Anteckningar från workshop 2: Systemperspektiv på energisystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anteckningar från workshop 2: Systemperspektiv på energisystem"

Transkript

1 Anteckningar från workshop 2: Systemperspektiv på energisystem Ordförande: Björn Karlsson Sekreterare: Shahnaz Amiri Systemsyn och klimatpåverkan: P1: Fjärrvärme expansion: Var kan fjärrvärme ha mer nytta? Björn Karlsson (Linköpings universitet): det beror på hur stort energitätheten/effekt tätheten är i respektive område? Men också ha i åtanken att genom kraftvärme baserad fjärrvärme kan vi konkurera med kolkondensen. Det fordras alltid en systemsyn framför allt menar jag på att vi måste på något sätt kunna gottgöra oss av att det globala utsläppet minskar. I dag pratar man mest om tillförselsidan och att man vill bli av med fossilt bränsle men det ännu viktigare är att släcka sista lampan också dvs. att ha fokus på användarsidan med effektiviseringsåtgärder, hushållning mm. Att producera el med fjärrvärme i Sverige minskar kolkondensen i Danmark och därmed den globala CO2 utsläppen men också att förbruka el i Sverige ökar kolkondensen i Danmark och därmed den globala CO2 utsläppen. P2: Norrköping och Linköpings fjärrvärmesystem. Går det att koppla ihop de? Björn: Att satsa på avfallsförbränningsanläggning i Norrköping när det redan finns i Linköping är inte så effektiv lösning. Man kan inte bygga ut separata system och tro att i efterhand skulle man kolla ihop dem. Detta kräver stora investeringar med dålig lönsamhet som följd. Att säkra fjärrvärmen i framtiden Björn: Men det energiperspektivet har man inte idag. T.ex. kostnaden för fjärrvärme i Linköping är 4 öre/kwh som är genomsnittskostnaden för värmeproduktion och det verkar svårslaget och då dyker upp andra alternativa lösningar som värmepumpar i alla möjliga former. En lösning som jag har föreslagit i 30 år borde vara för TVAB, för att öka sin marknads andelar och för att stärka sin relation med sina kunder, och inte minst minska klimatpåverkan, att skriva ett bindande avtal med sina kunder och garantera ett lägre pris än exempelviss bergvärme. Nu finns det många energibolag som tror att kunderna har inte tillräcklig kunskap om fördelarna med fjärrvärme och väljer bort därför fjärrvärme men i själva verket det är priset på fjärrvärme som driver utvecklingen av andra lösningar som bergvärme. P3: Kundperspektiv på fjärrvärmen: Det finns risk att ansluta sig som kund till fjärrvärme och bli beroende av fjärrvärme. Björn: så är det naturligtviss men å andra sidan i vilket sammanhang är man oberoende? Jag vet att när Arla skulle bygga ut i Linköping, då skulle man investera i ny oljepanna just för att

2 producera sin värme och vara oberoende och de har ju inte ens tankat tanken färdigt förrän oljepriserna stack i höjden. Vi närmar oss en situation där energibolagen tjänar mer pengar om de säkrar fjärrvärmebehoven och då blir det ökade elproduktion. Framtida ökade elpriser i Europa kommer att vara ett styrande faktor i detta sammanhang och då kommer fjärrvärmen att bli framtidssäker. Elen kommer att bli en huvudprodukt Björn: Jag vill egentligen betona att det blir mer och mer så att elen är/blir en huvudprodukt. Spillvärme och regionala värmemarknader Gävle Energi: All el och värme produceras inte bara med avfallsförbränningsanläggningar. Vi har också biobränsle som vi köper från marknaden för el och värme produktion och det blir alltid lönsamt att producera el beroende på elpriset. Så fjärrvärmens utmaning i framtiden är följande: räcker den lokala marknaden till eller måste man bygga regionala värmemarknader? Och i Gävle vi undersöker just detta. Det vi också ser är att värmen kan få en samverkan med både naturgas och biogas. Att använda spillvärmen är också viktig för att man på det sätt minskar användningen av biobränsle för el och värmeproduktion och istället används biomassan där den har annan nytta. Just i Gävle finns otroliga mängder spillvärme att ta tillvara. I Gävle värms halva Gävle med spillvärmen från Korsnäs. Vi köper spillvärmen från Korsnäs. Vi har bildat gemensamt kraftvärmeverk i gemensamt bolag där Gävle energi äger 50 % och Korsnäs 50 %. Och det finns gigantiska mängder spillvärme i andra process industrier. Det gäller att man kommer överens med att bygga fjärrvärmeledningar. Fjärrvärmebehovet minskar till följd av energieffektiviseringar: Per Laurell, Gävle Energi: Vi ser också en koppling mellan framtida värmebehov och energieffektiviseringar. Idag i Gävle värmebehovet i MWh är mindre jämför med 5 år sedan. Elpriset är avgörande för utvecklingen av kraftvärmebaserat fjärrvärmeverk Björn: Det beror på priset. Det viktigaste är att utnyttja värmesänkan för kraftbehov och om man gör det innanför industristaketet eller utanför spelar det samma. P 4: Vi har sett att efterfrågan på fjärrvärme kommer att minska och det är uppenbart så att energieffektiviseringar och även konkurrensen från de andra alternativa uppvärmningar typ värmepumpar slår igenom. Så vi har en sakta minskning av värmeunderlaget. Björn: Historisk håller jag med men om vi ser på elbehovet inom industrisektorn så gäller enligt följande: Elpris * specifik förbrukning = konstant Om vi lägger till t.ex. miljökostnader, så får den signifikant påverkan på den specifika förbrukningen. P4: Men vi har vi 90 % av andelen värmemarknad och vi kan inte utnyttja mer värme på marknadsandelar.

3 Björn: Ju det är en hämmande faktorn! men håller ni med att det borde en fördel om kraftvärmeverket kan gå hela året och producerar el för att utnyttja investeringarna hela året. Det blir lättare i framtiden när elen blir tillräcklig hög, då ökar incitament att öka elproduktionen och bli av med mera värmen. Per Laurell, Gävle Energi: Om du har en industri som har en sådan prissättning på värmen så att i sommartid försörjer hel stad med hjälp av spillvärmen då kan inte kraftvärmeverket gå om det inte finns jätte kyltorn. Björn: I Göteborg kostar spillvärmen 8 öre/kwh men om värmen kommer från kraftvärmeverk så kostar den hälften. Priset på energi är avgörande. Styrmedel påverkar framtida behovet av fjärrvärme P5: Att andra alternativa uppvärmningar gör att behovet på fjärrvärmen minskar beror också på styrmedel. T.ex. boverkets byggregler som styr bort fjärrvärmen om man väljer att mäta köpt energi. Björn: jag är mycket mer pessimistisk när det gäller Boverket. Vi är det enda land i världen som slår ihop spillvärmen med el och kallar det för energi. Det är viktigt att ha långsiktig tänkande; det gäller inte att bara vara rätt nu utan också om tio år. P 5: Hur går det ihop detta med långsiktig tänkande samtidigt som vi måste uppfylla lönsamhetskraven på kortsiktig? Betydelsen av gemensamt Europisk elmarknad för svensk industri Björn: Min utgångspunkt är att förr eller senare har vi ett europisk gemensam elmarknad som fungerar och den dyraste strömmen blir inte producerad om ingen betalar för den och alla betalar lika. Det betyder då att svensk industri får väldigt kostnadsnackdel. Om vi då utgår från det som jag kallar för tunnelseendet som man fortfarande hävdar att vi ska ha låga elpriser som man förutsätter för svensk industri, om man inte inser att vi får högre elpriser på gemensam elmarknad då kommer man plötslig att ställs in inför en situation med högre kostnadsläge och då ökar benägenheten att industrin flytta utomlands och då uppstår en välfärdsförlust. Politikerna tror på den men tyvärr är frestelsen att vi är duktiga på klimatet är för stor och så länge vi multiplicerar allt el med 0 gram CO2 då framstår svensk industri som fördömligt. Vi gjorde en studie för Electrolux för många år sedan. Electrolux ansåg sig vara bäst i Sverige och nu skulle man introducera svensk tunnelseende över hela världen dvs. gå över från fossila bränslen för värmning till el. Vi gjorde en studie över köksspisar i 3 fabriker i Norge, Motala och England. Det visade sig att det gick det åt 3 gånger så mycket ström i Norge som i Motalafabriken. Sedan när vi fick en gemensam Norsk-svensk elbörs som då blir priset detsamma i Norge och Sverige klarade inte Motalafabriken konkurrensen. Nu är Motalafabriken nerlagd och det här ser jag i ett större sammanhang att massafabriken kommer att läggas ner när vi får de här villkoren dvs. ett gemensamt Europisk elmarknad. Rädda Svensk industri genom energieffektiviseringsåtgärder

4 Björn: Om vi istället accepterar att ett gemensamt Europisk elmarknad är en framtidsbild som kommer att slå genom, då kan vi anpassa oss och att göra likadant i svenska företag som i tyska och franska och engelska och att inse det från början och då har vi en potential på ca 30 TWh/år som vi kan spara inom industri. Det gäller att inte slösa med användningen av el och därmed minska elförbrukningen inom industri genom energieffektiviseringar. Jag menar att prisfrågan är mycket viktig. Om man nu utgår från följande samband: Elpris * specifik el förbrukning = konstant Betyder det att om elpriset minskar med 50 %, ökar den specifika el förbrukningen med 50 %. Och detta gäller inte bara för el utan andra resurser som vatten t.ex. Att Volvo skulle använda mer naturgas i Gent * på grund av det låga priset på naturgas medan däremot spillvärmen på Torslanda är billigare än gasen i Gent, så även om man slår ihop all energi så får man priset på Torslanda. Så alla energipriser var låga även vatten och detta är den komparative nackdelen ty med minskade energipriser ökar den specifika energiförbrukningen. Den komparativa fördelen är att utnyttja redan det befintliga fjärrvärmesystemet också för kraftproduktion. På sommaren då kan man ha sommarlast på olika sätt och då kan man åstadkomma 30TWh till i produktion och vi får då en ny exportindustri, nämligen kraftproducenternas. * Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar har tillverkning i Gent sedan 1960-talet. Personbilstillverkningen är Volvos största fabrik tillsammans med Torslandaverken. Att bygga fjärrvärrvärmenät med fjärrkyla (absorptionskyla) minskar den globala CO2 utsläppen P 6: Att producera 30 TWh, men var finns behoven? T.ex. att det finns 5 MW absorptionskylan på universitet. På sommaren när tjänsteman inte jobbar, då skulle vi höja temperaturen i våra lokaler till 35 grader och sen ska vi kyla ner till 20 grader och på det sättet kan energibolaget TVAB tjäna pengar. Men det görs inte nu. Tekniska Verken AB i Linköping: Men det måste finnas behov för värme och kyla och då får vi försöka att sälja vår värme och kyla. Björn Karlsson: kylmaskinen på sporthallen i Linköping producerade kyla över +3 grader, när det var -15 grader ute. Detta är ett fantastiskt affärside då man producerar både värme och kyla samtidigt. Detta genomförs i hela stor Stockholm: nämligen att det finns ett bolag som säljer värme och helt annat bolag som säljer fjärrkyla samtidigt till samma kund. Och det blir verken varmt eller kallt men företaget tjänar stora pengar. Miljövinsten med naturgaskombi och Fjärrvärmedriven Absorptionskyla Björn Karlsson: Vi gjorde en studie som visade om man slår ihop fjärrvärmenäten i Stockholm, så blev det mest klimatvänliga lösningen att bygga en stor naturgaskombi kraftvärmeverk med högt alfavärde. Resultaten visade att det blev 4 miljoner ton CO2 mindre globalt om man satsar på fossilt naturgasbaserad kraftvärmeverk i Stockholm och enligt Kyoto så ska vi minska med 3,4

5 Miljoner ton CO2. Så med ett enda beslut i Stockholm så skulle vi uppfyllt hela Kyotokravet. Naturgasen gör att vi dessutom kan frigöra biobränslen (80 %) i Stockholms energisystem idag och då kan vi ersätta fossila bränslen någon annanstans i systemet. Miljövinsten blir då ca 6 Miljoner ton mindre CO2 och sedan när vi går till fjärkylan dvs. att fjärrkylan produceras med mest absorptionskyla, sparar vi till 8,5 Miljoner ton CO2. Det lokala CO2-utsläppen ökar men den har inget betydelse om den globala CO2 utsläppen minskar, vilket det gör i det här fallet. Alltså vi måste tänka globalt, att ha systemsyn och vidga systemgränser. Figur 1 visar miljövinsten med Naturgaskombi i fjärrvärmesystemet som producerar 100 MW el och som ersätter biobränsle plus att fjärrkylan produceras med fjärrvärmedriven kyla, mest absorptionskyla. Figur 1. Miljövinsten med naturgaskombi och fjärrvärmedriven absorptionskyla. Avreglering av elmarknaden var oerhört väsentlig för byggandet av kraftvärmeverk. Ju mer ström desto mera kraftvärmeverk som byggdes som var ett komplement till kärnkraft och som också påverkade energipriserna till slutkunden. Från Kraftvärmebolag motiverads nyinvesteringar av kraftvärmeverk med att överskottet från kraftvärmeverk ska ersätta den dyra oljan. Stimulera utvecklingen av regionala energimarknader Per Laurell, Gävle Energi: denna teori stämmer säkert bra på makronivå men kanske är inte realistisk för varje nuläge. Det jag tror man måste göra är att stimulera utvecklingen av regionala marknader. I Stockholm, Malmö och Göteborg fungerar detta med att bygga kraftvärmeverk men i Gävle och Sandviken och grannkommunerna är bäst att alla kommuner inte bygga CHP med stora investeringskostnader i miljardbelopp som följd utan det räcker med att vi bygger ut vår redan existerade fjärrvärmesystem genom nya kraftvärmeverk eller nya ledningar som kommer att kosta betydlig mindre och leverera värme till grannkommunerna men det gäller att övertyga politikerna i varje grannkommun detta med att bygga fjärrvärmeledningar istället för eget kraftvärmeverk. Exempel på regionala energimarknader: Samarbete mellan kommunala energibolag och industri Per Laurell, Gävle Energi: Gävle Energi AB Korsnäs AB, och Gävle kommun bygger ett nytt biokraftvärmeverk tillsammans, en investering i storleksklassen 1,8 miljarder kronor. Under det samägda namnet Bomhus Energi AB byggs biokraftvärmeverket som ska försörja Korsnäs och

6 andra industrier med energi. Biobränslepannan kommer att leverera 150 MW energi vid full drift. En ångturbin som kopplas till pannan och Korsnäs sodapannor kommer att producera 80 MW el. Figur 2 visar en schematisk bild över samarbetet mellan Gävle Energi och Korsnäsverket. All energi från kraftvärmeverket går till Korsnäsverket i stort sätt. Men vi tecknar konkurrenskraftiga villkor på 16 år att köpa spillvärme från Korsnäsverket och det är det som är baslast i hela Gävle. Detta gör att vi behöver nya värmelaster. Ett sätt att söka nya värmelaster är att knyta ihop Gävle-Sandviken; att vi levererar till Sandviken för de behöver bygga nytt kraftvärmeverk om 5-6 år. Det som är intressant med Korsnässamarbetet är att vi ansåg att en skogsindustri borde vara bättre än oss själva att handla med biobränslen. Så vi har också nu inrett ett bränsle försörjningsavtal med effektiva logistiksystem, där Korsnäs försörjer både Bomhus och Gävle energi på ett eget kraftvärmeverk med biobränsle. P7: hur påverkas topplasten i fjärrvärmesystemet av spillvärmeleveransen från industri? Per Laurell, Gävle Energi: Vi har köpt en djup studie av konsultföretaget Profu och de har haft första genomgången och nästa vecka kommer slutredovisningen och då får vi bland annat resultaten med analysen på spetslasten och baslasten men vi har ju ett spetskraftverk i systemet. Sen om dessa kraftverk behöver vara kvar i systemet imorgon får det visa sig i framtiden. Både Sandviken och vi idag har spetslasten men den preliminära studien som vi kan se nu tyder på att vi kan försörja hela Sandviken och det vore ju synd om inte regionen samlas kring en sådan effektiv lösning. P8: Vad är nyttan av samarbete mellan Korsnäs och Gävle energi när det gäller fossil bränsle? Per Laurell, Gävle Energi: Korsnäs blev av med kubikmeter olja per år genom nerläggning av ett gammalt kraftvärmeverk. Vi kan dessutom producera 500 MWh förnybar el dessutom Det betyder att vi gör en mycket stor miljövinst. Per Laurell, Gävle Energi: Genom ett gott samarbete med Korsnäsverket tjänar vi båda. Korsnäs lade ner 150 miljoner SEK själva för att samla ihop ännu mer spillvärme genom energieffektiviseringar på sina industriprocesser. På så sätt hade Korsnäsverket ännu mer energi att leverera till Gävle Energi och det fina med Bomhus Energi är att den är byggd på Korsnäsområdet och kommer att invigas i Maj. Biopannan använder till 75 % fallande barkrester och resten köper vi utifrån. Björn: och ser man globalt så är miljövinsten ännu större. Björn: det är alldeles uppenbart att energin är oförstörbar och jag i 40 årstid brukar fråga studenterna vad är det första ni tänker på och vad ni tänker på? Och de svarar med att: använda energin flera gånger och därmed begreppet verkningsgrad och nyttan blir viktig. Gävle Energis exempel med samarbete och samverkan är ett sådant exempel där verkningsgraden för hela systemet blir över 100 % med maximal nytta som resultat. Björn: Det här måste vara idealt. Har du hittat liknande någon annanstans i Sverige där det finns samma förutsättningar? Per Laurell, Gävle Energi: jag tror inte det finns något annat exempel som i modern tid tydlig visar att börsnoterat företag och kommunalt energibolag har gjort ett stor gemensam affär med

7 ett delägt bolag där styrelsen består av tre stycken från Korsnäsverket och 3 stycken från Gävle Energi där ordförandeskapet alternerar. Figur 2. Samarbete mellan Gävle Energi och Korsnäsverket Konkurrenskraftig och klimatneutralt Gävleborg 2050 en projekt där man gör backcastingstudier Detta ingår i ett forskningsprogram som Bahram Moshfegh har som professor både i Linköping och i Gävle som heter konkurrenskraftig och klimatneutralt Gävleborg 2050 där man gör backcastingstudier och det här är en viktig komponent i det hela. P9: Jag bekräftar vad du säger med nyttan av att knytta ihop fjärrvärmesystemen. En fördel med detta är att man har gemensamma reserver och på så sätt kan man använda resurserna på ett effektivt sätt. Du har stabilare behov och en marknad som ryker. Per Laurell, Gävle Energi: Vi har också ett litet fjärrvärmebolag som heter Bionär Närvärme AB som jobbar med småskaliga värmelösningar i mindre orter som vi samäger med Ockelbo kommun och Älvkarleby kommun och där har vi fjärrvärmelösningar även i mindre orter nära Uppsala. Vi har samarbete med flera genom ren kommersiella avtal när det gäller köp av spillvärme. Vi köper spillvärme från t.ex. EON, StoraEnso och Korsnäs. Backcasting, en viktig komponent P10: kan man applicera backcasting på andra orter i Mellansverige t.ex.?

8 Per Laurell, Gävle Energi: Vi hade en workshop tillsammans med Gävlesledande politiker förra veckan bara för att visa den här bilden, att här kan man se framtiden och det var väldigt stor uppslutning som tyckte att: Ja, det här ska vi göra men vi kan inte göra det själva utan vi måste samverka med våra övriga i regioner och det bygger på att man kan redovisa samhällsnyttan, ekonomiska kalkyler och miljönyttan. Det gäller för kommunala energibolag att ha en öppen attityd för bättre framtida lösningar. Exempel på Regionala Energimarknader: Framtida utvecklingsscenarier : Gasen samverkar med värmen: Per Laurell, Gävle Energi: Vi har också tittat på möjligheten för satsning i LNG-terminal för att distribuera gasen till de stora stålverken Sandvik i Sandviken och Ovako i Hofors. Vi producerar biogas idag och skulle man bygga en gasledning med naturgas och samtidigt utnyttja (plocka upp) spillvärmen från StoraEnso-verket i Skutskär och Sandvik-stålverk, då kan man skapa en energimarknad som motsvarar 2 TWh. Idag omsätter Gävle 700 GWh och Sandviken 250 GWh och då i och med att man utnyttjar ytterligare spillvärmen, frigör man ytterligare biomassa som kan användas någon annanstans. Biomassan kan man t.ex. använda för att tillverka gas genom termisk förgasning och pumpa mer biogas till gassystemet som i sin tur blir en värmelast till fjärrvärmesystemet. Idag producerar vi biogas med organiskt avfall bara för transport. Går en gasledning till biogas, så kan vi pumpa ut gasen och samtidigt behöver rötkammaren värmen och om det går en värmeledning skapas en värmemarknad. Det här är påtagliga utvecklingsscenarier vi just jobbar med. Man talar om att gasen samverkar med värmen så skapar utrymme för att använda biomassan till andra saker som i sin tur skapar en attraktion till industriella investeringar och så håller man nere prisnivån på energi på det sättet. Samtidigt stärker man konkurrenskraften för den befintliga investeringen genom att man köper någonting man inte köper idag. Gas, värme och spillvärmen finns. StoraEnso i Skutskär har 350 GWh som idag skulle kunna användas som spillvärme som är stor potential. Det pågår diskussion med stora Enso att utnyttja deras Energi och kombinera det med biogas, naturgas och kanske andra typer av biokombinat. Systemgränserna är oerhört viktiga för utformning och utveckling av framtida energisystem. P11: Ska organiskt avfall eldas eller användas som biobränsle? Björn: Vi inte har förstått det är att vi ska återvinna avfall till någonting annat och så ska vi odla energiskog som ska in i pannan. Marknadsvärdet av en halvbruten gurka är begränsad. Man kan göra biogas av organiskt avfall men våra studier visar att elproduktion i kraftvärmeverk faktiskt slår fordonsgas. P12: Men det fossila bränslet på transportsektorn måste ju ersättas också. Björn: Ja naturligtviss men det är en konkurrenssituation och den skadar inte. Vi hade en duktig doktorand som menade att allt avfall i princip skulle återvinnas. Doktorandens första uppgift då var att om vi tänker oss då att det är ton mindre soppor i tekniska verken, vad blir då istället? Efter 14 dagar kommer doktoranden och påstår att istället för de här ton sopporna så blir det ton biobränsle. Men jag menade då att om man tar hänsyn till systemgränserna,

9 betyder det att det biobränsle vi eldar i Linköping kan inte eldas någon annanstans uppenbarligen och om då biobränslen är en knapp resurs så var det ingen vidare vinst och dessutom var det ca öre dyrare i jämförelse med avfallet som har ett kvittblivningskostnad annars. Avhandlingen slutar med att papper skulle återvinnas. Men när jag ställer frågan vad är det för papper som ska återvinnas så svarade doktoranden med att det är mekanisk papper och skälet till det var att tidningspapper ofta är mekanisk och det har massa kvalitéer som inte finns i sulfatmassa och då har man investerat oerhört mycket energi i pappret, så det ska återvinnas. Men jag menade då att om vi tänker oss i ett längre tidsperspektiv, om de använder 7 gånger mer ström än sulfatmassan, så kommer den industrin att upphöra och det betyder då i sin tur att sulfatpapper ska eldas också, Alltså: Vi är mycket beroende av systemgränserna. Avfallet i Europa är ett kvittblivningsproblem P13: Det finns en sak till när det gäller avfall och det är att det finns överskott av avfall i Europa. Alternativet är att avfallet hamnar på tippen och då kommer att läcka ut metangas som är då en växthusgas. Björn: absolut, i Europa avfallet är ett kvittblivningsproblem och de använder destruktionsungar bland annat för att minska avfallsvolymen. Jag är övertygad om att om 10 år, så kommer vi i Sverige att importera ganska mycket från Europa för att ta hand om deras avfall. Det är alldeles uppenbart att det är bättre att elda avfallet i kraftvärmeverk i Sverige än att man har destruktionsungar på kontinenten. Per Laurell, Gävle Energi: Då kan man elda avfall i kraftvärmeverk i Europa. Björn: men det måste finnas avsättning för det. Systemsyn och helhetsperspektiv: Kraftvärmeverk för produktion av värme, el och kyla Per Laurell, Gävle Energi: det finns möjlighet för att producera värme i Europa och de har behov av el också. Björn: Och då blir det intressant för att om man slår ihop kylbehovet med värmebehovet i Europa, då kan man motivera kraftvärmeverk men hittills har vi motiverat kraftvärme bara i värmesammanhanget. Absorptionskylmaskiner har inte funnits och det beror helt enkelt på att en förutsättning för absorptionskyla är ju att vi har gratis värme och ingenjörer brukar säga att absorptionskylmaskiner har dålig köldfaktor. Faktum är att ju mer värme det går åt för att producera den kylan vi behöver ju bättre är och ju mer el vi kan producera blir det mindre kolanvändningen. Alltså systemgränsdragningen är oerhört väsentlig. Jag tror på att dessa lösningar dvs. att slå ihop kyla och värme (fjärrkyla)+regionala marknader kommer i framtiden att bli konkurrenskraftiga men å andra sidan finns det ganska massivt motstånd på grund av att man inte tänker på systemet som helhet utan alla tänker på sitt. Matavfall i Linköping: Vad är den bästa? Elda eller göra biogas av det? P14: matavfall i Linköping. Idag vi gör biogas av matavfall och vi har tillräcklig med avfall att förbränna i våra kraftvärmebaserade avfallsanläggningar för att producera el och värme och då är lönsamt att göra matavfallet till biogas till fordon (fordongas). Men om vi hade behövt det

10 matavfallet för våra avfallspannor för att göra fjärrvärme och el, skulle varit bättre att elda eller göra fordongas? Björn: Får man inte avsättning på annat sätt, då är det bättre med fordongas. Samhällsekonomisk gör avfallet mer nytta i kraftvärmeverket än i biogasanläggning. Den stora bekymmer är ju att vi inte behöver värme på sommar utan de antal kommuner som är anslutna till avfallsleverering i Linköping bygger på endast hur mycket varmvatten som förbrukas på sommaren. Men om vi får igång fjärrkyla då kan vi ha kanske 50 % fler kommuner som kör sitt avfall till Linköping. Men så småningom så kommer naturligtviss avfallet också vara begränsad resurs i alla fall i Sverige på samma sätt som biobränsle. Just nu är det en god affär i Linköping med biogas men ur systemperspektiv globalt är jag tveksam med att göra biogas av allt matavfall. TVAB- styrelsemedlem: Jag har suttit i Styrelsen på TVAB i många år och egentligen skulle vi eldat upp matavfallet i Gärstad-avfallsförbränningsanläggning istället för att göra biogas när man tittar i ett systemperspektiv men det finns andra parametrar också som driver utvecklingen av biogas: - En parameter är att vi i Linköping är duktiga att göra biogas och det gäller att visa världen att man kan göra det. Vi är ledande när det gäller att göra fordongas av biogas. - En annan parameter är att vi tar hand om avfall från 30 tals kommuner och det innebär ju att för att vara konkurrenskraftiga när det gäller att få avfall från olika kommuner, så måste man erbjuda tjänsten att kunna ta emot ekologisk avfall för att det är politisk rätt idag. Det gäller att minska vår konsumtion Linda Olsson (Doktorand, Linköpings Universitet): Det gäller inte bara att tänka på att återvinna eller förbränna eller att göra biogas. Man måste också tänka på var kommer alla de här resurserna som går till materialåtervinning eller förbränning eller biogas? Vi måste kanske minska vår konsumtion och därmed minska avfallsvolymen. Björn: men om vi inte har så mycket avfall så ska vi då odla energiskog som ska eldas upp? P15: Om vi inte haft så mycket avfall, så betyder det att vi inte behöver konsumera så mycket som vi gör nu som i sin tur betyder det att produktionen av energi minskar och då behöver vi inte kanske odla energigrödor för att producera mer energi för att tillgodose energibehovet. Björn: du har helt rätt och jag håller helt med dig. Jag har hört politiker säger att avfallet är en knapp resurs. Då svarar jag med att ni får komma och läsa hos oss. P16: Fuktig Matavfall till avfallsförbränningsanläggning. Påverkar matavfallet livslängden på pannorna och deras verkningsgrad beroende på avfallets fuktighetsgrad? TVAB -styrelsemedlem: Det gör inget om den är fuktig bränsle i pannorna därför att vi har rökgaskondensering (RGK). Vi har ett kraftvärmeverk som går med bland annat biobränsle. Biobränslepannan är utrustad med RGK och på det sättet utvinner man 20 MW genom återvinnig av värme via RGK.

11 Kan avfall ersättas med biobränsle i framtiden? P17: Om avfallet minskar då måste den ersättas med biobränsle kanske? Björn: Många politiker vill att biobränslet ska eldas upp och det är ett systemfel. Vi är inte självförsörjande på biobränsle i Sverige och köper biobränsle från Baltikum och Kanada bland annat. Vi måste vara lika försiktiga med biobränslen som med fossila bränslen. Elbilar istället för biogasbilar? P18: Alternativa drivmedel istället för biogas för bilar t.ex. elbilar? Vekningsgraden för bilmotorer är inte hög! Björn: En dieselmotors verkningsgrad ligger det på 40 % och genomsnittet för kolkondens är 30 %. Klimatet är så pass problematisk så vi kan inte säga det att tänk situation där vi reserverar el för elbilar för det finns alternativ. I Europa måste vi också halvera elförbrukningen och hoppas att detta går fort men jag är inte så säkert på att elen ska användas till annat än elspecifika saker. Jag menar att den här trenden ska man ifrågasätta men jag säger inte att man ska göra si eller så. TVAB -styrelsemedlem: När det gäller elbilen så har den kanske 90 % verkningsgrad i motorn. Om vi multiplicerar med 0,9 för överföringsförluster och 0,9 när det gäller batteriladdning/urladdning och sedan 0,3-0,4 när det gäller effektiviteten i kolkraftverken och då hävdar jag att jag kör snålare med min dieselbil än en elbil som går med kolkondenskraft. P19: att köra en elbil med kolkraft är helt dumt. Björn: Ja och det är det som sker nu. Om du kör en elbil så går det åt mera el. P19: ja om du inte har ett avtal att det inte går med vindkraftsel. Björn: Nej det kan det inte göra. Jag håller på att bygga ett hus nu med solceller som är bra ur klimatsynpunkt men jag har också ett par värmepumpar som går med el från kolkondens. Det ena (solcell) är produktion och det andra (värmepumpar) är konsumtion. Vindkraftsel hamnar inte på marginalen utan det är kolkondens som hamnar på marginalen. Björn avslutar dagen Björn: låt mig sammanfatta det hela och säga att det inte finns en självklar lösning för utformning av framtida energisystem.

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Fortum Värme och miljön 2014

Fortum Värme och miljön 2014 Fortum Värme och miljön 014 En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning.

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Energisystemanalys För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Ett verktyg för hur arbete kan bedrivas för energisystemanalyser i företag med inriktning på samhälls- och företagsnytta

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24) 2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Aktuellt på biogasfronten Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv

Läs mer

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning Kontakten #2, 09 mölndal energi ditt lokala energiföretag spara el på rätt sätt Matnyttiga tips som sänker din förbrukning nytt kraftvärmeverk Miljövänlig el och fjärrvärme Euroheat & Power Kämpar för

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet 1 Skapa en nod 2 Lägg till fler noder, ge dem namn och koppla

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer