DOM Göteborg

Transkript

1 1 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning 4 Rotel Göteborg Mål nr B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Värmlands tingsrätts dom den 5 september 2012 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande och motpart (Åklagare) Kammaråklagaren Pia Hammar Åklagarkammaren i Karlstad Motpart (Målsägande) Sekretess C, se bilaga B Ombud och målsägandebiträde: Advokaten Kerstin Samuelsson Box 449, Karlstad Klagande och motpart (Målsägande) 1. Sekretess A, se bilaga B Ombud och målsägandebiträde: Advokaten Kerstin Samuelsson Box 449, Karlstad 2. Sekretess B, se bilaga B Ombud och målsägandebiträde: Jur.kand. Louise Hult Advokatfirman Silbersky AB, Box 12706, Stockholm 3. Sekretess D, se bilaga B Ombud och målsägandebiträde: Advokaten Kerstin Samuelsson Box 449, Karlstad Klagande och motpart (Tilltalad) JENS Erik Morell, Frihetsberövande: Häktad Slussgatan 22, lgh 1201, Örebro Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Lars Magnusson Järnvägsgatan 6, Karlstad SAKEN Våldtäkt mot barn m.m. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 40 Packhusplatsen måndag fredag Göteborg E-post: hovratten.vastrasverige@dom.se 08:00-16:00

2 2 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B HOVRÄTTENS SLUT Hovrätten ändrar tingsrättens dom när det gäller ansvar på så sätt att hovrätten 1. dömer Jens Morell enligt 6 kap. 4 första stycket brottsbalken för våldtäkt mot barn (åtalspunkt 2), 2. dömer Jens Morell enligt 6 kap. 6 första stycket brottsbalken för sexuellt övergrepp mot barn (åtalspunkten 4) och 3. bestämmer, med tillämpning av 29 kap. 7 första stycket brottsbalken, påföljden för dessa brott och för brotten sexuellt övergrepp mot barn och sexuellt ofredande (åtalspunkt 1), våldtäkt mot barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn (åtalspunkt 3) samt våldtäkt mot barn (del av åtalspunkt 4) till det av tingsrätten bestämda straffet. Hovrätten ändrar tingsrättens dom när det gäller skadestånd på så sätt att hovrätten 1. bestämmer att ränta på A:s skadestånd ska utgå enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 31 augusti 2009 på beloppet kr och från den 26 juni 2012 på beloppet kr, 2. bestämmer det belopp som Jens Morell ska betala till målsägande B till kr jämte ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 26 juni 2012 till dess betalning sker, 3. bestämmer det belopp som Jens Morell ska betala till målsägande C till kr jämte ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 26 juni 2012 till dess betalning sker, Jens Morell ska stanna kvar i häkte tills hovrättens dom i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Vad tingsrätten har förordnat om sekretess ska fortfarande gälla, såvitt avser uppgifter som kan röja målsägandena A I:s identiteter och för uppgifterna i läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m., tingsrättens aktbilaga 27. Hovrätten upphäver tingsrättens förordnande om sekretess beträffande tingsrättens domsbilaga 2 i de delar bilagan inte avser uppgifter som kan röja målsägandenas identiteter.

3 3 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B Hovrätten förordnar med stöd av 43 kap. 5 andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretessen enligt 35 kap. 12 samma lag fortfarande ska gälla för uppgifter som lagts fram vid hovrättens huvudförhandling och som kan röja målsägandena A I:s identiteter. Detsamma gäller sekretessen enligt 35 kap. 13 samma lag för uppgifterna i läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m.. Hovrätten förordnar med stöd av 43 kap. 8 andra stycket offentlighets- och sekretesslagen att sekretessen enligt 35 kap. 12 samma lag fortfarande ska gälla för målsägandenas namn- och adressuppgifter i bilaga B till hovrättens dom. Lars Magnusson tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr, varav kr för arbete, kr för tidsspillan, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. Kerstin Samuelsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr, varav kr för arbete, kr för tidsspillan, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. Louise Hult tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr, varav kr för arbete, kr för tidsspillan, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. Kostnaden för försvar och målsägandebiträde ska staten svara för. Målsägande F:s yrkande om ersättning av allmänna medel för sin inställelse vid hovrättens huvudförhandling avslås.

4 4 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B YRKANDEN I HOVRÄTTEN M.M. Jens Morell har yrkat att hovrätten ogillar åtalet i de delar som inte omfattas av hans erkännande. Han har också yrkat att hovrätten under alla förhållanden sätter ned fängelsestraffets längd och med stöd av bestämmelserna i 2 kap. 4 5 och 6 kap. 2 skadeståndslagen (1972:207) jämkar de av honom vitsordade skadeståndsbeloppen. För det fall han inte har framgång med sitt yrkande i skuldfrågan har han vitsordat de av tingsrätten utdömda skadeståndsbeloppen som skäliga. Åklagaren har anslutningsvis yrkat att hovrätten dömer Jens Morell för våldtäkt mot barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn helt enligt åtalspunkten 1, dömer Jens Morell som gärningsman till våldtäkt mot barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn enligt åtalspunkten 2 och under alla förhållanden dömer honom till ett längre fängelsestraff. Åklagaren har beträffande åtalspunkten 2 förklarat följande. Med avfattningen Vid en del av nämnda tillfällen har Morell även förmått B och C att slicka och suga på varandras könsorgan (första stycket) och Vid en del av nämnda tillfällen har Morell även förmått B och C att beröra varandras könsorgan och onanera åt varandra (andra stycket) görs gällande att Jens Morell ska dömas för detta agerande i första hand som gärningsman för våldtäkt mot barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn, och i andra hand för anstiftan till våldtäkt mot barn och anstiftan till grovt sexuellt övergrepp mot barn. I tredje hand yrkas att Jens Morell döms enligt 6 kap. 8 brottsbalken för utnyttjande av barn för sexuell posering i enlighet med gärningsbeskrivningens tredje stycke (första och andra meningen) och i sista hand enligt 6 kap. 10 brottsbalken för sexuellt ofredande i enlighet med gärningsbeskrivningens tredje stycke (sista meningen). Åklagaren har beträffande andrahandsyrkandet justerat åtalet genom att lägga till: Jens Morell har främjat gärningarna med råd och dåd genom att visa i vart fall en pornografisk bild. Vidare genom handling på sin egen och på målsägandenas kroppar visat samt med ord berättat för dem hur och vad de skall göra. Genom dessa instruktioner har han förmått barnen att utföra de sexuella handlingarna på Jens Morell och på varandra.

5 5 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B Åklagaren har vidare beträffande åtalspunkten 3 justerat åtalet på så sätt att lydelsen i ett försök att tränga in i densamma frånfallits. Målsäganden A, som biträder åtalet, har yrkat att hovrätten dömer Jens Morell helt enligt åtalspunkten 1 och som en följd därav skärper straffet. A har vidare yrkat att hovrätten under alla förhållanden förpliktar Jens Morell att betala skadestånd till A med hela det yrkade beloppet på kr jämte ränta enligt 6 räntelagen på beloppet kr (ersättning för kränkning hänförlig till gärningarna våldtäkt mot barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn) från den 31 augusti 2009 till dess full betalning sker och på beloppet kr (ersättning för kränkning hänförlig till gärningen sexuellt ofredande samt ersättning för sveda och värk) från den 26 juni 2012 till dess full betalning sker. Målsägande B, som biträder åtalet, har anslutningsvis yrkat att hovrätten dömer Jens Morell helt enligt åtalspunkten 2 och som en följd därav skärper straffet. B har vidare yrkat att hovrätten under alla förhållanden förpliktar Jens Morell att betala skadestånd till B med hela det yrkade beloppet på kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen från den 26 juni 2012 till dess full betalning sker. Målsägande D, som biträder åtalet, har yrkat att hovrätten förpliktar Jens Morell att till D betala skadestånd med hela det yrkade beloppet avseende kränkning på kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 26 juni 2012 till dess full betalning skett. Parterna har motsatt sig varandras ändringsyrkanden. Målsägande C, som biträder åtalet, har motsatt sig Jens Morells ändringsyrkande.

6 6 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN Hovrätten har tagit del av de inspelade polisförhören med målsägandena A D, liksom de förhör som hölls i tingsrätten med övriga förhörspersoner. Vittnet Jan Kannerlövs uppgifter har åberopats såsom de har antecknats i tingsrättens dom. Hovrätten har även tagit del av den skriftliga bevisning som lades fram i tingsrätten. HOVRÄTTENS SKÄL Skuld Allmänna utgångspunkter För en fällande dom i brottmål krävs det att domstolen finner det ställt utom allt rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till det som läggs honom till last. I brottslighet av nu aktuellt slag saknas ofta vittnesiakttagelser och teknisk bevisning. Så är även fallet i detta mål. Högsta domstolen har emellertid i ett antal rättsfall framhållit att en trovärdig utsaga från målsäganden, i förening med vad som i övrigt har framkommit i målet, kan vara tillräckligt för en fällande dom (se bl.a. NJA 2010 s. 671). När åtalet, som i detta fall, omfattar ett obestämt antal gärningar som inte har individualiserats i gärningsbeskrivningen måste prövningen av skuldfrågan ske med beaktande av att den tilltalade i praktiken kan ha begränsade möjligheter att försvara sig. Den bristande preciseringen utesluter förvisso inte en fällande dom, men det krävs att målsägandens uppgifter är tillräckligt konkretiserade i fråga om de brottsliga handlingarnas beskaffenhet samt tiden och platsen för brottsligheten. I detta mål har ett flertal polisförhör hållits med målsägandena A D. Det har från försvarets sida riktats invändningar mot hur dessa förhör har genomförts, varvid det bl.a. har framhållits att förhören inte har skett förutsättningslöst. Förhören har ägt rum med anledning av och i nära anslutning till att Jens Morell själv angett sig till polisen och erkänt sexuella övergrepp mot målsägandena. Att förhören har skett med utgångs-

7 7 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B punkt i att sådana övergrepp har förekommit är därför inte anmärkningsvärt. Vidare kan noteras att målsägandena har varit förhållandevis svåra att förhöra på så sätt att de inte spontant har lämnat några utförligare berättelser. Förhörsledaren har därför ställt förhållandevis många frågor som syftat till att få en klarare bild av vad som hänt. Hovrätten anser dock att frågorna inte har ställts på ett sådant sätt att förhörens kvalité eftersatts och att det av den anledningen finns skäl att rikta några anmärkningar mot förhören. Målsägandena A D har i de inspelade förhören berättat om de flesta händelser som beskrivs i åtalet. Övergreppen har dock endast i ett fåtal fall beskrivits på ett mer detaljerat sätt. Berättelserna är som regel kortfattade och vaga i fråga om t.ex. tid och plats. Detta är inte något anmärkningsvärt med hänsyn till att målsäganden är mycket unga och dessutom berättar om känsliga saker utförda av en person som de tyckte om. Av samma anledning är det inte förvånande att deras berättelser till en början endast innefattat vissa händelser och att andra händelser nämnts först i senare förhör. Hovrätten instämmer därför inte i försvarets uppfattning att det inger betänkligheter att målsägandenas berättelser om de sexuella övergreppen successivt har utökats under förundersökningen. När det gäller förhören med målsägandena förtjänar det att framhållas att det inte finns skäl att tro att någon i deras omgivning medvetet skulle ha påverkat dem att berätta på det sätt som de har gjort. Av utredningen framgår emellertid att de inblandade familjerna har talat om övergreppen och att det uppstod en närmast kaotisk stämning när övergreppen upptäcktes i slutet av juni Av förhören, och då särskilt förhören med A, B och D, framgår att målsägandena i viss utsträckning tagit del av samtalen inom och mellan familjerna och att de bl.a. fått viss information om övergrepp mot övriga målsägande. Som exempel kan nämnas att målsägande B i det första polisförhöret uppgav att hans mamma har berättat att Jens Morell förgripit sig på en annan person. Ytterligare ett exempel är målsägande A som berättade att hennes mamma tror att A kan ha glömt bort att A blivit utsatt för vissa övergrepp som Jens Morell också utsatt C och D för. Även om ingen i familjerna avsett att påverka målsägandena och kanske inte heller upplevt att de har gjort det, så kan det mot denna bakgrund inte uteslutas att

8 8 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B det omedvetet har ställts förväntningar på målsägandena att berätta på ett visst sätt och att deras egna minnesbilder kan ha påverkats av de efterföljande samtalen. Det finns därför anledning att iaktta särskild försiktighet vid värderingen av målsägandenas berättelser i detta fall. Åtalspunkten 1 Vad gäller åtalet för våldtäkt mot barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn enligt denna punkt, innefattar åtalet påståenden om att Jens Morell gjort sig skyldig till flera övergrepp under åren Det rör sig alltså om händelser som ligger mellan tre och fyra år tillbaka i tiden. A har berättat om de händelser som beskrivs i åtalet med varierande grad av detaljrikedom. Vissa uppgifter i hennes berättelse är så detaljerade att de talar för att berättelsen är självupplevd. Som exempel kan nämnas att hon har berättat att hon drack vatten efter att Jens Morell hade förmått henne att slicka på hans könsorgan. Hon har dock, så som tingsrätten har antecknat, på flera av förhörsledarens frågor svarat att hon inte kommer ihåg och i stor utsträckning använt begrepp som tror och kanske. Det kan förstås vara ett naturligt utslag av A:s låga ålder eller att A upplever frågorna som besvärliga med tanke på deras känsliga art. Målsägande E har vidare förklarat att A ofta använder sådana uttryck i sitt vanliga språkbruk. Det är därför svårt att dra några slutsatser utifrån A:s sätt att uttrycka sig. Även om det således finns vissa uppgifter i A:s berättelse som ger intryck av att hon återger minnesbilder av något som hon verkligen har upplevt, kan hennes uppgifter inte anses vara tillförlitliga, främst av det skälet att hon till största delen endast berättat på ett mera övergripande sätt. Till det kommer att de beskrivna händelserna ligger lång tillbaka i tiden. Vidare saknas det stödbevisning som härrör från tiden för de påstådda brotten. Det ovan förda resonemanget leder sammantaget till slutsatsen att A:s berättelse inte är tillräcklig för att läggas till grund för en fällande dom mot Jens Morells förnekande. Han ska alltså dömas i enlighet med sitt erkännande, dvs. för att vid ett tillfälle ha slickat målsäganden i underlivet och vid ett tillfälle berört hennes underliv med sitt finger. Gärningarna har begåtts samma dag men vid olika tillfällen och på olika platser. Det är därför fråga om två klart skilda gärningar. I fråga om gärningarnas rubricering

9 9 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B har annat inte framkommit än att beröringen med tungan/munnen och fingret varit ytlig och kortvarig. Vid dessa förhållanden bör båda gärningarna rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn av normalgraden (se t.ex. rättsfallet NJA 2008 s II). Vad gäller åtalet för sexuellt ofredande har Jens Morell erkänt att han vid ett tillfälle under år 2011 frågade A om hon ville se hans könsorgan. A har entydigt och konsekvent berättat att Jens Morell vid ett flertal tillfällen frågat henne om hon ville utföra sexuella handlingar, men att hon vägrat. Dessa handlingar ligger enligt A närmare i tiden än övriga händelser. Enligt henne har de ägt rum efter att hon fyllde sju år. På förhörsledarens frågor har hon närmare förklarat att hon minns det eftersom Jens Morell då hade flyttat till Örebro (hovrättens anmärkning: i augusti 2009) och att hon hade börjat i skolan och därigenom lärt sig att säga nej till Jens Morell. I likhet med tingsrätten anser hovrätten att dessa uppgifter kan läggas till grund för rättens bedömning. Det är sålunda visat att Jens Morell vid ett flertal tillfällen under perioden juni 2009 juni 2012 frågat A om hon velat utföra sexuella handlingar. Däremot framgår det inte med tillräcklig grad av säkerhet av A:s berättelse att hon även förmåtts att sitta på Jens Morells underliv med kläderna på och att det varit fråga om en handling av sexuell karaktär. Att ställa frågor med den innebörden som anges ovan till den mycket unga A får, bland annat mot bakgrund av Jens Morells tidigare övergrepp och deras relation till varandra, anses ha varit ägnat att kränka A:s sexuella integritet på ett sådant sätt att Jens Morell ska dömas för sexuellt ofredande. Sammanfattningsvis ska alltså tingsrättens dom fastställas i denna del, vilket innebär att Jens Morell ska dömas för sexuellt övergrepp mot barn vid två tillfällen under perioden årsskiftet 2008/09 mars 2009, och för flera fall av sexuellt ofredande under perioden augusti 2009 juni 2012.

10 10 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B Åtalspunkten 2 Som tingsrätten antecknat har Jens Morell vidgått att han vid ett och samma tillfälle under sommaren 2011 sugit och slickat på B:s och C:s könsorgan, att C sugit och slickat på hans könsorgan, att han är osäker på om även B gjorde på samma sätt, att B och C berört hans könsorgan och onanerat åt honom, att han onanerat åt dem samt att han fört sitt könsorgan mellan B:s skinkor utan att vidröra anus. Han har därutöver sagt att han tror att B och C vid tillfället även sög, slickade och berörde varandras könsorgan, men hävdat att han inte förmått dem att göra så. Vad hovrätten främst har att ta ställning till är alltså om Jens Morell är överbevisad om att ha utfört sexuella handlingar mot B och C vid flera tillfällen. Målsägande C har varit mycket återhållsam med att berätta om händelser som innefattat målsägande B. Han har dock berättat att B var med vid övergreppen ibland. Några säkra slutsatser i den frågan går emellertid inte att dra av C:s förhör. Målsägande B å sin sida har berättat att han varit med om de olika övergrepp som beskrivs i åtalet, dock med undantag för att det av hans berättelse, enligt hovrättens uppfattning, inte säkert går att dra den slutsatsen att Jens Morells könsorgan vidrört hans anus. Av B:s och C:s uppgifter framgår dock att även B utfört oralsex på Jens Morell, vilket Jens Morell själv sagt sig vara osäker på. Vad gäller frågan om hur många gånger övergreppen har ägt rum har B lämnat flera uppgifter i förhören som stöder åklagarens påstående om att B och C gemensamt blivit utsatta för övergrepp vid flera tillfällen. Han har bl.a. uppgett att saker med snoppen hänt sju gånger. B har också använt även vissa uttryck i förhören, t.ex. första gången det hände och att Jens Morell brukade släcka lampan, vilka talar för att övergrepp har skett vid fler än ett tillfälle. De tidsmässiga uppgifter som B har lämnat, som att han var fem år första gången det hände eftersom han och C inte var så stora, men även uppgifterna om antalet tillfällen som övergreppen ska ha ägt rum, är dock förhållandevis osäkra. Hans uppgifter har inte följts upp av några kontrollfrågor som underlättar bedömningen av berättelsens tillförlitlighet. Det bör också beaktas att det av såväl Jens Morells som B:s berättelse framgår att B och C utfört sexuella handlingar

11 11 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B även utan Jens Morells närvaro och det är något oklart om B i sin berättelse skiljt dessa tillfällen från de tillfällen då Jens Morell var med. Som anförts inledningsvis är det inte anmärkningsvärt att målsägandenas berättelser är kortfattade och opreciserade. Det går emellertid inte att dra några helt säkra slutsatser av målsägandenas uppgifter om hur många gånger Jens Morell förgripit sig på B och C tillsammans och vad övergreppen vid respektive tillfälle i sådana fall har bestått av. De uppgifter som B har lämnat, och som redovisas ovan, är inte heller tillräckliga för att Jens Morell ska dömas för övergrepp vid fler tillfällen än vad han själv har erkänt. De uppgifter som har lämnats av målsägande F och vittnet Karin Nyvall, förändrar inte den bedömningen. Vad gäller de sexuella handlingar som B och C utfört på varandra står det klart att B och C vid tillfället ifråga och i Jens Morells närvaro utfört sådana handlingar på varandra som beskrivs i åtalet. Det var sålunda inte Jens Morell själv som rent faktiskt utförde just dessa handlingar. Det har ansetts att våldtäkt är en sådan typ av brott att endast den som personligen utför den sexuella komponenten i den straffbara gärningen kan dömas som gärningsman för våldtäkt (s.k. egenhändigt brott). Frågan är emellertid omdiskuterad och det nyss nämnda synsättet har i flera fall frångåtts i praxis (se t.ex. rättsfallet RH 2004:58 och Svea hovrätts dom den 12 december 2005 i mål B ). I detta fall har målsägande B berättat att Jens Morell visat en bild med sexuell innebörd för honom och C och att Jens Morell därefter visat på sig själv och på B och C hur de sexuella handlingarna skulle utföras. Jens Morell har varken erkänt eller förnekat att han visat en bild när B varit närvarande. Hovrätten noterar att hans förklaring till hur B och C kunde veta hur de skulle agera om det inte var så att han instruerade dem har varit mycket svävande. B:s uppgifter är mycket detaljerade i fråga om bildens innehåll, och hans uppgifter i den delen kan därför läggas till grund för bedömningen. B:s uppgifter om att Jens Morell bad B och C att utföra sexuella handlingar på varandra stämmer vidare väl överens med C:s berättelse. Med hänsyn till vad som nu sagts, samt till att B och C vid tillfället endast var knappt sju år gamla, framstår det som naturligt att döma Jens Morell som gärningsman även i den här delen av åtalet.

12 12 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B Sammanfattningsvis ska alltså Jens Morell dömas för att vid ett tillfälle sommaren 2011 utfört de sexuella handlingar mot B och C som anges i åtalet, dock inte för att ha vidrört B:s anus med sitt könsorgan. Gärningen, som bl.a. innefattat orala samlag med B och C, ska bedömas som våldtäkt mot barn. Åtalspunkten 3 I denna del har Jens Morell dömts av tingsrätten bl.a. för det han erkänt, dvs. att han vid ett tillfälle fört sitt könsorgan mellan C:s skinkor utan att vidröra C:s anus och vid flera tillfällen utövat orala samlag med C och/eller berört C:s könsorgan och onanerat åt denne samt vice versa. Jens Morell har närmare berättat att han utfört sexuella handlingar med C sammantaget sex sju gånger, att han och C vid vissa av tillfällena endast berört varandras könsorgan med händerna och onanerat åt varandra och att samtliga händelser inträffat under perioden sommaren 2010 juni I denna del är domen inte överklagad och för det ska Jens Morell dömas. Frågan är då om det, som tingsrätten har kommit fram till, också är visat att Jens Morell fört sitt könsorgan mellan C:s skinkor vid flera tillfällen och om han dessutom vid något tillfälle berört C:s anus med sitt könsorgan. Målsägande C har berättat att Jens Morell fört sitt könsorgan mellan hans skinkor flera gånger och att det endast hände i badrummet. C:s berättelse har inte varit överdriven till någon del utan har tvärtom varit påtagligt återhållsam och det har framgått att han har upplevt det som svårt att berätta. Målsägande C har emellertid inte lämnat några ytterligare detaljer kring de påstådda övergreppen som gör att det går att knyta påstådda händelser till särskilda tillfällen eller i vart fall till särskilda tidsperioder. Med de beviskrav som ställs i brottmål är C:s uppgifter i denna del alltför knapphändiga för att Jens Morell ska dömas mot sitt nekande för att vid ytterligare tillfällen ha fört sitt könsorgan mellan C:s skinkor. Detsamma gäller frågan om huruvida könsorganet vidrört anus eller inte. Vid en samlad bedömning finner hovrätten att Jens Morell alltså ska dömas för att vid ett tillfälle ha fört sitt könsorgan mellan C:s skinkor utan att vidröra anus.

13 13 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B Det råder viss oklarhet om vilka sexuella handlingar som utförts vid de sex sju tillfällen då Jens Morell enligt sitt erkännande utfört sexuella handlingar mot C. Genom Jens Morells uppgifter står emellertid klart att han utövat oralsex vid fler än ett tillfälle, dvs. vid minst två tillfällen. Det står också klart att han vid övriga tillfällen, dvs. minst fyra tillfällen, i vart fall berört C:s könsorgan och onanerat åt denne och vice versa. De två tillfällen då oralsex utövats ska bedömas som våldtäkt mot barn, medan övriga tillfällen ska bedömas som sexuellt övergrepp mot barn och då som grova brott på de skäl som åklagaren angett. Annat har inte framkommit än att händelsen då Jens Morell förde sitt könsorgan mellan C:s skinkor skedde samtidigt som något av dessa sex tillfällen. För rubriceringsfrågan saknar det betydelse vid vilket tillfälle den handlingen ägde rum, eftersom handlingen inte kan anses jämförlig med samlag och alltså inte ska bedömas som annat än grovt sexuellt övergrepp mot barn (se rättsfallet NJA 2008 s I). Sammanfattningsvis ska alltså Jens Morell dömas för våldtäkt mot barn vid två tillfällen och grovt sexuellt övergrepp mot barn vid fyra tillfällen, allt under perioden sommaren 2010 juni Åtalspunkten 4 I enlighet med Jens Morells egna uppgifter ska han i vart fall dömas för att vid ett och samma tillfälle ha förmått målsägande D att slicka och suga på hans könsorgan och förmått D att med sin hand beröra hans könsorgan. Däremot är det enligt hovrättens mening inte visat att D även utförde onani, eftersom det av varken hennes eller Jens Morells berättelse framgår att hennes beröring var något annat än mycket lätt och kortvarig. I frågan om det är visat att Jens Morell även berört målsägandens underliv med sitt könsorgan gör hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten. Han ska sålunda dömas även för den gärningen. Annat har inte framkommit än att detta ägde rum vid ett och samma tillfälle som det ovan angivna övergreppet. Det är sålunda fråga om totalt en enskild gärning som ska bedömas som våldtäkt mot barn.

14 14 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B Vad slutligen angår frågan om Jens Morell vid ytterligare tillfällen förmått D att med sin hand beröra hans könsorgan och onanera åt honom har D vid båda förhörstillfällena konsekvent vidhållit att hon tagit på Jens Morells snopp flera gånger. Hon har på fråga från förhörsledaren successivt lämnat vissa detaljer kring övergreppen, såsom var de ägt rum. En av detaljerna är unik och talar starkt för att D:s berättelse i den delen är självupplevd. D berättade sålunda spontant att hon vid ett tillfälle, som ägde rum på en säng, bad Jens Morell att akta sig med sin snopp så att den inte skulle vidröra hennes byxor och tröja eftersom hon tyckte att det var äckligt. Denna detalj, som i och för sig saknar betydelse för åtalet, är av sådant slag att det får anses uteslutet att ett barn i D:s ålder skulle hitta på den. D:s berättelse framstår inte heller som överdriven i någon del utan snarare som mycket modest. Hon har till och med dementerat vissa av de övergrepp som Jens Morell själv har erkänt. Vid en samlad bedömning finner hovrätten att det är ställt utom allt rimligt tvivel att Jens Morell i vart fall vid ytterligare ett tillfälle förmått D att med sin hand beröra hans könsorgan. Mot bakgrund av vad som framkommit av utredningen beträffande sängens placering, står det klart att den gärning som nämns ovan ägt rum någon gång under perioden sommaren 2011 juni Eftersom det inte framkommit att D:s beröring varit annat än kortvarig bör gärningen bedömas som sexuellt övergrepp mot barn av normalgraden, trots att det är en försvårande omständighet att Jens Morell missbrukat det särskilda förtroende som han åtnjutit från D, G och I genom att fritt uppehålla sig i deras hem. Sammanfattningsvis ska alltså Jens Morell dömas för våldtäkt mot barn vid ett tillfälle under vintern 2011/12 och för sexuellt övergrepp mot barn vid ett tillfälle under perioden sommaren 2011 juni Påföljd Jens Morell ska dömas för ett flertal allvarliga sexualbrott, varav brottsligheten mot C har varit mest frekvent och har det högsta straffvärdet. Enbart den brottsligheten mots-

15 15 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B varar enligt hovrättens bedömning ett straffvärde på tre år och sex månader för en vuxen gärningsman. Därtill kommer brottsligheten mot de övriga målsägandena. Vid bedömningen av straffvärdet fäster hovrätten särskilt avseende vid målsägandenas låga åldrar, liksom den omständigheten att brotten varit ägnade att skada tryggheten och tilliten hos flera av målsägandena, som enligt utredningen har haft en nära och förtroendefull relation till Jens Morell. Ytterligare en försvårande omständighet är att det rör sig om upprepade sexualbrott riktade mot olika målsägande (se rättsfallet NJA 2006 s. 510). Jens Morell har emellertid varit endast år gammal när gärningarna har begåtts och hans unga ålder har betydelse för påföljdsfrågan. Med beaktande av hans ungdom uppgår det samlade s.k. straffmätningsvärdet för brotten till fängelse i två år och sex månader. Så som tingsrätten anfört kan någon annan påföljd än fängelse inte komma ifråga, varvid fängelsestraffets längd alltså ska bestämmas till två år och sex månader. Tingsrättens dom i fråga om påföljd ska således fastställas. Skadestånd Jens Morell har medgett att han i och för sig är skadeståndsskyldig. Frågan i hovrätten gäller vilka skadeståndsbelopp som ska betalas. Skadeståndsbeloppens storlek Ersättning för kränkning bestäms normalt till kr vid våldtäkt mot barn. En nyanserad bedömning måste dock göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vid denna bör särskild vikt fästas vid exempelvis övergreppens frekvens, barnets ålder och om övergreppet haft särskilda inslag av hänsynslöshet eller råhet. Mot denna bakgrund saknas det anledning att frångå vad tingsrätten har bestämt i fråga om storleken på kränkningsersättningen till målsägande D ( kr). Vad gäller målsägande B bör kränkningsersättningens storlek bestämmas med ledning av det ovan nämnda schablonbeloppet och i enlighet med vad som vitsordats, dvs kr. Beträffande målsägande A gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten när det gäller skälig er-

16 16 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B sättning för kränkning ( kr). Vad slutligen gäller målsägande C har denne utsatts för upprepade allvarliga övergrepp som skett under en längre tidsrymd. Skälig kränkningsersättning uppgår därför enligt hovrättens mening till kr. Vad gäller ersättning för sveda och värk till A och B finns det inte skäl att frångå vad tingsrätten har bestämt ifråga om beloppens storlek. Beträffande målsägande C och D råder ingen tvist om beloppen. Jämkning Jens Morell har hävdat att skadeståndsskyldigheten ska jämkas eftersom ett fullt skadeståndsansvar skulle vara oskäligt betungande med hänsyn till hans ålder, psykiska störning och ekonomiska förhållanden. Den som vållar skada innan han eller hon har fyllt 18 år ska enligt 2 kap. 4 skadeståndslagen (1972:207) ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till hans ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. En motsvarande bestämmelse finns i 5 samma kapitel för den som är psykiskt störd. Enligt hovrättens mening är förhållandena i detta fall inte sådana att det finns anledning att jämka skadeståndsbeloppen med hänvisning till psykisk störning, även om personutredningen i målet visar att Jens Morell har vissa psykiska funktionshinder. Hovrätten konstaterar vidare att bestämmelsen beträffande barns och ungas skadeståndsansvar är avsedd att användas jämförelsevis restriktivt för ungdomar mellan 15 och 18 år (se prop. 1972:5 s ). För ungdomar i den åldern sammanfaller bestämmelsens tillämpningsområde i princip med tillämpningsområdet för den allmänna jämkningsregeln i 6 kap. 2 skadeståndslagen, enligt vilken skadestånd kan jämkas om skyldigheten att utge skadeståndet är oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, varvid även den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigeter ska beaktas. Även den bestämmelsen är avsedd att användas endast undantagsvis i syfte att hindra klart oskäliga resultat för den skade-

17 17 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B ståndsskyldige (se t.ex. rättfallen NJA 1993 s. 727 och NJA 1992 s. 660). När det gäller skadestånd vid uppsåtliga brott av allvarlig art kommer jämkning som regel endast i fråga om skyldigheten att utge ojämkat skadestånd på ett avgörande sätt äventyrar den skadeståndsskyldiges återanpassning i samhället. Vid bedömningen kan domstolen även beakta bl.a. om följderna av skadan blivit allvarligare än vad skadevållaren kunnat räkna med (se t.ex års rättsfall ovan). Jens Morell har uppsåtligen under flera år begått allvarlig brottslighet mot andra personer. Den skada han vållat målsägandena har inte överstigit vad han kunnat räkna med (jfr rättsfallet NJA 1990 s. 196). Även om hans skadståndsskyldighet på sammantaget kr är betydande och i och för sig kan försvåra hans återanpassning i samhället, anser hovrätten att det inte finns tillräckliga skäl för att jämka skadeståndet. Sammanfattningsvis ska Jens Morell, med ändring av tingsrättens dom, förpliktas att betala skadestånd till B med kr och till C med kr. Räntan på skadeståndet till A ska utgå i enlighet med yrkandet, dvs. från den 31 augusti 2009 avseende kränkningsersättningen för sexuellt övergrepp mot barn ( kr) och från den 26 juni 2012 avseende resterande belopp ( kr). I övrigt ska tingsrättens dom i skadeståndsdelen fastställas. Häktning På det skäl som tingsrätten angett ska Jens Morell stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Övrigt Det saknas skäl att låta förordnandet om sekretess bestå beträffande de preciserade gärningsbeskrivningarna (tingsrättens domsbilaga 2) i de delar gärningsbeskrivningarna inte röjer målsägandenas identiteter.

18 18 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning B Målsägande F har begärt ersättning av allmänna medel för sin inställelse vid hovrättens huvudförhandling. Det är endast målsägande som kallats till förhör i anledning av åklagarens talan som har rätt till ersättning för sin inställelse. En sådan kallelse har F inte fått. F:s begäran kan därför inte lagligen bifallas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga C Överklagande senast den 17 december 2012 I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Eva Lönqvist, f.d. hovrättsrådet Bertil Josefson, tf. hovrättsassessorn Katarina Sergi (referent), samt nämndemännen Kent Aulin och Rolf Engström. Avräkningsunderlag, se aktbilaga 55

19 Bilaga A Mål nr Rättelse/komplettering Dom, Rättelse, Beslutat av: rådmannen Magnus Johansson Målsägandebiträde för A ska rätteligen vara advokaten Kerstin Samuelsson och målsägandebiträde för B ska rätteligen vara advokaten Max Ahlgren,rättelse ska ske av domsblanketten sidan 1.

20 Mål nr meddelad i Karlstad 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Pia Hammar Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Karlstad 1. Målsägande Sekretess A Sekretess Målsägandebiträde: Advokat Max Ahlgren Advokatfirman Silbersky AB Box Stockholm 2. Sekretess B Sekretess Målsägandebiträde: Advokat Kerstin Samuelsson Advokatfirman Kerstin Samuelsson AB Box Karlstad 3. Sekretess C Sekretess Målsägandebiträde: Advokat Kerstin Samuelsson Advokatfirman Kerstin Samuelsson AB Box Karlstad 4. Sekretess D Sekretess Målsägandebiträde: Advokat Kerstin Samuelsson Advokatfirman Kerstin Samuelsson AB Box Karlstad Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 188 Västra Torggatan måndag - fredag Karlstad E-post: varmlands.tingsratt@dom.se 08:00-16:00

21 2 Tilltalad JENS Erik Morell, Frihetsberövande: Häktad Slussgatan 22 Lgh Örebro Offentlig försvarare: Advokat Lars Magnusson Werners Advokatbyrå Järnvägsgatan Karlstad SLUT Begångna brott 1. Våldtäkt mot barn Lagrum 6 kap 4 1 st brottsbalken 2. Sexuellt övergrepp mot barn 6 kap 6 1 st brottsbalken 3. Grovt sexuellt övergrepp mot barn 6 kap 6 2 st brottsbalken 4. Sexuellt ofredande 6 kap 10 2 st brottsbalken 5. Anstiftan av våldtäkt mot barn 6 kap 4 1 st samt 23 kap 4 brottsbalken 6. Anstiftan av grovt sexuellt övergrepp mot barn 6 kap 6 2 st samt 23 kap 4 brottsbalken Påföljd m.m. Fängelse 2 år 6 månader Andra lagrum som åberopas kap 3 3 p brottsbalken kap 7 1 st brottsbalken Följande åtal ogillas 1. Våldtäkt mot barn, del av åtalspunkt 1

22 3 2. Grovt sexuellt övergrepp mot barn, del av åtalspunkt 1 Skadestånd 1. Jens Morell ska utge skadestånd till Sekretess A med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 31 augusti 2009 till dess betalning sker. 2. Jens Morell ska utge skadestånd till Sekretess B med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 26 juni 2012 till dess betalning sker. 3. Jens Morell ska utge skadestånd till Sekretess C med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 26 juni 2012 till dess betalning sker. 4. Jens Morell ska utge skadestånd till Sekretess D med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 26 juni 2012 till dess betalning sker. Häktning m.m. Jens Morell ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Sekretess 1. Sekretessen enligt 35 kap 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska bestå i målet för uppgifter om Sekretess A, B, C och D:s identiteter och förhållanden i övrigt, såvitt uppgift härom lämnats vid tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar. Detta innefattar identitetsuppgifter och andra uppgifter som kan leda till att Sekretess A, B, C och D:s identiteter kan klarläggas, uppgifter om deras personliga förhållanden samt uppgifter om de åtalade gärningarna i vid huvudförhandlingen förebringade handlingar, i ljud- och bildupptagningar från förhör hållna under huvudförhandlingen, samt i de DVDfilmer som spelats upp under huvudförhandlingen. Detsamma gäller sekretessbelagda domsbilagor Sekretessen enligt 35 kap 13 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska bestå i målet beträffande uppgifter i läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brott m.m., aktbil Sekretessen enligt 35 kap 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska bestå i målet för uppgifter om Sekretess E, F, G, H och I:s identiteter vilka förekommer i tingsrättens akt och i tingsrättens utbetalningssystem KIM (Kostnader I Mål), samt uppgifter som har lagts fram vid förhandling inom stängda dörrar. Detsamma gäller sekretessbilagda domsbilagor 2-3. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

23 4 Ersättning 1. Lars Magnusson tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 238 kr utlägg och kr mervärdesskatt. 2. Kerstin Samuelsson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 275 kr utlägg och kr mervärdesskatt. 3. Max Ahlgren tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. 4. Kostnaden för försvaret och målsägandebiträden ska stanna på staten.

24 5 YRKANDEN M.M. Åklagaren har yrkat ansvar och åberopat bevisning i enlighet med bilaga 1 och den närmare preciseringen i till domen sekretessbelagda bilagan 2. Identitetsuppgifter se sekretessbelagda bilagan 3. Målsägande A, B, C och D, som samtliga har biträtt åtalet, har yrkat skadestånd i enlighet med bilaga 4-6. Envar målsägande har bestritt att skadeståndsskyldigheten ska jämkas. Jens Morells inställning till påstådda brott samt yrkade skadestånd. Åtalspunkt 1 Jens Morell har erkänt att han vid ett tillfälle under vintern 2009, någon gång under tiden januari-mars samma år, slickat målsägande A i underlivet samt dels berört målsägande A i underlivet med handen eller med fingret. Enligt Jens Morell ska gärningen bedömas som normalgraden av sexuellt övergrepp mot barn. Jens Morell har erkänt att han vid ett tillfälle i Örebro under 2011 frågat målsägande A om målsägande A velat se hans snopp. Enligt Jens Morell kan gärningen vara att bedöma som sexuellt ofredande. Jens Morell har i övrigt förnekat brott. Jens Morell har medgett att betala skadestånd till målsägande A i och för sig. Han har vitsordat kr jämte yrkad ränta, varav kr avser ersättning för kränkning vid det sexuella övergreppet mot barn samt kr avser ersättning för sveda och värk, som skäliga belopp i och för sig. Jens Morell har gjort gällande att det sexuella ofredandet inte berättigar till skadestånd.

25 6 Jens Morell har hävdat att skadeståndsskyldigheten med tillämpning av skadeståndslagen 6 kap 2 ska jämkas. Åtalspunkt 2 Målsägande B Jens Morell har erkänt våldtäkt mot barn mot målsägande B genom att han vid ett tillfälle sommaren 2011 sugit och slickat på dennes könsorgan men han är osäker på om målsägande B sugit och slickat på hans könsorgan, varför han varken kan erkänna eller förneka att så faktiskt skett. Jens Morell har även erkänt att han vid samma tillfälle haft sitt könsorgan mellan målsägande B:s skinkor och fört sitt könsorgan upp och ner i skåran, dock inte mot anus. Jens Morell har vidare erkänt att han vid samma tillfälle onanerade åt Målsägande B och att Målsägande B onanerade åt honom. Enligt Jens Morell är dessa gärningar att bedöma som normalgraden av sexuellt övergrepp mot barn. Jens Morell har i övrigt förnekat brott. Jens Morell har medgett att betala skadestånd till målsägande B i och för sig. Han har vitsordat kr jämte yrkad ränta, varav kr avser ersättning för kränkning samt kr avser ersättning för sveda och värk som skäliga belopp i och för sig. Jens Morell har hävdat att skadeståndsskyldigheten med tillämpning av skadeståndslagen 6 kap 2 ska jämkas.

26 7 Målsägande C Jens Morell har erkänt våldtäkt mot barn mot målsägande C genom att han vid samma tillfälle sommaren 2011 sugit och slickat på dennes könsorgan samt att målsägande C sugit på Jens Morells könsorgan. Jens Morell har även erkänt att han vid samma tillfälle onanerade åt Målsägande C och att Målsägande C onanerade åt honom. Enligt Jens Morell är dessa gärningar att bedöma som normalgraden av sexuellt övergrepp mot barn. Jens Morell har i övrigt förnekat brott. Jens Morell har medgett att betala skadestånd till målsägande C i och för sig. Han har vitsordat kr jämte yrkad ränta, varav kr avser ersättning för kränkning samt kr avser ersättning för sveda och värk som skäliga belopp i och för sig. (Avser även ersättning för den skada som uppkommit på grund av gärningen i åtalspunkten 3) Jens Morell har hävdat att skadeståndsskyldigheten med tillämpning av skadeståndslagen 6 kap 2 ska jämkas. Åtalspunkt 3 Jens Morell har erkänt våldtäkt mot barn vid fler än ett tillfälle mot målsägande C genom att han sugit och slickat på målsägande C:s könsorgan och att målsägande C sugit och slickat på sugit på Jens Morells könsorgan. Gärningarna har ägt rum inom det tidsintervall som anges i åtalet. Jens Morell har även erkänt att han vid ett tillfälle haft sitt könsorgan mellan målsägande C:s skinkor och fört sitt könsorgan upp och ner i skåran, dock inte mot anus och inte med avsikt att tränga in i anus. Jens Morell har vidare erkänt att han vid flera tillfällen onanerat åt målsägande C och att målsägande C onanerat åt

27 8 honom vid flera tillfällen. Enligt Jens Morell ska nu angivna gärningar bedömas som normalgraden av sexuellt övergrepp mot barn. Jens Morell har i övrigt förnekat brott. Jens Morells inställning till yrkat skadestånd av målsägande C har redovisats ovan. Åtalspunkt 4 Jens Morell har erkänt våldtäkt mot barn mot målsägande D genom att målsägande D vid ett tillfälle under slutet av 2011 sugit på Jens Morells könsorgan. Jens Morell har erkänt att Målsägande C vid samma tillfälle berörde hans könsorgan. Enligt Jens Morell ska gärningen bedömas som normalgraden av sexuellt övergrepp mot barn. Jens Morell har i övrigt förnekat brott. Jens Morell har medgett att betala skadestånd till målsägande D i och för sig. Han har vitsordat kr jämte yrkad ränta, varav kr avser ersättning för kränkning samt kr avser ersättning för sveda och värk som skäliga belopp i och för sig. Jens Morell har hävdat att skadeståndsskyldigheten med tillämpning av skadeståndslagen 6 kap 2 ska jämkas. Utredningen i målet. Videoupptagning av målsägandeförhör med A,B,C och D har spelats upp i rättegången. Förhör har hållits med Jens Morell. Målsägandeförhör har även hållits med E,F,G och I (vårdnadshavare och legala ställföreträdare för respektive A,B samt C och D). Vittnesförhör har hållits med Karin Nyvall samt med polisen

28 9 Jan Inge Kammerlöv. Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat fotografier av brottsplats. Åklagaren har även som skriftlig bevisning åberopat del av förhör som hållits med Jens Morell under förundersökningen. Jens Morell har som skriftlig bevisning åberopat del av förhör som hållits med målsägande F under förundersökningen. Av berättelser lämnade i videoförhör av målsägande A,B,C och D samt av övriga i målet hörda personers lämnade berättelser redovisas följande. Målsägande A Hon bodde fram till dess att hon var tre år i Nora och besökte då Jens ganska ofta. Vid ett av dessa besök var hon och Jens ensamma i lägenheten och befann sig i hans rum. Han frågade henne om hon ville suga på hans snopp. Hon tror att hon sa nej. Sedan frågade han henne om han fick slicka henne mellan benen. Hon råkade då säga ja och Jens slickade henne mellan benen. Det kändes äckligt och var lite klibbigt efteråt. När det hände så låg hon på rygg i sängen och han stod bredvid densamma. Hon var påklädd men tror inte att hon hade några byxor eller trosor på sig. Händelsen inträffade när hon var tre år kanske. Hon vet att det var omkring denna tidpunkt eftersom hon fortfarande bodde i Nora när det hände, och hon flyttade med sin familj från Nora när hon var runt tre år gammal. Det har kanske hänt flera gånger att han slickat henne mellan benen när hon besökt honom i Nora. Det har mestadels inträffat i hans rum, men kan också ha hänt någon gång när de duschat tillsammans. När det hänt i hans rum så har hon legat i sängen utan byxor eller trosor och med benen isär. Han har stått påklädd bredvid sängen. I duschen har hon stått upp med benen isär och han har suttit på knäna, och slickat henne mellan benen genom att röra runt tungan utanför munnen. Jens har även frågat henne flera gånger om hon velat suga på hans snopp, och även frågat om hon velat slicka på den. Hon tror att det har hänt när de duschat

29 10 tillsammans i hans bostad i Nora. Det har även hänt i hans rum. Ibland svarade hon ja när han frågade, och då var hon tvungen att göra det. När det hände i duschen stod hon med lite böjda knän och Jens stod framför henne. Hon slickade med tungan på sidan om snoppen och runtom, och rörde runt med tungan. Han har också haft sin snopp i hennes mun, men det har inte hänt vid lika många tillfällen som då hon slickat på den. Om hon slickat på snoppen kanske fem gånger så har hon haft den i munnen kanske två gånger. Det har rört sig om olika tillfällen de gånger han haft sin snopp i munnen på henne och de gånger hon slickat på den. Hon får vid ett av förhörstillfällena veta att Jens berättat att han haft sitt finger mellan hennes ben. Hon har uppgett att hon tror att det kan ha hänt att han haft sin hand mellan benen på henne, men att hon inte vet säkert. Hon har vidare berättat att hon fått känna på Jens snopp. Hon tror att hon var fem år första gången det hände. Hon tror att även detta hände när de duschade tillsammans. När hon tog på hans snopp så stod Jens upp i duschen, och snoppen var mjuk och pekade neråt från kroppen. Hon rörde den i några sekunder ungefär. Det har hänt några gånger att hon tagit på hans snopp i duschen. Det kan ha hänt någon gång när de varit i hans rum också. Det har rört sig om olika tillfällen de gånger hon rört vid hans snopp och de gånger hon slickat på den, men hon tror att alltsammans i vart fall har vid några tillfället. A har förhörts vid tre tillfällen. Vid det första tillfället har hon uppgett att hennes mamma tror att Jens har frågat A om hon velat ha sex. Med sex menar A att sitta på Jens snopp. Hon vet att Jens har frågat C och D om detta, men det är inget som hon kommer ihåg att han frågat henne om. Hon tror inte att det har hänt att hon suttit på hans snopp. Vid senare förhör har hon berättat att Jens frågat henne om hon velat ha sex, d.v.s. sitta på hans snopp. Det har hänt i Nora, i hans rum. De gånger hon sagt ja har hon fått sätta sig på honom. Båda har vid dessa tillfällen påklädda. Han har legat ner i sängen och hon har suttit med benen isär över honom, på