Jordbruksinformation Ekonomi i fruktodling. Kalkyler för äpple

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbruksinformation 5 2010. Ekonomi i fruktodling. Kalkyler för äpple"

Transkript

1 Jordbruksinformation Ekonomi i fruktodling Kalkyler för äpple

2 Ekonomi i fruktodling Kalkyler för äpple Text: Johan Ascard, Jordbruksverket, Alnarp Andreas Hansson, Äppelriket Österlen Ek. För., Kivik Bengt Håkansson, SLU, Alnarp Henrik Stridh, Äppelriket Österlen Ek. För., Kivik Marcus Söderlind, LRF-GRO, Jönköping Foto: Johan Ascard och Henrik Stridh (sid. 6 och 7 t.v.) Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Fruktodlingen i Sverige Kalkyler för fyra företagstyper Arbetsbehov Känslighetsanalyser Maskiner och byggnader Stort och litet gårdspackeri Förädling av frukt Viktiga slutsatser Utveckla fruktodlingen Kalkylmodellen Anpassa kalkylerna Förklaringar till kalkylerna Omloppskalkyl Känslighetsanalyser Driftskalkyl Nyplanteringskalkyl Investeringskalkyler Packerikalkyl Mer att läsa Tabeller och figurer Översikt samlingstabeller för odling, lagring och packning Kalkyler för stor konventionell odling, 20 ha Kalkyler för stor ekologisk odling, 20 ha Kalkyler för stort gårdspackeri, 1000 ton Kalkyler för konventionell odling, 5 ha Kalkyler för ekologisk odling, 5 ha Kalkyler för litet gårdspackeri, 200 ton

3 Tabeller och figurer Översikt odling, lagring och packning Tabell 1. Översikt kostnader för odling. Fyra typföretag. Tabell 2. Översikt kostnader för lagring och packning. Stort och litet gårdspackeri. Stor konventionell odling, 20 ha Tabell 3. Omloppskalkyl 15 år. Figur 1. Känslighetsanalys bruttoskörd Figur 2. Känslighetsanalys svinn och industrifrukt Figur 3. Känslighetsanalys arbetstid Tabell 4. Driftskalkyl år 5 15 Tabell 5. Arbetstimmar och traktortimmar Figur 4. Arbetsbehov per månad Tabell 6. Arbetsbehov per moment och månad Tabell 7. Kostnader för nyplantering Tabell 8. Arbetstid och arbetskostnader vid nyplantering Tabell 9. Kostnader för maskiner Tabell 10. Kostnader för bevattningscentral Tabell 11. Kostnader för byggnader Stor ekologisk odling, 20 ha Tabell 12. Omloppskalkyl 15 år Figur 5. Känslighetsanalys bruttoskörd Figur 6. Känslighetsanalys svinn och industrifrukt Figur 7. Känslighetsanalys arbetstid Tabell 13. Driftskalkyl år 5 15 Tabell 14. Arbetstimmar och traktortimmar Figur 8. Arbetsbehov per månad Stort gårdspackeri för 1000 ton Tabell 15. Kostnader för lagring och packning Tabell 16. Kostnader för lager och packeri Konventionell odling, 5 ha Tabell 17. Omloppskalkyl 15 år Figur 9. Känslighetsanalys bruttoskörd Figur 10. Känslighetsanalys svinn och industrifrukt Figur 11. Känslighetsanalys arbetstid Tabell 18. Driftskalkyl år 5 15 Tabell 19. Arbetstimmar och traktortimmar Figur 12. Arbetsbehov per månad Ekologisk odling, 5 ha Tabell 20. Omloppskalkyl 15 år Figur 13. Känslighetsanalys bruttoskörd Figur 14. Känslighetsanalys svinn och industrifrukt Figur 15. Känslighetsanalys arbetstid Tabell 21. Driftskalkyl år 5 15 Tabell 22. Arbetstimmar och traktortimmar Figur 16. Arbetsbehov per månad. Tabell 23. Arbetsbehov per moment och månad Tabell 24. Kostnader för nyplantering Tabell 25. Arbetstid och arbetskostnader vid nyplantering Tabell 26. Kostnader för maskiner Tabell 27. Kostnader för bevattningscentral Litet gårdspackeri för 200 ton Tabell 28. Kostnader för lagring och packning Tabell 29. Kostnader för lager och packeri 3

4 Förord Denna skrift innehåller helt nya kalkyler för fruktodling. Kalkylerna avser odling av äpple, men kan anpassas för päron och andra fruktslag. Många kostnader beror på odlingens storlek och mekanisering. Därför har vi gjort olika kalkyler för stor och medelstor fruktodling, och separata kalkyler för konventionell och ekologisk odling. Det finns också känslighetsanalyser som visar hur skördenivån, andelen svinn och arbetsbehovet påverkar självkostnadspriset. Arbetsbehovet i odlingen beskrivs både per arbetsmoment och per månad. Det finns särskilda kalkyler för lagring, packning och försäljning i gårdspackerier. Det finns däremot inga kalkyler för förädling av frukt. I texten finns beskrivningar och slutsatser av kalkylerna. Underlagen till kalkylerna är hämtade från äppleodlare, främst i södra Sverige. Vi har också använt uppgifter från andra kalkyler och kompletterat med egna beräkningar. Vi tackar alla som bidragit med uppgifter och lämnat värdefulla synpunkter på kalkylerna. Alnarp, Jönköping och Kivik i mars 2010 Johan Ascard Andreas Hansson Bengt Håkansson Henrik Stridh Marcus Söderlind 4

5 Sammanfattning I denna skrift finns kalkyler för stor äppleodling med 20 ha och medelstor odling med 5 ha. Det finns separata kalkyler för konventionell och ekologisk odling. Kostnaderna för lagring, packning och försäljning finns i separata packerikalkyler. Alla kalkylerna avser moderna tätplanteringar med svagväxande grundstammar med skördenivåer för södra Sverige. Kostnaderna för nyplantering är kr/ha inklusive arbetskostnader i odlingar med träd per hektar. Medelarealen i svensk fruktodling är ca 5 ha men de stora producenterna har betydligt större arealer. Kalkylerna för stor fruktodling på 20 ha utgår från att företagaren är fruktodlare på heltid. Företaget kan vara anslutet till producentförening eller ha eget packeri. Det finns många konventionella odlingar som är större än 20 ha men inga ekologiska som är större än 10 ha. Arealen 20 ha har ändå valts för att studera ekonomin i jämförbara odlingar som ett underlag vid omställning till ekologisk odling. Kalkylerna för 5 ha bygger på att fruktodlingen är en deltidsverksamhet. Kalkylerna visar att självkostnadspriset (odlingskostnaden) i stor konventionell fruktodling med en bruttoskörd på 40 ton/ha är 4,76 kr/kg äpple för osorterad frukt före lagring och sortering. I den medelstora odlingen blir odlingskostnaden 5,46 kr/kg. Detta är ett medelpris för alla kvaliteter som säljs som konsumtionsäpplen. Industrifrukt som sorteras bort värderas till 1,50 kr/kg. Den lägre produktionskostnaden i den stora odlingen beror på högre mekanisering och rationellare produktion. Odlingskostnaden i ekologisk odling är ungefär dubbelt så hög som i konventionell odling. Självkostnadspriset är 11,44 kr/kg för osorterade konsumtions - äpplen i ekologisk odling på 5 ha och 9,61 kr/kg i en ekologisk odling på 20 ha. Ekologiska industriäpplen värderas till 2,00 kr/kg. Kalkylerna bygger på en bruttoskörd på 22 ton/ha, varav drygt 15 ton/ha konsumtionsfrukt. De höga kostnaderna i ekologisk odling beror främst på lägre skördenivåer, men även på större arbetsbehov för ogräsreglering. Känslighetsanalyserna visar att självkostnadspriset påverkas mycket av skördenivån och arbetskostnaden. Självkostnaden för lagring, packning och försäljning beräknas till 3,40 kr/kg i ett stort gårdspackeri för ton och 3,77 kr/kg i ett litet gårdspackeri för 200 ton. Många odlare är anslutna till en producentförening som sköter lagring, packning och försäljning. Priset till odlare för osorterad konventionell frukt kan variera kraftigt beroende på storleksutfall och sorter, men ett genomsnitt på 4,50 kr till 5,50 kr är rimligt. Ekologisk frukt betingar ungefär det dubbla priset. De kalkylerade självkostnadspriserna är således i nivå med normala försäljningspriser till odlare. I praktiken varierar lönsamheten mycket beroende på t.ex. skördenivåer och lönekostnader. Den totala produktionskostnaden för löspackad frukt (odling, lagring och packning) blir 8,16 kr/kg för konventionell frukt i den stora odlingen som själv sorterar sin frukt medan kostnaden i den mindre odlingen blir 9,23 kr/kg. Motsvarande självkostnadspriser för ekologisk frukt blir 13,01 respektive 15,21 kr/kg. Kalkylerna visar att en ny och modern fruktodling kan vara lönsam med de kostnader och intäkter som kalkylerna bygger på. Det finns ett utrymme för en ökad svensk fruktodling. De höga försäljningspriserna för ekologiska produkter tyder på att ekologisk och konventionell odling i dagsläget kan vara ungefär lika lönsamma. Inledning Ekonomiska kalkyler kan vara värdefulla både vid större förändringar i ett företag och vid mer vardagliga beslut. Den som planerar att starta eller utvidga en fruktodling eller lägga om en konventionell odling till ekologisk behöver beslutsunderlag. Kalkyler kan även behövas som underlag för stora investeringar i maskiner och byggnader. Vid driftsplanering är ekonomiska kalkyler en central del och vid prisförhandlingar är det värdefullt att veta vad det kostar att producera. Äldre kalkyler för fruktodling Det har länge saknats aktuella kalkyler för svensk fruktodling. Länsstyrelsen i Östergötland tog fram bidragskalkyler för konventionell fruktodling på talet (Wissman, 1996). Detta är driftskalkyler för en etablerad odling och de saknar kostnader för nyplantering. Schabloner används för maskiner och byggnader, liksom för packning. Det finns danska kalkyler för konventionell äppleodling (Pedersen, 2006; Nielsen, 2009) och ekologisk äppleodling (Korsgaard, 2007). I Norge finns kalkyler för ekologisk fruktodling (Bøthun m.fl. 2008; Norsk Institut for Landbruksøkonomisk forskning, 2008). I Tyskland har KTBL (2002, 2005) publicerat kalkyler både för konventionell och ekologisk fruktodling. Liknande kalkyler finns i Schweiz (Arbokost, 2009). I England finns också kalkyler för ekologisk fruktodling (Firth & Lennartsson, 1999; Firth, 2005; Lampkin, m.fl., 2006). 5

