Att bemästra missbruk
|
|
- Mattias Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att bemästra missbruk - möten med ungdomar och deras föräldrar Annika Hallén Hemb socionom, leg familjeterapeut Mini Maria Centrum, Göteborg FoU I Väst/GR
2 Dagens upplägg Presentation Statistik alkohol och narkotika Varför droger? Vad kan motverka? Vad kan Mini Maria vara till hjälp med? Behandlingsmodell i fyra faser Bemötande Kartläggning - tonårsprofilen Fortsatt behandling att bemästra Avslutning
3 Mini Maria Centrum Slog upp portarna 1995 Delat huvudmannaskap mellan sjukvård och socialtjänst Ungdomar med drogproblem upp till 21 år och deras familjer Behandling i öppenvård; samtal och medicinska insatser Tvärprofessionellt team socialsekreterare familjeterapeut sjuksköterska barnmorska psykolog läkare
4 Narkotikautvecklingen bland ungdomar i nian Andelen unga som prövat narkotika var hög i början av 1970-talet, ca 15 % Minskade till 3-4 % under andra hälften av 1980-talet Under 1990-talet mer än fördubblades siffrorna - 10 % År 2010 var siffran 9 % för pojkar och 7 % för flickor
5 CAN resultat - sedan 2004 undersöks även elever i årskurs 2 på gymnasiet Bland eleverna i gymnasiets år 2 är det de lägsta alkoholnivåerna sedan mätningarna startade Rökning var betydligt vanligare i början av 1970-talet än idag. Erfarenheten av narkotika är däremot påtagligt större i gymnasiet jämfört med eleverna i årskurs % av pojkarna och 14 % av flickorna uppger att de prövat.
6 CAN:s nationella skolundersökning Genomsnitt 8 % år 2010
7 Storstad - landsbygd Narkotikaerfarenheten är betydligt vanligare i storstadsområden och minst vanlig på mindre orter och i glesbygd, samt vanligare bland killar än tjejer Ungdomar som prövat narkotika skiljer ut sig från andra ungdomar, t.ex. avseende skolk och otrivsel i skolan Ett tydligt mönster är att det tyngre narkotikamissbruket är koncentrerat till storstadsregionerna
8 procent Andel elever som någon gång använt narkotika (Göteborg, Stockhom och riket). Göteborgsundersökningen Göteborg Stockholm Riket Pojkar årskurs 9 Flickor årskurs 9 Pojkar år 2 gymnasiet Flickor år 2 gymnasiet
9 Alkohol då? Tillgängligheten har ökat Alkoholkonsumtionen har sjunkit i ungdomsgruppen Två parallella tendenser - samtidigt som den totala konsumtionen minskar ökar andelen intensivkonsumenter
10 CAN:s nationella skolundersökning Genomsnitt 61 % år 2010
11 Internationellt Mest frekvent alkoholkonsumtion förekommer i västra Europa; Storbritannien, Holland och Belgien Berusningsdrickande är i första hand koncentrerad till Danmark, Irland och Storbritannien Narkotikaanvändning är vanligast i Tjeckien, Frankrike och Irland
12 Narkotikaanvändning i Sverige jämfört med övriga Europa Mer än 40 % av 16-åringar har prövat narkotika i Tjeckien, Frankrike, Irland, Schweiz och Storbritannien Sverige har bland de lägsta siffrorna i Europa; 8 % 92 % har inte prövat narkotika
13 Diagrammet är hämtat från den internationella ESPAD-undersökningen, Elever i åldern 15 till 16 år har besvarat frågan om de någon gång använt narkotika
