Behåll Barsebäck! Vansinne att stänga Barsebäck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behåll Barsebäck! Vansinne att stänga Barsebäck"

Transkript

1 Nr. 1 mars 2003 Leif Wästerlund, VD för Hylte Bruk, kan inte se att det finns något alternativ till kärnkraften inte om industrin ska fungera och vara konkurrenskraftig. Hylte behöver sin kraft Det konstaterar Leif Wästerlund, VD för världens tredje största pappersbruk, Hylte Bruk vid Nissan. Här har man högsäsong när kungligheter föds, dör eller gifter sig, liksom vid fotbolls- VM och oförutsedda världshändelser som terrordåden mot USA. Varje dag tillverkar Hyltes anställda tidningspapper som räcker för att lida in hela jorden i jämnhöjd med ekvatorn. Och till det behöver de energi: 1,4 terawattimmar om året det är en procent av Sveriges totala elförbrukning! Mitten Vansinne att stänga Barsebäck Det folkliga stödet för Barsebäck blir allt starkare. Bilden är ur Barsebäcks arkiv och togs i maj 1997, när anhängare samlades för att bilda en skyddsmur runt verket. Skåne behöver kraften från Barsebäck och ett beslut om att avveckla kärnkraften vore att dramatiskt äventyra elförsörjningen i Sverige. Det konstaterar Roland Palmqvist, kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge: Utvecklingen visar behovet av att använda kärnkraften fullt ut i Sverige. Jag kan inte föreställa mig ett kommande regeringsbeslut som går ut på att avveckla Barsebäck i förtid. Sid 2 Behåll Barsebäck! En rad opinionsundersökningar visar att stödet för Barsebäck växer sig allt starkare. I dag vill nio av tio skåningar behålla Barsebäck och Temo anger att bara fjorton procent av de tillfrågade anser att kärnkraften ska avvecklas genom ett regeringsbeslut, även om det inte är säkerhetsmässigt motiverat. Även Sifo visar att en majoritet av svenskarna på riksplanet vill ha kvar Barsebäck. Höstens och vinterns remissvar om Barsebäck ger också vid handen att Barsebäck behövs. I stort sett alla remissinstanser utom Folkkampanjen mot kärnkraft anser att villkoren för en avveckling inte är uppfyllda. Härnäst väntar regeringspropositionen den 20 mars. Sidorna 3 och sista sidan Enkelt men med lite extra piff och finess. Här lagar Jakob Dybeck lammfärsbullar. Exotiskt vid Center Syd Snabbt, fräscht och spännande. Det är tre nyckelord för Jakob Dybeck och Emma Jakhammer som nu byter restaurangkök i Malmö och Köpenhamn mot en egen krog i Löddeköpinge. Sid 6 Enkät: Varför vill allt fler svenskar behålla Barsebäck? 1 Sidan 8

2 Ledare: Den gångna vintern har varit ovanlig på ett antal sätt. Ett är att vi har de lägsta nivåerna i våra magasin till vattenkraftverken på 50 år, vilket lett till höga elpriser på marknaden. Att Barsebäck under de omständigheterna inte varit i drift är också ovanligt. De senaste åren har vi i princip haft 100 % tillgänglighet mellan avställningarna för bränslebyte och underhåll som vi har varje sommar. Tyvärr kan vi inte uppvisa så bra driftresultat denna vinter. En av de delar som vi satte in i rörsystemet i reaktorinneslutningen under förra årets revision har gått sönder och orsakat ett stillestånd på nästan två månader. Men samtidigt sätter det fokus på vår viktigaste princip, nämligen att vi alltid sätter säkerheten i första rummet. Oavsett att elkraftläget var ansträngt och priserna extremt höga, vilket därmed orsakar mycket stora produktionsförluster för oss, så tvekade vi aldrig att ställa av och åtgärda problemet blev ett bra produktionsår för oss även om den långa revisionen medförde att vi inte kom upp i normal årsproduktion. Anledningen till den långa revisionen var att vi avslutade den förnyelse av anläggningen som pågått under ett antal år. Förra året bytte vi ut ett stort antal rör och ventiler i de system som ansluter direkt till reaktorn. Vi har satt in rör av material som är bättre än det gamla, samt minskade antalet svetsskarvar m.m. för att på så sätt minska behovet av provning vilket leder till mindre stråldoser till personalen. Vi gjorde också en så kallad dekontaminering (rengöring) av rörsystemen, vilket också leder till mindre stråldoser i framtiden. Barsebäck har varit i fokus även på andra sätt. Konsultrapporterna som utvärderar om villkoren är uppfyllda för att stänga Barsebäck 2, har varit ute på remiss. Förutsättningarna för en stängning har förändrats mycket sedan ett villkorat beslut fattades 1997, och nästan samtliga remissinstanser avråder från stängning. I stort sett är det bara Folkkampanjen mot kärnkraft som har avvikande mening. Detta ger oss i Barsebäck naturligtvis hopp om att få bidra till välståndet i landet och leverera billig el ytterligare många år. Tyvärr har vi lärt oss att politiker inte alltid fattar logiska beslut, varför det är bäst att inte ta ut något i förskott. Men som sagt hoppet finns! Om svenska folket får bestämma kommer vi att köra så länge som verket uppfyller säkerhetskraven. Opinionen för fortsatt drift visar stadigt höga siffror. I Skåne är dessutom förtroendet för Barsebäck mycket högt. I närområdet är det 94 % som har förtroende för vår verksamhet. Det känns naturligtvis bra för oss som ansvarar för, och jobbar med Barsebäck, och vi skall göra vad vi kan för att även i framtiden förtjäna ett bra förtroende. Leif Öst vvd och platschef Telefonlarm för händelser vid Barsebäck byts mot RDS-mottagare Nu kommer alla som hittills haft telefonlarm för händelser vid Barsebäcksverket istället att larmas via nya RDS-mottagare, det vill säga via radio. Du som idag varnas via telefon vid en kärnkraftolycka kommer att erbjudas en s k RDS-mottagare som ersättning för nuvarande telefonvarning. En RDS-mottagare är en radiomottagare med en särskild funktion för att ta emot varningsmeddelanden. Mottagaren kommer att levereras av Posten till din bostad under våren Kontakta länsstyrelsen om du redan har en RDSmottagare ( , e-post Hur fungerar RDS-mottagaren? RDS-mottagaren varnar dig när det har hänt en allvarlig olycka i din närhet, alltså inte enbart vid en kärnkraftolycka. När du behöver varnas hörs en kraftig signal och ett varningsmeddelande blir uppläst. RDS-mottagaren fungerar också som en vanlig radio med väckningsfunktion. Sverige behöver sina kärnkraftverk. Det konstaterar Roland Palmqvist, kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge. Här syns han under ett framträdande i Barsebäck. Roland Palmqvist: Barsebäck kommer att behövas under lång tid Självklart ska Barsebäck finnas kvar. Människor accepterar varken smutsig dansk kolkraft, dålig kärnkraftsel från Ryssland eller risken att bli bortkopplade från elnätet under en ransonering. Det konstaterar Roland Palmqvist, kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge. Utvecklingen visar behovet av att använda kärnkraften fullt ut i Sverige. Jag kan inte föreställa mig ett kommande regeringsbeslut som går ut på att avveckla Barsebäck i förtid. De flesta svenskar är medvetna om problematiken vad gäller elproduktion, nämligen att det saknas acceptabla alternativ: Det blir kol. Vindkraften kan inte spela mer än en marginell roll eftersom den måste subventioneras med skattemedel, säger Roland Palmqvist och tilllägger att den omdebatterade vindkraftparken utanför Barsebäck med stor sannolikhet inte blir av. Länsstyrelsen säger att Öresund ska undantas från etablering av vindkraftverk, förutom de redan beslutade. Den senaste tidens opinionsundersökningar bekräftar bara vad jag hela tiden hör människor säga. I dag är det en begränsad grupp människor som arbetar mot kärnkraften. Vi pratar här om partier som utövar utpressning i kärnkraftsfrågan och som har inflytande på detta område enbart därför att man inte vågat finna andra och bredare uppgörelser över partiblockgränsen. Det finns som sagt inga acceptabla alternativ till kärnkraften, och även om vi är duktiga på att spara el i Sverige är det ändå så att konsumtionen ökar för varje år som går. Vi behöver ny produktionskapacitet, och att i det läget avveckla halva elförsörjningen vore rent vansinne. Jag skulle därför bli oerhört förvånad om Barsebäck inte får finnas kvar i drift. Ett beslut om att avveckla kärnkraften vore att dramatiskt äventyra elförsörjningen i Sverige. Just nu befinner sig Norge i en akut bristsituation eftersom vattenmagasinen är tömda. Och Sverige importerar el från Norge. Visserligen kommer situationen att ändra sig, och priserna att sjunka, framåt våren, men jag tror att människor är medvetna om situationen och de vill inte uppleva samma sak igen under kommande vintrar. De vill inte riskera att bli bortkopplade från nätet mitt i vinterkylan bara för att Barsebäck ska stängas. Det är en anledning till de höga opinionssiffrorna för att behålla kärnkraften. Mitt stalltips är att Barsebäck kommer att finnas kvar länge än. Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Torsten Bohl. Redaktion: Ann-Christine Buch, Lars-Gunnar Fritz, Gösta Larsen, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Replik in Sweden AB. Tryckeri: Tryckeri AB Allehanda Syd, Ystad Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, Löddeköpinge. Telefon: 046/ Telefax: 046/ Nästa nummer kommer ut i juni

3 Barsebäck har med tiden blivit en populär och nyttig elfabrik som förser Sydsverige med el utan att försämra miljön för de omkringboende. Expertanalyser visar: Verkligheten talar för Barsebäck! Under vintern har folkopinionen för en fortsatt användning av kärnkraften stärkts. Bristen på vatten har lett till en ökad import och de högsta elpriser Sverige någonsin haft. Färre än 20 procent av svenskarna vill i dag se en fortsatt avveckling av de svenska kärnkraftverken. Industrin, LO och kraftbranschen agerar för att behålla kärnkraften och när näringsdepartementet i höstas tog in remissvar angående Barsebäcks framtid konstaterade så gott som samtliga instanser att villkoren för en stängning under 2003 inte är uppfyllda. Det främsta miljömålet är inte längre att avveckla kärnkraften utan att begränsa utsläppen av växthusgaser, och därmed dämpa den pågående klimatförändringen. Vinterns kraftigt ökande elpriser beror på ett stort vattenkraftunderskott i hela Norden. I december var underskottet drygt 30 terawattimmar, vilket kan jämföras med produktionen av vattenkraft under ett normalår i Norden, det vill säga cirka 200 terawattimmar. Den totala elförbrukningen i Norden är cirka 385 terawattimmar. Underskottet har lett till ökande elpriser på den så kallade spotmarknaden. Onsdagen den 11 december låg priset på cirka 85 öre per kilowatttimme. Terminspriset vecka 50 var 106 öre per kilowattimme. För alla de hushåll som inte bundit sina elpriser utgör detta en mycket påtaglig fördyring av elräkningen, inte minst med tanke på att elskatten vid årsskiftet höjdes. Den uppgår nu till 22,7 öre per kilowattimme plus moms. Riksdagsbeslut i juni Detta sammanfaller med att Barsebäcks verksamhet under våren 2003 ska prövas politiskt. Senast den 20 mars kommer regeringen att lämna en proposition i ärendet och i juni förväntas riksdagen fatta beslut. Hösten 2002 fick därför två konsultbolag, ÅF och J&W regeringens uppdrag att analysera om de tidigare uppsatta villkoren för att stänga Barsebäck 2 under 2003 var uppfyllda. De villkoren stipulerade att en stängning inte får ge några påtagligt negativa effekter för elpriset, tillgången på el för industrin, effektbalansen, miljön eller klimatet. Dessutom ska bort- fallet av el kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och/eller minskad elanvändning. Båda konsultbolagen konstaterar att Sveriges elförbrukning har ökat med 1 terawattimme el per år sedan De är också överens om att utsläppen av koldioxid ökar med ungefär fem procent av Sveriges totala utsläpp om Barsebäck stängs. Sveriges klimatmål är att minska dessa utsläpp med fyra procent fram till Analytikerna är också överens om att elpriset skulle öka och att effektbalansen skulle försämras utan produktionen i Barsebäck. Sämre miljö utan Barsebäck Under hösten tog Näringsdepartementet in cirka 50 remissvar om Barsebäcks framtid. Barsebäck Kraft konstaterar i sitt remissvar att målen för energiomställningen inte uppnåtts, att Barsebäcks produktionsförmåga underskattats och att en stängning kommer att medföra en ökad risk för effektbrist. Barsebäck Kraft konstaterar dessutom att en stängning medför försämrad miljö och ökade risker för människors hälsa: utan produktionen i Barsebäck ökar utsläppen av koldioxid med motsvarande cirka fem miljoner ton koldioxid per år om Barsebäck 2 ersätts med modern kolkraft. Sker ersättningen med hjälp av äldre kolkraftverk ökar utsläppen ännu mer det innebär en ökning med minst 3 nio procent av Sveriges totala utsläpp. Energimyndigheten skriver i sitt svar att bedömningen av om villkoren är uppfyllda är en politisk fråga, inte en vetenskaplig. Man menar vidare att Barsebäck borde ingå i förhandlingarna mellan regeringen och kraftindustrin kring villkoren för kärnkraftsproduktionen i Sverige. En avveckling kräver lång tid Socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet ingick i juni 2001 en ny energipolitisk överenskommelse där man betonade att staten har ett ansvar för att stödja utvecklingen av förnybar energi. Dessutom vill man successivt avveckla den svenska kärnkraften med inspiration av det avtal som i juni 2000 i Tyskland slöts mellan regeringen och kraftindustrin. Men när riksdagen lade fast 2003 års anslag inom energiområdet betonade näringsminister Leif Pagrotsky att det Finlands femte kärnkraftsreaktor Platsval vid slutet av året Det finska kraftbolaget TVO lämnade de 21 januari in sin ansökningar om miljötillstånd för att bygga den av finska riksdagen beslutade nya kärnkraftsreaktorn. Den nya reaktorn kommer att bli Finlands femte och ska genom att producera inhemsk kärnkraftsel minska Barsebäcks argument Klimat och miljö: Eftersom kol och olja annars behövt användas gör produktionen i Barsebäck 2 att utsläppen av koldioxider minskar med motsvarande fem miljoner ton per år, vilket motsvarar utsläppen från nära hälften av Sveriges alla personbilar. Samhällets kostnader: Skattebetalarna betalade för stängningen av Barsebäck 1. År 1999 gjorde Näringsutskottet en beräkning av samhällets kostnader för en stängning av en reaktor. Den totala summan slutar på 8,3 miljarder kronor. Effektbalansen: Barsebäck 2 har ett strategiskt läge i Sydsverige och ger förutsättningar att ta ner mer el från norra delen av landet. Många varnar för att balansen i kraftnätet försämras om Barsebäck 2 stängs. Elpriset: Utan Barsebäck ökar elpriset. En sammanvägd bedömning av expertanalyser visar att elpriset stiger med ungefär 1 öre per kilowattimme i genomsnitt under året. En kall vinterdag kan prisskillnaden vara över 10 öre per kilowattimme. För ett villahushåll med elvärme handlar det bara om några hundratals kronor om året, men för Sveriges elintensiva basindustri inom skog, kemi gruvor och stål kan det betyda kostnader på upp till kronor per anställd och år. Sysselsättning och välfärd: Samhället fick betala för stängningen av Barsebäck 1. Enligt Näringsutskottet 8,3 miljarder kronor, med indirekta kostnader betydligt mer. För en miljard kronor kan man under ett år alternativt få till exempel: nya platser på ålderdomshem, sjuksköterskor i arbete, dag-hemsplatser, platser i grundskolan, eller skolmat åt elever. Opinionen: Barsebäck har med tiden blivit en populär elproducent. Framför allt i Skåne där nio av tio är för fortsatt drift, men även i landet som helhet. kommer att ta lång tid att avveckla kärnkraften. I fjol utsågs Banverkets generaldirektör Bo Bylund till statens förhandlare för omställningen av energisystemet. Han har i uppdrag att fasa ut kärnkraften i Sverige, med villkoren att det ska ske med minskande koldioxidutsläpp, tryggad elförsörjning och utan prisökningar som kan skada industrins konkurrenskraft. Elåret 2002 visar att det kommer att ta många år att ersätta kärnkraften i Sverige. behovet av elimport från Ryssland. TVO har sökt tillstånd av de båda finska städerna Loviisa och Euraåminne om att utföra förberedande platsstudier inför uppförandet av den nya reaktorn. Företaget avser att slutgiltigt välja plats vid slutet av Källa: NucNet

4 Kraften i Hylte el en grundförutsättning för världens tredje största p I Hylte produceras varje dag så mycket tidningspapper att det räcker ett varv runt jorden i jämnhöjd med ekvatorn. Till det behövs mycket el 1,4 terawattimmar om året. I Hylte Bruk tillverkar man en enda produkt: Tidningspapper. Produktionen räcker varje dag för att svepa runt jorden i jämnhöjd med ekvatorn. Till det krävs naturligtvis råvaror: ved, flis och returpapper. Men framförallt krävs el, mycket el. Det viktigaste för oss är en jämn och kontinuerlig tillgång på el, säger VD Leif Wästerlund och konstaterar att det i dag inte finns något alternativ till kärnkraften. När den engelska drottningmodern dog ökade de brittiska tidningarna sina upplagor och tryckte dessutom fler sidor. Sak samma är det med fotbolls-vm och oförutsedda händelser den elfte september 2001 är det kanske allra tydligaste exemplet. Sådant fordrar flexibilitet och ett fungerande system. Hur ska vi annars kunna hantera efterfrågan? Mannen som undrar heter Leif Wästerlund, VD för Stora Enso Hylte AB, pappersbruket vid Nissan som står för en procent av Sveriges totala elkonsumtion. I mängd räknat motsvarar det 1,4 terawattimmar. Det är lika mycket el som hela Göteborg förbrukar, och tre gånger så mycket som Sveriges samtliga vindkraftverk producerar. Tusen anställda ser till att de fyra stora pappersmaskinerna kör dygnet runt för att leverera papper till exempelvis de stora dagstidningarna i Paris och Lon- don, liksom ett mycket stort antal svenska dagstidningar, som Göteborgsposten, Hallandsposten och Helsingborgs Dagblad. De enskilt största marknaderna är Skandinavien, Tyskland och Storbritannien. 90 procent av tillverkningen går på export. En jämn och kontinuerlig tillgång till el är en grundförutsättning för vår verksamhet, säger Leif Wästerlund, men han tycker att just den biten ser ut att kunna bli ett problem. Överföringskapaciteten i Sverige har använts maximalt både i vinter och förra vintern. Vi behöver ny produktionskapacitet, inte bli av med hälften av den vi har. Ska vi stänga kärnkraftverken tycker jag att politikerna först måste gå ut och klargöra för människor exakt vem det är som ska spara in all den elen. Det är inte industrin, för vi kan inte om vi ska kunna ha produktionen i gång. Utan det blir framför allt 4 de privata konsumenterna som drabbas. Och då tycker jag att de bör få veta att de kommer att duscha kallt om morgnarna och riskera att bli bortkopplade från elnätet mitt i vintern. Utgångsläge: ett vattenfall Hylte Bruk etablerades redan Den nuvarande fabriken togs i drift 1972, sedan den gamla avvecklats av miljömässiga skäl Nissan var i princip utdöd från Hyltebruk ner till Halmstad. Så alldeles i början av 1970-talet byggdes ett nytt bruk och från den punkten har utvecklingen gått blixtsnabbt: från 1972 till 1989 införskaffades alla de fyra pappersmaskinerna och Hylte är i dag världens tredje största pappersbruk större finns bara i Sydkorea och Japan. Varje dag producerar man ton papper. Det räcker till tio miljoner exemplar av Hallandsposten varje dag, säger Leif Wästerlund och förklarar att Hallandsposten är Hyltes största lokaltidning och därför den han brukar använda som exempel. När bruket grundades fanns det inga samhällen i trakten runt omkring. Däremot fanns det ett vattenfall; kraft med andra ord. Samhället växte fram i takt med att bruket började anställa. En av de riktlinjer man i dag arbetar efter är att verka i harmoni med na-

5 a pappersbruk turen och människorna, och då gäller det att använda naturresurserna effektivt. Märklig konkurrens Till produktionen i Hylte krävs 1 miljon kubikmeter fast ved, ton insamlade returtidningar varav ton är importerade. Returpapper är en energisnål råvara men det finns knappast mer papper att samla in. Redan i dag läggs faktiskt 82 procent av alla tidningar i landet i pappersinsamlingen. Sedan köper vi flis från sågverken. Där konkurrerar vi direkt med fjärrvärmeverken. Det är ingen skatt på flis till fjärrvärme, och det gör att de kan betala mycket högre priser än vi. Inte heller kan vi höja våra priser det är skillnaden mellan oss och fjärrvärmeverken. Det har helt enkelt blivit en märklig konkurrenssituation, och det beror på att vi förbrukar allt mer energi i landet. Och det resonemanget för honom tillbaka till den främsta förutsättningen för produktionen: en jämn och kontinuerlig tillgång på el. I dag existerar inget alternativ till kärnkraften. Vindkraften kan aldrig bli annat än marginell, och el måste vi ha. Viktigt med långvariga spelregler I vinter har priserna på elbörsen varit så höga att flera stora elintensiva företag, till exempel metallindustriföretag, övervägt att begränsa sin produktion. Människor med direktverkande el och obundna elpriser har sett sina inkomster försvinna. I det prisläge som rått har det för en del företag varit mer lönsamt att sälja redan kontrakterad billig el till vinterns rekordhöga priser på den nordiska elbörsen än att fortsätta med produktionen. Men Leif Wästerlund vid Hylte Bruk är mer orolig för tillgången på el än för priset på den: Vi köper naturligtvis till kontrakterade priser så vi lider inte av någon direkt effekt av de höga elpriserna. Däremot led vi av att bli bortkopplade från nätet under köldknäppen i januari 2001 det var då myndigheterna gick ut och uppmanade människor att stänga av sina disk- och tvättmaskiner. Vi blev bortkopplade från nätet och produktionen avstannade. Det tog oss timmar att komma igång igen. Bortkopplingen var ett misstag, för Hylte Bruk har ett avtal med sin elleverantör som stipulerar att de inte får bli bortkopplade, men för Leif Wästerlund illustrerade händelsen på ett tydligt sätt hur ansträngd vår elförsörjning är när det blir riktigt kallt. Det viktiga för oss är naturligtvis att veta vilka spelregler som gäller, och att de gäller under en längre tid. Ska vi kunna konkurrera med utlandet kan vi inte ha sämre villkor än våra konkurrenter. I dag säger han sig vara ganska nöjd med de villkor han arbetar under: personalkostnader, tillgången och priset på råvaror, skatter, miljöregler; sammanlagt är villkoren i Sverige jämförbara med de som råder i andra EU-länder, och det är dem Hylte Bruk konkurrerar med. Men försvinner halva landets elproduktion är situationen förändrad och jag vet inte riktigt vad vi skulle göra för att kompensera det, säger VD Leif Wästerlund och tillägger att han har svårt att tro att det verkligen skulle bli på det viset. Fakta Stora Enso Hylte AB Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens Produktionskapacitet: ton per år Omsättning: cirka 3 miljarder svenska kronor Antal anställda: cirka tusen Elförbrukning: 1,4 terawattimmar per år Barsebäck ur drift från den 15 januari till början av mars: En tråkig inledning på produktionsåret 2003 När Barsebäck 2 stoppades den 15 januari innebar det ett allvarligt avbräck i den skånska elproduktionen. För Barsebäck 2:s nytillträdda chef Agneta Wellmar innebar det ett avbrott i hennes strävan att se till att 2003 blir ett produktionsmässigt toppår. Nu gör vi nu allt för att hämta in vad vi förlorat, säger hon. Agneta Wellmar är doktor i oorganisk kemi vid Lunds Universitet. Hon har en bred chefskompetens, bland annat som chef för forskning och utveckling i Barsebäck, och sedan den 1 oktober i fjol är hon blockchef för Barsebäck 2. Det innebär att hon är verksamhetens högsta produktionschef. Hon tillträdde sin nya befattning sedan reaktorinneslutningen sommaren 2002 genomgått en genomgripande modernisering som innebar att man under en förlängd revision bytte ut rördelar i reaktorinneslutningen. Efter återstarten den 6 oktober hade reaktorn en tillgänglighet på 99,6 procent, och i vinter gör naturligtvis den ansträngda elsituationen i landet att Barsebäcks 600 megawatt är viktigare än någonsin, inte minst för effektbalansen i södra Sverige. Inspekterade hela systemet Men Agnetas chefskap sattes på prov när man i december 2002 började notera ett ojämnt vattenflöde i ett av systemen. Man lade samman alla data från övervakningen och kom fram till att ojämnheten verkade vara kopplad till en blandarfunktion två rördelar som blandar vatten med olika temperaturer Den 15 januari stoppade vi reaktorn för att kunna gå in och inspektera, säger Agneta Wellmar. Det visade sig mycket riktigt att den misstänkta blandarfunktionen hade gått sönder och att det lossnat små delar inuti rörsystemet. Under den följande månaden inspekterade vi resten av systemet för att hitta alla bitar och för att kontrollera att det inträffade inte lett till några skador, till exempel skrapmärken. Dessutom har vi inspekterat bränslet. Jag vill gärna betona att det inträffade inte är något dramatiskt. Vi har varit oerhört noggranna för att se till att undvika liknande händelser i framtiden. Agneta Wellmar är sedan den 1 oktober 2002 blockchef för Barsebäck 2. Ingen säkerhetsrisk Inne i reaktorinneslutningen finns tre likadana blandarfunktioner; den som gick sönder och ytterligare två identiskt likadana. De är specialkonstruerade för Barsebäck och monterades in under sommarens avställning. Alla tre är nu utbytta. Det inträffade har inte inneburit någon säkerhetsrisk, konstaterar Agneta Wellmar. Systemen är byggda för att klara en sådan incident, och dessutom sitter blandarfunktionerna i ett driftsystem, inte i ett säkerhetssystem. I början av mars fasar Barsebäck 2 förhoppningsvis åter in på nätet efter att Statens Kärnkraftinspektion (Ski) gett starttillstånd. För Barsebäcks del har produktionsavbrottet lett till kännbara ekonomiska konsekvenser. Vattenfall hade räknat med Barsebäcks produktion men fick köpa in ersättningsel på spotmarknaden. Med de höga priser som rått i vinter innebar det en betydande merkostnad elpriserna på spotmarknaden har varierat, men man kan räkna med en kostnad på flera miljoner kronor om dagen. En annan konsekvens är att elimporten under Barsebäcks avbrott ökade, bland annat med rysk kärnkraftsel. Räknar med att hämta hem bortfallet Trots att Barsebäck 2 stod avställd under två och en halv månad sommaren 2002 producerades under året 3,9 terawattimmar el, vilket motsvarar ungefär 30 procent av elförbrukningen i Skåne. Som mest kan reaktorn producera 4,6 TWh, vilket man naturligtvis räknat med att nå upp till under Det inträffade innebär ett kraftigt avbräck men vi kommer att göra allt för att ändå möta uppsatta mål, både ekonomiska och produktionsmässiga, säger Agneta Wellmar. 5

6 Hos Emma och Jakob veckors inkörning och sedan väntar något extra till påsk. Därefter blir det full verksamhet sex dagar i veckan, med undantag enbart av måndagar. Tur att vi redan är vana vid att jobba alla helger, säger Jakob och tillägger att snart blir det till att leta hus i trakten. Och namnet på stället? Jakob och Emma, säger Emma. Emma och Jakob, för kvinnorna kommer först, det har jag fått lära mig, säger Jakob som förresten är son till skådespelarna Nils Dybeck och Marianne Wesén. Emma Jakhammer och Jakob Dybeck öppnar sin första egna krog vid Center Syd i Löddeköpinge. Jakob Dybeck och Emma Jakhammer är kockar och blivande föräldrar som en gång träffades på kockskolan i Eslöv, och som från och med i påsk serverar husmanskost med finess på egna krogen vid Center Syd. Som lammköttbullar i färsk tomatsås med orientalisk couscoussallad. Till exempel. Löddeköpinge är en framtidsort. Center Syd blir bara större och större och människor kommer från alla möjliga ställen för att handla. Det konstaterar Jakob Dybeck från Malmö medan han ser sig omkring i den lokal som fram till nyligen utgjorde Lindells konditori, alldeles vid ingången till Willys i en av de nyare delarna av Skånes största köpcenter (konkurrensen kommer väl bara från Väla utanför Helsingborg). De har båda arbetat på ett stort antal krogar efter utbildningen i Eslöv. Jakob började på Konsthallen i Malmö och har sedan lagat mat åt bland annat Nyhavns Färjekrog i Köpenhamn, Gröna Fisken i Malmö och Häckeberga slott. Emma gjorde sin praktik vid SAS och har sedan arbetat vid ett antal restauranger i Lund, till exempel kårhusrestaurangen och senare vid Kramer och Skeppsbron i Malmö. Något extra till påsk Under åren som gått har vi då och då tittat efter en lokal att starta eget i, men det har inte funnits något som känts riktigt rätt, säger Jakob. Förrän nu, då konceptet Center Syd, restaurang på dagtid och en kombination av vällagad mat, catering och hämtmat lockade. Med hämtmat menar vi sådant som är gott och lätt att ta med sig hem när man storhandlat med hela familjen och känner sig riktigt nedtyngd av kassar. Till exempel grillspett: bara att ta hem och värma. Kring den första april räknar Jakob och Emma att kunna öppna. Då blir det två Tips från Jakob och Emma Lammköttbullar med sås på färska tomater och orientalisk couscoussallad (ca 4 personer) 500 g lammfärs 1 dl ströbröd 1 1/2 dl mjölk 1 dl matlagningsyoghurt 1 stor lök 50 g fetaost 10 goda oliver 2 vitlöksklyftor 2 ägg 1 msk flytande kött/kalvbuljong svartpeppar, oregano, timjan eller andra örtkryddor efter egen smak Blanda ströbröd med mjölk och matlagningsyoghurt och låt stå och svälla i minst tio minuter. Hacka under tiden löken, smula fetaosten, kärna eventuellt ur och hacka oliverna. Blanda färsen med ströbrödsblandningen, buljongen och äggen. Blanda väl. Tillsätt löken, fetaosten och oliverna. Pressa eller riv ner vitlöksklyftorna och smaka av med svartpeppar, örtkryddor och salt. Var försiktig så att det inte blir översaltat med tanke på att fetaosten och oliverna redan innehåller sälta. (Tycker man om sardeller kan man gärna finhacka ett par stycken och blanda ner men i så fall behövs inget extra salt.) Ställ in i kylen i cirka en halvtimme för att vila. Forma sedan till köttbullar eller små biffar och stek på medelhög värme. Sås 6 8 röda tomater 1 2 vitlöksklyftor 1 liten lök (gul lök eller schalottenlök) 2 msk balsamvinäger 2 msk farinsocker 1 nypa salt 1 dl olivolja 1 dl rapsolja Dela tomaterna i fjärdedelar och skär bort kärnorna. Dela tomatköttet i mindre bitar. Hacka löken. Mixa tomatkött, lök, vitlök, balsamvinäger, farinsocker och tomatjuice. Kör till en slät sås, tillsätt oljan i en tunn stråle mot slutet. Värm sakta i en kastrull och smaka av med salt och peppar. Couscoussallad Bovete eller couscous 4 tomater 1 gurka 2 3 morötter 1 knippe persilja 3 kvistar mynta Skal och saft från en pressad citron 1 dl olivolja 2 vitlöksklyftor Koka grynen enligt anvisningarna på paketet för tre till fyra personer och låt svalna. Hacka tomater, gurka och morötter i små, fina bitar. Det går bra att riva morötterna grovt om man har lite bråttom. Finhacka persilja och mynta. Blanda detta med couscousen och smaka av med citron, olivolja och pressad eller riven vitlök samt salt och peppar. Detta går med fördel att göra klart en dag innan om man så vill. Eventuellt tillsätts lite extra olivolja om salladen upplevs som lite torr. BILD: ANN-CHRISTINE BUCH Äta ute i Kävlinge kommun Några exempel på utbudet: Kävlinge Golfkrog, Åboda gård, Kävlinge Kävlinge Värdshus, Hotellgränd 1, Kävlinge Old Times, Kvarngatan 34, Kävlinge Restaurang Thai Wokkitchen, Mårtensgatan 3, Kävlinge Barsebäcks golf- och konferenscenter, Järavallen, Löddeköpinge Le Croissant, Center Syd, Löddeköpinge Löddeköpinge Gästgiveri, Malmövägen 2, Löddeköpinge Peggys skafferi, Transportvägen 14, Löddeköpinge Tjyvakrogen, Rörbäcksvägen 4, Barsebäck 6

7 Kärnkraftskolan I en rad nummer kommer vi under rubriken Kärnkraftskolan att berätta om vad kärnkraft är, hur den tekniskt alstras och vad vi har för nytta av den. I två tidigare avsnitt har vi berättat dels om upptäckten att kluvna atomkärnor kan bli till elektrisk ström och om historien bakom kärnenergin, dels om hur reaktorn i Barsebäck är konstruerad och fungerar. Har du missat det avsnittet eller vill ha ett nytt exemplar kan du få ett gratis från Informationsavdelningen, Barsebäck Kraft AB, Box 524, Löddeköpinge. Så löser vi avfallsfrågan i Sverige Svenska kärnkraftverk producerar radioaktivt avfall; det är ett oundvikligt faktum, liksom det är ett självklart ansvar att ta hand om det på ett säkert sätt och utan att orsaka problem för kommande generationer. I Sverige är det företaget SKB (Svensk Kärnbränslehantering) som fått uppdraget och sedan 1985 finns det anläggningar i drift som tar hand om avfallet. Det viktigaste är nu att bygga ett djupförvar för slutlig förvaring. Sverige började producera kärnkraft år 1972, och i redan befintliga anläggningar lagras nu vårt radioaktiva avfall för lång tid framåt. Allra först lagras det använda kärnbränslet i minst tio månader i vattenbassänger vid kärnkraftverken. Under den tiden minskar värmeutstrålning och radioaktivitet betydligt. Före transport flyttas bränslet under vatten till en transportbehållare med 30 cm tjocka stålväggar. På utsidan sitter kylflänsar av koppar som leder bort värmen. Behållarna är gjorda för att tåla stora påfrestningar och ska bland annat klara fritt fall från nio meters höjd, brand med en temperatur på 800 grader under en halv timme och yttre tryck motsvarande 200 meters vattendjup. De kraven klarar behållarna med mycket goda marginaler. Bränslebehållarna transporteras sedan vidare, och eftersom alla de svenska kärnkraftverken ligger vid kusten och har egna hamnar, hämtas det inkapslade bränslet från kärnkraftverken i Barsebäck, Ringhals och Forsmark med specialfartyget M/S Sigyn. Det transporteras sedan sjövägen till kärnkraftverket Internationellt ansvar Radioaktivt avfall finns över hela världen. FN:s övervakande organ heter IAEA (International Atomic Energy Agency), och det arbetar för att atomkraften ska användas i fredliga syften och att spridning av radioaktiva material begränsas. Det finns i dag över 30 länder som producerar elektricitet med hjälp av kärnkraft. Det finns nästan 500 reaktorer i drift och att ta hand om avfallet är naturligtvis en viktig miljöfråga för vart och ett av de länder det handlar om. De system för slutförvar som finns i dag, och de som är under utveckling, är landbaserade. Försvarssystemen består av geologiska förvar långt ner, förvar på mindre djup samt förvar på landytan. i Oskarshamn för att mellanlagras i CLAB (centralt mellanlager för använt kärnbränsle). Där läggs det i stora bassänger där vatten kyler bränslet och skärmar bort strålningen. Letar efter lämplig plats Driftavfallet slutförvaras direkt i Forsmark, men det använda kärnbränslet måste mellanlagras under mellan 30 och 40 år. Det är det använda kärnbränslet som kallas högaktivt avfall eftersom det måste strålskärmas under hantering, transport och förvaring. En del av de radioaktiva ämnena är mycket långlivade; det är därför avfallet måste förvaras säkert under lång tid. Efter cirka 1000 år har dock det mesta av strålningen i det använda bränslet försvunnit och efter år är strålningen i nivå med den hos naturligt uran. Det är också därför bränslet efter förvaringen i CLAB måste kapslas in igen och slutförvaras i ett djupförvar. Det som nu återstår att bygga är inkapslingsanläggningen och själva djupförvaret, som enligt gällande tidplan kan tas i drift tidigast Just nu pågår platsstudier för att hitta en lämplig plats. Slutförvaret Hur det svenska kärnbränsleavfallet ska förvaras regleras i lagen och har fastställts genom politiska beslut. SKB får till exempel inte skicka avfallet utomlands, och inte heller upparbeta det använda kärnbränslet. Arbetet med att hitta en lämplig plats för djupförvaret har pågått i över 25 år. På många håll i landet är berggrunden olämplig, men förutom rätt geologiska förutsättningar krävs även att ortsbefolkningen är positiv och att industrin kan byggas på platsen med tillgänglig mark, bra transportmöjligheter och att miljön påverkas så lite som möjligt. SKB bestämde sig efter moget övervägande för att tre platser i landet där man ville göra platsundersökningar: Tierp, Östhammar och Oskarshamn, men invånarna i Tierp tackade nej. Platsundersökningarna inleddes därför i Oskarshamn och Östhammar (Forsmark) under fjolåret. Ungefär år 2010 kommer man att fatta ett beslut om var djupförvaret ska byggas. Sedan kommer djupförvaret att byggas 500 meter ner i urberget. Bränslet ska kapslas in i koppar, som i sin tur bäddas in i lera. För att skaffa sig kun- 7 Det specialbyggda fartyget M/S Sigyn transporterar avfallet till mellanlagret vid kärnkraftverket i Oskarshamn. skap om de förändringar som sker i ett djupförvar på lång sikt bedriver SKB forskning. Det sker framför allt i Äspölaboratoriet, ett underjordiskt berglaboratorium utanför Oskarshamn som består av en drygt 3,5 kilometer lång tunnel som går ner till 460 meters djup. Vart tredje år lämnar SKB in ett så kallat FUDprogram till Statens Kärnkraftinspektion (SKi). Förkortningen står för forskning, Sveriges framtida energi: Kärnkraften viktig för klimatet Studien kallas för Energiframsyn och där har 120 forskare, ingenjörer och andra experter granskat energisystemets olika beståndsdelar och studerat bedömningar av hur omvärlden kommer att utvecklas, vilka politiska och miljömässiga drivkrafter som kommer att vara dominerande, prisbild och kostnadsutveckling. Samtidigt har man försökt bilda sig en uppfattning om var forskning och utveckling egentligen står vad gäller nya energilösningar. Slutledningarna visar två olika scenarier, där den avgörande skillnaden är frågan om hur betydelsefull klimatfrågan kommer att vara för utveckling och demonstration. Alla forskningsresultat är offentliga och finns på SKB:s hemsida (www.skb.se). I nästa nummer: Så har de politiska turerna runt Barsebäck sett ut, från 1970-talet och fram till nu. Om klimatfrågan blir den dominerande drivkraften för Sveriges framtida energisystem kommer kärnkraften fortfarande att spela en framträdande roll. Det konstaterar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin i en omfattande studie av Sveriges framtida energimix. framtidens energi: om klimatet sätts i fokus för politiska avgöranden inom energiområdet kommer det att styra utvecklingen. Skulle klimatet däremot bara bli en av flera viktiga faktorer, som till exempel försörjningstrygghet och kostnadsutveckling, innebär det en annan utveckling. IVA:s experter anser att om klimatfrågan blir central kommer kärnkraften i Sverige att finnas kvar tills anläggningarna fasas ut efter 60 års drift. Då räknar man med att alternativa energisystem hunnit utvecklas så pass att det är realistiskt att räkna med att de kan ta över.

8 BARSEBÄCK KRAFT BOX LÖDDEKÖPINGE Enligt den senaste tidens opinionsundersökningar blir stödet för kärnkraften allt starkare i Sverige. Varför är det så, tror du? Behåll Barsebäck! Det folkliga stödet för Barsebäck växer. I dag vill nio av tio skåningar behålla Barsebäck 2. Nio av tio skåningar stöder Barsebäck Verkligheten talar för att Barsebäck 2 får vara kvar i drift. Det är en uppfattning som delas av de flesta remissinstanser, och även folkopinionen blir allt mer stabil. Enligt en undersökning som Barsebäck beställde av Demoskop i november 2002 vill nio av tio skåningar behålla Barsebäck personer i Barsebäcks närområde, i Skåne och i Köpenhamn intervjuades. I närkommunerna är 94 procent för en fortsatt drift, i övriga Skåne är siffran 88 procent, medan två av tre köpenhamnare vill fortsätta avvecklingen här ska man inte glömma att medan 70 procent av skåningarna anser att koldioxidutsläppen är den viktigaste miljöfrågan, tycker danskarna fortfarande att det är viktigare att stänga Barsebäck. I södra Sverige är stödet för Barsebäck stabilt sedan många år. De största förändringarna har skett bland kvinnor och unga; skillnaden mellan kvinnor och män och mellan unga och äldre har under senare år jämnat ut sig och i dag tycker grupperna i stort sett lika. Barsebäck har efter 27 år blivit en mycket uppskattad elproducent och stödet för en fortsatt drift har aldrig varit större än nu, konstaterar platschef Leif Öst. Hela rapporten går att ladda ner från Barsebäcks hemsida: Alla siffror talar för kärnkraften Även på riksplanet talar siffrorna för kärnkraften. I januari gick både Sifo och Temo ut och intervjuade svenskarna om deras inställning till kärnkraft, och båda undersökningarna visar att svenskarna blir alltmer Barsebäckskrysset Lösningen på korsordet i förra numret återges till höger. Vi ber att få gratulera de fem vinnana nedan, vars lösningar blev de först öppnade. Vinsterna har skickats ut. Ulla Abrahamsson, Evagatan 27, Malmö Ingrid Norrman, L. Torg 4, Simrishamn Jenny Trofast, Elsebrånevägen 385, Asarum Eva Persson, Hagagatan 9, Kävlinge Ingemar Waltersson, Gesällvägen 3, Löddeköpinge negativa till en förtida avveckling. Sifo visade att en majoritet av svenskarna, 52 procent, svarar nej på frågan om Barsebäck ska avvecklas. Det är första gången sedan folkomröstningen 1980 som en majoritet uttalar sig för kärnkraft i en Sifomätning. Enligt Temos undersökning är det bara 14 procent av de tillfrågade som anser att vi ska avveckla kärnkraften genom regeringsbeslut även om tillsynsmyndigheterna inte anser att det är nödvändigt av säkerhetsskäl. I Sifos undersökning säger sju procent att de vill ha en avveckling snarast. 32 procent av de som tillfrågats av Temo anser att vi ska använda kärnkraften till dess nuvarande reaktorer läggs ner av säkerhetsskäl eller av ekonomiska orsaker. 36 procent anser att vi ska använda kärnkraften i samma omfattning som i dag, det vill säga förnya dagens reaktorer när det behövs. När Temo bryter ner sina siffror i grupper efter kön, region, ålder, politiska sympatier, utbildning, yrke så visar det sig att den officiella avvecklingsplitiken inte har stöd av en majoritet i någon grupp. Närmast kommer miljöpartiets sympatisörer, där 41 procent stöder en förtida avveckling. Av de socialdemokratiska väljarna stöder åtta procent regeringens kärnkraftspolitik. Temo frågade dessutom om Barsebäcks andra reaktor ska stängas. 67 procent svarade att de inte anser det. 8 BILDER: PIERRE MENS Med kärnkraft får vi ren el, och dessutom är den mest ekonomisk. Sverige behöver Barsebäck och när priserna har gått i taket i vinter har fler människor insett det. Runo Olsson, Södra Sandby Jag tycker att vi behöver Barsebäck för att trygga elförsörjningen. Tar elen slut i södra Sverige blir det kaos. Och kallt! Det tror jag påverkar opinionen. Gulli Nilsson, Södra Sandby Vi har vant oss vid att det alltid finns ström till rimliga priser. Nu plötsligt är tillgången inte lika självklar och dessutom är det fruktansvärt dyrt med el. Då är det klart att människor vill ha kvar Barsebäck! Gullan Carrasco, Kävlinge Priset är den avgörande faktorn. Vindkraft är dyrt och dessutom är kraftverken fruktansvärt fula. Kolkraft är smutsig, medan kärnkraften är billig och inte har några utsläpp. Den ekonomiska modellen talar till fördel för kärnkraften. Anders Lantz, Malmö Jag bodde i Västerås tidigare så jag har märkt hur mycket smutsigare luften är här nere. Ta trädgårdsmöblerna de blir ju svarta! Det kan vi tacka våra danska grannar för. K ärnkraften är ren. Sedan ska vi inte tala om vilken kapitalförstöring det är att stänga kärnkraftverk. Det tror jag människor har insett och jag tror att till och med politikerna förstår det. Satu Engberg, Barsebäcks hamn

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm RÖDING REGNBÅGE umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm Varsågod! Umlax vill tillsammans med kocken Markus Löfgren ge dig en god och enkel anledning att tillaga och

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken 25 december 2011 kl 18:29, uppdaterad: 27 december 2011 kl 14:01BRÄNNPUNKT ELPRISER När elen nu blivit radikalt dyrare

Läs mer

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004 En majoritet i Köpenhamn är för kärnkraft För första gången säger en majoritet, 54 %, av invånarna i Köpenhamn att man

Läs mer

Sista numret av Nyheter från Barsebäck

Sista numret av Nyheter från Barsebäck Från starten nr. 45 december 2006 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK Barsebäck inför framtiden Efter nyår inträder Barsebäck i en ny organisation. Syftet med den är att förbereda

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 16. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 16. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 16. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 16. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 6 Recept Potatis/ris/pasta pkt pasta Hej! Vi inleder denna aprilvecka med en riktigt snabb pastarätt med milda goda edamamebönor, även kallat sojabönor. Edamamebönan härstammar från Östasien och

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram fläskkotlett Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Stekta lax med het majs- och zucchinisallad får

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar v 0 Recept Kött/fisk 500 gram hönsfärs Ca 600 gram laxfilé Potatis/ris/pasta kg potatis,3 Grönsaker 3 gula lökar vitlök 50 gram ingefära chilipeppar 3 apelsiner granatäpple kg morötter kruka koriander,3,3,3

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Välkommen till Trähusets mathörna.

Välkommen till Trähusets mathörna. Välkommen till Trähusets mathörna. Ni undrar säkert varför vi öppnar en mathörna på ett företag som tillverkar småhus! Förklaring följer. Trähuset har nio anställda i varierande åldrar från 26-63 år. Av

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Kallt och gott på buffén. (5 recept).

Kallt och gott på buffén. (5 recept). 1 Kallt och gott på buffén. (5 recept). Sill, sikröra och lax i alla former går bra att förbereda till festen. Matjes i glas Ingredienser 8 personer 2 burk hela matjesfiléer, (200 g) 8 st potatisar, kokta

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret 5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret Ugnsbakad lax med råris och pestosås 4 portioner, ca 30 min, 684 kcal Laxfilé 600 g Råris 4 portioner Rödlök 1 st Babyspenat 80 g Citron ½ st Grönsaksbuljongtärning

Läs mer

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer.

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer. Viktor Westerlind, Årets Kock 2009 Tävlingsuppgift 2: Naturlighet möter teknik, 4 portioner Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta

Läs mer

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot En veckas förslagsmeny! För dig som vill gå ner i vikt; Ta bort: bröd, pasta och gryn. För dig som vill behålla vikten; Lägg till: bröd, pasta och gryn. MIDDAG Måndag! Köttbullar med gräddsås och quinoasallad

Läs mer

Ringhals historia från 1965 till 2014

Ringhals historia från 1965 till 2014 Ringhals historia från 1965 till 2014 1965 Vattenfall börjar köpa in mark på Väröhalvön. 1969 Den 20 februari börjar byggarbetena för Ringhals 1. 1970 Byggstart för Ringhals 2. 1972 Ringhals är en av Europas

Läs mer

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 Efter att medierna presenterat rubriker som att "kärnkraften på väg att slå produktionsrekord", kom regeringens ödesdigra

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för kyliga vinterdagar Receptet kommer från Ann-Louise som bloggar för Kung Markatta. Ann-Louise som bloggar för Ann-Louises Kokoslinssoppa med grön curry, 4 portioner

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 8 Recept Potatis/ris/pasta 2 sötpotatisar Hej! Välkomna till en ny vecka med vår vegetariska matkasse. Vi har en spännande meny framför oss med många härliga smaker och färgstarka rätter. Inledningsvis

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22 Krämig pasta med halloumi och tomat vecka 22 familj Krämig pasta med halloumi och tomat cirka 20 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 3091 kj/740 kcal. Protein 29,5 g. Fett 43,6 g. Kolhydrater 55,0 g.

Läs mer

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter Norrländsk veckomeny - Måndag Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter 4 port (tillagningstid ca 50-60 min) Ugnsbakade rotfrukter 2 morötter 4 potatisar 1 palsternacka

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

8 recept för alla matglada magar. Fritt från gluten, mjölk & laktos!

8 recept för alla matglada magar. Fritt från gluten, mjölk & laktos! 8 recept för alla matglada magar Fritt från gluten, mjölk & laktos! Är du känslig mot laktos, mjölk eller gluten? Inga problem. Du kan laga nästan vad du vill det gäller bara att hitta rätt produkter.

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Variation på lammsadel

Variation på lammsadel Variation på lammsadel Örtmarinerad lammytterfilé, lättrökt lamminnerfilé och variant på kålpudding med endive, potatis- och sparrisrulle, persiljerotspuré, samt sparrissallad med brynt smörvinägrett,

Läs mer

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22 Kycklingfilé med äppleoch curryröra vecka 22 familj Kycklingfilé med äppleoch curryröra cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2087 kj/501 kcal. Protein 44,3 g. Fett 13,4 g. Kolhydrater 45,9 g.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010 10 läckra kycklingrecept Grillade kycklingfileér med pestosallad Vänd filéerna i en blandning av citronsaft och olivolja. Krydda med salt och peppar. Stek filéerna tills de

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Häst med kål & lök Filip Fastén

Häst med kål & lök Filip Fastén Häst med kål & lök Filip Fastén Hällstekt hästbiff med kålbrässerad hästbog. Serveras med lättrökt, krispig, kålfylld burritanalök, smör och kumminbakat spetskålshjärta, olja parfymerad med libbsticka,

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer