BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2010

Transkript

1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2010

2 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2010 Bra start för Swedavia Bolagiseringen av verksamheten har genomförts på ett framgångsrikt sätt. Efter Swedavias första verksamhetsår som ny koncern visar Swedavia ett rörelseresultat på 420 MSEK. Resultat efter skatt för perioden april-december uppgick till 15 MSEK. Resultat per aktie för perioden april-december uppgick till 0,01 SEK. Swedavias flygplatser hade 22 miljoner passagerare under perioden april-december Under kvartal 4 ökade antalet passagerare med 11 procent jämfört med året innan. Askmolnet i april och extremt vinterväder i november och december påverkade resultatet negativt. Ledande miljöarbete har inneburit ett antal utmärkelser och certifieringar under året. Nyckeltal, koncernen MSEK Okt-Dec Apr-Dec Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, % 5,4% 12,8% Resultat före skatt Resultat efter skatt Resultat per aktie, SEK -0,15 0,01 Avkastning eget kapital, % -5,9% 0,4% Avkastning sysselsatt kapital, % 0,58% 3,93% Soliditet, % 30,4% 30,4% Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringar Medelantal anställda SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

3 VD-ord Swedavias verksamhetsår inleddes den första april då det statliga aktiebolaget Swedavia bildades. Vårt uppdrag är tydligt. Vi äger, driver och utvecklar de statliga flygplatserna. Jag kan med glädje konstatera att vi presterat ett mycket bra rörelseresultat under vårt första verksamhetsår. Det beror huvudsakligen på resenärstillväxten i kombination med strikt kostnadskontroll och återhållsamma investeringar. Verksamheten under året, med undantag för askmolnsperioden under april, har präglats av kraftigt ökat antal resenärer. Privatresandet har varit starkt under hela perioden och under framför allt andra halvåret har vi kunnat se ett betydligt livligare affärsresande än för ett år sedan. Att konjunkturen åter är på väg upp är positivt - våra intäkter är starkt kopplade till antalet resenärer. Ökade volymer ger utrymme för nya flyglinjer, fler avgångar och utökade kommersiella satsningar. Detta förbättrar för våra kunder det vill säga resenärer, flygbolag och hyresgäster. Flygplatserna är inte bara attraktiva för resenärer och frakt utan även för företag som erbjuder olika former av tjänster. Under perioden har Swedavia fortsatt med lokala aktiviteter för att locka fler företag och kunder till våra flygplatser. Tillsammans med våra kunder och partners ser jag stora möjligheter att utveckla flygplatserna. Flygbranschen är pressad ekonomiskt och det är viktigt att vi fortsätter ge dem attraktiva villkor och ett högt kundvärde. I april drabbades världen av vulkanutbrottet på Island vilket under en period helt stoppade eller störde flygtrafiken på Swedavias flygplatser. Den snabba återhämtningen i trafiken därefter har bidragit till att delvis ta igen de stora förluster som stoppet orsakade. När flygtrafiken stod helt stilla förlorade Swedavia närmare tio miljoner kronor per dag. Förmågan att hantera den kris som flygstoppet innebar för oss på Swedavia visar på vår styrka och uthållighet. Dels i organisationen som helhet men framförallt hos de enskilda medarbetarna som driver och utvecklar vårt företag utifrån vår gemensamma vision att tillsammans föra världen närmare. I december avyttrade vi Karlstad Airport till kommunen och Region Värmland. Det lokala engagemanget kring våra flygplatser visar hur viktigt det är för en region att ha tillgång till goda flygförbindelser. Vi förbereder nu en ansökan om ett nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport. Sveriges geografiska placering i världen gör oss beroende av effektiva flygkommunikationer. Stockholm Arlanda Airport är ett viktigt nav för hela Sveriges tillgänglighet och tillväxt eftersom vi är starkt beroende av utrikeshandel och turism. Utan ett nytt tillstånd kommer flygplatsen att tvingas reducera sin kapacitet avsevärt, vilket får stora negativa effekter för utvecklingen i hela Sverige. Jag är stolt över att Swedavia idag är världsledande på att driva hållbara flygplatser. När flygplatserna växer ställs ökade krav på hållbarhet i alla former. Fyra av Swedavias flygplatser har nu certifierats enligt den högsta nivån i det europeiska klimatcertifieringsprogrammet Airport Carbon Accreditation. Det innebär ett stort ansvar att agera förebild och vi kommer även framöver att arbeta intensivt för att utveckla flygplatserna på ett långsiktigt hållbart sätt. Torborg Chetkovich Verkställande direktör SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