14 Hur ser det ut i Göteborg?
15 Göteborgsundersökningen Tabell 10: Andelen elever som någon gång använt narkotika. Andel av samtliga svar (Procent) Nya stadsdelarna Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år Centrum 6 30 Örgryte-Härlanda Majorna-Linné Lundby 6 21 Angered Östra Göteborg Västra Hisingen 8 21 Norra Hisingen 7 18 Västra Göteborg 9 17 Askim-Frölunda Högsbo Göteborg totalt 10 22
16 procent Andel elever som använt narkotika de senaste 30 dagarna. Göteborgsundersökningen Göteborg Stockholm Riket Pojkar årkurs 9 Flickor årskurs 9 Pojkar år 2 gymnasiet Flickor år 2 gymnasiet
17 Varför använder ungdomar droger? Förändrad attityd, drogliberal propaganda, kändisar, europisering Nedskärningar inom förebyggande barn- och ungdomsvård under hela 1990-talet Lyckoideal Höjt livstempo Brist på nära relationer med vuxna Bristande tillit och bristande kommunikation med de viktigaste personerna i ens liv, upplevelse av svåra oförutsägbara förluster Ökad tillgång till droger, låga priser
18 Faktorer på samhällsnivå Tillgång och pris Lagar och regler Normer och attityder
19 Tillgång och pris Prisreglering är det mest avgörande styrmedlet för graden av alkohol- och droganvändande (Sven Andréasson)
20 Normer och attityder Ungdomars normbildning styrs allt mindre av familjen - i stället styrs den allt mer av mediatrender (Philip Lallander)
21 Föräldrar en viktig skyddsfaktor Forskning visar att föräldrar är viktiga för att unga ska hamna rätt i tillvaron. Föräldrar har stor betydelse som skyddande faktor. Berusningsdrickandet är lägre bland de elever vars föräldrar har en restriktiv inställning till alkohol och inte bjuder på alkohol. Berusningsdrickande och narkotikatestande är också lägre när föräldrarna känner barnens kamrater och vet var barnen är på helgkvällarna.
22 Färre föräldrar bjuder på alkohol Andelen elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar har minskat år 2010 jämfört med mätningen procent av eleverna i årskurs nio svarar att de blivit bjudna på alkohol i eget glas var det 17 procent. Samtidigt visar resultaten att det är inte är ovanligt att eleverna får tag på alkohol genom någon vuxen, 17 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio svarar att de får tag på starköl, blanddrycker, vin och sprit av föräldrar med lov. Att andra vuxna köper ut är inte ovanligt.
23 Skolk en varningssignal att ta på allvar Upprepat skolk är en av de riskfaktorer som har tydliga samband med andra riskbeteenden. Bland grundskolelever som skolkar minst ett par gånger i månaden är berusningsdrickande och rökning mycket vanligare än bland dem som inte skolkar regelbundet. Även narkotikaerfarenheten är högre bland dem som skolkar. 24 % av eleverna i nian som skolkar ett par gånger i månaden eller oftare har någon gång använt narkotika.
24 Mini Maria Göteborg Av de cirka 500 ungdomar som söker hjälp på Mini Maria Göteborg är Cannabis vanligast bland killar Alkohol vanligast bland tjejer
25 Andra droger Nätdroger, i viss mån en ny grupp unga Alkohol, tabletter lättillgängliga droger, hög grad av destruktivitet Alkohol primärdrog för tjejer Heroin låg omfattning i ungdomsgruppen GHB snabb tillvänjning, flera dödsfall Blandmissbruk kan leda till snabbt missbruksförlopp, starkt beroende på kort tid i allt yngre år
26 Vattenpiperökning många har testat få röker regelbundet I denna undersökning tillfrågas eleverna för första gång om vattenpiperökning. Resultaten visar att 31 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio och 67 procent av eleverna i gymnasiet år två har rökt vattenpipa någon gång. Få elever röker vattenpipa regelbundet, 3 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio och 2 procent av eleverna i gymnasiet år två svarar att de röker vattenpipa någon gång i veckan.
27 Mini Marias Målgrupp Ungdomar upp till 21 år som har utvecklat ett missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger, eller är i riskzonen att utveckla ett missbruk. I målgruppen ingår även de ungas närstående.
28 Vilka ungdomar möter vi? Cirka 150 ungdomar per år, hälften killar/tjejer Majoriteten är i gymnasieåldern, cirka 1/3 är omyndiga De vanligaste drogerna är cannabis för killar alkohol för tjejer Ungefärlig fördelning av omfattning av droganvändande Rekreationsmissbruk 25 % Missbruk 60 % Beroende 15 % Cirka 2/3 går i skola/har arbete, cirka 1/3 saknar sysselsättning Cirka var 8:e ungdom har gjort ett självmordsförsök Cirka hälften har svårt att sova och 2/3 av ungdomarna uppger ångest/oro, impulsivitet, normbrott, kriminalitet
29 Ungdomarnas familjesituation Cirka 20 % bor med båda sina föräldrar, lika många saknar stabilt boende. Resterande 60 % bor tillsammans med en av sina föräldrar eller i styvfamilj 70 % har föräldrar som har separerat (ungefär omvända siffror jämfört med riket i stort) Varannan ungdom har känt missbruk i sin familj, hos mamma, pappa, styvförälder eller syskon En tredjedel av ungdomarna har erfarenhet av psykisk sjukdom i sin familj En stor grupp ungdomar har varken erfarenhet av missbruk eller psykisk sjukdom i sin familj
30 Vilka ungdomar? Experimenterarna Överlevarna De ungdomar som har dubbla bekymmer
31 Experimenterarna Marijuana, ecstasy, kokain Medelklass, hög drogmedvetenhet, bra självförtroende Party, tillför något positivt, sinnesutvidgande
32 Överlevarna Hasch, amfetamin, blandmissburk Arbetarklass, trasslig bakgrund, svagt självförtroende Sätt att överleva, lindra smärta
33 Dubbla bekymmer Hasch, tabletter, alkohol Blandad klasstillhörighet, svag självkänsla, utanförskap, stark bundenhet till mamma Självmedicinering
34 Drogval utifrån kön Majoriteten killar: hasch Majoriteten tjejer: alkohol, amfetamin Statistik som väcker frågor
35 Upptäckten av det kvinnliga perspektivet - Om unga kvinnor och unga män i missbruksbehandling FoU-cirkel som resulterade i en rapport som publicerades år 2002 Genusperspektiv drogval utifrån kön Teori Utvecklingsteori Socialisationsteori Modernitetsteori Resultat Ökad medvetenhet om unga kvinnors och unga mäns olika behov vid missbruksbehandling
36 Ett integrativt synsätt Teamarbete och helhetssyn, att möta och följa hela ungdomen idén är att flera par ögon ser mer än ett Inledningsvis är drogen i fokus; kartläggning, verkningar och strategier för att bryta missbruk, 1-2 mån Fortsatt behandling för att hålla drogfrihet på lång sikt - integrativt synsätt där psykodynamisk teori och systemteoretiskt familje- och nätverksperspektiv kompletterar varandra, 1-3 terminer Enskilda samtal, parallellt med föräldrarådgivning och familjesamtal Medicinska insatser; öronakupunktur, hälsosamtal, somatisk och psykiatrisk bedömning Arbetet sker i samspel med ungdom och familj, vi önskar försöka förstå och finna takt för förändring tillsammans
37 Behandlingsmodell i fyra faser Bemötande, telefon och förstasamtal Kartläggning - familjesamtal - individuella samtal med den unge - föräldrasamtal - medicinska insatser hälsosamtal, provtagning, NADA, läkarbedömning, medicinering - teambedömning utifrån Tonårsprofilen - avtal om avslut eller fortsatt kontakt Fortsatt behandlingskontakt Avslutning - avslut - remiss för att få annan hjälp
38 Bemötande Telefonmottagande, hög tillgänglighet Socionom, psykolog eller sjuksköterska svarar Telefonintervju utifrån en nybesöksblankett Vad bekymrar? Vem känner till? Sysselsättning? Fritid? Vänner? Relationer i familjen? Förändring? Teamkonferens presentera förfrågan Bjud in inom en vecka, vilka, till vem? Första informationssamtalet Familjesamtal - två behandlare Skapa kontakt, formulera gemensamt uppdrag
39 Kartläggning med hjälp av Tonårsprofilen Hjälpmedel att fånga hur situationen är just nu Utgångspunkten i Profilen är teamets integrativa synsätt Flera professioner flera teorier Psykodynamisk teori, individuellt inriktad samtalsbehandling går hand i hand med ett systemteoretiskt familje- och nätverksbaserat arbetssätt
40 Hur kartlägger vi? Familjesamtal, ofta första besöket Individuella insatser Tre enskilda samtal med den unge, hälsosamtal och/eller läkarbesök Föräldrasamtal Samtal med andra professionella Gemensam teambedömning, i Tonårsprofilen har varje delskala tre nivåer svårigheter och resurser framträder Insatser som matchar vilket kort ligger överst? Uppföljning med uppdragsgivare
41 Den inledande kartläggningen sammanfattas med hjälp av Tonårsprofilens elva områden Aktuell missbrukssituation Social situation Den unges nätverk Familj och bemästrande Normbrytande beteende Grad av nedstämdhet Vanföreställningar Känslan av att ha en identitet Reflekterande förmåga Hälsostatus/livsstilsmönster/sexuell hälsa Behandlarens upplevelse av kontakten
42 Fortsatt behandlingskontakt Fokus på att hålla drogfrihet Omförhandling av uppdraget Föräldramedverkan en framgångsfaktor En vanlig ram: individuella samtal, föräldrasamtal och familjesamtal Medicinska insatser, öronakupunktur
43 Teman under adolescensutveckling Identitet Sexualitet Frigörelse
44 Metodutveckling - att föra in fler perspektiv? Kanske handlar metodutveckling just om att öppna upp för fler perspektiv? Byta perspektiv från vuxen- till ungdomsperspektiv från individuellt till familjeperspektiv Föra in genusperspektiv i mötet med unga Med ungdomen i fokus, har det varit en stor utmaning att närma sig föräldraperspektivet, trots att vi under många år har arbetat med familjearbete I vårt forskningsarbete om föräldrar har vi lärt om, men framför allt av föräldrar, vilket har inneburit att vi automatiskt närmat oss ett brukarperspektiv
45 Att bemästra missbruk - möten med ungdomar och deras föräldrar Stipendium av FoU, för att undersöka familjeperspektiv i missbruksbehandling bland unga: avsatte tillsammans med en kollega 4 timmar per vecka från ht 2002 Forskarstöd i form av läsegrupp och handledning Resulterade i en rapport som publicerades år 2006 FoU-studie i två delar Att bemästra missbruk Kvantitativ enkät 119 ungdomar Kvalitativa forskningsintervjuer 4 föräldrar FoU-skrift, fördjupad verksamhetsbeskivning Behandlingsmodell i fyra faser
46 Familjens samspel under tonåren Tonårstiden är en övergångstid som för ungdomen innebär frigörelse från föräldrar, en tid för uppbrott och en kamp för oberoende till att integreras i något nytt, självständigt och vuxet. Föräldern är lika involverad i frigörelsen som tonåringen. Tonåringens olika sätt att göra sig obekväm kan, utöver att skapa ett avstånd, ses som ett sätt att hjälpa föräldern att släppa taget om tonåringen Föräldrarna har ett stort sorgearbete att göra under egen mittlivskris gäller det att lösa band av djupt beroende Föräldrarna behöver lära sig att stå ut med oro, ovisshet och maktlöshet Föräldrarnas utmaning är just detta att tonåringen inte skall behöva göra sig besvärligare än nödvändigt I samspelet mellan barn och föräldrar ges det under frigörelsetiden utrymme till utbyte, påverkan och ömsesidig uppfostran
47 Regler och tillit då tonåringarna använde droger Alla fungerande förhandlingsmönster bröt samman, förutsättningarna för den förhandlande familjen slogs i kras All energi övergick till att kretsa runt den tonåring i familjen som använde droger - avståndet ökade Alla självklara regler var som bortblåsta Dialogen ersattes av tjatiga monologer Den dialogiska föräldrarollen sattes ur spel och kom att ersättas av den allt mer hierarkiskt kontrollinriktade föräldrarollen föräldrarna vacklade mellan olika strategier och gav ibland uttryck för en längtan efter den auktoritäre fadern som skulle återställa allt till sin ordning. Kanske närde föräldrarna ett hopp om att yrkeshjälpare skulle kunna representera denne fader?
48 Vad hände med frigörelsen? Frigörelseprocessen avstannade Icke fungerande regler och bristande tillit ledde till försämrade relationer, föräldrarna gav mindre ansvar och utförde mer kontroll Relationerna kom allt mer att präglas av oro, konflikter och misstro Den bristande tilliten ledde till oro och ångest som i sin tur skapade behov av att göra något, agera och ytterligare kontrollera
49 Samband mellan bristande tillit och behov av att agera Bristande tillit Oro, ångest Agerande Det finns ett tydligt samband mellan den bristande tillit och det agerande som föräldrar lätt hamnar i, som har att göra med den oro eller ångest som skapas. Föräldrar beskriver dessutom att agerandet skapar än mer brist i tilliten mellan dem och deras barn. På så sätt kommer denna process snarare att bli cirkulär än linjär. Den riskerar att bli en ond cirkel.
50 Bristande tillit Oro, ångest Agerande, kontroll
51 Relationsteman i arbetet med ungdomar och deras föräldrar Frigörelse och identitetsutveckling Oro Tillit Regler och makt Förståelse och försoning Familjesamtalet kan ge utrymme för att öka föräldrars och tonåringars gemensamma förståelse för frågor som rör frigörelse och identitet, oro, kontroll och inte minst tillit
52 Modell för bemästrandets villkor Samhörighet (anknytning) Minst en nära förtrogen Familjen; bekräftelse o. samhörighet Kompetens Att kunna någonting Att vara till nytta Att utveckla relationer EGENVÄRDE MOTSTÅNDSKRAFT
53 Möjligheter att bemästra Samhörighet Minst en nära relation med en annan vuxen Att dela hemligheten Att få frågan hur man mår och kunna sätta ord på det Kompetens Erfarenhet av att ha klarat sig ur tidigare kriser i livet Att ha förmått att förändra strategi Att ha förmått sig att lita till upplevelser av tidigare goda stunder med sitt barn Att ha förmått att ibland lägga tankarna på annat Att ha kunnat hjälpa sitt barn med praktiska saker Att ha kunnat acceptera tanken på detta hemska
54 Kommunikation viktigare än kontroll - negativa reaktioner ger onda cirklar Föräldrastöd bör inriktas på att förbättra kommunikationen mellan föräldrar och barn snarare än att fokusera på kontroll och gränssättning Monitorering god tillsyn Kunskap som föräldrar har om sina barn kommer inte i första hand från föräldrars övervakning, utan från barnets eget berättande Berättande - när barn möts av ilska, bestraffande eller förlöjligande, leder detta till mindre värme och förståelse, vilket gör barnet mindre benäget att berätta
55 Sårbarhet och bemästrande Utforskande ungdomsterapi om svårigheter och resurser - hjälpa ungdomar att bli mer bekymrade över sig själva Stödjande föräldrasamtal om föräldraroll, egen frigörelse höra efter om de vill berätta om sin oro och sina svårigheter? Undersöka samhörighet Vem delar Du detta svåra med? Vem är till stöd för Dej? Undersöka kompetens Goda minnen, undantag Vad fungerar eller har tidigare fungerat?
56 Att avsluta en kontakt Planerad avslutning Remiss för att få annan hjälp Inte planerad avslutning Ambition att ingen ungdom skall avsluta en kontakt med en känsla av misslyckande
57 TACK för Din uppmärksamhet! Om Du önskar nå mej Annika Hallén Hemb FoU-rapporten Att bemästra missbruk finns att beställa på
Resultat från Skolelevers drogvanor
Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet
Läs merIKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem
IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)
Läs merMini Maria Centrum Göteborg
Mini Maria Centrum Göteborg Delat huvudmannask9p sjukvllrd och socialtjänst Ungdomar upp till 21 är med drogproblem och deras familjer, i Göteborg med omnejd Behandling i öppenvllrd; samtal och medicinska
Läs merPresskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling
Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation
Läs merCannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016
Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25
Läs merInsatser mot cannabis - 27 februari
Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter
Läs merANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merSkolelevers drogvanor 2007
Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning
Läs merLivsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol
1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merDrogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2
Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009
Läs merFrån ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Läs merDrogvaneundersökning 2016
Drogvaneundersökning 16 Totalundersökning i åk 9 och gymnasiet år 2 Samverkan med CAN Västra Götaland och riket samtidigt Kommunala och fristående skolorna Nästan 7 elever boendes i Göteborg är underlag
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att
Läs merSjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.
Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria
Läs merCannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Läs merDrogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur
Drogvaneundersökning 16 16--6 Social utveckling Ulla Kungur Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn
Läs merHär följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014
Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga
Läs merUngdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert
12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för
Läs merFöräldrarmöte Fältgruppen i Bromma
SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell
Läs merDrogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9
Drogvaneundersökning 23 Grundskolans ÅK 9 Gymnasiets ÅK 2 Drogvanor 23 Åk 9 i grundskolan och åk 2 gymnasiet 824 elever i åk 9 och 826 i åk 2 Beställd av CERUM - Skånes kompetenscentrum Följer i stort
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merSTOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN SID 1 (5) 2012-07-02 info STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en totalundersökning som besvaras av
Läs merKONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG
VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS
Läs meri Täby tobak cannabis & alkohol
Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.
Läs merUngdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs
Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera
Läs merTobak- vattenpipa cannabis Finns samband?
Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%
Läs merTonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?
Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här
Läs merSkolelevers drogvanor 2013 Göteborg Skolrapport
Skolelevers drogvanor 2013 Göteborg Skolrapport Ulla Kungur Kunskapskällar n Rapport 2014:1 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Bortfall 3 Etiska övervägande 4 Sammanfattning av från rapporten Skolelevers
Läs merRedovisning av ANT-undersökningen vt 2013
Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare
Läs merRÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)
RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det
Läs merRESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING
RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen
Läs merUngdomars drogvanor 2016
Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet
Läs merDrogvaneundersökning 2015
Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188
Läs merUNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9
UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen
Läs merHur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Läs merSkolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merUngdomar Drickande & Föräldrar
Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs
Läs merStockholmsenkäten 2008
SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,
Läs merStockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland
Läs merStockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Läs merCannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost
Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar
Läs merDrogvaneundersökning 2019
Sjuttonde året i rad (3-19). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 28 januari Hedenskolan,
Läs merStockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert
Stockholmsenkäten 16 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert 16-1-18 Syfte med enkäten Kartlägga drogvanor, brott, skolk och mobbning Hur förändras olika normbrytande beteenden över tid? Lokala data Mobilisera
Läs merKupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.
1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merInnehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5
Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73
Läs merMall: Drogpolitisk plan 2015-2020
Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3
Läs merTjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg
Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Mini Maria Göteborg Varför är det intressant att undersöka tjejers förhållande till cannabis? Tjejer syns inte riktigt
Läs merAlkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004
Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11
Läs merCannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO
Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO 181108 Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet
Läs merDrogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6
Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.
Läs merDnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merDrogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010
Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merKultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning
Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte
Läs merDrogvaneundersökning 2018
Drogvaneundersökning 18 Sextonde året i rad (3-18). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 5
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merAlkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008
Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.
Läs merTill dig som är tonårs förälder i Solna
Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med
Läs merANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak
ANDT-undersökningen 216 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-216 Antal deltagare: 85 Bortfall i antal: 15 Bortfall i procent: 15% Redovisade enkäter: 7 ANDT-undersökningen 216 Årskurs 2-216 Antal
Läs merSkolelevers drogvanor 2013
Skolelevers drogvanor 2013 Ulla Kungur Kunskapskällar n Rapport 2013:1 1 Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Kunskapskällar n ISBN: 978-91-87099-04-5 Kunskapskällar n Rapport 2013:1 Social utveckling
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014
Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar
Läs merTill dig som har en tonåring i din närhet
Till dig som har en tonåring i din närhet 2018 Hej! Den här broschyren innehåller några resultat från Stockholmsenkäten 2018, tips och råd till dig som förälder och vart du kan vända dig för mer hjälp
Läs merUNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER
UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de
Läs merTextstöd till oh-bild 1 Myter
Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att
Läs merANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever
Läs merSkolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar
Läs merSammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola
Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0
Läs merFöräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Läs mer1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka
1 av 63 Stockholmsenkäten 18 Nacka 2 av 63 STOCKHOLMSENKÄTEN Stockholmsenkäten genomförs vartannat år på våren och vänder till sig elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Den innehåller frågor
Läs merårskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,
Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merAtt vara förberedd om stormen kommer deltagande i
Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merFolkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa
Läs merLivsstilsstudien rapport
Livsstilsstudien 14 - rapport Undersökningen Livsstilsstudien har genomförts i Danderyds kommun vartannat sedan 4. Enkäten har genomförts även i andra kommuner i Stockholms län, då under namnet Stockholmsenkäten.
Läs merJärfälla kommuns Alkohol- och drogvaneundersökning ht 2011 (nr nio i samma serie)
Järfälla kommuns Alkohol- och drogvaneundersökning ht 11 (nr nio i samma serie) Jämförande mätningar sedan år 3 Totalundersökning åk 8, 1 respondenter Lägsta eller tangerade lägsta resultat sedan 3: andel
Läs merSkolelevers drogvanor 2010
Skolelevers drogvanor Preventions- och utvecklingsenheten främjar god hälsa i Göteborg Innehållsförteckning Innehåll Innehåll 2 Inledning 4 Rapportens innehåll 4 Om metod och etik 4 Undersökningens genomförande
Läs merNÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.
1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de
Läs merStockholmsenkäten 2010
Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merÖppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer
Läs merBARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merVad dricker ditt barn?
Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,
Läs merDnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 18 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 18, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I: TOBAK...
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Läs merDrogvaneundersökning 2014
Drogvaneundersökning 214 Drogvaneundersökning 214 Genomfördes på Ala skola den 25 augusti och Arenaskolan den 26 augusti 214 522 av 587 elever deltog Åk 7: 173 av 191 elever Åk 8: 186 av 25 elever Åk 9:
Läs merNorra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2
Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Läs merVerksamhetsområde Social utveckling
Trestad 2 2012-2014 Fokus: Cannabis Dubbla målgrupper, ungdomar och vuxna nära ungdomar (föräldrar, professionella, föreningar) Utgår från storstädernas förutsättningar och från det som görs idag Verksamhetsnära
Läs merKultur- och fritidskansliet
Kultur- och fritidskansliet Vilken årskurs går du i? : Gymnasiet. Antal svar: 69 Den här undersökningen har totalt 69 respondenter och en svarsfrekvens på. Undersökningen utfördes från 2018-04-03 till
Läs merTabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få
Läs merStockholmsenkäten Stockholms län 2018
1 (5) Enheten för social utveckling Kaisa Snidare Stockholmsenkäten Stockholms län 2018 Stockholmsenkäten är en enkätundersökning med frågor som rör ungdomars alkohol- och drogvanor, brott och trygghet,
Läs merLULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005
LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5
Läs merAlkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt
Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk
Läs merDrogvaneundersökning 2016
Drogvaneundersökning Genomfördes i Gullhögskolan och i Sundlergymnasiet den 29 augusti 216 Totalt deltog 47 av 447 elever (bortfall 9 %) Årskurs 7: 2 av 1 elever (bortfall 7 %) Årskurs 8: 6 av 1 elever
Läs merCannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Läs mer