6 Nya kalkyler för fruktodling I denna skrift presenteras exempel på kalkyler för stor och medelstor fruktodling, med konventionell eller ekologisk inriktning. I verkligheten varierar förutsättningar och resultat oerhört mycket mellan olika företag och landsdelar. Stora skillnader finns särskilt för skördenivåer, arbetsinsatser och maskinkostnader. Kalkylerna visar hur lönsamheten kan beräknas, men för att vara användbara som verkliga beslutsunderlag måste kalkyler alltid göras med verkliga data från det egna företaget. Fruktodlingen i Sverige I Sverige produceras idag bara cirka 15 procent av de äpplen vi konsumerar. Fruktodlingen i Sverige omfattar 1789 ha (2008) fördelat på 324 företag (Jordbruksverket, 2009). Av denna areal är 80 procent äpple (1 432 ha). Medelskörden av äpple är endast 15 ton/ha, vilket beror på att det finns mycket gammal och extensiv fruktodling. Hälften av äppleträden i Skåne är äldre än 15 år. Moderna konventionella äppleodlingar i södra Sverige får medelskördar på ca 40 ton/ha, och det finns nya ekologiska äppleodlingar som får bruttoskördar på drygt 20 ton/ha. Kalkyler för fyra företagstyper Detta häfte innehåller endast kalkyler för äpple eftersom det är det dominerande fruktslaget. Kalkylerna kan relativt enkelt anpassas till päron, och andra fruktslag. Fruktodlingar skiljer sig mycket i storlek och inriktning, vilket påverkar intäkter och kostnader. Genom att presentera kalkyler för både ett större och ett mindre typföretag hoppas vi att de flesta ska känna igen sig i någon grupp och kunna anpassa lämpliga kalkyler till egna förhållanden. 1. Stor konventionell fruktodling, 20 ha Företagaren är fruktodlare på heltid och certifierad enligt IP SIGILL. Fruktodlingen är en modern tätplantering med svagväxande träd per hektar. Denna typ av odlare kan lämna hela eller delar av frukten till en producentförening för lagring, packning och försäljning. Odlaren kan också ha eget lager och packeri och själv sälja frukten till grossist. Denna typ av företag finns främst i de stora fruktodlingsdistrikten. 2. Stor ekologisk fruktodling, 20 ha Som ovan men med ekologisk odling, certifierad enligt KRAV:s eller EU:s regler. Odlingen har samma typ av tätplantering som den konventionella odlingen, men något större avstånd mellan träden och ca 2600 träd per hektar. Det finns ännu inte så stora ekologiska fruktodlingar i Sverige (den största är ca 10 ha) men vi har ändå valt denna storlek för att kunna jämföra med en stor konventionell odling, och med tanke på att utvecklingen går mot större odlingsenheter. De stora volymerna av frukt produceras i stora odlingar i södra Sverige. Bilden visar en nyplanterad odling med uppbindning enligt Yoke-system. Huvuddelen av den svenska frukten produceras av stora företag i södra Sverige. Till stora fruktodlare räknar vi företag med hektar frukt per företag. De huvudsakliga fruktarealerna finns i Skåne, men större odlingar finns även i Vätternbygden, i Mälardalen och i övrigt utspridda i södra och mellersta Sverige. De flesta ekologiska fruktodlingar är relativt små och ingår ofta som en del i en annan landsbygdsverksamhet. Produkterna säljs ofta lokalt och många förädlar en del av frukten och säljer även must och andra förädlade produkter. Medelarealen i ekologiska fruktodlingar är cirka 2 ha, vilket kan jämföras med den totala fruktodlingen i Sverige, som har en medelareal på 5,5 ha. De största ekologiska fruktodlingarna har för närvarande 5 10 ha frukt. 3. Konventionell fruktodling, 5 ha Fruktodlingen är en deltidsverksamhet vid sidan av annat arbete på gården eller utanför. Det är samma typ av tätplantering som i den stora konventionella odlingen, men maskinparken är enklare. Frukten lämnas till en producentförening eller större odlare med lager och packeri. Odlaren kan också packa frukten själv. Frukten säljs till grossister, butiker eller direkt till kund. En del av frukten kan förädlas till must och andra produkter. 4. Ekologisk fruktodling, 5 ha Som ovan men ekologisk odling och med 2600 träd per hektar. Denna odlingsstorlek motsvarar de större ekologiska odlingarna i Sverige idag, och det är en rimlig storlek för att kunna bära investeringarna i maskiner och byggnader. Det är ungefär samma slags utrustning som behövs för en odling på 1 eller 5 ha, och därför kan kalkylerna enkelt anpassas till mindre odlingar. Många av dagens ekologiska fruktodlingar drivs mer extensivt och har lägre avkastning än i kalkylerna, och man får då göra fler ändringar i kalkylerna för att de ska bli användbara för denna typ av odling. 6

7 I tabell 1 finns en sammanställning av några viktiga nyckeltal för dessa fyra företagstyper. odlingen är investeringskalkylen baserad främst på nya byggnader och specialmaskiner, men begagnade basmaskiner. I den lilla odlingen har vi räknat främst på begagnade maskiner och befintliga byggnader. Beräkningar av maskin- och byggnadskostnader för odling finns i tabell 9 11 och Kostnaderna för lager och packeri finns i tabell 16 och 29. Läs mer om kostnader för maskiner och byggnader i avsnittet Förklaringar till kalkylerna. Det finns många mindre fruktodlingar som är ett komplement till annan verksamhet. Arbetsbehov Kostnaden för arbetskraft är den i särklass största driftskostnaden, och utgör cirka 80 procent av särkostnaderna. För planering av arbete och anställningar är det viktigt att känna till den totala arbetstidsåtgången och hur arbetet fördelar sig över säsongen. I varje odlingskalkyl är arbetskostnaden uppdelad på arealbundna och skördebundna timmar. Stort och litet gårdspackeri Vissa odlare har eget lager och packeri medan andra levererar sin frukt i storlådor till en producentförening direkt efter skörd. Kalkyler har gjorts för ett stort gårdspackeri för 1000 ton frukt och ett litet packeri för 200 ton frukt per år. Gårdspackerierna i kalkylerna är dimensionerade så att de kan packa frukt från en större areal än 20 resp. 5 ha, vilket innebär att de kan packa frukt även åt andra odlare. Läs mer om packerikalkylerna i avsnittet Förklaringar till kalkylerna. I tabell 2 finns en sammanställning av några viktiga nyckeltal för stort och litet gårdspackeri. I de stora odlingarna har vi räknat med att det mesta arbetet med beskärning, handgallring och skörd utförs av anställda lantarbetare, medan förmannen eller ägaren utför en större andel av det totala arbetet i de medelstora odlingarna. Arbetstiden specificeras per arbetsmoment och månad i tabell 5, 6, 14, 19, 22 och 23, och i figur 4, 8, 12 och 16. Dessa kan användas som en utgångspunkt för planering av arbetet i de olika företagstyperna. De angivna arbetstiderna är mycket ungefärliga och kan i praktiken variera mycket. Arbetsbehovet för nyplantering anges separat i tabell 8 och 25. Läs mer om arbetskostnader under rubriken Förklaringar till kalkylerna. Känslighetsanalyser Självkostnadspriset i kalkylerna påverkas mycket av skördenivån och arbetsbehovet. Känslighetsanalyserna i figur 1 3, 5 7, 9 11 och visar hur självkostnadspriset påverkas när skörden, andelen bort - sorterad frukt och arbetsbehovet varierar. Maskiner och byggnader I kalkylerna har vi räknat på maskiner och byggnader som är rimliga i respektive odling. I den stora frukt - Ett stort gårdspackeri kan packa frukt även från andra odlare. Om man inte packar frukten på ett gårdspackeri finns det andra alternativ. Många odlare i Skåne är anslutna till en producentförening, som sköter både lagring, packning, marknadsföring och försäljning åt odlarna. Odlare som är anslutna till Äppelriket Österlen betalar en avgift som täcker bingar, transport, lagring, packning, och försäljning. I denna kostnad ingår även en grundavgift för medlemskap, administration, marknadsföring, driftsfond och odlingsrådgivning. Genom föreningens driftsfond kan odlaren få en reducering till cirka hälften av kostnaden för inköp av bland annat träd och hagelförsäkring. Äppelrikets packeri har en kapacitet på ton. 7

8 En del mindre odlare sorterar frukten för hand. De kan då t.ex. plocka frukten i 25 kg-lådor och sedan sortera den för hand direkt i lådor med 12 kg som levereras till kund. Dessa företag har inga kostnader för packeriutrustning, men har å andra sidan höga arbetskostnader för plockning och sortering. Vi har inte gjort några kalkyler för denna typ av sortering. Förädling av frukt Den frukt som inte kan säljas som konsumtionsfrukt i klass I säljs ibland som industrifrukt. Intäkten för industrifrukt är i kalkylerna satt till 1,50 kr/kg för konventionell frukt och 2,00 kr/kg för ekologisk frukt, men i verkligheten kan priset variera mycket. Många är intresserade av att själv pressa frukt och sälja must i egen regi för att öka intäkterna. Detta gäller inte minst för dem som driver äldre, extensivt skötta fruktodlingar och som får hög andel industrifrukt. Det finns även företag som förädlar den egna frukten till andra produkter t.ex. äpplemos och torkad frukt. Vi har dock inte gjort några kalkyler för förädling av frukt. Kostnaderna för att bygga ett musteri är relativt höga. Många odlare lämnar därför sin frukt till musteri. Flera mindre musterierna kan pressa mindre kvantiteter frukt separat så att odlaren kan få sin egen must tillbaka. Om musten ska marknadsföras som ekologisk och musteriet inte är certifierat enligt Krav:s eller EU:s regler för ekologisk produktion, måste ett så kallat lönproduktionsavtal tecknas mellan odlaren, musteriet och certifieringsorganet. Priset för att få frukt pressad kan variera mellan 4 och 17 kronor per liter must beroende på företag och kvantiteter. Man kan t.ex. få frukten pressad för 8 10 kronor per flaska på 65 cl. Därutöver tillkommer kostnaden för flaskan och fraktkostnaden av både frukt och färdig produkt. Lokalproducerad äpplemust som säljs på torg eller i gårdsbutik kostar ofta kr per 65 cl-flaska, dvs kr per liter. Det är ibland stor prisskillnad mellan konventionell och ekologisk must. Viktiga slutsatser Konventionell odling Självkostnadspriset (odlingskostnaden) i den stora konventionella odlingen med 20 ha äpple är 4,76 kr/kg äpple för osorterad frukt före lagring och packning, räknat på den mängd som kan säljas som konsumtionsäpplen. I den medelstora odlingen med 5 ha är motsvarande självkostnadspris 5,46 kr/kg (Tabell 1). Dessa självkostnadspriser förutsätter en bruttoskörd på 40 ton/ha, vilket många odlare i södra Sverige uppnår i moderna odlingar. Den lägre kostnaden i det stora företaget beror på stordriftsfördelar, dvs. att maskinkostnader och andra samkostnader fördelas på en större produktion i det stora företaget och arbetet utförs mer rationellt på grund av den högre mekaniseringen. Ekologisk odling Produktionskostnaden för ekologiska äpplen är ungefär dubbelt så hög som för konventionellt odlade äpplen, vilket främst beror på lägre skördar, men även på mer arbete för ogräsreglering och skörd (Tabell 1). I den ekologiska odlingen med 5 ha beräknas självkostnadspriset till 11,44 kr/kg och i en stor ekologisk odling med 20 ha till 9,61 kr/kg. I kalkylerna för ekologisk odling har vi räknat med betydligt lägre skördenivå och större svinn än i konventionell odling. En del av denna skillnad beror på att vi bedömt att risken för lägre skörd på grund av skadegörare är större i ekologisk än i konventionell odling. Försäljningspris och lönsamhet Avräkningspriset till odlare kan variera kraftigt beroende på storleksutfall och sorter, men ett genomsnitt på 4,50 till 5,50 kr/kg för konventionellt odlade äpplen i södra Sverige är rimligt. Ekologisk frukt betingar ungefär det dubbla priset. Försäljningspriserna är således i nivå med de kalkylerade självkostnadspriserna. I praktiken varierar lönsamheten mycket beroende på t.ex. skördenivåer och lönekostnader. De höga försäljningspriserna för ekologiska produkter tyder på att ekologisk och konventionell odling kan vara ungefär lika lönsamma, under förutsättning att man kan producera äpplen till de självkostnadspriser som kalkylerna anger. I Mellansverige kan försäljningspriser på lokalproducerade äpplen vara relativt höga. Dessa höga priser krävs för att täcka de högre produktionskostnaderna i dessa företag, som ofta är relativt små och har lägre skördenivåer än i södra Sverige. Skördenivå och arbetskostnader Känslighetsanalyserna visar att självkostnadspriserna är mycket beroende av skördenivån, fruktens kvalitet och arbetskostnaderna (figur 1 3, 5 7, 9 11 och 13 15). Hög skörd och lite bortsortering är således viktiga förutsättningar för att kunna producera äpple till låga kostnader. Även arbetskostnaderna har stor betydelse för produktionskostnaden. Många äldre och extensiva odlingar har betydligt lägre skördenivåer än vad dessa kalkyler bygger på, vilket talar för att deras produktionskostnader bör vara mycket höga. Å andra sidan finner många odlare enklare och billigare lösningar och har längre avskrivningstider på maskiner och byggnader än i dessa kalkyler. Många familjeföretag har inte heller full kostnadstäckning för sitt eget arbete. För att små odlingsföretag ska kunna täcka sina höga kostnader måste de ofta sälja produkterna direkt till butik eller konsument, eller förädla frukten. 8

9 Många odlare är anslutna till en producentförening som tillhandahåller storlådor och tar hand om lagring, packning och försäljning. I mindre företag utförs ofta en stor del av arbetet av ägaren. Odlarens egen lön är i kalkylerna satt till förmanslön, medan lön för anställd personal för plockning, kartgallring och beskärning är satt till avtalsenlig lön för lantarbetare. I praktiken blir emellertid ägarens lön det som blir kvar när allt annat är betalt. Säljs frukten under självkostnadspriset innebär detta att ägaren inte får fullt betalt för sitt arbete. Små företag I denna skrift finns inga kalkyler för små företag med några enstaka hektar, men många äldre och ekologiska fruktodlingar är av denna storlek. I små odlingar med en areal på något eller några hektar blir produktionskostnaden hög. En kalkyl för ekologisk äppleodling på 1 hektar, av samma typ som i kalkylen för 5 ha, blir motsvarande odlingskostnad ca 17 kr/kg. För att täcka de höga kostnaderna kan produkterna säljas direkt till butik eller konsument och en del av frukten kan pressas till must. Direktförsäljning och förädling medför dock även mer tidsåtgång och högre kostnader. Nyplantering Alla kalkylerna avser modern tätplantering eftersom den typen av odling är nödvändig för att få en god lönsamhet i fruktodling. Kostnaderna för nyplantering av en modern äppleodling är höga. Med 3200 träd per hektar (0,8 m x 3,25 m) blir etableringskostnaderna ca kr/ha inklusive arbetskostnader (tabell 1 och 7). Om trädantalet är 2600 träd per hektar (1 m x 3,25 m), vilket är vanligt i ekologisk odling, blir etableringskostnaden ca kr (tabell 1 och 24). Maskinkostnader Maskinkostnaderna per hektar är lägre i den stora odlingen trots att vi räknat med större, nyare och mer avancerade maskiner än i den medelstora odlingen (tabell 9, 10, 26 och 27). Den högre mekaniseringen gör också att arbetskostnaden blir lägre per kg frukt i en stor odling. Maskiner är emellertid dyra och investeringarna måste anpassas till företagets storlek. Investeringskostnaden för maskiner i det stora odlingsföretaget beräknas till ca 1,3 miljoner kronor (tabell 9 och 10). Det är ungefär samma maskinbehov i konventionell och ekologisk odling. I ekologisk odling behövs en dyrare maskin för mekanisk ogräsreglering, men det behövs å andra sidan ingen gödselblandare. I den medelstora odlingen beräknas investeringskostnaden för maskiner till ca kr, vilket förutsätter att de flesta maskiner köps begagnade (tabell 26 och 27). Lagring och packning Självkostnadspriset för lagring och packning blir 3,40 kr/kg i ett stort gårdspackeri för 1000 ton och 3,77 kr/kg i ett litet packeri för 200 ton frukt (tabell 2). Skillnaden beror främst på att kapaciteten är högre i det stora packeriet. I verkligheten kan kostnaderna för lagring och packning variera mycket. Totalt självkostnadspris För att få fram priset till grossist adderas självkostnadspriset för odling med kostnaden för lagring och packning. Det totala självkostnadspriset blir 8,16 kr/kg för konventionella äpplen i den stora odlingen 9

10 som själv sorterar sin frukt medan kostnaden i den mindre odlingen blir 9,23 kr/kg. Motsvarande självkostnadspriser för ekologisk frukt blir 13,01 respektive 15,21 kr/kg. Dessa priser förutsätter leverans av löspackad frukt i returbackar. Packning i tråg eller plastpåsar innebär högre kostnader. Kalkylerna jämför ekologiska och konventionella äpplen i lika stora odlingar för att kunna jämföra produktionskostnader om en konventionell odling ställer om till ekologisk odling. I praktiken produceras konventionell frukt på betydligt större företag än de ekologiska. De flesta ekologiska fruktodlingar är mindre än 5 ha. Det innebär att de största konventionella företagen kan ha lägre produktionskostnader än vad kalkylerna anger, medan de flesta ekologiska odlingar förmodligen har högre produktionskostnader än i kalkylerna. Å andra sidan räknar kalkylerna med relativt nya maskiner och byggnader. I praktiken har många små företag enklare tekniska lösningar och kan ha lägre arbetskostnader. Utveckla fruktodlingen Även om kalkylerna visar att en fruktodlare får täckning för kostnaderna är lönsamheten tydligen inte tillräcklig för att fruktodlingen ska öka. Fruktodlingen har minskat något mellan 2005 och 2008 (Jordbruksverket, 2009). Under samma tid har den ekologiska fruktodlingen ökat något. Det finns idag ett intresse för ökad svensk fruktodling för att täcka efterfrågan på närproducerad frukt. Den inhemska produktionen av äpple i Sverige är mindre än 15 procent av konsumtion. För ekologiska äpplen är självförsörjningsgraden ännu mindre. Det pågår en värvningskampanj hos Äppelriket Österlen Ek. För. för att få fler och större fruktodlare. Den ekologiska fruktodlingen ökar men inte tillräckligt för att motsvara efterfrågan. Det kan förklaras av att ekologisk odling innebär en högre risk för skördebortfall än konventionell odling. Många är osäkra på hur de klarar skadedjur, sjukdomar och ogräs i ekologisk odling. EU:s regler gör det svårt för etablerade konventionella fruktodlare att successivt ställa om till ekologisk odling. Det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete om ogräsreglering och växtskydd för att öka skördarna och minska kostnaderna i den ekologiska odlingen. Försäljningskanalerna för ekologisk frukt är inte så utbyggda som för konventionella produkter. Det ökade intresset för ekologiska produkter i dagligvaruhandeln och det faktum att de flesta grossister börjat hantera ekologiska produkter har på senare tid förbättrat avsättningsmöjligheterna för de ekologiska odlarna. Börja odla frukt Innan du börjar odla frukt är det viktigt att ta kontakt med en rådgivare för att undersöka om du har rätt förutsättningar med tanke på odlingens läge, klimat m.m. Fruktodling ställer stora krav på att odlingsåtgärder utförs i rätt tid. Även i en mindre odling blir det arbetstoppar. Redan från början kan det vara bra att undersöka om det finns personer i grannskapet som du kan anställa kortare perioder eller per timme. För att lyckas med fruktodling krävs även tillgång till bevattning under torrperioder. Med tanke på de höga kostnaderna för specialmaskiner är det viktigt att du kan fördela kostnaderna på en större areal än bara några enstaka hektar. Etableringskostnaderna för denna typ av tätplantering är höga och förutsätter en noggrann skötsel för att ge avkastning på investeringen. Du kan å andra sidan få en hög skörd av kvalitetsäpplen. Det finns utrymme för mer fruktodling i Sverige för att täcka efterfrågan på närproducerad frukt. 10

11 Många som har fruktodlingen som en del i en verksamhet vill gärna ha en mer extensiv typ av fruktodling med färre och större träd. Denna typ av fruktodling kräver mindre skötsel men ger också avsevärt mindre skörd och mer varierande kvalitet. Du kan välja att själv sälja din frukt eller ansluta dig till en producentförening. För att även få användning för den frukt som inte kan säljas som konsumtionsfrukt (Klass I) kan du pressa must eller vidareförädla frukten till andra produkter. Även ett mindre företag kan bli en intressant leverantör av t.ex. must till restauranger och mindre butiker om du nischar in dig på specialprodukter som de större leverantörerna inte har. Om produkterna säljs på gården är det viktigt att gårdsbutiken har ett bra läge. Direktförsäljning och förädling av frukt tar mycket tid men ger å andra sidan mer intäkter. Utöka fruktodlingen När du investerar i ny teknik är det viktigt att investeringskostnaderna kan fördelas på en tillräckligt stor produktion. När volymerna ökar är det viktigt att avsättningen är tryggad. När du ökar produktionen kommer det att behövas fler anställda under säsongen. Därför är det viktigt att på ett tidigt stadium försäkra dig om att du kan ordna tillräckligt med arbetskraft. Att ha många anställda kräver en bra arbetsorganisation, ibland med flera arbetsledare. Administrationen blir också mer omfattande när antalet anställda ökar. Om du tänker skaffa eget packeri är det viktigt att tänka på att flertalet av de stora livsmedelskedjorna kräver att packeriet är certifierat enligt ett eller flera kvalitetssäkringssystem. Odla frukt i en producentförening Det kan vara en fördel att ansluta sig till en producentförening, oavsett om du är stor eller liten odlare. Det finns bara ett fåtal odlarägda föreningar i Sverige och den störste är Äppelriket Österlen Ek. För. i Kivik. Producentföreningen tillhandahåller bingar, sköter transport, lagring, packning och försäljning. Är du ansluten till Äppelriket Österlen Ek. För. ingår även rådgivning och fortbildning i avgiften. Ställ om till ekologisk odling Om du ställer om befintliga fruktträd från konventionell till ekologisk odling är omställningstiden normalt tre år. Det är inte lätt att ställa om äldre träd. De sorter som används i konventionell odling är ofta inte de mest lämpliga för ekologisk produktion. Under alla omständigheter måste du räkna med att det tar några år innan odlingen och skördenivåerna anpassat sig. Det är oftast bättre att plantera nya träd på redan omställd mark. Då kan marken förberedas med odling av gröngödslingsgrödor för att få bort fleråriga ogräs före plantering. Du kan också välja odlingssystem och sorter som lämpar sig för ekologisk odling. En stor skillnad är att skörden blir lägre och ofta mer varierande i en ekologisk odling jämfört med en konventionell fruktodling. Som ekologisk odlare måste du arbeta mer förebyggande med skadedjur och växtsjukdomar och har inte så många direkta åtgärder att ta till när du får ett angrepp. Även gödslingen kan vara dyrare i ekologisk odling. Arbetsmässigt är ogräsbekämpningen den största skillnaden mellan konventionell och ekologisk odling. Du behöver extra arbetskraft för handrensning även om du har bra redskap för mekanisk ogräsbekämpning. Du får normalt betydligt högre priser för ekologiska produkter. Merpriset kan vara ungefär det dubbla. Transport och försäljningskostnader kan också vara högre eftersom försäljningskanalerna inte är så väl utbyggda som för konventionella produkter. Mindre ekologiska odlare säljer ofta direkt till konsument och lägger mycket tid på försäljning och transport men får samtidigt ett högre pris för produkterna än vid försäljning till grossist. Kalkylmodellen Frukt av olika slag är långa kulturer med stora kostnader första året i samband med plantering. Därefter följer en uppbyggnadsperiod när träden växer till sig och skörden ökar år från år för att så småningom ge full skörd. Efter ytterligare ett antal år börjar träden åldras, medelskörden sjunker och slutligen blir det dags att röja fältet. Nuvärdemetoden Plantering av en fruktodling är en investering. Den beräkningsmodell vi använder är en investeringskalkyl enligt nuvärdemetoden. Modellen har stora likheter med den som användes av Jordbruksdepartementet (1994). Inbetalningar och utbetalningar visas schematiskt i figur A. Planteringsåret betecknas som brukligt är i nuvärdekalkyler med år 0. Året efter planteringsåret räknar vi med att få en liten skörd. Intäkterna från försäljning är emellertid lägre än kostnaderna för skötsel, skörd m.m. detta år vilket illustreras av att den blå nedåtgående stapeln är längre än den bruna. År 1 och även år 2 måste alltså ytterligare pengar skjutas till eftersom försäljningsintäkterna understiger kostnaderna. Först tredje året efter plantering är in- och utbetalningar ungefär lika stora, 4:e året blir det ett litet netto och från och med 5:e året räknar vi med full skörd. Förenklingar måste alltid göras i förkalkyler, dels för att framtida inbetalningar och utbetalningar bara kan vara uppskattningar, dels för att kalkylen ska bli rimligt enkel och överskådlig. Det senare är anledningen 11

12 Figur A. Penningflöden i en fruktodling under hela livslängden. Kkr/ha Penningflöden i fruktodling År till att vi inte lagt in någon skördenedgång under slutet av kulturperioden och inte heller någon röjningskostnad. I kalkylen måste vi göra ett antagande om fältets livslängd. Vi har räknat med 15 år exklusive planteringsåret. Årsmånsvariationerna är stora i fruktodlingar. Under gynnsamma år kan skörden bli hög. Andra år kan frost i blomningen, hagel, skadedjurs- och sjukdomsangrepp orsaka stora skador. Variationerna måste istället beaktas genom att de värden som används är uppskattningar av medelvärden där såväl goda som dåliga år vägts in. Skördenivån definieras som den mängd som plockas och transporteras in till packeriet. Från denna avgår sedan en viss andel svinn som kastas och en viss andel industrifrukt som säljs till ett lågt pris. Resten säljs som konsumtionsäpplen. Nuvärdemetoden räknar med räntor på penningflödena i kalkylen. Eftersom kostnaderna är stora vid plantering medan intäkterna först kommer när träden bär frukt blir räntan en väsentlig kostnad. Kalkylräntan bör sättas till bankens utlåningsränta plus en riskpremie. Vi har satt kalkylräntan till 6 %. Självkostnadsmodell I detta arbete har vi valt en självkostnadsmodell. Priset på industrifrukt har vi satt till 1,50 kr/kg i konventionell odling och till 2,00 kr/kg i ekologisk odling. I omloppskalkylerna beräknas det medelpris som krävs på konsumtionsäpplena över hela kulturperioden för att alla kostnader i odlingen ska täckas. Detta självkostnadspris kan sen jämföras med det pris odlaren tror sig kunna få ut. Kan produkterna säljas till ett högre pris är odlingen lönsam. Omloppskalkyl Produktionskostnaden för frukten beräknas i en omloppskalkyl som tar hänsyn till alla de år som träden 12 står på fältet. Omloppskalkylen bygger på en anläggningskalkyl och en driftskalkyl. I anläggningskalkylen beräknas planterings- och anläggningskostnader för fältet och i driftskalkylen beräknas intäkter och kostnader under ett normalår med full skörd, dvs. åren 5 till 15. Skörd och skördebundna kostnader respektive arealbundna kostnader under uppbyggnadsåren 1 till 4 beräknas sedan som procentsatser av motsvarande kostnader under ett fullskördeår. I omloppskalkylen beräknas den avskrivning på investeringen under uppbyggnadsperioden som ska belasta ett fullskördeår. Därefter beräknas självkostnadspriset då nuvärdet av hela odlingsinvesteringen är 0. Modellen är uppbyggd så att det ekonomiska resultatet under vart och ett av odlingsåren blir 0. Under uppbyggnadsfasen ses fältet som en tillgång som successivt ökar i värde för att sedan skrivas av när de årliga intäkterna börjar överstiga de årliga kostnaderna. Driftskalkylens uppställning + Intäkter Arealbundna särkostnader odlingsarbete, gödsel, växtskydd mm Skördebundna särkostnader skördearbete m.m. = Täckningsbidrag (TB) Samkostnader avskrivningar på maskiner, byggnader administration, mark m.m. avskrivning av uppbyggnadsårens kostnader = Resultat Kostnaderna i driftskalkylen för maskiner, bevattningscentral och byggnader bygger på separata kalkyler där årskostnaden för dessa beräknas. För ett redan existerande odlingsfält är beslutssituationen annorlunda än vid en nyetablering. Om frågan

13 är huruvida fältet ska behållas några år till eller röjas räcker det med att göra en bidragskalkyl. Är täckningsbidraget positivt bör fältet få vara kvar om det inte kan användas till något annat som ger högre täckningsbidrag (TB). Är nyplantering av frukt ett alternativ bör TB för de gamla träden jämföras med den nya kulturens samkostnader exklusive avskrivningen på uppbyggnadskostnaden, dvs. ca kr/ha i den stora konventionella odlingen. Särkostnader Särkostnaderna är värdet av material, arbete och andra tillgångar som förbrukas direkt eller indirekt i produktionen. Särkostnader är de kostnader som är direkt relaterade till kulturen och som bortfaller om den inte skulle odlas. Gödsel, växtskyddsmedel och emballage är exempel på särkostnader. Timanställdas arbete är en typisk särkostnad medan fast anställdas löner mer har karaktär av samkostnad. I kalkylerna betraktar vi emellertid allt arbete som särkostnad för att räkna på samma sätt i alla företag oberoende av personalens anställningsform. Arealbundna och skördebundna särkostnader summeras separat i driftskalkylerna. Om skörden av någon anledning förstörs måste ändå de arealbundna kostnaderna betalas medan de skördebundna minskar eller bortfaller. De arealbundna kostnaderna ger en bild av risken i odlingen i ett kort perspektiv. I omloppskalkylen behandlas arealbundna och skördebundna kostnader på skilda sätt. De skördebundna kostnaderna antas vara proportionella mot skörden under uppbyggnadsåren medan de arealbundna växer enligt en egen procentsats. Samkostnader Samkostnader är kostnader som berör hela företaget och som finns kvar även om man slutar odla en gröda. Avskrivningar på maskiner och byggnader är kostnader som finns kvar tills föremålen är fullt avskrivna eller säljs. Även investeringar som finansieras med egna pengar ska räknas med eftersom ägaren, på samma sätt som banken, ska få tillbaka satsat kapital med ränta. Andra samkostnader är administration, försäkringar och markränta. Samkostnaderna måste på något sätt fördelas på de grödor som odlas. Vi har valt att fördela samkostnader per arealenhet. De större företagens stordriftsfördelar beror främst på att samkostnaderna fördelas på fler hektar. I små företag blir samkostnaderna förhållandevis stora även vid användning av äldre maskiner och enkel administration. Täckningsbidrag Täckningsbidraget (TB) ger viktig information när ett företag ska planera produktionen, bestämma vilka grödor som ska odlas och hur stora arealer av varje. I en självkostnadskalkyl är TB per definition lika med samkostnaderna. Vid bidragskalkylering måste försäljningspriset uppskattas. Blir då TB = 0 innebär det att intäkterna räcker för att betala material och arbete i kulturen. Däremot blir det inget över för att täcka samkostnaderna. Så länge täckningsbidraget är över noll bör man fortsätta att odla en gröda om inget mer lönsamt alternativ finns. Ett litet bidrag till samkostnaderna är bättre än inget alls. Ibland kan det även vara motiverat att odla om TB är negativt. Det kan vara rimligt att acceptera ett negativt TB om man själv gör jobbet och ingen mer lönsam sysselsättning finns eller om kulturen ingår som en viktig del i ett sortiment och är viktig för företagets profil. Resultat Ekonomiskt resultat är intäkter minus alla kostnader. I kostnaderna ingår även eget arbete, avskrivningar på maskiner och byggnader och ränta på eget och lånat kapital. Ett nollresultat innebär att både sär- och samkostnader täcks. När maskiner och annan utrustning blivit uttjänta ska de också vara betalda. Om de från början finansierats med egna medel ska pengar finnas avsatta för att köpa nytt. När samtliga kostnader tas med i kalkylen kan man räkna på två sätt: 1. Totalkostnadskalkyl. Ett rimligt försäljningspris sätts i kalkylen och resultatet beräknas. 2. Självkostnadskalkyl. Det försäljningspris som behövs för att uppnå nollresultat beräknas. Vi har valt att göra självkostnadskalkyler eftersom priserna på frukt varierar kraftigt, bland annat beroende på hur produkterna säljs. Resultatet i alla våra kalkyler är alltså noll. Det självkostnadspris vi räknat fram ska jämföras med de priser det är möjligt att få ut för produkterna. Kan de säljas till ett högre pris är produktionen lönsam. Görs kalkylen för ett konkret företag som har god uppfattning om vilket pris man kommer att få kan det vara lämpligare att göra totalkostnadskalkyler. Det förväntade försäljningspriset anges då i kalkylen och resultatet visar kulturens förväntade vinst. Anpassa kalkylerna Kalkylerna i detta häfte är gjorda med 2009 års priser och de speglar typiska förhållanden i de olika företagstyperna. Du måste alltid anpassa kalkylerna till det egna företaget när de ska användas som beslutsunderlag. Använd då dina egna kostnader, skördenivåer och arbetstider. Har företaget varit igång några år finns historiska data och erfarenheter att utgå ifrån, som kan justeras till aktuella förhållanden. Vissa uppgifter finner man enkelt på fakturor och avräkningar. Stora företag som säljer allt till grossist vet exakt hur mycket som såldes förra året medan företag med gårdsbutik eller torghandel kanske inte vägt och skrivit upp hur mycket som skördats och sålts av respektive produkt. Vill man följa upp produktions- 13

14 kostnader och lönsamheten på de olika kulturer som odlas måste sådana registreringar göras. Arbetet är den största kostnaden i de flesta grödor. För att kunna effektivisera arbetet och fördela arbetskostnaderna rätt bör du registrera hur många timmar du lägger på olika arbetsmoment i varje gröda. Uppföljningen ska vara enkel att göra och inte för detaljerad. Anteckna för hand och gör sedan beräkningarna i ett kalkylprogram. Den bästa tidsuppföljningen är den som blir gjord hela säsongen. Förklaringar till kalkylerna Omloppskalkyl Omloppskalkylerna är en sammanställning av intäkter och kostnader under hela kulturens omlopp (tabell 3, 12, 17 och 20). De är gjorda som en nuvärdeberäkning med kalkylräntan 6 %. Trädens livslängd beräknas till 15 år. Vid långa investeringar blir resultatet mera positivt om inflationen tas med i beräkningen. Vi har dock valt att sätta inflationen till 0 eftersom det varit mycket låg inflation de senaste åren. Planteringsåret anges som år 0. Året efter planteringsåret beräknas träden ge 10 % av full skörd, andra året efter plantering 25 % osv. för att femte året efter plantering vara uppe i full skörd. Åren 5 15 antas ekonomiskt sett vara lika varför dessa kan sammanfattas i en kolumn. De skördebundna kostnaderna antas vara direkt proportionella mot skörden. De arealbundna kostnaderna utgörs av arbete i samband med skötseln av odlingen samt växtskydds - medel, gödsel och annat material. Dessa kostnader antas året efter planteringsåret vara 70 % av vad de är ett år med full skörd. De ökar sedan långsamt till år 5 när odlingen ger full skörd. Samkostnaderna såsom administration, fasta maskinkostnader, byggnader m.m. fördelas lika under alla år oberoende av skördenivå. Ett ekonomiskt överskott beräknas för varje år. Detta är negativt till och med år 2 vilket innebär att odlaren måste tillföra pengar två år efter planteringsåret. Överskottet multipliceras med nuvärdefaktorn till ett årligt nuvärde och detta summeras successivt till en nuvärdesumma. För att beräkna självkostnaden för konsumtions - äpplena beräknar programmet ett pris som ger nuvärdesumman 0 för hela omloppsperioden. Känslighetsanalyser Känslighetsanalyserna visar hur självkostnadspriset förändras om väsentliga antaganden i kalkylerna varieras. De faktorer som varierats är skördenivån (figur Kalkylerna baseras på moderna tätplanteringar med träd per hektar. 14

15 1, 5, 9 och 13), andelen svinn och industrifrukt (figur 2, 6, 10 och 14) samt arbetstiden för anställd personal (figur 3, 7, 11 och 15). Om skörden avviker från kalkylens skördenivå förändras arbetstiden för plockning i motsvarande grad eftersom plockarna skördar en viss mängd per timme. Förmansarbetet räknar vi med är konstant och likaså drivmedelsförbrukningen i samband med skörd. Skördenivån har stor betydelse för självkostnadspriset eftersom det bara är skördearbetet som minskar vid lägre skörd och alla andra kostnader då måste betalas av ett mindre antal kg. Den andra känslighetsanalysen visar hur självkostnadspriset förändras om andelen svinn eller industrifrukt ändras. Frukt som kastas eller säljs till industri plockas på normalt sätt men sorteras bort i packeriet. Det tredje känslighetsdiagrammet visar självkostnadsprisets beroende av antalet arbetstimmar för anställd personal under året. Arbetstiden kan variera beroende på olika sorters behov av kartgallring samt på hur plockningen organiseras och hur lätt det är att plocka frukten. Driftskalkyl Areal Driftskalkylerna är gjorda för företag med totalt 5 eller 20 ha äpple (tabell 4, 13, 18 och 21). Kostnader och intäkter anges i båda fallen per hektar. Företagsstorleken har stor betydelse för kostnaderna för maskiner och byggnader och möjligheterna att investera i modern teknik. Skördenivå Kalkylerna anger rimliga medeltal på skördenivåer för en välskött odling av äpple i södra Sverige, med den typ av tätplantering som beskrivs i nyplanteringskalkylerna (tabell 7 och 24). Vi har tagit hänsyn till att vissa år blir skörden väsentligt lägre på grund av hagel, frost eller skadegörare. Skördenivåerna kan i praktiken variera mycket. Skördenivåerna är satta till 40 ton/ha brutto i konventionell odling och 22 ton/ha brutto i ekologisk odling. Medelskördarna kan dock bli betydligt lägre om man har en fruktodling med både nya och gamla träd, en mer extensiv odling eller en odling i Mellansverige. Andelen industrifrukt är satt till 5 procent i konventionell odling och 25 procent i ekologisk odling. Svinnet är satt till 2 procent i konventionell odling och 5 procent i ekologisk odling. Den säljbara andelen konsumtionsäpplen (Klass I) motsvarar ett årsmedeltal för lagrade produkter. Den säljbara andelen kan således vara högre eller lägre beroende på hur länge frukten lagras. Självkostnadspris och intäkter Intäkter för konsumtionsfrukt beräknas som skördenivån multiplicerad med det beräknade självkostnadspriset (produktionskostnaden). Priset för kon - sumtionsfrukt är alltså inte ett försäljningspris utan ett kalkylerat självkostnadspris för odling och skörd. Kostnader för lagring, packning och försäljning beräknas i de separata packerikalkylerna (Tabell 15, 16, 28 och 29). Självkostnadspriset beräknas för hela fruktodlingens livslängd, så att summan av nuvärdena blir noll år 15 i omloppskalkylerna (tabell 3, 12, 17 och 20). Intäkten för industrifrukt antas vara 1,50 kr/kg i konventionell odling och 2,00 kr/kg i ekologisk odling. Gårdsstöd Intäkt för gårdsstöd är satt till kr, vilket motsvarar ett medeltal i fruktodlingsområden i Skåne. Miljöersättning I kalkylerna för ekologisk odling finns en intäkt på 7500 kr för miljöersättning för certifierad ekologisk fruktodling. Arbetsbehov i odlingen Arbetstider för olika moment baseras på verkliga arbetstider och har i vissa fall beräknats. I praktiken varierar arbetstiden mycket för olika moment. Arbetsbehovet per hektar är generellt högre i den mindre odlingen på grund av mer ställtid och lägre kapacitet på maskiner. Skördekapaciteten är lägre i ekologisk odling på grund av lägre hektarskörd. Arbetsbehovet för nyplantering anges separat i tabell 8 och 25. Arbetskostnader i odlingen Särskilt i små företag utförs en stor del av arbetet av ägaren och den egna familjen. Ersättningen för eget arbete är satt något högre än förmanslön enligt lantarbetaravtalet. Lön för plockare, och delvis även personal för kartgallring och beskärning, är satt till avtalsenlig lön för okvalificerade lantarbetare. I praktiken blir emellertid ägarens lön det som blir kvar när allt annat är betalt. Säljs frukten under självkostnadspriset innebär detta att ägaren inte får fullt betalt för sitt arbete. Arbetskostnaden för lantarbetare för beskärning, skörd m.m. är satt till 170 kr/tim vilket motsvarar en bruttolön på ca 109 kr/tim. Avtalsenlig lön för personal som arbetat i företaget minst ett år eller två säsonger är 105 kr/tim. Timkostnaden kan i praktiken vara både högre och lägre. För personal under 26 år är arbetsgivaravgiften endast 15,49 % jämfört med 31,42 % för dem som är över 26. För anställda under 26 år är därför arbetskostnaden ca 20 kr lägre per timme. I den totala timkostnaden kan man även inkludera kostnader för t.ex. skyddskläder och personalvård. 15

16 Arbetskostnaden för ägare och förman är satt till 220 kr/tim vilket motsvarar en lön på ca 140 kr/tim plus semesterlön, sociala avgifter och avtalsförsäkringar. Lönen för utbildad förman enligt trädgårdsavtalet är 123,40 kr/tim (juni 2009 maj 2010). Den relativt höga lönen i kalkylerna motiveras av att förmän arbetar en hel del övertid i samband med sprutning och vid högsäsong. Många företag har en ännu högre timkostnad för administration och annat arbete. Gödsel I konventionell odling har vi räknat med att fast mineralgödsel tillförs tre gånger per säsong. Växtnäring tillförs också via droppbevattningen. Dessutom tillförs bladgödsel samtidigt med vissa växtskyddsprutningar. I ekologisk odling baseras kalkylen på att organisk gödsel tillförs tre gånger per år. Den kan bestå av komposterad stallgödsel eller pelleterad organisk gödsel. Arbetstiden för spridning av organisk gödsel är högre än för mineralgödsel. Växtskydd Kostnaden avser normal användning av växtskyddsmedel. Vi har räknat med 15 behandlingar i konventionell odling och 10 behandlingar i ekologisk odling, vara de flesta sprutningarna är mot äppleskorv. Arbetstiden för sprutning skiljer något mellan stor och medelstor odling på grund av att arbetstiden för blandning och rengöring av sprutan fördelas på fler hektar i den stora odlingen. Ogräsbekämpning Arbetstiden för mekanisk ogräsbekämpning i ekologisk odling baseras på 6 behandlingar per år och att man i stor odling använder en tvåradig fruktfräs med hög kapacitet, men en enradig maskin i medelstor odling. Dessutom kompletteras med 45 timmar handhackning per hektar. I konventionell odling sprutas under träden med kemiska ogräsmedel tre gånger per år. Drivmedel för traktor Rörlig traktorkostnad innefattar drivmedel och smörjmedel. Vi har räknat med 60 kr/tim för en 50 kw-traktor och 42 kr/tim för en 40 kw-traktor (Algerbo, m.fl. 2008) och lagt till 25 % för smörjmedel mm. Detta blir totalt 75 kr/tim för en traktor på 50 kw och 52 kr/tim för en traktor på 40 kw. Ränta på rörelsekapital Kreditbehovet kan ses som den checkräkningskredit som behövs för att klara av de första månaderna innan betalningarna börjar komma in för sålda produkter. Räntesatsen består av årsavgiften samt räntekostnad för den period krediten utnyttjas. Driftskapitalsräntan är satt till 3 % av de odlingsbundna kostnaderna, vilket motsvarar en årsränta på ca 6 %. Arrende/jordränta Vi har räknat på en markkostnad på 3000 kr/ha, men i verkligheten kan kostnaden vara både högre och lägre. Certifiering Avgifter anges för ekologisk certifiering i ekologisk odling och för IP-certifiering i konventionell odling. Kostnaden är satt till kr per företag och fördelas på arealen. Administration och övriga samkostnader Kostnaderna för administration och övriga samkostander är satta till 3000 kr/ha för den stora odlingen Investeringskostnaden för en nyplanterad äppleodling är kr per hektar inklusive droppbevattning och staket. 16

17 och kr/ha för 5 ha odlingen. Dessa kostnader avser t.ex. kontorskostnader, personaladministration, försäkringar, redovisning, telefon, medlemsavgifter och facktidskrifter. Resultat Eftersom det är självkostnadskalkyler har produktpriset justerats så att resultatet blir noll. Nollresultat innebär att alla kostnader täcks. Intäkterna räcker för att täcka alla löpande utgifter och dessutom till att förnya avskriven utrustning. Kostnaden för stängsel avser 200 meter per hektar vilket innebär att stängsel för två sidor belastar varje hektar. Kostnaderna för sekundärfilter, signalkabel och droppslang tas upp under kostnader för nyplantering, medan kostnader för bevattningscentral anges i investeringskalkylerna (tabell 10 och 27). Vi har utgått från att vissa arbeten för till exempel dränering, stallgödselspridning och stolpsättning köps in, medan andra arbeten utförs av egen personal. Arbetstimmar, traktortimmar och köpta tjänster specificeras i tabell 8 och 25. Arbetskostnaden 180 kr/tim är en medelkostnad som baseras på att merparten av arbetet utförs av lantarbetare och en mindre del av förmannen. Investeringskalkyler Basmaskiner och specialmaskiner I den stora odlingen har vi räknat på nya special - maskiner och delvis begagnade basmaskiner. Kostnaderna i den medelstora odlingen baseras på begagnade maskiner. Unga äppleträd med uppbindning enligt Yoke-system. Nyplanteringskalkyl I både konventionell och ekologisk odling har vi räknat med ett intensivt odlingssystem med tätplanterade träd på svagväxande grundstammar med droppbevattning och uppbindning med stolpar, vajrar och bordsystem (Yoke system). Kostnader för nyplantering beräknas vara desamma i stor och medelstor odling, men kostnaderna för nyplantering är cirka 10 procent lägre i ekologisk odling beroende på färre träd (tabell 7 och 24). I konventionell odling har vi räknat med 3200 träd per hektar (0,8 m x 3,25 m) (tabell 7) medan vi i ekologisk odling räknat med 2600 träd per hektar (1,0 m x 3,25 m) (tabell 24). Det är vanligt i ekologisk odling med minst 1 meter mellan träden för att få luftigare trädkronor. Med större trädavstånd blir det också lättare att bekämpa ogräs mekaniskt mellan träden och det blir färre trädstammar att hacka ogräs kring. Vid beräkningen av antal träd har vi dragit från ca 10 procent av arealenför vändtegar. Kostnaden för kompost och stallgödsel är satt till kr/ton, inklusive transport, men kan i praktiken vara både lägre och högre. Nya maskiner avskrivs på 12 år varefter de har ett restvärde på ca 25 % av nypriset. Begagnade maskiner avskrivs på 6 år i de stora odlingarna och på 10 år i de medelstora. Maskinkostnaderna har beräknats med annuitetsmetoden. En kalkylränta på 6 % ger ungefär samma resultat som en medelårsberäkning med 7 % kalkylränta. I maskinkostnaden ingår kostnader för reparationer och underhåll. Dessa är beräknade med hjälp av uppgifter från databasen Agriwise (2009) och beror på årlig användningstid, maskinens nypris och en uppskattad underhållsfaktor som beror på maskintyp. Bevattningscentral Kostnader för bevattningscentral anges separat (tabell 10 och 27). Kostnader anges för pumpanläggning, filter, gödselblandare och automatskåp. I ekologisk odling bortfaller kostnaden för gödselblandare. Kostnaderna för sekundärfilter, signalkabel och droppslang tas upp under kostnader för nyplantering (tabell 7 och 24). Byggnader för maskiner och personal I den stora odlingen beräknas kostnaden för en nybyggd plåthall. Byggnaden skrivs av på 25 år. Dess - utom har kostnad tagits upp för inredning av personalutrymmen i en befintlig byggnad (tabell 11). I den medelstora odlingen räknar vi med att verksamheten kan bedrivas i befintliga byggnader med små förändringar. Kostnaderna för byggnader i den medelstora odlingen tas upp till en schablonkostnad på kr/år (tabell 18 och 21). 17

18 Kostnader för lager och packeri tas upp i packerikalkylerna (tabell 16 och 29). Packerikalkyl Det finns en kalkyl för ett stort gårdspackeri för ton frukt (tabell 15 och 16) och en för ett mindre packeri för 200 ton frukt (tabell 28 och 29). Underlaget är delvis från verkliga packerier men bygger också på uppgifter från olika leverantörer. Kostnad för lagring och packning Kostnaden för lagring och packning avser löspackad frukt i returlådor. Kostnaden för hanteringen av industrifrukt är satt till noll, vilket innebär att hela kostnaden för lagring och packning belastar konsumtionsfrukten. Olika packerier hanterar kostnader och intäkter för industrifrukt på olika sätt. Arbetsbehov och arbetskostnader Arbetsbehov och arbetskostnader i packeriet är baserade på uppgifter från gårdspackerier. Arbetstimmarna baseras på löspackad frukt i returlådor, vilket är vanligt idag. Vid lavpack eller packning i plastpåsar eller tråg ökar arbetskostnaden. Packerikalkylerna bygger på att arbetsbehovet per kg frukt är lägre i det större packeriet. Ett mindre packeri kan dock ibland ha större flexibilitet och t.ex. låta personalen arbeta med annat när packeriet står stilla, vilket kan göra att arbetskostnaderna per kg frukt kan variera mycket beroende på hur arbetet organiseras. I packerikalkylerna har månadslönen satts till kr/mån för sorteringspersonal och kr/mån för förman. Enligt trädgårdavstalet 1 juni maj 2010 är månadslönen kr för arbetare över 18 år som varit anställd i företaget minst 24 månader, kr för arbetande förman, och för förman med trädgårdsutbildning. El Elåtgången för kyl och packeri baseras på uppgifter från packerier, men kan variera mycket. För nedkylning av frukten från 15 till 0 grader åtgår ca 15 kwh/ton vilket är 10 % av den beräknade elförbrukningen. Elpriset är satt till 0,80 kr/kwh. Storlådor Kostnaden för storlådor till skörd beräknas till 0,08 kr/kg frukt. En trälåda kostar ca 600 kr i inköp. Emballage Kostnad för en stor returlåda på 12 kg är satt till 4,00 kr, vilket inkluderar logistikavgift (3,75 kr), etikett (0,10 kr), pallkostnad (0,05 kr) och ränta på pantkostnaden (0,10 kr). Markbehandling i en stor ekologisk fruktodling med en tvåradig fruktfräs. 18

19 Hög skörd av konsumtionsfrukt i Klass 1 är viktig för att få ett lågt självkostnadspris. Plastpåse Kalkylerna baseras på löspackad frukt, men det finns utrymme i kalkylen för att lägga till plastpåsar, vilket efterfrågas främst till ekologisk frukt. Transport Kostnaderna för transport från odling till packeri och från packeri till kund är satt till 0,30 kr/kg i stort packeri och 0,40 kr/kg i litet packeri. Skillnaden motiveras av att frakten blir billigare när stora volymer skickas i fulla lastbilar. Kostnaden 0,30 kr/kg motsvarar en transport på ca 150 km med full lastbil. Försäljningskostnad I det stora gårdspackeriet är försäljningskostnaden satt till 0,20 kr/kg och i det lilla till 0,30 kr/kg. I praktiken säljs produkterna på många olika sätt med högst varierande försäljningskostnader och priser. Högre försäljningskostnader kan innebära att man får bättre betalt för produkten. Vid direktförsäljning på torg eller i gårdsbutik kan man ta ut ett betydligt högre pris än vid grossistförsäljning, men man får då lägga till den tid och de kostnader som tillkommer. Fasta kostnader för lager och packeri I det stora gårdspackeriet för 1000 ton har vi räknat med nya byggnader och att utrustning till största delen är ny. Packeriet är utrustat med ULO-lager för 650 ton frukt uppdelat på 4 rum. Den totala investeringskostnaden har beräknats till nästan 11 miljoner kr. Byggnaderna skrivs av på 20 år, byggnadsinventarier på 15 år och truckar och dylikt på 10 år. Årskostnaderna beräknas med annuitetsmetoden och en mindre underhållskostnad tas även upp. Vid fullt utnyttjande blir kapital och underhållskostnaderna per kg konsumtionsäpplen som sorteras 1,36 kr/kg (tabell 16) om andelen svinn och industrifrukt tillsammans utgör 7 % som vi antagit för konventionell odling. Det lilla gårdspackeriet är inhyst i befintliga byggnader som rustas upp för kr. Den största kostnaden är en kyl för 1,2 miljoner kr. En begagnad sorteringsanläggning köps för kr. Totala investeringskostnaden är nästan 1,6 miljoner kr. Om 93 % kan säljas som konsumtionsfrukt blir kapitaloch underhållskostnaderna 1,05 kr/kg (tabell 28). 19

Ekonomi. ekologisk odling i växthus

Ekonomi. ekologisk odling i växthus Ekonomi ekologisk odling i växthus Jordbruksinformation 19 2007 Innehåll Olika typer av företag... 3 Högre kostnader för ekologisk odling... 3 Investeringskalkyler... 4 Investera i arbetsbesparande teknik...

Läs mer

1Målet med detta kapitel är att du ska

1Målet med detta kapitel är att du ska 1Målet med detta kapitel är att du ska förstå sambandet mellan inköpspris och försäljningspris i ett handelsföretag kunna beräkna lämplig påläggsprocent förstå skillnaden mellan pålägg och marginal känna

Läs mer

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:5 Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne Den samhällsekonomiska kalkylen En introduktion för den nyfikne Innehåll 5 Inledning 6 Introduktion till samhällsekonomiska

Läs mer

Räkna på lönsamheten! Vägledning för lönsamhetskalkyler vid statlig verksamhetsutveckling

Räkna på lönsamheten! Vägledning för lönsamhetskalkyler vid statlig verksamhetsutveckling 2005:13 2004:29A Räkna på lönsamheten! Vägledning för lönsamhetskalkyler vid statlig verksamhetsutveckling Förord Investeringar som syftar till att utveckla myndigheters verksamhet måste grundas på ett

Läs mer

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet Rapportering av regeringsuppdrag 2 (50) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn,

Läs mer

Sponsring som finansieringskälla?

Sponsring som finansieringskälla? ESV 2002:15 Sponsring som finansieringskälla? En vägledning för statliga myndigheter. Innehåll Förord... 5 Vad är sponsring?...7 Ett begrepp med många definitioner Gränsdragning mot avgift Gränsdragning

Läs mer

Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland

Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland SIK-rapport Nr 756 2006 Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland Jennifer Davis Ulf Sonesson Anna Flysjö September 2006 SIK SIK-rapport Nr 756 2006 Lokal produktion och konsumtion

Läs mer

Välj välfärden vi har råd!

Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden - vi har råd! Rapport av Torbjörn Dalin och Thomas Berglund Kommunal 2014 Innehållsförteckning Inledning... 4 Den framtida befolkningsutvecklingen... 6 Tidigare

Läs mer

Ingenjören värd sin vikt i guld?

Ingenjören värd sin vikt i guld? Ingenjören värd sin vikt i guld? Förord För teknikföretag är tillgången på kompetenta medarbetare helt avgörande för konkurrenskraften. Teknikföretagen har därför som en av sina främsta uppgifter att

Läs mer

Lägre skatter Färre personal Större behov

Lägre skatter Färre personal Större behov Juni 2014 Lägre skatter Färre personal Större behov Om skatterna, kommunernas resurser och medborgarnas behov Sandro Scocco Josef Taalbi Lägre skatter, färre personal, större behov om skatterna, kommunernas

Läs mer

Följ upp kostnader för kvalitetsbrister

Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Förutsättningar för byggverksamhet och lärdomar från annan industri Per-Erik Josephson och Johnny Lindström Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Förutsättningar

Läs mer

Jordbruksverkets syn på gårdsstödsreformen och de nationella val som behöver göras

Jordbruksverkets syn på gårdsstödsreformen och de nationella val som behöver göras 1 YTTRANDE Dnr 3.4.17 11374/2013 2013-11-04 Jordbruksverkets syn på gårdsstödsreformen och de nationella val som behöver göras Landsbygdsdepartementet har bett Jordbruksverket om verkets syn på gårdsstödsreformen

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013 En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har 3 600 medlemsföretag

Läs mer

Ett lyft för den som vill

Ett lyft för den som vill 2010:12 Ett lyft för den som vill Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare MISSIV DATUM DIARIENR 2010-05-24 2008/23-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2008-01-24 U2008/450/S Regeringen Utbildningsdepartementet

Läs mer

Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete. Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011

Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete. Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011 Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning En vanlig uppfattning är att svenska

Läs mer

Rutiner för inköp av elkrävande utrustning samt för projektering, ändring och renovering

Rutiner för inköp av elkrävande utrustning samt för projektering, ändring och renovering Rutiner för inköp av elkrävande utrustning samt för projektering, ändring och renovering Guide till PFE:s krav Version 2011-04-06 Förord I lag (2004:1196) om program för energieffektivisering för energiintensiva

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

Kalkyler som beslutsunderlag

Kalkyler som beslutsunderlag Kalkyler som beslutsunderlag Gör a n A n dersson Sjunde upplagan Digitalt appendix till kapitel 8. Art.nr 4350-07 ISBN 978-91-44-08096-3 Linjär programmering K a p i t e l 8 8.5 Två trånga sektioner Det

Läs mer

Företagens kostnader för 3:12-reglerna

Företagens kostnader för 3:12-reglerna Företagens kostnader för 3:12-reglerna Augusti 2007 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund...3 Metod...5 Studiens upplägg...6 Företagens hantering av 3:12-reglerna...7 Studiens resultat...9 Kostnader

Läs mer

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag innehåll sammanfattning 3 inledning 6 affärsmässighet i allmänhet 7 Bostadsbolagen arbetar

Läs mer

Nya aktörer inom arbetsmarknadspolitiken

Nya aktörer inom arbetsmarknadspolitiken Nya aktörer inom arbetsmarknadspolitiken Hur väl lyckas de och till vilken kostnad? Forskningsrapport 2014/4 Jonas Karlsson, Ryszard Szulkin, Clara Lindblom & Magnus Bygren Nya aktörer inom arbetsmarknadspolitiken:

Läs mer

Utvärdering av lärplattor i undervisningen i Gislaveds grundskolor. Jan Hylén

Utvärdering av lärplattor i undervisningen i Gislaveds grundskolor. Jan Hylén Utvärdering av lärplattor i undervisningen i Gislaveds grundskolor Jan Hylén Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Bakgrund...4 3. Genomförande av undersökningen...4 4. Hur fungerar lärplattorna i skolans

Läs mer

Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln?

Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln? Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln? Jag tror helt enkelt inte på den här idén med att sänka löner. I så fall så borde vi redan ha sett detta eftersom vi kraftigt har sänkt

Läs mer

AKTIE- OCH FONDHANDBOKEN

AKTIE- OCH FONDHANDBOKEN AKTIE- OCH FONDHANDBOKEN BJÖRN WILKE Aktie- och fondhandboken Lär dig spara i aktier och fonder för en bättre privatekonomi AKTIESPARARNA KUNSKAP Aktiespararna Kunskap Besöksadress: Rådmansgatan 70A,

Läs mer

Hotet mot din kaffekopp

Hotet mot din kaffekopp Innehåll Förord av författarna 4 Förord av We Effect 5 Sammanfattning 6 Inledning: Ditt kaffe är hotat 9 Problem för världens kaffeodlare 10 Problem #1: Kaffemarknadens nyckfullhet 10 Problem #2: Klimatförändringar

Läs mer

EN HANDLEDNING I BOKFÖRING FRÅN BOKFÖRINGSNÄMNDEN

EN HANDLEDNING I BOKFÖRING FRÅN BOKFÖRINGSNÄMNDEN BOKFÖRING ÄR MER ÄN ATT FÖRA BOK. VAD SOM INGÅR I BEGREPPET BOKFÖRING FÖRKLARAS I DENNA HANDLEDNING FÖR DIG SOM STARTAR EGET. VI TAR OCKSÅ UPP HUR VIKTIGT DET ÄR ATT GÖRA EN BUDGET. Information till enskilda

Läs mer

Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter

Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter Rapport 2012:26 R Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter www.hsv.se Rapport 2012:26 R Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851,

Läs mer

Att starta och driva tillväxtföretag. Några råd på vägen

Att starta och driva tillväxtföretag. Några råd på vägen Att starta och driva tillväxtföretag Några råd på vägen Att starta och driva tillväxtföretag Några råd på vägen 2 Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och CONNECT Sverige, 1999 Box 5073, 102 42

Läs mer

Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering

Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering Rapport 2011:11 Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering 2 (60) Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering Överskuldsättning

Läs mer

Räknefärdighet och finansiell förmåga 1 Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010

Räknefärdighet och finansiell förmåga 1 Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010 Räknefärdighet och finansiell förmåga 1 Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010 Johan Almenberg 2 och Olof Widmark 3 24 januari 2011 Sammanfattning. Vi redogör för några

Läs mer