Andelsägd vindkraft ett bra sätt att veta var och hur din elenergi produceras

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Andelsägd vindkraft ett bra sätt att veta var och hur din elenergi produceras"

Transkript

1 November 2012 EN annonsbilaga från de kommunala Energi- och klimatrådgivarna samt de tre energikontoren i Dalarna, gävleborg, Jämtland och Västernorrland Tema: Transport Cykla och njut! Sidan 5 Tema: Elproduktion Energi- och klimatrådgivare en resurs för dig! Sidorna 2 3 Andelsägd vindkraft ett bra sätt att veta var och hur din elenergi produceras Sidan 17 Tema: Belysning Glöm watt tänk lumen Sidan 11 Tema: Värmepumpar Värmepumpar och borrhål utvecklas Sidan 18 Tema: Företag Klimatmyter Sidan 20 Solen ger glädje till företagen Sidan 14 Kryssa och vinn energismarta prylar Sidan 23

2 Energi- och kli Anna-Karin Hatt (c), it- och energiminister. foto: Kristian Pohl Energi- och klimatrådgivarna vill med sin rådgivning hjälpa dig att minska din energianvändning och klimatpåverkan och med det förbättra din Förnybart för framtiden Varje morgon när vi vaknar gör vi det till en ny dag där jordens medeltemperatur fortsätter stiga, på grund av ständigt ökande utsläpp av koldioxid. Trots att världen borde veta bättre eldar vi olja, kol och gas som aldrig förr. Omkring 80 procent av världens samlade energianvändning är fortfarande fossil. Och användningen av fossila bränslen ökar fortfarande i snabb takt. Klimatfrågan är, mer än något annat en energifråga. En fråga om hur mycket energi vi använder, men också om vilken sorts energi vi använder. Kanske frågar sig någon hur stor skillnad vi i Sverige, som bara står för någon promille av jordens samlade koldioxidutsläpp, kan göra? Vilken roll kan det spela om vi gör allt vi kan, här och nu? När vi i Alliansen presenterade vår överenskommelse om en långsiktig och hållbar energioch klimatpolitik 2009 ville vi väldigt tydligt visa att vi i Sverige både vill och ska göra skillnad. Att vi ska ta vårt ansvar genom en ambitiös klimatpolitik som både gynnar klimatet globalt och som stärker Sveriges konkurrenskraft. För om vi kan begränsa vår egen påverkan på miljö och klimat på rätt sätt så kommer det inte bara göra skillnad för oss. Det kommer också bli ett gott exempel för andra att ta efter. Och som dessutom kan bli mer än bara ett bra exempel. Vi kan i praktiken ge andra verktyg att göra samma sak. Genom att utveckla framtidens energieffektiva och hållbara teknik, kan vårt kunnande stödja utvecklingen mot bussar drivna på biogas i Indien eller förse kinesiska ingenjörer med redskap för att bygga hållbara kinesiska mångmiljonstäder. Det vi bestämmer oss för att göra, här och nu, spelar stor roll för Sverige. Och för världen. Visionen för Sveriges energipolitik är att vi till 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning, och att vi ska bli ett klimatneutralt samhälle, utan några nettoutsläpp av koldioxid. Det är en ambitiös vision. Och en nödvändig sådan. Vi kan komma dit med en långsiktig energipolitik. Där vi steg för steg ställer om till en hållbar energiförsörjning. Där vi steg för steg minskar vår miljö- och klimatpåverkan. Och där vi steg för steg bygger en tryggare och säkrare energiförsörjning. Det är just därför som vi nu snabbt bygger ut det tredje förnybara benet i vår elproduktion. Det är därför som vi nu steg för steg ser till att minska vårt beroende av några få storskaliga vattenkraftverk och av kärnkraften. För nu växer den förnybara energin snabbt. Sedan 2006 har vindkraften i Sverige ökat hela sex gånger om. Och elproduktionen från biobränslen har på samma tid ökat med hela femtio procent. Redan nu är regeringens mål om att 50 procent av vår energi ska vara förnybar till 2020 inom räckhåll. Det är bäst i EU och bland de bästa i världen. Allt detta beror på att vi med smarta styrmedel nu stimulerar den gröna, växande och förnybara energin. Det sker inte minst genom de gröna elcertifikaten, där alla elkonsumenter är med och stöttar utbyggnaden av förnybar elproduktion. Det gör, steg för steg, vår elförsörjning allt mer hållbar. Men det är också något som på sikt, kommer pressa ner elpriset. För faktum är att ett av de viktiga skälen att vi i Sverige idag har så låga elpriser, både jämfört med tidigare år och med andra länder, beror på utbyggnaden av den förnybara elen. Tack vare det, och en del andra faktorer, har Sverige just nu det lägsta elpriset på 5 år. Den snabba utbyggnadstakten av förnybart beror på att Alliansen satsat allt mer på att utveckla den förnybara energin. I statsbudgeten för nästa år gör regeringen nu en stor permanent satsning på energiforskning. Varje år från 2013 till 2015 satsar regeringen nu cirka 1,3 miljarder kronor på energiforskning, för att öka till 1,4 miljarder från och med Det betyder att Alliansen sammantaget satsar närmare 14 miljarder kronor på energiforskning över en 10-års period. Med mer forskning på energiområdet kan vi utveckla och få ner kostnaderna på den teknik som ännu inte är mogen, som solceller, vågkraft och elbilar. Också det gör att det hållbara energisystemet kan utvecklas fortare. Anna-Karin Hatt (c) it- och energiminister Det finns oberoende och kostnadsfri energi- och klimatrådgivning att få i samtliga kommuner i Västernorrland, Jämtland, Dalarna och Gävleborg. Det är en service som Energimyndigheten ger ekonomiskt stöd till och som finns inom kommunernas verksamhet. och världens situation. Ska du köpa eller bygga hus och behöver få lite hjälp på traven att tolka husets energibeskrivning och ta emot goda råd innan ni fastnar med skägget i brevlådan? Ska du byta värmekälla, renovera hela eller delar av klimatskalet? Drömmer du om att bygga nytt är det så mycket lättare att göra det energieffektivt från början istället för att försöka avhjälpa eventuella brister i efterhand, det kostar inte så mycket mera. Behöver du få koll på ditt företags energisystem och hitta besparingar så kan energi- och klimatrådgivaren komma med lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning i ditt närområde. Energi- och klimatrådgivarna arbetar både mot allmänhet och företag och kan energieffektivisering, energianvändning och klimat-påverkan i lokaler, bostäder och transporter. Så ta ett mer genomtänkt beslut efter kontakt med din energi- och klimatrådgivare. Uppskattad rådgivning Visste du att energi- och klimatrådgivarna är uppskattade enligt Energimyndighetens undersökningar. Närmare 60% av de som deltog vet vart de ska vända sig för att få tips och råd angående uppvärmning och energisparande. Nästan 40% av befolkningen känner till att det finns kommunal rådgivning och det är fler på landsbygden än i staden som vet om det. Energi- och klimatrådgivningen är den vanligaste kanalen som allmänheten vänder sig till med om de vill ha råd och tips angående uppvärmning av bostaden och energisparande. 41% vände sig till kommunens energi- och klimatrådgivare, 21% till energiföretaget/min leverantör, 9% vänner och bekanta, 5% kommunens konsumentrådgivare 5% till VVS installatören, 2% som personer/företag hänvisat till och 26% annat och 4% svarade att de inte vet. Grovt räknat har närmare en halv miljon personer fått någon typ av energi- och klimatrådgivning årligen. Enligt undersökningarna så följer cirka personer de råd som energi- och klimatrådgivarna ger. De flesta som deltagit i undersökningen anser att den kommunala energi- och klimatrådgivningen är viktig. Energibilagan är en annonsbilaga från de kommunala energi- och klimatrådgivarna samt de tre energikontoren i Gävleborgs, Dalarnas, Västernorrlands och Jämtlands län. Energibilagan distribueras till cirka hushåll genom 17 dagstidningar i de fyra länen under perioden november Energibilagan är ett projekt, som stöds ekonomiskt av Energimyndigheten, Region Gävleborg, Länsstyrelsen Dalarna, Länsstyrelsen Västernorrland och Länsstyrelsen Jämtlands län. Text & bild: Energi- och klimatrådgivarna (där annat ej anges). Annonsförsäljning: MittMedia. Grafisk form: Patrik Lundberg, MittMedia Annonsproduktion. Produktion: MittMedia Annonsproduktion. Tryck: MittMedia Print AB Energibilagan November 2012

3 mat rådgivare en resurs för dig! Jämtland Bräcke Malin Leifsson Härjedalen Ann-Kristin Olofsson Berg Örjan Eriksson Krokom Örjan Eriksson Strömsund Örjan Eriksson Ragunda Jimmy Anjevall regionjamtland.se Åre Henrik Ilhamn Östersund Åke Möhring Västernorrland Gävleborg Ånge Malin Leifsson Kramfors-Sollefteå Lars-Erik Persson Sundsvall Mona Tjärnström Timrå Marie Blumenberg Örnsköldsvik Eric Forsberg Härnösand Monica Friman Gävle Dan Engdahl Sandviken Hans Zetterholm Ockelbo Eva Trolle Andersson Hofors Jonas Sandin Hofors Rickard Westling Bollnäs-Söderhamn Anders Tång Ovanåker Olle Berglund Hudiksvall Vakant energi rådgivarna Hälsingland står till tjänst. Dalarna Ljusdal Lennart Wing Nordanstig Eva-Lena Berglin Avesta-Hedemora- Säter Mirjam Nykvist Avesta-Hedemora- Säter Magnus Hellstrand Borlänge Jacob Holgersson Ludvika Bo Staaf Smedjebacken Linn Josefsson Gagnef-Leksand- Rättvik Annika Varghans Gagnef-Leksand- Rättvik Hans Freij Falun Mattias Ahlstedt Falun Niclas Sundstedt Mora Orsa Anna Jernqvist Malung/Sälen Vansbro Jessica Cedergren Älvdalen Jan-Ove Rickardsson Energibilagan November

4 Tema: Transport Elfordonsutvecklingen i Gävleborg I Gävleborg har förstudien Electric Car Region precis avslutats. Vi har tagit ett avstamp från projektet Shopping Circle som visade att det går lika bra med elbil till att ta fram en strategi och ett förslag till ett genomförandeprojekt, säger Mattias Gustafsson, projektledare för förstudien. Det kanske viktigaste just nu är att elfordon börjar användas ute i hela regionen och att användningen och ekonomin för fordonen analyseras samt att goda exempel sprids, det finns många myter som inte stämmer, fortsätter Mattias. I förslaget till genomförandeprojektet finns ett introduktionskoncept definierat. Det handlar just om att få alla kommuner och offentliga organisationer att testa elfordon i sin egen verksamhet av den ordinarie personalen. Användningen analyseras av Högskolan i Gävle för att verkligen se hur elfordon passar in i verksamheten samt vad personalen tycker om fordonen. Introduktionskonceptet kombineras sedan med olika informationsinsatser för att verkligen sprida information om elfordon och dess möjligheter. Det är dock viktigt att hela samhället blir involverat och att laddningsinfrastruktur byggs ut på strategiska platser, jag tycker att vi har definierat ett projekt som fyller behovet bra och kan skapa ett brett engagemang, säger Mattias och fortsätter: Vi för nu diskussioner med en tilltänkt projektägare samt finansiärer till vissa delprojekt men vi hoppas att projektet ska komma igång i sin helhet strax efter årsskiftet. Slutrapporten av förstudien Electric Car Region finns att ladda ner på Gävle Dala Energikontors hemsida: Fakta Shopping Circle Projekt Shopping Circle startades hösten 2008 av Gävle Energi AB, Sandviken Energi AB, Midroc Electro AB, Teknikparken i Gävle, Samkraft AB, Gävle kommun Tekniska kontoret samt Högskolan i Gävle med flera intressenter! Det övergripande syftet med projektet har varit att studera vilka frågor och krav som ställs när vanliga familjer börjar använda elbil för sina dagliga transporter. Hit hör till exempel att studera hur handels centrum, energiföretag och samhället i stort kan komma att påverkas. Inte minst har familjernas användande av elfordon dokumenterats och analyserats. Resultatet kan enklast sammanfattas med ett citat av en testfamilj: Det går lika bra med elbil. Totalt har nio bilar använts i projektet (Think-bilar) samt att sex familjer har leasat dessa och deltagit i projektet. Övriga bilar har använts i vanliga bilpoolen hos projektdeltagarna. Projektet är sen en tid avslutat men slutrapporten finns fortfarande att ladda ner på: se/nyheter/110103_rapport.asp Att använda el-bil Östersunds kommun var en av de första kommunerna att aktivt satsa på en fossilbränslefri fordonsflotta. Förutom etanol och biogasproduktion har man även satsat på elfordon. De första elbilarna införskaffades redan år I dag finns det cirka 25 stycken elbilar som rullar omkring i staden. Detta beror tillstörsta delen på kommunens och Jämtkrafts demonstrationsprojekt för elbilar som får stöd av Energimyndigheten. Jämtkraft har bland annat sett till attdet finns ett 30-tal laddplatser i området och satt upp norra Europas första snabbladdare för elbilar. Östersunds kommun är också leadpartner i projektet Green Highway, vars målsättning är att skapa en fossilbränslefri transportkorridor mellan Sundsvall och Trondheim. I dag finns nio laddplatser längs E14 och snabbladdning i Östersund och Trondheim av Chademotyp Kraftbolagen planerar för flera snabbladdare, närmast ligger Storlien och Meråker. Etanol kan tankas längs hela sträckningen medan biogas bara går att tanka i Sundsvall och Östersund. Trondheim planerar att tillverka biogas av fiskavfall. Kjell Wroblewski Vaktmästare Östersunds kommun Resultat Elbilsenkät Passagerarkomfort Förarkomfort Hur den fungerar Buller i bilen Buller till omgivningen Driftskostnader Körglädje Utsläpp Acceleration Värme Hastighet Inbromsning Räckvidd Imma/fukt på ruta Våren 2012 gjordes en enkätundersökning i Östersund där man frågade kommunens elbilanvändare hur de upplevde elbilar jämfört mot andra bilar. Man fick in hela 77 svar. Av dessa svar, se diagram, kan man utläsa följande: De stora fördelarna med elbil är att bullret i och utanför är lägre samt den lägre driftkostnaden och CO 2 -utsläppen. Man tycker också det är roligare att köra en elbil bland annat för att inbromsningen är bättre. Hastigheten upplevs som sämre men acceleration klart bättre. Komforten upplevs sämre men då har man troligen jämfört mot en större bil. Eftersom de är mindre saker som behöver skötas och kan gå sönder tycker man också att den fungerar bättre än konventionella bilar. De nackdelar man upplevt är att räckvidden inte är tillräcklig samt att värme har varit sämre än i den bil man jämfört med. Enkäten visar att elbilsförarna är väldigt nöjda, 80% är mer positiva till att köra elbil jämfört med innan de provade. En fördel som många nämner är att de slipper att åka och tanka, säger projektledare Anne Sörensson. Själv tar hon helst elbilen i tjänsten och anledningen är körglädjen och att det är det mest energieffektiva och miljövänliga alternativet. Utifrån ovanstående kan man säga att elbilen lämpar sig för stadskörning och pendlingsbil till arbetet om man inte har mer än 7 mil till jobbet. Om fler skulle använda elbil skulle miljöproblemen med buller och utsläpp minska radikalt. Eftersom de flesta bilresor är under 2 mil borde det i framtiden vara klokt att äga Vad tycker två elbilsanvändare? 1. År För att göra inköp, frakta saker, köra bort sopor. 3. Dagligen km 5. Värmen under vintern. Diesel värmarna fungerar dåligt när det blir riktigt kallt. Att man måste vara uppmärksam på körsträckan om man är ute och kör länge. 6. Fungerar som en vanlig bil, med den snabba accelerationen kan man lättare följa med i trafikrytmen. En perfekt stadsbil. Sällan problem med bilen, lätt att vardags serva. 7. Tystnaden. På vintern måste man vara mycket uppmärksam så att ingen stiger fram framför bilen. 8. Nej. Har upplevt att service och avtal på de bilar som kommunen haft är för dyr, hittills. 9. Citroën. Peugeot, Z-bee, (radiobil på tivoli). 10. Kommunen 11. Volvo bensinare -100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Anna Longueville Mijösamordnare CAMPUS Östersund 1. Början av år För att handla i staden och köra barnen till träning ggr. 4. Cirka 10 km 5. Att man måste ha ett alternativ för de längre körsträckorna. 6. Är lättkörd i stadstrafik tack vare den bra accelerationen. 7. Ljudnivån. Det är som att köra en radiobil. 8. JA. Mycket sämre Något sämre Ungefär lika Något bättre Mycket bättre en elbil för de vardagliga korta resorna, för att vid längre resor hyra en konventionell bil med längre räckvidd, man kan då också tänka sig att vara med i en bilpool. Ekonomin för en elbil är en dyrare investering, cirka kr, beroende på att batterierna ännu är dyra. Däremot är driftkostnaden klart lägre, cirka 2 4 kr/milen (2 4 kwh/mil). För ytterligare uppgifter gå in på där finns även elbilsguide med data över 150 elbilsfordon redovisade. 1. När började du använda elbil? 2. När/hur använder du elbil? 3. Hur ofta kör du i månaden? 4. Vanligaste körsträckan med elbil? 5. Vad är nackdelarna med elbilen? 6. Vad är positivt med elbil? 7. Största skillnaden mellan elbil och konventionell bil? 8. Skulle du kunna använda/äga en elbil privat? 9. Fabrikat som du kört? 10. Vem äger elbilen du kört? 11. Vad kör du för fordon privat? -63,2% -9,2% -3,9% -14,5% -2,6% -28,9% -27,6% -9,2% -21,1% -5,3% 13,2% 13,2% -3,9% 2,6% 7,9% -11,8% -1,3% 2,6% -14,5% -26,3% -34,2% -26,3% -63,2% -21,1% 13,2% -1,3% 32,9% 26,3% 5,3% 1,3% 48,7% 56,6% 57,9% 23,7% 44,7% 57,9% 52,6% 26,3% 73,7% 2,6% 6,6% 64,5% 5,3% 5,3% 35,5% 93,4% 2,6% 42,1% 67,1% 26,3% 31,6% 1,3% 2,6% 19,7% 6,6% 2,6% 14,5% 6,6% 9. Peugeot. 10. Östersunds bilpool 11. Trehjulig lådcykel med elmotor Det är som att köra en radiobil Anna Longueville 04 Energibilagan November 2012

5 Cykla och njut! Många av oss gillar choklad, men tvingas många gånger avstå för att inte gå upp i vikt. Varför inte cykla till jobbet? Då kan chokladkakan ätas med gott samvete. De senaste åren har bionorrpellets stuckit ut som ett av de snabbast växande varumärkena inom villapellets... Vi tackar för förtroendet och hälsar alla nya kunder och återförsäljare varmt välkomna! Hör du till dem som ibland sitter i bilkö på väg till eller ifrån jobbet? Har det hänt någon gång att en cyklist susat förbi? Inte nog med att cyklisten tar sig fram fortare, hon eller han får dessutom motion och slipper sitta i bilkö. På köpet blir de piggare och tack vare kroppens egna belöningshormon, endorfiner, som utvecklas vid fysisk aktivitet blir de dessutom gladare. Om du har en cykel stående i garaget kan det kanske vara en början att ta cykeln en dag i veckan. Vi kan ta ett exempel. Du bor i Granlo och jobbar i Sundsvall du har då ca 3,1 km till jobbet. Om du cyklar en dag i veckan kan du äta 1,7 kg choklad per år. Cyklar du tar det ca 11 minuter, med bil 13 minuter och med buss 28 minuter. Kostnaden med bil sjunker med kronor/år om du cyklar en dag i veckan i stället för att åka bil. Du sparar bensinpengar, slipper ta tid från din fritid för att träna och det bästa av allt är att du kan äta mer choklad med gott samvete. Pris för att åka buss grundar sig på att du har ett reskort och åker minst 30 dagar per månad. Bionorrpellets är resultatet av 20 års erfarenhet av pelletstillverkning. Kontrollerad råvara från SCAs norrländska skogar blir certifi erad värmepellets i högsta kvalitetsklass PELLETS Granlo 3,1 km Gå Cykel Bil Buss Tid, min 39 min 11 min 13 min 28 min Kr/resa - 0,20 kr 12,50 kr 17 kr Kr/år - 88 kr kr kr CO ,6 kg 0,1 kg CO 2 /år kg 44 kg Kcal/resa 217 Kcal 106 Kcal - - Kg choklad/år 19 kg/år 8,5 kg/år - - Kvissleby 14,1 km Tid, min 2 h 50 min 50 min 20 min 43 min Kr/resa - 0,80 kr 56 kr 20 kr Kr/år kr kr kr CO ,6 kg 0,7 kg CO 2 /år kg 308 kg Kcal/resa 987 Kcal 470 Kcal - - Kg choklad/år 79 kg/år 38 kg/år - - Vi har använt Konsumentverkets bilkalkyl för att ta fram resekostnad med bil. Vi har inte tagit hänsyn till att kortare resor ger högre drivmedelsförbrukning/mil jämfört med längre resor. Motion är inte bara bra för kroppen, det är också bra för knoppen! Att motion motverkar en lång rad fysiska sjukdomar, som hjärtinfarkt, diabetes, benskörhet och cancer, är väl de flesta av oss medvetna om i dag. Här kommer några fler vinster för dig som motionerar: Ökat blodflöde i hjärnan ger bättre minne och bättre verbal förmåga. Skydd mot olika demenssjukdomar och bromsande av hjärnans åldrande. Bättre minne och större förmåga att fokusera medför att skolbarn lättare anpassar sig till olika krav och de klarar av skolan bättre. Risken för depressioner och utbrändhet minskar hos yrkesverksamma personer som tränar regelbundet. Choklad dyr energi? Visste du att 1 kilowattimme är 860 kilokalorier som förkortas kcal. En kcal är 4,184 kilojoule (kj). Så en 150 grams chokladbit innehåller 0,6 kilowattimmar eller 825 kilokalorier eller 2158,94 kilojoule. Många pratar om att vi har ett högt energipris och tänker väl i första hand på el, bensin och olja. Men om vi betalade ungefär lika mycket för chokladbiten som för elen, så skulle den på 150 gram kosta cirka 90 öre, när elen kostar 1,50 kronor per kilowattimme. Energibilagan November

6 Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WYXZ-län Annons Har du problem att välja rätt mediakanal för ditt ändamål? Vi hjälper dig med det! www. http// v t r e t e nyh je ö n t l a k o l j l i m a f r kultu s u k o l k i mus nt e m u s n ko t r o p s s n o ann e d o m i m o n eko N D I T N O G 1. MOR A N R A G N I index.com html php 2. WEBB egen tid ning bilagor f akta orientera d kunskap sälja 4. KUNDTID NINGAR pop techno pop rock pop hits listan 6. RADIO söder nord ost sätra höjersdag andersberg brynäs öster furuvik valbo 3. MITT GÄVLE nya företag affärskvinna reportage twitter aktier en dag med nya företag twitter b2b företagare 5. AFFÄRER mode musik trend film uteliv annons bar restaurang listor guide 7 NÖJESMIX GävleTidningar AB En del av MittMedia Hattmakargatan 14, GÄVLE Tel gavletidningar.se 06 Energibilagan November 2012

7 Tema: TRAnspoRT Förnybara tankar Energianvändningen i världen utgörs idag till 80% av fossil energi; olja, kol och gas som lagrats in i jordskorpan och delvis bidragit till och möjliggjort att vi kan leva på jorden. Idag pumpar vi upp oljan och använder till bland annat transporter och kolet eldas för att bland annat göra el av. När kolet förbränns bildas koldioxid som är den gasform som står för den största delen av den så kallade växthuseffekten. Sverige använder vi mycket förnybar energi i form av vattenkraft till elproduktion och biobränsle till värme och el produktion. Den stora utmaningen vi har är att hitta och producera förnyelsebara bränslen också till våra tankar lager. Vi kan göra mera el via exempelvis vindkraft som sedan lagras i batterier och som kan användas till transporter. En stor vinst i med eldrift är att elmotorn är mycket effektivare än en bensin eller dieselmotor. Vi kan även göra drivmedel så som etanol, metanol, men inte minst kan vi göra biogas. Förnybara bränslen påverkar inte växthuseffekten nämnvärt. Det vi själva producerar skapar också arbete inom landet. Det bidrar också till att pengarna stannar och arbetar inom landet. Vad är biogas Biogas är ett samlingsnamn på icke-fossil-metan som framställts av biologiskt avfall och restprodukter, främst genom rötning. Vanliga exempel på avfall (substrat) som kan rötas till biogas är t ex avloppsslam, matavfall, gödsel, vallväxter och slaktavfall. Skillnaden på naturgas och biogas Metangas är den huvudsakliga beståndsdelen i både biogas och naturgas. Metan har ett högt värmevärde. Biogasens resterande innehåll är koldioxid, som har noll i värmevärde. Naturgas består av 89% metan och resterande del av andra brännbara gaser med högre värmevärde, därav det högre energiinnehållet. Den stora och avgörande skillnaden mellan gaserna är dock ursprunget. Naturgasen har ett fossilt ursprung och ur ett mänskligt perspektiv därför inte förnybar. Dess nyproduktionsprocess i jordskorpan sträcker sig över miljontals år. Att köra bil på biogas Fordonsgas är rötgas/rågas som uppgraderats, dvs, renats från koldioxid och fått en metanhalt på minst 97 %. Vilken den måste ha för att få räknas som fordonsgas. När man tankar fordonsgas vid ett tankställe då är det inte alltid bara biogas man tankar. Det kan även vara ren naturgas eller också en blandning. Majoriteten av fordonsgasen som säljs i Sverige idag är biogas. Lite säkrare Om oturen är framme så är risken för allvarliga trafikolyckor mindre om man använder biogas. Gasen är giftfri och lätttare än luft, vilket gör att den stiger och blandar ut sig med luften, dessutom kräver den högre antändningstemperatur än bensin och diesel. Renaste bränslet! Biogas anses idag som det renaste och miljövänligaste fordonsbränslet. Bland annat för att det är förnybart och närproducerat. Dessutom är biogasen i sig mycket ren vilket gör att partikelutsläppen är så små att de anses försumbara. Tankställen I dagsläget så finns det tankställen på följande orter. I Jämtlands län ett tankställe i Östersund. I Västernorrland ett tankställe i Sundsvall. I Gävleborg ett tankställe i Gävle och i Dalarna finns ännu inget. Energiinnehåll 1 Nm3* Naturgas 11,0 kwh 1 Nm 3 (97 % Metan) Biogas 9,67 kwh 1 l Diesel 9,80 kwh 1 l Bensin 9,06 kwh 1 l Etanol 6,60 kwh *Nm 3 = normalkubikmeter vid 0 C vid havsytan Cykeltävlingen Pedal for Medal Under perioden 2 maj-10 juni i år tävlade 20 lag i cykeltävlingen Pedal for Medal genom att välja cykeln till och från jobbet och i tjänsten. Tillsammans cyklade de 9 517,7 km och sparade därmed 1 903,6 kilo CO 2. Samtidigt fick de bättre kondition, sparade pengar och tävlade om fina priser. Det var på arbetsplatser i Bergslagskommunerna Avesta, Fagersta, Hedemora, Norberg, Skinnskatteberg och Säter där de anställda kunde tävla med fyra personer i varje lag. I varje lag måste minst en person vara bilist (en som vanligtvis kör bil till jobbet minst tre gånger i veckan). Tävlingen hade fem huvudgrenar med 1:a, 2:a och 3:e priser i varje gren. Förutom att vara det lag som cyklade längst kunde man vinna om bilisterna cyklade mest, om man cyklat flest sträckor, om man cyklat mest i tjänsten eller om man samlat poäng i veckans uppdrag. Resultaten fylldes i på tävlingens webbplats och gick att följa i realtid. bilist, cyklat längre än förra veckan, motionscyklat minst x km på fritiden, använt hjälm alla gånger jag cyklat (denna vecka) och skickat in en lagbild. Det gick också att utmana andra lag i en intern tävling. Priserna bestod av fina lokalproducerade och klimatsmarta delikatesser och produkter. Tävlingen arrangerades för andra året i rad av energi- och klimatrådgivningen i kommunerna. Nästa år tror de på ännu fler deltagare! På webbplatsen publicerades också veckans uppdrag, som till exempel kunde vara: cyklat minst 5 dagar denna vecka, ersatt en bilresa på fritiden med cykel, lånat ut cykel till en Energibilagan November

8 Tema: Belysning Glödlampan går i graven Vår kära glödlampa Klara som matta * 1854 Har äntligen slutfört sin tid i Sverige 1 sep 2012 Ditt svaga sken skall vi alltid minnas Din värme blott ett minne är. Saknad av vissa. Energi- och klimatrådgivarna i Sverige Den allra första glödlampan uppfanns 1854 av Johann Heinrich Goebel som var urmarkare, han gjorde den första glödlampan av en parfymflaska fick Thomas Alva Edison patent på glödlampan, utvecklat från Goebels idé. Adolphe Chailet var också med på banan och tävlade med Thomas Edison om att utveckla den bästa glödlampan. Sedan 1901 har en glödlampa lyst i maskinrummet på en brandstation i Livermore, Kalifornien och den kan säkert klassas som världens äldsta lysande glödlampa. Aldolphe Chailet var upphovsman till denna. Tidigare hade man stearinljus, fotogenlampor och vaxljus som belysning. När glödlampan kom blev blev det början på en stor förändring. Det är som synes en gammal trotjänare som nu går i graven då vi inom EU har beslutat att fasa ut glödlampan. Utfasningen började 2009 och den 1 september 2012 kom sista förbudet mot tillverkning eller import till EU på 40-, 25- och 15-watts glödlampor. Butikerna får dock sälja slut på sina lager och det är tilllåtet att använda lampor man redan köpt. För Sverige kommer det att bli en minskning på cirka 2 miljarder kwh per år i elförbrukning. En minskning motsvarande uppvärmningen för cirka eluppvärmda villor. Glödlampor är inte energieffektiva. Av den energi som används blir 5 10 procent synligt ljus medan resten blir värme. När det gäller LED, ljusdiodslampor så har de cirka 90% lägre förbruking än glödlampan, och av den el som används blir cirka 90% ljus och resten värme, alltså omvänt glödlampan. I framtiden är det LED, ljusdioder, som vi kommer att ha som ljusskälla. LEDlampan ger ljus i en bestämd våglängd genom elektronrörelser i en halvledare. De har mycket låg energiförbrukning, cirka 90% lägre än glödlampan och har extremt lång livslängd cirka timmar mot glödlampans timmar och dessutom hög ljusutbyte. Med ljusutbyte menas lumen/watt. Ljusflöde som mäts i lumen är ett nyttbegrepp som vi måste lära oss då vi tidigare endast behövt hålla reda på effekten i watt då det gäller gödlampan. LED har ett högt ljusutbyte lumen/watt, jämfört med glödlampans lumen/watt, därav dess höga effektivitet. Då de första glödlamporna slutade tillverkas kom först lågenergilamporna som ersättare. De är en lysrörslampa, med samma teknik som lysrör, men i nya former. De kan betraktas som ett mellansteg innan Led tar över marknaden helt. Priserna har som alltid när det kommer ny teknik varit höga i början för att sedan sjunka. Med kvaliteten är det omvänt och i början var den inte den bästa då nya marknader lockar nya produkter som man inte riktigt vet kvaliteten på. Kvaliteten har förbättrats men då det inte finns någon standard när det gäller LEDbelysning än så förekommer en hel del LED-lampor på marknaden som inte har den bästa kvaliteén. Från den 1 sept 2013 kommer det nya krav på LED-lampor från EU vilket gör att de sämsta på marknaden kommer att försvinna, och kvalitetén stiger. För att välja rätt ersättare för glödlampan så måsta vi dels hålla reda på ljusstyrkan i lumen, lm, samt färgtemperaturen, mätt i Klevingrader, för att få en maximalt bra lampa för det ändamål vi vill ha. Energimyndighteten har en bra ljusguide, ett A4- blad, som är ett bra hjälpmedel för att hitta den bästa ljuskällan för till exempel allmän-, arbets-, säng- eller fönsterbelysning. Energimyndigheten har också tagit fram en app, Lampguiden, som gratis kan laddas ner till din smartphone. Med den kan man enkelt hitta ett bra alternativ för den glödlampan man vill ersätta. Ljusguiden finns hos alla energi & klimatrådgivare i länen, och du kan enkelt få ett exemplar om så önskas, kontakta energi & klimatrådgivaren i din kommun. Lampbyte i lyktstolparna Samfälligheten Körsbäret i Valbo, Gävle, letade i våras alternativ för att byta ut sina kvicksilverlampor i sina sex lyktstolpar mot någon annan lösning som ger en energibesparing. Efter att ha fått reda på av nätägaren i kommunen, att kvicksilverlamporna på 125 W styck blir förbjudna från och med 2015, söktes nya alternativa lösningar. Nätägaren erbjöd utbyte av armaturerna för cirka kr styck och sedan lågenergilampor för några hundralappar styck, det vill säga en kostnad på nivån kr. Efter sondering med ett av de allra kunnigaste företagen på belysningsområdet, fick samfälligheten tipset från Energispargruppen Belysning i Skandinavien AB, att helt enkelt bara skruva ur de gamla, trötta 125orna och sedan skruva i 40 W induktionslampor utan att behöva byta armaturer! Samfälligheten har nu i samarbete med Gävle Dala Energikontor och på inrådan av Energispargruppens Björn Söderström i Valbo, bytt ut en av de sex kvicksilverlamporna och skruvat i en induktionslampa för att se hur det fungerar och vad de boende i området tycker. Efter cirka en månad känns det väldigt bra, ljuset är mycket bra och tilltalande! En kalkyl har gjorts och den visar att investeringen på knappt kr för sex lampor tjänas in redan första året. Den kostnad som motverkar besparingsmöjligheten till en del, är nätägarens fasta årsavgift, som borde vara lägre, ur kundens synvinkel. Förutom det härliga ljuset och den stora besparingen i kilowattimmar, känns det också bra att lamporna håller i minst timmar, vilket är mer än tio år! Som lök på laxen går drift- och skötselkostnaderna hand i hand med en energisnål belysning, som skonar både plånbok och miljö! Avslutningsvis händer det mycket positivt på belysningsfronten både inomhus och utomhus! Det ger gott hopp om att vi i Sverige ska lyckas spara cirka 38 TWh/ år(!) från och med 2020, då samtliga landets kommuner ska ha moderniserat och effektiviserat gatubelysningen! En gammal 125 (150) W kvicksilverlampa. En ny 40 W induktionslampa. 08 Energibilagan November 2012

9 Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WYXZ-län Annons Energibilagan November

10 Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WYXZ-län Annons 10 Energibilagan November 2012

11 Tema: Belysning Tänk nytt tänk Lumen glöm watt! Vi är vana att titta efter lampans watt-tal när vi ska köpa ny lampa. Watt anger lampans elektriska effekt och säger inte något om hur mycket ljus som den ger. Vad vi har gjort är att vi vant oss med att veta ungefär hur mycket ljus man får av en glödlampa i olika watt intervaller. Nu kommer det massor av belysningar där vår gamla bild inte är relevant längre eftersom de nya lamporna och lysrören har avger mera ljus med mindre effekt. Därför är det viktigt att även titta på ljusflöde, färgtemperatur och färgåtergivning. Information om detta finns på lampans förpackning. Ljusflödet Ljusflödet mäts i lumen (lm) och talar om hur mycket ljus lampan ger. Tabellen visar vilka lumental som motsvarar vanliga glödlampors ljusflöde. Färgtemperatur mäts i Kelvin (K) och beskriver hur varmt eller kallt ljuset från lampan upplevs. Färgåtergivning Vilket kan förklaras med ljusets förmåga att återge färger på ett naturligt sätt, anges i Ra. Dagsljus och halogen-lampor har Ra = 100. För allmänbelysning bör du inte välja en lampa med Ra under 80. På sikt kommer LED-lampor, lysdiodlampor att bli det mest energieffektiva alternativet för belysning. LED håller mycket länge och använder bara en femtedel av den energi en glödlampa använder för att ge motsvarande ljus. LED-belysning är små, punktformade ljuskällor, som använder optiska linser för att styra riktningen på ljuset. Tekniken utvecklas mycket snabbt och allt bättre produkter kommer ut på marknaden. LED har fort-farande vissa begränsningar som bra alternativ till starkare lampor. Ljusstarka LED-lampor är än så länge väldigt dyra, liksom lampor med bra färgåtergivning och färgtemperatur. LED har många fördelar: Lamporna är betydligt mer energieffektiva än glödlampor. De tänds direkt och är dimbara. De håller upp till 50 gånger längre än en glödlampa. LED avger varken UV eller IR-strålning och kan därför användas till att belysa ljus- känsliga föremål, till exempel på muséer. Det finns armaturer med integrerade lysdioder som gör det möjligt att växla färg- temperatur efter behov. LED innehåller inget kvicksilver. Från kristallkronor till gatlampor Lysdioder har länge använts som indikatorlampor på elektriska apparater. Nu används LED alltmer i allmänbelysning. Det är än så länge vanligast på kontor och allmänna platser men blir vanligare i hemmen. Eftersom LED har en lång livslängd är det intressant att använda i gatubelysning. Några användningsområden är: Som ersättning för glöd- och halogenlampor. Små kronljus, exempelvis för lampetter och ljuskronor. Ljusslingor, till exempel julgrans-belysning. Informationsskyltar, signal- och nödbelysning. Trafiksignaler. Ställ krav på lampan För att säkerställa att bra produkter finns på marknaden är det viktigt attställa krav på de ljuskällor du köper. Om beskrivningen på lampans förpackning inte stämmer med hur lampan verkligen fungerar bör du lämna tillbaka den till handlaren. Dessutom bör du som konsument kunna prova lampan i butiken så att du får en uppfattning om ljusflöde och färgtemperatur. Källa energimyndigheten Ljusflöde Effekt glödlampa (W) Ljusflöde (lumen, lm) Lysrörslampor Halogenlampor Lysdiodslampa (lågenergilampor) (LED) Energibilagan November

12 Tema: Företag Flisficka med tak som kan fällas upp. Huvudentrén till XYZ-Maskin. Fastighetsägaren Tommy Ersgård, som är mycket nöjd med värmeanläggningen. Lönsam lösning med fliseldning Nya fastbränslepannan, Fröling Turbomat 220 kw. Fakta Fastbränslepanna Fröling Turbomat 220 kw, pannan tillverkas i Österrike. Flisficka med förråd som rymmer 80 m 3 flis, byggd av HEAB, Hudiksvalls Entreprenad AB. Henrik Flodins Åkeri AB, Ilsbo, levererar flisbränslet som Mellanskog tillhandahåller. Det är bränsle från skogen, en blandning av björk, tall och gran, som levereras. 40 m 3 flis levereras var 3:e vecka under eldningssäsong. Flisen kostar hemkörd 225 kr/m 3 (stjälpt mått), inklusive moms. Omräknat till ett pris per kwh, efter panna, med hänsyn till pannverkningsgrad, kostar bränslet cirka öre/kwh. Det är väsentligt lägre pris än för både elvärme (1,10 kr/kwh) och olja ( kr/m 3 eller ungefär 2,10 kr/kwh). Priset är till och med konkurrenskraftigt gentemot bergvärme och fjärrvärme. Tommy räknar med en återbetalningstid på högst 4 5 år för anläggningen, jämfört med fortsatt oljeeldning. Det har naturligtvis kostat en hel del i investering, pannan med skruvmatningar kr + moms, flisfickan kr + moms. I stället för 40 m 3 olja kommer ungefär 400 m 3 flis att eldas under 1 år. Valet av bränsle för att värma sitt hus blir viktigare för varje dag med allt högre kostnader för uppvärmning, både för mindre och större fastigheter. Ligger huset i tätorten har man ofta möjlighet att ansluta till fjärrvärme, eller om det inte är möjligt så investerar många i en värmepump ytjordvärme eller bergvärme. Men hur gör man om man äger en större fastighet, och inget av dessa alternativ är tillgängliga? Strax norr om Hudiksvall, Hallstaåsvägen någon kilometer från centrum, har vi besökt en större affärsbyggnad, där XYZ Maskin & Trädgård AB hyr en affärslokal, och tittat på hur de har löst sin uppvärmning. Byggnaden har hela m 2 uppvärmd yta fördelat på två våningsplan. Fastigheten ägs av Tommy Ersgård genom egna bolaget Ersgårds Fastighetsförvaltning AB. Tommy är anställd hos XYZ Maskin där han arbetar som säljare. I byggnaden finns flera andra verksamheter, lokaler hyrs ut till Skytteklubben, Yrkesakademin, CUL :s utbildning i fiberoptik, och Form och Figur träningslokal. När Tommy tog över fastigheten 2008 hade den en dyr uppvärmning, med en årsförbrukning på 40 m 3 eldningsolja. Att fortsätta med olja var uteslutet av både miljömässiga och ekonomiska skäl. Men det skulle dröja ända till 2011 innan Tommy hittade en lösning problemet. När Tommy funderade över värmesystem gjorde han som många gör, undersökte möjligheterna att ansluta till fjärrvärme, eller alternativt att investera i en bergvärmeanläggning. Men det blev problem att lösa uppvärmningen med båda alternativen. Fjärrvärmebolaget i Hudiksvall, Värmevärden, var inte särskilt intresserade av att dra fram fjärrvärmekulvert till fastigheten, skulle kosta väldigt mycket trots att det inte är så lång sträcka. Alternativet med bergvärme blev också omöjligt eftersom fastigheten ligger inom skyddsområde för vattentäkt, varifrån Hudiksvalls stad får sin vattenförsörjning ifrån. Tommy började se sig om efter andra lösningar. Han tog också kontakt med energi rådgivaren i Hudiksvalls kommun, och kom så småningom fram till att fliseldning kunde vara ett bra alternativ. Tommy gjorde studiebesök på några pannanläggningar, och tog också in anbud på installationerna. Det blev till sist ett företag i Edsbyn, Processtek J Johansson AB, som fick göra installationerna i pannrummet. Den nya flispannan installerades i pannrummet och ersätter en av två oljepannor. Den oljepanna som finns kvar används endast som reserv, och kan också behövas som tillskottsvärme under riktigt kalla vinterdagar. För att få till ett bränslelager krävdes dock en tillbyggnad, en flisficka har gjorts i en tillbyggnad på källarplanet och i anslutning till pannrummet. Tommy och fastighetsskötaren Lasse Ring berättar, att det knappast har varit några driftstörningar alls, sedan anläggningen togs i drift. Installatörsfirman Processtek J Johansson som specialiserat sig på att bygga och supporta biobränsleanläggningar som storleksmässigt är större än för villor, upplever de som mycket kunnig och serviceinriktade. Pannan har eltändning, automatisk uraskning, självrengörande roster. Den kan ställas om för eldning med andra biobränslen, spån och pellets. Pannan har en sugande fläkt, keramisk eldstad inbyggd i pannan dit flisbränslet transporteras med skruv. Förbränningen och styrningen av luft till förbränningen regleras med lamdastyrning. Det ger en hög verkningsgrad som är bra för miljön, med lite partikelutsläpp och en låg bränsleförbrukning. På en väggmonterad reglercentral i pannrummet med dator kan man övervaka och styra pannan. Om något blir fel så larmar styrsystemet. Man måste hålla lite kontroll på bränsleleveranserna så att det inte följer med stenar och annat som kan fastna i skruvmatningen. Pannan togs i drift februari-mars 2012, har inte gått ett år ännu, och har hittills fungerat till full belåtenhet. Oljepannan har inte använts. Flispannan har varit i drift även sommartid, pannan kan regleras ned effektmässigt så den kan köras med låg last, men för optimal drift funderar Tommy på att investera i en ackumulatortank. Sammantaget är Tommy mycket nöjd med anläggningen, och en som i det här fallet välgjord flisanläggning är helt klart ett både lättskött och framförallt lönsamt alternativ. Energikartläggningscheckar är ett ekonomiskt stöd från Energimyndigheten Stödet kan sökas till och med 2014 och täcker 50% av kostnaden för energikartläggningen, upp till maximalt kronor. Det gäller företag som använder mer än 500 MWh energi per år. Som energi gäller: el, fjärrvärme, flisoch pelletseldning, olja, gas samt egna fordons drivmedel. Stödet gäller också lantbruk med minst 100 djurenheter även om de har mindre energiförbrukning än 500 MWh. Företag som äger byggnader som enligt lag ska ha en energideklaration kan enbart få stöd om energideklarationen redan är genomförd för dessa byggnader. Så här går det till: Ansökan kan göras direkt på Energimyndighetens E-kanal: https://www1.stem.se/ etjanster/default.aspx 1. Ansök om behörighet i E-kanalen och gör en ansökan om EnergiKartläggnings Checkar. 2. Invänta beslut och begär en offert från en energikonsult som sedan gör en kartläggning som underlag för en energiplan som rapporteras in via E-kanalen. 3. När Energimyndigheten godkänner planen betalas pengarna ut. 4. En slutrapport lämnas in via E-kanalen. Steg 1 3 tar cirka 2 6 månader. Steg 4 inom 2 3 år. Fram till oktober 2012 har sammanlagt cirka 600 företag i landet och 70 stycken i WXYZ-länen sökt stöd för att kartlägga energianvändningen sin verksamhet vilket innebär att det finns en hel del pengar kvar i potten att utnyttja. För mer information kontakta ditt oberoende regionala Energikontor: Gävle Dala Energikontor Magnus Olander , Jämtlands Läns Energikontor Jimmy Anjevall , Energikontor Västernorrland Håkan Grundel , 12 Energibilagan November 2012

13 Spara energi i flerfamiljhus? Hur skall man göra för att få ned energi kostnaden? Vad skall man tänka på, vad skall man leta efter och vad bör man börja med? Detta är frågor som bostadsrättsföreningar och hyresfastighetsägare funderar på, men många vet inte hur eller var man ska g till väga eller vem man ska rådfråga. En bra start är att kontakta kommunens energi- och klimatrådgivare, som kan hjälpa er att komma in på rätt väg. Här kommer några enkla råd på vad som man kan börja med: Klimatskalet: Husets kläder (tak, golv, väggar, dörrar och fönster). Varje springa är en förlustkälla, så det gäller att hålla tätt. Glöm inte vindsdörren, luckan till yttertaket, portarna i varmgaraget, luftintagen i källaren, balkongdörren. Otätheter går att upptäcka genom att göra en rundvandring en kall vinterdag och känna med handen efter drag och kyla. För en noggrannare kontroll kan man använda termofotografering. Ett tätare hus ger lägre energikostnader och mindre drag. Tilläggsisolering bör man tänka på om man har en vind som inte används som förråd. Värme: Ojämn värme mellan lägenheter kan bero på obalans i värmesystemet och en injustering är nödvändig för att återställa rätt värmeanvändning. Det är inte enkelt men man får en energibesparing 7 20% och nöjdare boende. Äldre pumpar kan behöva en översyn, nya pumpar är betydligt energieffektivare, under ett år kan minskningen av elanvändning vara hela 50%. Kom också ihåg att en meter oisolerad ledning avger lika mycket energi som en radiator (element). Så se till att isoleringen på rören inte är trasiga! Tappvatten: Mätning av inkommande kallvatten finns oftast men hur mycket av detta blir varmvatten? Det är enkelt att mäta genom att installera en kallvattenmätare på ledningen till varmvattenberedningen. Däremot är det svårare att mäta den individuella förbrukningen på äldre hus. Nya snålspolande kranar har en bättre funktion idag än de gamla som bara ströp vattenflödet. I dag är det svårt att uppleva skillnaden mellan en snålspolande och en vanlig, men besparingen kan uppgå till 40%. Kom ihåg att en droppande kran läcker bort cirka 20 kubikmeter vatten på ett år, om det är varmvatten motsvarar det kr/år. Ventilation: En hel del värme behövs för ventilationen. Den luft man suger ut ersätts med ny luft utifrån som också ska värmas upp, detta glömmer många. Om man installerar återvinning på frånluften så får man minst en reduktion på uppvärmningen av uteluften med 70%. Med dagens effektiva och reglerbara fläktar kan man minska elanvändningen med 20 50%. Belysning: Här händer det mycket och glödlampan är borta. Om det är svårt att hitta en lämplig ersättare åt den gamla glödlampan så be att få låna hem olika lampor för att testa ljusstyrka och sken. Med närvarogivare kan man styra användningen av ljus så att det inte står på i onödan. Tvättstugan: Här har det skett mycket de senaste åren både med avseende på vatten- och energianvändning. Genom att byta ut maskinparken kan man minska kostnaderna med 50 75% samtidigt som det går fortare att tvätta. Debitering av energi: Det skall löna sig att spara men tyvärr är det svårt att installera individuella mätare i efterhand. För elen har man oftast enskilda mätare för lägenheterna och gemensamhetslokaler för huset. Här kan det vara värt att titta på ETT abonnemang för hela fastigheten. Detta kan ge ett totalt lägre nätabonnemang och en bättre förhandlingssits mot elbolagen. Man skall däremot ha kvar mätarna i lägenheterna för att fördela kostnaderna rätt. Värmen är svårare att mäta och debitera eftersom man inte bör straffa någon för att huset är dåligt isolerat och man bor i gavellägenheten på bottenplanet. Däremot bör man få betala om man vill ha en högre temperatur i lägenheten än den som rekommenderats. Vill du veta mer? Ytterligare information kan man hitta på enerigmyndighetens hemsida, till exempel skriften BRF Energieffektiv. Där hittar man också telefonnummer till den kommunale energi- och klimatrådgivaren samt länkar till andra nyttiga hemsidor. Om man är intresserad att jämföra sin fastighet mot andra så kan man även hitta statistik här. Tänk på att När ni gör Obligatorisk Ventilations Kontroll, OVK eller en Energideklaration så följ med besiktningsmannen och få ovärderlig information under besiktningen. En grads sänkning av rumstemperaturen ger ungefär 5% mindre värmekostnader. Termostaterna på radiatorerna/elementen har en livslängd på år. Termostaterna kan inte göra så att det blir varmare i lägenheten, den minskar värmetillskottet när det blir för varmt i rummet. Motorvärmarna kan vara en stor kostnad för fastigheten. Detta beroende på typ av motorvärmare och hur de används. Kom ihåg att göra ett aktivt elval och undvik tillsvidareabonnemang, under sommaren 2012 var detta avtal 40% högre än ett rörligt elavtal. Kom ihåg att kontrollera abonnerad säkringsavgift efter att ni har gjort åtgärder, det kan bli någon tusenlapp till om året att göra annat för. Berners letar energitjuvar vinst för klimat och ekonomi Genom att hitta energitjuvar är det ofta möjligt att minska företagets energikostnader med 10 20% och därmed öka företagets vinst, samtidigt som klimatpåverkan minskar. Bilföretaget Berners i Östersund är ett bra exempel. Kelmert Wiktorsson är ansvarig för Berners fastigheter i Östersund, Härnösand och Sundsvall. Bara i Östersund uppgår lokalytan till cirka m 2. Våra kostnader för el och fjärrvärme i Östersund uppgår till ungefär två miljoner kronor per år. Kostnaderna har ökat i takt med att energipriserna stigit samtidigt som vi utökat våra lokaler. Vi kände därför att det var dags att se över vår energisituation, berättar Kelmert. I början av 2012 sökte Berners stödet till energieffektivisering som kallas energikartläggningschecken. Stödet delfinansierar en energikartläggning som dels visar hur företagets energianvändning fördelas i verksamheten, dels innehåller förslag till energieffektiviseringsåtgärder. Sammantaget ska kartläggningen vara ett beslutsunderlag för att optimera företagets energianvändning. Under sommaren har en konsult kartlagt vår energianvändning. Han har gjort mätningar på ventilations- och värmesystem, tittat på status hos klimatskal och kompressorer med mera. Utifrån detta har han sammanställt en lista med förslag till lämpliga och kostnadseffektiva åtgärder, säger Kelmert. Resultatet av kartläggningen som presenterades i augusti visar att Berners, via investeringar med en återbetalningstid som varierar mellan några månader och fyra år, kan minska energianvändningen med ca kwh per år. Det motsvarar 14% och minskade energikostnader med cirka kr per år. Det handlar blad annat om att rengöra batterier, justera luftflöden och nya aggregat för värmeåtervinning. En del åtgärder har vi redan börjat genomföra. När vi rapporterar till Energimyndigheten kommer vi också att sammanställa en mer långsiktig energiplan. På sikt är det fullt möjligt att minska energianvändningen med mer är 20%, säger Kelmert Wiktorsson. Kelmert berättar vidare att en viktig del, både på kort och lång sikt, kommer att vara att involvera de anställda så att de stänger portar snabbare, stänger av maskiner som inte används och liknande. I slutändan handlar det om att alla bidrar till att frigöra resurser som kan användas för att utveckla och stärka företagets ekonomi samtidigt som vi minskar företagets miljöpåverkan, avslutar Kelmert. Funderar du på att leverera värme åt andra? Åt industriområdet, ett bostadsområde, eller en gemensam värmeanläggning i byn för flera fastigheter och verksamheter då kan det finnas hjälp att få. I Dalarna och Gävleborg driver Lantbrukarnas Riksförbund ett EU projekt Energilots 2.0. Projektet syftar bland annat till att hitta ökad lönsamhet, ökat entreprenörskap och ökat kunskapsläge inom förnybar energi och energieffektivisering. Är du landsbygdsföretagare eller kanske lantbrukare så tillhör du dom som man vill nå. Kanske kan det vara så att man som enskild eller tillsammans både kan driva en pannanläggning i byn och kanske också leverera bränslet. Projektet kommer att ha tre pannrumsträffar där alla som är intresserade är välkomna. Utifrån intresse kommer sen grupper eller objekt att bildas för att gå vidare och få mera kött på benen. Projektet erbjuder lotsning till experter och affärsmodeller, en trolig fortsättning kan vara att försöka skapa ett nätverk av intressenter, som sedan kan utvecklas vidare i kurser, seminarier och studieresor med intressanta närvärmelösningar både ur producentperspektiv och kundperspektivet. Projektet riktar sig både till medlemmar och icke-medlemmar i LRF, det viktiga är att man har verksamhet på landsbygden med de gröna näringarna som bas. Välkommen att anmäla dig till någon av pannrumskvällarna eller anmäla ditt intresse av projektet till projektledaren för LRF Energilots 2.0 Christian Blanck. Telefon , e-post: Pannrumsträffar närvärme Dag Tid Plats 28/11 19:00 Sollerön 5/12 Hudiksvall 12/12 19:00 Österfärnebo Fakta Närvärme Närvärme innebär ett litet lokalt fjärrvärmenät mellan två eller fler fastigheter, det kan vara villor, företag och skolor men färre kunder än för fjärrvärme. Värmen kan produceras med sol och bioenergi, men också med fjärrvärmepumpar eller andra sätt. Det blir effektivare och ofta billigare än enskild uppvärmning för varje fastighet, men närheten mellan husen är avgörande. Energibilagan November

14 Tema: Företag Hjälp till våra landsbygdsbutiker I Jämtlands län startade Energikontoret i ett informationsprojekt hösten 2012, Energieffektivisering i landsbygdzbutiker. Länsstyrelsen i Jämtlands län delfinansierar detta projekt. Länsstyrelsen har från 2011 till och med 2013 fått extra pengar från regeringen att fördela till stöd för kommersiell service. De butiker som söker bidrag från Länsstyrelsen kan få minst 50% i bidrag för de investeringar de vill göra. Projektet är till för att hjälpa de butiker som kan få pengar att energieffektivisera, att på ett bra sätt få information om vad de kan göra. Trenden inom livsmedelshandeln är att andelen kylda och frysta varor ökar % av en butiks elanvändning går till förvaring av kylda och frysta livsmedel. Exponeringen av varor för att öka försäljningen prioriteras högt och kyl- och frysdiskarna har hitills konstrueras med allt större öppna ytor. Fem meter kyldisk kan dra lika mycket el som ett elvärmt småhus (cirka kwh per år). Upplägget för projektet är följande, vi samlar in uppgifter från alla butiker om nuvarande energiförbrukning, gjorda eller planerade förändringar som rör energiförbrukningen. Vi skickade ut inbjudan till alla cirka 110 livsmedelaffärer i länet att delta i detta projekt. Även de som inte kan få stöd från Länsstyrelsen bjöds in. De stora affärerna kan säkert göra större energieffektiviseringar utan stöd då de har större volymer än en liten landsbygdsbutik och därmed större omsättning och större vinster. Sedan vi samlat in dessa grunduppgifter planerade vi träffar där alla butiker bjöds in. Under den träffen där Länsstyrelsen och vi energi- & klimatrådgivare medverkade fick butikerna förbereda sig inför nästa träff ute i butikerna, då vi tillsammans med konsulter besökte butikerna för att göra en energikartläggning. En energikartläggning visar affärens förbrukning av energi och hur den fördelas mellan frys- och kyldiskar, uppvärmning, belysning, ventilation med mera. Kartläggningen visade vilka åtgärder som vad lämpliga att göra. Ett handlingsprogram för butiken togs fram som underlag för ansökan om bidrag hos länsstyrelsen. Till hösten 2013 kommer vi sprida information om resultat och goda exempel. Våra mål är att elförbrukningen i butikerna ska minska och deras möjlighet att överleva ökar. Butikerna på landsbygden har en stor betydelse för landsbygdens fortlevnad och det sociala livet på landet. Energikontoret i Örebro arbetar med att hjälpa handlare. De har gett ut en broschyr som på ett bra sätt kan påbörja arbetet, En klok handlare. Den ger också tips på vad man kan göra och vad hur man går vidare. Vill ni läsa broschyren, kontakta din energi- och klimatrådgivare så hjälper vi dig att få tag på den. Industriområdet som gassar sig i solen Det är en solig höstdag i ett industriområde i Smedjebacken. Solen är inte bara till glädje för dem som solar näsan på en parkbänk, utan också för de företag som idag får sin uppvärmning från solpanelerna på taket ovanför. Ingemar Löf slår ut med armarna mot industriområdet runt omkring. Min vision är att vi Gunnarsområdet ska vara helt fritt från olja och el för uppvärmning. Löf är en erfaren företagare, företaget inom pumpar och motorer har han haft minst lika länge som sitt intresse för effektiv teknik och energivinster. Förutom sitt eget företag äger han också Bävergläntans fastighet AB som hyr ut lokaler i samma hus till sex företag. Huset har länge varit försörjt med bioenergi, och när den 30 år gamla pannan började bli ålderstigen var det självklart att satsa på en ny modern anläggning med effektivare styrning och reglering. I samma veva hade bensinmacken i kvarteret bredvid börjat kolla på alternativ för förnybar energi för uppvärmning. När också det nystartade varuhuset var intresserade av köpa värme stod det klart att det fanns tillräckligt intresse för att kunna bygga och driva ett närvärmenät i Gunnarsområdet. Närvärme kallas ett lokalt värmenät med färre kunder och kortare avstånd än fjärrvärme. Under februari 2008 beställdes en ny flispanna, och den första oktober samma år startades pannan och fem kunder kunde få lokalt producerad förnybar värme. Redan från början fanns tankarna på att komplettera flispannan med solpaneler. Under sommarmånaderna då företagen gör av med lite värme gick pannan på låg effekt, med dålig förbränning och mer rök som följd. En annan lösning för värmeproduktion under somrarna var nödvändig. Valet föll på kombisolpaneler som producerar både värme och el. Det statliga solcellsstödet, ett bidrag på halva kostnaden för solcellerna, gjorde det möjligt. Energioch klimatrådgivaren i kommunen, Kerstin Angberg-Morgården, var till stor hjälp både med att söka bidraget, och med att ge opartisk information till de företag och andra som var intresserade av att ansluta sig till närvärmenätet. Med hjälp av konsulter och tidigare års erfarenhet gick det enkelt att få reda på hur stora solpaneler som behövdes. Nu tronar tjugo stycken solfångare, var och en tio kvadratmeter stor, på taket. Den installerade effekten är för elproduktion 20 kw och värmeproduktion 80 kw. En lärdom som Ingemar dragit är att man ska ha ett förhandskontrakt där de som är intresserade får förbinda sig att vara med. Det fanns ett intresse för närvärme hos flera företag, som sedan inte tog steget att vara med. Inget är säker förrän det är påskrivet, det var ett misstag att inte ha skriftliga kontakt med intresserade kunder. Med färre kunder än beräknat är det svårare att få satsningen att gå ihop. Det finns ingen anställd personal som sköter anläggningen, utan Ingemar sköter den själv vilket gör att det går runt ekonomiskt. I gengäld klarar sig företagen som ingår i närvärmenätet helt utan olja för uppvärmning Landshövding Maria Norrfalk och Ingemar Löf. och varmvatten, vilket sänker energikostnaderna framöver. Till flispannan används flis från ett sågverk ett par kilometer bort, det är alltså lokal energi lika mycket som det är förnybar energi. Fakta Kombisolfångare: PVT-modellen producerar solvärme upp till 75 C och solel, 230 V. Genom att fokusera ljuset på högeffektiva solceller genereras varmvatten och elektricitet i samma system. Kombisolfångare av den typ som beskrivs i artikeln är anpassade för större byggnader, industrier och verksamheter med stora energibehov året om. 14 Energibilagan November 2012

15 FÖRETAGSMARKNAD FRÅN VÄNSTER MEDIESÄLJARE: TOM LAX EVA ERIKSSON FREDRIK DAHLGREN Fågel, fi sk eller mitt emellan? Hur hittar du fram till dina kunder? Våra kanaler innebär många möjligheter för dig som annonsör. Tillsammans med din kunskap skapar vi den insikt du behöver för att på bästa sätt kommunicera till rätt målgrupp, vid rätt tidpunkt, på rätt sätt och i rätt kanal. Med hjälp av oss säljare hos Mediehuset ST kan du bland annat kommunicera med vår publik dygnet runt, 7 dagar i veckan i morgontidningen, på webben, i radion eller mobilen. VI GUIDAR DIG TILL DIN KUND! FREDRIKS MEDIEINFO Mediehuset ST, Sundsvall. Besök: Badhusparken 1. Vxl ST DB st.nu dagbladet.se T I D N I N G R A D I O W E B B D I R E K T R E K L A M Energibilagan November

16 Tema: Elproduktion Staffan, Karin och Anders framför uthuset med solcellsanläggningen på taket. Karin och Staffan satsar på att sänka elförbrukningen 1986 flyttade Karin och Staffan in i sitt hus i Djupvik, öster om Söderhamn. Huset har anor från 1800-talet, och har fungerat som lönekontor åt sågverket som låg en bit bort. Inne är det högt i tak, som det brukar kunna vara i gamla hus. Tre kakelugnar plus en vedspis finns kvar sen förr, men på uthustaket ligger den senaste energiinvesteringen: solcellsanläggningen. Tio solcellspaneler på sammanlagt 2,3 kilowatt ligger på taket, berättar Staffan. På frågan varför de valde solceller framför solfångare (som producerar varmvatten istället) svarar han att huset inte har vattenburen värme, och att de valde att satsa på att sänka elförbrukningen istället. Anläggningen har bara varit igång i tre månader, så det är lite tidigt att säga vad den har för effekt på elräkningarna än. Men det märks redan att de gör skillnad. Ju fler som kan bli egna små producenter, desto bättre, säger Karin. Tillsammans är de också aktiva i gruppen Omställning Söderhamn, som vill främja närodlade livsmedel och vill verka för en mer lokal ekonomi. Att de lever som man lär syns också i deras trädgård. Där växer det potatis, morötter, äpplen, björnbär, plommon, ärter, vindruvor och mycket mera. Man funderar om det vore lättare att skriva vad de inte odlar. Jorden i trädgårdslandet nedanför huset är alldeles kolsvart och full av kolbitar. På sågverkstiden satte de upp kolmilor här och kolade rester från sågen, berättar Karin. Och vid husknuten står en mjärde, som de fångar abborre i. Jag växte upp i Boden, och där fiskade pappa ofta abborre i Råneå skärgård, norr om Luleå. Sedan rökte vi den på enris. Gott om ben, men fruktansvärt gott. Jag har byggt en egen rök här på gräsmattan, fortsätter hon. Min pappa är nog anledningen till att jag tänker så mycket på naturen och miljön som jag gör. För oss känns det självklart att satsa på egen el. Speciellt med tanke på hur vår miljö mår idag. Den 22 augusti i år hade vi konsumerat så mycket resurser som världen klarar av att producera under ett år. Allt vi förbrukar efter det och fram till nyår är överkonsumtion. Ungefär som att ett företag spräcker sin budget. När de flyttade in 1986 förbrukade huset cirka kilowattimmar per år. Men mycket har hänt sedan dess. Huset har tillläggsisolerats, fått nya energisnåla fönster, ny vedspis i köket, verandan har glasats in för att skapa en extra luftsluss vid ytterdörren. Elanvändningen har sjunkit år från år och med solcellsanläggningen ska den köpta elen minskas ytterligare. Den har kostat ungefär kr, och så beviljades 45% bidrag på det. Hela paketet köptes från företaget Egen El, som har som affärsidé att sälja solel. Det finns två alternativ, antingen köper man allt som Karin och Staffan gjort, eller så kan man hyra ut sitt tak till Egen El, som installerar solceller på det och du får utnyttja den producerade elen och sedan köpa loss anläggningen efter 10 år. Anledningen till att solcellerna hamnade på uthustaket och inte på bostadshuset är att det taket är brutet, och inte har samma solförhållanden sett över hela dagen. Men de har fått blodad tand, och planerar att lägga en del paneler även på det taket. De tycker att det är kul att ha kontroll över en del av sin elanvändning. Regeringen utreder just nu möjligheterna att införa ett nettodebiteringssystem. Det skulle kort sagt göra det fördelaktigare för solcellsägaren genom att en solcellsproducerad kilowattimme blir lika mycket värd som en köpt. I Danmark har de haft nettodebitering sedan 1998, och där uppvägs skattebortfallet av momsintäkter av ökade installationer. Fortum har börjat erbjuda färdiga solcellspaket till privatkunder, inklusive installation och driftsättning. Paketen erbjuds ännu bara i Stockholms län. Enligt Sara Valentin på Fortum hoppas man kunna erbjuda solcellspaketet i resten av landet snart, men vill inte ge något definitivt datum. Vi valde att starta i Stockholm för att vara nära våra kunder och utvärdera erbjudandet innan vi lanserar det i resten av landet, men förhoppningsvis kan vi snart bredda erbjudandet, säger Sara. Lördagen den 26:e maj producerade Tysklands alla solcellsanläggningar 50% av landets el. Solkraften står idag för hela 3% av Tysklands årliga elproduktion, men väntas växa till 10% fram till år Intresserad att veta mer? Karin och Staffan visar gärna upp anläggningen för intresserade. För mer info, kontakta energi- och klimatrådgivaren i Söderhamns kommun: Anders Tång, eller Fakta Länkar: Karins länkar: När inträffar Earth Overshoot Day, det vill säga dagen då vi förbrukat så mycket resurser jorden kan producera under ett år? Läs mer på: Hur är CO 2 -läget på jorden just nu? Här finns officiell aktuell information och statistik om läget: Earth Overshoot Day: 1995: 21 nov. 2006: 9 okt. 2009: 25 sept. 2010: 21 aug. 2012: 22 aug. 16 Energibilagan November 2012

17 Priset på egenproducerad el rasar! Att göra egen el borde vara en självklarhet! Under senare år har priset på solcellspaneler rasat. I början av 2010 visade Energimyndighetens test av solcellsmoduler att priset låg på kronor/kw. Idag kan man köpa paneler för omkring kr/kw. Idag när den svenska kronan står högt i kurs i förhållande till omvärden så går priserna ner ännu mera. Att göra egen el är enkelt och lönsamt! Egenproducerad el innebär mindre beroende av köpt el och dess pris. I motsats till el från elnätet är din egen el inte gjord av kärnkraft, kol eller olja. Solceller kan placeras på olika ställen, taket, balkongen, fungera som solskydd eller vara i trädgården. När solen skiner producerar du din egen el! När solen inte skiner köper du el via ditt elbolag, precis som vanligt. Idag kan man få en färdig solcellsanläggning på 2,5 kw som producerar cirka kwh per år från cirka kr. Dagens priser på solceller innebär att kostnaden för din elanvändning hamnar på cirka 1,75 kr/kwh vid nettoränta på 3,5% och utslaget på 25 år. Om du får stöd till installationen är det lönsamt från första dagen. Man kan räkna med en effektiv produktion på kwh per installerad kw och år, beroende på var och hur systemen monteras. Vilket gör att total besparing (inklusive skatt, nätavgift och moms) blir lika stor i kr/år och installerad kw. Idag finns ett solcellsbidrag att söka och förslag i höstbudgeten talar för en fortsättning. Funderar du på att installera solceller, ansök genast om stöd. Det är många som söker och den pott som finns i budget brukar snabbt ta slut. Hur gör man? När du vet vilket fabrikat du vill köpa så kontaktar du en behörig elektriker. Elektrikern måste anmäla till ditt elnätsföretag att du skall producera egen el. Sen tar du ställning till om du vill sälja din el till nätbolaget eller till något elhandelsbolag. När allt är installerat anmäler elektrikern att installationen är klar och nätbolaget byter din elmätare. Sen är det bara att njuta av den egenproducerade elen. Anläggningen Solcellsanläggningen består i princip av solcellsmoduler, kablage, växelriktare och dataövervakning. Själva monteringen av solcellerna på taket kan man göra själv men den elektriska ihopkopplingen måste en behörig elektriker göra. Beroende på olika förutsättningar, eventuella skuggor etc kan solcellerna kopplas olika. Diskutera med företaget du köper solcellerna av vad som passar bäst för ditt hus. Hur mycket får man för den elen? Flera elföretag går i bräschen för att kunder som vill producera sin egen el med hjälp av solceller ska få rimlig ersättning. Här följer några exempel. Fortum Distribution köper överskottsel från alla småskaliga elproducenter inom Fortums nätområde. Priset följer timspotpriset på Nord Pool fast med ett avdrag på 4 öre per kwh. E.ON köper överskottsel till Nord Pools spotpris med av ett avdrag på 4 öre per kwh. Telge Energi i Södertälje betalar mellan en och femtio till två kronor och femtio öre för elen beroende på om den som säljer har fått investeringsbidrag eller inte för sin solelanläggning. Sju bolag i Dalarna; Fortum, Dala Energi Elnät, Borlänge Energi Elnät, Falu Elnät, Hedemora Energi, Malungs Elnät, Smedjebacken Energi Nät och Envikens Elnät köper enligt pressmeddelande 15 juni 2011 överskottsel till ett pris av 1 kr per kwh. Elhandelsbolaget Bixia erbjuder sedan år 2010 inte bara att köpa överskottsel till Nord Pools spotpris, utan avdrag, utan har också erbjudande med försäljning av solcellsspaket. Andelsägd vindkraft Ett bra sätt att veta varifrån din elenergi kommer och hur den produceras är att köpa andelar i ett vindkraftverk. Som andelsägare är du medlem i en ekonomisk förening eller kooperativ. Verksamheten i ekonomiska föreningar lyder under 1987 års lag om ekonomiska föreningar. Om inte annat står i stadgarna gäller principen en medlem en röst, till skillnad mot aktiebolag där en person kan ha majoritet och bestämma i bolaget. En andel brukar vara kwh/år, det rekommenderas att man köper 80 90% av sin egen normalårsförbrukning. Resterande elbehov köper du till rörligt pris av föreningen, baserat på nordpools elbörspris. Om du köper andelar är du delägare i ett specifikt vindkraftverk. Du slipper mellanhänder och får köpa el (utifrån dina andelar) till självkostnadspris. Priset varierar mellan cirka öre/kwh, år 2012, men moms, nätavgift och energiskatt tillkommer på priset. Du köper strömmen från ditt vindkraftsföretag och nätavgiften betalar du till den som äger elnätet där du bor. Om du vill avsluta ditt vindkraftsdelägande köper föreningen vanligen tillbaka andelarna. Produktion av 1 MWh vindel minskar koldioxidutsläppen med 850 kg. Några vindkraftskooperativ som man kan ansluta sig till är: Andelsägare av vindkraftverket Svegström, vid invigningen 10 maj Foto Ann-Kristin Olofsson Bli en hjälte! Vi på BRIS har öppet 365 dagar om året så att alla barn och unga kan få prata med en vuxen som lyssnar. En del hör av sig till oss för att de vill prata om något och vara anonyma, andra har inga kompisar att leka med och några kommer från en dysfunktionell familj och behöver hjälp utifrån. Hos oss jobbar 600 hjältar frivilligt med att svara i telefon, mejl och chatt. När du skänker 50 kr blir du också en av våra fina vardagshjältar! Vi bryr oss om framtiden Skicka bris50 i ett SMS till och skänk 50 kr till BRIS verksamhet. bris.se PG Vårt löfte till Livia, 42 år, Kvarnsveden: Alltid nära Idag är Livia 18 månader. När hon blir äldre kommer hon att kunna lita på att samhällets bekvämligheter som till exempel el, sophämtning, vatten och avlopp fungerar. Vi kommer alltid att finnas nära och se till att det gör det. Det lovar vi. Energibilagan November

18 Tema: Värmepumpar Vatten, vatten bara vanligt vatten Att vi har varmvatten i våra hem tar vi naturligtvis för givet. Vill vi veta mer bestämt hur mycket energi som behövs för vårt varmvatten så blir det genast lite svårare. Ringer vi till kommunens energi- och klimatrådgivare så får vi dessutom frågorna, hur många vi är i familjen, hur länge duschar vi, om vi har snålspolande munstycken, hur många kubikmeter vatten vi använder årligen, osv. Vi kan naturligtvis inte få veta mer exakt så länge vi inte har en energimätare som mäter energianvändningen för uppvärmning av varmvattnet. För att få en förståelse hur mycket energi det krävs för att producera varmvatten så kan vi räkna på det på ett litet annorlunda sätt. Vi ställer oss frågan, hur mycket energi krävs för att värma en kubikmeter vatten? Om vi vet temperaturen på det inkommande vattnet samt till vilken temperatur vi värmer vattnet kan vi göra beräkningen enligt formeln; Antal m 3 vatten x temperaturskillnaden i grader C x 1,16 Wh (beräkningsfaktor) = antalet kilowattimmar. Vi räknar på 1 m 3, vi värmer 10 gradigt inkommande vatten till 60 grader C och vi använder en beräkningsfaktor som är 1,16 Wh så får vi; 1 x 50 (60-10 grader C) x 1,16 = 58 kwh, dvs, det krävs 58 kwh för att värma 1 m 3 vatten från 10 till 60 grader C. Använder en familj 200 m 3 vatten per år och allt vatten skulle värmas till 60 grader C skulle det bli; 200 x 50 x 1,16 = kwh/år. Naturligtvis använder vi inte bara 60 gradigt varmvatten, vi använder även kallt respektive ljummet vatten. Normalhushållet använder cirka 20 30% i form av 60 gradigt varmvatten. Vi räknar på 30% och får då; 0,3 x kwh = kwh/år. Sedan har vi värmeförluster i beredaren eller ackumulatortanken och beroende på hur bra isolerad den är kan värmeförlusten vara mellan 500 och kwh/år. I ovanstående exempel använder familjen cirka kwh/år för sin varmvattenanvändning. Ibland kan det vara problem för villa ägare som vill installera värmepump. Det kan till exempel vara för långt ner till berggrunden, vilket kräver många foderrör och kostnaderna sticker iväg. Tomten kanske är för liten eller har andra hinder som gör att man inte kan gräva ner slang i marken. Mats Pers är regionchef vid ett av de största värmepumpsföretagen i Sverige. Han berättar att de har utvecklat och förfinat en teknik som i många fall kan råda bot på ovanstående problem. De har under flera år satsat tid och kapital på detta, för att finslipa tekniken så att man ska kunna dimensionera rätt och effektivisera bland annat rördragning. I nuläget har de över 200 fungerande anläggningar i landet. Han säger att de nu är redo att gå ut och satsa kommersiellt på denna teknik som kallas för Thermia-auger. Fakta Vad kostar en dusch? Vad kostar en dusch årligen som tar 5 respektive 15 minuter? Förutsättningen temperaturskillnad av 30 grader C (40 10), antalet liter/minut är 12 lit/min; 5 minuter 0,06 m 3 (5 min x 12 lit/min) x 30 grader x 1.16 = 2,1 kwh/dusch 2,1 x 365 dgr = 767 kwh/år 15 minuter 0,18 m 3 (15 min x 12 lit/min) x 30 grader x 1,16 = 6,3 kwh/dusch 6,3 x 365 dgr = kwh/år Tips och råd för att spara på varmvatten. Minskar vi duschtiden från 15 till 5 min/dag så sparar vi kwh/ person och år. Dessutom sparar vi 44 kubikmeter vatten årligen. Byt till vattensnåla duschmunstycken och sparlatorer till blandare, så halverar du kostnaden. Byt till engreppsblandare. Stäng alltid av vattnet medan du borstar tänderna eller tvålar in dig. Skölj disken i vattenbalja och inte under rinnande vatten. Sänk maximala värmen på varmvattnet till ca 60 grader Celsius. Byt packningar i läckande kranar. Duscha i stället för att bada i badkaret. Installera solpaneler som värmer ditt varmvatten sommarhalvåret. För djupt till berget eller för liten tomt? Vad är då detta Thermia-auger? Det går ut på att man, för en normalvilla, borrar mellan 4-10 hål, som kan vara snedställda, ner till meters djup. Man sammankopplar sedan dessa hål med slangar. Detta ersätter alltså ett djupborrat hål i berget eller en nedgrävd slang på tomten. För att detta ska fungera så krävs vissa förutsättningar. Marken ska helst bestå av sand, lättare lera kan också fungera. Det ska helst inte finnas gruslager men en och annan mindre sten kan få förekomma. Det som dock är en av de viktigare parametrarna är att det finns en hög grundvattennivå. Fuktig sand är oftast inte tillräckligt rik på energi. Hur många hål som ska borras bestäms bland annat av markens beskaffenhet och det energibehov som den aktuella byggnaden behöver. Värmepumpar och borrhål utvecklas Fakta Markvärmepumpar En bergvämepump tar värmeenergi ur ett borrhål i berggrunden. Värmen i borrhålet håller samma temperatur året runt. Olika bergarter har olika värmeledningsförmåga och kräver därmed olika borrdjup. Borrdjupet beror även på hur långt det är ner till berggrunden. En kollektorslang i borrhålet hämtar upp värmen, slangen är fylld med en antifrysvätska. En ytjordvärmepump tar värmeenergi ur marken ca en meter under ytan. Hur lång ytjordvärmeslang som behövs beror på husets värmebehov samt vilken typ av mark den förläggs i. Kollektorslangen grävs ner i marken och i den cirkulerar en antifrysvätska som tar upp värme ur marken. Generellt kan man säga att markvärmepumpar ger 3 kwh värme per förbrukad kwh el. har du vattenburen elvärme eller oljepanna minskar andelen köpt energi med mellan 65-75%. Sjövärmepump Dessa pumpar tar värmeenergi ur en sjö eller grundvattnet. De fungerar på samma sätt som en markvärmepump förutom att kollektorslangen ligger i en sjö eller i en brunn. Sjövärmepumpar har ett bra energiutbyte men det kan vara lite svårt att få tillstånd för installationen. Det är även viktigt att slangen förankras ordentligt på botten för att inte flyta upp eller fastna i ankar och liknade. Luft/vatten-värmepump Det finns två typer av luft/ vatten-värmepumpar. Den ena varianten tar energi ut uteluften och överför den till ett vattenburet värmesystem. Den andra varianten, frånluftsvärmepumpen tar tillvara på energi i den utgående ventilationsluften och överför den till ett vattenburet värmesystem. Luft/luft-värmepump Denna värmepump tar energi ur utomhusluften och överför den till inomhusluften. Den används som komplement till ditt befintliga värmesystem. Ett bra komplement till direktverkande eller vattenburen elvärme. Luft/ luft-värmepumpar kräver öppen planlösning för att vara effektiva då värmen Peter Hedin, Energibrunnar AB. På Energibrunnar AB har Peter Hedin jobbat med värmepumpar mer än 15 år och har fått en hel del erfarenhet av branschen. När ROT-bidraget kom sköt antalet installationer i höjden, säger Peter. Nu har läget börjat stabilisera sig, men installationerna är fortfarande många. Energibrunnar AB är även verksamma i Stockholm, men ökningen märks tydligare i företagets huvudsakliga verksamhetsområde, mellan Gävle och Sundsvall. Ekonomin där ränteläget spelar in har också en viss inverkan på ökningen. Det har hänt en del på 15 år, säger Peter. Tidigare dimensionerade man pumpen för att täcka cirka 80% av toppeffekten, för att få mer ekonomisk drift av kompressorn. Vid större effektbehov gick en elpatron in och hjälpte till. När varvtalsreglerade kompressorer kom så dimensionerade man så att pumpen täckte hela behovet. Det finns elpatroner i dagens pumpar också men det är väldigt sällan de behövs enligt Peter som när effektuttaget ökat så har även borrhålet blivit djupare. Generellt mellan till , tror Peter. Det har hänt en del teknikmässigt också, ibland byter vi ut pumpar från slutet av åttiotalet. Den gamla pumpen har säkert fyllt sin funktion bra, men efter bytet halveras ofta elförbrukningen. Borrtekniken för olika markförhållanden och för att nå maximalt utnyttjande av energin i borrhålet utvecklas hela tiden. Exempelvis utvecklas idag så kallad auger teknik vid borrningen, säger Peter. Om kunden vill veta mer, så har många företag så kallade referensanläggningar. Det betyder att vissa installationer hemma hos privatpersoner kan fungera som visningsanläggningar och som man kan få besöka och titta på. Då får man tala direkt med en brukare och lära av dennes erfarenheter, istället för att lita på något som står skrivet i en broschyr. För att ytterligare förbättra ekonomin på sin anläggning anser Peter att den behöver ses över av en kunnig serviceman med jämna mellanrum. Det är viktigt att ha koll på filter är rena, och inställningar av värmekurvor för att få ut mesta energi och bästa ekonomi på anläggningen. Det är ofta sånt man inte tänker på eftersom det fungerar ändå säger Peter. En årligt rutinbesök kan spara pengar och miljön. fördelas via en fläkt i inomhusdelen av värmepumpen. Man kan spara % av uppvärmningskostnaden med en luft/luft-värmepump. Broachyren Välj rätt värme pump med mer information finns hos din energi- och klimatrådgivare. Kort historik om värmepumpar Under mitten av 1800-talet kommer flera olika uppfinningar som blev grunden för vår tids värmepumpar. En av de första värmepumparna för uppvärmning installeras i Zürich på 1930-talet. I USA byggdes värmepumpar för bostadsuppvärmning i storskala under talet. Det är under oljekrisen på 1970-telet som marknaden för värmepumpar i Sverige tar fart. På 1980-talet utvecklades värmeväxlaren vilket ledde till att storleken på värmepumparna kunde minskas. När oljepriserna sjunker i mitten på 80-talet går värmepumpsmarknaden tillbaka. I början av 90-talet effektiviseras borrtekniken och värmepumpsmarknaden tar fart igen. 18 Energibilagan November 2012

19 Energibilagan November

20 Klimatförändringar sanning eller myt? Det är säkert många som tycker att det vore väldigt skönt om klimatförändringarna skulle kunna förklaras av naturliga variationer, solens aktivitet eller något annat. Bara det inte kunde bevisas att det är människans påverkan som är orsaken! Men forskningen säger något annat. FN:s klimatpanel har slagit fast att mänsklig aktivitet är orsaken till klimatförändringar, och här följer en genomgång av några vanliga myter om klimatet: Klimatet har alltid varierat, de klimatförändringar vi ser nu är helt naturliga Varmare och kallare perioder har alltid avlöst varandra. De senaste hundra åren har jordens klimat slagit in på en helt ny bana. Under lång tid dessförinnan förändrades temperaturen ganska långsamt och måttligt, men i början av 1900-talet inleddes en kraftig uppvärmning. Vi kan se ett starkt samband mellan koldioxidhalten och temperaturökningen. De naturliga variationerna sker ovanpå den stadigt ökande globala medeltemperatur som orsakas av utsläppen av växthusgaser. Klimatet kan omöjligt bli varmare vi har ju haft så kalla vintrar! Klimatfrågan är global och klimatet förändras inte på precis samma sätt överallt på jorden. På en del håll har temperaturen stigit betydligt mer än 0,7 grader de senaste hundra åren, på andra håll har uppgången varit mindre eller rent av uteblivit. Med klimat menar vi de genomsnittliga väderförhållandena under en längre tid, vanligen flera decennier. Det innebär att vi måste följa temperaturens variationer under årtionden för att kunna avgöra hur klimatet förändras det räcker inte med att titta på enstaka år. Så finns det också några myter om energianvändning: Datorn slits i onödan om man stänger av den Nej det är fel. Datorn mår bättre av att inte vara varm hela tiden. Genom att stänga av den när den inte används håller den längre och dessutom sparar du energi. Lampor håller sämre och drar mer energi om man tänder och släcker ofta Nej det stämmer inte. Lamporna håller för att tändas och släckas och ett enkelt energispartips är att släcka belysningen i rum som inte används. Forskarna är oense om hur koldioxidutsläppen påverkar klimatet Det finns nog inte ett enda område där alla forskare är fullständigt överens och klimatforskningen är inte unik i det avseendet. FN:s internationella klimatpanel, IPCC, har sammanställt rapporter från tusentals klimatforskare över hela världen. När alla resultat sammanvägs blir den enda rimliga slutsatsen att utsläppen av växthusgaser, varav koldioxid är en, påverkar klimatet. De allra flesta är alltså överens. Nya bilar släpper inte ut någon koldioxid Bilarna har blivit mer energieffektiva men en bil som drivs på fossilt bränsle släpper ut koldioxid, det går inte att rena bort. Men nyare bränslesnålare bilar släpper givetvis ut mindre koldioxid. Elbilar har dålig räckvidd En elbil kan köras cirka 15 mil på en laddning, det är längre än en genomsnittlig svensk bil går om dagen. Elbilen är därmed ett utmärkt alternativ för mångas dagliga resor, framförallt som ett alternativ på kortare sträckor. Och då är räckvidden många gånger alldeles lagom. Solceller fungerar inte så bra i norra Sverige Jo! Solceller fungerar väldigt bra i mellersta och norra Sverige eftersom verkningsgraden blir högre vid kallare temperaturer. Snö på marken reflekterar dessutom solljuset. Vi kan inte med säkerhet ens förutsäga vädret mer än en vecka i taget. Hur kan vi då uttala oss om långsiktiga klimatförändringar? Klimatforskningen bygger på mätdata över lång tid vilket ligger till grund för antaganden om framtida utveckling av klimatet. Glödlampor är egentligen inte så dåliga eftersom de avger värme, som vi också behöver Ja, förvisso är det så att glödlampor avger värme. Men det är bara en liten del av den värmen som verkligen kommer till nytta. Då är det bättre att värmen kommer från ett optimerat uppvärmningssystem, och att vi använder energisnål utrustning i våra hem. 20 Energibilagan November 2012

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - -

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - - ENERGI DEKLARATION Skanör 40:11 2013-juli Mellangatan 38B Utfört av ENERGIDIREKT 23930 Skanör RCC Consulting AB Dekl.id:553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt och beställning Dekl id: 553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED SPOTLIGHT LED ILLUMINATION LED

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED SPOTLIGHT LED ILLUMINATION LED LAMPGUIDEN Så sparar du energi med LED ILLUMINATION LED DECORATION LED SPOTLIGHT LED PROMO LED LED - framtidens belysning LED (Ljus-Emitterande Diod) är en modern teknik för att producera ljus med elektricitet.

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264 Adress/ort: Sjöbovägen 1 / Ingared Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Så här kan du hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats och bidra till att rädda vårt klimat. 1 Förord Bli klimatmedveten - Stoppa onödan är en

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-09 Fastighetsbeteckning: Nedra Glumslöv 2:164 Adress/ort: Lindormsvägen 10, Glumslöv Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-21 Fastighetsbeteckning: Linde 7:75 Adress/ort: Lyckogången 66 / Tyresö Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204) Företag:

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Agenda 10.35-11.15 Presentation av Dalarnas arbete 11.15-11.30 Frågor 11.30-12.00 Andra läns energiarbete med livsmedelsbutiker

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-03 Fastighetsbeteckning: Fäladen 14 Adress/ort: Vinkelvägen 46, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

inled Proline Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Proline Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled s 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 s 300 lumen 300 lumen silver COB vit COB silver DL-US-15AWAGE-DIM 300 Lumen DL-US-15ASAGE-DIM 300 Lumen 30-3

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 3/4-2015 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:192 Adress/ort: Tenorvägen 16, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 14/10-2015 Fastighetsbeteckning: Eldsberga 6:107 Adress/ort: Västerljungvägen 20, Eldsberga Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447)

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen. Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag Snåla med energin. Du får stöd på vägen. 1 2 Världens klimatsmartaste kraft är människans egen. Handlingskraften! Visst är det viktigt att välja rätt energislag.

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-09-21 Fastighetsbeteckning: Pjäxan 1 Adress/ort: Pjäxgr 1, Höör Besiktigad av (certnr): Kristian Fridlund (5842) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Fördelning av fastighetsel

Fördelning av fastighetsel Lampguide Fördelning av fastighetsel Belysningen står för 25 procent av den totala elanvändningen i företag och offentlig verksamhet. I många lokaler är siffran 30 procent,belysningen är alltså en påtaglig

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-12 Fastighetsbeteckning: Kornellen 21 Adress/ort: Vistabergs Allé 79 / Huddinge Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204 K)

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Skellefteå 2012-05-28 Energieffektivisering Erfarenheter Vad händer i övriga landet? Framgångsfaktorer KanEnergi Sweden AB KanEnergi är ett konsultföretag med fokus på områdena energi, miljö och klimat.

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-11-16 Fastighetsbeteckning: Lomma 35:39 Adress/ort: Järnvägsgatan 16B, Lomma Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2014-12-15 Fastighetsbeteckning: Yxan 3 Adress/ort: Mantalsgatan 12, Ytterby Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag: Eklund

Läs mer

Elbilsförarenkät. Östersund - årets elbilsstad

Elbilsförarenkät. Östersund - årets elbilsstad Elbilsförarenkät Östersund - årets elbilsstad Bakgrundsinformation Elektronisk enkät Mätperiod 110628-111007 Svarsfrekvens: 79,8% (83/104) Könsfördelning: 71,1% män, 28,9%kvinnor Åldersfördelning: 20-30:

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

inled Proline X Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Proline X Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled Proline X Series 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 Proline X Series Riktbar 750 lumen! Riktbar 900 lumen! Proline X 15W COB Vit Specifikationer

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 9 september 2015 Adress/ort: Sunnanvindsg 7, Västerås Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Denna

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-08 Fastighetsbeteckning: Skegrie 35:7 Adress/ort: Solängen 17, Trelleborg Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

LED Framtidens belysning

LED Framtidens belysning -Föreläsning av Viktoria Backman, -Telefon: 08-41 05 10 30 victoria.backman@locklight.se LED Framtidens belysning Detta ska du tänka på vid en investering av LED-belysning! - Tekniken LED i belysningsform

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-16 Fastighetsbeteckning: Valler 1:15 Adress/ort: Valler 290, Romelanda Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag: Eklund

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. EUROPA 6, GAMLA STAN I Gamla stan ligger fastigheten Europa 6, med anor från sent 1300-tal. Under årsskiftet 2009-2010 började bostadsrättsföreningens styrelse se sig om

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål LJUSETS VÄKTARE Övningens mål De övergripande målen med övningen är att eleverna ska förstå sambandet mellan belysningen i klassrummet och energiförbrukningen att eleverna ska lära sig minska energiförbrukningen

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer