Med gården som bas. affärsmöjligheter inom de gröna näringarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med gården som bas. affärsmöjligheter inom de gröna näringarna"

Transkript

1 Med gården som bas affärsmöjligheter inom de gröna näringarna

2 sid 26 sid 10 sid 44 sid 6 sid 41 Innehåll 4 Går du i utvecklingstankar? Affärsmöjligheterna för oss som verkar inom de gröna näringarna är många och kommer att öka 6 Från höns till biogas på Gudings På Gudings gård i Alva på södra Gotland har Ilse Hallgren och Magnus Ahlsten fullt upp 10 Konkurrerar med kvalitetsgurka 1,6 hektar. Inte mycket mark att bedriva jordbruk på, men sätt glas över motsvarande areal och odla slanggurka så kan ytan producera över ton gurka om året 12 Britta sätter Harads på kartan Möt Britta Jonsson-Lindvall pensionatägare, begravningsentreprenör och bygdeutvecklare av högsta rang 15 Bisyssla blir heltidssyssla När Höglandets honung investerar i en ny slunglinje blir kapaciteten så stor att den egna biodlingen inte räcker till för den dagliga driften 18 Kajsa satsar på robot och ekomjölk Mjölkkor har alltid varit Kajsa Peterssons största intresse 20 Pionjärer på egen vindkraft När elpriset steg valde Veronica och Lennart Svenzén att producera egen el och blev pionjärer på småskalig vindkraft 23 Runsten en träningsanläggning i världsklass 26 Klimatsmart att satsa på effektivt skogsbruk Linda och Peder brinner för ökad tillväxt och säkerhet i skogen 30 Slalom och entreprenad lyckad kombination i Ulricehamn 32 Betesmarkerna gör köttdjuren lönsamma På Skenekulls Gård har omsättningen sjunkit, men lönsamheten ökat. 35 Kombinationen växtodling och grisproduktion sprider riskerna På Östergård i Skåne driver Mona och Per-Erik idag svinproduktion och växtodling 38 Med Grön omsorg i tanken Hos Birgitta och Thomas Säfström på Högby gård får ett femtontal omsorgs tagare en meningsfull vardag 41 Kristina och Erik ser möjligheterna På Hälje Gård utanför Umeå ser ägarna Kristina och Erik Johansson till fårets alla möjligheter 44 Med hjärtat i mathantverket Raftsjöhöjdens Gårdsmejeri tror på ett lantbruk där bönderna står för både produktion och förädling 47 Samverkan i bolag gav dubbel vinst Målsättningen har varit att tjäna pengar och att ha roligt. Båda har infriats

3 4 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 5 Går du i utvecklingstankar? Affärsmöjligheterna för oss som verkar inom de gröna näringarna är många och kommer att öka. Vi bönder är populära och det är många som efterfrågar våra produkter och tjänster som hämtas ur jorden, skogen, trädgården och landsbygdens miljö. Men det är inte alltid så lätt att veta vad man ska satsa på. Ska man utveckla sitt befintliga företag eller satsa på ett nytt affärsområde? Vad efterfrågas och vad är jag duktig på? För att hjälpa dig som går i utvecklingstankar följer här tips på några av de erbjudanden som du kan hitta i den generella Driva företag - lådan. För vidare information, hjälp och stöd kontakta ditt regionala LRF-kontor. Ring eller gå in på LRFs hemsida för att hitta kontaktuppgifter till ditt regionkontor. Lars-Göran Pettersson, Förbundsordförande i LRF LRFs vision handlar om att de gröna näringarna har en nyckelroll och tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. LRF är en folkrörelsebaserad intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. Men LRF är också Sveriges största småföretagarorganisation med medlemmar. Tillsammans driver vi företag med i snitt 3,4-5,4 verksamheter per gård. Med detta som bakgrund satsar LRF stort på företagsoch företagarutveckling. Utifrån vad medlemmar och omvärlden efterfrågar tar LRF fram företagsutvecklingserbjudanden inom flera olika områden. Du kan läsa om några av dem här på sidan intill. De är illustrerade med hjälp av en byrå där de olika byrå lådorna är fyllda med användbara redskap och viktig information. Längst upp hittar du de lådor som handlar om generellt företagande och företags- utveckling och nedanför de som representerar de olika näringsverksamheterna. Via parabolantennen bevakar vi vad som händer i omvärlden för att hålla innehållet i byrån uppdaterat och relevant. I denna broschyr kan du läsa om hur några av våra kollegor har utvecklat sina företag, vad de har för drömmar och mål och användbara tips. Jag hoppas att detta ska fungera som inspiration och kanske väcka lite tankar om hur affärsmöjligheterna på just din gård kan tas tillvara på bästa sätt. Trevlig läsning och lycka till med företagandet! Lars-Göran Pettersson Förbundsordförande LRF Regional Företagarcoach På varje regionkontor finns en Företagarcoach som har i uppdrag att stötta utvecklingssugna medlemmar. Oavsett om det handlar om att träffa nya affärskontakter, gå kurser, utveckla grisföretag, sälja älgsafari utomlands, bygga ett vindkraftverk, eller helt enkelt diskutera nya utvecklingsmöjligheter, finns Företagarcoacherna till för LRFs medlemmar. Ring och fråga efter din Regionala Företagarcoach. Framtidssamtal Framtidssamtalet är ett erbjudande från LRF i samarbete med LRF Konsult som kostar kr för medlemmar (värde kr). Tillsammans med en rådgivare går du igenom företaget under en halv dag och får med dig minst två konkreta råd. Samtalet följs sedan upp per telefon inom tre månader. Ring och fråga efter en rådgivare i din region. Startpaket under 36 Är du LRF-medlem under 36 år och funderar på att starta eget, prova en ny verksamhetsinriktning, utveckla eller till och med avveckla ditt företag? Då ska du boka ett två timmars kostnadsfritt möte (värde 1350 kr) med en rådgivare eller jurist från LRF Konsult. Tillsammans diskuterar, strukturerar och konkretiserar ni dina juridiska eller ekonomiska frågor samt företagsidéer. Ring och boka ett möte med en rådgivare eller jurist. LRF Innova Visste du att du som är LRF-medlem och har en innovativ affärsidé som gynnar de gröna näringarna kan få stöd att utveckla din idé? Idén ska handla om utveckling av företagande på landsbygden, inom de gröna näringarna och ha förutsättningar för kommersialisering. LRF Innova arbetar med i huvudsak två finansieringslösningar: utvecklingscheck för upphandling av konsulttjänster och villkorslån. Ring eller skicka e-post: Regionala utvecklingsprojekt Vill du veta mer om vilka projekt som pågår eller har du förslag på nya? Gå in på LRFs medlemsnät via och titta i projektbanken eller kontakta ditt regionala kontor. Lantbrukets Lönsamhet Varje kvartal redovisas lönsamhetsrapporter för att hjälpa den enskilda företagaren med besluts- och planeringsunderlag. Dessa finner du på Medlemsnätet. Och glöm inte att gå in på LRFs medlemsnät På Medlemsnätet finns massor med viktig information, förslag på avtal, kalkyler och andra smarta redskap som hjälper dig i företagandet. Du når Medlemsnätet via Där kan du även se vilka fler erbjudanden som finns i de olika lådorna.

4 6 MED GÅRDEN SOM BAS Från höns till biogas på Gudings På Gudings gård i Alva på södra Gotland har Ilse Hallgren och Magnus Ahlsten fullt upp. Förutom äggproduktion, kycklinguppfödning, ekologisk växtodling och gårdsförsäljning äger paret skog, vindkraftverk och satsar nu stort på biogas. Namn: Ilse Hallgren och Magnus Ahlsten Företag: Gudings Gård AB i Alva Landskap: Gotland Verksamhet: Äggproduktion, kycklinguppfödning, växtodling, vindkraft, skog, gårdsförsäljning och förhoppningsvis snart biogas Kontakt: Gudings Alva, Hemse. Tel: eller , De båda lantmästarna Magnus Ahlsten och Ilse Hallgren är Gotlands största äggproducenter. Tillsammans äger och driver de verksamheten på Gudings gård sedan mitten av 1980-talet, då Magnus köpte gården av föräldrarna. Idag har de unghönsplatser och värphönsplatser, varav är ekologiska. Ilse och Magnus har byggt upp sin fjäderfäproduktion steg för steg både genom att bygga nytt och genom att köpa och hyra andra stallar. Äggen säljs till Gotlandsägg, dock med undantag för de ägg som säljs i den så kallade äggboden. I en liten gul friggebod intill länsvägen som går genom socknen kan kunderna själva plocka åt sig äggen, en verksamhet där omsättningen ökar år från år. På gården produceras såväl konventionella ägg som KRAV-ägg. - All vår växtodling är ekologisk, och 20 procent av hönsen. Men egentligen är det nästan lika viktigt att det är närproducerat, transporterna av livsmedel glömmer man lätt bort, säger Magnus. Tar emot studiebesök I det nya stallet för konventionella höns finns en lokal där man kan ta emot studiebesök, utan att riskera att få in smittor eftersom man inte behöver gå in bland hönsen. Vi vill gärna visa hur våra värphöns har det. Jag tror det betyder oerhört mycket för förtroendet för svenska livsmedel att vi visar vad vi håller på med, säger Ilse. Inte bara råvaruleverantör Förutom Gudings Gård, har Ilse och Magnus dotterbolaget Biogas Gotland ett bolag som ska ta hand om allt från byggnation till försäljning av gas och biogödsel. Förhoppningen är att företaget i framtiden ska kunna sälja kunskap om biogas, kanske till och med nyckelfärdiga biogasanläggningar. Den planerade biogasanläggningen på gården beräknas kosta totalt miljoner kronor. Anläggningen kommer att bestå av flera delar med teknik som är känd sedan tidigare, men som aldrig har använts i ett sammanhang som detta. Det har gjort att Energimyndigheten har blivit intresserad av satsningen och bidrar med 4,2 miljoner kronor. En bra grundplåt och ett mycket stort stöd för oss, säger Ilse, och förklarar att de helst vill stå för hela kedjan själva - från produktion till försäljning av gas och rötrest - allt för att undvika att bara bli råvaruleverantörer. - Vi ser hur svårt det är att få betalt för våra produkter i lantbruket, nu gäller det att vi behåller Ilse Hallgren och Magnus Ahlsten satsar på biogas. Foto: Jenny Nilsson initiativet när det gäller energin, fortsätter Magnus. Kretsloppstänkade Fullt utbyggd ska anläggningen kunna ge 1,6 miljoner kubikmeter gas per år, motsvarande kubikmeter diesel. I ett första steg kommer gasen att användas till att göra el och värme. Nästa steg blir att bygga en gasreningsanläggning för att kunna uppgradera gasen till fordonsbränsle. Anläggningen kommer att kunna ta emot maximalt ton avfall per år. Råvarorna som ska rötas består av höns- och kycklinggödsel, energigrödor som majs, avfall från livsmedelsindustrier samt slaktavfallet från avlivade värphöns. Varje år blir det uttjänta värphöns och ton hönsgödsel att ta hand om. Hönsen körs nu till fastlandet för destruktion, en mycket kostsam och inte speciellt miljövänlig hantering. Hönsgödsel är kväverikt och lämpar sig inte så bra i konventionell gasproduktion. Det är en av anledningarna till att man i denna anläggning kommer att recirkulera en del av vätskan i processen, helt enkelt för att späda materialet. Rötresten kommer att efterbehandlas och slutprodukten blir en näringslösning, ett attraktivt gödselmedel som förhoppningsvis blir godkänt för ekologisk odling. - Kretsloppstänkandet finns ju redan på gårdarna i dag, men här kan vi ta bättre vara på gödseln. Den koncentrerade näringslösningen blir lättillgänglig för växterna och det innebär mindre växtnäringsläckage. Ett stort plus är också de minskade transporterna, säger Magnus. Och snart får förhoppningsvis Ilse Hallgren och Magnus Ahlsten i Alva möjligheten att visa att det är de gröna näringarna som har den stora potentialen vad gäller energi. Tillsammans med några andra gotländska bönder håller de på att titta på en biogassatsning för produktion av energi till Arla, där gas från biogasanläggningen skulle ersätta oljan som Arla använder idag. Det är väldigt intressant och spännande, men självklart nervöst. Det är stora investeringar och vi jobbar ännu med finansieringen på Alvaanläggningen. Förhoppningsvis löser vi det inom den närmaste framtiden, säger Magnus. Text: Linda Segerblom

5 8 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 9 Intresserad av att satsa på biogas? Behöver du grundläggande information om biogas kan du läsa Biogas på gården som finns att ladda ned på LRFs hemsida, På LRFs medlemsnät kan du ta del av fortsättningsmaterialet Affärsutveckling av gårdsbaserad biogas. Du kan även kontakta LRFs Regionala Företagarcoacher eller LRF Konsults energirådgivare, alternativt hitta mer information via följande länkar: När du funderar på om biogas är något för dig, kan det underlätta att dela upp frågorna i affärsutvecklingskedjans olika delar för att identifiera just dina styrkor och svagheter. Håller kedjan hela vägen? Svara på frågorna här brevid och fundera på vilka länkar du kan behöva förstärka. Marknad Vem är kund? Kan du själv använda gasen och i så fall hur mycket? Finns det köpare till all gas du kan producera, eller ska du överväga att bygga en mindre (och billigare) anläggning? Ska gasen bli el, värme, kyla eller drivmedel? En kombination? Var får du bäst betalt? Produktion Hur ser dina produktionsförutsättningar ut? Vad kan du röta och hur mycket? Är mängden jämnt fördelad under året? Blir det du tänker röta en bra foderstat till biogasanläggningen eller måste du ha en annan, alternativt komplettera med något? Hur mycket gas blir det? Hur ska en anläggning se ut och vad kostar den, vilken avskrivningstid har den och hur mycket tid går åt i vardagen för att sköta den? Ska du ha en egen gårdsanläggning eller gå ihop med någon om en större anläggning? Tänk på att om du räknar med att göra el blir cirka 30 procent av energin el, resten blir värme. Logistik Hur når gasen sin marknad? Måste den flyttas och i så fall hur? Ska du flytta gödsel till en gemensamhetsanläggning, eller är det bättre att flytta gasen via ledning eller med lastbil? Vad kostar distributionen? Förädling Kan du använda gasen som den är eller måste den förädlas, det vill säga uppgraderas? Vad kostar det och vad kräver marknaden? Behöver du hjälp med investeringen? Från och med år 2009 finns det särskilda pengar för investeringar i biogasproduktion från gödsel. Du som investerar i produktion eller förädling av biogas kan beviljas upp till 30 procent i investeringsstöd från dessa medel. Högst 1,8 miljoner kronor kan beviljas för ett och samma företag under en treårsperiod. Du söker hos Länsstyrelsen, på samma sätt som med andra företagsstöd i landsbygdsprogrammet. Som särskilda villkor kommer att gälla att minst hälften av det substrat som ska rötas är gödsel samt att produktionsanläggningen byggs på ett sätt som säkerställer tät efterlagring av rötresten. Gudings gård i Alva på Gotland. Foto: Jenny Nilsson

6 10 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 11 Konkurrerar med kvalitetsgurka 1,6 hektar. Inte mycket mark att bedriva jordbruk på, men sätt glas över motsvarande areal och odla slanggurka så kan ytan producera över ton gurka om året. Och då räknas enbart gurkor av prima kvalitet, inte de krokiga. Namn: Biljana och Boban Nikolic Företag: Tinas Grönsaksodling AB Landskap: Skåne Verksamhet: Odlar slanggurka i växthus Kontakt: Tinas Grönsaksodling AB, Jörarpsvägen 106, Helsingborg Tel: , , Biljana och Boban Nikolic. Gurkor i olika stadier av tillväxt. En skörde - mogen gurka väger omkring 400 gram. Så mycket gurka skördar Biljana och Boban Nikolic i sitt företag med namnet Tinas Grönsaksodling AB, som ligger strax utanför Helsingborg. Här ligger växthusföretagen tätt, tre gurkodlingar i rad och mittemot ett växthusföretag som odlar prydnadsväxter. Boban är född i Serbien i det forna Jugoslavien och kom till Sverige år Även Biljana har sitt ursprung i Serbien men är född i Sverige. Hon flyttade till Serbien för att studera och träffade då Boban. Biljanas föräldrar, som också odlar gurka, inspirerade paret att satsa på odling. I början arrenderade de och köpte sedan denna odling år Den bestod då av ett kvadratmeter stort växthus för gurkodling byggt 1972, samt ytterligare kvadratmeter av ännu äldre växthus. Idag har de utökat arealen med kvadratmeter. Nybygget stod klart år Det går åt 30 procent mindre värme i det nya huset jämfört med det gamla för att hålla samma temperatur, säger Boban. Det nya huset byggt 2001 är tätare, har bättre teknisk utrustning, glasrutorna är större, vilket ger färre skarvar där värme kan läcka ut. Drömmen är att kunna byta ut det gamla växthuset byggt 1972 mot ett nytt för att kunna producera mer till lägre insatskostnad. Idag ger plantorna i den nybyggda delen runt 72 kilo gurka per kvadratmeter. I det gamla huset kommer skörden upp till 63 kilo, en skillnad på nära tio kilo per kvadratmeter. Det är mycket. Utmaning att odla Det är själva odlandet som är drivkraften i företaget. - Det är bra att veta att det går att ta mer. Det är komplicerat att odla och vi lär oss fortfarande. Det gäller att ha en känsla för plantan och kunna läsa den för att se vad som behöver göras, säger Boban. De driver företaget tillsammans och arbetar sida vid sida. Som mest har de fem anställda under högsäsong. Boban är aktiv i själva odlingen men tar också hand om det tekniska. Det är Biljana som läser plantorna, som ser när det behöver släppas fram nya rankor, när det behöver toppas och så vidare. I en växthusodling ges ju helt andra möjligheter att styra plantorna, för här har man kontroll över vattning, växtnäring, temperatur och i viss mån även ljus. Målet är att få gurkplantor som producerar frukt i så jämn takt som möjligt. Då belastas plantorna minst och mår därmed bäst. En planta som mår bra håller sig frisk och avkastar mer gurka. Kunskapsutbyte Kontakten med andra kollegor är viktig och utbytet av erfarenheter är till stor nytta. - Nu pratar vi öppet med kollegor, vi är med i olika grupper bland annat i Gurkgruppen inom LRF- GRO. Varannan vecka gör vi växthusvandringar tillsammans med rådgivare och kollegor för att utbyta erfarenheter, säger Biljana. Värmer med flis Som så många andra gurk- och tomatodlare i landet har paret Nikolic gått över från att värma sina växthus med olja till att använda förnybara energikällor. Biljana och Boban värmer sin anläggning med en flispanna och har ackumulatortankar för att jämna ut värmen. Cirka kubikmeter flis om året förbrukar de, vilket motsvarar fyra miljoner kilowattimmar. Flis är ett biobränsle och räknas som klimatneutralt med avseende på utsläpp av klimatgaser. Boban tror på en utveckling av värmepumpar så att de blir ännu effektivare än idag. För att driva dessa krävs el och här anser han att denna måste komma från vindkraft. Först när värmepumpen drivs med el från vind eller vatten, kan den anses vara jämställd med biobränsle ur klimatsynpunkt. Värmepumpar är enklare att hantera än fliseldning, men som alltid är det ekonomin som avgör möjligheten att investera i ny teknik. Odlingsåret för gurka Att komma in i ett gurkhus är speciellt, man möts av ljus, värme och hög luftfuktighet. Runt jul sås den första omgången gurka. Dessa planteras ut i växthuset i slutet av januari. Redan efter en månad går det att ta den första skörden. För att höja skörden och få gurkor av bästa kvalitet byts plantorna ut i början av maj och en ny omgång plantor sätts in. Dessa producerar över sommaren och ersätts i början av augusti, då en tredje omgång sätts in. Beroende på vädret skördas gurkor till i början av november. Därefter är det dags för en omfattande sanering och rengöring av växthuset, så att nästa års plantor får starta i en ren miljö. - Visserligen kostar det mer att ha tre omgångar gurka, än de två omgångar som är vanligast i svenska gurkodlingar, men med tre omgångar får man en större andel gurkor av kvalitetsklass I, menar Biljana. Biologisk bekämpning I växthusets slutna miljö fungerar biologisk bekämpning utmärkt. Mot spinnkvalster och trips finns nyttodjur som håller skadedjuren borta. Svampsjukdomar hålls tillbaka genom att klimatet i växthuset regleras. För att inte smitta ska spridas, har varje gurkrad sin egen skördekniv och engångshandskar byts mellan varje rad. - Detta är även en fråga om hygien. Vi producerar livsmedel som konsumeras utan tillagning och konsumenterna ska känna sig trygga när de äter gurka och veta att ingen har hanterat gurkan med smutsiga handskar, säger Boban. När gurkorna är skördade förses de med plastfilm och sorteras i returbackar, som sparar miljön. Plastfilmen runt gurkan är nödvändig för hållbarheten och på denna syns tydligt Svenskt Sigill-logotypen som visar att det är en svensk gurka. Gurkorna transporterar Boban själv till Svenska Odlarlaget som ligger en halvmil bort. Detta är en producentorganisation med ett nittiotal medlemmar som varje dag via auktion säljer medlemmarnas produkter till dagligvaruhandeln runt om i landet. Text och foto: Christina Säll LRF-GRO LRF-GRO (Lantbrukarnas Riksförbund - Gröna näringens Riksorganisation) tillvaratar intresset och bevakar villkoren för sina medlemmar, som producerar till färskvarumarknad och till industrin på friland och i växthus. Det är producenter av prydnadsväxter, frukt, bär, grönsaker och potatis. LRF-GRO anordnar aktiviteter speciellt inriktade på medlemmarnas verksamheter samt bistår med medlemsinformation. LRF-GRO är även engagerad i Tillväxt trädgård, ett projekt i samarbete med LRFs Kraftsamling växtodling, SLU i Alnarp och Jordbruksverket Svenskt Sigill Svenskt Sigill är ett dotterbolag till LRF och ett kvalitetsmärke på mat och blommor. Över 4500 bönder och odlare har kvalitetsmärket Svenskt Sigill - på allt ifrån mjölk, bröd och ost till örtkryddor, kyckling, naturbeteskött och krukväxter. Svenskt Sigill garanterar att råvarorna och blommorna som bär märket har producerats på svenska, kontrollerade gårdar och i odlingar som lever upp till höga krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap. Svenskt Sigill är inte bara ett märke, utan en långsiktig satsning för att driva utvecklingen av det svenska jordbruket och odlingen mot ökad hållbarhet. +

7 12 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 13 Britta sätter Harads på kartan Samla ett gäng kända svenska arkitekter och ge dem fria händer att designa exklusiva trädkojor var och en med både dubbelrum och toalett. Kalla det hela Treehotel in Harads med ambitionen att inom några år ha skapat ett varumärke och turistmål lika känt som ishotellet i Jukasjärrvi. Låter det galet? Det är det. Men om det är någon som kan genom - föra det är det nog Britta Jonsson-Lindvall pensionatägare, begravningsentreprenör och bygdeutvecklare av högsta rang. Namn: Britta Jonsson-Lindvall Företag: Britta Jonsson Firma Landskap: Norrbotten Verksamhet: Pensionat, vandrarhem, lunchrestaurang, catering, turist events, begravningsbyrå Kontakt: Brittas Pensionat, Edeforsvägen 2A, Harads Tel: , Britta Jonsson-Lindvall driver pensionat, begravningsbyrå och snart också trädkojehotell. Det hela började med en filminspelning. Filmen Trädälskaren dokumenterar bygget av en trädkoja högt upp i en norrländsk tall. Kojan byggdes under en sommar i utkanten av byn Harads i Edefors församling, nio mil utanför Luleå. När sommaren var över åkte filmarna hem. Kvar blev kojan. För Britta var det en möjlighet som hon inte kunde missa, så hon ringde upp och frågade om hon fick hyra ut kojan till turister. Efter att i två säsonger hyrt ut övernattningar i trädkoja med frukost började Britta inse att det här var nog ett koncept som gick att bygga vidare på: Vi ska ju ha våra egna kojor, sa jag till min man Kent. Arkitekter Brittas man, Kent Lindvall, jobbar med att anordna fiskeresor. Av en slump åkte han på en resa tillsammans med en grupp arkitekter. Kent presenterade trädkojeidén och arkitekterna blev genast eld och lågor. På den vägen var det och i början av 2009 var ett första byggprospekt framtaget. För att finansiera bygget är planen att starta ett aktiebolag där byinvånarna får köpa andelar. När det hela väl rullar ska en extern projektledare anställas. Britta har nämligen rätt så fullt upp redan som det är hon driver inte bara Brittas pensionat, vandrarhem och tillhörande turistverksamhet, hon har sedan några år också tagit över byns begravningsbyrå som hon driver tillsammans med familjen. Tomt i trettio år 2003 tog hon som ett hobbyprojekt över byns gamla nedlagda ålderdomshem. Huset hade stått tomt och igenbommat i över trettio år, men Britta rustade upp det och startade pensionat. Inom ett år var varumärket Brittas Pensionat fött. Idag har det vuxit till en heltidsverksamhet med allt från tyska turister till bröllopsfester och konferenser. Här kan gästerna prova att baka tunnbröd eller pizza i vedugn eller bara slappna av i Brittas egen spaanläggning. Pensionatet håller öppet året om och sedan ett år finns det nu dessutom en filial i form av ett vandrarhem några hundra meter bort. Utöver hjälp från familjen har hon en halvtidsanställd, ett instegsjobb där hon betalar 25 procent av lönen. Den goda måltiden är en central ingrediens i Brittas verksamhet. I pensionatets restaurang serveras noggrant utvalda och tillagade lokala norrländska råvaror. Och det är förstås Britta som lagar all mat. I Harads gamla ålderdomshem ryms idag en heltidsverksamhet med allt från tyska turister till bröllopsfester och konferenser. Jag har fått bli kock också på gamla dar, skrattar Britta. Livsprojekt Att vara företagare på landsbygden är ett livsprojekt. För Britta som idag jobbar sju dagar i veckan ligger drömmen om en lugnare tillvaro fortfarande utom räckhåll. Livskvalitet för mig är att ha bättre lönsamhet så att vi kan anställa och att jag ska kunna ägna mer tid åt att sälja, säger Britta. För trots att verksamheten överröses av lovord, och försäljningen går så gott som av sig själv är det tufft att få tillräcklig lönsamhet. Renoveringar och nybyggnation av konferenslokaler kräver stora investeringar, vilket lätt kan ge ont i magen. När man har fullt upp med att driva den dagliga verksamheten kan det vara svårt att få tid till strategiskt ekonomiskt tänkande. Jag behöver bli bättre på att sätta priser och ta hjälp med att se över hela verksamhetens ekonomi, säger Britta. Som medlem i LRF ser Britta stora möjligheter att få hjälp med just det. Själv har hon deltagit i flera av LRFs utvecklings- och utbildningsprojekt och LRFs Företagarcoacher har varit ett stort stöd i utvecklingen av trädhotellsprojektet. LRF är en jättebra organisation med mycket att erbjuda, det är upp till en själv hur aktiv man vill vara att utnyttja det, säger Britta. Inflyttning Planen är att det nya trädhotellet ska öppnas för bokningar under Redan 2010 hoppas de att anläggningen kan stå klar för inflyttning. Och bara de lyckas få till finansieringen kommer försäljningen med all säkerhet gå som en dans. Projektet har redan fått mycket positiv mediebevakning, allt från arkitekttidningar till en lokaltidning som tog med ritningarna till en skola för att låta kojexperterna uttala sig. Britta och Kent har dessutom nära kontakter med människorna bakom ishotellet, så fokus blir på samarbete och inte konkurrens. Och de internationella gästerna låter nog inte vänta på sig. Det räckte med att vi skickade ut ett pressmeddelande för att de skulle höra av sig från japanska kulturambassaden, skrattar Britta. Och det är faktiskt inte bara naturen och vildmarken turisterna vill se. Nyligen var ett gäng tyska turoperatörer på studieresa i regionen. Den aktivitet som fick bäst i test var en Villagewalk i Harads anordnad av Britta: Vi tog en promenad på byn, sen gick vi hem till någon och tog en fika med kaffe och semla. Så enkelt, men ändå så uppskattat. Text och foto: Oscar Franzén

8 14 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 15 Mycket av inredningen har Britta fått av besökare och vänner. Skylten kommer från byns nedlagda postkontor. Marknadsföring hur når man ut med sin produkt eller tjänst? Att definiera sin målgrupp är svårt och det är inte säkert att de tilltänkta kunderna är de som verkligen köper. För att kunna erbjuda god kvalitet måste du känna till din målgrupps behov och förväntningar och det faktiska erbjudandet måste stämma överens med vad du lovat i marknadsföringen. För att lyckas med din marknadsföring och försäljning måste du ha en tydlig vision, mål och strategier. En ordentlig marknadsförings- och aktivitetsplan tillsammans med en kalkyl är basen i allt framgångsrikt marknadsföringsarbete, säger Maria Borg, turismansvarig på LRF. Nya marknadskanaler utvecklas ständigt i jakten på kunderna. Som marknadsförare gäller det att vara påhittig, utan att stöta sig med vare sig andra aktörer eller kunder. Den viktigaste marknadsföringen kommer från nöjda kunder och det mest skadliga för ditt företag är missnöjda kunder. Goda mediarelationer är även värdefulla i ditt profileringsarbete. Webben är ett kostnadseffektivt alternativ för företag som vill nå ut både nationellt och internationellt. Exempelvis via bloggar, Twitter, Youtube och Facebook där man kommunicerar, umgås, profilerar sig, utbyter åsikter och hissar eller dissar företeelser. Testa att själv gå in på exempelvis och sök på din ort eller stad. De sociala medierna är gratis, det du investerar är tid och engagemang, säger Lisa Persdotter på LRF Konsult i Falkenberg, som tillsammans med LRF tagit fram utbildningsmaterialet i marknadskunskap och försäljning, Vägen till marknaden. Fem tips på hur du utvecklar din marknadsföring 1 Gör en enkel marknadsundersökning och kartlägg din marknad Exempelvis vad ska du sälja och till vem? När reser dina kunder säsong, vissa perioder om året eller weekend? Vad kan dina kunder betala? Hur står sig din produkt eller tjänst i upplevelse, kvalitet och pris? Finns det något behov på marknaden som du kan fylla som ingen annan gör idag? 2 Gör en marknadsplan Utifrån din affärsplan, gör en marknadsplan för året med tydliga mål, aktiviteter och budget. 3 Utgå från kundnyttan Vad gör din produkt unik och hur förmedlar du detta? Byt perspektiv och se din produkt med kundens ögon, vad ser du då? Lyssna på kunderna, tacka för deras råd och analysera, det är ofta kunderna som utvecklar företagen. 4 Ta in professionell hjälp utifrån Ta fram en grafisk profil med en logotype som illustrerar vad ditt företag står för, investera i en egen professionell hemsida och låt en duktig fotograf ta bilderna. 5 Följ upp dina marknadsföringsinsatser och analysera Vilka marknadsföringssatsningar har fallit väl ut och vilka var felinvesteringarna? Skaffa dig kunskap om marknadsföring att tro är att inte veta! För att hjälpa dig som är, eller funderar på att bli, turismföretagare har LRF tagit fram olika erbjudanden som exempelvis rabatter på marknadsföringskanaler, uppföljningsmallar och tips på smart marknadsföring. Läs mer på LRFs medlemsnät under Turism. Burkar i långa rader. Foto: Anette Hohner Bisyssla blir heltidssyssla När Lars-Göran Sjöstedt på Höglandets honung investerar i en ny effektiv slunglinje blir kapaciteten så stor att den egna biodlingen inte räcker till för den dagliga driften. I samtal med en regional Företagarcoach på LRF mognade idén att knyta till sig en mängd biskötare runt om i Småland. En idé som många parter kan tjäna på. På Höglandets honung i Vrigstad staplas honungsburkar i väntan på leverans till butikshyllor runt om i Småland. Det har varit ett par år av sjunkande priser på grund av ett överskott på svensk honung. Nu upplever Lars-Göran Sjöstedt, som sedan 1987 driver Höglandets Honung, att priset är på väg upp igen. Namn: Lars-Göran Sjöstedt Företag: Höglandets honung AB Landskap: Småland Verksamhet: Honungstillverkning och grossist för insatsvaror som glasburkar och lock. Kontakt: Höglandets honung AB, Källebergsvägen 5, Vrigstad Tel: ,

9 16 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 17 Ett genuint intresse för naturen i kombination med sinne för affären ligger bakom Lars-Görans framgång som honungsfabrikör. Det verkar som om konsumenterna har blivit mer medvetna om att välja kvalitet. Då passar vår ickeprocessade eller svagt processade svenska honung in i kvalitetskraven, säger Lars-Göran. Framförallt efterfrågas svensk honung och för att möta efterfrågan har Lars-Göran valt att investera i en ny slungmaskin som kan hantera tre till fyra ton per dag. Även om han har ett stort antal egna bikupor runt om i södra Sverige räcker den egna biodlingen inte längre till för att fylla kapaciteten i slungmaskinen. Till det behövs fler leverantörer av honung. Fler honungsleverantörer Via projektet Lönsam biodling kom Lars-Göran i kontakt med LRFs Företagarcoach i Jönköping. I en diskussion med henne kom han fram till en möjlig lösning. Genom att knyta till sig företagare med biodlingar inom de gröna näringarna kan leveranserna öka liksom volymerna på honung. Höglandets honung kan tänka sig att hjälpa intresserade att bygga upp sin biodling genom att tillföra bin. Målet är att 20 biskötare i 20 kommuner ska dela på bisamhällen. Ett sådant samarbete ger mervärden för alla parter och prövas redan i liten skala. Lösningen kan passa dem som är intresserade av själva skötseln av bina men däremot inte av honungshanteringen. Två till tre gånger per år får man räkna med honungsleveranser hit till Vrigstad, säger Lars- Göran. Allra mest intresserad är han av KRAV-certifierade odlare, då den honungen säljer bra. Odlarna får lägga lite mer tid på hanteringen, bland annat måste kvalster behandlas med organiska syror istället för traditionella bekämpningsmedel. Runt hundra bisamhällen är lagom som komplement till annan verksamhet. Arbetsinsatsen sträcker sig till ett par timmar per samhälle och år vid traditionell odling. Det är själva skötseln, sen kan man lägga hur mycket tid som helst på att studera dem, säger Lars-Göran som fascineras och uppslukas av binas komplexa samhällsstruktur. Biodling är dessutom en möjlig grön näring för oss som inte har så mycket mark. Utvecklingstankar Lars-Göran började som biodlare på hobbybasis Hans intresse för natur, men också för att göra affärer, blev en drivkraft för att successivt gå över från lärare till egen företagare. Ett handelsbolag startades 1987 och tjugo år senare omvandlades det till ett aktiebolag då Lars-Göran började arbeta heltid med Höglandet honung. Företaget har ytterligare en anställd som delar sin arbetstid mellan paketering och butiksleveranser. För att frigöra mer tid att utveckla företaget kommer Lars-Göran att anställa en person som tar hand om den egna biodlingen. Höglandets honung har en omsättning på fem miljoner kronor där hälften är knuten till honungsproduktion och den andra hälften till att ta fram glasburkar, flaskor och lock till skapliga priser åt livsmedelstillverkare i mindre skala. Han räknar med att fördubbla den egna honungsproduktionen inom ett par år och även utöka personalsidan. Det är ett stort steg att anställa personal. Det blir mer på allvar men också ett sätt att utvecklas, säger Lars-Göran. Närproducerat och kostnadseffektiv leverans Affärsidén bygger i första hand på när produktion. De egna bikuporna placeras ut runt om i Småland, på olika marker för att få olika sorters honungssmaker. Honungen säljs till ett hundratal butiker i Småland. Lars-Göran har själv åkt runt till butikscheferna och sålt in varumärket. Vi lagrar allt här och logistiken har vi löst genom en egen distributionsbil som levererar till butikerna var tredje till sjätte vecka. Vi har även en del leveranser till Öland, Blekinge och Stockholm. Det löser vi genom att köpa in frakter från någon speditör. Vi skulle kunna utöka vår försäljning till hela Sverige eftersom vi har ett fungerande transportsystem. En närmare titt på lagerhyllorna visar att man kan välja på olika sorters honung Bin som sätts ut i skogsmark framställer med hjälp av bladlöss en speciell honung som blir mörk till färgen och med en smak av kola. På våren får vi ängshonung och på hösten hämtar bina nektar från ljungen som ger en aromatisk honung, berättar Lars-Göran. Pollineringsuppdrag Förutom honungsframställning har Lars-Göran också en del pollineringsuppdrag. Det kan vara på frukt- och bärodlingar i maj, vitklöver i juni och rödklöver i juli. Försök pågår även med pollinering på raps i Skåne. Uppdragen går ut på att hyra ut och placera bikupor med en kapacitet på 400 bisamhällen vid odlingarna, två till tre per hektar för att fylla kapaciteten. Det finns undersökningar som visar på betydligt ökade skördar med bipollinering på raps. Slår detta igenom hoppas jag kunna utveckla företaget med fler pollineringsuppdrag, säger Lars-Göran. Text: Karin Abramsson Biodling Uppskattningsvis finns det i Sverige cirka biodlare varav cirka ett par tusen bedriver biodlingen som näringsverksamhet. Ett femtiotal personer är heltidsbiodlare och en starkt växande grupp är deltidsbiodlare. Statistiken är i det närmaste obefintlig och den här uppskattningen har gjorts med hjälp av de två biodlarföreningarna i Sverige. De flesta som sysslar med biodling gör det på hobbybasis, säger Mats Mellblom, som är projektledare för LRFs projekt Lönsam Binäring och egen biodlare. Den svenska honungsmarknaden består av ungefär 50 procent inhemsk honung och 50 procent importerad. För att stimulera den svenska binäringen arbetar flera organisationer för att antalet biodlare och bisamhällen ska öka. Dels behövs bina för att upprätthålla den biologiska mångfalden och dels skapar det möjligheter för honungsproducenter att konkurrera med den utländska honungen. - Jag tror att med entreprenörsanda och påhittighet kan man komma långt med ett biodlingsföretag, säger Mats. Mats ser tre principiella vägar till lönsamhet: - Låga produktionskostnader - Skapa mervärden - Ökad förädlingsgrad Med smaksättning av honung kan man hitta nya kundgrupper. Dessutom skulle många livsmedelsproducenter kunna använda mer honung som ingrediens i produkter som saft, sylt, kakaoprodukter, senap, mejeriprodukter, konditorivaror, bröd och andra bakverk. Mervärden är viktiga för småskaliga livsmedelsproducenter att ta tillvara på, exempelvis honungens smak- och kvalitetsförhöjning samt att den är närproducerad. - Biodlingen kan vara ett ypperligt komplement till en lamm- eller nötköttsproducent eftersom den är arbetsintensiv under sommaren då det är betesperiod för de andra djuren. Även skogsbruket är bra kombinationsverksamhet, säger Mats Mellblom. Mer information finns på: Lars-Göran Sjöstedt visar den nya maskinen som kan slunga ett par ton honung om dagen. Foto: Anette Hohner

10 18 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 19 Kajsa satsar på robot och ekomjölk Mjölkkor har alltid varit Kajsa Peterssons största intresse. Trots de svåra ekonomiska tiderna var det ett ganska lätt val för henne att flytta hem till Dalarna, satsa på korna och ta över gården. Med universitetsstudier från USA i bakfickan vet hon att det är tillåtet att tänka jag kan. Mjölkrobot och ekologisk produktion står nu på programmet. Namn: Kajsa och Karl-Johan Petersson Företag: Fornby Gård Landskap: Dalarna Verksamhet: Mjölkproduktion, växtodling och lite skog Kontakt: Fornby Gård 108, Horndal Tel: , Det är många ingredienser som har lockat Kajsa Petersson och hennes man, Karl-Johan Petersson, att bli mjölkbönder. När de stod inför valet att ta över Kajsas föräldragård Fornby gård i Dalarna var det därför inte så svårt att fatta ett offensivt beslut. Båda är husdjursagronomer med ett brinnande intresse för mjölkkor. Men det är också friheten med att vara företagare som har lockat oss. Man kan styra och påverka mycket själv som mjölkföretagare. Det gillar vi, säger Kajsa. Hon berättar också att hon tycker väldigt mycket om att jobba med djur. Det har alltid handlat om kor för min del. Det är bland annat därför jag har utbildat mig till husdjursagronom. Det intressanta med mjölkkor är att man följer dem under en längre tid, tycker Kajsa. Det handlar så mycket om individer i en mjölkbesättning. Korna kalvar och man får möjlighet att följa kalven under hela dess uppväxt från kalv till kviga och sedan till ko. Det tycker jag om. Utmaning med kor Kajsa berättar om allt det härliga med att få leva nära naturen och följa årstidsväxlingarna. Med betesdjur blir omgivningarna så vackra. Hon tycker också att det är väldigt spännande att försöka få djuren att producera så mycket mjölk som möjligt samtidigt som hon vill att de ska må så bra som möjligt. Det är en stor utmaning. Enligt mitt sätt att se det så finns det många fördelar med att driva och bo på en mjölkgård. Om det inte hade blivit mjölkproduktion för vår del så tror jag faktiskt inte att vi hade blivit bönder. Ekologisk mjölkproduktion och robotmjölkning står just nu i blickfånget på Fornby gård. Omställningen av växtodlingen har redan börjat och så fort som möjligt ska produktionen av mjölk också ske enligt regelboken för ekologisk produktion. Vi har funderat ganska länge på att vi borde ställa om till ekologisk produktion, men eftersom vi har ett gammalt stall så måste vi bygga nytt om det ska gå att ändra produktionsinriktning. Det har gjort att vi inte varit helt övertygade om vad som är bäst att göra, säger Kajsa. Blickar framåt Det var vid årsskiftet 2008/2009 som hon och Karl-Johan övertog Fornby gård. Men Karl-Johan jobbar fortfarande på SLU i Uppsala fyra dagar i veckan. Han är försöksledare på Institutionen för Husdjursgenetik, berättar Kajsa. I anslutning till övertagandet av gården fick makarna Petersson en förfrågan om huruvida de var intresserade av LRFs medlemserbjudande om Framtidssamtal med en rådgivare från LRF Konsult eller inte. Det var ett jättebra läge för oss att diskutera vår och gårdens framtid med någon utomstående, säger Kajsa. Med Framtidssamtalet i ryggen, är hon nu ganska säker på att det är nybyggnation och ekologisk mjölkproduktion som gäller. Hon tycker att det bästa med Framtidssamtalet var att få prata med någon utomstående om sina idéer och tankar. I början på 2000-talet var Kajsa utbytesstudent på Cornell University i USA. Jag sökte mig dit för att jag hade hört att det fanns så bra mjölkkurser där. Och det fanns det också, berättar Kajsa. Framför allt i management och företagande. De pratade om ekonomin i företaget hela tiden, även på kurserna i biologi. Dessutom tyckte Kajsa att hennes självförtroende fick sig en kick under året i USA. Där fick vi lära oss att tänka, om det är någon som kommer att klara det här så är det jag. Men hon tillägger att det inte är alla dagar som hon lyckas ha den där lite positiva kaxigheten i sig. Koll på kostnaderna En annan lärdom från USA är vikten av att ha kontroll på kostnaderna i sitt företag. Det gäller att spara pengar när tiderna är goda. Det pratade de mycket om där. För man vet att det kommer sämre tider. I ett företag går det alltid upp och ner. Kajsa berättar att den kommande satsningen på ekomjölk och robotmjölkning är en av flera strategier som har diskuterats på Fornby gård. Vi har också varit inne på att låta produktionen vara oförändrad, säger hon och fortsätter: Ett tag tänkte vi faktiskt att det kanske är bäst att bara fortsätta och låta allting se ut som det gör idag, säger Kajsa Petersson. För närvarande finns det 70 mjölkkor i en uppbunden båsladugård på Fornby gård. Men nu är alltså siktet inställt på 80 årskor och ny ladugård med en mjölkrobot. Betet är styrkan Ett tungt skäl till valet av en mer offensiv framtidsstrategi med nybyggnation och utökat koantal på Fornby är gårdens betesmarker. I och med att vi har så bra betesmarker så känns det rätt för oss att gå över till ekologisk produktion. Betsmarkerna är vår styrka. Merbetalningen för ekomjölk spelar givetvis också stor roll för det nya vägvalet. Ja, det är väldigt avgörande. När mjölkpriset gick ned vid nyår, just när vi skulle ta över, ställde vi oss frågan Hur ska vi klara detta? och det var så vi kom in på tankarna om ekologisk produktion. Men de osäkra tiderna med sjunkande lönsamhet inom mjölkproduktionen gör trots allt att Kajsa och Karl-Johan Petersson vill fundera igenom den kommande satsningen en extra gång. Vi väntar på att saker och ting ska stabilisera sig lite. Vi är ju helt nya. Vi har just tagit över. Men snart sätter vi troligen igång. Inom två år tror jag att vi har börjat bygga, säger Kajsa. Text: Marina Tell Syste matik och planering lönar sig Lönsamheten i mjölkproduktionen kommer att påverkas mycket mer och snabbare av vad som händer på världsmarknaden. Det blir därför ännu viktigare att jobba strategiskt med sitt mjölkföretag, visar LRF Konsults kvartalsrapport Lantbrukets Lönsamhet nr 1, Mats Pehrsson på Svensk Mjölk ger här några tips på vad man bör tänka på som mjölkföretagare: Gör en affärsplan över de närmast kommande åren, det vill säga en slags färdplan som visar vart man är på väg i sitt företagande, säger han, och tillägger att det även kan vara bra att ha en mer långsiktig plan över den kommande tioårsperioden. Han påpekar också att rådgivare och olika slags nätverk mjölkföretagare emellan kan vara viktiga stöd i en pressad situation. Ett sätt att utveckla företaget kan vara att arbeta med Gårdsråd, säger Kjell Pettersen, ansvarig för Mjölk på LRF. Detta är en tjänst som LRF Konsult erbjuder där man bildar en grupp som förslagsvis består av en eller flera rådgivare, en representant från banken och en kollega. Här kan man diskutera sitt företag på ett strukturerat sätt och få olika infallsvinklar från olika personer med olika perspektiv. Är du liksom Kajsa intresserad av att boka ett Framtidssamtal? Se information och kontaktuppgifter på sid Kajsa Petersson berättar att hon får mycket inspiration och hjälp av sin mentor Itte Weidman som är mjölkoch turistföretagare utanför Malmköping i Södermanland. Foto: Trons Lasse Foto: Ester Sorri

11 20 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 21 Pionjärer på egen vindkraft Att alltid kunna se möjligheter är få förunnat. Men några som kan är mjölkproducenterna Veronica och Lennart Svenzén. När elpriset steg valde de att producera egen el och blev pionjärer på småskalig vindkraft. Trots motgångar rodde de projektet i hamn och går nu vidare med nya verksamhetsgrenar. Namn: Veronica och Lennart Svenzén Företag: Nöbble gård Landskap: Småland Verksamhet: Mjölkproduktion, vindkraft och matoljeproduktion samt entreprenad Kontakt: Nöbble gård 110, Rockneby Tel: , (Lennart) Paret Svenzén på Nöbble gård, norr om Kalmar, har egentligen lämnat vindkraftsprojektet bakom sig. Nu sköter det sig självt, eller som Lennart säger jag behöver inte lägga någon energi på det längre. Med ett knappt hörbart svisch blir han ändå påmind om dess existens på en närbelägen kulle. Det var för fem år sedan som familjen Svenzén började fundera på eget vindkraftverk som alternativ till skenande elpriser. Något som producerar energi och inte kräver arbetskraft kunde bli en bra lösning för gården. Tillsammans med Lennarts föräldrar och bror parterna äger 25 procent var av gården påbörjades en tre år lång process för att bygga vindkraftverk. En process som skulle visa sig vara krånglig då privata vindkraftverk fortfarande var ovanliga. En mängd fakta fick samlas in, bland annat genom studiebesök vid olika verk. Idag finns det betydligt mer hjälp att få för att ro i land ett stort vindkraftsprojekt, bland annat på LRF och LRF Konsult. Nu räcker det dessutom att lämna ansökan på en instans. Vi fick söka på sju instanser, vilket var tidskrävande, säger Lennart. Samtidigt känner han att tiden behövdes för att processen skulle mogna. Att göra en investering på åtta miljoner kräver en hel del eftertänksamhet. Överens med grannarna Lennart förstod tidigt att han först och främst måste komma överens med grannarna. När kommunen skulle skicka ut bygglovet till närboende för delgivning var jag runt och pratade med dem. På så sätt blev de inte avigt inställda när brevet kom. I stället mottogs det ganska positivt då de kände sig delaktiga och var insatta i konsekvenserna. Ingen har heller klagat efteråt, säger Lennart som var noga med att ingen skugga skulle falla på grannhusen då snurrande solskuggor inomhus upplevs ofta värre än ljudet. Hållbar kalkyl Eftersom de var tidigt ute, innan intresset för vindkraft ökade och efterfrågan steg, fick de ett relativt bra pris. Samtidigt gällde det att själv sätta sig in i mycket för att kunna föra diskussioner med de olika parterna. Eon var tillmötesgående men besvärliga med nätanslutningen. Vi ville gräva tvärs över åkern till ledningen, de ville ta en omväg. Till slut lyssnade de men ändrade inte priset trots halva grävsträckan. De krävde också dubbla nätskydd, vilket vi visste inte behövdes. Men ibland är det bättre att acceptera än att förhala tidsplanen, säger Lennart och tillägger att även Telia visade låg flexibilitet när verket skulle anslutas till telenätet för fjärrstyrning. Idag kan Lennart konstatera att kalkylen håller och att satsningen går ihop sig. Det blåser lite mindre än vi räknade med men samtidigt har elpriset blivit mycket högre än kalkylerat. På lång sikt tror vi på god lönsamhet. Verket producerar 14 gånger mer el än gårdens behov, vilket motsvarar förbrukningen till cirka 100 villor. Familjen säljer all sin el till Eon, därefter köper de tillbaka gårdens förbrukning. Elkostnaderna har inte minskat, men intäkterna i affärsområdet vindkraft ökar. Förr gick det att först dra av den egna förbrukningen, men inte nu längre, säger Lennart. Veronica och Lennart Svenzén är nöjda med sin satsning på vindkraft.

12 22 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 23 Veronica med gårdens nya produkt, ekologisk matolja. Några arbetsinsatser krävs inte längre och problemen har varit få. När de någon gång uppstår är servicepersonal snabbt på plats enligt avtal. Enda gångerna jag har behövt ta mig bort till vindkraftsverket är vid studiebesök och på nyårsafton, då jag läser av elmätaren, säger Lennart som dock inte slår sig till ro när ett projekt är avslutat. Nya projekt Nu är han mitt uppe i att lansera gårdens egen ekologiska matolja, ett resultat av övergången till ekologisk mjölkproduktion. Oljan blev en biprodukt av proteinfodret som pressas på gården och varför inte göra något av den? Den smakrika oljan ska nu säljas till bland andra Coop. Jag gillar att ge allt i ett projekt för att sedan kunna släppa det och gå in i ett nytt. Jag lär mig nya saker som jag har nytta av på andra områden, säger Lennart. Oljan hoppas de kan bli en kompensation för det dåliga mjölkpriset. För det är så Svenzéns resonerar. Med flera ben att stå på minskar sårbarheten för konjunktursvängningarna. Visst är det tufft för många med det låga mjölkpriset, men samtidigt tänker jag, vilken annan produkt får du alltid avsättning för? Själv vill jag lägga fokus på det jag kan påverka, som elkostnaderna, säger Lennart. Text och foto: Anette Hohner Irländaren Christopher MacDermott valde att investera i ett träningsstall i Stockholm. Vindkr af te ns affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar explosionsartat. Det är bra. Men vill vi utnyttja landets vindlägen på bästa sätt och göra goda affärer, behövs bra planering och öppna samråd. Det är vindkraftens affärshemlighet långsiktighet och öppenhet, inte snabba klipp och hemlighetsmakeri. 1 Prata vind med grannen Prata vind med grannen i ett tidigt skede. Ju fler missförstånd som kan undvikas desto större acceptans bland grannar. Ta med kartor och diskutera var verket/verken ska stå. Resonera om skuggor och ljudpåverkan. Gör studieresor för att besöka områden med ett eller flera verk så att de närboende kan få en uppfattning om hur landskapet påverkas av en vindkraftssatsning. Samverkan ger bättre förutsättningar oavsett det gäller en helt egen etablering av vindkraft eller ett avtal med en projektör. Nyckeln till en framgångsrik vindkraftsetablering är ofta att få grannar och närboende i bygden att känna sig delaktiga. 2 Prata vind med hela byn Grannar och närboendes syn på en vindkraftsetablering bygger på möjligheten att känna sig informerade och delaktiga. En konkret form av delaktighet, är ett erbjudande om delägarskap via andelsägande, vilket ger möjlighet att köpa billig el till sin egen förbrukning. En bonus som många landsbygdsboende kan få nytta av är att vindkraftsparker kräver fiberkabel alltså en möjlighet att få bredbandsuppkoppling till Internet. Erbjud gärna möjligheten att köpa aktier i en vindkraftspark. LRF rekommenderar att delar av investeringen bör erbjudas boende i närområdet så att den lokala ekonomin kan få fördelar av vindkraftssatsningen. 3 Prata vind med flera olika projektörer Som sagt prata, prata, prata! Bra vindlägen är en bra affär idag. Visst finns det fallgropar och oseriösa företag, men på det hela taget fungerar vindkraftsmarknaden bra idag. Det finns en mångfald seriösa, sunt konkurrerande aktörer som kommit överens om bra spelregler på marknaden. Problemen undviker du bäst genom att skaffa dig kunskap och genom att prata med flera aktörer. Då får du bra koll på dina förutsättningar, och underlag för framgångsrika förhandlingar. För dig som inte ska bygga själv utan upplåter marken för vindkraftverk är det klokt att inte skriva på avtal direkt. Ta i stället hjälp av en rådgivare som först granskar avtalet, hjälper dig säkerställa att du får goda och hållbara villkor som borgar för ett gott, långsiktigt samarbete. Källa: Vindkraftens affärshemligheter, LRF, Läs mer på: Runsten en träningsanläggning i världsklass När Christopher MacDermott köpte Runstens gård för sju år sedan hade han inställningen att ingenting är omöjligt. Trots att han inte visste så mycket om hästar lyckades Christopher med mycket hjärta, en genomtänkt plan och hårt arbete att förvandla skogen och mossen utanför Tullinge till ett träningsstall i världsklass. På Runsten ska det vara enkelt att ha häst. Det är Christopher Mac- Dermotts enkla motto. Här har tävlingsryttarna tillgång till förstklassiga stall, bra ridbanor, stort ridhus och landets bästa tränare. Hästarna har en sund miljö med många och rena hagar och väl ventilerade stall. För de anställda har Christopher klurat ut flera smarta lösningar som gör arbetsmiljön bra och mindre tung. Trots att han inte var någon riktig hästkarl när han köpte gården 2002 är hela anläggningen genomtänkt i minsta detalj. Det är inte så svårt, bara man sätter sig ner och funderar på vad som behövs. Jag hade en tydlig bild av hur jag ville att det skulle se ut, sedan ritade jag skisser i grova drag. Arkitekten Urd Johnsen gjorde finjusteringar och de slutgiltiga ritningarna och tillförde Namn: Christopher Mac Dermott Företag: Runstens Tävlingsstall Landskap: Mälardalen Verksamhet: Häst Kontakt: Runstens Tävlingsstall, Grödinge Tel:

13 24 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 25 mycket till hela karaktären och de praktiska detaljerna, säger Christopher. Den som hyr in sin häst på Runsten behöver egentligen aldrig lämna gården. Man måste aldrig lasta in hästen i transporten och köra till träningar, tränarna kommer till gården. Hästarna kan få så mycket omvårdnad som ryttarna vill. I grundpaketet ingår mockning, in- och utsläpp ur hagar, fodringar och tillträde till alla träningsbanor. Vill man ha mer service, till exempel att en anställd rider hästen går det också bra med kort varsel. Satsar på kvalitet När Christopher köpte gården stod valet mellan Runsten och en annan gård i Stockholmsområdet. Marken fällde avgörandet, på Runsten var det sandjord och det skulle alltså inte bli så lerigt. Tre år senare var skogen nedhuggen, marken dikad, stallen och hagarna byggda och träningsbanorna anlagda. Christopher gjorde det mesta jobbet själv. Att det var långt till grannar och mycket egen mark att rida på var en bonus och det har aldrig uppstått några tvister med andra markägare eller grannar om att det tillkommit 50 nya hästar i området. Det är inte första gången Christopher bygger något från grunden. Han är en driven affärsman med stor erfarenhet från näringslivet. Han har till exempel grundat en framgångsrik läkemedelsindustri och drivit pub och restaurang på Irland. Pengar från försäljning av fastigheter i Irland gjorde drömmen om hästgården möjlig. Och tanken att tumma på ambitionerna och kvaliteten har aldrig föresvävat Christopher, varken i hans tidigare yrkesliv eller nu, som företagare i de gröna näringarna. Han såg ett behov hos ryttarna och försökte tillfredsställa det. Jag var ute på tävlingar och såg hur duktiga och engagerade folk var och hur mycket de satsade på sin ridning. Men många hade inte möjlighet att satsa fullt ut hittade Runsten sin nuvarande form och det koncept som Christopher tror på. Trots att Runstens gård kan ta ut en tämligen hög avgift för sina inackorderingar är stallplatserna eftertraktade. Men anläggningen går inte med vinst, ännu. Men det kommer den att göra snart. Företaget är en hjärtegrej som ska gå runt. Jag behöver inte bli rik på anläggningen men jag tänker inte förlora pengar på den, säger han. Trots en genomtänkt plan och erfarenhet var det vissa delar som blev dyrare än beräknat. Jag trodde till exempel att det skulle gå att hitta billigare arbetskraft. Det var en missbedömning. Jag behöver omge mig med professionella hästmänniskor och då måste det kosta. Runsten har sju heltidsanställda och extra helgpersonal. Ständigt nya möjligheter I dag har Christopher tio egna hästar på gården. Totalt finns det ett femtiotal stallplatser plus gästboxar för dem som kommer till de träningar och tävlingar som arrangeras på Runsten. Christopher bor vackert vid en anlagd damm och med härlig utsikt över hästhagarna. Han har förmånen att jobba med det han brinner för. Och han ser ständigt nya möjligheter på sin gård. Nästa stora projekt är att bygga en friskola. Tillsammans med Haninge kommun är planerna långt framskridna på ett internationellt gymnasium kopplat till miljöforskning. I anslutning till skolbyggnaden blir det internat. Christopher har hela tiden haft ett gott samarbete med kommunen som sett möjligheter med hans företag. Flera gånger har anställda på Näringslivskontoret på Haninge kommun kommit på studiebesök med gäster från andra kommuner. Årsta Runstens sportryttare använder anläggningen och arrangerar bland annat tävlingar här. I år blir det till exempel enstjärnig fälttävlan och nationella hoppningar. LRF Konsult har hjälpt till med affärsplan och gårdsvärdering. Något som Christopher saknat i sin nya bransch är enkel vägledning som visar på vilka möjligheter som finns som företagare i de gröna näringarna, som att veta vilka EU-stöd som finns att söka och hur man gör det. Han skulle också gärna se fler satsningar på unga tjejer. De unga tjejerna är framtiden. Och Sverige är väldens bästa land att satsa i vad det gäller hästar. Tränare, marker, människorna håller världsklass, säger Christopher. Detaljerna som gör Runsten till något extra: Alla gräshagar rengörs med en specialdammsugare. Det gör att hästarna är i stort sett maskfria. De luftiga stallen är utrustade med automatisk ventilering och fönsterpartier längs med taknocken. På så vis blir stallen både ljusa och i stort sett luktfria. Alla boxar har delningsbara dörrar direkt ut, stora fönster och ytterligare en dörr in mot stallgången. Stort och välutrustat ridhus med stora ljusinsläpp. Bland annat finns en nedsänkningsbar löshoppningsbana. Dessutom finns bra uteridbanor, terrängbana och goda möjligheter att rida i naturen. Stort välutrustat kök med uppehållsrum förbinder stallängorna. Här finns även dusch. Tvättmaskin och hästsolarium finns i varje stallbyggnad samt uppvärmd sadelkammare. Flera av Sveriges bästa tränare kommer till Runsten och undervisar. Vintervatten i hagarna, våg direkt på fodervagnen och möjlighet att köra in hela hövagnen på höskullen förenklar arbetet för personalen och gör det mindre tungt. Restaurangkök och cafeteria i anslutning till ridhuset. Christophers tips till den som tänker satsa på hästar: Kan du inte häst ta hjälp av proffs! Anlita eller samarbeta med häst - folk som är kunniga och har bra kontakter. Satsa på lösdriftsstall som har låga löpande kostnader. Många behöver plats för till exempel unghingstar som kan gå i lösdrift i 3-4 år. Det går åt en del mark men är inte lika tidskrävande som stall. Låt någon hästkunnig ansvara för tillsynen av hästarna. Det är svårt att tjäna pengar på inackorderingar och tar mycket tid. Ofta vill ryttarna också ha tillgång till ridhus eller åtminstone en bra ridvolt samt goda möjligheter till uteritter. Hyr hellre ut hela stallet till någon. Hästen och Allemansrätten På Runstens gård har man inte haft problem med konflikter mellan markägare och ryttare, men tyvärr är det inte så överallt. För att försöka minimera problemen arbetar LRF med information till mark ägare och ryttare/kuskar. LRF anser inte att kommersiell verksamhet ingår i Allemansrätten utan där krävs avtal med markägarna. Det är viktigt att markägare och hästägare pratar med varandra och kommer överrens om var man kan rida/köra. LRF försöker även få kommuner att förstå att det är viktigt att kommunen planerar för ridvägar i stadsnära områden. Läs mer på: + Text och foto: Isabel Hygstedt Linda och Fridde på väg till Runstens terrängbana. Skrittmaskinen och en av Christophers unghästar på lösdriften.

14 26 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 27 Klimatsmart att satsa på effektivt skogsbruk Linda och Peder brinner för ökad tillväxt och säkerhet i skogen Hur kommer klimatet och samhället att se ut i framtiden när de träd vi planterar idag ska skördas? Ingen vet säkert förstås, men Peder Åberg tror att är det något som kommer ha ett värde i framtiden så är det skog. Ska vi byta ut oljan måste vi ha bioenergi från skogen, säger Peder. Och då gäller det att vi lär oss sköta skogen på bästa sätt. Namn: Linda Zakrisson och Peder Åberg Företag: PÅEK (Peders enskilda firma) Landskap: Ångermanland Verksamhet: Egen skog, flis till värmeverk, skogsentreprenad, björkved, hästfoder, trädfällning, motorsågskurser Kontakt: Gussjö Södergård 81, Härnösand Tel: , Contortatallen har fått ett oförtjänt dåligt rykte, menar Peder. I tillväxt utklassar den ofta den svenska tallen. Tillsammans med sin sambo Linda Zakrisson har han precis tagit över föräldragården, vackert belägen vid Gussjön ett par mil inåt land från Härnösand. Gården är en till synes typisk skogsgård med 350 ha egen skog och 30 ha åker, men här finns faktiskt fler verksamhetsinriktningar än vad man kan tro. En av dem är hästfoder. På åkermarken odlar de timotej på vallar som vänds vart fjärde år. Förra året blev det runt 75 ton. Höförsäljning är en verksamhet Peder ärvt av sin pappa, som förutom att sälja hö födde upp och tränade travhästar. Nu har de sista hästarna lämnat gården och stallet står tomt. Det krävs en passion för hästar om man ska hålla på. Många pratar om hur fantastiskt det är att jobba med häst i skogen, men det är samma sak där, man måste ha intresset om det ska fungera, säger Peder. Effektiv skog Peder har många andra intressen. Ett av dem är ett effektivt skogsbruk. I två år har de varit demonstrationsgård för Kraftsamling Skog. På gården finns en slinga med ett tiotal olika stationer där olika produktionshöjande skötselåtgärder kan demonstreras och diskuteras. Gårdens bästa exempel är två rutor som visar effekten av att välja rätt plantmaterial. Vi har två 35-åriga bestånd bredvid varandra, det ena med vanlig tall och det andra med contortatall, som är ett Nordamerikanskt trädslag. Idag ligger tallbeståndet på 100 m3/ha medan contortan redan är uppe i 230 m3/ ha. Contortan växer helt enkelt mycket fortare, säger Peder. Contortatallen har ett fått ett oförtjänt dåligt rykte. Den är inte så snygg att se på, grovväxt, krokig och med mycket grenar. De flesta contortaplantor var planterade i pappkrukor som gjorde att plantornas rötter inte bredde ut sig som de skulle och blev därför instabila för snö och vind. Det är ändrat nu, säger Peder som planterar contorta på en stor del av markerna just för den goda tillväxtens skull. Sparar för mycket En annan viktig åtgärd som ofta är eftersatt är röjningen. När det gäller röjning sparar de

15 28 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 29 Den egna skogen sköter Linda och Peder gemensamt. Tillsammans deltar de också i nätverket Unga Skogsägare, en värdefull mötesplats för likasinnade. flesta alldeles för mycket. Man ska röja så att man nästan gråter, då börjar man närma sig rätt trädavstånd, säger Peder och skrattar. Trivs med variation En gemensam nämnare för både Linda och Peder är arbetsmiljö. Peder jobbar halvtid med arbetsmiljöfrågor åt Skanska, och Linda har ett heltidsjobb på Arbetsmiljöverket i Härnösand. Att satsa fullt ut på gården är möjligt, men just nu är det inte en lösning som passar. Båda trivs bra med variationen mellan det mer sociala arbetslivet och arbetet i skogen. Eller som Peder säger: Att vara i skogen hela dagarna är ju roligt, men man vill ha någon att prata med ibland också. Arbetet i den egna skogen försöker de dock sköta tillsammans. Linda både röjer, planterar och kör traktor med skogsvagn. Gallringen är det än så länge Peder som sköter, men Linda har nyligen gått en professionell privatkurs. Peder är nämligen utbildad motorsågsinstruktör, något som kommer väl till pass om man vill jobba med arbetsmiljöfrågor i skogen. De flesta olyckorna händer hemma hos vedhuggaren eller hos pensionären som bestämt sig för att ta hand om skogen nu när han får tid över. De få heltidsproffs vi har i skogen är oftast mycket bättre på att skydda sig, säger Peder. Fastfällning av träd är den farligaste och mest olycksdrabbade aktiviteten. Men många skadar sig också av motorsågen. Om någon skulle uppfinna motorsågen idag skulle den aldrig bli godkänd, den är alldeles för farlig, säger Peder, halvt på skämt halvt på allvar. Ett sätt att öka lönsamheten i den egna skogen är att satsa på förädling. Linda och Peder säljer björkved i små bärkassar, en lagom mängd för en grillkväll i skogen. Den typen av volymer ger betydligt bättre betalt än att sälja ved i kubik, men genererar förstås mycket extra hantering. Kassarna måste packas för hand och under fyra minuter per kasse kommer vi inte, menar Peder. Flis till värmeverket Peder gillar att räkna på saker. En annan sak han räknat mycket på är hur man ska hantera gallringsvirket. Det vanliga är ju att man lämnar kvistar och toppar i skogen och kör ut kapade längder till massaved. Men det är mycket biomassa som går förlorad i grenar, toppar och bark. Ett annat alternativ är att dra ut hela träd, torka dem ett år under täckning och sen flisa, något som i beräkningarna slår väl ut. Genom att sälja gallringsträden som flis får vi ut ca 25 procent mer volym än vid traditionell gallring, samtidigt som man slipper det tidsödande kvistningsarbetet. Ca 60 procent av tiden vid manuell gallring är kvistningsarbete. I år sålde vi flis för kr till fjärrvärmeverket inne i Härnösand, säger Peder. Likasinnade Som ung skogsägare på landsbygden kan det vara värdefullt att få kontakt med andra likasinnade människor i samma situation. Linda och Peder är med i nätverket Unga Skogsägare, som anordnar olika helgaktiviteter med studiebesök, föreläsningar och socialt umgänge. Och det är inget de ångrar. Det har varit jätteroligt! Att delta i det här projektet är faktiskt det som gett oss störst utbyte av medlemskapet i LRF, säger Linda. Idéer för framtiden finns det gott om. I den egna skogen finns förstås hur mycket som helst att göra. Olika former av turism kan nog bli intressant längre fram. Linda funderar på att ordna prova på dagar där folk kan få testa olika arbetsmoment i skogen. Att sälja jaktupplevelser är en annan möjlighet, eller kanske bäversafari. Samtidigt trivs de ganska bra med hur de har det just nu. Och när allt kommer omkring är ändå det viktigast - att kunna bo kvar på gården och trivas med livet. Text och foto: Oscar Franzén Kraftsamling skog Kraftsamling Skog är skogsägarrörelsens och LRFs gemensamma kunskapssatsning för ökad lönsamhet genom ökad tillväxt i familjeskogsbruket. Du kan delta i Kraftsamling Skog på många olika sätt genom studiecirklar, distansstudiecirkel, webbutbildning, På Stubben en tvådagarskurs i Kraftsamling Skog, seminarier samt skogsdagar och kvällar. Spridda ute i landet finns ca 140 demonstrationsgårdar där du ute i skogen kan se och diskutera olika tillväxthöjande åtgärder. Förutom Kraftsamling Skog, satsar LRF på ett annat utvecklingsprojekt som handlar om att nyttja fler affärsmöjligheter på skogsgården. Målgrupp är intresserade företagare som arbetar med utveckling och för ädling av skog och trä i form av produkter eller tjänster som till exempel ved, möbelsnickeri, timmerhus, sågning, jakt, turism eller hälsa. Med satsningen vill LRF visa på flera affärsmöjligheter, medverka till produkt- och kompetensutveckling, visa på möjligheten med en web baserad marknadsplats Trätorget.se som är under uppbyggnad samt stimulera stödjande nätverk och samverkan på marknader. Det finns även en 7,5 poängs universitetskurs på distans vid Växjö Universitet där du på halvfart kan läsa Skogsproduktion och Skogsföretagande som påbyggnadskurser till Hållbart Familjeskogsbruk. Läs mer på: Med en radiostyrd skogsvagn får man bättre överblick.

16 30 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 31 Slalom och entreprenad lyckad kombination i Ulricehamn Per Johansson i Ulricehamn har många strängar på sin lyra. Inom företaget Sventagården AB bedriver han en omfattande entreprenadverksamhet samt sköter skiduthyrningen och skid skolan vid Ulricehamn Ski Center Namn: Per Johansson Företag: Sventagården AB Landskap: Västergötland Verksamhet: Markanläggning, Transporter av grus- jord och schaktmassor, snöröjning och sandning, fastighetsskötsel, trädgårdsskötsel. Skiduthyrning, Skidskola och för säljning av bränslepellets. Kontakt: Sventagården, Ulricehamn Tel: , På Sventagården strax norr om Ulricehamn har man i alla tider odlat potatis. Men idag är allt utarrenderat och det är tjänsteproduktion inom företaget Sventagården AB: s ramar som gäller. Per Johansson driver företaget tillsammans med Fredrik Edman. Danska turister Företaget omsätter åtta miljoner kronor och lejonparten kommer från skiduthyrningen och skidskolan på Ulricehamn Ski Center. Vi har satsat på och lyckats locka hit turister och skolungdomar från främst Göteborgstrakten. De senaste åren har vi även lyckats få hit allt fler danska turister, säger Per. När den danska kronan är så stark är det en lyckad satsning. Sventagården samarbetar även med organisationen Visit Sweden, som satsar 11 miljoner kronor om året fram till 2011, för att locka danska turister till Sverige. Per vill ha en del av den kakan och visionen är att få med sig ägaren och investera i övernattningsstugor så att de danska skidgästerna kan stanna längre. Nu har vi kanske en till två danska bussar per helg men med stugorna tror jag vi kan få hit fem bussar. Det vore väldigt bra eftersom de danska gästerna spenderar mycket pengar, säger Per. För att få fart på en skidbacke i södra Sverige gällde det att hitta lösningar på de behov som fanns. När Per tog över delar av driften i början av 2000-talet började han med att identifiera allt som inte fungerade. Först var jag tveksam till att ta över men när ägaren lovade att investera i ny utrustning tackade jag ja och idag är skiduthyrningen den mest lönsamma verksamheten i själva backen. Sen fick jag fart på skidskolan och av de 40 personer som fick lön förra säsongen var kanske 20 skidlärare, säger Per. Omfattande entreprenadverksamhet Sventagården AB bedriver även en omfattande entreprenadverksamhet. Det har vuxit allt eftersom. Vi började med snöröjning, sen köpte vi krokväxlarvagnar och började med transporter. Vi ser en stor fördel att ha det uppdelat på det sättet med skidbacken på vintern när vi ändå inte kan hugga i marken, säger Per. Anlitade pr-byrå Ett bolag med så många verksamheter spretar lätt. Vad håller företaget egentligen på med? är en fråga som lätta kan uppstå. Här gäller det att ha kundfokus och rätt marknadsföring. När Sventagården skulle skapa ett nytt bolag för att sköta markanläggningen anlitades därför en PR-byrå. Det resulterade i traditionell marknadsföring med tryckta foldrar, direktreklam och mässaktiviteter. Men annars anser Per att den bästa marknadsföringen är ett väl utbyggt kontaktnät. Man måste alltid vara tillgänglig, aldrig säga direkt nej och lösa sin uppgift på en rimlig tid. Det är så man bygger upp ett förtroendekapital och då kommer jobben automatiskt, menar Per. Sen får man se till att samarbeta med andra i branschen och förstå hur det fungerar. Vi kommer till exempel aldrig skaffa en egen grävmaskin för då blir vi konkurrenter. Istället köper vi den tjänsten och lägger krutet på att hitta kunder. Ulricehamn Ski Center lockar bland annat danska turister. Kraftig tillväxt De senaste åren har företaget växt kraftigt och allt kapital har gått tillbaka till företaget. Men nu väntar en tid av konsolidering och kapitalbyggnad. Du kan inte växa i all evighet för då blir du sårbar. Man måste ha ett kapital för att klara av dåliga år. Så det är planen just nu, säger Per. Ett råd Som Per brinner lite extra för och som han vill ge de som funderar på att ge sig in i entreprenadbranschen är att göra rätt från början. Det finns många regler och villkor och det kan verka vara krångligt men det är inte det bara man sätter sig ned och tar tag i det. Idag är det tuff konkurrens om jobben och de etablerade kommer att slå ned på dem som vill in på marknaden och som inte följer reglerna. Per har varit företagare i nästan hela sitt vuxna liv. Han började redan i tjugoårsåldern med att hyra ut skidor i skidbacken. Sen följde år av potatisodling tillsammans med föräldrarna innan han satsade på skidbacken och entreprenadverksamheten. När jag frågar honom om hur han ser på företagandet svarar han det inte finns några genvägar. Det är hårt arbete som gäller, men utan en stor portion mod går det inte. Jag känner ofta att, oj, hur ska det här gå, men drivkraften är väl att försöka för annars lär man ångra sig. Men samtidigt måste man givetvis vara realistisk och ta reda på förutsättningarna. Det är en balansgång, menar Per. Text: Martin Berg Per Johansson bedriver en omfattande entreprenadverksamhet. Per Johanssons bästa råd Våga satsa men var samtidigt medveten om vad du ger dig in på. Se till att ha en idé om hur du ska tjäna pengar. Gör en pay-off kalkyl (där investeringens avbetalningstid framgår) innan en investering. Vilka kostnader har du och hur mycket räknar du med att investeringen ska dra in. Bygg inte din satsning på att du måste jobba gratis. Se till att ha en ekonomisk bas kr tillgängligt är en bra början. Se till att själv ha koll på bok föringen den första tiden. Läs mer på: Fakta Per Johansson äger bolaget tillsammans med Fredrik Edman. De har 8 stycken heltidsanställda men företaget betalade ut lön till totalt 40 personer förra året. Omsättning 8 miljoner kronor. All vinst har återinvesterats i företaget.

17 32 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 33 Betesmarkerna gör köttdjuren lönsamma På Skenekulls Gård har omsättningen sjunkit, men lönsamheten ökat. Dessutom har arbetssituationen för samboparet Anna Persson och Karl-Gustav Kristensson blivit mycket bättre. De 95 mjölkkorna såldes Nu är det 70 dikor som är basen för gårdens produktion. Namn: Anna Persson och Karl-Gustav Kristensson Företag: Skenekulls Gård Landskap: Halland Verksamhet: Nötköttsproduktion, landskapsskötsel och skog Kontakt: Skenekulls Gård Simlångsdalen Tel: , Karl-Gustav: , Anna När det fanns mjölkkor på Skenekulls Gård i Halland så trodde inte Anna Persson att det var möjligt att näringsförsörja nötkreatur på enbart gräs. Men nu med en hereforddominerad dikobesättning på gården inser hon att det går hur bra som helst. Kor är gjorda för att äta gräs. Våra djur får ingenting annat än mineraler, bete och det vallfoder vi producerar, säger Anna, och berättar att de totalt har ungefär 200 djur på gården inklusive ungdjur och kalvar. Tillsammans med sin sambo, Karl-Gustav Kristensson, driver hon föräldragården Skenekulls Gård i Simlångsdalen i Halland. Vi tog över djuren 1994 och köpte gården 1997, säger Anna. Men nu är alltså produktionsriktningen ändrad. Det passar henne och Karl-Gustav utmärkt med en affärsidé som går ut på att omvandla gräs till kött. Här i Simlångsdalen har vi ett annat klimat än de som bor ute vid kusten. Gården ligger nästan 200 meter över havet och allting sker ungefär två veckor senare här jämfört med mer kustnära halländska gårdar. Anna berättar också att Skenekulls Gård inte lämpar sig något vidare för spannmålsodling. Nej, vallodling är det som passar allra bäst här. Mot bakgrund av detta känns det helt rätt för Anna och Karl-Gustav, med sina 110 hektar betesmarker och 90 hektar vallodling, att producera miljönytta mot ersättning. De samlade EU-ersättningarna; gårdsstöd, LFA-ersättning (ersättning för naturbetingade högre produktionskostnader) och miljöersättningar för bete, vall och ekologisk produktion omfattar totalt cirka 1 miljon kronor. Viktigt för miljön Intäkterna från slaktdjuren utgör för närvarande drygt 0,5 miljoner. De gör en viktig insats för att Sverige ska klara de nationella miljömålen. De stärker natur- och kulturvärden och bidrar till att landskapet blir öppet och vackert med stor miljöhänsyn. Det möjliggör också att de kan ingå i det nätverk av producenter som producerar kött enligt konceptet Gröna gårdar. Det betyder att köttet kommer från Kravcertifierade djur som endast har ätit gräs, säger Anna. Våra stutar och kvigor är minst 22 månader gamla vid slakt. De måste vara det för att hinna bli slaktmogna. Karl-Gustav och Anna blev utsedda till Årets Nötköttsföretagare i Halland Foto: Kerstin Davidsson Ungdjur på bete (ur LRFs bildbank. Foto: Ester Sorri)

18 34 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 35 Det går inte att få fram slaktmogna ungdjur på månader med den här metoden. När de lever enbart på grovfoder växer de långsammare. Ett skäl till att djur från Gröna gårdar inte får någon spannmål är att man via gräsuppfödningen eftersträvar en högre halt av fettsyran Omega 3 i köttet. Enligt vissa studier är innehållet av Omega 3 betydligt högre i kött från djur som endast ätit gräs/vallfoder jämfört med kött från djur som också ätit spannmål. Enbart eget foder Anna är mycket nöjd med allt vad Gröna gårdar-konceptet erbjuder. Inte minst med den merbetalning på cirka kronor per djur som leverans till Gröna gårdar medför. Hon tycker också att det känns väldigt rätt att stå för hela foderproduktionen själv. Förut, när vi hade mjölkkor, köpte vi in väldigt mycket kraftfoder och gödning. Nu producerar vi allt foder själva och köper inte någon gödning. Det känns miljömässigt helt rätt. Den tidigare kraftfoderåtgången på runt 1,2 ton per dag till mjölkkor, kvigor och ungtjurar är alltså ett minne blott. Även arbetet är bättre än tidigare, tycker Anna, och nämner bland annat att det är väldigt skönt att inte vara bunden av två till tre mjölkningar varje dag. Arbetssituationen ser mycket bättre ut för oss nu jämfört med när vi hade mjölkkor, säger hon. Både Anna och Karl-Gustav arbetar på gården. De har hjälp av en halvtidsanställd person under vissa delar av året. Annas pappa, Kenth Persson som är pensionär, hjälper också till med de dagliga sysslorna. Under vissa delar av året jobbar Karl-Gustav mycket i skogen och även med viss entrepenadverksamhet, säger Anna. Till gården hör 200 hektar skog. På Skenekulls Gård saknas det inte idéer och tankar om gården, företaget och framtiden. Vi har gått en dikokurs som hölls av en Taurus-anknuten rådgivare på Växa Halland. Vi har också gjort ett Framtidssamtal via LRF Konsult. Det var bra, men vi hade faktiskt en hel del planer redan innan Framtidssamtalet, säger Anna. Funderar på gårdsförsäljning Just nu är det gårdsförsäljning av det egna köttet som diskuteras intensivt. Det kan hända att vi börjar med en försäljning av kött här hemma på gården, men vi har inte bestämt oss helt och hållet ännu, säger Anna. En annan plan är att styra över mot ett ännu större inslag av hereford i besättningen. Vi gillar lynnet hos herefordrasen. De är också jättefina gräsomvandlare, säger Anna. Under hösten 2008 blev Anna och Karl-Gustav utsedda till Årets Nötköttsföretagare i Halland. De belönades mycket för att de med sin väl planerade och genomtänkta produktion utnyttjar gårdens betesmarker effektivt och uppnår mervärden såväl i köttproduktionen som i landskapsvården. Vi har bättre framtidstro nu, erkänner Anna. Text: Marina Tell Koncept höjer köttets värde Genom att hitta ett koncept och ett varumärke för sin produktion som ansluter till vad konsumenterna efterfrågar kan man höja värdet på slutprodukterna. Gröna gårdar är exempel på ett koncept som finns i västra Sverige. Affärsidén för Gröna gårdar är att utveckla, producera, förädla och sälja ekologiska livsmedel/foder av högsta kvalitet till kunder i närområdet. Gröna gårdar strävar efter att ha en kvalitet som inom varje område, möter eller överträffar kundernas förväntningar. Köttet kan beställas direkt från någon av de gårdar (24 stycken) som ingår i Gröna gårdar. Det kan också köpas i någon av de butiker som Gröna gårdar levererar till. Andra exempel på koncept som höjer nötköttets värde genom bland annat lokal identitet, miljönytta och hög ätkvalitet och som medför att producenterna får mer betalt för sina slaktdjur är Kaprifolkött, Naturbeteskött från Närke, Skånskt Naturbeteskött och Bondenära. Vill du läsa mer om vad som gäller för ekologisk produktion kan du gå in på Jordbruksverkets hemsida Vill du veta vad KRAV-märkt innebär kan du läsa mer på och på får du till exempel information om många olika koncept, regler och rådgivning. Taurus Taurus är ett nationellt rådgivningsbolag för nötköttsproducenter som ägs av slakterierna och Svensk Mjölk och medfinansieras av LRF. LRF arbetar på olika sätt tillsammans med Sveriges Nötköttsproducenter för att stärka lönsamheten för nötköttsproducenterna, såväl konventionella och ekologiska Flytten till Skåne gav Mona och Per-Erik Vikberg på Östergård helt nya möjligheter att satsa fullt ut på växtodling kombinerat med gris. Kombinationen växtodling och grisproduktion sprider riskerna För 13 år sedan gick flyttlasset för Mona och Per-Erik Vikberg. Det blev en flytt på nästan 90 mil och fem klimatzoner söderut till Skåne och den gård som stämde in på deras drömmar om ett produktionsinriktat jordbruk. Här på Östergård driver Mona och Per-Erik idag svinproduktion och växtodling. Namn: Mona och Per-Erik Vikberg Företag: Östergård Landskap: Skåne Verksamhet: Slaktsvinsuppfödning och växtodling Kontakt: Östergård, Vittskövle 1156, Svalöv Tel: , Mona: , Per Erik:

19 36 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 37 Teamet som har varit med att utveckla Östergård till det företag man är idag. Uppifrån till vänster Per-Erik Vikberg, Ullrica Csurolyai, Sanna Jonsson, Mats Bengtsson, Anna Nilsson, Mona Vikberg och Joakim Nissvandt. Vi ville driva ett jordbruk som var så lite beroende av jordbrukspolitik som möjligt. Det lockade oss inte att komplettera jordbruket med annan sidoverksamhet och därför började vi snegla söderut, berättar Mona med en dialekt som trots 13 år i den skånska myllan avslöjar att hennes ursprung är betydligt längre norrut. Mona och Per-Erik är utpräglade lantbrukare. Yrkesvalet var självklart för dem båda. Före flytten drev de nöt- och grisproduktion på en gård söder om Sundsvall tillsammans med Per-Eriks bror. Men eftersom klimatet begränsade utvecklingsmöjligheterna där började Mona och Per-Erik att fundera på att hitta en annan gård som gick att utveckla fullt ut inom jordbruket. Det var en process som tog 10 år. Det är många parametrar som ska stämma gårdens förutsättningar och utvecklingsmöjligheter och att vi själva ska trivas, fortsätter Mona. Här på Östergård i byn Vittskövle, ett par mil nordväst om Lund, hittade de gården där det fanns potential att förverkliga sina drömmar. Klimatet gav nya möjligheter I och med flytten söderut fick vi helt andra möjligheter att satsa fullt ut på växtodling kombinerat med gris. Klimat här passar vår verksamhet, säger Per-Erik och tillägger med ett skratt dammigt på sommaren och lerigt på vintern. Mycket har hänt sedan de skrev köpekontrakt på Östergård för 13 år sedan. Då omfattade gården 78 hektar och idag har arealen utökats till 480 hektar. Från att då ha varit en ren slaktsvinsgård med slaktsvin per år har företaget idag en delintegrerad produktion med 320 suggor och slaktsvin per år. Sedan några år tillbaka arrenderar Mona och Per-Erik en gård svenska pig Svenska Pig AB utvecklar, samlar och förmedlar kunskap till dig som gris företagare och till andra aktörer i branschen för att stärka Svensk grisproduktions konkurrenskraft. LRF står tillsammans med branschen bakom Svenska Pig. Läs mer på: bara ett par kilometer bort, som är externintegrerad med den övriga verksamheten, där det finns plats för slaktsvin. Tillfälligheter och kloka råd har format det företag vi har idag. Men de viktigaste drivkrafterna i utvecklingen av företaget är att det ska vara roligt och inte minst lönsamt, betonar Mona. Mindre konjunkturkänsligt Satsningen på integrerad produktion var en följd av bristsituationen på smågris kring årsskiftet 1999/2000. Från att det funnits god tillgång på smågris, så fick vi ta det som fanns. Vi kände hur sårbara vi var. Efter noggranna överväganden växte beslutet fram att bygga ett suggstall. Ett beslut som visade sig vara rätt. Med integrerad produktion säkrade vi tillgången, sänkte foderförbrukningen och ökade tillväxten, fortsätter Per-Erik. Ett annat strategiskt beslut Mona och Per-Erik tagit var att öka växtodlingen. På arealen, som utökats successivt och som till största delen är arrenderad, odlas korn och fodervete men även en mindre del sockerbetor och raps. Av de 3000 ton foder som förbrukas på gården per år är det bara en mindre del som behöver köpas in. I och med att vi ökat växtodlingen så har vi två starka ben att stå på. Kombinationen av grisproduktion och växtodling är ett sätt att sprida riskerna och balansera konjunkturväxlingarna. Våga släppa taget Personalen är en viktig del i utvecklingen av företaget. Utan dem hade det inte varit möjligt. I takt med att företaget har vuxit i storlek så har personalstyrkan utökats från en till idag fyra tjänster, fördelade på fem personer. Vi har haft tur att hitta ett team som fungerar väl ihop och trivs med oss. Jag brukar säga att vi är som en tårta där var och en av oss representerar olika kompetens och intressen, men alla behövs för att tårtan ska bli hel, säger Mona. Anna- Nilsson som är förman i stallet vittnar om trivseln. Jag har jobbat på flera gårdar men här skulle jag kunna tänka mig att stanna tills jag går i pension. Dels för att jag brinner för grisar, men framförallt för att här finns en framsynthet och vilja till utveckling. Det är en process att gå från en storlek då man ensam kan ha koll på allt till när man måste släppa taget och delegera för att vara effektiv. Det kan Per-Erik vittna om. En stor skjuts i den utvecklingen fick Per-Erik ofrivilligt efter en olycka under tröskningen för något år sedan, då han föll och bröt armen. Det tvingade Per-Erik att släppa taget och se att allt ändå fungerade. Vilka egenskaper krävs det för att satsa och vidareutveckla sitt företagande? Jag tror det är viktigt att se möjligheterna, ha en tro på framtiden och ett visst mått av riskvillighet. Man måste våga förlora lite för att vinna, summerar Per-Erik. Text och foto: Lena Jasslin Att leda personal Personalledning är ett område som intresserar Mona Vikberg på Östergård. Här är hennes erfarenheter och tips för att skapa en bra arbetsplats. Kommunikation är A och O. Vi träffas dagligen i samband med förmiddagsfikat och går igenom vad som är på gång och hur vi ska fördela arbetet. Jag vill att alla ska få ta del av vad som är på gång på gården, både på kort och längre sikt, det skapar delaktighet. Likaså är det viktigt att det är en dubbelriktad kommunikation och jag uppmanar att fråga hellre en gång för mycket än en gång för lite. Tydlighet är en annan hörnsten, det minskar risken för missuppfattningar. Det omfattar bland annat tydlighet kring vad jag förväntar mig av den anställde, men också att den anställde får ge sin bild av de förväntningar han eller hon har på mig som arbetsgivare. Rätt mix av kompetens, intressen och personligheter lägger grunden för ett bra team. Öppenhet och uppriktighet är en viktig del i klimatet. Jag har fått lära mig på kurser att det är bra att delegera och att det är positivt att växa genom ökat ansvar. Men var öppen för att alla inte vill ha ett ökat ansvar. Det är inget fel i det. Det är bättre att våga erkänna det både inför sig själv och oss som arbetsgivare, då går det lättare att hitta lösningar. Fira delmål. Vi firar när skörden är klar, när vi avvänjt kultingarna och annat som kan firas. Det är en viktig del för att bygga ett team och känna att vi jobbar för samma mål. Skaffa ett bollplank inte minst för att hålla dig uppdaterad på de regler och avtal som gäller som arbetsgivare. Jag har en kontakt på Skogsoch Lantarbetsgivarförbundet som är ett viktigt stöd för mig, särskilt när det gäller de administrativa frågorna. Att rekrytera personal En rekrytering är en långsiktig satsning och en del i företagets utvecklingsstrategi. På adressen på Internet finns konkreta råd kring vad du bör tänka på i rekryterings processen. Har de sökande till tjänsten r ät t kompetens? Grönt kort är ett certifieringssystem där såväl yrkesverksamma som elever som gått ut exempelvis naturbruksgymnasiet kan bli diplomerade för att få papper på sin kompetens. På finns mer information om Grönt kort och kompetenskriterier. Gör en checklista som stöd vid introduktionen av de nyanställda, på det sättet är det enkelt att bocka av att all personal har fått nödvändig information. En bra start lägger grunden för ett fortsatt bra samarbete. Avsätt tillräckligt med tid för introduktionen av den nyanställde så att han eller hon får en bra start på sin anställning. Komplettera gärna med skriftlig information. Det är mycket nya intryck och information på en gång för den som kommer ny och då är det värdefullt att ha skriftlig information att gå tillbaka till. Din roll som arbetsgivare medför skyldigheter och ett stort ansvar. Det är därför viktigt att känna till det regelverk som gäller. Svenskt Näringsliv och Skogs- och lantarbetsgivarförbundet (SLA) arrangerar kurser i band annat arbetsledning, arbetsrätt och försäkringsfrågor. Källa: Lena Andersson, rådgivare och förhandlare på skogs- och lantarbetsgivareförbundet (SLA), Vill du utveckla ditt ledarskap, hör av dig till LRFs regioner för tips om vart du kan vända dig,

20 38 MED GÅRDEN SOM BAS MED GÅRDEN SOM BAS 39 Med Grön omsorg i tanken Hos Birgitta och Thomas Säfström på Högby gård råder full aktivitet. Djur, trädgård, växthus och social samvaro ger en meningsfull vardag åt ett femtontal omsorgstagare från Motala kommun. Namn: Birgitta och Thomas Säfström Företag: Högby gård Landskap: Östergötland Verksamhet: Grön omsorg, daglig verksamhet och dagverksamhet för personer med särskilda behov, spa & bad, grisproduktion Kontakt: Högby gård, Borensberg Tel: , Birgitta: , Thomas: Sedan 1980-talet driver Birgitta och Thomas Safström lantbruk på Thomas släktgård med grisproduktion som bas. På senare år har de utvecklat så kallad social verksamhet i form av Grön omsorg. - Vi har alltid varit socialt engagerade och ofta haft någon person på gården som varit i behov av extra stöd, säger Thomas Säfström. Marknadsmässig ersättning Satsningen på Grön omsorg kom igång hösten 2007 efter en offentlig upphandling. Motala kommun hade upprättat anbudshandlingar gällande daglig verksamhet/ dagverksamhet i lantlig miljö. Avtalet är treårigt med möjlighet till förlängning. Gården står för investeringar i byggnader och djur och fakturerar kommunen månadsvis för hyra samt Thomas Säfströms heltid som aktivitetsledare. Att ordna med anpassade aktiviteter tar tid från andra sysslor och Thomas har fått anställa personer som hjälper till med grisproduktionen. Det viktigt att få en marknadsmässig ekonomisk ersättning när man drar igång en omsorgsverksamhet vilket också Tomas och Birgitta noga räknade igenom inför anbudsgivningen. Anpassade sysslor De omsorgstagare som kommer till Högby gård har beviljats bistånd i form av daglig verksamhet/dagverksamhet. Alla fungerar väl på så vis att de kan kommunicera och inte är beroende av fysisk handikappanpassning. Särskilda byggnader och stall på gården har anpassats till verksamheten. I farmorshuset finns samlingslokaler med kök, vilorum och plats för hantverksutövande. Djuren är annorlunda lantraser av får, getter, kaniner och höns. Gårdshästen och hunden är också en del i den dagliga verksamheten. Det finns en hel del att göra på Högby gård. I den dagliga rutinen ingår att ta hand om djuren, gödsla ut, mata och pyssla om dem. Odlingen i växthus och på friland, bestående av grönsaker och bär ska tas om hand. Där bereds, sås, vattnas, skördas, syltas och saftas både för egen hushållning och försäljning. I snickeriet görs bland annat fågelholkar, kvastar och kaninburar. Beroende på säsong, ska det även huggas ved och plockas svamp. Eller varför inte väva en duk? Social gemenskap och ökad självkänsla - Det är viktigt att omsorgstagarna ser gården som sin arbetsplats, säger Thomas Säfström, som även betonar vikten av en teamkänsla där alla, även ledarna, är med i genomförandet av arbetsuppgifterna. De tre handledarna för själva omsorgen är heltidsanställda av Motala kommun. De är vård- och omsorgsutbildade och för dagliga journaler och gör utvärderingar med omsorgstagarna var tredje månad. Thomas Säfström är aktivitetsledare och handleder de praktiska momenten samt ser till att det finns meningsfulla uppgifter varje dag. Handledarna och Thomas har dagliga samtal och planerar verksamheten tillsammans. - Vi har inte upplevt några större hinder med att dra igång verksamheten, konstaterar Thomas. Vi har nog haft tur att få kontakt med rätt politiker och tjänstemän. Områdeschefen inom psykiatrin i Motala kommun och de kommunanställda handledarna är mycket positiva till utvecklingen hos omsorgstagarna. Fördelarna med att vistas ute och ha meningsfulla Thomas Säfström och Tomas Eriksson bygger en ny kärra. Patrik Qvarnström med kanin. Thomas och Birgitta Säfström, Högby gård. Foto: Mats Bergenbrink Från vänster: Sofia Karlsson, Maria Pettersson, Sadgih Mireki och Caroline Djärv. Foto: Mats Bergenbrink

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Företagsutveckling på gång på energiområdet

Företagsutveckling på gång på energiområdet Företagsutveckling på gång på energiområdet Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF Företagsutveckling LRFs Vision VI FÅR LANDET ATT VÄXA så att de gröna näringarna 2010 intar en tätposition i Sverige vad

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Biogasnät på Gotland

Biogasnät på Gotland GOTLANDS BIOGASFÖRENING Biogasnät på Gotland Slutrapport Leaderprojekt 2011-06-30 Slutrapport Leaderprojekt Biogasnät på Gotland Journalnummer: 2009-1619 Stödmottagare Gotlands Biogasförening Alva Gudings

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Fler gör mer för ett grönare

Fler gör mer för ett grönare Tillsammans gör vi skillnad Sidan 2 Medlemsröster Sidan 2 och 3 Framtidsfrågor för landsbygden och det gröna företagandet Sidan 3 Ta del av vår samlade expertkompetens Sidan 4 Rusta dig med aktuell information

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Din leverantör när det gäller svenska frukter och grönsaker

Din leverantör när det gäller svenska frukter och grönsaker Din leverantör när det gäller svenska frukter och grönsaker Medlemsägd förening Svenska Odlarlaget är en sammanslutning av frukt- och grönsaksodlare i hela Sverige. Tillsammans är vi starka och lägger

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Höglunds Blommor AB Journalnummer:

Läs mer

Affärsplan 2013/2014

Affärsplan 2013/2014 Affärsplan 2013/2014 Företagsmedlemmar Cherie Sjöblom, VD Sanne Zettergren, Ekonomiansvarig Tina Allersjö, Administratör Lisa Magnusson, Marknadsansvarig Handledare Ylva Ekbrand Rådgivare Jonathan Malm

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

LRF. LRF är en intresse- och

LRF. LRF är en intresse- och LRF LRF är en intresse- och företagarorganisation för alla om äger eller brukar jord, skog och trädgård och för deras gemensamma företag inom lantbrukskooperationen LRF har drygt 168000 medlemmar Vad är

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8 1 Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra. Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Under 36. och vill påverka? Välkomsterbjudande! Då är LRF Ungdomen ditt forum. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet

Under 36. och vill påverka? Välkomsterbjudande! Då är LRF Ungdomen ditt forum. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet Välkomsterbjudande! Under 36 Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet och vill påverka? Då är LRF Ungdomen ditt forum LRF UNGDOMEN 2015 1 Om LRF Ungdomen Hej ungdom! Vår framtid ligger

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Brainstorming med många intresserade på Omställningskonferensen i Malmö.

Brainstorming med många intresserade på Omställningskonferensen i Malmö. Vad är bakgrunden till TINYHOUSESWEDEN? Brainstorming med många intresserade på Omställningskonferensen i Malmö. Sökte lösning på ställa om till ny livsstil. Ett svar på vanliga omställningsfrågor; hur

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Checklista för lantbruksföretag som planerar för grönsaks-/bärodling Se checklistan som ett stöd i processen att komma igång med grönsaks- och bärodling.

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för?

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Kerstin Sahlin Sahlins Struts 2010/2011 Omsättning: +50 % Besökare: +40 % Med inspiration från Kurbits införde vi dagliga guidade

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref Åsa Leander LRF Dnr 2015/7233 Ert Dnr: M2015/2144/Ee 20150828 Ert datum 20150513 Miljö- och energidepartementet Asa.leander@regeringskansliet.se Cc m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården NY affärsmöjlighet inom lantbruket Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Mycket stort intresse bland våra medlemmar Många aktiviteter

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL Start 3 november Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL 1 Säg hej till den gröna påsen! Äntligen har det blivit dags för alla boende i KSRR:s medlemskommuner att sortera ut sitt matavfall. Ett viktigt steg

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Vindkraft i Örebro län

Vindkraft i Örebro län Vindkraft i Örebro län 2011-11-10 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Gotlands kommun, kommunalråd samhällsbyggnad 2006-2010 Gotlands kommun, byggnadsnämndens ordförande 2006-2010 Partistyrelsen

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer