FÖRSTUDIE. Solcellsanläggningar för lantbruket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSTUDIE. Solcellsanläggningar för lantbruket"

Transkript

1 FÖRSTUDIE Solcellsanläggningar för lantbruket En förstudie om intressenter, affärsmodeller, kvalité säkerhet och underhåll Denna förstudie finansieras av

2 Sammanfattning Idag är det enkelt att installera solcellsanläggningar och det finns egentligen inga hinder för lantbrukare som vill påbörja en installation. Till exempel kan man köpa färdiga paket som vissa företag erbjuder. Ett alternativ som presenteras i förstudien är att flera lantbrukare går samman och bygger en storskalig solcellsanläggning med eget kapital och därigenom göra en lönsam investering. Förstudien visar att lantbrukarna är positiva till att investera i solel. Lantbrukarna ser till exempel möjligheterna med sina stora takytor då de ofta är en outnyttjad resurs som skulle kunna nyttjas till solcellsanläggningar. De höga elräkningarna bidrar till den positiva inställningen till solelsproduktion. Lantbrukarna är också positiva till att arrendera ut sina tak till externa aktörer. Arrende är en vanlig affärsform för jordbruksmark, och det går enkelt att överföra konceptet till solcellsanläggningar. Lantbrukare har normalt ett lågt elpris, eftersom lantbruksverksamheten är energiskattebefriad. Trots detta finns det ekonomiska förutsättningar för lantbrukare att investera i solceller. I första hand för det egna elbehovet, men det överskott som uppkommer riktigt soliga dagar kan säljas till ett elbolag. Elhandelsbolag kan ge ersättning för överskottet. Hur mycket de betalar skiljer sig åt mellan bolagen, oftast är ersättningen dock lägre än det du själv betalar för den el du köper från elnätet. För att komma runt den här problematiken har regeringen tillsatt en utredning om så kallad nettodebitering. Genom nettodebitering ska det bli möjligt att på ett enkelt sätt tillgodoräkna sig samma eller näst intill samma, värde på den el som matas ut på det allmänna elnätet som den el man själv köper. Vilka som ska omfattas av de nya reglerna är, i skrivandets stund, oklart, men utgångspunkten är att de ska gälla så kallad mikroproduktion med en huvudsäkring på högst 63 ampere (vilket motsvarar 43,5 kw). I rapporten sammanställs två affärsmodeller för produktion av solel på eget lantgårdstak samt solel från solcellsfält. I dessa exempel ges ekonomiska beräkningar för olika scenarier. Dessutom görs en genomgång av kvalitetsfrågor, säkerhet och underhåll av solcellsanläggningar samt elnätsägarens roll och perspektiv beskrivs. Fortsatta studier som konkretiserar affärsförslag till lantbrukare och vidare utreder hur flera intressenter kan gå in i större anläggningar för stordriftsfördelar och minskad risk bör göras. 2

3 Solcellsanläggningar för lantbruket Rapporten är utgiven av Innovatum Teknikpark Genomförts av parter från Direct Energy, SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), Skanska, Lantbrukarnas Riksförbund, Trollhättan Energi och Högskolan Väst. Förstudien har fått stöd från Västra Götalandsregionen, diarienummer MN , Trollhättan 3

4 Förord Många lantbrukare är positiva till att investera i solelsproduktion och trots låga elpriser finns det nu ekonomiska förutsättningar för lantbrukare att installera solcellsanläggningar. Detta visar föreliggande förstudie, Solcellsanläggningar för lantbruket, som har koordinerats av Innovatum och genomförts av parter från Direct Energy, SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), Skanska, Lantbrukarnas Riksförbund, Trollhättan Energi och Högskolan Väst. Förstudien har fått stöd från Västra Götalandsregionen. Förstudien initierades genom samverkan via Green Factory, en plattform för branschöverskridande samverkan. Green Factory är ett nationellt Innovationskluster vilket innebär att projekten inom plattformen ska stärka Sveriges globala konkurrenskraft inom energi- och miljöteknikområdet. Många lantbrukare och även andra aktörer är intresserade av att satsa på solel. Green Factory fortsätter därför att ha solenergi som ett fokusområde även för framtida idégenereringar och aktiviteter samt att Innovatum hoppas på fler drivande projekt inom området. Innovatum

5 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1 BAKGRUND SYFTE MÅL 10 2 METOD 10 3 INTRESSEUNDERSÖKNING BLAND LRF-MEDLEMMAR ENKÄTUNDERSÖKNING 1 12 SLUTSATSER AV DEL ENKÄTUNDERSÖKNING 2 13 SLUTSATSER DEL VÄGAR FRAMÅT 15 MÅLGRUPPSANPASSAD SATSNING (GRIS/FJÄDERFÄ) KAN INNEBÄRA: 15 4 AFFÄRSMODELLER GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR INVESTERINGSKOSTNAD ELPRODUKTION ELKOSTNAD FRÅN EN SOLCELLSANLÄGGNING LÖNSAMHET MATCHNING MELLAN ELPRODUKTION OCH ELANVÄNDNING EXEMPEL STOMMEN, HERRLJUNGA EXEMPEL SOLCELLSFÄLT DISKUSSION OCH SLUTSATS 24 5 SOLEL OCH FRÅGOR OM KVALITÉ, SÄKERHET OCH UNDERHÅLL 25 6

7 5.1 STANDARDER, MÄRKNING OCH CERTIFIERINGAR 25 STANDARDER FÖR ATT SÄKERSTÄLLA PRESTANDA, HÅLLBARHET, SÄKERHET OCH FÖRVÄNTAD LIVSLÄNGD 25 MÄRKNING OCH CERTIFIERING AV PRODUKTER LIVSLÄNGDER OCH GARANTIER OSERIÖSA AKTÖRER OCH DÅLIG KVALITÉ ELSÄKERHET OCH ELKVALITÉ UNDERHÅLL 28 6 ELNÄTFÖRETAGETS ROLL INSTALLATIONSKRAV MÄTNING AV EL ANLÄGGNINGSASPEKTER 30 7 SLUTSATSER OCH VIDARE STUDIER 31 8 REFERENSER 33 7

8 8

9 1 Bakgrund Det finns ett informationsunderskott vad gäller produktion och distribution av el från solcellsanläggningar i Sverige. Till exempel har gårdar i det svenska lantbruket en stor potential att verka som producenter och leverantörer av solenergi - en potential som ännu inte tagits tillvara 1. I dagsläget är LRF:s medlemmar i flera fall redan producenter av förnybar energi, framförallt biomassa för energiframställning men även t.ex. biogas. En outnyttjad resurs, som kan användas för omvandling av solenergi till el, är taken på lantbrukens byggnader. Ladugårdstak är bra för detta ändamål; tak med rätt lutning, stor yta och ingen skuggning från skorstenar, takkupor samt omkringliggande träd är förenliga med solcellsanläggningar. Större anläggningar är betydligt mer kostnadseffektiva än mindre anläggningar för villor under förutsättning att man kan ta tillvara på all den el som produceras i en större anläggning. Detta beror på att en stor del av kostnaderna för en solcellsinstallation är efter de stora prisminskningarna på solcellsmoduler numera utgörs av installation/montering samt inverters (växelriktare) och inkoppling till nätet. Dessutom har elnätsbolagen betydligt lättare att hantera färre men större anläggningar. Solcellsanläggningar på ladugårdstak skulle kunna ge kostnadseffektiva installationer med nya affärsmöjligheter för lantbrukare. Dessutom finns det fördelar med elproduktionsanläggningar på landsbygden där nätnyttan kan vara betydligt större än i tätbebyggda områden. Det finns redan ett påvisat intresse hos lantbrukare och koncept för dem (och andra) finns redan på marknaden. Exempelvis Agroväst/Energigården har aktiviteter på gång som ser till lantbrukarna intresse i frågan. Mikroproducenter av el och andra potentiella aktörer bör få information och stå rustade för att kunna möta en eventuellt ökad efterfrågan. Det finns ett behov av mer information om olika typer av affärsmodeller och finansieringslösningar. I linje med detta bör man också se på kvalitetsfrågan för solcellsanläggningar. Kvalitetsfrågor behöver lyftas upp om efterfrågan på solcellsanläggningar ökar kraftigt. Produktutbudet är enormt och de flesta moduler som säljs är testade enligt internationella standarder. Det visar sig i praktiken att den hårda prispressen som råder ibland leder till att produkter av dålig kvalité kommer ut på marknaden. Därmed finns även ett behov av att i en studie också se på kvalité/säkerhet/underhåll. 1 Direct Energy 9

10 1.1 Syfte Syftet med föreliggande förstudie är att: - kartlägga intresse för solel bland lantbrukare och se på efterfrågan samt behov av resurser - se över olika affärsmodeller och finansieringslösningar för solcellsanläggningar inom lantburket - kartlägga frågor som berör kvalité, säkerhet och underhåll och föreslå åtgärder för att dessa ska kunna hanteras. 1.2 Mål Målet med föreliggande förstudie är att: - få fram en kartläggning bland lantbrukare över intresse och efterfrågan för sole - visa på exempel på olika affärsmodeller och finansieringslösningar för solcellsanläggningar inom lantbruket - presentera frågor som berör kvalité, säkerhet och underhåll. - Informera lantbrukare om att det går att installera, producera, och leverera solenergi med enkla medel 2 Metod Förstudien inkluderar tre delområden. En intresseundersökning bland lantbrukare som genomförts genom en enkätstudie av Lantbrukarnas Riksförbund, en sammanställning och analys av två affärsmodeller har genomförts av Direct Energy, samt en genomgång av kvalité, säkerhet och underhållsaspekter har genomförts av SP (Statens Tekniska Provningsanstalt) tillsammans med SKANSKA. Vidare har Trollhättan Energi Elnät AB och Högskolan i Väst presenterat en analys av elnätsbolagens roll. Högskolan i Väst har vidare i viss utsträckning verkat som kvalitetsgranskare. Nedan presenteras kort de tillvägagångssätt som använts för respektive delområden. Förliggande studie är dock ingen vetenskaplig rapport utan ska ses som bakgrunds- och informationsmaterial för aktörer i branschen. Lantbrukarnas Riksförbund har genomfört en intressekartläggning. Urvalet har baserat på LRFs tre olika medlemstyper: Lantbruksmedlemmar, Landsbygdsmedlemmar samt Personmedlemmar. Aktiva lantbrukare och ägare av lantbruksfastigheter (Äger eller brukar minst 5 ha åker och/eller 20 ha skog) finns främst inom kategorin lantbruksmedlemmar.. I Västra Götaland har förbundet e- postadresser till 6814 lantbruksmedlemmar, vilka fick enkät via e-post. Av dessa svarade totalt 1029 st. De som svarade och dessutom sa att de kunde tänka sig att engagera sig ytterligare fick ännu en enkät med kompletterande frågor - totalt ca 850 stycken varav 122 svar inkom. 10

11 Direct Energy har sett över olika affärsmodeller och finansieringslösningar för solcellsanläggningar inom lantburket samt tekniskt kapacitet. Frågor som besvarats är exempelvis vilka för-/nackdelar som finns för lantbruket, vilka affärsmodeller/finansieringslösningar passar bäst, vad innebär nettodebitering,etc. Här har man studerat förutsättningar på typgårdar (tillgängliga takytor, utformning av solcellsanläggning, investeringskostnad (med/utan bidrag), elbalans (med/utan nettodebitering) och ekonomi. SP och SKANSKA har studerat frågor som berör kvalité, säkerhet och underhåll och föreslagit åtgärder för att dessa ska kunna hanteras. Metoden har inkluderat kartläggning och analys (säkerhet, underhåll, kvalité, även reservkraft etc.), platsbesök (lantbruk, tak) och erfarenheter från andra länders (tex Tyskland). Trollhättan Energi Elnät AB har tillsammans med Högskolan Väst sammanställt en beskrivning av elnätbolagens roll baserad på bl.a. ellagen. 11

12 3 Intresseundersökning bland LRF-medlemmar Detta kapitel presenterar LRF:s enkätundersökning bland lantbrukare. Som påtalat, är i dagsläget många av LRF:s medlemmar redan producenter av förnybar energi baserad på biomassa. En outnyttjad resurs, som skulle kunna användas för omvandling av solenergi till el, är taken på lantbrukens byggnader. Ladugårdstak är bra för detta ändamål; rätt lutning, stor yta och ingen skuggning från skorstenar, takkupor samt omkringliggande träd är förenliga med solcellsanläggningar. För att kartlägga intresset och attityder gentemot solel hos lantbrukarna genomförde LR en intresseundersökning i linje med studiens ändamål. Enkätstudiens syften har varit följande: kartlägga intresse och attityder hos lantbrukare till solel som verksamhet och investeringsobjekt utreda förutsättningarna för solelsanläggningar på gårdsnivå i förhållande till fastighetens lämplighet och verksamhetens energibehov Nedan kapitel presenterar resultatet av enkätundersökingen och i slutet inkluderas en mindre analys och diskussion. 3.1 Enkätundersökning 1 I den första delen av undersökningen sammanställs 1029 svar av de totalt 6814 utskickade (15% svarsfrekvens). Två tredjedelar av respondenterna är 51 år och uppåt och 86% säger sig bedriva aktiv näringsverksamhet. 50% av respondenterna uppger att de förbrukar mindre än kwh per år och 34% mellan kwh. Endast 3 stycken svarande har mer än kwh per år. Här anger alla tre att de har djurproduktion och skog. En har även spannmål och energiproduktion. En annan har bergtäkt och markentreprenad. Av enkätsvaren i del 1 framgår att: 30 % tror att solel skulle förbättra lönsamheten i deras verksamhet. 56% tror att deras fastighet är lämplig för solelsproduktion. 45% är positiva till att själva investera i solelsproduktion. 43% är positiva till att arrendera ut sina tak till ett företag. 71% anser att intäkten behöver vara stabil och förutsägbar 44% tycker att solpaneler behöver se snygga ut för att man ska vilja ha dem på sin gård 72% anger att det är viktigt att de kräver lite av deras tid 69% anger att det är viktigt att de inte behöver vara en expert endast 21% tycker att de har tillräcklig kunskap för att bedöma om detta är något för dem 12

13 Slutsatser av del 1 Det är viktigt att komma ihåg att vi har en positivt-bias i svaren, dvs sannolikt har de som är intresserade av solel en övervikt. En slutsats vi ändå vågar dra är att svarsfrekvensen i sig är en indikator på ett intresse hos medlemskåren. Tidigare enkäter till målgruppen om andra nya möjliga satsningar, till exempel salix har inte givit lika hög svarsfrekvens. Vidare har svaren denna gång varit i princip helt i avsaknad av negativa åsikter, något som inte är fallet t ex för vindkraft. Solel är alltså helt okontroversiellt. Nästan alla respondenter har en elförbrukning under kwh/år vilket i viss mån motsäger grundpremissen om att lantbruk är höga elförbrukare. I verkligheten har många (särskilt mindre gårdar) hög energikonsumtion i form av diesel till olika traktordrivna moment. Att nästan hälften är positiva till att investera i solelsproduktion är sannolikt en kombination av flera olika faktorer. Det är lätt att se sina stora takytor som en dåligt utnyttjad resurs. Vidare har elräkningen blivit allt mer kostsam. Nästan hälften kan tänka sig att arrendera ut sina tak till en extern aktör. Detta är i sig inte förvånande utan ligger i linje med andra företeelser inom lantbruket. Arrende är i sig en vanlig affärsform för jordbruksmark, och det går enkelt att överföra konceptet att få betalt för att upplåta en fysisk yta. För den som arrenderar ut uppfyller just arrendet kravet på en stabil och förutsägbar intäkt. Det speglar också lantbruket som kollektiv som en grupp med relativt låg riskbenägenhet. En ytterligare iakttagelse är att det måste vara enkelt att starta med solelsproduktion. Man är beredd att göra en ekonomisk investering men för de allra flesta kommer det vara en marginalverksamhet som skall hinnas med vid sidan om den egentliga verksamheten. Därför måste instegströskeln vara låg och löpande tidsåtgång vara liten. Sannolikt ligger detta såväl på blankettoch regelverksnivå som på frågor om teknik, t ex drift och underhåll. Det har funnits utrymme att ange synpunkter via fritext i svar på frågan Detta är viktigt för mig att projektet jobbar vidare med. Många påvisar stor kreativitet och man har funderat på solceller under längre tid. En del svarande har också egna anläggningar. Viktiga frågor som man vill titta mer på är: Hållbarhet och livslängd Montering, ersättning till vanliga tak Titta på skattereglerna (nettodebitering) och andra tillstånd (PBL/Bygglov) Ekonomi: efterkalkyler, pay-offtid. Finansierings- och ägandeformer 3.2 Enkätundersökning 2 Denna enkät gjordes för att fördjupa och komplettera svaren från enkät 1. Vi var särskilt intresserade av mer information om fastigheten och verksamhetens elförbrukning, samt investeringsviljan hos den svarande. Ålder: 59% av de svarande är 51 år och uppåt. Den egna 13

14 elförbrukningen är generellt låg (median kwh), och minimal under sommartid (median för juli 1000 kwh). De flesta har en säkring på högst 25 A och endast 12 % har 63 A eller högre 65% har en yta på kvm som är lämplig för solpanel * 75% vill investera högst kr Man är öppen för flera olika sätt att finansiera panelerna, främst eget kapital, men även banklån och kontrakt** är tänkbart. 77% förväntar sig en återbetalningstid på mellan 5 och 15 år Slutsatser del 2 Vi ser två kategorier av möjliga kundbehov här: 1. Man investerar i en liten anläggning på ca 1-2 kw som ska täcka det egna elbehovet och taket sätts av ens förbrukning under sommaren. Kalkylen bygger på investeringskostnad och förväntat elpris 2. Man investerar i en anläggning med syfte att sälja överskott. Kalkylen bygger på investeringskostnad, förväntat elpris och förväntat försäljningspris. Detta påverkas mycket av regelverket för energiskatter och ev nettodebiteringsmodell Vi tror att den absoluta majoriteten lantbrukare vill investera i en solelsanläggning på den egna gården. Det finns inga indikatorer bland svaren på att man ser detta som en investering frikopplad från resterande verksamhet. För att framgångsrik samverkan mellan lantbruksföretagare skall uppstå krävs dels tid och omfattande skalfördelar. Vi tror att för solelsproduktion behöver fler ha egen erfarenhet av en egen anläggning för att vilja ta steget till att samverka kring en gemensam. Inom vindkraftsutbyggnaden började man också med gårdsverk och det tog ett antal år innan tiden var mogen för att tänka i större banor. För att samägande skall vara intressant redan nu skulle det krävas en avsevärt högre lönsamhet jämfört med egna anläggningar och andra alternativa investeringar. Inom lantbruket har historiskt den egna gårdens förbrukning varit drivkraft för satsningar i produktion, oavsett om det har gällt ved, gas, flis, värme eller vindkraft. Därför antar vi att samma mönster gäller här, dvs att den egna elförbrukningen kommer vara starkt styrande för intresset av att investera i solel. Det största antalet lantbruksverksamheter har en förbrukningsprofil som inte passar särskilt bra till solelsproduktion. Vi tror att främst fjäderfä- och grisproduktion, där man har omfattande ventilation och foderhantering även sommartid, passar solelsproduktion bäst. Därför är det där vi tror att större investeringar kommer äga rum. * lämplig för solpanel angavs som ett oskuggat läge mellan sydväst och sydost och där panelerna kan sitta i graders vinkel mot marken. ** kontrakt är ett tänkt upplägg där man finansierar panelerna med avdrag på intäkten. Väsentligen någon typ av avbetalning 14

