Efter studierna - med magister-/masterexamen från Lunds universitet Alumnstudie bland examinerade på avancerad nivå

Transkript

1 Efter studierna - med magister-/masterexamen från Lunds universitet Alumnstudie bland examinerade på avancerad nivå MATTIAS RENEHED lunds universitet

2 2 Avdelningen Kvalitet och utvärdering Lunds universitet Box Lund Tel.vx: Fax: December 2014

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Många internationella alumner med tidigare yrkeserfarenheter... 5 Första arbetet efter examen... 5 Nuvarande sysselsättning (1-5 år efter examen)... 6 Arbete i Sverige och utomlands... 6 Många med kvalificerade arbeten - men inte alltid inom utbildningsområdet... 6 Löner högt bland ekonomer... 7 Hög trivsel med arbetet särskilt bland doktorander... 7 Viktiga krav på arbetsplatsen var prioriterade områden i utbildningen... 7 Studiernas kravnivå uppfattades olika tuffare krav på grundutbildningen enligt vissa... 8 Merparten nöjda med utbildningen Inledning... 9 Undersökningens syfte Metod Datainsamling en enkätundersökning Population Svarsfrekvens Representativitet Alumnerna i undersökningen vad kännetecknar gruppen? Majoriteten har masterexamen med undantag för ekonomerna Merparten har sin grundutbildning från utlandet Internationella alumner Svenska alumner med utländsk bakgrund Många med erfarenhet av kvalificerade arbeten före sina magister-/masterstudier - särskilt bland internationella alumner Inträdet på arbetsmarknaden Tid från examen till första arbetet Tid från examen till första arbetet en jämförelse av examinerade på grund- och avancerad nivå Tidigare arbetslivserfarenheter - viktigt för yrkesetableringen? Nuvarande sysselsättning I vilka delar av världen arbetar alumnerna? Doktorander Var arbetar doktoranderna? Arbetssökande Flertalet har kvalificerade arbeten färre arbetar inom området för sin utbildning Vilka arbetar kvar på sina första arbetsplatser? Alumner med ledarskapsuppgifter Alumnernas löner och trivsel på arbetet Kvalificerade arbeten ger högre löner... 30

4 4 Längre anställningstid ger en högre löner Högre inkomster bland äldre Doktorander tjänar mindre Lön utifrån fakultetsbakgrund Lön utifrån kön Trivsel med arbetet Arbetets krav och träningen i utbildningen Doktorander Arbetskrav och utbildningens bidrag utifrån fakultetsbakgrund En jämförelse mellan svenska och internationella alumner Alumnernas tillbakablick på sin utbildning Utbildningens krav en jämförelse mellan grund- och avancerad nivå Kravet på självständighet och eget ansvarstagande Fakultetsvisa skillnader i kravnivån Hur nöjda var alumnerna med sin utbildning skulle de rekommendera den till andra?. 46 Att rekommendera andra att läsa magister-/masterutbildningar vid Lunds universitet Källor Bilaga 1: Representativitet utifrån och kön, ålder, examenstyp, examensår och fakultet. 50 Bilaga 2: Logistisk regressionsanalys... 51

5 5 Sammanfattning Bolognaprocessen är ett Europeiskt samarbete med målsättningen att främja rörlighet, anställningsbarhet och konkurrenskraft inom högskoleområdet. Som en anpassning till Bolognaprocessen införde Sverige år 2007 den avancerade utbildningsnivån vilket resulterade i att ett antal 1-2-åriga utbildningar med kandidatexamen som antagningskrav infördes i det svenska högskolesystemet. Göteborgs, Lunds och Uppsala universitet har sedan införandet i olika samarbetsprojekt granskat och följt upp implementeringen av den avancerade utbildningsnivån. Under 2012/2013 genomförde Lunds och Uppsala universitet en alumnundersökning bland tidigare magister- och masterstudenter. Undersökningen var ett samarbetsprojekt och syftade till att beskriva och kartlägga tidigare magister-/masterstudenter några år efter studierna. Föreliggande rapport är en särredovisning som fördjupar förståelsen för hur Lundaalumnerna förhåller sig till utbildning och arbete några år efter examen. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av en enkät. Enkätens huvudsakliga frågeområden behandlar alumnernas bakgrund, deras väg in på arbetsmarknaden, deras nuvarande sysselsättning och hur de anser att utbildningen har bidragit till deras utveckling av kunskaper och färdigheter. Enkäten nådde 2594 tidigare lundastudenter och besvarades av 1169, vilket ger en svarsfrekvens på 45 procent. Många internationella alumner med tidigare yrkeserfarenheter När alumnerna besvarade enkäten i maj 2013 hade de avslutat sina studier för 1-5 år sedan. Åldersmässigt var nästan samtliga mellan 25 och 34 år (9 av 10) och flertalet av dem var under 29 år. Drygt 6 av 10 var internationella alumner med grundutbildning från utlandet, företrädesvis från Asien, EU/EES eller Nordamerika. Drygt var fjärde hade sin grundutbildning från Lunds universitet och var tionde från något annat lärosäte i Sverige. I gruppen överlag kommer 7 av 10 från hem med akademiska studietraditioner i den meningen att minst en av föräldrarna har en högskoleutbildning. Med undantag för alumner från Ekonomihögskolan hade nästan samtliga färdigställt en 2-årig utbildning och tagit ut en masterexamen. Vid Ekonomihögskolan tog merparten ut en magisterexamen. Drygt hälften hade arbetat mellan sin grundutbildning och sina magister-/masterstudier. Flertalet av dem hade haft kvalificerade arbeten med krav på högskoleutbildning, företrädesvis gällde detta internationella alumner (52 procent). Bland de svenska alumnerna var erfarenheter av den här typen inte lika vanliga (21 procent). Första arbetet efter examen Beroende på alumnernas fakultetsbakgrund fick procent sitt första arbete inom 6 månader efter examen. Särskilt snabbt etablerade sig alumner från Ekonomihögskolan, Natur-

6 6 vetenskapliga fakulteten och Medicinska fakulteten. Överlag fick 9 av 10 ett första arbete som ställde krav på högskoleutbildning. Arbetslivserfarenheter före studierna tycks endast i vissa fall bidra positivt till alumnernas inträde på arbetsmarkanden. Alumner med erfarenheter av kvalificerade arbeten, där det tidigare arbetet ställde krav på högskoleutbildning, hade i viss mån kommit in snabbare på arbetsmarknaden och de har också i högre grad fått kvalificerade arbeten efter sin examen. Bland dem med erfarenheter av okvalificerade arbeten före studierna var dessa effekter inte lika framträdande. Då hade snarare gruppen utan tidigare yrkeserfarenheter en mer positiv ingång på arbetsmarknaden. Inte desto mindre hade den stora merparten av dem som haft ett okvalificerat arbete efter sin grundutbildning lyckats få kvalificerade arbeten efter sina studier på avancerad nivå. Nuvarande sysselsättning (1-5 år efter examen) När alumnerna tillfrågades om sin nuvarande sysselsättning i maj 2013 uppgav knappt 7 av 10 att de förvärvsarbetade, 14 procent att de var verksamma som doktorander, 4 procent var egna företagare och en liten grupp om 2 procent studerade fortfarande på högskola eller universitet. Knappt var tionde var arbetssökande. Arbete i Sverige och utomlands Alumner från Sverige stannar i hög utsträckning kvar på den svenska arbetsmarknaden. Bland svenska alumner i arbetslivet var 87 procent sysselsatta i Sverige och resten utomlands. Internationella alumner började inte arbeta i sina hemregioner i motsvarande utsträckning. Beroende på var i världen de kom ifrån hade mellan 26 och 55 procent återvänt till sina hemregioner, procent hade börjat arbeta i Sverige medan övriga var verksamma någon annanstans i världen. Fem procent av de svenska alumner som har påbörjat forskarutbildningen bedriver sina forskarstudier utomlands. Bland de internationella alumnerna som doktorerar är betydligt fler verksamma vid lärosäten utanför Sverige (43 procent). Samtidigt är fler än hälften av de internationella alumnerna som studerar på forskarutbildningen kvar i Sverige (57 procent). Svenska alumner som inte doktorerar är i högre utsträckning verksamma utomlands jämfört med de svenska alumnerna som doktorerar. Nästan tre gånger fler, eller 13 procent, av de svenska alumnerna som inte bedriver forskarstudier har arbete utomlands. Många med kvalificerade arbeten - men inte alltid inom utbildningsområdet Bland de yrkesverksamma alumnerna hade omkring 9 av 10 ett kvalificerat arbete i den meningen att deras arbetsuppgifter ställde krav på högskoleexamen, men alla hade inte arbete inom det område utbildningen var inriktad mot. Bland dem med kvalificerade arbeten hade ungefär hälften ett arbete som i hög utsträckning överensstämde med utbildningens inriktning. Cirka 40 procent hade ett arbete som till viss del var inom ämnesområdet medan var tionde arbetade inom ett annat område.

7 7 Drygt var fjärde alumn arbetade som chef i den meningen att deras arbete innebar att leda och fördela andra personers arbete. Bland verksamma i Afrika uppgav två av tre någon form av arbetsledande position i sitt arbete, motsvarande gällde för hälften av dem med arbete i Asien eller i Europa utanför EU/ESS-området. Bland alumner med arbete i Sverige hade knappt var femte arbetsledande uppgifter. Löner 1 högt bland ekonomer Bland alumner verksamma på den svenska arbetsmarknaden hade knappt var fjärde en månadslön på kronor eller mer, 36 procent hade löner mellan kronor och 41 procent hade månadslöner som understeg kronor. Alumner med kvalificerade arbeten hade generellt sett högre löner. Detta gällde dock inte forskarstuderande som överlag hade lägre löner. Andra faktorer som påverkar inkomstbilden är ålder och anställningstid. Alumner äldre än 35 år och alumner med en anställningstid längre än 3 år var grupper med högre löner. Alumner med studiebakgrund vid Ekonomihögskolan hade generellt sett ett högre löneläge medan alumner från Humanistisk/Teologiska fakulteten och Naturvetenskapliga fakulteten generellt sett var lägre betalda. Hög trivsel med arbetet särskilt bland doktorander Totalt uppgav 72 procent att de trivdes med sina arbeten, 15 procent var mindre nöjda och 13 procent var varken var särskilt nöjda eller särskilt missnöjda. Alumner med kvalificerade arbeten uppgav att de trivdes bättre med sina jobb än övriga och detsamma gällde dem med arbeten som i hög utsträckning motsvarande deras utbildningsinriktning. Många doktorander trivs med sina forskarstudier. Bland dem var 84 procent nöjda med att bedriva forskarstudier medan motsvarande andel bland övriga var 69 procent. Framförallt var andelen doktorander som uttryckte sig mycket positivt till sitt arbete (50 procent) högre än bland övriga alumner (28 procent). Viktiga krav på arbetsplatsen var prioriterade områden i utbildningen Alumnerna bedömde hur viktiga ett antal kompetenser var i deras arbete och hur dessa hade tränats under utbildningstiden. Alumnerna uppgav att deras arbeten i hög grad ställde krav på att kunna lösa problem, att göra kritiska bedömningar, att arbeta i team och att utföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. Samtidigt som dessa färdigheter var viktiga i arbetslivet framhöll alumnerna också att de i hög grad hade tränats i utbildningen. I doktorandernas arbetsvardag fanns inte oväntat ett stort behov av att kunna läsa och förstå vetenskapliga texter, att tillämpa vetenskapliga metoder samt att tillgodogöra sig fördjupade insikter inom det aktuella forskningsområdet. Detta var också kunskaper och färdigheter som i hög grad tränats under utbildningstiden. 1 Alumnernas löner omfattar endast yrkesverksamma i Sverige. Detta på grund av att löneuppgifterna inte är köpkraftsjusterade med hänsyn till olika länders prisnivåer.

8 8 Behovet av att kunna analysera internationella frågor var mer angeläget bland alumner med arbete utomlands. Med undantag för alumner från Medicinska fakulteten bedömdes det inte lika viktigt att göra etiska bedömningar i arbetslivet. Denna färdighet hade också tränats i lägre utsträckning under utbildningstiden. Studiernas kravnivå uppfattades olika tuffare krav på grundutbildningen enligt vissa Engelskspråkiga internationella alumner uppfattade inte studierna som lika ansträngande som de svenska alumnerna. Omkring var tredje internationell engelskspråkig alumn tyckte att arbetsbelastningen och studiernas svårighetsgrad hade varit lägre under magister-/masterstudierna vid Lunds universitet jämfört med deras grundutbildning från hemlandet. Bland de svenska alumnerna gjorde endast var tjugonde samma bedömning. Även vad gäller kraven på eget ansvarstagande och på fördjupad insikt och förståelse ansåg fler internationella engelskspråkiga alumner (ca 15 procent) än svenska (ca 3 procent) att kraven varit lägre jämfört med deras grundutbildning. Merparten nöjda med utbildningen Det stora flertalet var nöjda med sina magister-/masterutbildningar som de läste vid Lunds universitet. Drygt tre av fyra var ganska eller mycket nöjda med sina studier, var tionde var varken nöjda eller missnöjda medan 13 procent uttryckte sig kritiskt. Mest nöjda var alumner från Medicinska fakulteten och Konstnärliga fakulteten. Det stora flertalet vid Juridiska fakulteten och Lunds Tekniska Högskola var också nöjda med sina utbildningar (72 resp. 79 procent). Härifrån uttryckte emellertid uppemot var femte missnöje över utbildningen. Svenska alumner med svensk bakgrund var generellt sett mer nöjda än svenskar med utländsk bakgrund, de var också mer nöjda än de internationella alumnerna. Överlag skulle flertalet förorda utbildningen till andra personer. 6 av 10 skulle oreserverat rekommendera utbildningen till någon annan och ytterligare 3 av 10 skulle eventuellt göra det. Ungefär var tionde skulle troligen inte rekommendera utbildningen till någon annan. Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden tycks ha ganska stor betydelse för hur alumnerna ser på sin utbildning. Arbetssökande och alumner som behövde längre tid på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden var överrepresenterade i gruppen som uttrycke kritik mot utbildningen.

9 9 1. Inledning Bolognaprocessen är ett samarbete mellan 47 europeiska länder om utbildning på högskolenivå. Det övergripande syftet med Bolognaprocessen är att anpassa det nationella utbildningssystemet till en europeisk standard. Målsättningen är att stärka Europas konkurrensoch attraktionskraft som utbildningskontinent genom att skapa en europeisk utbildningsstruktur som underlättar internationell rörlighet bland studenter och lärare samt främja studenternas konkurrenskraft på den internationella arbetsmarknaden. 2 Som en anpassning till Bolognaprocessen infördes år 2007 den avancerade utbildningsnivån i den svenska högskolan. Göteborgs, Lunds och Uppsala universitet har i olika samarbetsprojekt granskat och följt upp implementeringen av den avancerade utbildningsnivån. Det första samarbetet behandlade introduktionen av den nya nivån genom platsbesök på ett urval av utbildningar inom respektive lärosäte och resultatet finns dokumenterat i rapporten The Swedish Master Project: The introduction of the second cycle at three Swedish universities 3 (2010). Inom ramen för samarbetet har även en nyckeltalsrapport sammanställts. 4 I rapporten beskrivs den avancerade utbildningsnivån utifrån perspektiv som exempelvis söktryck, antal program, antal nybörjare och övergång till forskarutbildning. Nyckeltalen baseras på registerdata som hämtats från de nationella studiedokumentationssystemen Ladok/Uppdok. Som ett tredje delprojekt har Lunds universitet och Uppsala universitet gemensamt genomfört en alumnundersökning. Alumnerna utgörs av tidigare studenter som vid respektive lärosäte har tagit examen på avancerad nivå. Denna undersökning redovisades i rapporten Först ut - En alumnstudie av de första årskullarna från de nya magister-/masterutbildningarna vid Lunds och Uppsala universitet 5. Föreliggande rapport är en särredovisning av den undersökningen och behandlar resultaten för alumner med studiebakgrund vid Lunds universitet. Undersökningens syfte Sedan introduktionen av den avancerade utbildningsnivån har ett antal nationella och internationella studenter avslutat sina magister-/masterstudier och flera av dem har haft några år på sig att etablera sig på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att öka kunskaperna 2 Universitetskanslerämbetet (2014) ( 3 Smidt. H., Dalnäs, U., Josefson, K., and Sjölund, M.: The Swedish Master Project: The Introduction of the third cycle at three Swedish universities (2010) 4 Smidt. H, Nelsson. O, Renehed. M, Borne. K, Olsson. M, Ågren. K (2013) Master II nyckeltalsrapport. Rapport nyckeltal kring studier på master- och magisterprogram vid Göteborgs, Lunds och Uppsala universitet. 5 Björnermark. M, Maandi. C, Smidt. H (2014) Först ut - En alumnstudie av de första årskullarna från de nya magister-/masterutbildningarna vid Lunds och Uppsala universitet

10 10 kring denna nya grupp alumner vars utbildningsnivå ligger mellan grundnivå och forskarutbildningsnivå. Syftet är i första hand att belysa följande områden: alumngruppens sammansättning utifrån studiemässiga, arbetslivsorienterade och sociala bakgrundsvariabler alumnernas inträde på arbetsmarknaden och deras nuvarande arbetsmarknadssituation (våren 2013) hur alumnerna i ljuset av sin arbetslivserfarenhet uppfattar sin utbildning några år efter examen.

11 11 2. Metod I detta avsnitt redogörs för de metodval och avgränsningar som ligger till grund för undersökningens genomförande. Här beskrivs vilka kriterier och ställningstaganden som gjorts i samband med framtagningen av undersökningens urval, när och hur datainsamlingen har genomförs, i vilken utsträckning alumnerna har deltagit i undersökningen samt hur representativ svarsgruppen varit i förhållande till urvalsgruppen. Datainsamling en enkätundersökning Datainsamlingen har genomförts med hjälp av en enkät. Enkäten utarbetades under våren 2013 i samarbete mellan Avdelningen Utvärdering vid Lunds universitet och Enheten för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik vid Uppsala universitet. Före utskicket testades enkäten på ett urval av alumner vid respektive lärosäte. Enkäten innehåller ett antal frågor och frågeområden med fokus på alumnernas bakgrund, deras väg in på arbetsmarknaden, nuvarande sysselsättning och utbildningens bidrag i form av kunskaper och färdigheter som alumnerna har förvärvat under sin studietid. Bakgrundsfrågorna ger en bild av de svarande utifrån tidigare studie- och arbetslivserfarenheter, gruppens fördelning utifrån svenska/internationella alumner, ålder, kön, utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Frågor om arbetsmarknaden tar upp det första arbetet efter examen, första arbetets kvalifikationsgrad samt hur utbildningen på olika sätt har bidragit till etableringen på arbetsmarkanden. Frågor om nuvarande sysselsättning tar upp alumnernas aktuella yrkes- och arbetslivssituation, detta i termer av arbete, eget företagande och arbetslöshet. Här redovisas också arbetets kvalifikationsgrad och krav, utlandsarbete, ledarskapserfarenheter och lön. I alumnernas retrospektiva bedömningar av utbildningen behandlas frågor om utbildningens kunskapsbidrag samt hur nöjda studenterna är med sina studier. Population I populationen ingår programstudenter som har avlagt en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå 6 vid Lunds universitet och som har påbörjat sina magister-/masterprogram under perioden För att ingå i populationen ska alumnerna ha avlagt en magistereller masterexamen före halvårsskiftet år Vidare ingår endast de alumner som har kontaktuppgifter i form av e-postadresser registrerade i antagningssystemet NyA alternativt en svensk bokföringsadress i studiedokumentationsregistret Ladok. 6 Anledningen till att studien endast omfattar alumner med en generell examen är att de nyetablerade 1-2-åriga magister-/masterutbildningarna nästan uteslutande leder fram till en generell examen. (Tidigare påbyggnadsutbildningar till exempelvis barnmorska eller distriktssjuksköterska ingår inte då dessa program även före inrättandet av den avancerade utbildningsnivån fanns tillgängliga att söka.)

12 12 Utifrån dessa kriterier omfattar antalet alumner i populationen 2833 personer. I samband med utskicket kom totalt 239 enkäter i retur (både digitala och postenkäter) vilket innebär att 2594 enkäter har nått respondenternas e-post- respektive bostadsadresser. 7 Svarsfrekvens Enkäten distribuerades till alumnerna under våren I första hand skickades enkäterna ut digitalt till alumnernas e-postadresser och i de fall e-postadresser saknades skickades postenkäter till respondenternas hemadresser. Till de internationella alumnerna skickades en engelsk översättning av enkäten. Av de 2594 utskick som nådde fram till respondenternas adresser valde 1169 personer att medverka vilket motsvarar en svarsfrekvens på 45 procent (tabell 1). Tabell 1: Svarsfrekvens utifrån fakultet och totalt. Population (exkl. returer) Svar Svarsfrekvens Ekonomihögskolan (EHL) % Humaniora/Teologi (HT) % Juridiska fakulteten (J) % Konstnärliga fakulteten (K) % Lunds tekniska högskola (LTH) % Medicinska fakulteten (M) % Naturvetenskapliga fakulteten (N) % Samhällsvetenskapliga fakulteten (S) % Universitetets särskilda verksamheter (USV) % Totalt % Representativitet Svarsgruppen bedöms vara representativ i förhållande till populationen sett till fakultetsbakgrund. Dock kan noteras att samhällsvetarna är något överrepresenterade och ekonomerna något underrepresenterade. Ekonomerna utgör samtidigt en tredjedel av det totala antalet svarande vilket innebär att ekonomalumnernas perspektiv tenderar att påverka resultaten vid redovisning av svarsgruppen i sin helhet. Därutöver är kvinnliga alumner och alumner med master- 7 Om alla respondenter verkligen har nåtts av den digitala enkäten är oklart. Även om enkäterna kommit fram till e-postadresserna behöver det inte betyda att alla alumner har tagit del av utskicket. Alumnerna uppgav sina e- postadresser i samband med att de ansökte till sin magister-/masterutbildning vid Lunds universitet i vilken utsträckning dessa adresser används 3-7 år senare är inte känt. Postenkäterna har i detta sammanhang en större träffsäkerhet då bostadsadresser i Ladok kontinuerligt uppdateras mot Skatteverkets folkbokföringsregister. Boende utomlands omfattas inte av Skatteverkets folkbokföringsregister.

13 13 examen något överrepresenterade. Utifrån examensår så har alumner med examen från 2012 medverkat i högre utsträckning än examinerade 2009 (se bilaga 1). I rapporten används följande förkortningar avseende fakulteter: Fakultet Ekonomihögskolan Humaniora och Teologi Juridiska fakulteten Konstnärliga fakulteten i Malmö Lunds tekniska högskola Medicinska fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Universitetets särskilda verksamheter Förkortning EHL HT J K LTH M N S USV

14 14 3. Alumnerna i undersökningen vad kännetecknar gruppen? De Lundaalumner som medverkade i undersökningen tog examen för 1 5 år sedan, men flertalet av dem avslutade sina studier under åren (ca 75 procent). De flesta alumnerna var mellan år gamla (57 procent) och knappt var tredje befann sig i åldersintervallet år. Ungefär var tionde alumn hade vid svarstillfället passerat 34-års ålder och hälften av dem var äldre än 40 år. Endast ett fåtal alumner var yngre än 25 år (ca 3 procent). Något fler kvinnor (56 procent) än män (44 procent) har deltagit i undersökningen. Det stora flertalet, 7 av 10, kommer från hem med akademiska studietraditioner i den meningen att minst en av föräldrarna har högskoleutbildning. Alumner med akademiska studietraditioner är vanligare bland de yngre alumnerna. 74 procent av dem som ännu inte fyllt 30 år kommer från hem med akademiska studietraditioner medan motsvarande gäller för 62 procent bland de äldre. Även bland de internationella alumnerna är det vanligt med högskoleutbildade föräldrar. I synnerhet gäller det internationella alumner med engelskspråkig bakgrund (76 procent). Majoriteten har masterexamen med undantag för ekonomerna Merparten av alumnerna har studerat på ett två-årigt program och har därefter avlagt en masterexamen (ca 75 procent). På samtliga fakulteter, med undantag för EHL, tillhör det ovanligheterna att alumnerna avslutar sina studier med en magisterexamen (0-10 procent). På EHL med traditioner av magisterprogram i utbildningsutbudet är förhållandet det motsatta, där avslutar de flesta sina studier med en magisterexamen (65 procent). Detta gäller i första hand de internationella alumnerna (76 procent). Merparten har sin grundutbildning från utlandet För att bli behörig till studier på avancerad nivå krävs högskoleutbildning på grundnivå. Drygt var fjärde alumn har sin grundutbildning från Lunds universitet och har således valt att även läsa sin magister-/masterutbildning i Lund. Drygt var tionde har sin grundutbildning från något annat lärosäte i Sverige. Detta innebär att merparten av alumnerna kommer från andra länder än Sverige i den meningen att de har genomfört sin grundutbildning utomlands (drygt 60 procent).

15 15 Internationella alumner 8 Enligt SCB hade Lunds universitet under läsåret 2012/ inresande studenter som för första gången studerade i Sverige. Lunds universitet är därigenom det lärosäte i Sverige som rekryterar flest internationella studenter. 9 Företrädesvis kommer de internationella studenterna hit för att studera på utbildningar som ges på den avancerade nivån. I föreliggande undersökning utgör de internationella alumnerna merparten av de medverkande. Av knappt 1200 svarande var nästan 700 internationella alumner och detta motsvarar ca 60 procent av den totala svarsgruppen. I första hand har de internationella alumnerna sin grundutbildning från lärosäten i Asien (ca 30 procent), EU/EES (ca 25 procent) eller Nordamerika (ca 13 procent). Totalt sett är alumner från ett 90-tal nationer representerade i undersökningen. Flest kommer från Kina (ca ett 70-tal) följt av USA. Därefter är representationen störst från Pakistan, Tyskland och Turkiet (tabell 2). Tabell 2: Länder där de internationella alumnerna företrädesvis har sin utbildningsbakgrund, Lunds universitet (antal) Land Antal Kina 75 USA 72 Pakistan 33 Tyskland 30 Turkiet 29 Storbritannien 25 Kanada 20 Indien 13 Andelen internationella studenter som börjar studera vid Lunds universitet varierar beroende på utbildningsområde och fakultet och påverkas givetvis också av institutionernas utbud av program med engelska som undervisningsspråk. I stort sett samtliga internationella alumner uppger att de har studerat i en internationellt mixad studentgrupp där undervisningsspråket har varit engelska. De svarande med utbildningsbakgrund vid LTH är nästan alla internationella alumner (97 procent). Även inom J och USV är det stora flertalet internationella alumner (84 resp. 87 procent). Motsvarande vid N och EHL gäller för 62 resp. 68 procent och inom S respektive M utgör de internationella alumnerna drygt hälften av de svarande. Inom HT och K är det internationella inslaget lägre (diagram 1). 8 Internationella alumner är definierade till dem som har sin grundutbildning utanför Sverige. 9 SCB (2013) Statistiska meddelanden UT 20 SM 1302

16 16 Diagram 1: Internationella alumner fördelade utifrån vilken fakultet de har sin utbildningsbakgrund (procent) Internationella alumner Svenska alumner LTH n=84 J n=55 USV n=96 EHL n=333 N n=68 M n=66 S n=259 HT n=113 K n=26 0% 20% 40% 60% 80% 100% Den internationella alumngruppen liknar den svenska sett till könsfördelning och ålder. De internationella alumnerna kommer i något högre utsträckning från hem med studietraditioner (72 procent) jämfört med svenska alumner (66 procent). På samtliga fakulteter utom EHL är också fördelningen mellan magister- respektive masterexamen relativt jämnt fördelade mellan internationella och svenska alumner. Sett till antalet svarande så har EHL flest internationella alumner. Av totalt 684 internationella alumner i svarsgruppen har 227 sin examen från EHL. Av dem har 76 procent, eller 173 personer avlagt en magisterexamen. Bland de svenska alumnerna från EHL är de magisterexaminerade betydligt färre (40 procent). Majoriteten av de svenska alumnerna från EHL valde således, i likhet med både svenska och internationella alumner vid övriga fakulteter, att läsa ett 2-årigt program och avsluta sina studier med en masterexamen. Internationella alumner med engelskspråkig bakgrund Av de knappt 700 internationella alumnerna har nästan 150 (21 procent) läst sin grundutbildning vid ett engelskspråkigt lärosäte i Nordamerika, Australien eller Storbritannien. Gruppen har i jämförelse med övriga internationella alumner i första hand förlagt sina magister-/ masterstudier inom USV, S och HT och i lägre utsträckning vid övriga fakulteter. Dessa alumner kommer också i högre grad än övriga från hem med akademiska studietraditioner (76 procent). Svenska alumner med utländsk bakgrund Bland de tio lärosätena i Sverige med flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund placerar sig Lund i mitten. Faktorer som påverkar hur stor andel svenska studenter med utländsk

17 17 bakgrund som studerar vid ett visst lärosäte är i första hand lärosätets utbildningsutbud samt befolkningens sammansättning i lärosätets upptagningsområde. Mot denna bakgrund har exempelvis Malmö högskola dubbelt så hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund jämfört med Lunds universitet. 10 Bland de cirka 430 svenska alumnerna i undersökningen har knappt var femte utländsk bakgrund i den meningen att de har sin grundutbildning från ett svenskt lärosäte samtidigt som deras föräldrar är födda utomlands. 11 De flesta har vuxit upp utomlands, 6 av 10, medan övriga har tillbringat huvuddelen av sin uppväxt i Sverige. Gruppen är generellt något äldre än övriga svenska alumner och kommer i något lägre grad från hem med studietraditioner, 63 procent. Diagram 2: Internationella alumner med/utan engelskspråkig bakgrund, svenska alumner med svensk/utländsk bakgrund utifrån fakultet LTH J USV EHL N M S HT K INT. ALUMNER: ej engelskspråkig bakgrund INT. ALUMNER: engelskspråkig bakgrund SV. ALUMNER: svensk bakgrund SV. ALUMNER: utländsk bakgrund 0% 20% 40% 60% 80% 100% Många med erfarenhet av kvalificerade arbeten före sina magister-/masterstudier - särskilt bland internationella alumner Ett område som prioriteras i alumnundersökningar är att kartlägga hur de tidigare studenterna lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. I föreliggande studie har drygt hälften av alumnerna arbetat mellan sina studier på grundnivå och sin magister-/masterutbildning. Totalt sett 10 SCB (2012) Statistiska meddelanden. Universitet och högskolor. Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11 (s 12). I Malmö skiljer sig befolkningsstrukturen jämfört med Lund. I Malmö stad föddes tre gånger fler svenskar med utländsk bakgrund jämfört med Lund (år 2012). Se SCBs webbsida: 11 SCB har definierat personer med utländsk bakgrund med att personen är utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar (Statistiska meddelanden UF 19 SM 1201). I föreliggande rapport är definitionen av utländsk bakgrund överensstämmande med SCBs definition vad gäller kriteriet med två utrikes födda föräldrar. Dock är definitionen inte överensstämmande med SCBs definition vad gäller personer som är utrikes födda detta på grund av att frågan inte ställdes i enkäten.

18 18 hade 4 av 10 varit verksamma inom ett yrke som ställde krav på högskoleutbildning, cirka 15 procent hade haft enklare typer av arbete medan resterande 45 procent saknade arbetslivserfarenhet under perioden. Det var i första hand internationella alumner och alumner som var äldre som hade erfarenheter av kvalificerade arbeten när de påbörjade sina magister-/masterstudier. Bland alumner över 35 år hade två av tre den typen av erfarenheter och bland de internationella alumnerna gällde detta för drygt hälften (52 procent). Motsvarande bland de svenska alumnerna var endast var femte (21 procent). Svenska alumner med utländsk bakgrund hade i något högre utsträckning haft kvalificerade arbeten före studierna (26 procent). Totalt hade 15 procent haft okvalificerade arbeten mellan sin grundutbildning och sina studier på avancerad nivå. Utifrån aspekter som exempelvis kön och ålder eller andra bakgrundsvariabler var andelen med erfarenheter av enklare typer av arbeten tämligen likartad. Ett undantag gällde bland alumner med studiebakgrund vid HT där procentuellt sett fler uppgav erfarenheter av enklare typer av arbeten (26 procent).

19 19 4. Inträdet på arbetsmarknaden Detta kapitel tar upp frågor kring alumnernas första arbete efter examen. Här redovisas hur lång tid det tog för alumnerna att komma in på arbetsmarknaden, första arbetets kvalifikationsnivå samt hur tidigare arbetslivserfarenheter har påverkat etableringen i yrkeslivet. Tid från examen till första arbetet Sammantaget fick det stora flertalet alumner arbete inom ett halvår efter avslutade studier. Flera av dem fick arbete innan studierna hade avslutats och några återgick till sina tidigare arbetsgivare efter att ha varit tjänstlediga för studier. Andelen alumner som varit tjänstlediga under studietiden, och sedan återgick till sina tidigare arbetsgivare efteråt, varierade utifrån vilken fakultet de läste vid. Alumner från M respektive J var tjänstlediga för studier i högre utsträckning än alumner från andra fakulteteter. Likaså varierar andelen alumner som fick arbete redan innan utbildningen avslutades. Detta gällde för drygt var tredje alumn från M, K och HT (diagram 3). Diagram 3: Tid från examen till första arbetet uppdelat utifrån grupper som: tjänstlediga under studietiden; fick arbete innan studierna avslutades; fick arbete inom 6 resp. efter 6 månader efter examen samt gruppen som ännu inte fått något arbete, utifrån fakultetsbakgrund vid Lunds universitet 12 EHL N M J HT LTH USV S K Tjänstledig under studietiden Arbete innan utbildningen avslutades Arbete<6mån Arbete>6mån Ej arbete 0% 20% 40% 60% 80% 100% Det finns skillnader mellan hur svenska alumner med svensk respektive utländsk bakgrund har kommit in på arbetsmarknaden. Bland alumner med svensk bakgrund har nästan samtliga

20 20 kommit i arbete efter sina studier (96 procent) medan motsvarande bland svenska alumner med utländsk bakgrund gäller för drygt tre av fyra (79 procent). Gruppen som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden vid svarstillfället är alltså betydligt högre bland svenska alumner med utländsk bakgrund (21 procent att jämföra med 4 procent). Bland de svenska alumnerna generellt var det fler som fick arbete redan innan studierna avslutades (omkring var tredje) jämfört med de internationella alumnerna (knappt var femte). Tjänstledighet under studietiden var vanligare bland internationella alumner och i något högre utsträckning bland dem med engelskspråkig bakgrund (diagram 4). Diagram 4: Tid från examen till första arbetet utifrån grupperna internationella alumner, internationella alumner med engelskspråkig bakgrund, svenska alumner och svenska alumner med utländsk bakgrund. Tjänstledig under studietiden Arbete<6mån Ej arbete Arbete innan utbildningen avslutades Arbete>6mån INTERNATIONELLA ALUMNER: ej engelskspråkig bakgrund engelskspråkig bakgrund SVENSKA ALUMNER: svensk bakgrund utländsk bakgrund 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tid från examen till första arbetet en jämförelse av examinerade på grundoch avancerad nivå. År 2008 publicerade SCB Inträdet på arbetsmarknaden. Enkätundersökning våren 2008 bland examinerade från högskolan 2004/05 en nationell studie över hur alumner med examen på högskolenivå lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. 13 Med utgångspunkt i SCBs underlag för personer med kandidatexamen vid Lunds universitet kan en jämförelse med den här studiens magister-/masteralumner genomföras på ett urval av examina. 14 Resultaten visar att examinerade på kandidatnivå i SCBs undersökning och exa- 13 SCB (2008) Inträdet på arbetsmarknaden. Enkätundersökning våren 2008 bland examinerade från högskolan 2004/ I samband med att SCB publicerade studien beställde Lunds universitet specialkörningar för varje enkätfråga med särskild resultatredovisning för Lunds universitet. SCBs underlag möjliggjorde endast jämförelser mellan generell kandidatexamen inom företagsekonomi, juridik och humaniora.

21 21 minerade i föreliggande rapport tidsmässigt lyckats etablera sig på arbetsmarknaden på ett likvärdigt sätt (diagram 5). I föreliggande jämförelse tycks en magister-/masterexamen varken bidra positivt eller negativt till ett snabbare inträde på arbetsmarknaden i förhållande till en examen på grundnivå. Diagram 5: Tid mellan examen och första arbetet utifrån ett urval examinerade på kandidatnivå i riket respektive magister-/masterexaminerade i föreliggande undersökning Arbete < 6 månader efter examen Arbete > 6 månader efter examen Företagsek mag/mastex (Lu) Företagsek kand.ex (Lu enl. Scb 2008) Juris mag/mastex (Lu) Juris kand.ex (Lu enl. Scb 2008) HT mag/mastex (Lu) HT kand.ex (Lu enl. Scb 2008) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tidigare arbetslivserfarenheter - viktigt för yrkesetableringen? I föreliggande undersökning har vissa hunnit skaffa sig arbetslivserfarenheter mellan studierna på grund- och avancerad nivå. Finns det skillnader mellan hur den här gruppen och gruppen utan motsvarande erfarenheter har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden? Drygt hälften (55 procent) av alumnerna har haft ett arbete mellan sin grundutbildning och sina studier på avancerad nivå medan 45 procent saknar den typen av erfarenheter 15. I första hand har de internationella alumnerna, oavsett språklig bakgrund, erfarenheter av tidigare arbete (ca 70 procent) medan de svenska alumnernas yrkeslivserfarenheter är betydligt lägre (ca 35 procent). Drygt hälften av de internationella alumnerna har dessutom erfarenheter av ett tidigare kvalificerat arbete med krav på högskoleexamen (drygt 50 procent) medan motsvarande bland de svenska alumnerna gäller för var fjärde. Andelen som haft ett okvalificerat arbete är tämligen likvärdig bland både internationella såväl som de svenska alumnerna och utgörs av omkring var femte (diagram 6). 15 Till arbete räknas inte kortare anställningar över sommarlov eller andra typer av feriearbete.

22 22 Diagram 6: Alumners erfarenheter av arbete mellan grundutbildningen och studierna på avancerad nivå utifrån internationella resp. svenska alumner. INTERNATIONELLA ALUMNER: ej engelskspråkig bakgrund engelskspråkig bakgrund Inget arbete Arbete som inte ställde krav på högskoleutbildning Arbete med krav på högskoleutbildning SVENSKA ALUMNER: svensk bakgrund utländsk bakgrund 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hur har alumnernas tidigare arbetslivserfarenheter påverkat inträdet på arbetsmarknaden? Har alumner med arbetserfarenheter före sina studier lyckats bättre i etableringen på arbetsmarknaden? Bland de svenska alumnerna etablerade sig gruppen utan arbetslivserfarenheter lika snabbt på arbetsmarknaden som gruppen med erfarenheter av okvalificerade arbeten. I båda grupperna fick 75 procent arbete inom ett halvår efter examen. I jämförelse etablerade sig svenska alumner med erfarenhet av kvalificerade arbeten något snabbare och 81 procent fick arbete inom ett halvår efter examen. De som ännu inte har etablerat sig på arbetsmarknaden utgör 7 procent oavsett om de har eller saknar tidigare yrkeserfarenheter (se tabell 3). Bland de internationella alumnerna tycks mönstret vara att alumner med tidigare erfarenheter av ett okvalificerat arbete har tagit längre tid på sig att få ett första arbete efter examen, de har också i något lägre utsträckning lyckats ta sig in på arbetsmarknaden. Det senare gäller särskilt internationella alumnerna med engelskspråkig bakgrund. Bland dem var 13 procent utan arbete i jämförelse med 4 respektive 8 procent i de övriga grupperna (se tabell 3). Ett resultat som gäller för samtliga alumner tycks vara att det inte innebär några direkta fördelar att ha erfarenheter av enklare typer av arbete i jämförelse med dem som helt saknar tidigare arbetslivserfarenheter. Ett gemensamt resultat tycks också vara att alumner med erfarenhet av kvalificerade arbeten före studierna har en kortare startsträcka in på arbetsmarknaden än övriga. Skillnaderna är dock inte särskilt omfattande (tabell 3).

23 23 Tabell 3: Tid mellan examen och första arbetet utifrån tidigare arbetslivserfarenheter före studierna och internationella resp. svenska alumner 16 Arbete<6månader efter examen Arbete>6månader efter examen Ej arbete Inget arbete mellan grundoch avanc. nivå Svensk alumner med tidigare erfarenheter av: Okvalificerat arbete mellan grund- och avanc. nivå Kvalificerat arbete mellan grund- och avanc. nivå Internationella engelskspråkiga alumner med tidigare erfarenheter av: Inget arbete mellan grundoch avanc. nivå Okvalificerat arbete mellan grund- och avanc. nivå Kvalificerat arbete mellan grund- och avanc. nivå Internationella alumner (ej engelskspråkiga) med tidigare erfarenheter av: Inget arbete mellan grundoch avanc. nivå Okvalificerat arbete mellan grund- och avanc. nivå Kvalificerat arbete mellan grund- och avanc. nivå 75% 75% 81% 75% 61% 76% 70% 60% 77% 18% 18% 13% 21% 26% 16% 28% 31% 15% 7% 7% 7% 4% 13% 8% 9% 10% 7% Första arbetet ställde krav på högskolestudier Bland dem som före sina studier på avancerad nivå hade ett kvalificerat arbete, fick nästan samtliga även efter sina studier ett arbete med motsvarande kravnivå (96 procent). I gruppen utan tidigare arbetslivserfarenheter såväl som i gruppen med okvalificerade arbeten före studierna fick det stora flertalet kvalificerade arbeten efter sina magister-/masterprogram, 90 respektive 84 procent (tabell 4). Tabell 4: Första arbetets kvalifikationsnivå utifrån tidigare arbetslivserfarenheter före studierna på avancerad nivå 17 Första arbetets kvalifikationsgrad Inget arbete mellan grund- och avanc. nivå Okvalificerat arbete mellan grund- och avanc. nivå Kvalificerat arbete mellan grund- och avanc. nivå Okval arbete utan krav på högskoleutb./motsv. 10% 16% 4% Kval arbete med krav på högskoleutb./motsv. 90% 84% 96% Tot 100% 100% 100% Sammanfattningsvis pekar resultaten på att tidigare arbetslivserfarenheter har påverkat alumnernas etablering på arbetsmarknaden positivt om de tidigare arbetslivserfarenheterna innefattat ett kvalificerat arbete. Denna grupp alumner har inte nödvändigtvis kommit in snabba- 16 Resultaten i tabellen baseras på att tjänstlediga är borttagna i beräkningen. Till arbete räknas inte kortare anställningar över sommarlov eller andra typer av feriearbete. 17 Resultaten i tabellen baseras på att tjänstlediga är borttagna i beräkningen. Till arbete räknas inte kortare anställningar över sommarlov eller andra typer av feriearbete.

24 24 re på arbetsmarknaden men har i högre grad fått kvalificerade arbeten. Erfarenheter av okvalificerat arbete före studierna tycks utifrån det här perspektivet inte innebära några direkta fördelar jämfört med dem som helt saknar tidigare arbetslivserfarenheter. Den senare gruppen har i viss mån etablerat sig snabbare på arbetsmarknaden och har i något högre grad fått ett första arbete med krav på högskoleutbildning. Inte desto mindre har 84 procent av dem som endast lyckades få ett okvalificerat arbete efter sin grundutbildning lyckats få kvalificerade arbeten efter sin examen på avancerad nivå.

25 25 5. Nuvarande sysselsättning När alumnerna tillfrågades om sin sysselsättning i maj 2013 uppgav knappt 7 av 10 att de förvärvsarbetade, 14 procent att de var verksamma som doktorander, 4 procent var egna företagare och en liten grupp om 2 procent studerade fortfarande på högskola eller universitet. Knappt var tionde var arbetssökande. Bland alumner från EHL förvärvsarbetar drygt 8 av 10 (81 procent). Detta är fler än inom övriga fakulteter. Alumner med bakgrund från N och M har i högre utsträckning än andra gått vidare till forskarutbildningen (39 resp. 30 procent). Utifrån fakultetsbakgrund är egenföretagare på det hela taget en marginell grupp med undantag för K. Bland dem har företrädesvis alumner från Konsthögskolan blivit verksamma som egenföretagare 18. LTH, S och J tillhör de fakulteter med högst andel arbetssökande (diagram 7). Diagram 7: Sysselsättning i maj Totalt samt utifrån fakultetsbakgrund EHL J S USV HT LTH M N K Förvärvsarbete Egen företagare Forskarstuderande Studerande på högskola Arbetssökande Annat Total 0% 20% 40% 60% 80% 100% Över hela gruppen arbetar 62 procent heltid medan 7 procent arbetar deltid. I åldersgruppen år är betydligt fler deltidsarbetande (17 procent) jämfört med gruppen som helhet (7 procent), och detta gäller i första hand kvinnor, vilket kan hänga samman med att deltidsarbete kombineras med föräldraledighet. 18 Tidigare undersökningar visar att tidigare studenter vid Konsthögskolan i Malmö i hög utsträckning blir verksamma som egenföretagare efter studierna. Utvärderingsenheten, Lunds universitet (2010) Musik- Konst- Teater. Alumners erfarenheter av utbildning och arbetsliv. Rapport nr 2010:261 (s 25).

26 26 I vilka delar av världen arbetar alumnerna? I alumngruppen arbetar knappt hälften utomlands och detta gäller då företrädesvis de internationella alumnerna. Bland dem arbetar drygt 7 av 10 utomlands medan knappt 3 av 10 är verksamma på den svenska arbetsmarknaden. Bland de svenska alumnerna arbetar 13 procent utomlands och resten i Sverige. Ett tydligt resultat är att alumner från Sverige i hög utsträckning har stannat kvar på den svenska arbetsmarknaden. Internationella alumner har inte återvänt till sina hemregioner i motsvarande utsträckning. Alumner från länder inom EU/EES och Afrika är de främsta hemvändarna och drygt hälften hade i maj 2013 sina arbetsplatser i samma region som de kommer ifrån (55-58 procent). Hälften av alumnerna från Asien har återvänt och detsamma gäller var tredje nord- och latinamerikan. Alumner från Mellanöstern och Nordamerika är de som i första hand är verksamma i Sverige (38 resp. 43 procent). Från övriga regioner gäller motsvarande för ungefär var fjärde (tabell 5). Tabell 5: I vilken del av världen arbetar alumnerna, utifrån deras hemregion? 19 Svenska och internationella alumner med grundutbildning från: Sverige Afrika Asien EU/EES Mellanöstern Nordamerika Syd- och mellanamerika Övriga Europa Alumner som arbetar i sin hemregion 88% 55% 46% 58% 26% 31% 34% 44% Alumner som arbetar i en ny region (utom Sverige) 12% 23% 26% 14% 30% 31% 45% 31% Alumner som arbetar i Sverige _ 22% 28% 28% 44% 38% 21% 25% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Doktorander 20 Ca 13 procent av alumnerna studerade på forskarutbildningen i maj 2013 (161 individer) och ytterligare ett 10-tal hade vid denna tidpunkt färdigställt sina forskarstudier. Alumner från M och N hade i högre grad påbörjat forskarstudier än alumner från övriga fakulteter. Ungefär var tredje alumn från M och N gick vidare till forskarutbildningen. Från EHL, K och J har betydligt färre påbörjat forskarutbildning efter sin magister-/masterexamen (diagram 8). 19 Alumnernas geografiska bakgrund utgår från var de läste sin grundutbildning/tog sin kandidatexamen. Grupperna består av minst 20 individer om inget annat anges.

27 27 Diagram 8: Andel forskarstuderande, utifrån fakultetsbakgrund (maj 2013) 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% M N LTH USV HT S J K EHL Var arbetar doktoranderna? Många internationella alumner som bedriver forskarstudier gör detta i Sverige medan endast ett fåtal av de svenska doktoranderna är verksamma utomlands. Bland de internationella alumnerna som doktorerar är 57 procent verksamma i Sverige och övriga 43 procent utomlands. Bland de svenska doktoranderna läser nästan samtliga sin forskarutbildning i Sverige (95 procent) (diagram 9). Diagram 9: Var bedriver svenska respektive internationella alumner som doktorerar sina forskarstudier? Fo.utb. bedrivs i Sverige Fo.utb. bedrivs utomlands Svenska alumer som doktorerar Internationella alumner som doktorerar 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bland internationella såväl som svenska doktorander i utlandet (44 personer) bedriver drygt hälften sina studier i länder inom EU/EES (25 personer) och nio av dem är verksamma i något av våra nordiska grannländer.

28 28 Arbetssökande 21 Totalt uppger 108 alumner att de är arbetssökande. 71 av dem har varit utan arbete sedan examen medan resterande 37 personer har haft ett jobb efter utbildningen men stod utan sysselsättning vid svarstillfället i maj Omkring var tionde internationell alumn var arbetssökande och motsvarande gällde för 7 procent av de svenska alumnerna. Inom gruppen svenska alumner är det omfattande skillnader i arbetslöshetstalen. Bland svenska alumner med utländsk bakgrund är var femte arbetssökande vilket endast gällde för var tjugonde bland övriga svenska alumner (diagram 10). En lägre sysselsättningsgrad bland högskoleexaminerade med utländsk bakgrund bekräftas även i nationella studier. 22 Diagram 10: Nuvarande sysselsättning bland internationella alumner med/utan engelskspråkig grundutbildning och svenska alumner med/utan utländsk bakgrund. int.ej.eng alumn int.eng alumn svensk alumn sv.med utl bakgrund Förvärvsarbete Egen företagare Forskarstuderande Studerande på högskola Arbetssökande Annat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Flertalet har kvalificerade arbeten färre arbetar inom området för sin utbildning Drygt 9 av 10 alumner hade i maj 2013 ett kvalificerat arbete i den meningen att deras arbetsuppgifter ställde krav på högskoleexamen. Det var dock inte lika självklart att alumnerna arbetade inom det område utbildningen var inriktad mot. Bland dem med kvalificerade arbeten hade ungefär hälften ett arbete som i hög utsträckning överensstämde med utbildningens inriktning. Cirka 40 procent hade ett arbete som till viss del var inom utbildningsområdet medan var tionde arbetade inom ett annat område. 22 SCB (2010) Inträdet på arbetsmarknaden. Examinerade från högskolan 2006/2007. Temarapport 2010:6 sid 9