4 Detta är Swedavia Swedavia är en statlig koncern som äger, driver och utvecklar flygplatser i Sverige. Swedavia är en viktig del av den nationella och internationella kollektivtrafiken. Swedavias roll är att skapa den tillgänglighet som Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten. Swedavia arbetar aktivt för att öka resandet genom att stärka flygbolagens och hyresgästernas konkurrenskraft och skapa positiva reseupplevelser. Nöjda och trygga resenärer är grunden för Swedavias affär. Ett av Swedavias strategiska mål är att driva och utveckla flygplatser med minsta möjliga påverkan på miljön. Inom detta område är Swedavia världsledande. Swedaviakoncernen omsätter cirka 4,5 miljarder kronor på helårsbasis och har cirka medarbetare. Vision Tillsammans för vi världen närmare. Swedavias verksamhet är att göra Sverige tillgängligt och göra det möjligt för oss som bor i Sverige att uppleva världen, privat och vid affärsresor. Tillsammans med partners och medarbetare vill Swedavia skapa en upplevelse som gör att resenärerna kommer tillbaka, om och om igen. Ju mer Swedavia utvecklar verksamheten desto närmare kommer världen. Affärsidé Vi i Swedavia ska skapa mervärde för våra kunder genom attraktiva flygplatser och tillgänglighet. Tillsammans med våra partners utvecklar vi ständigt vår affär. Finansiella mål Swedavia bedrivs med ett övergripande mål att skapa hög lönsamhet. Verksamhet Swedavia äger, driver och utvecklar flygplatser. Flygplatsverksamheten bedrivs som ett nationellt sammanhängande system, som i samtliga verksamheter är starkt beroende av passagerartillströmningen till flygplatserna. Swedavias affär och verksamhet omfattar Aviation business och Non-aviation business. Aviation business omfattar infrastrukturtjänster riktade till flygbolag och marktjänstbolag, exempelvis start- och landningstjänst samt säkerhetskontroll. Non-aviation business omfattar tjänster med anknytning till flygplatserna såsom upplåtelse av lokaler och fastigheter, retail, food & beverage, bilparkering och reklam. Swedavias strategiska roll Swedavia driver ett väl utvecklat och fungerande system av flygplatser spridda över hela landet. Det är möjligt att resa från nästan varje plats i Sverige till Stockholm, genomföra ett möte och komma hem samma dag. Detta är viktigt för möjligheten att arbeta och leva i alla delar av landet. För Swedavia är utvecklingen av tillgängligheten i Sverige en nyckelfråga. Flyget och Swedavia har en stark strategisk roll för Sverige inte minst för tillväxt och välstånd. För utländska investerare är tillgången till flyglinjer en av de viktigaste faktorerna för en företagsetablering i landet. Flygtillgänglighet är helt avgörande för utveckling av den expansiva besöksnäringen i landet. Flyget knyter helt enkelt samman Sverige med resten av världen en nödvändighet i vår globaliserade värld. SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

5 Swedaviakoncernen Uppdrag Swedavia ansvarar för statens civila flygplatsverksamhet, som i nuläget består av 13 flygplatser. Verksamheten finansieras helt med intäkterna från Swedavias tjänster och produkter. Antalet flygplatser ska minskas till de 10 flygplatserna i det nationella basutbudet: Bromma Stockholm Airport, Göteborg Landvetter Airport, Kiruna Airport, Luleå Airport, Malmö Airport, Ronneby Airport, Stockholm Arlanda Airport, Umeå Airport, Visby Airport och Åre Östersund Airport. Swedavia ska på affärsmässiga grunder aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att riksdagens transportpolitiska mål uppnås. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Bolagiseringsprocessen Swedavia är Sveriges statliga flygplatsbolag sedan den 1 april Då delades affärsverket LFV (Luftfartsverket) i två delar: flygplatserna och flygtrafiktjänsten. Bakgrunden till riksdagens beslut är de skilda affärsförutsättningar som gäller för respektive verksamhet. För Swedavia skapar bolagiseringen bättre affärsmöjligheter. Bolagsformen har ett regelsystem som är anpassat för företag som agerar i en kommersiell miljö, den ger förutsättningar för en snabbare beslutsprocess och underlättar samarbeten med andra parter. Bolagiseringskostnaden uppskattas totalt uppgå till 62 MSEK, vilka främst av består utav kostnader relaterade till IT, juridik och fastighet. Utfallet 2010 blev 30 MSEK. Kvarvarande 32 MSEK kommer att belasta 2011, 17 MSEK över resultatet och resterande 15 MSEK aktiveras i fastighetsvärdet. Dotter- & intresseföretag Swedavia Andel % Verksamhet TreDhotell AB, Vilande i avvaktan på fastighetsreglering. Kommer att äga fastigheten på vilket det nya hotellet på Stockholm Arlanda Airport uppförs med Clarion som operatör LFV Airport Center AB, Förvaltade tomträtt på Arlanda 2:2 fram till Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Arlanda Schiphol Development Company AB, Nordic Airport Properties AB, Nordic Airport Properties KB, Cityflygplatsen i Göteborg AB, Äger, förvaltar och hyr ut fraktterminaler, förvaltar mark och skog, hyr ut fastigheter för bostads- och fritidsändamål Vidareutvecklar den kommersiella affären i terminalerna på Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Utvecklar och förvärvar framför allt fraktfastigheter på svenska flygplatser Utvecklar och förvärvar framför allt fraktfastigheter på svenska flygplatser Bedriver flygplatsverksamhet på Göteborg City Airport främst med inriktning på lågkostnadsflyg SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

6 Viktiga händelser Oktober-december Flygresandet ökade med 11 procent Totalt flög 7,5 miljoner resenärer från Swedavias flygplatser under kvartal 4, vilket ligger väl i linje med den trend som vi sett sedan juli Utrikesresenärerna ökade med 14 procent under det sista kvartalet och inrikesresandet ökade med 8 procent. Utmanande vinterväder Under november och december rådde ett besvärligt vinterväder som medförde störningar i delar av den europeiska flygtrafiken. Swedavias medarbetare hanterade väderproblemen väl under denna period och flygtrafiken drabbades enbart av mindre störningar. Prisat miljöarbete Göteborg Landvetter Airport nådde högsta ackreditering i ACIs klimatmärkning under december månad. Sedan tidigare har även Umeå Airport, Stockholm Arlanda Airport och Bromma Stockholm Airport uppnått den högsta nivån i klimatmärkningsprogrammet. Det innebär att Swedavia äger fyra av de totalt åtta högst ackrediterade flygplatserna i Europa. Avyttrande av flygplatser På uppdrag av regeringen avyttrades Karlstad Airport den 1 december till nya ägare. Ängelholm Helsingborg Airport och Örnsköldsvik Airport planeras att avyttras och övergå i ny ägo den 1 april April-december Sveriges nya flygplatsbolag Swedavia AB inledde sin verksamhet den 1 april 2010 när LFVs verksamhet delades i två delar. Efter sommaren tillträdde Torborg Chetkovich som Swedavias första ordinarie vd. Flygresandet ökade med 7 procent Totalt flög 22 miljoner resenärer från Swedavias flygplatser under perioden april-december Under framförallt andra halvåret skedde en kraftfull ökning av antalet passagerare jämfört med föregående år. Askmoln Under ett antal dagar i april startade och landade inga flygplan på flera av Swedavias flygplatser när askan från vulkanen Eyjafjallajökull ledde till att stora delar av det europeiska luftrummet stängdes. Prisat miljöarbete I juni vann Stockholm Arlanda Airport som första flygplats ACI Europes miljöpris med motiveringen For outstanding achievement in environmental performance and an innovative approach to environmental management. ACI är intresseorganisation för flygplatser i 175 länder. Stora kommersiella satsningar Grundstenen till nya Clarion Hotel Arlanda Airport lades i augusti och därmed startade bygget av det 414 rum stora hotellet som byggs i anslutning till Sky City. Byggnaden uppförs av Swedavia och hotelloperatör är Clarion. Hotellet beräknas vara klart i november I augusti slöts avtal om, att som en del av fastighetsutvecklingen på Göteborg Landvetter Airport, sälja mark till Härryda Terminalen AB för uppförande av en ny terminal för DB Schenker Logistics. Detta blir den första större affären i området. Göteborg har ont om bra mark nära goda kommunikationer, varför flygplatsens mark blir intressant för exploatering. Samarbete Samarbeten bidrar till regional utveckling och är nödvändiga för att Swedavia ska nå affärsmålen. Under året har Swedavias flygplatser bland annat aktivt samarbetat med turistorganisationer, destinationsbolag och handelskammare. SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

7 Marknadens utveckling Flyget i världen har upplevt en kraftfull återhämtning under Asien, Sydamerika och Mellanöstern har mycket höga tillväxttal medan de mer mogna marknaderna i bland annat Nordamerika och Europa har haft en något lägre tillväxttakt. Uppgången har inneburit en hög beläggningsgrad i den internationella luftfarten vilket är positivt både för flygbolagens ekonomi och för miljön. Som en effekt av den globala ekonomiska tillväxten har resenärernas betalningsvilja stärkts jämfört med 2008 och Flygmarknaden i Sverige* Flygmarknaden i Sverige har återhämtat sig snabbare än väntat och snabbare än i andra europeiska länder. Under 2010 var flygresandet tillbaka på samma nivåer som i början av Flyget hade totalt 33 miljoner resenärer, en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Utrikestrafiken driver utvecklingen med större kapacitet och nya rutter, som lockar framförallt privatresenärerna. Nästan 21 miljoner resenärer flög utrikes under året, varav drygt 17 miljoner till eller från någon av Swedavias flygplatser. Ökningen för Sverige var 5 procent jämfört med året innan. Inrikesflyget hade en mycket snabb återhämtning, efter ett lika snabbt fall under Inrikestrafiken påverkades dock i större utsträckning negativt av både vulkanaskan i april och pilotstrejker i regionalbolag under maj. Drygt 12 miljoner resenärer flög inrikes, varav 11,3 miljoner via Swedavias nuvarande flygplatser en ökning med 2,6 procent jämfört med föregående år. Ökade fraktvolymer Flygfrakten i världen drabbades hårt av den globala finanskrisen. Under 2010 har fraktvolymerna visat hög tillväxttakt vilket är ett tydligt tecken på att aktiviteten i världshandeln åter ökar. Det finns skäl att tro på en fortsatt positiv utveckling, men osäkerheten i världsekonomin är en särskilt viktig faktor för flygfrakten. Bedömningen är att det dröjer fram till 2012 innan branschen är tillbaka på fraktvolymerna före krisen Fastighetsmarknaden Den svenska marknaden för lokaler har förbättrats kontinuerligt under Hyresgäster har blivit mer beslutsbenägna och villiga att hyra kontor för framtida tillväxt. Kunderna väljer i allt högre grad etableringsplats där det finns tillgång till allmänna kommunikationsmedel. Det talar för flygplatser generellt som etableringsplats för verksamheter. Trenden förväntas hålla i sig och förstärkas. Bilparkeringsmarknaden Efterfrågan på parkeringsplatser vid Swedavias flygplatser ökar som följd av passagerarökningen och ett förbättrat kunderbjudande. Bilparkeringsmarknadens andel av marktransporterna har dock minskat till förmån för kollektiva resor. Swedavia arbetar aktivt med att förbättra kollektivtrafiken till och från flygplatserna. För de resenärer som tar sig med bil till flygplatserna utvecklar Swedavia tjänster som uppfyller olika kundbehov. Historiskt hög beläggningsgrad Den genomsnittliga beläggningsgraden, eller kabinfaktorn, ökade ytterligare under För inrikesflyget har kabinfaktorn ökat till rekordnivåer, med fler resenärer och färre avgångar. För utrikestrafiken har de stora kapacitetsökningarna under början av konjunkturuppgången gett en något avtagande beläggningsgrad. Den långsiktiga trenden inom utrikestrafiken är dock allt större flygplan och högre beläggningsgrad. * Volymer och jämförelsetal avseende marknadens utveckling är baserat på helår och avser data för hela Sveriges flygtrafik enligt Transportstyrelsen. SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

8 Verksamhetens utveckling Swedavias viktigaste kunder är resenärer, flygbolag och hyresgäster. Resenären är utgångspunkt för allt Swedavia gör. Nöjda resenärer stärker Swedavias, flygbolagens och hyresgästernas konkurrenskraft. Resenärerna* Under andra halvåret 2010 skedde en kraftfull ökning av antalet resenärer vid Swedavias flygplatser. Från april till december hade Swedavias flygplatser 13,5 miljoner utrikespassagerare, en ökning med 10 procent jämfört med samma period året innan. 8,5 miljoner resenärer flög inrikes via flygplatserna en ökning med 1 procent. Resenärstillväxten har framför allt skett på befintliga flyglinjer, men tillväxten har också gett utrymme för nya direktlinjer. Närmare 30 nya flyglinjer har tillkommit under perioden, bland annat till Belgrad, Berlin, Helsingfors, London, Malmö, Manchester och till ett flertal charterdestinationer. Servicen till resenärerna har stärkts under verksamhetsåret. Antalet unika besökare på Swedavias hemsidor har ökat med 53 procent och Arlanda Visitor Center har haft 44 procent fler besök jämfört med året innan. Flygbolagen Attraktiva flygförbindelser är en förutsättning för ett högt resenärsvärde. Swedavia arbetar intensivt med att utveckla och marknadsföra destinationer för att kunna erbjuda flygbolagen tillträde till en attraktiv marknad. Swedavia arbetar i partnerskap med flygbolagen och erbjuder dem stöd med beslutsunderlag avseende marknadspotentialer. Under perioden har Swedavia erbjudit flygbolagskunderna ett incentiveprogram för att stimulera trafiktillväxten. Passagerarvolymer Swedavias 13 flygplatser 2010 Q4 Ack Q2-Q4 Passagerare Antal Procentuell Procentuell förändring 1 Antal förändring 1 Utrikes ,3% ,0% Inrikes ,9% ,4% Totalt ,4% ,5% 1 Jämfört med motsvarande period föregående år*. Passagerarutveckling - Swedavias 13 flygplatser * Alla jämförelsetal för tiden före april 2010 är pro forma baserad på verksamheten som tidigare bedrevs inom LFV. SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

9 Hyresgästerna Swedavia erbjuder hyresgästerna en marknadsplats för varor och tjänster och ett partnerskap för utveckling av erbjudandet till resenärerna. I Swedavias terminaler och på flygplatserna finns omkring 770 hyresgäster. På Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport sker utvecklingen av handeln i terminalerna i ett separat bolag som samägs av Swedavia och Amsterdam Airport Schiphol. Swedavia tillämpar omsättningsbaserad hyra för hyresgäster inom handel och restaurang på flygplatserna, som ett ömsesidigt incitament till ökad försäljning. Swedavia bidrar också aktivt till hyresgästernas utveckling genom att erbjuda stöd och beslutsunderlag för deras planer inom logistik, hållbarhet och fastighetsutveckling. Aviation business Swedavia erbjuder helhetslösningar som bidrar till flygbolagens effektivitet och konkurrenskraft. Exempel är start- och landningstjänst och passagerartjänst. Swedavias flygplatser trafikeras av omkring 140 flygbolag inom reguljärflyg, charter, frakt och post, varav cirka 90 bolag trafikerar Stockholm Arlanda Airport. Swedavias tre största flygbolagskunder är SAS, Norwegian Air Shuttle och Malmö Aviation. Non-aviation business Swedavias flygplatser hyr ut lokaler och erbjuder arrenden för handel, kontor, hotell, lager och logistik. Flygplatserna erbjuder även bilparkering, plats och kapacitet inom flygfrakt samt inom fiber, telefoni och data. Fastighetsutveckling Swedavia har under året lagt fast en gemensam strategi och affärsmodell för utvecklingen av fastigheter utanför ordinarie flygplatsverksamhet. Fastighetsutvecklingen koncentreras till Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport och Bromma Stockholm Airport. För övriga flygplatser genomförs satsningar när särskilda möjligheter uppstår. Till Swedavias styrkor hör en omfattande projektportfölj med stor potential, god kontroll över planprocess och fastighetsbildning samt en stor erfarenhet och kännedom om marknaden för lokaler på flygplatser. Göteborg Landvetter Airport har under 2010 börjat detaljplanera för Airport City. En tomt om kvm har sålts för byggande av en logistikterminal för DB Schenker Logistics. På Stockholm Arlanda Airport har bygget av Clarion Hotell Arlanda påbörjats. Bromma Stockholm Airport vill knyta samman flygplatsen med det intilliggande handelsområdet och den nya snabbspårvägen. På Malmö Airport pågår fastighetsreglering med Malmö Stad för att få tillgång till ny mark för möjlig exploatering. Bilparkering Swedavias flygplatser är knutpunkten mellan den lokala och globala kollektivtrafiken, vilket gör samverkan med andra transportslag till en nödvändighet för att samhället ska fungera effektivt. Affären utvecklas med kundstyrda erbjudanden, till exempel långtidsparkering nära terminalerna och möjligheter till förbokning. Swedavias parkeringsverksamhet ingår, tillsammans med utveckling av kollektiva färdmedel, i Swedavias marktransportorganisation, som har till uppgift att balansera miljöhänsyn, ekonomi och tillgänglighet. SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

10 Swedavias hållbarhetsarbete Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av Swedavias verksamhet. Det innebär ett strukturerat arbetssätt där ekonomi, miljö, sociala frågor och samhällsansvar är en del av affärsmodellen. Swedavia definierar hållbar utveckling på följande sätt: Vi arbetar tillsammans för att föra världen närmare och bidrar på så sätt till integrering och kulturell förståelse i en allt mer globaliserad värld. Vi är en viktig del i en infrastruktur som gör Sverige och världen tillgänglig för alla. Vi är pålitliga. Vi erbjuder väl anpassade produkter som utvecklar vår verksamhet på ett affärsmässigt och långsiktigt sätt samtidigt som vi upprätthåller en hög säkerhet. Med ett nytänkande leder det även till att miljöpåverkan minimeras. Vårt arbete innebär att vi bidrar till den lokala, regionala och nationella ekonomiska och sociala utvecklingen i samhället, vi bidrar till ökad sysselsättning och ger möjligheter för människor att resa och mötas. Alla är välkomna hos oss. Vi berättar om vårt arbete på ett öppet och tydligt sätt så att våra svagheter och styrkor belyses. Prisat miljöarbete I juni vann Stockholm Arlanda Airport som första flygplats ACI Europes nyinstiftade miljöpris. Stockholm Arlanda Airport fick priset med motiveringen For outstanding achievement in environmental performance and an innovative approach to environmental management. Under året uppnådde Umeå Airport och Göteborg Landvetter Airport högsta graden i ACIs klimatmärkningsprogram, Airport Carbon Accreditation. Sedan tidigare har även Stockholm Arlanda Airport och Bromma Stockholm Airport uppnått den högsta nivån i klimatmärkningsprogrammet. Detta kräver att flygplatsen är helt klimatneutral avseende utsläpp från den egna verksamheten. När en flygplats uppfyllt kraven för högsta nivån i programmet innebär det att alla andra steg på skalan också är uppfyllda (kartläggning, reduktion, engagerandet av andra företag på flygplatsen, samt klimatkompensation). ACI är en världsomspännande organisation för flygplatser i 175 länder över hela världen. Vintern påverkade koldioxidutsläppen I Swedavias verksamhet har koldioxidutsläppen minskat med cirka 30 procent jämfört med Under 2010 ökade utsläppen något på grund av den kalla vintern. Säkerheten i fokus Säkerhetsarbetet är alltid i fokus för att resenärer, kunder och medarbetare ska känna sig säkra och trygga på Swedavias flygplatser. Säkerhetsarbetet regleras till mycket stor del av EU-lagstiftning, tolkad av tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen. Utöver detta utför Swedavia egenkontroller och kvalitets-kontroller på all säkerhetsverksamhet. Security - luftfartsskydd Den 29 april 2010 fick luftfarten i Europa ett helt nytt regelverk för luftfartsskydd, som implementerades på Swedavias flygplatser under våren. Under september driftsattes den nya ledningscentralen som övervakar Stockholm Arlanda Airport och Bromma Stockholm Airport. Ledningscentralen är samlokaliserad med Gränspolisens kommunikationscentral på Stockholm Arlanda Airport för att kunna samordna insatser vid särskilda händelser. Arbetet är en del av Swedavias långsiktiga strategi för teknikutveckling och övervakning av samtliga flygplatser från två övervakningscentraler. Safety - flygsäkerhet Ansvaret för det förebyggande arbetet för att undvika olyckor på flygplatserna ligger på respektive flygplats. Samordning, grundläggande normering och uppföljning har under perioden etablerats på Swedaviaövergripande nivå. Under 2010 infördes nya föreskrifter för beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplatser. Första september trädde den nya luftfartslagen i kraft och parallellt justerades även regelverket för flygplatsers systematiska flygsäkerhetsarbete. I början av oktober kom nya förändringar av regelverket avseende bland annat fysisk utformning av flygplatser. Alla dessa regelförändringar har under perioden successivt arbetats in i flygplatsernas rutiner. Samarbeten driver regional utveckling Swedavia ser ett stort värde i att samverka med andra aktörer och intressenter för att påverka och utveckla branschen och dess villkor. Exempelvis samarbetar Swedavia med det svenska näringslivet genom handelskamrarna och näringslivsaktörer i regioner och kommuner. Swedavia samarbetar även direkt med kommuner och med aktörer i svensk kollektivtrafik. Tillsammans med lokala destinationsbolag och marknadsbolag agerar Swedavia för en ökad turism som skapar underlag för nya flygförbindelser. SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

11 Ekonomisk översikt Koncernen Nettoomsättning och resultat Oktober december 2010 Koncernens nettoomsättning för kvartal 4 uppgick till MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 62 MSEK. Rörelsemarginalen blev 5,4 %. Resultatet före skatt uppgick till -42 MSEK. Trafik och passagerareutvecklingen följer det mönster som vi har sett sedan juli 2010, inrikestrafiken uppvisar en stark återhämtning under kvartal 4. Det kraftfulla vintervädret under kvartal 4 har inneburit högre driftskostnader än normalt för att hålla flygtrafiken verksam. Kvartal 4 belastades dessutom av kostnader för namnbyte. April-december 2010 Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 420 MSEK. Rörelsemarginalen blev 12,8 %. Resultatet före skatt uppgick till 192 MSEK. Resultatet efter skatt uppgick totalt till 15 MSEK. Vulkanutbrottet på Island, vilket stoppade eller störde flygtrafiken, uppskattas till en resultatpåverkan på cirka 55 MSEK. Det stränga vintervädret under kvartal 4 har inneburit högre driftskostnader än normalt för att hålla flygtrafiken verksam. Likviditet och finansiell ställning Koncernens eget kapital uppgick vid utgången av året till MSEK och koncernens soliditet uppgick till 30,4 %. Vid utgången av året fanns för Swedavia outnyttjade kreditlöften på totalt MSEK fördelat på ingångna lånelöften på MSEK, outnyttjad checkräkning på 100 MSEK samt reservfaciliteter på 500 MSEK. Investeringar Under period april-december uppgick investeringsutfallet till totalt 520 MSEK. I utfallet för perioden ingår starten av byggnation av nytt hotell på Stockholm Arlanda Airport. Kassaflöde Verksamhetsperiodens kassaflöde var positivt och uppgick till 295 MSEK. Detta är en följd av att kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 746 MSEK. Investeringsverksamheten har belastat kassaflödet med 591 MSEK. Finansieringsverksamheten har påverkat kassaflödet med 140 MSEK främst genom nyupptag av lån. Medarbetare Medelantal anställda under året var Risker och osäkerhetsfaktorer Risk är här definierat som en händelse som påverkar koncernens möjlighet att uppnå sina verksamhetsmål och genomföra sina strategier. Riskerna i koncernens verksamhet kan i huvudsak delas in i affärsrisker och risker relaterade till finansverksamheten. Affärsriskerna hanteras normalt av de affärsdrivande enheterna, medan finansiella risker hanteras av den centrala finansfunktionen. Affärsriskerna kategoriseras efter perspektiven kund, processer, medarbetare och ekonomi. Risker i kundperspektivet påverkas av förändringar i den allmänna inställningen till flygverksamheten, som direkt påverkar individens beslut att flyga. Indirekta risker är regelverk som är kritiska för Swedavias verksamhet, exempelvis ökade restriktioner i miljötillstånd och ökat behov av investeringar för att leva upp till nya krav. Risker i processperspektivet påverkar möjligheten att leverera de tjänster som Swedavia erbjuder. Efterlevnad av miljöregler är en grundförutsättning för att bedriva flygplatsverksamhet. Exempel på detta är regeringssatta villkor som flygstoppet över Upplands Väsby 2018 och nuvarande utsläppstak vid Stockholm Arlanda Airport som båda begränsar Sveriges framtida utvecklingsmöjligheter. Stockholm Arlanda Airport ansöker om ett nytt miljötillstånd i syfte att säkra långsiktiga utvecklingsmöjligheter för Sverige. Yttre händelser såsom terrordåd, strejker, extrema väderförhållanden och askmoln medför avbrott eller störningar i leveransen av alla slags tjänster på flygplatserna. För att hantera driftstörningar arbetar Swedavia aktivt med kris- och beredskapsplaner, kompletterat med realistiska övningar. SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

12 Det nationella och internationella konjunkturläget är starkt korrelerat med flygtrafikutvecklingen. Risken för en försvagad konjunktur finns och kommer i så fall påverka omsättning och resultat. Denna typ av risk kan egentligen endast hanteras genom flexibilitet i resursbasen och finansiell uthållighet. De finansiella riskerna inom koncernen hanteras i en egen resultatenhet enligt en av styrelsen årligen fastställd finanspolicy. Under året har räntederivat, valutaterminer och elterminer nyttjats för att säkerställa uppsatta mål enligt finanspolicyn. Händelser efter balansdagen Några väsentliga händelser efter rapportperiodens utgång finns inte att rapportera. Pågående rättsprocesser och tvister Dessa har uppstått som en del av den dagliga affärsverksamheten som Swedavia bedriver. Styrelsen och vd anser att tillräckliga avsättningar för rättsprocesser och tvister redovisas per balansdagen baserat på deras bästa bedömning av risk och utfall i varje enskilt ärende utifrån information som finns tillgänglig för närvarande. De väsentligaste per balansdagen är en entreprenadtvist mot Skanska avseende parkeringshus på Göteborg Landvetter Airport, Swedavia har avsatt 57 MSEK avseende tvisten. Domen har överklagats. Det pågår en grupptalan process om skadestånd på grund av flygbuller vid Stockholm Arlanda Airport med LFV som svarande part. Kärandenas ombud har ännu inte bestämt om även Swedavia ska stämmas in eller om en talan mot enbart LFV är lämpligast. Målet kommer troligen att bli vilandeförklarat på obestämd tid i syfte att parterna ska föra förlikningsdiskussioner. Ingen avsättning har gjorts för detta. Pro forma resultaträkning, koncern Syftet med pro forma är att visa verksamhetens utveckling för motsvarande period då flygverksamheten bedrevs inom LFV. Jämförelsetal för period 2009 är pro forma baserad på jämförbar verksamhet som tidigare bedrevs inom LFV. Jämförelseperioden 2009 är april-december vilket motsvarar Swedavias verksamhetsperiod Framtagande av pro forma har inneburit en del antaganden kring brytpunkter, allokeringar samt förändringar av redovisningsprinciper till följd av övergång från affärsverk till bolag. Pro forma jämförelsetalen för period 2009 har, liksom övrig bokslutskommuniké, inte varit föremål för granskning av Swedavias revisorer. Belopp i MSEK PRO FORMA PRO FORMA Okt-Dec 2010 Okt-Dec 2009 Apr-Dec 2010 Apr-Dec 2009 Nettoomsättning Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Moderbolaget Nettoomsättning och resultat Oktober december 2010 Moderbolagets nettoomsättning för kvartal 4 uppgick till MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 54 MSEK. Rörelsemarginalen blev 4,7 %. Resultatet före skatt uppgick till -735 MSEK. Bokslutsdispositioner utgörs av maximal tillåten skattemässig avskrivning på 660 MSEK. December 2009-december 2010 Moderbolagets nettoomsättning för perioden uppgick till MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 404 MSEK. Rörelsemarginalen blev 12,2 %. Resultatet före skatt uppgick till -542 MSEK. Resultatet för perioden uppgick totalt till -514 MSEK. SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

13 Swedavia i siffror KONCERNENS RESULTATRÄKNING Belopp i MSEK Not Nettoomsättning Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag 1 8 Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 3 Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatt på periodens resultat -6-6 Skatt, uppskjuten Minoritetens andel i periodens resultat -2-6 Periodens resultat Resultat per aktie Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK -0,15 0,01 Antal aktier är SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

14 KONCERNENS BALANSRÄKNING Belopp i MSEK Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Goodwill 352 Övriga immateriella anläggningstillgångar 79 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Markanläggningar Installationer, fordon och inventarier Pågående nyanläggningar avseende materiella anläggningstillgångar 381 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 106 Andra långfristiga fordringar 76 Uppskjuten skattefordran 28 Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Material och förråd 34 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 461 Fordringar hos intresseföretag 7 Övriga fordringar 106 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank 295 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

15 KONCERNENS BALANSRÄKNING, forts Belopp i MSEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital ( aktier) Bundna reserver 486 Fria reserver Periodens resultat 15 Summa eget kapital Minoritetsintresse 9 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 706 Avsättningar för uppskjuten skatt 266 Övriga avsättningar 267 Summa avsättningar Långfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingföretag 6 Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingföretag 23 Icke räntebärande skulder Leverantörsskulder 327 Skulder till intresseföretag 2 Aktuella skatteskulder 1 Övriga skulder 82 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

16 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i MSEK Not Ställda säkerheter - Ansvarsförbindelser - Sammanställning över förändringar i eget kapital Belopp i MSEK Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Periodens resultat Totalt kapital KONCERNEN Bolagsbildning 1 1 Kvittningsemission, , aktier Kvittningsemission, , aktier Förskjutningar mellan bundna och fria reserver Periodens resultat Eget kapital SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

17 KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS Belopp i MSEK Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning( )/Minskning(+) av varulager 0 0 Ökning( )/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning( ) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag - 13 Förvärv av rörelsegren 2-39 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -8-2 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar 26 - Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyemission - 0 Upptagna lån Utbetald utdelning - -7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid årets slut SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

18 MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING Belopp i MSEK Not Nettoomsättning Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag 3 10 Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 3 Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Avskrivningar utöver plan Resultat före skatt Skatt på periodens resultat - - Skatt, uppskjuten Periodens resultat SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

19 MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING Belopp i MSEK Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Goodwill 474 Övriga immateriella anläggningstillgångar 79 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Markanläggningar Installationer, fordon och inventarier Pågående nyanläggningar avseende materiella anläggningstillgångar 381 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 157 Fordringar hos koncernföretag 50 Andelar i intresseföretag 110 Andra långfristiga fordringar 14 Uppskjuten skattefordran 28 Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Material och förråd 34 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 460 Fordringar hos koncernföretag 4 Fordringar hos intresseföretag 7 Övriga fordringar 101 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 136 Kassa och bank 277 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

20 MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING, forts Belopp i MSEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital ( aktier) Överkursfond Periodens resultat -514 Summa eget kapital Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan 660 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 986 Övriga avsättningar 238 Summa avsättningar Långfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Skulder leasingföretag 6 Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingföretag 23 Icke räntebärande skulder Leverantörsskulder 325 Skulder till koncernföretag 13 Skulder till intresseföretag 2 Övriga skulder 81 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 486 Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

21 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i MSEK Not Ställda säkerheter - Ansvarsförbindelser - Sammanställning över förändringar i eget kapital Belopp i MSEK Aktiekapital Överkursfond Periodens resultat Totalt kapital MODERFÖRETAGET Bolagsbildning 1 1 Kvittningsemission, , aktier Kvittningsemission, , aktier Periodens resultat Eget kapital SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

22 MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS Belopp i MSEK Den löpande verksamheten Not Resultat efter finansiella poster 118 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 743 Betald skatt - Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning( )/Minskning(+) av varulager 0 Ökning( )/Minskning(+) av rörelsefordringar -476 Ökning(+)/Minskning( ) av rörelseskulder 344 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av andelar i dotterföretag -165 Förvärv av rörelsegren 39 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -8 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -526 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 50 Förvärv av finansiella tillgångar -153 Kassaflöde från investeringsverksamheten -763 Finansieringsverksamheten Nyemission 0 Upptagna lån 311 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 311 Periodens kassaflöde 277 Likvida medel vid periodens början - Likvida medel vid årets slut 277 SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

23 Noter Not 1 Företagsinformation och jämförande redovisningsinformation Swedavia AB (publ.), organisationsnummer , med säte i Sigtuna kommun, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är: Stockholm-Arlanda. Bolaget ägs till 100 procent av den svenska staten. Bolagets verksamhet är att direkt och indirekt finansiera, äga, förvalta och utveckla flygplatser med därtill hörande byggnader och anläggningar. Sveriges Riksdag beslutade den 3 december 2009 att dela LFV och bolagisera flygplatsverksamheten den 1 april Av denna anledning nybildades bolaget Swedavia den 30 november Bolaget förvärvade den 1 april 2010 samtliga aktier i bolagen Flygplatsfastigheter i Landvetter AB organisationsnummer och LFV Airport Center AB, organisationsnummer samt 60 % av aktierna i Arlanda Schiphol Development Company AB organisationsnummer, och blev därmed moderbolag i denna koncern. I förvärvet ingick också Intressebolagen Nordic Airport Properties AB 50 %, organisationsnummer , Nordic Airport Properties KB 50 %, organisationsnummer och Cityflygplatsen i Göteborg AB 40 %, organisationsnummer Swedavia ABs första räkenskapsår omfattar tiden 30 november 2009 till 31 december Någon årsredovisning för bolaget för tidigare räkenskapsår med information om finansiell data samt tillämpade redovisningsprinciper har därför inte upprättats. Koncernens första räkenskapsår omfattar tiden 1 april till 31 december I denna rapport benämns Swedavia AB antingen med sitt fulla namn eller som moderbolaget och Swedaviakoncernen benämns som Swedavia eller koncernen. Koncernens rapportering sker i miljoner svenska kronor, MSEK. Not 2 Förvärvsbalanser I samband med LFVs bolagisering av flygplatsverksamheten den 1 april 2010, överläts tillgångar och skulder till Swedavia till bedömt marknadsvärde. I samband med transaktionen uppstod en goodwill om 488 MSEK. Köpeskillingen fastställdes till MSEK. Detta finansierades genom två kvittningsemissioner i moderbolaget om MSEK och om 334 MSEK. Samt genom utställande av reverser till svenska staten om MSEK. Immateriella anläggningstillgångar Redovisat värde vid förvärv Verkligt värde redovisat i koncernen 8 87 Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Likvida medel Eget kapital - - Minoritetsintresse - - Pensionsskuld Övriga finansiella skulder Rörelseskulder Nettoidentifierade tillgångar och skulder Goodwill 488 Köpeskilling Not 3 Redovisningsprinciper Allmänt Bokslutskommunikén har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen ÅRL samt Redovisningsrådet Rekommendation RR 20 Delårsrapportering. Eftersom det är första året som Swedavia upprättar bokslutskommunikén presenteras nedan ett urval av koncernens väsentliga redovisningsprinciper. Koncernen upprättar sin redovisning enligt ÅRL och Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppsuttalanden samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Klassificering Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

24 Immateriella anläggningstillgångar Koncernen har både inkråmsgoodwill och förvärvsgoodwill. Inkråmsgoodwill har en bedömd nyttjandeperiod på 20 år och förvärvsgoodwill på 5 år. Nyttjandeperioden återspeglar företagets uppskattning av den period under vilken framtida ekonomiska fördelar som goodwillposten representerar kommer företaget tillgodo. Avskrivning sker linjärt över bedömd nyttjandeperiod. Avskrivning av immateriella tillgångar sker linjärt över bedömd nyttjandeperiod. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet inbegriper inköpspriset, kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet och utgifter för att iordningställa tillgången fram till dess att den är färdig att sättas i bruk. Påföljande kostnader inkluderas endast i inventarier, verktyg och installationer eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner som kan hänföras till posten kommer koncernen till godo och att anskaffningsvärdet för densamma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen för den period då de uppkommer. Avskrivningar redovisas utifrån förväntad och bedömd nyttjandeperiod med tillämpning av linjär avskrivningsmetod. För de fall delar av koncernens inventarier, verktyg och installationer består av olika komponenter där varje del har en förväntad nyttjandeperiod som skiljer sig markant från tillgången som helhet, sker avskrivning av sådana komponenter var för sig utifrån varje komponents bedömda nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas när tillgångarna är färdiga för avsett bruk. Nyttjandeperiod och restvärden revideras årligen. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Bedömda nyttjandeperioder är: Byggnader år Markanläggningar år Fordon, maskiner och utrustning 5 10 år Markinventarier år Byggnadsinventarier år Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar Vid värdering av flygplatser tillämpas ett systemsynsätt. Eftersom de flygplatser som ingår i det nationella basutbudet drivs som ett system, sammanhängande och ömsesidigt beroende, har den enskilda flygplatsen värderats efter systemnyttan snarare än efter redovisat resultat. Att flygplatserna drivs som ett system innebär att det inte är möjligt att på ett meningsfullt sätt isolera det kassaflöde som är hänförligt till de enskilda flygplatser som ingår i systemet. Vid tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation RR 17 Nedskrivningar, har därför systemet av flygplatser som ingår i det nationella basutbudet behandlats som en enda kassagenererande enhet. De övriga flygplatser som inte ingår i det nationella basutbudet värderas var för sig som kassagenererande enheter. En nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. Om en nedskrivning återförs, görs detta endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde inte överstiger det värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivningar, om ingen nedskrivning gjorts. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. Finansiella instrument Finansiella instrument som är avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten klassificeras som anläggningstillgångar. Finansiella anläggningstillgångar som utgörs av aktier redovisas till anskaffningsvärdet efter eventuella nedskrivningar till verkligt värde. Bedömningen görs aktieslag för aktieslag och en nedskrivning till verkligt värde görs när värdenedgången bedöms vara bestående. Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuella nedskrivningar. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR8. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, SWEDAVIA BOKSLUTSKOMMUNIKÉ