Behåll Barsebäck! Vansinne att stänga Barsebäck

Transkript

1 Nr. 1 mars 2003 Leif Wästerlund, VD för Hylte Bruk, kan inte se att det finns något alternativ till kärnkraften inte om industrin ska fungera och vara konkurrenskraftig. Hylte behöver sin kraft Det konstaterar Leif Wästerlund, VD för världens tredje största pappersbruk, Hylte Bruk vid Nissan. Här har man högsäsong när kungligheter föds, dör eller gifter sig, liksom vid fotbolls- VM och oförutsedda världshändelser som terrordåden mot USA. Varje dag tillverkar Hyltes anställda tidningspapper som räcker för att lida in hela jorden i jämnhöjd med ekvatorn. Och till det behöver de energi: 1,4 terawattimmar om året det är en procent av Sveriges totala elförbrukning! Mitten Vansinne att stänga Barsebäck Det folkliga stödet för Barsebäck blir allt starkare. Bilden är ur Barsebäcks arkiv och togs i maj 1997, när anhängare samlades för att bilda en skyddsmur runt verket. Skåne behöver kraften från Barsebäck och ett beslut om att avveckla kärnkraften vore att dramatiskt äventyra elförsörjningen i Sverige. Det konstaterar Roland Palmqvist, kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge: Utvecklingen visar behovet av att använda kärnkraften fullt ut i Sverige. Jag kan inte föreställa mig ett kommande regeringsbeslut som går ut på att avveckla Barsebäck i förtid. Sid 2 Behåll Barsebäck! En rad opinionsundersökningar visar att stödet för Barsebäck växer sig allt starkare. I dag vill nio av tio skåningar behålla Barsebäck och Temo anger att bara fjorton procent av de tillfrågade anser att kärnkraften ska avvecklas genom ett regeringsbeslut, även om det inte är säkerhetsmässigt motiverat. Även Sifo visar att en majoritet av svenskarna på riksplanet vill ha kvar Barsebäck. Höstens och vinterns remissvar om Barsebäck ger också vid handen att Barsebäck behövs. I stort sett alla remissinstanser utom Folkkampanjen mot kärnkraft anser att villkoren för en avveckling inte är uppfyllda. Härnäst väntar regeringspropositionen den 20 mars. Sidorna 3 och sista sidan Enkelt men med lite extra piff och finess. Här lagar Jakob Dybeck lammfärsbullar. Exotiskt vid Center Syd Snabbt, fräscht och spännande. Det är tre nyckelord för Jakob Dybeck och Emma Jakhammer som nu byter restaurangkök i Malmö och Köpenhamn mot en egen krog i Löddeköpinge. Sid 6 Enkät: Varför vill allt fler svenskar behålla Barsebäck? 1 Sidan 8

2 Ledare: Den gångna vintern har varit ovanlig på ett antal sätt. Ett är att vi har de lägsta nivåerna i våra magasin till vattenkraftverken på 50 år, vilket lett till höga elpriser på marknaden. Att Barsebäck under de omständigheterna inte varit i drift är också ovanligt. De senaste åren har vi i princip haft 100 % tillgänglighet mellan avställningarna för bränslebyte och underhåll som vi har varje sommar. Tyvärr kan vi inte uppvisa så bra driftresultat denna vinter. En av de delar som vi satte in i rörsystemet i reaktorinneslutningen under förra årets revision har gått sönder och orsakat ett stillestånd på nästan två månader. Men samtidigt sätter det fokus på vår viktigaste princip, nämligen att vi alltid sätter säkerheten i första rummet. Oavsett att elkraftläget var ansträngt och priserna extremt höga, vilket därmed orsakar mycket stora produktionsförluster för oss, så tvekade vi aldrig att ställa av och åtgärda problemet blev ett bra produktionsår för oss även om den långa revisionen medförde att vi inte kom upp i normal årsproduktion. Anledningen till den långa revisionen var att vi avslutade den förnyelse av anläggningen som pågått under ett antal år. Förra året bytte vi ut ett stort antal rör och ventiler i de system som ansluter direkt till reaktorn. Vi har satt in rör av material som är bättre än det gamla, samt minskade antalet svetsskarvar m.m. för att på så sätt minska behovet av provning vilket leder till mindre stråldoser till personalen. Vi gjorde också en så kallad dekontaminering (rengöring) av rörsystemen, vilket också leder till mindre stråldoser i framtiden. Barsebäck har varit i fokus även på andra sätt. Konsultrapporterna som utvärderar om villkoren är uppfyllda för att stänga Barsebäck 2, har varit ute på remiss. Förutsättningarna för en stängning har förändrats mycket sedan ett villkorat beslut fattades 1997, och nästan samtliga remissinstanser avråder från stängning. I stort sett är det bara Folkkampanjen mot kärnkraft som har avvikande mening. Detta ger oss i Barsebäck naturligtvis hopp om att få bidra till välståndet i landet och leverera billig el ytterligare många år. Tyvärr har vi lärt oss att politiker inte alltid fattar logiska beslut, varför det är bäst att inte ta ut något i förskott. Men som sagt hoppet finns! Om svenska folket får bestämma kommer vi att köra så länge som verket uppfyller säkerhetskraven. Opinionen för fortsatt drift visar stadigt höga siffror. I Skåne är dessutom förtroendet för Barsebäck mycket högt. I närområdet är det 94 % som har förtroende för vår verksamhet. Det känns naturligtvis bra för oss som ansvarar för, och jobbar med Barsebäck, och vi skall göra vad vi kan för att även i framtiden förtjäna ett bra förtroende. Leif Öst vvd och platschef Telefonlarm för händelser vid Barsebäck byts mot RDS-mottagare Nu kommer alla som hittills haft telefonlarm för händelser vid Barsebäcksverket istället att larmas via nya RDS-mottagare, det vill säga via radio. Du som idag varnas via telefon vid en kärnkraftolycka kommer att erbjudas en s k RDS-mottagare som ersättning för nuvarande telefonvarning. En RDS-mottagare är en radiomottagare med en särskild funktion för att ta emot varningsmeddelanden. Mottagaren kommer att levereras av Posten till din bostad under våren Kontakta länsstyrelsen om du redan har en RDSmottagare ( , e-post lansstyrelsen@m.lst.se). Hur fungerar RDS-mottagaren? RDS-mottagaren varnar dig när det har hänt en allvarlig olycka i din närhet, alltså inte enbart vid en kärnkraftolycka. När du behöver varnas hörs en kraftig signal och ett varningsmeddelande blir uppläst. RDS-mottagaren fungerar också som en vanlig radio med väckningsfunktion. Sverige behöver sina kärnkraftverk. Det konstaterar Roland Palmqvist, kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge. Här syns han under ett framträdande i Barsebäck. Roland Palmqvist: Barsebäck kommer att behövas under lång tid Självklart ska Barsebäck finnas kvar. Människor accepterar varken smutsig dansk kolkraft, dålig kärnkraftsel från Ryssland eller risken att bli bortkopplade från elnätet under en ransonering. Det konstaterar Roland Palmqvist, kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge. Utvecklingen visar behovet av att använda kärnkraften fullt ut i Sverige. Jag kan inte föreställa mig ett kommande regeringsbeslut som går ut på att avveckla Barsebäck i förtid. De flesta svenskar är medvetna om problematiken vad gäller elproduktion, nämligen att det saknas acceptabla alternativ: Det blir kol. Vindkraften kan inte spela mer än en marginell roll eftersom den måste subventioneras med skattemedel, säger Roland Palmqvist och tilllägger att den omdebatterade vindkraftparken utanför Barsebäck med stor sannolikhet inte blir av. Länsstyrelsen säger att Öresund ska undantas från etablering av vindkraftverk, förutom de redan beslutade. Den senaste tidens opinionsundersökningar bekräftar bara vad jag hela tiden hör människor säga. I dag är det en begränsad grupp människor som arbetar mot kärnkraften. Vi pratar här om partier som utövar utpressning i kärnkraftsfrågan och som har inflytande på detta område enbart därför att man inte vågat finna andra och bredare uppgörelser över partiblockgränsen. Det finns som sagt inga acceptabla alternativ till kärnkraften, och även om vi är duktiga på att spara el i Sverige är det ändå så att konsumtionen ökar för varje år som går. Vi behöver ny produktionskapacitet, och att i det läget avveckla halva elförsörjningen vore rent vansinne. Jag skulle därför bli oerhört förvånad om Barsebäck inte får finnas kvar i drift. Ett beslut om att avveckla kärnkraften vore att dramatiskt äventyra elförsörjningen i Sverige. Just nu befinner sig Norge i en akut bristsituation eftersom vattenmagasinen är tömda. Och Sverige importerar el från Norge. Visserligen kommer situationen att ändra sig, och priserna att sjunka, framåt våren, men jag tror att människor är medvetna om situationen och de vill inte uppleva samma sak igen under kommande vintrar. De vill inte riskera att bli bortkopplade från nätet mitt i vinterkylan bara för att Barsebäck ska stängas. Det är en anledning till de höga opinionssiffrorna för att behålla kärnkraften. Mitt stalltips är att Barsebäck kommer att finnas kvar länge än. Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Torsten Bohl. Redaktion: Ann-Christine Buch, Lars-Gunnar Fritz, Gösta Larsen, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Replik in Sweden AB. Tryckeri: Tryckeri AB Allehanda Syd, Ystad Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, Löddeköpinge. Telefon: 046/ Telefax: 046/ Nästa nummer kommer ut i juni

3 Barsebäck har med tiden blivit en populär och nyttig elfabrik som förser Sydsverige med el utan att försämra miljön för de omkringboende. Expertanalyser visar: Verkligheten talar för Barsebäck! Under vintern har folkopinionen för en fortsatt användning av kärnkraften stärkts. Bristen på vatten har lett till en ökad import och de högsta elpriser Sverige någonsin haft. Färre än 20 procent av svenskarna vill i dag se en fortsatt avveckling av de svenska kärnkraftverken. Industrin, LO och kraftbranschen agerar för att behålla kärnkraften och när näringsdepartementet i höstas tog in remissvar angående Barsebäcks framtid konstaterade så gott som samtliga instanser att villkoren för en stängning under 2003 inte är uppfyllda. Det främsta miljömålet är inte längre att avveckla kärnkraften utan att begränsa utsläppen av växthusgaser, och därmed dämpa den pågående klimatförändringen. Vinterns kraftigt ökande elpriser beror på ett stort vattenkraftunderskott i hela Norden. I december var underskottet drygt 30 terawattimmar, vilket kan jämföras med produktionen av vattenkraft under ett normalår i Norden, det vill säga cirka 200 terawattimmar. Den totala elförbrukningen i Norden är cirka 385 terawattimmar. Underskottet har lett till ökande elpriser på den så kallade spotmarknaden. Onsdagen den 11 december låg priset på cirka 85 öre per kilowatttimme. Terminspriset vecka 50 var 106 öre per kilowattimme. För alla de hushåll som inte bundit sina elpriser utgör detta en mycket påtaglig fördyring av elräkningen, inte minst med tanke på att elskatten vid årsskiftet höjdes. Den uppgår nu till 22,7 öre per kilowattimme plus moms. Riksdagsbeslut i juni Detta sammanfaller med att Barsebäcks verksamhet under våren 2003 ska prövas politiskt. Senast den 20 mars kommer regeringen att lämna en proposition i ärendet och i juni förväntas riksdagen fatta beslut. Hösten 2002 fick därför två konsultbolag, ÅF och J&W regeringens uppdrag att analysera om de tidigare uppsatta villkoren för att stänga Barsebäck 2 under 2003 var uppfyllda. De villkoren stipulerade att en stängning inte får ge några påtagligt negativa effekter för elpriset, tillgången på el för industrin, effektbalansen, miljön eller klimatet. Dessutom ska bort- fallet av el kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och/eller minskad elanvändning. Båda konsultbolagen konstaterar att Sveriges elförbrukning har ökat med 1 terawattimme el per år sedan De är också överens om att utsläppen av koldioxid ökar med ungefär fem procent av Sveriges totala utsläpp om Barsebäck stängs. Sveriges klimatmål är att minska dessa utsläpp med fyra procent fram till Analytikerna är också överens om att elpriset skulle öka och att effektbalansen skulle försämras utan produktionen i Barsebäck. Sämre miljö utan Barsebäck Under hösten tog Näringsdepartementet in cirka 50 remissvar om Barsebäcks framtid. Barsebäck Kraft konstaterar i sitt remissvar att målen för energiomställningen inte uppnåtts, att Barsebäcks produktionsförmåga underskattats och att en stängning kommer att medföra en ökad risk för effektbrist. Barsebäck Kraft konstaterar dessutom att en stängning medför försämrad miljö och ökade risker för människors hälsa: utan produktionen i Barsebäck ökar utsläppen av koldioxid med motsvarande cirka fem miljoner ton koldioxid per år om Barsebäck 2 ersätts med modern kolkraft. Sker ersättningen med hjälp av äldre kolkraftverk ökar utsläppen ännu mer det innebär en ökning med minst 3 nio procent av Sveriges totala utsläpp. Energimyndigheten skriver i sitt svar att bedömningen av om villkoren är uppfyllda är en politisk fråga, inte en vetenskaplig. Man menar vidare att Barsebäck borde ingå i förhandlingarna mellan regeringen och kraftindustrin kring villkoren för kärnkraftsproduktionen i Sverige. En avveckling kräver lång tid Socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet ingick i juni 2001 en ny energipolitisk överenskommelse där man betonade att staten har ett ansvar för att stödja utvecklingen av förnybar energi. Dessutom vill man successivt avveckla den svenska kärnkraften med inspiration av det avtal som i juni 2000 i Tyskland slöts mellan regeringen och kraftindustrin. Men när riksdagen lade fast 2003 års anslag inom energiområdet betonade näringsminister Leif Pagrotsky att det Finlands femte kärnkraftsreaktor Platsval vid slutet av året Det finska kraftbolaget TVO lämnade de 21 januari in sin ansökningar om miljötillstånd för att bygga den av finska riksdagen beslutade nya kärnkraftsreaktorn. Den nya reaktorn kommer att bli Finlands femte och ska genom att producera inhemsk kärnkraftsel minska Barsebäcks argument Klimat och miljö: Eftersom kol och olja annars behövt användas gör produktionen i Barsebäck 2 att utsläppen av koldioxider minskar med motsvarande fem miljoner ton per år, vilket motsvarar utsläppen från nära hälften av Sveriges alla personbilar. Samhällets kostnader: Skattebetalarna betalade för stängningen av Barsebäck 1. År 1999 gjorde Näringsutskottet en beräkning av samhällets kostnader för en stängning av en reaktor. Den totala summan slutar på 8,3 miljarder kronor. Effektbalansen: Barsebäck 2 har ett strategiskt läge i Sydsverige och ger förutsättningar att ta ner mer el från norra delen av landet. Många varnar för att balansen i kraftnätet försämras om Barsebäck 2 stängs. Elpriset: Utan Barsebäck ökar elpriset. En sammanvägd bedömning av expertanalyser visar att elpriset stiger med ungefär 1 öre per kilowattimme i genomsnitt under året. En kall vinterdag kan prisskillnaden vara över 10 öre per kilowattimme. För ett villahushåll med elvärme handlar det bara om några hundratals kronor om året, men för Sveriges elintensiva basindustri inom skog, kemi gruvor och stål kan det betyda kostnader på upp till kronor per anställd och år. Sysselsättning och välfärd: Samhället fick betala för stängningen av Barsebäck 1. Enligt Näringsutskottet 8,3 miljarder kronor, med indirekta kostnader betydligt mer. För en miljard kronor kan man under ett år alternativt få till exempel: nya platser på ålderdomshem, sjuksköterskor i arbete, dag-hemsplatser, platser i grundskolan, eller skolmat åt elever. Opinionen: Barsebäck har med tiden blivit en populär elproducent. Framför allt i Skåne där nio av tio är för fortsatt drift, men även i landet som helhet. kommer att ta lång tid att avveckla kärnkraften. I fjol utsågs Banverkets generaldirektör Bo Bylund till statens förhandlare för omställningen av energisystemet. Han har i uppdrag att fasa ut kärnkraften i Sverige, med villkoren att det ska ske med minskande koldioxidutsläpp, tryggad elförsörjning och utan prisökningar som kan skada industrins konkurrenskraft. Elåret 2002 visar att det kommer att ta många år att ersätta kärnkraften i Sverige. behovet av elimport från Ryssland. TVO har sökt tillstånd av de båda finska städerna Loviisa och Euraåminne om att utföra förberedande platsstudier inför uppförandet av den nya reaktorn. Företaget avser att slutgiltigt välja plats vid slutet av Källa: NucNet

4 Kraften i Hylte el en grundförutsättning för världens tredje största p I Hylte produceras varje dag så mycket tidningspapper att det räcker ett varv runt jorden i jämnhöjd med ekvatorn. Till det behövs mycket el 1,4 terawattimmar om året. I Hylte Bruk tillverkar man en enda produkt: Tidningspapper. Produktionen räcker varje dag för att svepa runt jorden i jämnhöjd med ekvatorn. Till det krävs naturligtvis råvaror: ved, flis och returpapper. Men framförallt krävs el, mycket el. Det viktigaste för oss är en jämn och kontinuerlig tillgång på el, säger VD Leif Wästerlund och konstaterar att det i dag inte finns något alternativ till kärnkraften. När den engelska drottningmodern dog ökade de brittiska tidningarna sina upplagor och tryckte dessutom fler sidor. Sak samma är det med fotbolls-vm och oförutsedda händelser den elfte september 2001 är det kanske allra tydligaste exemplet. Sådant fordrar flexibilitet och ett fungerande system. Hur ska vi annars kunna hantera efterfrågan? Mannen som undrar heter Leif Wästerlund, VD för Stora Enso Hylte AB, pappersbruket vid Nissan som står för en procent av Sveriges totala elkonsumtion. I mängd räknat motsvarar det 1,4 terawattimmar. Det är lika mycket el som hela Göteborg förbrukar, och tre gånger så mycket som Sveriges samtliga vindkraftverk producerar. Tusen anställda ser till att de fyra stora pappersmaskinerna kör dygnet runt för att leverera papper till exempelvis de stora dagstidningarna i Paris och Lon- don, liksom ett mycket stort antal svenska dagstidningar, som Göteborgsposten, Hallandsposten och Helsingborgs Dagblad. De enskilt största marknaderna är Skandinavien, Tyskland och Storbritannien. 90 procent av tillverkningen går på export. En jämn och kontinuerlig tillgång till el är en grundförutsättning för vår verksamhet, säger Leif Wästerlund, men han tycker att just den biten ser ut att kunna bli ett problem. Överföringskapaciteten i Sverige har använts maximalt både i vinter och förra vintern. Vi behöver ny produktionskapacitet, inte bli av med hälften av den vi har. Ska vi stänga kärnkraftverken tycker jag att politikerna först måste gå ut och klargöra för människor exakt vem det är som ska spara in all den elen. Det är inte industrin, för vi kan inte om vi ska kunna ha produktionen i gång. Utan det blir framför allt 4 de privata konsumenterna som drabbas. Och då tycker jag att de bör få veta att de kommer att duscha kallt om morgnarna och riskera att bli bortkopplade från elnätet mitt i vintern. Utgångsläge: ett vattenfall Hylte Bruk etablerades redan Den nuvarande fabriken togs i drift 1972, sedan den gamla avvecklats av miljömässiga skäl Nissan var i princip utdöd från Hyltebruk ner till Halmstad. Så alldeles i början av 1970-talet byggdes ett nytt bruk och från den punkten har utvecklingen gått blixtsnabbt: från 1972 till 1989 införskaffades alla de fyra pappersmaskinerna och Hylte är i dag världens tredje största pappersbruk större finns bara i Sydkorea och Japan. Varje dag producerar man ton papper. Det räcker till tio miljoner exemplar av Hallandsposten varje dag, säger Leif Wästerlund och förklarar att Hallandsposten är Hyltes största lokaltidning och därför den han brukar använda som exempel. När bruket grundades fanns det inga samhällen i trakten runt omkring. Däremot fanns det ett vattenfall; kraft med andra ord. Samhället växte fram i takt med att bruket började anställa. En av de riktlinjer man i dag arbetar efter är att verka i harmoni med na-

5 a pappersbruk turen och människorna, och då gäller det att använda naturresurserna effektivt. Märklig konkurrens Till produktionen i Hylte krävs 1 miljon kubikmeter fast ved, ton insamlade returtidningar varav ton är importerade. Returpapper är en energisnål råvara men det finns knappast mer papper att samla in. Redan i dag läggs faktiskt 82 procent av alla tidningar i landet i pappersinsamlingen. Sedan köper vi flis från sågverken. Där konkurrerar vi direkt med fjärrvärmeverken. Det är ingen skatt på flis till fjärrvärme, och det gör att de kan betala mycket högre priser än vi. Inte heller kan vi höja våra priser det är skillnaden mellan oss och fjärrvärmeverken. Det har helt enkelt blivit en märklig konkurrenssituation, och det beror på att vi förbrukar allt mer energi i landet. Och det resonemanget för honom tillbaka till den främsta förutsättningen för produktionen: en jämn och kontinuerlig tillgång på el. I dag existerar inget alternativ till kärnkraften. Vindkraften kan aldrig bli annat än marginell, och el måste vi ha. Viktigt med långvariga spelregler I vinter har priserna på elbörsen varit så höga att flera stora elintensiva företag, till exempel metallindustriföretag, övervägt att begränsa sin produktion. Människor med direktverkande el och obundna elpriser har sett sina inkomster försvinna. I det prisläge som rått har det för en del företag varit mer lönsamt att sälja redan kontrakterad billig el till vinterns rekordhöga priser på den nordiska elbörsen än att fortsätta med produktionen. Men Leif Wästerlund vid Hylte Bruk är mer orolig för tillgången på el än för priset på den: Vi köper naturligtvis till kontrakterade priser så vi lider inte av någon direkt effekt av de höga elpriserna. Däremot led vi av att bli bortkopplade från nätet under köldknäppen i januari 2001 det var då myndigheterna gick ut och uppmanade människor att stänga av sina disk- och tvättmaskiner. Vi blev bortkopplade från nätet och produktionen avstannade. Det tog oss timmar att komma igång igen. Bortkopplingen var ett misstag, för Hylte Bruk har ett avtal med sin elleverantör som stipulerar att de inte får bli bortkopplade, men för Leif Wästerlund illustrerade händelsen på ett tydligt sätt hur ansträngd vår elförsörjning är när det blir riktigt kallt. Det viktiga för oss är naturligtvis att veta vilka spelregler som gäller, och att de gäller under en längre tid. Ska vi kunna konkurrera med utlandet kan vi inte ha sämre villkor än våra konkurrenter. I dag säger han sig vara ganska nöjd med de villkor han arbetar under: personalkostnader, tillgången och priset på råvaror, skatter, miljöregler; sammanlagt är villkoren i Sverige jämförbara med de som råder i andra EU-länder, och det är dem Hylte Bruk konkurrerar med. Men försvinner halva landets elproduktion är situationen förändrad och jag vet inte riktigt vad vi skulle göra för att kompensera det, säger VD Leif Wästerlund och tillägger att han har svårt att tro att det verkligen skulle bli på det viset. Fakta Stora Enso Hylte AB Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens Produktionskapacitet: ton per år Omsättning: cirka 3 miljarder svenska kronor Antal anställda: cirka tusen Elförbrukning: 1,4 terawattimmar per år Barsebäck ur drift från den 15 januari till början av mars: En tråkig inledning på produktionsåret 2003 När Barsebäck 2 stoppades den 15 januari innebar det ett allvarligt avbräck i den skånska elproduktionen. För Barsebäck 2:s nytillträdda chef Agneta Wellmar innebar det ett avbrott i hennes strävan att se till att 2003 blir ett produktionsmässigt toppår. Nu gör vi nu allt för att hämta in vad vi förlorat, säger hon. Agneta Wellmar är doktor i oorganisk kemi vid Lunds Universitet. Hon har en bred chefskompetens, bland annat som chef för forskning och utveckling i Barsebäck, och sedan den 1 oktober i fjol är hon blockchef för Barsebäck 2. Det innebär att hon är verksamhetens högsta produktionschef. Hon tillträdde sin nya befattning sedan reaktorinneslutningen sommaren 2002 genomgått en genomgripande modernisering som innebar att man under en förlängd revision bytte ut rördelar i reaktorinneslutningen. Efter återstarten den 6 oktober hade reaktorn en tillgänglighet på 99,6 procent, och i vinter gör naturligtvis den ansträngda elsituationen i landet att Barsebäcks 600 megawatt är viktigare än någonsin, inte minst för effektbalansen i södra Sverige. Inspekterade hela systemet Men Agnetas chefskap sattes på prov när man i december 2002 började notera ett ojämnt vattenflöde i ett av systemen. Man lade samman alla data från övervakningen och kom fram till att ojämnheten verkade vara kopplad till en blandarfunktion två rördelar som blandar vatten med olika temperaturer Den 15 januari stoppade vi reaktorn för att kunna gå in och inspektera, säger Agneta Wellmar. Det visade sig mycket riktigt att den misstänkta blandarfunktionen hade gått sönder och att det lossnat små delar inuti rörsystemet. Under den följande månaden inspekterade vi resten av systemet för att hitta alla bitar och för att kontrollera att det inträffade inte lett till några skador, till exempel skrapmärken. Dessutom har vi inspekterat bränslet. Jag vill gärna betona att det inträffade inte är något dramatiskt. Vi har varit oerhört noggranna för att se till att undvika liknande händelser i framtiden. Agneta Wellmar är sedan den 1 oktober 2002 blockchef för Barsebäck 2. Ingen säkerhetsrisk Inne i reaktorinneslutningen finns tre likadana blandarfunktioner; den som gick sönder och ytterligare två identiskt likadana. De är specialkonstruerade för Barsebäck och monterades in under sommarens avställning. Alla tre är nu utbytta. Det inträffade har inte inneburit någon säkerhetsrisk, konstaterar Agneta Wellmar. Systemen är byggda för att klara en sådan incident, och dessutom sitter blandarfunktionerna i ett driftsystem, inte i ett säkerhetssystem. I början av mars fasar Barsebäck 2 förhoppningsvis åter in på nätet efter att Statens Kärnkraftinspektion (Ski) gett starttillstånd. För Barsebäcks del har produktionsavbrottet lett till kännbara ekonomiska konsekvenser. Vattenfall hade räknat med Barsebäcks produktion men fick köpa in ersättningsel på spotmarknaden. Med de höga priser som rått i vinter innebar det en betydande merkostnad elpriserna på spotmarknaden har varierat, men man kan räkna med en kostnad på flera miljoner kronor om dagen. En annan konsekvens är att elimporten under Barsebäcks avbrott ökade, bland annat med rysk kärnkraftsel. Räknar med att hämta hem bortfallet Trots att Barsebäck 2 stod avställd under två och en halv månad sommaren 2002 producerades under året 3,9 terawattimmar el, vilket motsvarar ungefär 30 procent av elförbrukningen i Skåne. Som mest kan reaktorn producera 4,6 TWh, vilket man naturligtvis räknat med att nå upp till under Det inträffade innebär ett kraftigt avbräck men vi kommer att göra allt för att ändå möta uppsatta mål, både ekonomiska och produktionsmässiga, säger Agneta Wellmar. 5

6 Hos Emma och Jakob veckors inkörning och sedan väntar något extra till påsk. Därefter blir det full verksamhet sex dagar i veckan, med undantag enbart av måndagar. Tur att vi redan är vana vid att jobba alla helger, säger Jakob och tillägger att snart blir det till att leta hus i trakten. Och namnet på stället? Jakob och Emma, säger Emma. Emma och Jakob, för kvinnorna kommer först, det har jag fått lära mig, säger Jakob som förresten är son till skådespelarna Nils Dybeck och Marianne Wesén. Emma Jakhammer och Jakob Dybeck öppnar sin första egna krog vid Center Syd i Löddeköpinge. Jakob Dybeck och Emma Jakhammer är kockar och blivande föräldrar som en gång träffades på kockskolan i Eslöv, och som från och med i påsk serverar husmanskost med finess på egna krogen vid Center Syd. Som lammköttbullar i färsk tomatsås med orientalisk couscoussallad. Till exempel. Löddeköpinge är en framtidsort. Center Syd blir bara större och större och människor kommer från alla möjliga ställen för att handla. Det konstaterar Jakob Dybeck från Malmö medan han ser sig omkring i den lokal som fram till nyligen utgjorde Lindells konditori, alldeles vid ingången till Willys i en av de nyare delarna av Skånes största köpcenter (konkurrensen kommer väl bara från Väla utanför Helsingborg). De har båda arbetat på ett stort antal krogar efter utbildningen i Eslöv. Jakob började på Konsthallen i Malmö och har sedan lagat mat åt bland annat Nyhavns Färjekrog i Köpenhamn, Gröna Fisken i Malmö och Häckeberga slott. Emma gjorde sin praktik vid SAS och har sedan arbetat vid ett antal restauranger i Lund, till exempel kårhusrestaurangen och senare vid Kramer och Skeppsbron i Malmö. Något extra till påsk Under åren som gått har vi då och då tittat efter en lokal att starta eget i, men det har inte funnits något som känts riktigt rätt, säger Jakob. Förrän nu, då konceptet Center Syd, restaurang på dagtid och en kombination av vällagad mat, catering och hämtmat lockade. Med hämtmat menar vi sådant som är gott och lätt att ta med sig hem när man storhandlat med hela familjen och känner sig riktigt nedtyngd av kassar. Till exempel grillspett: bara att ta hem och värma. Kring den första april räknar Jakob och Emma att kunna öppna. Då blir det två Tips från Jakob och Emma Lammköttbullar med sås på färska tomater och orientalisk couscoussallad (ca 4 personer) 500 g lammfärs 1 dl ströbröd 1 1/2 dl mjölk 1 dl matlagningsyoghurt 1 stor lök 50 g fetaost 10 goda oliver 2 vitlöksklyftor 2 ägg 1 msk flytande kött/kalvbuljong svartpeppar, oregano, timjan eller andra örtkryddor efter egen smak Blanda ströbröd med mjölk och matlagningsyoghurt och låt stå och svälla i minst tio minuter. Hacka under tiden löken, smula fetaosten, kärna eventuellt ur och hacka oliverna. Blanda färsen med ströbrödsblandningen, buljongen och äggen. Blanda väl. Tillsätt löken, fetaosten och oliverna. Pressa eller riv ner vitlöksklyftorna och smaka av med svartpeppar, örtkryddor och salt. Var försiktig så att det inte blir översaltat med tanke på att fetaosten och oliverna redan innehåller sälta. (Tycker man om sardeller kan man gärna finhacka ett par stycken och blanda ner men i så fall behövs inget extra salt.) Ställ in i kylen i cirka en halvtimme för att vila. Forma sedan till köttbullar eller små biffar och stek på medelhög värme. Sås 6 8 röda tomater 1 2 vitlöksklyftor 1 liten lök (gul lök eller schalottenlök) 2 msk balsamvinäger 2 msk farinsocker 1 nypa salt 1 dl olivolja 1 dl rapsolja Dela tomaterna i fjärdedelar och skär bort kärnorna. Dela tomatköttet i mindre bitar. Hacka löken. Mixa tomatkött, lök, vitlök, balsamvinäger, farinsocker och tomatjuice. Kör till en slät sås, tillsätt oljan i en tunn stråle mot slutet. Värm sakta i en kastrull och smaka av med salt och peppar. Couscoussallad Bovete eller couscous 4 tomater 1 gurka 2 3 morötter 1 knippe persilja 3 kvistar mynta Skal och saft från en pressad citron 1 dl olivolja 2 vitlöksklyftor Koka grynen enligt anvisningarna på paketet för tre till fyra personer och låt svalna. Hacka tomater, gurka och morötter i små, fina bitar. Det går bra att riva morötterna grovt om man har lite bråttom. Finhacka persilja och mynta. Blanda detta med couscousen och smaka av med citron, olivolja och pressad eller riven vitlök samt salt och peppar. Detta går med fördel att göra klart en dag innan om man så vill. Eventuellt tillsätts lite extra olivolja om salladen upplevs som lite torr. BILD: ANN-CHRISTINE BUCH Äta ute i Kävlinge kommun Några exempel på utbudet: Kävlinge Golfkrog, Åboda gård, Kävlinge Kävlinge Värdshus, Hotellgränd 1, Kävlinge Old Times, Kvarngatan 34, Kävlinge Restaurang Thai Wokkitchen, Mårtensgatan 3, Kävlinge Barsebäcks golf- och konferenscenter, Järavallen, Löddeköpinge Le Croissant, Center Syd, Löddeköpinge Löddeköpinge Gästgiveri, Malmövägen 2, Löddeköpinge Peggys skafferi, Transportvägen 14, Löddeköpinge Tjyvakrogen, Rörbäcksvägen 4, Barsebäck 6

7 Kärnkraftskolan I en rad nummer kommer vi under rubriken Kärnkraftskolan att berätta om vad kärnkraft är, hur den tekniskt alstras och vad vi har för nytta av den. I två tidigare avsnitt har vi berättat dels om upptäckten att kluvna atomkärnor kan bli till elektrisk ström och om historien bakom kärnenergin, dels om hur reaktorn i Barsebäck är konstruerad och fungerar. Har du missat det avsnittet eller vill ha ett nytt exemplar kan du få ett gratis från Informationsavdelningen, Barsebäck Kraft AB, Box 524, Löddeköpinge. Så löser vi avfallsfrågan i Sverige Svenska kärnkraftverk producerar radioaktivt avfall; det är ett oundvikligt faktum, liksom det är ett självklart ansvar att ta hand om det på ett säkert sätt och utan att orsaka problem för kommande generationer. I Sverige är det företaget SKB (Svensk Kärnbränslehantering) som fått uppdraget och sedan 1985 finns det anläggningar i drift som tar hand om avfallet. Det viktigaste är nu att bygga ett djupförvar för slutlig förvaring. Sverige började producera kärnkraft år 1972, och i redan befintliga anläggningar lagras nu vårt radioaktiva avfall för lång tid framåt. Allra först lagras det använda kärnbränslet i minst tio månader i vattenbassänger vid kärnkraftverken. Under den tiden minskar värmeutstrålning och radioaktivitet betydligt. Före transport flyttas bränslet under vatten till en transportbehållare med 30 cm tjocka stålväggar. På utsidan sitter kylflänsar av koppar som leder bort värmen. Behållarna är gjorda för att tåla stora påfrestningar och ska bland annat klara fritt fall från nio meters höjd, brand med en temperatur på 800 grader under en halv timme och yttre tryck motsvarande 200 meters vattendjup. De kraven klarar behållarna med mycket goda marginaler. Bränslebehållarna transporteras sedan vidare, och eftersom alla de svenska kärnkraftverken ligger vid kusten och har egna hamnar, hämtas det inkapslade bränslet från kärnkraftverken i Barsebäck, Ringhals och Forsmark med specialfartyget M/S Sigyn. Det transporteras sedan sjövägen till kärnkraftverket Internationellt ansvar Radioaktivt avfall finns över hela världen. FN:s övervakande organ heter IAEA (International Atomic Energy Agency), och det arbetar för att atomkraften ska användas i fredliga syften och att spridning av radioaktiva material begränsas. Det finns i dag över 30 länder som producerar elektricitet med hjälp av kärnkraft. Det finns nästan 500 reaktorer i drift och att ta hand om avfallet är naturligtvis en viktig miljöfråga för vart och ett av de länder det handlar om. De system för slutförvar som finns i dag, och de som är under utveckling, är landbaserade. Försvarssystemen består av geologiska förvar långt ner, förvar på mindre djup samt förvar på landytan. i Oskarshamn för att mellanlagras i CLAB (centralt mellanlager för använt kärnbränsle). Där läggs det i stora bassänger där vatten kyler bränslet och skärmar bort strålningen. Letar efter lämplig plats Driftavfallet slutförvaras direkt i Forsmark, men det använda kärnbränslet måste mellanlagras under mellan 30 och 40 år. Det är det använda kärnbränslet som kallas högaktivt avfall eftersom det måste strålskärmas under hantering, transport och förvaring. En del av de radioaktiva ämnena är mycket långlivade; det är därför avfallet måste förvaras säkert under lång tid. Efter cirka 1000 år har dock det mesta av strålningen i det använda bränslet försvunnit och efter år är strålningen i nivå med den hos naturligt uran. Det är också därför bränslet efter förvaringen i CLAB måste kapslas in igen och slutförvaras i ett djupförvar. Det som nu återstår att bygga är inkapslingsanläggningen och själva djupförvaret, som enligt gällande tidplan kan tas i drift tidigast Just nu pågår platsstudier för att hitta en lämplig plats. Slutförvaret Hur det svenska kärnbränsleavfallet ska förvaras regleras i lagen och har fastställts genom politiska beslut. SKB får till exempel inte skicka avfallet utomlands, och inte heller upparbeta det använda kärnbränslet. Arbetet med att hitta en lämplig plats för djupförvaret har pågått i över 25 år. På många håll i landet är berggrunden olämplig, men förutom rätt geologiska förutsättningar krävs även att ortsbefolkningen är positiv och att industrin kan byggas på platsen med tillgänglig mark, bra transportmöjligheter och att miljön påverkas så lite som möjligt. SKB bestämde sig efter moget övervägande för att tre platser i landet där man ville göra platsundersökningar: Tierp, Östhammar och Oskarshamn, men invånarna i Tierp tackade nej. Platsundersökningarna inleddes därför i Oskarshamn och Östhammar (Forsmark) under fjolåret. Ungefär år 2010 kommer man att fatta ett beslut om var djupförvaret ska byggas. Sedan kommer djupförvaret att byggas 500 meter ner i urberget. Bränslet ska kapslas in i koppar, som i sin tur bäddas in i lera. För att skaffa sig kun- 7 Det specialbyggda fartyget M/S Sigyn transporterar avfallet till mellanlagret vid kärnkraftverket i Oskarshamn. skap om de förändringar som sker i ett djupförvar på lång sikt bedriver SKB forskning. Det sker framför allt i Äspölaboratoriet, ett underjordiskt berglaboratorium utanför Oskarshamn som består av en drygt 3,5 kilometer lång tunnel som går ner till 460 meters djup. Vart tredje år lämnar SKB in ett så kallat FUDprogram till Statens Kärnkraftinspektion (SKi). Förkortningen står för forskning, Sveriges framtida energi: Kärnkraften viktig för klimatet Studien kallas för Energiframsyn och där har 120 forskare, ingenjörer och andra experter granskat energisystemets olika beståndsdelar och studerat bedömningar av hur omvärlden kommer att utvecklas, vilka politiska och miljömässiga drivkrafter som kommer att vara dominerande, prisbild och kostnadsutveckling. Samtidigt har man försökt bilda sig en uppfattning om var forskning och utveckling egentligen står vad gäller nya energilösningar. Slutledningarna visar två olika scenarier, där den avgörande skillnaden är frågan om hur betydelsefull klimatfrågan kommer att vara för utveckling och demonstration. Alla forskningsresultat är offentliga och finns på SKB:s hemsida ( I nästa nummer: Så har de politiska turerna runt Barsebäck sett ut, från 1970-talet och fram till nu. Om klimatfrågan blir den dominerande drivkraften för Sveriges framtida energisystem kommer kärnkraften fortfarande att spela en framträdande roll. Det konstaterar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin i en omfattande studie av Sveriges framtida energimix. framtidens energi: om klimatet sätts i fokus för politiska avgöranden inom energiområdet kommer det att styra utvecklingen. Skulle klimatet däremot bara bli en av flera viktiga faktorer, som till exempel försörjningstrygghet och kostnadsutveckling, innebär det en annan utveckling. IVA:s experter anser att om klimatfrågan blir central kommer kärnkraften i Sverige att finnas kvar tills anläggningarna fasas ut efter 60 års drift. Då räknar man med att alternativa energisystem hunnit utvecklas så pass att det är realistiskt att räkna med att de kan ta över.

8 BARSEBÄCK KRAFT BOX LÖDDEKÖPINGE Enligt den senaste tidens opinionsundersökningar blir stödet för kärnkraften allt starkare i Sverige. Varför är det så, tror du? Behåll Barsebäck! Det folkliga stödet för Barsebäck växer. I dag vill nio av tio skåningar behålla Barsebäck 2. Nio av tio skåningar stöder Barsebäck Verkligheten talar för att Barsebäck 2 får vara kvar i drift. Det är en uppfattning som delas av de flesta remissinstanser, och även folkopinionen blir allt mer stabil. Enligt en undersökning som Barsebäck beställde av Demoskop i november 2002 vill nio av tio skåningar behålla Barsebäck personer i Barsebäcks närområde, i Skåne och i Köpenhamn intervjuades. I närkommunerna är 94 procent för en fortsatt drift, i övriga Skåne är siffran 88 procent, medan två av tre köpenhamnare vill fortsätta avvecklingen här ska man inte glömma att medan 70 procent av skåningarna anser att koldioxidutsläppen är den viktigaste miljöfrågan, tycker danskarna fortfarande att det är viktigare att stänga Barsebäck. I södra Sverige är stödet för Barsebäck stabilt sedan många år. De största förändringarna har skett bland kvinnor och unga; skillnaden mellan kvinnor och män och mellan unga och äldre har under senare år jämnat ut sig och i dag tycker grupperna i stort sett lika. Barsebäck har efter 27 år blivit en mycket uppskattad elproducent och stödet för en fortsatt drift har aldrig varit större än nu, konstaterar platschef Leif Öst. Hela rapporten går att ladda ner från Barsebäcks hemsida: Alla siffror talar för kärnkraften Även på riksplanet talar siffrorna för kärnkraften. I januari gick både Sifo och Temo ut och intervjuade svenskarna om deras inställning till kärnkraft, och båda undersökningarna visar att svenskarna blir alltmer Barsebäckskrysset Lösningen på korsordet i förra numret återges till höger. Vi ber att få gratulera de fem vinnana nedan, vars lösningar blev de först öppnade. Vinsterna har skickats ut. Ulla Abrahamsson, Evagatan 27, Malmö Ingrid Norrman, L. Torg 4, Simrishamn Jenny Trofast, Elsebrånevägen 385, Asarum Eva Persson, Hagagatan 9, Kävlinge Ingemar Waltersson, Gesällvägen 3, Löddeköpinge negativa till en förtida avveckling. Sifo visade att en majoritet av svenskarna, 52 procent, svarar nej på frågan om Barsebäck ska avvecklas. Det är första gången sedan folkomröstningen 1980 som en majoritet uttalar sig för kärnkraft i en Sifomätning. Enligt Temos undersökning är det bara 14 procent av de tillfrågade som anser att vi ska avveckla kärnkraften genom regeringsbeslut även om tillsynsmyndigheterna inte anser att det är nödvändigt av säkerhetsskäl. I Sifos undersökning säger sju procent att de vill ha en avveckling snarast. 32 procent av de som tillfrågats av Temo anser att vi ska använda kärnkraften till dess nuvarande reaktorer läggs ner av säkerhetsskäl eller av ekonomiska orsaker. 36 procent anser att vi ska använda kärnkraften i samma omfattning som i dag, det vill säga förnya dagens reaktorer när det behövs. När Temo bryter ner sina siffror i grupper efter kön, region, ålder, politiska sympatier, utbildning, yrke så visar det sig att den officiella avvecklingsplitiken inte har stöd av en majoritet i någon grupp. Närmast kommer miljöpartiets sympatisörer, där 41 procent stöder en förtida avveckling. Av de socialdemokratiska väljarna stöder åtta procent regeringens kärnkraftspolitik. Temo frågade dessutom om Barsebäcks andra reaktor ska stängas. 67 procent svarade att de inte anser det. 8 BILDER: PIERRE MENS Med kärnkraft får vi ren el, och dessutom är den mest ekonomisk. Sverige behöver Barsebäck och när priserna har gått i taket i vinter har fler människor insett det. Runo Olsson, Södra Sandby Jag tycker att vi behöver Barsebäck för att trygga elförsörjningen. Tar elen slut i södra Sverige blir det kaos. Och kallt! Det tror jag påverkar opinionen. Gulli Nilsson, Södra Sandby Vi har vant oss vid att det alltid finns ström till rimliga priser. Nu plötsligt är tillgången inte lika självklar och dessutom är det fruktansvärt dyrt med el. Då är det klart att människor vill ha kvar Barsebäck! Gullan Carrasco, Kävlinge Priset är den avgörande faktorn. Vindkraft är dyrt och dessutom är kraftverken fruktansvärt fula. Kolkraft är smutsig, medan kärnkraften är billig och inte har några utsläpp. Den ekonomiska modellen talar till fördel för kärnkraften. Anders Lantz, Malmö Jag bodde i Västerås tidigare så jag har märkt hur mycket smutsigare luften är här nere. Ta trädgårdsmöblerna de blir ju svarta! Det kan vi tacka våra danska grannar för. K ärnkraften är ren. Sedan ska vi inte tala om vilken kapitalförstöring det är att stänga kärnkraftverk. Det tror jag människor har insett och jag tror att till och med politikerna förstår det. Satu Engberg, Barsebäcks hamn