra liv. Det är också grunden för HFAB:s verksamhet.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

De nya kvarteren i Råsunda

De nya kvarteren i Råsunda De nya kvarteren i Råsunda Här är Råsundasom allra mest Råsunda Mitt i hjärtat av Solna Historia Tidigare fotbollsstadion invigd 1937. I oktober 2012 flyttade Svenska Fotbollsförbundet och AIK till en

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse Topphemligt Boende Från övergivet hus till lyxbostad, galleri, restaurang och boutique. Graanmarkt 13 i Antwerpen blev Ilse Cornelissens och Tim Van Gelovens drömprojekt. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Djäknegatan 16 plan 5, 778 kvm. Malmö

Djäknegatan 16 plan 5, 778 kvm. Malmö Djäknegatan 16 plan 5, 778 kvm Malmö Diligentia: fastigheter som gör skillnad Vi är fastighetsbolaget som tillåter oss själva att ha en samhällsförbättrande strävan. En strävan att få bidra till mer inspirerande

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Förslag nytt bo i Od/Alboga

Förslag nytt bo i Od/Alboga 15-05-28 Förslag nytt bo i Od/Alboga Framtaget utifrån resultat av idéträffar FÖRSLAG TILL NYTT BO I OD / ALBOGA Träffar - Förslag - Fortsättning 2 x idéträffar Under april och maj har två idéträffar

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

DEN GYLLENE PLANEN Text Erik Bylund

DEN GYLLENE PLANEN Text Erik Bylund DEN GYLLENE PLANEN Text Erik Bylund Förutom filmvisning med diskussion och stadsdelsvandring hade Allt åt alla Malmö en föredragskväll om förändringarna som sker i Malmö just nu. Intervjun nedan är en

Läs mer

Värden hjälpte dem att skiljas

Värden hjälpte dem att skiljas Värden hjälpte dem att skiljas När Eva och Jake Palm skulle skiljas fick de hjälp av sin hyresvärd. Jake kunde flytta till en trea ett stenkast bort medan Eva bodde kvar. Det gjorde skilsmässan lättare.

Läs mer

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Några av fördelarna du får som HSB-medlem Centrala avtal som sänker kostnader Tack vare att vi är så många i HSB kan vi teckna förmånliga avtal

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera...

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera... KOMMERSENS VÄRDEN ett minne av trävaruindustri och blandstad en inkubator för nya företagare integrationsskapande mötesplats ett konstverk som skapar livfullhet ekologisk resursanvändning gratis integration

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i kooperativ hyresrätt Vill du ha inflytande och gemenskap, bo tryggt i ett stabilt område, ha möjlighet att engagera dig utan att riskera din ekonomi?

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer