Vår syn på vindkraften

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vår syn på vindkraften"

Transkript

1 Vår syn på vindkraften Föreningen Svenskt Landskapsskydd

2 1. Allmänna synpunkter på vindkraften 1.1 Vindkraften och landskapet Våra politiker, myndigheter och även aktörer inom vindkraftsindustrin måste inse att det föreligger en växande konflikt mellan människor och vindkraft och mellan vindkraft och naturskydd. Ofta står kommunernas vilja till utveckling mot lokala naturvårdsintressen. Många miljöorganisationer har i sin lovsång till vindkraften och i sin jakt på att minska koldioxidutsläpp glömt bort en viktig parameter: människans behov av sitt närlandskap. Man borde fråga sig varför det så ofta uppstår ett lokalt motstånd mot uppförande av vindkraftverk I planeringsdokumenten hävdas det ofta, att rätt placerade vindkraftverk kan smälta in i naturen. Vindkraftverk kan aldrig smälta in i naturen, de kommer för alltid att beröva naturen dess skönhet. En obruten horisont och en obruten skogskam, har ett enormt estetiskt värde. Roterande rotorblad på dagen och en natthimmel som störs av blinkande röda ljus. Håller vi på att utrota tystnaden och mörkret i vårt land? Är inte vindkraft en verksamhet för redan industrialiserade områden? 1.2 Vindkraften och utsläppen Vindkraften är för sin elproduktion beroende av neodym, en sällsynt jordartsmetall, som utvinns under mycket hälsovådliga och miljöförstörande former i Kina. Detta är bara ett exempel på hur den miljövänliga hållbara förnyelsebara elproduktionen i form av vindkraft skadar människor och miljö, och överutnyttjar jordens resurser. Den är minst av allt hållbar. Vindkraften bidrar inte till minskade koldioxidutsläpp i Sverige, eftersom svensk elproduktion redan är i det närmaste koldioxidfri och möjligheter att exportera vindkraft till utlandet begränsas starkt av kanaliseringar i stamnätet, av kapacitetsbrist i våra exportkablar och av den Nordtyska barriären (svårigheter att överföra ström från norra Tyskland och söderut). När det blåser i södra Sverige är förhållandet oftast detsamma i Danmark och Tyskland varvid även dessa länder måste göra sig av med sin egen vindel. Vindkraften är heller ingen högvärdig energi, utan ett marginellt krafttillskott, som helt saknar effektvärde och kräver reglerkraft. Svensk elförbrukning har inte ökat på ca tio år och Sverige går mot ett elöverskott varvid vindkraften är onödig. Vindkraften ökar kostnaderna för el, är subventionerad och intermittent, (oregelbunden) samt har låg kapacitetsfaktor (ca 22 % av den installerade [Ange dokumentets underrubrik] [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet.]

3 effekten). Vid planering av elproduktion beräknas vindkraftens effekt i elnätet till endast 0-6 % av den installerade effekten. Vindkraftens utsläpp av koldioxid i ett livscykelperspektiv är dubbelt till tre gånger så stort som t.ex. kärnkraftens enligt Vattenfalls analyser. Uppfattningen delas av Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott. 1.3 Teknik och ekonomi El måste produceras samtidigt som den konsumeras. Det moderna samhället kräver elleveranser som är leveranssäkra och frekvenssäkra. Frekvensen får inte avvika mycket från 50 Hz. Då går många datorer och andra känsliga apparater ner. Känsligheten var mindre förr i tiden, när lasten mest bestod av lampor och elmotorer. När man gör investeringskalkyler för kraftverk, har man ett värde på energiproduktion och ett annat på effektvärde. Ju snabbare man kan reglera effekten, desto lättare är det att hålla spänningen och frekvensen. Vattenkraft och gasturbiner har störst effektvärde. Vindkraften har nästan inget effektvärde alls. Den mest lättreglerade elproduktionen är vattenkraft i dammar. Gasturbiner för elproduktion är mycket lika flygmotorer och kan regleras upp och ner inom minuter. Kolkraftverk kräver timmar för att öka effekten, vill man snabbt minska effekten måste man släppa ut högtrycksånga. Kolkraftverk kan köras på ned till ca halva effekten, därefter måste man stödelda med olja. Kärnkraftverk körs i princip alltid på full effekt. Eftersom de är så kapitalintensiva och samtidigt har låga variabla kostnader körs de alltid i baslast eller inte alls. Reglerkraften för vindkraft utgörs därför främst av vattenkraft och kolkraft. Vindkraftverk producerar el när det blåser och produktionen ökar med kubiken på vindhastigheten. Det innebär att om det blåser mer än vad vindkraftverket är optimerat för, då måste det bromsas till stopp, annars blåser det sönder. Det är i allmänhet växellåda eller generator som kollapsar, men det förekommer även att hela blad bryts av. Elbehovet är normalt sett stort på vintern i norra Europa eller på högsommaren i varma länder. Då är det ofta högtryck/vindstilla och vindkraften står still. Vindkraftens kapacitetsfaktor är generellt låg. Enligt Vindkraftens årsredovisning 2008 är vindkraftens kapacitetsfaktor i snitt de senaste 6 åren 21,7 % av den installerade effekten.(jfr kärnkraft ca 90 %) Kalla dagar och dagar med högtryck är kapaciteten ofta 0 %. Vindkraftsetableringar i skogsterräng är ofta olönsamma med en kapacitetsfaktor som ofta underskrider 20 % över tiden. Eftersom vindkraftverk matar in el i nätet när det blåser, och inte när kraften behövs, så måste hela tiden motsvarande elproduktion balanseras genom pådrag eller stopp av andra produktionsenheter. Eftersom också den totala lasten i elsystemet varierar både över dygnet och över säsongen så är detta inget nytt problem för industrin. Men det kräver att det finns vattenkraftverk eller gasturbiner som snabbt kan köra igång om det blåser för mycket eller för lite så vindkraften stoppar. I Sverige diskuteras f.n. en utökning av reglerkraften med omkring 5000 MW för att öka möjligheterna att reglera planerad vindkraft. I värmekraftbaserade system som har lite vattenkraft: Danmark, Tyskland och Spanien, innebär detta, att man måste bygga stora kapaciteter gasturbiner för att alltid ha reservkraft. När vindstyrkan kraftigt ökar så att man inte kan stänga av produktionen kvickt nog, måste

4 man ibland idiotstoppa värmekraften. På elbörsen i Tyskland och Danmark har detta på senare år resulterat i perioder med negativt elpris. Man försöker därför uppmuntra stora industrier som elektrostålverk och elpannor i fjärrvärmesystem att snabbt öka konsumtionen. Negativt elpris och krav på snabba ökningar av elkonsumtionen leder normalt inte till att miljö- och klimatmålen nås. Vindkraften kräver också stora kapaciteter med högspänningsledningar, dessa måste dimensioneras för de 2-5 % av tiden då vindkraften producerar nära full effekt. Nätet blir då mycket kapitalintensivt i förhållande till den energimängd som transporteras. Ett nät med mycket vindkraft är alltså effektdimensionerat i stället för energidimensionerat. Kraftnätet för att stödja vindkraften är alltid stort, utbrett och kostnadskrävande. Ledningsgator för kraftledningar kräver sin tribut i terrängen och utgör tillsammans med långtradarvägar fram till vindkraftverken en betydande risk för miljöförstöring. Vindkraften finns ofta långt från där konsumtionen är störst. Det finns också ofta ett stort motstånd mot att bygga nya högspänningsledningar. Därför finns det gott om exempel i Italien, England, USA och Tyskland där man byggt vindkraftverk som inte kunnat anslutas. Problem med tillstånd att bygga högspänningsledningar är ofta det som begränsar projekten. Enligt Energimyndigheten kommer Sverige år 2030 redan vid en utbyggnadsnivå på vindkraften om 7 TWh att ha ett elöverskott på 25 TWh. Är det med kännedom om detta försvarbart, att nu förstöra landskapet med tusentals vindkraftverk i syfte att exportera el till andra länder? En export som understöds av elcertifikatsavgifter (egentligen en skatt), som betalas av svenska hushåll och svensk industri och där miljöbelastningen drabbar Sverige. 1.4 Buller och skuggor Några av de största miljöproblemen med vindkraft är buller och rörliga skuggor. Det är därför oerhört viktigt att i planerings- och projekteringsprocessen granska bullervärden och skuggbildning i bygglovshandlingar och simuleringsprotokoll. Här kan stora kostnader, långdragna processer och mänskligt lidande undvikas på ett tidigt stadium. Handlingarna finns hos kommunen och bör begäras ut för kontroll innan processen är för långt gången. Vindindustrins simuleringar av buller och skuggor ger ofta betydligt lägre värden än vad som blir fallet i verkligheten. En oberoende konsult bör därför anlitas för att kontrollera vindindustrins värden. Detta är särskilt viktigt i miljöer som i övrigt är ostörda. Vindkraftsparker bör betraktas som industriområden eller industriella anläggningar och dessa förtar ofta möjligheterna till rekreation och möjligheter att utnyttja allemansrätten i området. Bristande projektering som leder till klagan från kringboende leder ofta till långdragna processer där huvudmannen för vindkraftverken riskerar stora skadestånd eller i värsta fall stängning och rivning av verken. Bullernivån 40 db är ett begränsningsvärde och får inte överskridas (35 db i områden med planerad fritidsbebyggelse). Bullerberäkningar bör ta hänsyn till tänkbara framtida skogsavverkningar mellan fastigheter och vindkraftverk och man bör också ta i beaktande att buller sprids bättre under vissa väderförhållanden. I vissa länder finns lagstadgade skyddsavstånd mellan vindkraft och bebyggelse.

5 1.5 Naturen Skövlingen av naturen i området negligeras av vindbolagen. Omfattande påverkan kommer att bli följden av varje vindkraftsetablering. Omfattande uthuggning av skog för verk och vägar måste ske. Vägar kräver bärighet och möjlighet till kurvtagning för långtradare, varvid omfattande påverkan på naturen blir följden. Minst 2000 lastbilstransporter med fyllnadsmassor krävs därför till ett etableringsområde. Var kommer fyllnadsmassorna att hämtas? Var projekteras det för detta? Finns detta med i kommunernas planer? Varje vindkraftverk kräver ett betongfundament om ca 15 gånger 15 meter. Fundamentet väger mellan 1500 och 2000 ton. Sammanlagt måste man därför frakta tusentals ton betong till platsen förutom transporten av själva vindkraftverken. Till detta kommer anslutningen av vindkraftverken till det elektriska nätet. Hur den anslutningen kommer att se ut och var den skall dras finns oftast inte redovisat i planerna, men ett betydande ingrepp i naturen är ofrånkomligt. Grundläggningen av vindkraftverken och etableringen av tillfartsvägar kommer också att påverka grundvatten och vattenflödet i det aktuella området. När det gäller återställning av mark är ägaren av vindparken ansvarig för avvecklingsprocessen. Detta ska regleras i avtal mellan markägaren och projektören. Avtal som skrivs mellan vindkraftsföretag och markägare räknas som ett civilrättsligt avtal. Om projektören kommer på obestånd och inte kan fullgöra sina ålägganden, är det markägaren som solidariskt är slutligt ansvarig. Betongfundamentet kan eventuellt, med hänsyn till sitt innehåll av miljöskadliga bindemedel i betongen, klassas som miljöfarligt avfall. Fundamentet får i så fall inte täckas över på platsen med jord, utan måste bilas bort och deponeras i särskild deponi. Kostnaden för borttagandet av fundamentet, kan då komma att uppgå till mellan 2 och 3 miljoner kronor. Därtill kommer rivningskostnaden för själva verket om ca Dessa kostnader beskrivs ofta inte tillräckligt utförligt i kontraktsunderlag m.m. Är markägarna informerade om, att de kan komma att drabbas av stora kostnader som lätt kan äta upp eventuell vinst och i värsta fall orsaka fastighetsägarens eget obestånd? 1.6 Påverkan på friluftsliv, andras egendom & rättigheter Att vistas i närheten av vindkraftverk i drift är livsfarligt, särskilt på vintern eftersom isbildning ofta förekommer på vingarna. Isstycken kan kastas fler hundra meter och riskerar att bli direkt dödande projektiler. Enligt EU:s maskindirektiv utgör vindkraftverk en maskin, tillräckliga skyddsåtgärder måste därför vidtas i området. Just kraven på skyddsåtgärder runt verken, eventuella avspärrningar m.m. är otillräckligt utredda för närvarande, men vi menar att säkerhetsföreskrifterna runt de högsta verken undantar mycket stora markområden, upp till ett hundra hektar runt varje vindkraftverk, från allmänhetens fria tillträde. Bruksvärdet liksom andra med äganderätten sammanhängande tillgångar och rättigheter, kan bli negativt påverkade för dem som råkar ha sina marker intill den mark där vindkraftverk etablerats. Miljöbalken ger dock möjlighet för drabbade att kräva skadestånd för intrånget/värdeförsämringen av verksägaren eller av den med denne solidariskt ansvariga markägaren. Allmänhetens möjlighet att utnyttja den omhuldade sedvanerätten - allemansrätten - för rekreation och friluftsliv, begränsas givetvis starkt av vindkraftsetableringarnas krav på stora säkerhetsområden med tillträdesförbud. Detta kan med nuvarande planer på utbyggnad av

6 tusentals vindkraftverk innebära, att en total areal för Sverige, lika stor som ett större landskap, måste undantas från tillträde p.g.a. säkerhetskrav vid vindkraftsetableringar. Energimyndigheten har efter inventering förklarat ett stort antal markområden vara Riksintresseområde för vindbruk, vilket utan ersättning till markägarna lägger en död hand över all alternativ exploatering av marken, för annat än vindkraftsändamål. En normlös expropriation av annans mark och rättigheter, utan ersättning. 1.7 Fåglar och fladdermöss Fågellivet kan påverkas av felaktigt placerade vindkraftverk. Främst är det termikflygande fåglar och vissa arter av sjöfågel som kan störas. Därtill kommer att skyddsvärda arter av fladdermöss är mycket utsatta för vindkraftverkens tryckförändringar. 1.8 Fastighetsvärden En undersökning från 2008 genomförd av den danska Energistyrelsen visar att 56 % av alla fastigheter i närheten av vindkraftverk tappar i värde. En motsvarande svensk undersökning gjord av konsultbolaget Ångpanneföreningen (ÅF) 2010 visar dock, att så inte är fallet. Den svenska undersökningen är dock en partsinlaga gjord av ett medlemsföretag (ÅF) i vindlobbyorganisationen Svensk Vindenergi. Undersökningen studerar äldre och mindre verks (60 m) påverkan på fastigheter främst inom 3-5 km från verken. I flera fall har fastighetspriser inne i större tätorter (t.ex. Landskrona) tagits med i materialet varvid man konstaterat att ingen påverkan skett. Materialet visar tydligt att man inte tillräckligt studerat påverkan på fastighetspriser nära större och moderna verk. Den svenska undersökningen är därför inte tillämpbar för en seriös bedömning 2. Situationen idag och framtida utveckling; 2.1 Hur ser vi på energiförsörjningen idag? Sverige befinner sig i ett mycket förmånligt läge jämfört med de flesta andra EU-stater, vi står inför ett elöverskott i Norden om ca.50 TWh till Vår elanvändning ökar inte, snarare ser vi en minskning i takt med alla pågående spar- och effektiviseringssträvanden. Vår elproduktion är i det närmaste CO2-fri. EU:s mål om andelen förnyelsebar energi, 50% av totalen till 2020 uppnår vi utan problem och utan att vindkraften behövs. När våra nuvarande 10 kärnreaktorer återkommit i full drift efter renovering och uppgradering har Sverige ett stort elöverskott vindkraften förutan. Vi exporterade 20 TWh el under 2012, nära tre gånger den totala vindkraftsproduktionen. Sveriges energiförsörjning är mycket god och miljövänlig.

7 2.2 Viktiga faktorer som påverkar utvecklingen; Sveriges stamledningsnät har allvarliga begränsningar Stamnätet är idag inte dimensionerat, för att klara av situationen efter stängningen av Barsebäck. Vi kan på grund av flaskhalsar i nätet inte föra ned det vattenkraftsbaserade elöverskott vi nu har, från norra till södra Sverige för att kompensera för Barsebäcks stängning. Dessa flaskhalsar behöver byggas bort för att landets elförsörjning skall fungera bättre. En försvårande omständighet var i november 2011, att man enligt Svenska Kraftnät med ett antal servicestoppade kärnreaktorer i Sydsverige, som annars stöttar stamnätet, tvingades dra ned överföringskapaciteten till södra Sverige med 34%, vilket förvärrade elunderskottet i söder. Den då uppkomna situationen visade tydligt, att vindkraften, vare sig den svenska eller den ännu mer utbyggda danska, är något som helst alternativ till kärnkraften, därtill är den alltför ineffektiv och opålitlig. Neddragningen av överföringskapaciteten från norr till söder, tillsammans med att Danmark skriker efter svensk kraft, som backup för sin lågproducerande vindkraft, innebar att elpriset i söder pressades upp till mycket höga nivåer, jämfört med priserna i norra Sverige. Nu har renoveringen av de svenska kärnkraftverken genomförts tillsammans med en effekthöjning, som på nationell nivå kompenserar för den brist i elförsörjningen, som stängningen av Barsebäcks två reaktorer i förtid orsakade. Situationen med elbrist i Sydsverige kan dock ännu uppstå p.g.a. kvarvarande flaskhalsar i stamnätet. Norges planer på en storskalig vindkraftsutbyggnad på Nordkalotten innebär, tillsammans med de svenska planerna för storskalig vindkraft i Norrland, ett kraftigt ökat ytterligare tryck på det redan idag begränsande svenska stamnätet. Norge måste använda detta för att kunna föra elen från Nordnorge genom Sverige till användarna i Sydnorge och exportkablarna till England och kontinenten. Norge har av topografiska skäl, inget utbyggt eget stamnät från norr till söder. Behovet av reglerkraft till vindkraftverken i södra Sverige gör dessutom, att när sådan inte med stamnätets begränsningar kan föras ned från norra till södra Sverige, måste den produceras med landets egna fossileldade reservkraftverk, eller importeras utifrån. Detta fördyrar då all el producerad i Sverige via marginalprissättningen på NordPool, eftersom priset för fossilproducerad el även innehåller kostnaden för utsläppsrätter Nyttan av vindkraftssatsningen är inte redovisad Vi står idag inför en allt mer ekonomiskt ansträngd vindkraftsbubbla av mycket stora mått. Så stora investeringar kräver normalt väl utarbetade och transparenta investeringskalkyler. Att de gigantiska beloppen av staten lagts direkt på elkonsumenterna, inte på statsbudgeten, har inneburit att sådana kalkyler inte presenterats. Bristen på trovärdiga kalkyler i vindkraftens formliga huggsexa efter byggbar mark, möjliggjord av markägarnas lystnad efter allt större arrendepengar, (det nya bonnabidraget ) borgar för ett mycket smärtsamt uppvaknande för

8 ansvariga politiker, vindkraftens finansiärer, investerare och markägare när vindkraftsbubblan till slut brister. Vindkraften inverkar negativt på: landets viktiga turistnetto, på närboendes fastighetsvärden, på intresset av att köpa och möjligheten att sälja fastigheter på landsbygden, på utbyggd vattenkraft, på natur- och miljövärden, på djurlivet, på landsbygdsbefolkningens hälsa och sociala sammanhållning, på möjligheten att bruka skogsmark med sina säkerhetskrav och krav på nya breda ledningsgator, på nya stenbrott och grustag, på nya vägar och förändrade hydrologiska förhållanden i skogsmarken. Den lägger med sina utpekade Riksintresseområden för vindbruk en död hand över mycket stora områden i landet Energipolitiken domineras av Centerpartiet Vi tycker att det är ett problem att Centerpartiet har fått äganderätten till energifrågorna. Ett förhållande som troligen har sitt ursprung i energiöverenskommelsen, där (C) lämnade sin gamla negativa hållning till kärnkraften, mot att de får driva frågan om det tredje benet i energipolitiken. Energipolitiken är för viktig för alla Sveriges invånare för att få lov att styras av ett parti, som i sitt vurmande för vindkraften uppenbart sneglar mycket på markägarnas/böndernas nya bonnabidrag i form av den årliga arrendeersättningen för de vindkraftverk, som de låter andra sätta upp på sina marker. Vi menar, att landet behöver en ny energipolitik, gärna baserad på en politiskt blocköverskridande överenskommelse för att skapa långsiktiga spelregler, där de olika kraftslagen får konkurrera med varandra utan särskilda snedvridande bidrag eller avgifter, men med effektivitet, pålitlighet och pris per producerad kwh som ledstjärnor. Då först kan vi få pålitliga leveranser av el till lägsta pris. Att subventionera den dyra och obehövliga energiproduktion, som vindkraften utgör i Sverige motverkar Sveriges åtaganden om energibesparing i EU, innebär en stor risk för landets sysselsättning, snedvrider marknaden och drabbar landets hushåll med kraftigt höjda kostnader för elen Långa handläggningstider och skyhöga kostnader för vindkraftens nätutbyggnad I sin utredning, Konsekvenser för elkunden av en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet Delredovisning 2. Uppdraget att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet mm. ER 2009:35 skriver Energimyndigheten bl. a: Den risk Energimyndigheten främst ser är att utbyggnaden begränsas av att tillståndshanteringen och/eller förstärkningar/utbyggnad av näten inte sker i den takt som krävs. Handläggningstiden, inklusive överklaganden, för att bygga vindkraftens nödvändiga nya elnät kan vara fem år eller längre. Längre än tiden för tillstånd till etablering av vindkraftverk. Det faktum att nätbolagen och Svenska Kraftnät idag inte vet var vindkraftverken slutligen kommer att etableras, förlänger tiden för den nödvändiga nätutbyggnaden ytterligare.

9 Detsamma gäller troligen för Energimarknadsinspektionens (EI) neddragning av utrymmet för nätbolagens tillåtna kostnadshöjningar åren med 35 miljarder. Svensk Energi menar, att EI genom sitt beslut om kalkylränta och intäktsramar frångått sin egen beslutsmodell vilket inneburit sämre finansiella villkor för elnätsföretagen och minskad möjlighet att investera för framtiden. EI:s besked om de intäktsramar och den kalkylränta som ska gälla kommande period begränsar kraftigt elnätsföretagens förmåga att investera. Därmed finns en risk att den önskade utvecklingen mot mer förnybar el hämmas. De EU-beslut om införande och utbyggnad av s.k. smarta elnät, för att kunna öka integrationen av s.k. förnybar elproduktion i elsystemet, som nu diskuteras inför implementeringen i Sverige, innehåller ännu tämligen okända men mycket betydande ekonomiska konsekvenser för elbolagen, nätägare, industri- och hushållskunder. Kostnaderna för ny nödvändig spänningsreglering och för att göra det möjligt för förnybar el, att få förtur vid leveranser till elnätet ser ut att kunna bli så enormt höga, att hela konceptet bör ifrågasättas för Sveriges del. Vi har idag ett mycket väl fungerande elsystem med närmast försumbara klimatpåverkande utsläpp Gigantisk överetablering av vindkraft i Sverige Energimyndigheten skriver på sin hemsida: Sveriges utbyggnadsmål för förnybar elproduktion regleras av elcertifikatsystemet. Ambitionsnivån är 25 TWh förnybar elproduktion till år 2020 jämfört med år Av det bedömer Energimyndigheten att 11 TWh kan komma från vindkraft till år Det innebär ytterligare 6 TWh vindkraft i jämförelse med i dag. Detta skriver man trots att man vet, att vi är på god väg mot 30 TWh vindkraft. 22 TWh ligger för miljöprövning och 6,94 TWh är byggt, under byggnation eller tillståndsgivet. I juni 2006 antogs den första vindkraftspropositionen. Regeringen föreslog i mars 2009 en planeringsram om 30 TWh till riksdagen, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Boverket, (myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende) visar i sin uppdaterade statistik, Vind Dialogen 2011 över planerad vindkraft med hjälp av verkets stödpengar, att 130 kommuner i Sverige nu etablerat planer på vindkraftsetablering om totalt 85 TWh. Detta är mer än 4 gånger den planeringsram om 20 TWh vindkraft på land, som regeringen har angett som önskvärd till landets kommuner. Detta agerande menar vi är lika oansvarigt som oseriöst Låga elpriser och stort överskott av elcertifikat, gör att vindkraftskalkylen inte går ihop Vi har idag ett stort överskott av elcertifikat i marknaden, som gör att värdet närmast halverats, jämfört med december Skulle priset på elcertifikaten åter stiga, som många vindkraftsägare givetvis hoppas på, finns det risk att marknaden överflödas av certifikat, som sparats i avvaktan på en prisuppgång, med därpå följande tryck nedåt på marknadspriset igen. Sverige har, med återkomsten av renoverade och effektivare kärnreaktorer, effektivare vattenkraftsturbiner och utbyggd kraftvärme, ett växande elöverskott till 2020 utan vindkraften. Med nuvarande kapacitetsbrist i exportnäten finns en inlåsning av elöverskottet

10 i Sverige under lång tid framöver. Inlåsningen av elen, att elförbrukningen i Sverige inte ökar sedan flera år, samt ansträngningarna att effektivisera industrins-, offentliga brukares och hushållens elanvändning, ökar elöverskottet. Detta sätter en press nedåt på elpriserna i Sverige. En ytterligare press nedåt på elpriserna i EU utgör det faktum, att världens största kolproducent USA i och med skiffergasens inträde på scenen räknar med att bli helt självförsörjande med energi inom tio år. De är redan gott på väg och exporterar därför allt mera kol, varför kolpriset faller brant på världsmarknaden. EU:s elproduktion är till stor del beroende av kol, vilket med fallande kolpriser innebär fallande elpriser i EU. Detta syns tydligt i årsterminspriserna för el fram till Möjligheten att sälja tillståndsgivna byggrätter för vindkraftverk har inneburit ett sätt för vindbolagen att finansiera egeninsatsen för sina etableringar och klara av bristande lönsamhet i driften av egna vindkraftverk. Med en ökande kunskap i marknaden om vindkraftens bristande lönsamhet både på kort och lång sikt, mycket långa handläggningstider och skyhöga kostnader för nätanslutning, kommer sannolikt värdet av byggrätterna för nya vindkraftverk att falla kraftigt jämfört med nivåerna 2010/ Farhågor för effekten av den med Norge gemensamma elcertifikatmarknaden Hur den med Norge gemensamma marknaden för elcertifikat kommer att påverka den framtida prissättningen av elcertifikaten och därmed de svenska hushållens elkostnader, är idag ovisst. Men, att den norska motsvarigheten till vår Energimyndighet, lär ha noterat ett intresse för nybyggnad av förnyelsebar kraft i Norge om 90 TWh, varav 80 TWh vindkraft och 10 TWh vattenkraft, inger farhågor både avseende systemets hållbarhet, kapacitet och dess påverkan på hushållens ekonomi. Det vi kan se idag, är att utbyggnaden av vindkraft helt uteblivit och att all kraft läggs på en utbyggnad av fallrätterna för vattenkraften om ca. 10 TWh. Denna utbyggnad påskyndas, för att bli klar och kvalificera för elcertifikat före Norska analytiker menar, tvärtemot den svenska vindlobbyn, att ambitionen i elcertifikatsprogrammet bör sänkas, alternativt att elcertifikatssystemet skall slopas helt, med hänsyn till det stadigt växande elöverskottet i Norden Hur skall elförsörjningen lösas i Sverige? Vi har idag en mycket väl fungerande elförsörjning i Sverige med renoverad och effekthöjd kärnkraft, med effekthöjd vattenkraft och med ytterligare utbyggd elproduktion från biobränsle i kraftvärmeverk. En fortsatt väl fungerande energisituation förutsätter dock, att energipolitiken ges stabila förutsättningar, vilket inte alltid varit fallet. Långsiktiga och kostsamma uppgraderingar av teknik och säkerhet i t.ex. våra kärnkraftverk, liksom nödvändig nybyggnad av ännu säkrare och mer effektiva verk, kräver en långsiktig politik. Avvecklingen av Barsebäcksverket i Skåne orsakade en kostsam obalans i elförsörjningen, vilket drabbade främst södra Sverige. Reservaggregat eldade med fossilt bränsle startades och ställdes i beredskap vintern 2010/2011 för att klara den brist som uppstod. Vindkraftens

11 otillräcklighet, som ersättning för den stängda kärnkraften i Sydsverige framgick då mycket tydligt. Opportunismen kring vindkraft och andra tungt subventionerade förnyelsebara energisystem riskerar i en framtid att sprida denna typ av haverier till resten av Sverige. Det vore inte bara en katastrof för ekonomin och välfärden utan också för landsbygden, människorna och naturen. Sverige bör ha en politik som mindre fokuserar på att subventionera den dyra och opålitliga vindkraften utan istället skapar stabila politiska fundament för grunden i vår elförsörjning, nämligen kärnkraften och vattenkraften. Kraftkällor som med rätt politiska incitament och långsiktiga spelregler fungerar när de som bäst behövs. De producerar dessutom billig och koldioxidfri el. Allt detta står i skarp kontrast till vindkraften. Vindkraften ökar inte försörjningstryggheten, den är för sin funktion beroende av vinden, vilket gör dess leveranser svåra att förutsäga. Om målet är att öka försörjningstryggheten, finns betydligt mer tillförlitlig elproduktion att tillgå, utan att nu skyddade älvar behöver byggas ut. Om det övergripande målet är att uppnå positiva effekter på vår miljö, torde det överlägset bästa sättet vara, att satsa pengarna på energieffektivisering i stället för på ökad ineffektiv och opålitlig elproduktion från vindkraft. Eventuella tillkommande elbehov i framtiden kommer att kunna tillgodoses mycket väl genom den fortsatta utbyggnaden av finsk kärnkraft och norsk vattenkraft. Våra interna flaskhalsar i stamnätet bör, som sagts, byggas bort för att ytterligare säkerställa en säker elförsörjning i hela landet vid framtida oförutsedda händelser. 3. Sammanfattning; Vindkraften är ett oöverlagt och riskfyllt slöseri med hushållens och industrins pengar! Hade vindkraften varit av avgörande betydelse för vårt lands fortsatta välstånd och vårt samhälles överlevnad, hade vi accepterat dess betydande olägenheter. Så är dock inte alls fallet. Vi anser därför, att oerhört stora bidragsbelopp helt i onödan tvingas av elförbrukarna, utan att dessa pengar gör någon egentlig nytta för landet. Detta slöseri påverkar det ekonomiska utrymmet för angelägen forskning om bättre alternativ för ny kraftproduktion, ökad energieffektivisering och angelägna förbättringar t.ex. av stamnätets idag bristande överföringskapacitet från norr till söder. Att som nu sker i Sverige, lägga ned mångmiljardbelopp på en utbyggnad av vindkraften med alla dess kända negativa konsekvenser för människor och djur, för arbetstillfällen och intäkter i turistindustrin, för naturen och miljön, med dess oerhört kostsamma krav på nya nödvändiga elnätsanslutningar, utan att detta gigantiska investeringsprogram gör någon egentlig nytta för landets elförsörjning, ter sig för oss, som ett fullkomligt absurt slöseri med samhällets, industrins och hushållens pengar.

12 Vi hittar ingen annan jämförbar företeelse i modern tid, där ett projekt av för samhället så omvälvande storlek, kunnat genomdrivas på så lösa boliner, med ett så dåligt beslutsunderlag och en så bristande genomlysning, som den nu pågående vindkraftsutbyggnaden. Svårast är dock att förstå, hur detta egenintresse för några få vindkraftsexploatörer och markägare i vår upplysta och informationsdrivna tid, kunnat få en så stark och okritisk acceptans bland våra beslutande politiker, utan att större krav ställs på att konsekvenserna och den eventuella nyttan av våra påtvingade bidrag utreds och redovisas för oss alla, på ett öppet, objektivt och begripligt sätt. Vindkraften handlar ju ändå om användande av välkänd teknik med förutsägbara ekonomiska konsekvenser inte om religionsutövning! , Föreningen Svenskt Landskapsskydd Jonny Fagerström & Björn Törnvall

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Litet kompendium om vindkraft

Litet kompendium om vindkraft 1 Litet kompendium om vindkraft Version 0,5 2015-10-01 Arbetsgruppen Vindkraft på Yxlö? www.vindkraftnynäshamn.se 2 Sammanfattning Vindkraft är en förnybar och utsläppsfri energikälla åtminstone om man

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa.

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa. Mötesanteckningar informationsmöte Vindkraftprojekt Örserum Smålandsgården, Örserum 2011 12 06 Klockan 18:00 22:00 Innan mötet inleds har deltagarna möjlighet att lyssna på en ljuddemonstration av Johan

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken 25 december 2011 kl 18:29, uppdaterad: 27 december 2011 kl 14:01BRÄNNPUNKT ELPRISER När elen nu blivit radikalt dyrare

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Frågor och svar från informationsmöte

Frågor och svar från informationsmöte Frågor och svar från informationsmöte Nedan listas de frågor som har dokumenterats från informationsmötet den 12 juni. Svaren har i vissa fall utvecklats med mer information än vad som gavs muntligt på

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har etablerat fler än 200 vindkraftverk Ca 35 anställda Kontor i Hässleholm, Vårgårda, Falun, Halmstad, Motala och Sundsvall.

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år 2014-01-14 2014-01-16 Page 1 Det som ger oss problem är inte vad vi inte vet utan vad vi är helt övertygade om, men som visar sig

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

Vindkraftsfakta. Sammanfattning:

Vindkraftsfakta. Sammanfattning: Sammanfattning: Vindkraftsfakta Vindkraften ger som minst när den behövs som mest. Kalla högtrycksdagar, när effektbehovet är som störst, är tillgänglig effekt som lägst. Myndigheten Svenska Kraftnät räknar

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Hur kan vi få stopp på vindkraftseländet?

Hur kan vi få stopp på vindkraftseländet? 1 Hur kan vi få stopp på vindkraftseländet? nyckeln till en möjlig framgång för bybor och drabbade ligger framförallt i hårt, gemensamt och envist arbete lokalt. bilda en förening, som ger de negativa

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Stockholm 2010-12-15. Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Er referens: N2010/2438/E

Stockholm 2010-12-15. Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Er referens: N2010/2438/E Stockholm 2010-12-15 Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Er referens: N2010/2438/E Yttrande över Energimyndighetens rapporter Åtgärder för att skydda elkunden mot för höga elcertifikatpriser, Gemensamt

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

EIE/04/234/SO7.38605,

EIE/04/234/SO7.38605, Sonja Ewerstein Juni 2005 Regional rapportering om införlivande av EU:s RES-e-direktiv utförd av Sonja Ewerstein, Energimyndigheten inom ramen för EU-projektet RES-e regions nr EIE/04/234/SO7.38605, work

Läs mer

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT?

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? Dan Sandros Projektchef Stena Renewable KRITERIER ATT UPPFYLLA De områden som ska prioriteras bör uppfylla vissa kriterier för att förslaget ska

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer