Några synpunkter på husförsamlingsidén i Nya testamentet
|
|
- Emilia Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Några synpunkter på husförsamlingsidén i Nya testamentet Inledning Ett anslående drag i den fornkristna församlingens liv är de kristnas samlingar i hemmen för att fira gudstjänst och på annat sätt dela kristen gemenskap. Den första församlingen har ju skärskådats från olika håll, men märkligt nog förbigås denna del ofta med fullständig tystnad eller omnämns bara i korthet. Vi behöver ökad information om denna ursprungliga församlingsform. Husförsamlingen i Apostlagärningarna I den skildring, som Apg ger oss av den första församlingen i Jerusalem, framhålles att de kristna dagligen samlades i templet (Apg 2:46, 5:42). Detta skedde troligen som en följd av judisk sed (Apg 3:1), men lärjungarna hade även ett föredöme i Jesus, som under sin sista tid var dag varit i templet och undervisat (Mark 14:49). Vi ser samtidigt hur den kristna församlingen snabbt vuxit ur den judiska gudstjänstramen, för lärjungarna söker sig också till egna samlingar "hemma i husen" (kat oikon). Det råder en viss oenighet kring tolkningen av begreppet "kat oikon". Cullman hänvisar till ett enda särskilt hus, det som ägdes av Johannes Markus moder (Apg 12:12). Rordorf ger ytterligare intressanta upplysningar om denna "alla kyrkors moder", bl a att huset inte revs vid Jerusalem förstöring, utan kunde beses av kejsar Hadrianus vid dennes besök i Jerusalem. Med tanke på Jerusalemsförsamlingens storlek är det dock nödvändigt att tänka sig flera privathus som samlingsplatser. Om det gällt ett enda hus, borde det ha stått "kata ton oikon". Samlingen skedde dock inte helt privat, inte i vart enskilt hem, utan gemenskapen gällde församlingen och man samlades därför "runt om i husen, allteftersom där var plats och anledning". Uttrycket kata är alltså här distributivt. De kristna måste av skiftande anledningar samlas på olika håll inom en och samma stad. När Paulus tränger in i olika hus (Apg 8:3), kan dessa ha varit platser för husförsamlingar, där de kristna ertappades på bar gärning. Till hemmen förlades dock inte enbart brödsbrytelse, utan samlingarna kunde vara av olika karaktär: bl a bönemöten (Apg 12:12), andliga samtal (20:7), undervisning och evangelisering (5:42, 20:20). Dessa möten tycks ha varit av mer informell typ. Det nämns t ex inte att apostlarna fungerade som ledare för dem. Att de inte alltid deltog eller att de var i någon annan husförsamling följer av Apg 12:17. Husförsamlingen i Pauli brev Att den här relaterade ordningen med husförsamling inte bara tillfälligtvis användes i Jerusalem, utan också överfördes till missionsområdena finner vi av beläggen i Pauli brev. Ett hus kommer här i blickpunkten, nämligen Akvilas och Priscillas. Både i Efesus (1Kor 16:19) och i Rom (Rom 16:5) var deras hem ett centrum för kristen aktivitet (liksom i Korint, Apg 18:26, där dock inte församlingen nämns). Detta system var inte deras privata anordning utan praktiserades också av Filemon i Kolosse (Filem 2) och av Nymfas i Laodicea eller Kolosse (Kol 4:15). Från Paulus verksamhet kan anföras andra, något mer tveksamma, exempel: Titius Justus i Korint (Apg 18:7) och församlingen i Troas (Apg 20:7).
2 Beteckningen "församlingen i deras hus" visar att det är denna lilla, intima högst personliga enhet som är församlingen i apostolisk tid. Den är visserligen på ett sätt en underavdelning till en större församling (se mer nedan), men ofta dock den väsentliga, ibland den enda, enheten i församlingslivet. Rent teoretiskt kan man tänka sig att församlingen på platsen utgjordes av ett enda husfolk. Mest troligt är dock att en del av totalförsamlingen brukade samlas i just dessa omnämnda hus, medan andra delar möttes på andra platser. Som tidigare påvisats, ligger nämligen i ordet kata, som har distributiv betydelse, en antydan om att man samlades i olika husförsamlingar. Detta styrkes av Rom 16:10-15, där en uppdelning sker kring vissa personer. Husförsamlingens uppkomst Olika förklaringar till varför husförsamlingar uppstod är möjliga att framdra. I Jerusalem kan de ha varit föranledda av en önskan om avskildhet kring den gemensamma måltiden. Av praktiska skäl kunde måltiden inte beredas i templet, utan måste förläggas till hemmen. Ett annat skäl kan vara att människor med nya och revolutionerande religiösa upplevelser gärna vill dela dessa med trosfränder i en liten grupp. Men en spontan gemenskapsvilja är ingen tillräcklig förklaring, eftersom husförsamlingarna bestod under flera generationer, alltså också under ändrade förhållanden, då den först spontaniteten lagt sig. Trycket från fientligt inställda judiska ledare (senare romerska) kan också ha fört dem samman, då visligen i små grupper. Förföljelserna var visserligen svåra, men dock begränsade till tid och rum, varför det inte är berättigat att teckna fornkyrkans förhållande som en ständig katakombtillvaro. Den huvudsakliga drivkraften till bildandet av husförsamlingar ligger troligen inte i något slags tvång att dra sig undan offentligheten. Då hade detta kunnat ske mer effektivt än i hemmen. Idén kan också ha sitt ursprung i den vanliga företeelsen med religiösa föreningar, i detta fall främst judarnas s k haburah. Överhuvudtaget var föreningslivet väl utvecklat i det romerska riket, särskilt bland hantverkarstånden. Föreningars sammankomster ägde ofta rum i ett tempel under den specielle gudens beskydd, men också i hemmen. När restriktioner vidtogs mot dessa föreningar, gjordes undantag för judarna. Dessa kunde utöva sin religion i frihet, men var inte tillåtna att anordna stora gemensamma samlingar. De kristna skulle i så fall ha gjort fördel av romarnas missuppfattning att kristendomen var en judisk sekt och bildat egna föreningar, ex s k begravningsföreningar, som möttes en gång i veckan. Rent formellt fanns det bestämda likheter mellan den kristna församlingen och religiösa föreningar. Man bör dock peka på det innehåll som den framväxande kristna teologin gav åt dessa kända fenomen, varvid kontrasterna till det tidigare nyttjade mönstret framträder. Kända begrepp fick en ny innebörd. Man bör förstå att kristna såg de yttre formerna såsom bestämda av församlingens inre väsen. Då blir också klart varför begreppet förening inte är aktuell för Paulus. I själva djupskikten av Paulus församlingssyn ligger dock en beteckning, som är särskilt intressant i detta sammanhang, nämligen Guds husfolk. Guds hus Oikos och oikia hade ursprungligen olika betydelse, så att oikia betecknade boningshuset och oikos all egendom och även invånarna i huset. Senare, efter LXX, användes orden synonymt. I LXX betecknar båda orden byggnaden. Men eftersom både hebr och grek saknar ett ord för
3 familj, får oikos och oikia även stå för hushåll, familj, släkt och ibland stam. Använt tillsammans med Guds namn betyder oikos tempel, helgedom. Däremot är det tveksamt om "Guds hus" har överförts från templet till den församling, som firar gudstjänst där, på samma sätt som "hus" överförts till "familj". Alla yttranden om Guds hus är fast förbundna med den jordiska helgedomen. Mest troligt är därför att ett utvidgat bruk av "Davids hus" för Guds folk beredde vägen för tanken att NTs församling är "Guds hus", Guds byggnad. Inom judisk apokalyptik och inom Qumran tycks "Torahs hus" ha varit en term för kommuniteten. Liksom i LXX används i NT "Guds hus" för Israels jordiska helgedom. Ingen annan helig eller ecklesiastisk byggnad benämns i övrigt så. Men den kristna församlingen själv är Guds tempel, Guds hus (Hebr 3:6, 1 Petr 4:17, 1 Tim 3:15) och ett andligt hus (1 Petr 2:5). Detta bruk var mycket vanligt i urkristendomen och utgjorde en intregrerad del av kerygmat. "Huset" betraktades både av judar och av greker-romare såsom samhällets fundamentala enhet. Jeremias pekar på att Guds handlande till frälsning för Israel är knutet till speciella personer och deras hus, ex Noa, Abraham, David. Till familjen räknades inte bara husbonden med fru och barn, utan också tjänare och främlingar som bodde i huset. Fadern är huspräst, som leder församlingens gudstjänst och ger barnen undervisning. Familjen var av avgörande betydelse också i det grekisk-romerska samhället. Obestritt överhuvud var fadern, husbonden, men i hans familj inkluderas, utöver dem som vi betraktar som tillhöriga familjen, också slavar, frigjorda slavar (s k clientes) samt förtroliga vänner (s k amici). Detta husfolk blev en betydelsefull faktor också i den kristna församlingen. Vi finner att hela hushåll blev kristna tillsammans (Apg 16:15, 30-34, 18.8, 1 Kor 1:16). Denna familjekollektivism gällde dock inte fullt ut. Jesus hade själv för-klarat att splittring skulle uppstå i familjer (Matt 10:35). Att man inte tvingades att följa husfaderns exempel är en förutsättning för Pauli undervisning i 1 Kor 7: Fallet med Onesimus visar att en slav inte självklart antog husfaderns religion (Filem 16). På omvänt sätt kunde ibland enbart slavarna vara kristna (Rom 16:10-11). Enligt min mening måste vi därför räkna med ett något förändrat husbegrepp i kristna sammanhang. Såsom en civil enhet utgjordes huset av de ovan nämnda komponenterna, men i religiös mening betecknar huset de kristna medlemmarna av det civila huset, men också "bröder i Kristus", som av skilda anledningar (i första hand p g a geografiska skäl) slöt upp till kristen gemenskap i ett speciellt hus. Detta senare är trons husfolk (Gal 6:10, medbröder i tron). Familjen som en naturlig ordning kan alltså inte utan vidare uppfattas som en andlig enhet. Tanken på släkten som en religiös ordning bibehålls men befrias från sina blodsmäsiga bindningar (Gal 3:28). Hustavlan i Kol 3:18 föregås därför av vers 11: Och därvid kommer det icke an på om någon är grek eller jude, osv. Ett exempel på hur de naturligt givna ramarna för ett hus sprängs av uppmaningarna till gästvänlighet mot främlingar (Hebr 13:2, Rom 12:3), 3 Joh). Denna principiella frihet från varje lag leder dock inte till en upplösning av alla naturliga ordningar. Den får inte missbrukas till att bli en täckmantel för ondska (1 Petr 2:16) utan bevaras just genom inordningen under husets naturliga ordning, i vilken den andliga ordningen vill ta konkret gestalt i denna värld.
4 I en midrash över 4 Mos 12:7 visar Hebr 3:1-6 att Abraham var en trogen tjänare i hela Guds hus, men att Kristus som Son är satt över Guds hus. Moses ära står i samma relation till Kristi som byggnadens ära till byggnadsmästaren. Kristus är alltså den som byggt Guds hus (3:3). Stället visar hur naturligt beteckningen Guds hus används på församlingen. Denna tanke är tydligen relaterad till och framvuxen ur förkunnelsen att församlingen är Guds tempel (1 Kor 3:16, 6:19). I kontrast till Filo är det inte individen, den rena själen, som ses som Guds hus, utan den kristna församlingen i sin helhet. Ef 2:19-22 visar att tankarna på Guds hus och Guds tempel går in i varandra. Sex avledningar till oikos används för att använda församlingens andliga realitet som hus och tempel. I 1 Petrus 2:4 lappar bilderna över igen. Hur naturligt termen används på församlingen ser vi av 1 Petr 4:17 och 1 Tim 3:15. Det förstnämnda tar upp en gammal profetisk insikt att domen först drabbar helgedomen för att rena den (Jer 25:29). 1 Tim uttrycker en bestämd kateketisk sanning, att församlingen är sanningens stödjepelare och grundfäste. Många begrepp och bilder kunde introduceras för att belysa sanningen om församlingen som Guds hus. Där finns tanken på grunden (1 Kor 3:10, Ef 2:20, 2 Tim 2:19), Kristus som hörnsten (Apg 4:11, 1 Petr 2:4), de kristna som levande stenar (1 Petr 2:5), pelare (1 Tim 3:15). Det sista antyder en övergång till bilder för ett organiskt liv. Ofta går bilderna för hus och organism över i varandra (Ef 4:12,16). Guds förhållande till sitt hus är att Han äger, styr och bor i det. Hushållets förhållande till Honom är beroende, lydnad, tjänande och frimodighet. I vidare bemärkelse kan hit också knytas tanken på församlingen som Guds söner (Rom 9:26, 2 Kor 6:16-18, Hebr 2:10) och som bröder (1 Petr 2:17, 5:9, 1 Kor 6:5, 1 Joh 3:10-17). Sonskapet och broderskapet förkroppsligas i Kristus. Församlingens karaktär beror av dess fulla beroende av Kristus. Därmed finns en övergång till en annan familjerelation, församlingen som Kristi brud (Joh 3:29, Kor 11:2-4). Det är märkligt att "Guds hus" begränsas till tanken på en andlig byggnad. Oikos kunde annars ha givit anledning till att ta upp även "familj", som kunde använts i betydelsen "Guds familj". Denna utvidgning av ordet kan ha hindrats av dess nära förbindelse med den judiska helgedomen. En annan förklaring är att kristna utanför den normala familjen samlats till gudstjänst i familjens hus. Alla de församlade har då kallats Guds hus. Församlingen överordnas familjen. Den starka gemenskaps-tanken som röjer sig i Kristi kroppstanken och i förmaningarna måste dock ha medfört att oikos också stod för familia Dei. (Gal 6:10, Ef 2:19). Det som förmedlas av tanken på Guds familj hade i själva verket redan kommit till synes genom husförsamlingarna (utöver tidigare nämnda se 1 Tim 3:4, 5:4, 2 Tim 1:16, 4:19, Tit 1:11). Huset och familjen är den minsta naturliga gruppen i församlingens totala struktur. I och med detta tar den nya tron en av samhällets naturliga ordningar i sin tjänst. Detta har säkerligen underlättat missionsverksamheten. Visserligen bryts ibland den gamla familjen sönder, men man kommer in i en ny, Guds familj - får ett nytt hus (Mark 10:29). Förhållandet till totalförsamlingen Orter med ett större antal kristna hade ett flertal husförsamlingar (ex Rom, se ovan), vilka utgjorde regionala samlingspunkter, platser för vederkvickelse, inom totalförsamlingen. Husförsamlingen betraktades inte som en separatistisk särbildning, utan löpte jämsides med ett starkt medvetande om enheten mellan de kristna på samma ort. Husförsamlingen kan inte
5 påstås vara församlingens enda typ av sammankomst. Det förelåg en strävan att mötas regelbundet i en stor samling (epi to auto, Apg 1:15, 2:44,46, 1 Kor 11:20, 14:23, 1 Clem 34:7, Barn 4:10, Ign till Efes 5:3 och Justinus Apol 1,67). Naturligtvis kan konflikter gentemot lokalförsamlingen ha uppstått, kanske också ansatser till att etablera självständiga husförsamlingar i en stad, vilket schismen i Korint skulle kunna tyda på (1 Kor 1:10-16). När Paulus hälsar församlingen i Nymfas hus genom församlingen i Kolosse (Kol 4:15), kan däri ligga en påminnelse om att inse och konkret uppleva gemenskapen men totalförsamlingen. Det läggs vikt vid i NT att församlingen samlas "epi to auto". Orden betyder "tillsammans, på samma plats". Gaius omnämns såsom "min och hela församlingens värd" (Rom 16:233), vilket antyder att vid vissa tillfällen (kanske just vid nattvard, epi to auto förekommer nämligen också i nattvardstexten i 1 Kor 11:20) kom platsens alla kristna till en gemensam samling. Denna tycks i Korint ha kunnat förläggas till en medlems hus. Här inställer sig dock frågan om kristna, som var ägare till tillräckligt rymliga hus, fanns på alla platser. Utrymmesproblemet kunde kanske lösas genom hyrda lokaler. Intressant är dock att utöver den lokala innebörden av "vara tillsammans på samma ställe" kan epi to auto också anslutas till hebr iachad (Ps 2:2, Esra 4:3) och då komma nära grek homothymadon, vilket betyder "med sinne eller syfte eller drivkraft, endräktigt". (Apg 2:46). Vården om församlingens enhet gjorde det nödvändigt med stora gemensamma samlingar, utöver husförsamlingen. När sådana sammankomster av olika skäl förhindrades, kunde samlingarna ändå sägas ske epi to auto, ty de ägde rum i ett endräktigt minne och med gemensamt syfte. Ofta hävdas att pneumatiker och profeter tog ledningen i husförsamlingar och bildade kretsar kring sig själva. Heretiker skulle härtill haft lättare att tränga in i dess samlingar (vilket styrks med 2 Tim 3:6 Tit 1:11, 2 Joh 10). Husförsamlingar skulle ha varit svåra att övervaka och där kunde villolärarna tala oemotsagda. NT ger tvärtom vid handen att det vid denna tid ansågs normalt att de kristna ledarna var bärare av de s k nådegåvorna. Husförsamlingen var knappast heller helt utelämnad åt att oskyddad bli föremål för villolärares argumentering. Husfadern hade ledningen vid samlingar i hemmet. Han kunde delegera ordet till exempelvis en pneumatiker. Här kanske en koppling till äldste-ämbetet. De äldste hade ledningen över totalförsamlingen, vilket var en naturlig följd av att de, i sin egenskap av aktade husfäder, också var ledare för husförsamlingarna. De som visade sig vara goda ledare av sina egna hus (och den däri församlade husförsamlingen?) fick ökat inflytande. Endast den som väl förestod sitt eget hus kunde nämligen ifrågakomma som episkopos (1 Tim 3:2-7) eller diakonos (1 Tim 3:8-13). Det finns alltså alla skäl att anta att husförsamlingen stod under andliga ledares kontroll. Avslutning Både epi to auto och kat ' oikon är djupt förankrade i den församling, som vill se sig som Kristi kropp. Därför är det orätt att något av dem söker hävda sig på den andres bekostnad. En församling som missaktar eller t o m undertrycker den lilla gruppen, kat' oikon, begår andligt självmord. En husförsamling, som i övermodig självtillräcklighet menar sig kunna undvara totalförsamlingen blir som ett vedträ, som skiljer sig från elden och därför så småningom slocknar i sin isolering. På grund av yttre förhållanden kunde den förkonstantinska kyrkan inte alltid utveckla epi to auto - men den efterkonstantinska kyrkan tog inte kat' oikon tillräckligt allvarligt. Skulle vi
6 inte i dag på ett rätt sätt värdera denna dynamiska spänning i Kristi församlings väsen mellan dessa båda tendenser - och förverkliga båda i det konkreta församlingslivet? Per-Axel Sverker
Husförsamlingen. Inledning
Husförsamlingen Inledning Ett viktigt drag i den första församlingens liv är de kristnas samlingar i hemmen för att fira gudstjänst eller på annat sätt dela kristen gemenskap. Den första församlingen har
Läs merPå flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det.
På flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det. 1 Rom 16:25-26. Hemligheten var dold innan Jesus Kristus avslöjade den.
Läs merEva Andreas Tunadalskyrkan Köping i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren
1 Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping 190407 5 i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren Påsken ligger ju väldigt sent i år, och det innebär att det får konsekvenser också i kyrkoårets texter. Idag är det femte
Läs merEtt Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium
Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar
Läs merHar du omskurit din Timoteus? HA
Har du omskurit din Timoteus? HA 5.5.2018 Matt 17 "Vad tror du, Simon? Från vilka tar jordens kungar upp tull och skatt? Från sina söner eller från andra?" Han svarade: "Från andra." Då sade Jesus till
Läs merFÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo
FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är
Läs merEn ny reformation - en reformerad församlingsyn Predikan i Kristinakyrkan
En ny reformation - en reformerad församlingsyn Predikan i Kristinakyrkan 2014-01-19 Inledning. Älska bröderna... (1 Petr 3:8) Tack för förtroendet att få komma hit och predika. Jag har snart varit föreståndare
Läs merRÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO
RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan
Läs merGud säger till Abraham att han ska bli far till många folk. Det passar kanske därför bra att prata om Abraham idag på fars dag.
Gud säger till Abraham att han ska bli far till många folk. Det passar kanske därför bra att prata om Abraham idag på fars dag. Guds förbund med Abraham lägger grunden för hela Bibeln och historien. Resten
Läs merKyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv
Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20
Läs merAnden. Studiehäfte av Henrik Steen
Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor
Läs merByggt på Löften Av: Johannes Djerf
Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett
Läs merEtt brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas
Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln
Läs merVälkomna *ll Temadag i Alingsås! Ni är kallade *ll frihet!
Välkomna *ll Temadag i Alingsås! Ni är kallade *ll frihet! Ni är kallade *ll frihet! Lennart Jareteg Del 1: Den fria människan Gal 5:13: Ni är kallade,ll frihet, bröder. Rom 8:14-15: Ty alla som drivs
Läs merGalaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith
Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara
Läs mera. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).
1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.
Läs merBarnvälsignelse Anvisningar Ordning
Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds
Läs merSamling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång
Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens
Läs merFÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4
FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet
Läs merKristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Läs merNya Testamentet. Paulus brev till galaterna. Reformationsbibeln
Nya Testamentet Paulus brev till galaterna Reformationsbibeln Svenska Reformationsbibelsällskapets översättning av Textus Receptus samt revidering av Karl XII:s Kyrkobibel från 1703 Andra upplagan utgiven
Läs merDärför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):
TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna
Läs merVision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4
Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och
Läs merChristian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser
Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och
Läs merBrevlitteraturen. Breven i översikt av Micael Nilsson
Brevlitteraturen Nya Testamentet innehåller 27 böcker. Av dessa 27 böcker är inte mindre än 21 brev! Nya Testamentet skiljer sig från de flesta andra religioners heliga skrifter också på detta sätt. Det
Läs merhälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA
hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA Matteusevangeliet 16:18 19 18 Jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa [=Kristus] skall jag bygga min församling, och helvetets portar
Läs merNi är kallade +ll frihet! Del 2: Den fria församlingen
Ni är kallade +ll frihet! Del 2: Den fria församlingen Främsta källorna Den kristna friförsamlingen genom 1derna, 1954 Gunnar Wes0n, 1890-1967, professor i kyrkohistoria Kyrkohistoria 1. Gamla 1den och
Läs merFörsta söndagen i advent - år C Ingångsantifon (Ps 25:1-3)
27 Första söndagen i advent - år C Ingångsantifon (Ps 25:1-3) Till dig, Herre, upplyfter jag min själ, min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över
Läs merTunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26
1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra
Läs merDopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande
Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad
Läs merEn given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete
En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen
Läs merOm någon gärna vill få en församlingsledares tjänst, så önskar han sig en god uppgift. 1Tim 3:1
1Timoteusbrevet Del 6) 3:1-15 Undervisning: Chuck Smith Vid flera tillfällen då Paulus skriver till Timoteus använder han fraser som jag tycker är intressanta. I 1:15 skriver han: Det är ett ord att lita
Läs merFörsamlingen som Kristi Kropp BK, 28e aug - 16
Församlingen som Kristi Kropp BK, 28e aug - 16 Inledning: - Bön - Jag har under flera år funderat på vad församling är? - Vänner som inte tycker förs. Är tillräckligt bra, tillräckligt andlig eller utmanande
Läs merI FÖRSAMLINGENS GRYNING
I FÖRSAMLINGENS GRYNING - Låt oss gå tillbaka till allra första början. Jesus hade dött och uppstått, den helige Ande hade uppfyllt lärjungarna på pingstdagen. Hur levde de kristna den första tiden? Man
Läs merBIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04. Elim Billdal
BIBLIOLOGI Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04 Elim Billdal Innehåll Snabb-fakta om Bibeln Uppenbarelse från Gud "Sola Scriptura" Bibelns inspiration Bibelns eget vittnesbörd Vad hade Jesus för
Läs merHur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk
Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade
Läs merHelsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23
Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...
Läs merStriden i himlen och försoningen
Striden i himlen och försoningen GUDS KARAKTÄR IFRÅGASÄTTS Job 38:4-7 Hur var universums tillstånd vid jordens skapelse? (1 Mos 1:31) Vad är stjärnor en symbol för i Bibeln? (Upp 1:20) Jes 14:12-14 Vad
Läs merVälkomnande av nya medlemmar
Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan
Läs merJesu offer och vårt hopp
Jesu offer och vårt hopp Heb. 10:10b-25 10b Jesu Kristi kropp har offrats en gång för alla. 11 Alla andra präster står och förrättar sin tjänst dag efter dag och bär gång på gång fram samma offer som aldrig
Läs merVeckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter
Veckan efter pingst Den vecka som börjar med pingstdagen talar om det liv som väcks av Anden. Den heliga Andens verk begränsades inte till Jerusalem utan började spridas ut över hela världen. Andens och
Läs merHur blir man kristen? Christian Mölk
Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro
Läs merKALLADE ATT VARA VITTNEN. För den här världens skull
KALLADE ATT VARA VITTNEN För den här världens skull DU SKA VARA HANS VITTNE OCH BERÄTTA OM VAD DU SETT OCH HÖRT (APG 22:15) VAD VITTNADE LÄRJUNGARNA OCH DE FÖRSTA KRISTNA OM? OCH HAN SADE TILL DEM: "DETTA
Läs merEFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN
EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför
Läs merKan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?
Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa
Läs merAlla Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015
Alla Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015 Rom 1:1 Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium, Rom 1:2 som han har utlovat genom sina profeter
Läs merFYREN. En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara
FYREN En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara JESUS Ingen kan lägga en annan grund än den som är lagd, Jesus Kristus. (1 Kor 3:11) Kom till honom, den levande stenen, förkastad av människor
Läs merTunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet
1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem
Läs mer1. Skapad till Guds avbild
Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av
Läs merFilemon. Lyd frivilligt i kärlek
Filemons slav Onesimus har rymt till Paulus och blivit frälst. Nu återvänder Onesimus, med risk för sitt liv, till sin ägare med detta brev där Paulus litar till Filemons kristna kärlek och uppmanar honom
Läs mer22 söndagen under året år A
1215 22 söndagen under året år A Ingångsantifon (Ps 86:3, 5) Var mig nådig, o Herre, ty hela dagen ropar jag till dig. Du, o Herre, är god och förlåtande och stor i nåd mot alla som åkallar dig. Inledning
Läs merFakta om kristendomen
Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.
Läs merOm ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32).
Inledning Vår Frälsare Jesus Kristus, som skaffat fram en fullkomlig förlåtelse åt hela världen (Rom 5:18) säger: Amen säger jag er: Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad
Läs mer4 texter om Dopet. Gudstjänster 27 maj-17 juni. Equmeniakyrkan Fiskebäck
4 texter om Dopet Gudstjänster 27 maj-17 juni Equmeniakyrkan Fiskebäck Söndag 27 maj Vattnet som skiljer och förenar Predikan: Peter Baric Text: Mark 16:15-16 Apg 16:25-34 Han sade till dem: Gå ut överallt
Läs merBÖNESKOLA tisdagar 18.30: 15 jan Bön i vardagen A Leetmaa 29 jan Strategisk bön Kent Pekár 5 feb Strida i Guds armé A Halvardsson och U Johansson
BÖNESKOLA tisdagar 18.30: 15 jan Bön i vardagen A Leetmaa 29 jan Strategisk bön Kent Pekár 5 feb Strida i Guds armé A Halvardsson och U Johansson BÖN i vardagen Jesus lärde aldrig sina lärjungar hur de
Läs merC. En kyrkas invigningsdag
C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas
Läs merFLERSTÄMMIG FÖRSAMLING DEL 1
FLERSTÄMMIG FÖRSAMLING DEL 1 APG. 2:1-4 NÄR PINGSTDAGEN KOM VAR DE ALLA FÖRSAMLADE. DÅ HÖRDES PLÖTSLIGT FRÅN HIMLEN ETT DÅN SOM AV EN STORMVIND, OCH DET FYLLDE HELA HUSET DÄR DE SATT. DE SÅG HUR TUNGOR
Läs merApostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen
Apostlagärningarna Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Inledning 4 Faktaruta: Rom 7 Introduktion 6 Viktig undervisning i Apostlagärningarna 12 1. Visionen 12 Faktaruta: Jerusalem 12 Faktaruta: Antiokia
Läs merJUDAS BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4
JUDAS BREV INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2013 BAKGRUND (Lars Mörling 2013) Författare: Judas var bror till den Jakob som skrev Jakobs brev och som var ledare
Läs merBAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015)
JOHANNESBREVEN INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar till 1Joh 5 Sammanfattning av 1Joh 10 Bakgrund till 2Joh och 3Joh 11 Löpande kommentar till 2Joh 12 Löpande kommentar till 3Joh 13 Husbykyrkan
Läs merB. När en kyrka byggs
B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler
Läs merMat 6:33 Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.
Mat 6:33 Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. Rom 8:28 Vi vet att allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud, som är kallade efter hans beslut.
Läs merGuds Närvaro & Terminsintro. Umeå Vineyard
Guds Närvaro & Terminsintro Umeå Vineyard 2017-01- 15 Luk 4:16-21 (Jes 61:1-2) Han kom till Nasaret, där han hade växt upp, och på sabbaten gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att
Läs merGud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild.
HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2003 VEM ÄR GUD? I. DET GUD ÄR I SIG SJÄLV A. GUDS VÄSEN 1. ANDE 1) Gud är ande Joh.4:24 2) Gud är osynlig Rom.1:20 3) Kristus är den osynlige Gudens avbild Kol.1:15-20 Gud är
Läs merGudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet
Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar
Läs merKVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL
Välkomna B I L L D A L S P I N G ST KY R A START FEB 4 KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER! VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL 19.00-20.00 ÄMNEN: Läran om Fadern Läran om Sonen Läran om Anden Rättfärdighet
Läs merEn ledare efter Guds hjärta
En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som
Läs merFÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4
FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet
Läs merKyrkoår och evangeliebok
Introduktion till avsnittet Evangelieboken i Psalmer och Sånger Kyrkoår och evangeliebok Den första kristna församlingen samlades från början till gudstjänst på söndagen, Herrens dag (t.ex. 1 Kor 16:2).
Läs merMan och kvinna i Kristus
Man och kvinna i Kristus Underordna er varandra Paulus skrev i Ef 5:21: Underordna er varandra. I en tidigare predikan har jag förklarat att underordnande betyder ömsesidig tjänst. Nu ska vi gå till ordet
Läs merBön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna
Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte
Läs merÄgget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf
Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Jag har den stora förmånen att under vissa morgnar under dagens första timmar få titta på barnkanalen på tv med min äldsta dotter. Det
Läs merBikt och bot Anvisningar
Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.
Läs merBibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk.
Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk. - För att förhindra att hans halvsyster den katolska Maria skulle ta över tronen och där med göra England katolskt så skrevs
Läs merTunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!
1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte
Läs merJag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.
Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att
Läs merGuds ord har haft framgång
BIBELN i översikt Guds ord har haft framgång Bibeln har påverkat civilisationer. Miljoner människor säger att Bibeln har förändrat deras liv. Detta har pågått i 3500 år (sedan Moses) och över hela världen.
Läs merhälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA
hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA 1:a Johannesbrevet skrevs till / av: 1. till den kristna församlingen (en eller flera). Mycket personlig ton: Kära barn 2. Jesus lärjunge Johannes
Läs merTunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28
1 Tunadalskyrkan 14 09 07 Friheten i Kristus Mark 2:23-28 I en av våra psalmer sjunger vi om att Friheten sträcker ut sin hand, Och för att beskriva friheten används många olika ord: kärlek, att komma
Läs merFörsamlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016
Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och
Läs merTunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11
1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland
Läs merDOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11
DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens
Läs merReligion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket
Läs merSOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop
SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:
Läs merAtt lyssna till den helige Ande. Björkenäslägret 2015 Tomas och Mia Enblom
Att lyssna till den helige Ande Björkenäslägret 2015 Tomas och Mia Enblom Mias första erfarenhet av den helige Ande Att lyssna till den helige Ande i GT Talade främst genom profeter Men talade på en uppsjö
Läs merOmvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9)
Omvändelse Den bibliska omvändelse utgör inte en attitydförändring främjas av det mänskliga medvetandet. Integrerar ett liv innan män säger en Annan aspekt av det kristna livet, inte omvändelse främjas
Läs merJakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011
Jakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011 Författare: Jakob, Guds och Herren Jesu Kristi tjänare (Jak 1:1) 1. Enligt traditionen är författaren Jakob, Herrens bror (Gal 1:18-19). Paulus skriver om sitt besök
Läs merJesus: förödmjukad och upphöjd
Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen
Läs merPredikan Rönnekyrkan 9 mars 2014: Nattvarden. Vad är nattvarden och varför firar vi den?
Predikan Rönnekyrkan 9 mars 2014: Nattvarden Vad är nattvarden och varför firar vi den? Ja, till dessa frågor finns inte ett enda svar. Bilden av nattvarden är som en väv, där olika trådar vävs samman
Läs merOch alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?
Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit
Läs merDärför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.
Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs merGuds familj. Ett mäktigt vittnesbörd och ett nådemedel
Guds familj Ett mäktigt vittnesbörd och ett nådemedel 11 Kom därför ihåg hur det var tidigare: ni var födda som hedningar och kallades oomskurna av dem som kallar sig omskurna, med den omskärelse som görs
Läs merAvskiljning av missionär
Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och
Läs merFjärde Påsksöndagen - år C
621 Fjärde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 33:5-6) Jorden är full av Herrens nåd, himmelen är skapad genom hans ord, halleluja. Inledning Den Uppståndne Herren församlar oss idag till firandet
Läs merNy Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet
Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att
Läs merDet är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.
NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.
Läs merFÖRSTA TESSALONIKERBREVET
FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var
Läs merHistoria. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.
Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan
Läs mer