15 3.3 Vägar framåt Det finns inga hinder att gå vidare. Alla lantbrukare skulle kunna ses som mottagare av ett standarderbjudande i form av ett färdigt koncept. Det torde ligga stora möjligheter att förbättra de ekonomiska förutsättningarna genom gemensam upphandling/utformning av ett sådant koncept. Utveckling av ett koncept behöver hantera följande frågor Grundläggande projekteringsstöd, ev i form av broschyr Investeringskalkyler baserade på verklig produktionsdata och skattesituation Färdiga kit av olika storlek Kvalitetssäkring av utrustningen, typgodkännande av material och installation Installation: anvisning för montering av paneler, utbud av installatörer Gruppförhandlat elhandelsavtal eller modell för avtal Stöd för administration av elcertifikat och annan byråkrati Målgruppsanpassad satsning (gris/fjäderfä) kan innebära: Att ta fram pilotgårdar Aktivt söka upp lämpliga kandidater baserat på förbrukningsprofil Fördjupade kalkyler Utreda hur man kan anpassa den egna förbrukningen till produktionsprofil o Tidsinställd förbrukning o Alternativa elsystem, likströmsförbrukning, 24 V etc. Det fordras ytterligare utredningar kring såväl möjligheterna att samäga solelsanläggningar som kring intresset och möjligheterna för att locka externt kapital till solelsanläggningar på lantbruksfastigheter. Det bör dessutom göras en fördjupad utredning kring om det finns andra kategorier av investorer som kan antas vara särskilt intresserade av att göra investeringar i solelsanläggningar på annans mark/andras tak. Det finns förhållandevis stora grupper av privatkonsumenter som visat intresse för investeringar inom vindkraft. En investeringsform är så kallade vindkraftsföreningar där en grupp människor äger investeringen och säljer den el vindkraftverket producerar till sig själva. Detta slags investeringar torde med fördel kunna överföras till solelsproduktion på befintliga tak på lantbruksfastigheter varför det är motiverat att utreda de juridiska och ekonomiska förutsättningar för sådana investeringar. I ett byggnadstekniskt perspektiv kan det konstateras att en solelsanläggning som skulle ersätta andra traditionella takmaterial skulle kunna öka investeringstakten i sådana investeringar avsevärt. En tekniska utveckling med inriktning att nå detta resultat är därför mycket angelägen. 15

16 4 Affärsmodeller Lantbrukare har normalt ett lågt elpris, eftersom lantbruksverksamheten är energiskattebefriad. Trots detta ser vi att det finns ekonomiska förutsättningar för lantbrukare att investera i solceller antingen för det egna elbehovet eller för att sälja elen till andra. 4.1 Grundförutsättningar En långsiktig investering Solceller är en teknik med lång livslängd uppemot 50 år vilket gör att den kan jämföras med en investering i byggnader eller skog, snarare än i maskinutrustning. Elcertifikat för förnybar energi Förnybar elproduktion är berättigad till elcertifikat under de första 15 åren, vilket gör produktionen mer lönsam. Priset på elcertifikaten är för närvarande cirka 200 kr/mwh (20 öre/kwh), men varierar beroende på tillgång och efterfrågan. Investeringsbidrag Utöver elcertifikaten finns även ett särskilt statligt investeringsbidrag till solceller till och med Bidraget är på 35 procent av totalkostnaden för anläggningen, dock högst 1,2 miljoner kronor (vilket motsvarar en totalkostnad på 3,4 miljoner kronor). Det är dock lång kö till bidraget och det råder viss osäkerhet kring hur länge bidragspengarna kommer att räcka. Egen arbetsinsats kan sänka kostnaden Att installera solceller är relativt arbetskrävande och flera moment kan utföras utan särskild behörighet, så länge en behörig elektriker finns med och godkänner hela installationen. Många lantbrukare har därför säkert möjlighet att utföra delar av installationen själv. (Anslutningen till elnätet måste alltid göras av behörig elektriker.) Väl i drift är en solcellsanläggning helt automatisk. Projektering 5% Installation 30% Solceller 40% Övrigt material 25% Figur 1. Ungefärlig kostnadsfördelning för ett solcellsprojekt. 16

17 Nettodebitering Den som producerar sin egen el slipper betala energiskatt och rörliga nätavgifter om elen används direkt. Om solcellerna producerar mer el än vad som används i byggnaden kommer överskottet dock automatiskt att matas ut på det allmänna elnätet och kan då säljas till en elhandlare. I normalfallet blir den då inte värd mer än spotpriset på Nordpool, vilket är mindre än om elen hade kunnat användas i byggnaden. För att komma runt den här problematiken har regeringen tillsatt en utredning om så kallad nettodebitering. Genom nettodebitering ska det bli möjligt att på ett enkelt sätt tillgodoräkna sig ett högre värde på den el som matas ut på det allmänna elnätet. Det är inte klart om denna nettodebitering kommer att ske årsvis, så att ett överskott sommartid kan användas på hösten och vintern, eller endast månadsvis. Det är inte heller klart hur stora solcellsanläggningar de nya reglerna kommer att omfatta, men utgångspunkten är att de ska gälla så kallad mikroproduktion med en huvudsäkring på högst 63 ampere (vilket motsvarar 43,5 kw). Eftersom lantbruksverksamheter inte betalar energiskatt är behovet av nettodebitering inte lika stort här som för andra typer av byggnader, men det skulle ändå kunna öka lönsamheten något. Många mindre lantbruk har huvudsäkringar som är på 63 ampere eller lägre, medan större lantbruk ofta har säkringar på 80 ampere eller högre. 4.2 Investeringskostnad Priset på solcellsmoduler har fallit mycket kraftigt under 2010-talet och även installationskostnaden har sjunkit något i takt med att marknaden vuxit. Generellt är den billigaste lösningen att installera solceller på tak, men i stor skala kan även markplacerade anläggningar vara intressant. Kostnaden för en solcellsanläggning på tak beror i viss utsträckning på storleken, men är främst beroende av hur enkelt installationen kan ske. Taklutningen bör helst understiga 30 grader. från horisontalplanet. På stora platta tak kan solceller installeras billigt oavsett takbeläggning. På lutande tak ska takbeläggningen helst vara falsad plåt, trapetsplåt eller tegel. Investeringskostnad kr/kw t Figur 2. Priset på solcellsanläggningar har fallit med 60 procent på tre år. 17

18 4.3 Elproduktion Den maximala elproduktionen från en solcellsanläggning i västra götalandsregionen är omkring 900 kwh/år per installerad kw t. Detta gäller för en anläggning som är vänd rakt mot söder och har en lutning mellan 20 och 60 grader från horisontalplanet. Figur 3. Den årliga elproduktionen från en solcellsanläggning beror på lutning och väderstreck. 4.4 Elkostnad från en solcellsanläggning En solcellsanläggning är fullständigt automatisk och har i princip inga rörliga kostnader. Att beräkna elkostnaden innebär därför att slå ut investeringskostnaden på den totala elproduktionen under anläggningens livslängd. Den enda kostnaden som normalt tillkommer är att växelriktarna behöver bytas ut omkring vart femtonde år. När man väl har utformat sin solcellsanläggning finns tre ytterligare faktorer som är väldigt avgörande för hur hög den beräknade elkostnaden blir: Investeringsbidrag eller inte Det statliga investeringsbidraget på 35 procent påverkar investeringskostnaden mycket, men det råder viss osäkerhet kring om ett de pengar som avsatts kommer att räcka till för nya projekt. Anläggningens livslängd Den förväntade livslängden för en solcellsanläggning är minst 25 år. En mycket optimistisk bedömning (50 år) ger cirka 20 procent lägre elkostnad än en mer modest bedömning (30 år). Kostnad för kapital (ränta) För en så investeringstung verksamhet som solelproduktion påverkas elproduktionskostnaden kraftigt av räntekostnaden. Att ha tillgång till eget kapital blir därför mycket värdefullt. 18

19 kr/kwh 1,00 0,80 0,60 0,80 1,00 0,65 0,85 0,40 0,20 0,00 30 år Livslängd 50 år 3% 5% Ränta Figur 4. Ungefärlig elproduktionskostnad från en solcellsanläggning, beroende på räntesats och anläggningens livslängd. 4.5 Lönsamhet Hur lönsam en solcellsanläggning blir beror på kostnaden för den el som ersätts, om solelen används i byggnaden, eller på det pris som kan uppnås vid försäljning. När solelen används i byggnaden undviks alla rörliga kostnader (kr/kwh) för energi, energiskatt och elnät. Som nämnts tidigare har lantbrukare generellt relativt låga kostnader för el till verksamheten, eftersom denna är energiskattebefriad. Viktigt att beakta i kalkylen är också osäkerheten kring hur elpriset kommer att utvecklas under anläggningens livslängd. Historiskt har elpriset stigit kraftigt, och mot bakgrund av att stora delar av Europa har betydligt högre elpriser än vi i Sverige är det inte osannolikt att ytterligare prisökningar är att vänta. Elpris (kr/kwh) 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Industri Nordpool Figur 5. Elpriset på elbörsen Nordpool och för industrikunder (inklusive lantbruk) med en årsförbrukning mellan kwh och kwh (inklusive både fasta och rörliga nätavgifter). Källa: Fortum och SCB 19

20 4.6 Matchning mellan elproduktion och elanvändning Elproduktionen från en solcellsanläggning varierar både över dagen och över året, liksom elanvändningen på ett lantbruk gör. Diagrammen nedan ger en överblick för en planerad solcellsanläggning på gården Stommen i Herrljunga. Andra gårdar har naturligtvis andra profiler för elanvändningen, men generellt brukar elbehovet vara något högre på dagen än på natten och framför allt mjölkproduktion uppvisar toppar på morgonen och eftermiddagen 2. Elproduktion över dygnet Elanvändning över dygnet kwh Timme Öst Sydöst Syd Sydväst Väst kwh Timme måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Figur 6. Elproduktion från en solcellsanläggning på 40 kw t med lutning 20 grader, under en molnfri dag i april, vid placering i olika väderstreck. Källa: Simulering i PVsyst Figur 7. Elanvändning på gården Stommen i Herrljunga, under en vecka i april Källa: Herrljunga elektriska (via anläggningsägaren) kwh Överskott från solcellerna Timme Öst Sydöst Syd Sydväst Väst kwh Elproduktion och -användning över året jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månad Syd Sydöst/-väst Öst/Väst Elanvändning Figur 8. Elöverskott från en solcellsanläggning på 40 kw t med lutning 20 grader, under en molnfri dag i april, vid placering i olika väderstreck på gården Stommen i Herrljunga. Figur 9. Elproduktion från en solcellsanläggning på 40 kw t med lutning 20 grader, vid placering i olika väderstreck, samt elanvändning på gården Stommen i Herrljunga, under Källa: Simulering i PVGIS samt Herrljunga elektriska (via anläggningsägaren) Utifrån Figur 9 kan vi konstatera att matchningen är god på månadsbasis under sommarmånaderna. Med månadsvis nettodebitering skulle lantbrukaren i det här fallet få full ersättning för all egenproducerad el. Utan nettodebitering blir den ekonomiska skillnaden mellan att sälja solel och att använda den själv i princip den rörliga nätavgiften, plus vissa omkostnader i samband med elförsäljningen. (I Figur 5 ingår även fasta nätavgifter.) Hur stor denna mellanskillnad är varierar mellan olika nätägare. 2 SLU Rapport 2012:19, Energiförbrukning i jordbrukets driftsbyggnader 20

21 För att göra en bedömning av hur viktigt det är att solcellernas elproduktion och lantbrukets elbehov matchar varandra i tiden har vi antagit en mellanskillnad på 25 öre/kwh. Det innebär att matchningsåtgärder som kostar mindre än 25 öre/kwh är lönsamma. Några tänkbara matchningsåtgärder är att: Anpassa drifttider för vissa maskiner utifrån tillgången på solel Anpassa solcellsanläggningens orientering (väderstreck och lutning) Lagra el i batterier Att anpassa drifttider för kvarnar och andra maskiner, så att de går mitt på dagen, kan vara en god idé om detta inte medför andra kostnader. Besparingspotentialen i exemplet ovan är i storleksordningen 25 kr under en solig dag om överskottet därmed helt elimineras. Om gränsen för nettodebitering sätts vid säkringsabonnemang under 63 ampere, kan det bli lönsamt med anpassade drifttider, och eventuellt även små batterilager, för att komma ner under denna gräns. Att lagra el i batterier över dagen börjar bli aktuellt i vissa tillämpningar i Tyskland, med helt andra prisnivåer än de som gäller svenska lantbrukare. Här är det inte lönsamt. Att anpassa solcellsanläggningens orientering är i de flesta fall inte lönsamt, eftersom avvikelsen från söder minskar elproduktionen så mycket att detta uppväger vinsten från matchningen. 4.7 Exempel Stommen, Herrljunga Figur 10. Ladugårdsbyggnad på gården Stommen i Herrljunga. Foto: Privat I nedanstående exempel beräknas lönsamheten för att täcka ett ladugårdstak med solceller. Elen används i första hand på gården, men vissa tider uppkommer överskott som säljs till en elhandlare. 21

22 Förutsättningar (Samtliga kostnader exklusive moms.) Tillgänglig takyta: 280 kvm Takbeläggning: Korrugerad plåt Väderstreck: Sydsydväst Taklutning: 22 grader Installerad effekt: 40 kw t Elproduktion: kwh/år Investeringskostnad: kr ( kr efter bidrag) Lönsamhet Ränta 3-5% Livslängd år Elproduktionskostnad: öre/kwh (43-68 öre/kwh med bidrag) Antagen överskottsproduktion: 30% Antaget framtida elpris: 80 öre/kwh Antaget elcertifikatspris: 20 öre/kwh Återbetalningstid: år (15-18 år med bidrag) Årlig avkastning: 3,2%-4,6% (7,3%-8,1% med bidrag) Resultatet är att investeringen är klart lönsam med investeringsbidrag och bara svagt lönsam annars. Så här har vi räknat Kalkylen bygger på en investeringskostnad enligt ovan, samt en årlig underhållskostnad på 0,5% av investeringen vilket motsvarar att växelriktarna byts ut vart femtonde år. I kalkylen har vi antagit att lantbrukaren betalar ett något högre elpris än idag, 80 öre/kwh inklusive rörlig nätavgift. För de 30 procent av den producerade elen som antas matas ut på nätet antas att lantbrukaren får 55 öre/kwh vid försäljning. Dessutom erhålls 20 öre/kwh från försäljning av elcertifikat under anläggningens första 15 år i drift (reducerat med administrativa kostnader på kr per år). Vid beräkningen av anläggningens lönsamhet har räntan varierats mellan 3 och 5 procent och livslängden har varierats mellan 30 och 50 år, vilket ger ett ganska brett spann för de redovisade resultaten elproduktionskostnad, återbetalningstid och årlig avkastning (där räntan varierats för att hitta brytpunkten då återbetalningstiden sammanfaller med livslängden). Samtliga resultat redovisas också med och utan det statliga investeringsbidraget på 35 procent. 22

23 4.8 Exempel Solcellsfält Figur 11. Solcellsfält i Tyskland. Foto: IBC Solar I nedanstående exempel tänker vi oss att flera lantbrukare och andra intressenter går ihop och bildar en ekonomisk förening som bygger en större markplacerad anläggning. Genom att satsa eget kapital utan räntekostnad blir det möjligt att producera el till mycket låg kostnad. Förutsättningar (Samtliga kostnader exklusive moms.) Erforderlig markyta: Ca kvm Väderstreck: Söder Solcellernas lutning: 30 grader Installerad effekt: 1 MW t (1000 kw t ) Elproduktion: kwh/år Investeringskostnad: 10 miljoner kr (8,8 miljoner kr efter bidrag) Lönsamhet Ränta 0% Livslängd år Elproduktionskostnad: öre/kwh (25-38 öre/kwh efter bidrag) Antaget försäljningspris: 35 öre/kwh Antaget elcertifikatspris: 20 öre/kwh Återbetalningstid: 28 år (24 år efter bidrag) Årlig avkastning: 0,4%-2,3% (1,4%-3,1% med bidrag) Resultatet är att en sådan investering kan vara intressant även utan statligt bidrag. Enligt beräkningarna skulle medlemmarna kunna köpa el från föreningen för 35 öre/kwh (exklusive nätavgifter) samtidigt som anläggningen betalas tillbaka under sin livstid. Så här har vi räknat Kalkylen är i grunden upplagd på samma sätt som i det första exemplet. Skillnaden är dock att räntan satts till 0 procent och att all producerad el matas ut på nätet för försäljning till medlemmarna. De administrativa kostnaderna för denna försäljning är inte medräknade i kalkylen. 23

24 Livslängden för anläggningen har liksom tidigare varierats mellan 30 och 50 år, vilket ger ett ganska brett spann för de redovisade resultaten elproduktionskostnad och årlig avkastning. Försäljningspriset har satts så att anläggningen är återbetald inom 30 år. Om livslängden visar sig bli längre än så ger investeringen också direkt avkastning till ägarna (utöver det låga elpriset). I det här fallet uppnås det maximala bidragsbeloppet 1,2 miljoner kr, vilket motsvarar 12 procent av investeringen. 4.9 Diskussion och slutsats Genomgången i det här kapitlet visar att solceller är intressant för lantbrukare trots deras låga elpris till följd av att verksamheten är befriad från energiskatt åtminstone för den som får del av det statliga investeringsbidraget. Genom att fler går samman och bygger en storskalig solcellsanläggning med eget kapital, är det också möjligt att göra lönsamma investeringar utan bidrag. Med en insats i form av eget arbete är det också möjligt att uppnå ännu högre lönsamhet än i de redovisade beräkningarna. I framtiden är det möjligt att en solcellsinstallation blir ännu mer lönsam, genom ännu lägre pris på anläggningen och ett högre marknadspris på el. Men då är det sannolikt att det statliga investeringsstödet minskat ännu mer eller helt tagits bort. Det kan också bli så att en kraftig utbyggnad av förnybar energi leder till ett mycket lågt elpris under vissa tider. Då skulle det kunna bli aktuellt för lantbrukare att använda sin överskottsel för att producera till exempel metan (biogas), metanol eller vätgas. Frågan om nettodebitering utreds för närvarande. Om det system som tas fram kommer att omfatta även lantbrukare skulle detta förbättra kalkylen något, och därmed minska behovet av investeringsbidrag något. Då skillnaden mellan lantbrukarens elpris och börspriset på el inte är så stor, är effekten emellertid inte lika påtaglig som för exempelvis villaägare. Om systemet med nettodebitering begränsas till anläggningar som har en huvudsäkring på högst 63 ampere, kan det bli lönsamt för vissa lantbrukare att styra sin elanvändning så att de hamnar under den gränsen. 24

25 5 Solel och frågor om kvalité, säkerhet och underhåll 5.1 Standarder, märkning och certifieringar Standarder för att säkerställa prestanda, hållbarhet, säkerhet och förväntad livslängd Två olika s.k. IEC standarder 3 IEC (för moduler av kristallint kisel) och (för moduler av tunnfilmsmaterial såsom amorft kisel, CiGs etc) används för att enkelt uttryckt verifiera produkternas kvalité. Bland annat beskriver de hur man bestämmer den toppeffekt, som anges i Wp 4, som ingår i märkningen av varje solcellsmodul. De anger också hur man testar tålighet mot bland annat regn, snö- och vindlast samt hagel. Varje typ av solcellsmodul som säljs i Sverige bör vara testad enligt någon av dessa två standarder. För moduler av kristallint kisel, som är den helt övervägande typen i Sverige så är det alltså IEC som gäller. Samma standard betecknas ibland också EN Ytterligare en standard tillämpas som regel för att testa säkerhetsaspekterna på modulen. Denna s.k. Safety class standard EN 61730:2007 tillämpas på alla typer av moduler och beskriver bland annat säkerhetsrelaterade konstruktionskrav för moduler och hur man testar modulens isolationsförmåga och elanslutningarnas hållbarhet. Att en modul uppfyller kraven i dessa två standarder skall alltså vara ett minimikrav då man ställer upp en kravspecifikation för en solelanläggning. Standarden SS-EN Solkraftverk - Anslutning till elnätet anger krav för att systemet ska få anslutas till ett elnät. Växelriktare kan i sällsynta fall behöva programmeras om för att anpassas till de svenska kraven alternativt till de faktiska förhållandena i elnätet, se avsnittet elsäkerhet och elkvalité. Märkning och certifiering av produkter Ingående komponenter i en solelanläggning liksom anläggningen i sin helhet ska alltid vara CE-märkta. CE-märket innebär att ansvarig för produkten intygar att den uppfyller krav som rör säkerhet och elektromagnetiska störningar. För att produkterna ska kunna installeras och användas på rätt sätt ska de också ha tydliga installations- och bruksanvisningar på svenska. CE-märkningen av det installerade systemet görs av installatören och kan ses som en formalitet. Denna verifierar att komponenterna i systemet är CE märkta och att de är installerade som avsett, Exempelvis att komponenter avsedda för inomhusbruk verkligen monterats inomhus, att utomhusförlagda kablar verkligen uppfyller kraven för sådana kablar etc. 3 IEC=International Electrotechnical Commission 4 Wp uttalas Watt peak eller Watt toppeffekt och anges i Watt per modul. Den beskriver modulens effekt vid standardiserade förhållanden (1000 w/m 2 instrålning och 25 C omgivningstemperatur) 25

26 Produktcertifiering är främst till för att stärka kundernas förtroende för produkten i fråga. Det innebär som regel att tillverkaren av en produkt underkastar sig en tredjepartskontroll, utförd av en oberoende part, t.ex. SP. Kontrollen brukar omfatta: Provuttag i samband med typprovning av produkter Inledande tillverkningskontroll (TK) i fabrik innan certifikat utfärdas Fortlöpande TK med visst intervall, t.ex. varje eller vartannat år Det finns ett antal olika certifieringar på den internationella marknaden men egentligen endast ett par som uppfyller rimliga krav på transparens, d.v.s. att man lätt kan förstå innebörden av de certifikat som utfärdas och lätt kan spåra ett certifikat till utfärdaren. Den helt dominerande certifieringen av solcellsmoduler är den som görs av TÜV i Tyskland. När det gäller solcellsmoduler så används termen IEC certifiering ofta felaktigt för produkter som testats enligt IEC standarden, även om tredjepartskontroll inte existerar. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut har en egen produktcertifiering, så kallad P-märkning, som skulle kunna tillämpas på solelprodukter och system i Sverige om branschen och konsumenterna ser ett behov av detta. Certifiering av installatörer Enligt ett nytt EU-direktiv ska alla medlemsländer sedan årsskiftet 2012/2013 ha etablerat system för certifiering av installatörer av bland annat solelanläggningar. Ett sådant system är under utarbetande i Sverige men i skrivande stund finns ännu ingen aktiv certifieringsverksamhet. Däremot har de senaste årens ökade intresse för solel bidragit till etablering av många företag som installerar solelanläggningar. Viktigt att komma ihåg är att ett absolut krav är att inkopplingen av en solelanläggning alltid skall göras av en behörig installatör. 5.2 Livslängder och garantier En avgörande skillnad mellan en investering i ett solelsystem och andra energisystem är att man i fallet solel betalar allt i förskott d.v.s. när investeringen i solel väl är gjord så tillkommer inga kostnader för bränsle. Underhållskostnaderna är dessutom obefintliga. Frånvaron av rörliga delar innebär att den förväntade livslängden bör vara lång och att den kan förutsägas med hög sannolikhet för att investeringskalkylen skall bli attraktiv. Baserat på driftserfarenheter från de senaste 30 åren brukar förväntade livslängder för moduler av kristallint kisel anges till minst 25 år och för växelriktare till minst 15 år. För nya solcellsmaterial är en av de största utmaningarna just att åstadkomma produkter med lika långa livslängder och att kunna bevisa att det faktiskt gäller. Eftersom växelriktaren livslängdsmässigt kan betraktas som den svaga länken i systemet jobbar man idag på att öka deras livslängd. I ett större system utgör kostnaden för växelriktaren bara 10-15% av totalkostnaden och ett utbyte av växelriktare efter 15 år inverkar därför inte på något avgörande sätt på kalkylen. I stort sett samma garantier för moduler och växelriktare ges av alla tillverkare. För växelriktare kan man ofta avtala om en utökad garanti. Normalt refererar man i en upphandling till dokumentet 26

27 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten (ABT 06). Här anges garantitiden generellt till fem år. En så kallad effektgaranti brukar anges av de flesta modultillverkare. Enligt denna garanteras att toppeffekten inte ska ha reducerats med mer än maximalt 20 % efter 25 år. Värdet av en sådan garanti kan dock diskuteras med tanke på den hårda konkurrens och utslagning som i dag råder bland tillverkande företag. 5.3 Oseriösa aktörer och dålig kvalité En ung bransch som solenergibranschen genomgår alltid en mognadsprocess. Förekomsten av investeringsstöd bidrar också till att en viss andel mindre seriösa eller kunniga aktörer vill vara med och konkurrera om kunderna. För kunden kan detta vara problematiskt eftersom det innebär en risk för dåliga produkter, en dålig installation eller garantier som visar sig värdelösa. Det finns inget 100-procentigt sätt att försäkra sig mot detta, men man kan minska riskerna genom att t.ex.: Ta hjälp av en erfaren konsult som hjälper en att formulera relevanta krav på upphandlingen (förfrågningsunderlag) inklusive prestandagarantier om det gäller större system. Ställa krav på att produkterna är testade, certifierade och märkta enligt ovan Välja konsult, leverantör och installatör med omsorg (ibland kan ett och samma företag tillhandahålla alla tjänsterna). Här är referenser från tidigare utförda arbeten och/eller personliga rekommendationer A och O. Man ska också vara medveten om att det ofta finns en stark koppling mellan pris och kvalité. Det finns ofta produkter att tillgå till ett avsevärt lägre pris än normalt men det finns en uppenbar risk för att klippet blir en dålig erfarenhet. Däremot finns det ingenting som säger att produkter från t.ex. Asien generellt sett skulle vara av lägre kvalité för att de är billigare än europeiska eller amerikanska produkter. Det är allmänt känt att det finns asiatiska kvalitetsprodukter och att Europeisk industri i dag har svårt att möta konkurrensen från Asien. 5.4 Elsäkerhet och elkvalité En solelanläggning innehåller höga spänningar och strömstyrkor vilka kan medföra livsfara om gällande säkerhetskrav inte är uppfyllda eller om komponenter eller system hanteras felaktigt. En viktig funktion i en solelanläggning är det så kallade ö-driftsskyddet som säkerställer att växelriktaren inte kan mata ut ström i anläggningen om den utifrån kommande matningen avsiktligt bryts eller faller ifrån på grund av strömavbrott. Denna funktion måste vara inbyggd i en växelriktare som ansluts till ett elnät i Sverige. På landsbygden där strömavbrott är mer vanliga än i stadsmiljö finns ofta behov av reservkraft och en solelanläggning kan med vissa kompletteringar fungera som en reservkraftsanläggning. För att detta skall vara möjligt behöver man kunna köra anläggningen i kontrollerad ö-drift vilket kräver en särskild typ av växelriktare. Vidare behöver vissa krav på systemets elkvalité vara uppfyllda för att anläggningen skall kunna anslutas till elnätet utan att orsaka problem. Spänning och frekvens får till exempel bara variera inom ett visst intervall. Detta kan ibland skapa problem för anläggningsägaren om nätet i sig är svagt och inte uppfyller kraven eftersom det kan medföra att solelanläggningen kopplas bort. I 27

28 dessa fall kan man i samråd med nätägaren få tillåtelse att öka toleranserna i växelriktaren för att möjliggöra fullt utnyttjande av solelanläggningen. Från nätägarens perspektiv är vidare en trefasanslutning av solelanläggningen alltid att föredra framför enfas, i synnerhet vid anslutningseffekter över 3 kw. Det finns en lång rad föreskrifter och standarder som skall följas för att elsäkerhet och elkvalité skall garanteras och för en lekman kan det framstå som väldigt komplicerat. Detta är dock ingenting som köparen behöver kunna utan det räcker i princip att veta att: Elnätsföretaget måste kontaktas innan installation påbörjas Produkterna ska vara CE-märkta Installationsarbetet är behörighetskrävande Det är elinstallatörens uppgift att ha koll på regelverket och de allra flesta produkter som säljs i Sverige i dag uppfyller aktuella krav. En bra sammanställning av de viktigaste föreskrifterna och standarderna och hänvisningar till kompletterande information finns i Elsäkerhetsverkets skrift Installation av småskaliga anläggningar för vind- och solel (www.elsakerhetsverket.se) 5.5 Underhåll Genom att det inte finns några rörliga delar i en solelanläggning och att modulerna har en lång livslängd så är underhållskraven på en solcellsanläggning väldigt låga. Om anläggningens komponenter är lättåtkomliga underlättar detta för rengöring, kontroll och service. Om kabeldragningen är åtkomlig underlättar det även för felsökning vid elektriska fel, t.ex. jordfel. Sammantaget talar detta för att anläggningen placeras på marken i stället för på ett ladugårdstak men det förutsätter naturligtvis bland annat att man har ett skuggfritt läge och att avståndet till elcentralen inte är för långt. Försmutsning av glaset på solcellsmodulerna påverkar visserligen energiutbytet, men ofta i mindre utsträckning än vad man skulle kunna tro. Pollen och damm kan man därför oftast låta ligga till nästa regn eftersom detta som regel räcker för att göra glasytan ren. Fågelskit eller (mer sällan) algbeläggningar kan däremot kräva någon form av mekanisk bearbetning med t.ex. skurborste. Snötäckta moduler levererar i stort sett ingen el och i slutet av januari kan det därför börja bli intressant att avlägsna ett eventuellt snötäcke. Med lite tålamod så gör solen jobbet när den börjar gå i en högre bana på himlen. Tidigare under vintern är det dock tveksamt om det är mödan värt att skotta eftersom elproduktionen under vintermånaderna bara utgör enstaka procent av den totala årsproduktionen. Ett enkelt sätt att följa anläggningens kondition och få en indikation på eventuella problem är att göra månads- eller årsvisa uppföljningar via instrålningsgivare (som bör vara standard i en större anläggning) och elmätare. 28

29 6 Elnätföretagets roll Trollhättan Energi Elnät AB är ett kommunalägt nätbolag, dvs som driver och underhåller elnätet i regionen omkring Trollhättan. Enligt Ellagen (1997:857) 3 kap 1 a får en juridisk person som bedriver nätverksamhet inte bedriva produktion av eller handel med el (undantag produktion för driftssäkerhet och nätförluster). Man kan alltså i nuläget inte engagera sig aktivt och direkt i inköp eller försäljning av solel. Trots detta är man positiva till utbyggnad av solcellsanläggningar och förnybar energi i allmänhet och kommer att följa utvecklingen som föranleds av den aktuella utredning som handlar om nettodebitering. Utbyggnaden av soltak och anslutning för nettodebitering ses som en del i utvecklingen av s.k. Smarta elnät. Enligt en definition av smarta elnät består det av den samling integrerade tekniska lösningar som skall möjliggöra att elnätet och de kunder som använder nätet kan bidra till en hållbar utveckling. Enligt den nytillträdde generaldirektören för energimarknadsinspektionen (EI), Anne Vadasz-Nilsson, är det viktigt att även efter integrationen av smarta element i elnätet respektera den juridiska gräns som finns mellan elhandel och nätverksamhet. Detta av konkurrensskäl och slutlig nytta för kunden. 6.1 Installationskrav Innan en installation påbörjas skall den föranmälas till nätägaren. Detta gäller alla anläggningar för lokalt producerad elenergi. Trollhättan Energi Elnät AB försöker underlätta processen genom att skicka ut riktlinjer/rekommendationer för elanslutning, bl.a. nedanstående: Verket skall vara CE-märkt och godkänt för anslutning till elnätet. Verket skall placeras i direkt närhet till det bostadshus som det ansluts till. Ledningarna till verket får inte vara koncessionspliktiga. Frånkopplingsutrustning skall finnas åtkomlig för elnätsföretaget. Utrustning som stoppar kraftverket vid nätbortfall skall finnas. Svensk standard SS Anslutning av lågspänningsinstallationer skall vara uppfylld. Speciellt skall ställda krav i kapitel 4 och 6 uppmärksammas. När installationen är utförd ska en behörig elinstallatör genom underskrift på Färdiganmälan intyga att installationsarbetet är utfört och kontrollerat enligt gällande starkströmsföreskrifter, nätföreskrifter och branschföreskrifter (AMI). Ytterligare användbar information om aktuella standarder, författningar och föreskrifter kan laddas ner från elsäkerhetsverket.se (vind- och solel). 6.2 Mätning av el Elnätföretaget har enligt gällande ellag skyldighet att utföra mätning av mängden överförd el och dess fördelning över tiden (3 kap 10 ). En utredning om hur mätningen ska utföras och bekostas 29

30 påbörjas av nätägaren när föranmälan inkommit. Den vanligaste lösningen idag är en fyrkvadrantsmätning som mäter aktiv effekt och reaktiv effekt i båda riktningar. För små anläggningar (63 A säkring eller mindre) som på årsbasis förbrukar mer el än vad som produceras så debiteras elproducenten för närvarande inte för omkostnader i samband med mätning. Om man på årsbasis producerar mer el än den egna förbrukningen, eller anläggningar med säkring över 63 A, så kan kostnader för mätare med tillhörande insamlingsutrustning samt dess installation vid inmatningspunkten debiteras elproducenten. Ersättning vid inmatning av el Enligt ellagen har en innehavare av en produktionsanläggning rätt till ersättning av nätägaren till vars ledningsnät anläggningen är ansluten (3 kap 15 ). Ersättningen skall baseras på minskningen av energiförluster samt värdet av den reduktion av nätägarens avgifter till annan nätägare tack vare anslutningen av produktionsanläggningen. För att beräkna denna ersättning använder sig Trollhättan Energi Elnät AB idag av en beräkningsmodell framtagen av Energimyndigheten. Vad gäller ersättning för den producerade elenergin kan många elhandelsbolag idag köpa elenergin. Det finns flera små elproduktionsanläggningar i Trollhättan Energi Elnät AB:s nätområde där solenergi produceras och där innehavaren har valt denna möjlighet. 6.3 Anläggningsaspekter Något som påverkar situationen för nätägaren är hur stor den reaktiva effekten i elnätet är. I elledningar transporteras både aktiv och reaktiv effekt. Det är den aktiva effekten som är den önskvärda och kan uträtta arbete medan den reaktiva effekten tar onödig "plats". Den sistnämnda påverkas av de anläggningar som kopplas in vilket leder till ökade kostnader vid dimentioneringen av kablar. I dagsläget finns risk att nätägaren måste betala en straffavgift för den reaktiva effekten till Regionnätsägaren, eftersom SVK i sin tur kräver det av dem. Ett installerat soltak med växelriktare ökar den reaktiva effekten, vilket idag inte är ett stort problem för små anläggningar. För stora anläggningar kan en faskompensering vara aktuell. I framtiden, med fler och större produktionsanläggningar kommer denna aspekt att behöva undersökas och åtgärdas. Trollhättan Energi Elnät AB har idag befintliga anläggningar inkopplade på sina nät. Nedan finns ett driftexempel från ett vanligt villatak med installerad effekt på 1,6 kw (Ca 12 m²) sammanställt. Diagrammen visar elkonsumtion (A+) respektive elproduktion (A-) en vecka i maj. 30

31 Figur 12. Inmatad effekt från elnätet (A+) respektive utmatad effekt till elnätet (A-) från villatak i maj. 7 Slutsatser och vidare studier Förstudien visar att lantbrukarna är positiva till att investera i solel. Lantbrukarna ser till exempel möjligheterna med sina stora takytor då de ofta är en outnyttjad resurs som skulle kunna nyttjas till solcellsanläggningar. De höga elräkningarna bidrar till den positiva inställningen till solelsproduktion. Lantbrukarna är också positiva till att arrendera ut sina tak till externa aktörer. Arrende är en vanlig affärsform för jordbruksmark, och det går enkelt att överföra konceptet till solcellsanläggningar. Det några områden som förefaller aktuella för vidare studier. Många lantbrukare är intresserade av att investera i solcellsanläggningar. Samtidigt vill de undvika krångel och höga risker. Vidare studier kan undersöka vilka affärslösningar som kan vara aktuella för att möjliggöra beslutsstöd och att flera olika intressenter delar på risken. Frågan om nettodebitering är central eftersom det skulle medföra att överskottsproduktion blir mer ekonomiskt intressant. Denna fråga måste följas eftersom den starkt påverkar utformningen av affärsmodeller. Av naturliga skäl varierar tillgången på solcellsenergi över året och dygnet. Även elbrukningen varierar över året och dygnet. Vidare studier kan undersöka vilka producenter och konsumenter som bäst kan möta varandras utbud/efterfråga. 31

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Örebro Göteborg Stockholm Solel: Ekonomi David Larsson, Direct Energy Intäkter Kostnader Vad kostar solel? Lönsamhet Matchning, nettodebitering och försäljning

Läs mer

Förstudie Solceller på villa

Förstudie Solceller på villa Förstudie Solceller på villa Förutsättningar Villa Solhem ligger i Beddingestrand, mellan Trelleborg och Ystad. Den är uppförd 1914 med en total boarea på ca 240 m 2. Den tänkta placeringen för solcellsmodulerna

Läs mer

Solel och frågor kring kvalité, säkerhet och underhåll. Peter Kovács, SP Energiteknik

Solel och frågor kring kvalité, säkerhet och underhåll. Peter Kovács, SP Energiteknik Solel och frågor kring kvalité, säkerhet och underhåll Peter Kovács, SP Energiteknik VI SKAPAR VÄRDE I SAMVERKAN Forskning: Kvalité livslängd Teknisk utvärdering Solenergi på SP Myndighetssupport Utbildning

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Solceller Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Den största myten * En film om solel Så här sa ett elföretag år 2000 Sydgas och Sydkrafts intresse ligger i att få praktisk erfarenhet i småskalig

Läs mer

Mikroproduktion. - För dig som ska starta egen elproduktion. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - För dig som ska starta egen elproduktion. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - För dig som ska starta egen elproduktion Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler väljer att producera egen el Vi ser en trend att allt fler väljer att

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Vattenfall Distribution Att producera sin egen el och på det sättet kunna sänka sin egen elkostnad gör att allt fler väljer

Läs mer

INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER

INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER Vi på SVEA Solar är glada för att ni är intresserade av att installera solceller och satsa på solel. Marknaden för solceller växer kraftig i Sverige och

Läs mer

Producera din egen el Småskalig elproduktion

Producera din egen el Småskalig elproduktion Abonnemangsformer småskalig elproduktion Användning (uttag) är huvudabonnemang, säkring max 63 A, mikroproduktion Det här är det vanligaste inmatningsabonnemanget för privatpersoner och omfattar de allra

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN Paradigmskifte inom elenergibranschen Nätägare relationen Ellagen undantag småskalig produktion Nätägaren är skyldigt att installera mätare med tillhörande

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet

Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet Vilken typ av produkt är solel? Det beror på Fyra exempel på olika affärsmodeller: - storskalig produktion

Läs mer

SOLCELLSANLÄGGNING. från idé till verklighet. Denna broschyr riktar sig till dig som bestämt dig för att investera i en egen solcellsanläggning.

SOLCELLSANLÄGGNING. från idé till verklighet. Denna broschyr riktar sig till dig som bestämt dig för att investera i en egen solcellsanläggning. SOLCELLSANLÄGGNING från idé till verklighet 1 m 2 solcell ger ca 160 W en solig dag Solens effekt är ca 1000 W/m 2 Denna broschyr riktar sig till dig som bestämt dig för att investera i en egen solcellsanläggning.

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Kort introduktion till solcellsanläggningar

Kort introduktion till solcellsanläggningar Kort introduktion till solcellsanläggningar En solcellsanläggning saknar helt rörliga delar som slits, kärvar eller går sönder. Detta gör att anläggningen behöver minimalt med service samtidigt som driftsäkerheten

Läs mer

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt?

Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt? Högskolan på Gotland Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt? Kursdeltagare Marianne Lindeborg Oktober, 2011 Examinator: Göran Wall Högskolan på Gotland Kurs: Energi och miljö Höstterminen 2011

Läs mer

Lönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september 2015. Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Lönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september 2015. Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Lönsam solel idag och i framtiden Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Sol i Väst 22 september 2015 Johan Öhnell, ordf Kort om Solkompaniet Göteborg Örebro Stockholm Levererar nyckelfärdiga solcellsanläggningar.

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

Var lyser solen bäst?

Var lyser solen bäst? Var lyser solen bäst? Bild: Institute för Environment and sustainability- European Commission Det strålar årligen in ca 10 000 gånger mer solenergi än den energi som används på jorden! Solceller (ger el)

Läs mer

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Läs mer

Solen som energikälla. Solen som energikälla

Solen som energikälla. Solen som energikälla Solen som energikälla Solen som energikälla Så här fungerar solcellssystem Energi från solen Solen är en gratis energikälla, i form av naturligt ljus och värme, som dessutom finns i överflöd. Det är möjligt

Läs mer

Förstudie Solceller på flerbostadshus

Förstudie Solceller på flerbostadshus Förstudie Solceller på flerbostadshus Förutsättningar Bostadsrättföreningen Solskiftet är en HSB-förening, belägen i nordöstra delen av Landskrona. Föreningen består av 117 lägenheter, fördelade på 9 fastigheter

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind- och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör får du här en

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

Välkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars

Välkomna till Så producerar du din egen el. En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Välkomna till Så producerar du din egen el En del av Mölndal Stads Hållbarhetsvecka 17-23 mars Dagens föreläsning En övergripande introduktion till hur man producerar sin egen el Om Mölndal Energi, våra

Läs mer

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

Solceller en ekonomiskt god idé? Solect Power AB Malin Åman 2014-03-04

Solceller en ekonomiskt god idé? Solect Power AB Malin Åman 2014-03-04 Solceller en ekonomiskt god idé? Solect Power AB Malin Åman 2014-03-04 INNEHÅLL Solect Power AB och jag Tekniken solceller så fungerar det Bakgrund vad har hänt fram till nu Ekonomi Några exempel SOLECT

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Deltagare i projektet Bengt Stridh, ABB, Corporate Research, projektledare Andreas Molin,

Läs mer

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, LTH Innehåll Mål solkarta vad är det? Solinstrålning ytor på byggnader Solceller aktuellt läge (solfångare)

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR FÖR FORTUMS SOLCELLSPAKET

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR FÖR FORTUMS SOLCELLSPAKET VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR FÖR FORTUMS SOLCELLSPAKET Beställningsprocess och förberedelser... 3 Hur vet jag om mitt hus är lämpligt för solelsproduktion?... 3 Hur går jag tillväga för att beställa solcellspaketet?...

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Rotebro idrottshall solel

Rotebro idrottshall solel Rotebro idrottshall solel Glasparti söderfasad 672st paneler Glasparti västerfasad 450st paneler Tunnfilmspaneler monterade på kil ovan tak 32st paneler. Övrig yta blir vanligt glas i liknande utseende

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Erbjudande till dig som mikroproducent! Erbjudande till dig som mikroproducent! Vårt klimat och miljön omkring oss är lika viktig för oss alla! Från och med den 1 december 2015 börjar vi köpa elcertifikat samt ursprungsgarantier från mikroproducenter.

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Solel är enkelt, kul, underhållsfritt

Solel är enkelt, kul, underhållsfritt Nätanslutna solcellsanläggningar Solel är enkelt, kul, underhållsfritt...och numera prisvärt 1 Mycket energi går åt i våra hem Idag används nära 40 % av Sveriges totala energi i våra bostäder, en energi

Läs mer

Solel är enkelt, kul, underhållsfritt

Solel är enkelt, kul, underhållsfritt Nätanslutna solcellsanläggningar Solel är enkelt, kul, underhållsfritt...och numera prisvärt 1 Mycket energi går åt i våra hem Idag används nära 40 % av Sveriges totala energi i våra bostäder, en energi

Läs mer

Frågor och svar om solceller

Frågor och svar om solceller Frågor och svar om solceller ENKELT TRYGGT EKONOMISKT Innehåll Grundläggande fakta om solceller och solenergi Att köpa solceller Ekonomi och solceller Underhåll och livslängd Vad är solceller? En solcell

Läs mer

Förbättrade förutsättningar för egenproduktion av solel. Solelkommissionens utredning av hur Sveriges stora solelpotential kan tillvaratas

Förbättrade förutsättningar för egenproduktion av solel. Solelkommissionens utredning av hur Sveriges stora solelpotential kan tillvaratas Förbättrade förutsättningar för egenproduktion av solel Solelkommissionens utredning av hur Sveriges stora solelpotential kan tillvaratas Programförklaring Solelkommissionen Solelkommissionen är ett nätverk

Läs mer

Projektnr 40 30 120. Solcellsanläggning. Uppsala 2008-07-04. Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01

Projektnr 40 30 120. Solcellsanläggning. Uppsala 2008-07-04. Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01 1(5) Projektnr 40 30 120 Mark-Vatten-Miljöcentrum, MVM SYSTEMVALSUTREDNING Solcellsanläggning Uppsala 2008-07-04 Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01 Upprättad av: Leif

Läs mer

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Agenda Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Vad är el och elpris? Så fungerar en solcell! Elproduktion av solceller i Sverige? Sol-el-ekonomi! Frågor? Sol-el Genererar

Läs mer

Tyskland världsbäst och föregångsland för solceller!! Sverige bland de sämsta i Europa

Tyskland världsbäst och föregångsland för solceller!! Sverige bland de sämsta i Europa Bengt Stridh, Malmö 2011-10-18 Att sälja överskott av solel Svårigheter och lösningar + jämförelse med Tyskland Tyskland världsbäst och föregångsland för solceller!! Sverige bland de sämsta i Europa Tyskland

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Solcellsanläggning. en handbok för dig som bor eller verkar i Vellinge kommun

Solcellsanläggning. en handbok för dig som bor eller verkar i Vellinge kommun Solcellsanläggning en handbok för dig som bor eller verkar i Vellinge kommun Solcellsanläggningen på Arrie förskola För dig som är intresserad av att producera din egen solenergi med fokus på solcellsanläggningar

Läs mer

Solcellsanläggning i kombination med spannmålspanna. Vistena Mellangård, Skänninge, Östergötland Jan o Jenny Johansson

Solcellsanläggning i kombination med spannmålspanna. Vistena Mellangård, Skänninge, Östergötland Jan o Jenny Johansson Solcellsanläggning i kombination med spannmålspanna Vistena Mellangård, Skänninge, Östergötland Jan o Jenny Johansson Agenda Bakgrund: Vår verksamhet Vårt lantbruksföretag Energitankar Varför solceller

Läs mer

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL - TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör

Läs mer

Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning

Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning Vår egen solcellsanläggning Energi/ekonomisnurr : Ett annat sätt att tänka, (kommer lite här och där). Pågående solcellsinstallation i Leksand Stödmöjligheter

Läs mer

Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret

Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Energi och förnybart Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Mål i Norrköpings kommuns Energiplan Energieffektivisering, 30% år 2005-2030 (50% egna verksamheten) Förnybart, 100% år 2030 Robust,

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl-programmets seminarium 2010-11-10 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel

Bengt Stridh, SolEl-programmets seminarium 2010-11-10 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Bengt Stridh, SolEl-programmets seminarium 21-11-1 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Deltagare i projektet Bengt Stridh, ABB, Corporate Research, projektledare Andreas

Läs mer

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 Energibanken i Jättendal AB, november 2012 2012-11-13 Energibanken

Läs mer

Solcellsanläggningar

Solcellsanläggningar Solcellsanläggningar Långt lönsammare än du tror Berätta mer om evenemanget här. Du kan dela med dig av information om organisationen, planeringen inför evenemanget eller saker som deltagarna bör ta med

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Bengt Stridh, ABB Corporate Research & Mälardalens högskola, Svenska Solelmässan 2014-10-09 Från konsument till producent

Bengt Stridh, ABB Corporate Research & Mälardalens högskola, Svenska Solelmässan 2014-10-09 Från konsument till producent Bengt Stridh, ABB Corporate Research & Mälardalens högskola, Svenska Solelmässan 2014-10-09 Från konsument till producent Innehåll Marknader i Sverige Vad är mikroproduktion Problemställning för solelproducenter

Läs mer

Exerum iuses est. tota soloremer Inti quiam isast licabo umni quat

Exerum iuses est. tota soloremer Inti quiam isast licabo umni quat Alis Arumquiam & Istibus Sumid Handlingsplan för kommunal solel Exerum iuses est i Ludvika kommun tota soloremer Inti quiam isast licabo umni quat Vänsterpartiet Ludvika 2012 2014 Vänsterpartiet vill se

Läs mer

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Gammalt Budskap Solelsystem är för dyra! Solvärmesystem har låg täckningsgrad och kan ej konkurrera med

Läs mer

Solel för lantbruket. Solelsystem. Typer av solceller. Solelsystem

Solel för lantbruket. Solelsystem. Typer av solceller. Solelsystem Solel för lantbruket Charlotta Winkler 2013-11-07 Solelsystem Enkelt system Ingen lagring Lite/inget underhåll (byte av växelriktare ca vart 15:e år) 25 års garanti och livslängden är mer än 25 år Bildkälla:

Läs mer

Förslag om skattereduktion för förnybar mikroproducerad el. Helena Laurell, Svensk Energi 15 oktober 2013

Förslag om skattereduktion för förnybar mikroproducerad el. Helena Laurell, Svensk Energi 15 oktober 2013 Förslag om skattereduktion för förnybar mikroproducerad el Helena Laurell, Svensk Energi 15 oktober 2013 Nettodebiteringsutredningen Uppdraget var bland annat att: Ta fram förslag om införandet av ett

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION VAD ÄR MIKROPRODUKTION? Att vara mikroproducent innebär att en person har en egen småskalig elproduktion, genom exempelvis solceller på hustaket eller ett mindre vindkraftverk.

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Utmaningen Minska elanvändningen och omvandla mer förnybar elenergi

Utmaningen Minska elanvändningen och omvandla mer förnybar elenergi Utmaningen Minska elanvändningen och omvandla mer förnybar elenergi Everything you know about electricity is wrong uttryckt av den brittiske energiforskaren Walt Patterson Det gamla (nuvarande) energisystemet

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Solpotential Osnabrück

Solpotential Osnabrück Solkartan i Lund Solpotential Osnabrück Department of Environmental Protection Rooves with excellent or good suitability for solar panels: 26,000 (out of 70,000) Result Profit Requirement Solar Power Generation

Läs mer

Småskalig elproduktion för eget bruk

Småskalig elproduktion för eget bruk Energikompetens En rapport från Svensk Energi Småskalig elproduktion för eget bruk Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion av el Småskalig elproduktion för eget bruk Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion

Läs mer

Kvalité till rätt pris

Kvalité till rätt pris 2015 Innehåll Kvalité till rätt pris... 3 10 anledningar till varför jag inte kan vara utan en solcellsanläggning.... 4 Varför är det lönsamt?... 4 Om jag inte får någon ersättning alls då?... 5 Innosund

Läs mer

Nätanslutna solcellsanläggnigar. Jacob Edvinsson 2014-09-18 Johan Johannisson Martin Skoglund Charlotta Winkler

Nätanslutna solcellsanläggnigar. Jacob Edvinsson 2014-09-18 Johan Johannisson Martin Skoglund Charlotta Winkler Nätanslutna solcellsanläggnigar Jacob Edvinsson 2014-09-18 Johan Johannisson Martin Skoglund Charlotta Winkler Agenda WSP Vilka är vi? Introduktion Varför förnybar energi? Varför egenproducerad el? Solcellsteknikens

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk Sven Ruin EXEMPEL PÅ VÄRDET AV ELENERGI El man köper från nätet kr/kwh El* 0,40 Energiskatt 0,29 Elnätsöverföring 0,16 Moms 0,21 SUMMA 1,06 Lantbruk som

Läs mer

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Solenergi i stadsplaneringen Malmö, 20 april 2012 Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Dr. Joakim Widén Built Environment Energy Systems Group (BEESG)

Läs mer

Solceller i dag och i framtiden

Solceller i dag och i framtiden Solceller i dag och i framtiden Solfångare Varmt vatten Solceller El Stabila Tysta Inga rörliga delar Lång livslängd 30 år Liten miljöpåverkan 20-40g CO2/kWh inkl. framställning. Hur fungerar solceller?

Läs mer

Solenergi Hållbart & gratis!

Solenergi Hållbart & gratis! Solenergi Hållbart & gratis! Redaktion Projektledning: Energikontoret Skåne och Hållbar utveckling Väst. Författare: Lena Gunnarsson, Johan Nyqvist, Thomas Lundberg (LIA-student), Caroline Wendel, Anna

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Solkraft & Plusenergi

Solkraft & Plusenergi -Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Solceller för kyrkan. Guide för solelsproduktion

Solceller för kyrkan. Guide för solelsproduktion 1 Solceller för kyrkan Guide för solelsproduktion SOLCELLER FÖR KYRKAN SOLCELLER FÖR KYRKAN 2 3 SOLCELLER FÖR KYRKAN Solceller för kyrkan Guide för solcellsproduktion Broschyren är framtagen genom programmet

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Samarbetspartners. Nätanslutning av småskalig elproduktion

Samarbetspartners. Nätanslutning av småskalig elproduktion Samarbetspartners Nätanslutning av småskalig elproduktion Är du intresserad av småskalig, egenproducerad och förnybar el via solceller, vindkraft eller vattenkraft? Behöver du få vägledning och råd och

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Andelsägande i solcellsanläggningar ur ett hushållsperspektiv. Cajsa Bartusch, Solel-seminarium, 2011-11-11 1

Andelsägande i solcellsanläggningar ur ett hushållsperspektiv. Cajsa Bartusch, Solel-seminarium, 2011-11-11 1 Andelsägande i solcellsanläggningar ur ett hushållsperspektiv 1 Sveriges första andelsägda solcellsanläggningar initierades av Sala Heby Energi ägs och drivs av Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening

Läs mer

Solel för lantbruk. Information om solel för lantbruksföretag. Lantbrukarnas Riksförbund. Telefon 0771-573 573. www.lrf.se

Solel för lantbruk. Information om solel för lantbruksföretag. Lantbrukarnas Riksförbund. Telefon 0771-573 573. www.lrf.se Solel för lantbruk Information om solel för lantbruksföretag Lantbrukarnas Riksförbund. Telefon 0771-573 573. www.lrf.se Solel för lantbruk Precis som på den globala marknaden växer intresset för solel

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Solenergi Hållbart & gratis!

Solenergi Hållbart & gratis! Solenergi Hållbart & gratis! Redaktion Projektledning: Energikontoret Skåne Författare: Lena Gunnarsson, Johan Nyqvist, Thomas Lundberg (LIA-student) och Caroline Wendel, Energikontoret Skåne Referensgrupp:

Läs mer