BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen"

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 4 / 2012 Figur 2 Andel förnybara drivmedel i vägtrafiken Figure 2 Share of renewable fuels in road traffic NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP VÅRPROPOSITIONEN: Regeringen lovar höjd låginblandning biodiesel har ökat sin andel under och vill införa kvotplikt för biodrivmedel Regeringens vårproposition, som presenterades den 16 april innehöll besked på tre områden villkoren för biodrivmedel, miljöbilsregler och sänkt koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärme. Regeringen förslag kring skattevillkoren för biodrivmedel möttes med mycket kritik från branschen. Fortfarande finns inga besked om på vilket sätt regeringen vill gynna högblandade och rena biodrivmedel efter Tillsammans med vårpropositionen presenterades en promemoria med detaljerade förslag som ska komma i statsbudgeten i höst. Förslagen är ute på en snabb remiss till 9 maj. I figur 3 illustreras hur användningen av förnybara drivmedel för sig på de olika bränslena. Etanol till låginblandning har minskat Kvotplikt för låginblandning Regeringen vill höja låginblandningen av etanol i bensin till 10 procent och låginblandningen av FAME (biodiesel) i diesel till 7 procent, med hjälp av ett kvotpliktsystem. Ett sådant system Värmepumpsförsäljningen sjönk kraftigt första kvartalet FORTS 4 Försäljningen av värmepumpar minskade under det första kvartalet Trenden med minskad försäljning av luft-vattenvärmepumpar håller i sig. SID 4. Figur 3 Förnybara drivmedel i vägtrafiken 2011 fördelade på typ av drivm Förra året användes nästan 6 TWh biodrivmedel i transportsektorn Figure i Sverige. 3 Renewable För första gången fuels användes in road traffic mer biodiesel 2011 by än type etanol. of fuel Fördelning av biobränsleanvändningen efter energiinnehåll Se sid 3. Källa: Energimyndigheten 2.3 Bantrafik Elcertifikatsystemet Delsektorn bantrafik omfattar har järnvägs-, bidragit tunnelbane- och spårväg bantrafiken används främst el samt en mindre mängd diesel. Elan med 13 TWh förnybar el bantrafiken beror till stor del på infrastrukturella förändringar, m är den viktigaste faktorn för elanvändningen för det enskilda tran Även väderleken har viss inverkan, där kallare klimat ger en hög Sedan 2003 då elcertifikatsystemet infördes i Sverige har den förnybara elproduktionen ökat med 13 TWh. Ökningen har främst skett i nya anläggningar men ökningar i befintliga anläggningar har också haft en stor betydelse. SID 5. Innehållsförteckning Regeringen lovar höjd låginblandning och vill införa kvotplikt för biodrivmedel 1 9,8 procent förnybart i transportsektorn Europaparlamentet sa nej till höjd dieselbeskattning 4 Italiens regering föreslår koldioxidskatt 4 Värmepumpsförsäljningen sjönk kraftigt första kvartalet 4 Elcertifikatsystemet har bidragit med 13 TWh förnybar el 5 Kraftig utbyggnad av vindkraft under Ökat fokus på energiforskningen 5 Regeringen ger klartecken till första delen av Sydvästlänken 14 6 Pengar till miljövänliga traktorer 6 Remisser 7 Trafikverkets kapacitetsutredning 7 Marknaderna 7 Elexport åt alla håll utom till Norge 7 Råoljan kring 120 dollar/fat 7 Pressmeddelanden 8 Bioenergi i pressen 10 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, Stockholm Tel , Fax , Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. innebär att drivmedelsföretagen blir skyldiga att blanda in en viss andel. Det nya systemet ska vara på plats 1 maj Sverige har haft möjlighet att öka inblandningen av biodrivmedel till de här nivåerna sedan EU antog sitt nya bränslekvalitetsdirektiv i april I svensk lag blev den höga inblandningen möjlig genom en ändring i drivmedelslagen som gäller sedan 1 maj Men oljebolagen har inte genomfört höjningen eftersom regeringen samtidigt såg till att införa skatt på låginblandade biodrivmedel över 6,5 procent för etanol i diesel och över 5 procent på biodiesel i diesel. Nu vill alltså regeringen utnyttja möjligheten till höjd låginblandning upp till de tillåtna nivåerna. Men man gör det inte genom att ta bort skattekilarna utan genom att införa ett kvotpliktsystem. Ett sådant kvotpliktsystem för låginblandning föreslogs redan för flera år sedan av Energimyndigheten, men förslaget kritiserades skarpt av remissinstanserna den gången, och genomfördes aldrig. Den skattebefrielse som hittills getts för låginblandade biodrivmedel tas bort. Istället ska dessa drivmedel beskattas enligt följande modell: För låginblandning upp till 5 procent ges befrielse från koldioxidskatt både för etanol och för biodiesel. Däremot kommer man att ta ut en viss energiskatt på denna del av låginblandningen. För låginblandningen över 5 procent kommer man att ta ut full koldioxidskatt och energiskatt. För hydrerade vegetabiliska oljor, så kallad HVO, där talloljedieseln från Preem är det aktuella exemplet, ger man skattebefrielse från koldioxidskatt och energiskatt upp till 15 procent. Obs! det är inte en generell skattebefrielse för HVO, utan den gäller enbart upp till 15 procent. I anslutning till beskattningen av biodrivmedlen, som påverkar priset på bensin och diesel totalt, genomförs också en mindre skattesänkning på bensin, så att bensinskatten ska förbli oförändrad. Inga besked om rena biodrivmedel När det gäller höginblandade eller rena biodrivmedel, som E85, ED95, B100 och biogas, ges inget besked utöver att skattebefrielsen ska gälla till och med 2013, vilket är den tid den svenska regeringen fått godkännande för av EU-kommissionen. Promemorian ger flera olika besked om vad som kan ske. Här citerar vi direkt: Det bör även övervägas om och i vilken omfattning kvotpliktsystemet ska inkludera höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll. Och vidare: Om (de) inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges fortsatt goda förutsättningar och därmed bidra till den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta och visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser. Svebio kommentar: Det som är positivt med regeringens förslag är att man nu bestämt sig för att fullt ut utnyttja möjligheten att öka låginblandningen till 10 procent för etanol i bensin respektive 7 procent för biodiesel i diesel. Det är förstås också positivt för Preem att få skattefrihet för sin inblandade talloljediesel även om detta kan tyckas vara självklart. Men också förslaget om att öka låginblandningen har svagheter. Det nya bränslekvalitetsdirektivet antogs redan 2009, och den svenska drivmedelslag som tillåter höjd låginblandning gäller redan sedan ett år tillbaka (1 maj 2011). Nu föreslår regeringen att den höjda låginblandningen ska komma 1 maj 2014! Det är en eftersläpning med fem år jämfört med EU-direktivet. Det ger knappast bilden av Sverige som ett föregångsland när det gäller att ställa om transportsektorn. Tidigare var Sverige bäst i Europa på detta område nu släpar vi efter. Det som är negativt i förslaget överväger tyvärr: Kvotplikt är ett sämre system än skattebefrielse. Med kvotplikt är det regering och riksdag som bestämmer nivån. Vi får ett planekonomiskt system, som i början stimulerar utvecklingen, men som sedan sätter ett tak. Det finns bara en vinnare på en sådan reform finansministern, som nu kan lägga skatt även på biodrivmedel inom kvoten. Att lägga koldioxidskatt på vissa biodrivmedel, de som ligger över 5 procent i inblandningen, innebär ett brott mot en viktig princip att koldioxidskatt ska tas ut bara på fossila bränslen som leder till koldioxidutsläpp. Det är också anmärkningsvärt att regeringen faktiskt sänker bensinskatten, även om det är med ett litet belopp. Men den politiska signalen är inte bra. Det allra mest allvarliga i vårbudgeten och regeringens promemoria är att det inte ges någon klarhet om skattevillkoren för högblandade biodrivmedel efter 2013 års utgång. Regeringen antyder att man vill inordna dessa drivmedel i kvotsystemet. Alternativt ska de ges fortsatt goda förutsättningar. Det är knappast ett besked man kan ta med sig till banken för att låna pengar till ett biodrivmedelsprojekt, eller locka en riskkapitalist till att medverka i en investering. Osäkerheten är nu total för alla de företag som funderar på att genomföra investeringar i produktion för att erbjuda marknaden rena biobränslen. De vet inte om det kommer att finnas en fungerande marknad efter Den svenska etanolproduktionen hamnar i ett sämre läge när man slopar det så kallade tullvillkoret. Risken är stor att vi får en ökad import av amerikansk etanol som med nöd och näppe klarar 35-procentsvillkoret i hållbarhetskriterierna (att reducera växthusgasutsläppen med 35 procent i livscykeln). Biogasen hamnar i en särskilt knepig situation. Osäkerheten om framtida villkor är densamma som för andra högblandade biodrivmedel. Dessutom fick man inte heller nu besked om det metanreduceringsstöd för biogas från gödsel som man länge hoppats på. De ekonomiska kalkylerna för biogasprojekten är inte alltid så bra, och man hade behövt ett positivt besked för att komma vidare. Göteborg Energi meddelade direkt efter vårpropositionen att man nu skrinlägger planer på nya biogasanläggningar, t ex i Falköping (se Bioenergi i Pressen). Ny miljöbilsdefinition Det främsta styrmedlet för att stimulera försäljningen av miljöbilar är skattebefrielse från fordonsskatt under de första fem åren, ett styrmedel som för några år sedan ersatte miljöbilspremierna. Vid sidan av detta finns nu supermiljöbilspremien för elbilar samt sänkta förmånsvärden för elbilar och gasbilar. Regeringen presenterar i vårbudgeten ett nytt system för miljöbilsdefinition, vilket också preciseras i den åtföljande promemorian. Förslaget innebär att man nu lägger gränsen för miljöbilar vid maximala utsläpp av CO 2 i relation till tjänstevikt. Det betyder att en tung bil kan tillåtas ha högre utsläpp av CO 2, men ändå klara gränsen. För bilar med etanol- och gasbränsle gäller en högre utsläppsgräns (utsläppet mäts enligt EU-regler för bensindrift). Den tidigare fasta gränsen på 120 g/km kommer alltså att för- 2

3 FORTS FRÅN SID 2. svinna. Det nya systemet blir svårare att omedelbart förstå för gemene man, men innebär också en bättre stimulans för att också effektivisera de tyngre bilarna, liksom flexifuelbilar och gasbilar. De nya reglerna träder i kraft 1 januari Gröna Bilister har granskat hur de nya reglerna slår på de bilmodeller som nu säljs på marknaden och kommit fram till att inga bensinbilar kvalificerar som miljöbilar, sex snåla dieslar klarar kraven, varav fyra är fransktillverkade, plus Volvo V Nio flexifuelbilar (E85-bilar) klarar kraven, bland dem två Audi-modeller, två Ford-modeller och tre Volvo-modeller. Tio gasbilar klarar kraven, liksom fem hybrider, två laddhybrider och sex rena elbilar (för hela lista och alla siffror, se Svebio kommentar: De nya miljöbilsdefinitionerna innebär en kompromiss mellan att gynna effektiva bilar i alla storleksklasser och ge bonus till bilar med förnybara drivmedel. Kurvan har en ganska flack lutning, dvs det är inte lätt att kvala in för en stor tung bil. Mängder av småbilar som idag klarar miljöbilsgränsen kommer också att hamna utanför när kraven skärps. Kraven skärps också för etanolbilar och biogasbilar. Det är bra det finns förbättringspotential i alla bilkategorier, och vi kan inte längre leva med en miljöbilsdefinition som gör nästan halva den nyförsålda bilparken till miljöbilar. En mängd tämligen konventionella diesel- och bensinbilar som idag är miljöbilar hamnar över den nya gränsen, och bilfabrikerna får nu jobba på för att komma ännu lägre i bränsleförbrukning. Vi ska läsa förslaget noga, men det första intrycket är att man hittat en bra kompromiss mellan att gynna effektivitet och stimulans för förnybara drivmedel. Förslaget borde kompletteras med att man återinför reducerat förmånsvärde för flexifuelbilar som klarar miljöbilskraven, på samma nivå som gasbilar, och kompletterar med tankningskrav, dvs att ägaren till förmånsbilen ska kunna visa att han/hon tankat förnybart. Det sänkta förmånsvärdet för gasbilar och elbilar är tidsbegränsat. Efter 2013 är de enda stimulanserna för att få fram fler miljöbilar supermiljöbilspremien och den befrielsen från fordonsskatt. Supermiljöbilspremien går enbart till elbilar, och har hittills inte gett någon större effekt. Mycket få elbilar har sålts de är alldeles för dyra för privatpersoner. Den reducerade fordonsskatten är ett relativt svagt styrmedel. Det handlar bara om några tusenlappar, dvs bara några procent av inköpspriset. Det betyder att styrmedlen är relativt svaga för att ge den omställning av fordonsparken som behövs för att klara det radikala målet fossiloberoende fordonsflotta Slopad CO 2 -skatt för viss värmeproduktion Regeringen föreslår att koldioxidskatten slopas för bränslen som förbrukas för värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar inom EU:s handelssystem för handel med utsläppsrätter, och att detsamma gäller bränsle för värme som levereras till industrier inom handelssystemet. Principen är att utsläpp inom utsläppsrättshandeln inte ska ha dubbla styrmedel. Den här skatten har sedan sänkts i två steg, och avskaffas nu helt. För fjärrvärmeföretagen innebär avskaffandet av koldioxidskatt på leveranser till företag inom utsläppsrättshandeln att man nu kan konkurrera om leveranser av värme till dessa företag. Svebio kommentar: Principen är riktig. Men avskaffandet av skatten innebär att det blir något mindre tryck på de svenska anläggningarna att konvertera till förnybara bränslen. Det gäller t ex de två fossilgaskraftvärmeverken i Göteborg och Malmö, och Värtanverket i Stockholm. Men de totala utsläppen inom handelssystemet ska bli desamma. Den stora frågan just nu är om utsläppshandeln håller på att haverera, ännu en gång. Priset på utsläppsrätter är mycket lågt. Det ger svagt tryck i omställningen. EU:s regeringar har delat ut alltför mycket utsläppsrätter, alternativt har de underskattat potentialen för att hushålla med energi och förbättra tekniken i industrin. Den svaga ekonomiska tillväxten spelar också in. 9,8 procent förnybart i transportsektorn 2011 Energimyndighetens årliga rapport Transportsektorns energianvändning kom för ett par veckor sedan och visar att andelen förnybar energi i transportsektorn, räknat enligt EU:s förnybarhetsdirektivs definitioner, för 2011 var 9,8 procent. I verkligheten låg andelen något lägre eftersom man enligt direktivet ska dubbelräkna biodrivmedel som gjorts av avfall och restprodukter. Det gäller för Sveriges del biogas och talloljediesel. El till bantrafik ska också tas med, och räknas enligt svensk elmix. I detta fall anses 58,3 procent av elen vara förnybar. Målet för EU:s energi- och klimatpolitik är att de enskilda EUländerna ska uppnå 10 procent förnybart i transportsektorn Eftersom försäljningen av E85 nu är mycket lönsam, och det sker en utbyggnad av distributionsnätet för ren biodiesel (B100) och biogas. Måste man räkna med att vi överträffar EU-målet på 10 procent redan under 2012, åtta år före det utsatta målet. Utvecklingen har varit olika på de olika marknaderna. Användningen av etanol ökade från m 3 till m 3, dvs 5 procent. Användningen av låginblandad etanol i bensin minskade eftersom volymen bensin minskar år för år, från m 3 till m 3. Användningen av etanol i E85 ökade däremot från m 3 till m 3. För första gången användes därmed mer höginblandad än låginblandad etanol. Generellt gäller att etanolanvändningen stagnerat sedan Distributörerna har inte utnyttjat möjligheten att öka låginblandningen från 5 till 6,5 procent, vilket de kan göra utan straffbeskattning. Användningen av biodiesel ökade kraftigt, från m3 till m 3, eller med 31 procent. Användningen av låginblandad FAME ökade från m 3 till m 3, användningen av HVO (talloljediesel) tillkom under året med m 3, och övrig biodiesel, dvs ren biodiesel (B100) ökade från m 3 till m3, eller med 44 procent. I volym ligger biodieseln fortfarande efter etanolen, men energimässigt passerade biodieseln under 2011 etanolen som viktigaste biodrivmedel. FORTS 4 3

4 FORTS FRÅN SID 3. Användningen av biogas som transportbränsle ökade återigen kraftigt, från 59 miljoner m 3 till 75 miljoner m 3 (en miljon normalkubikmeter gas motsvarar ungefär tusen m 3 diesel), en ökning med 27 procent. Här är en sammanfattande tabell över utvecklingen, räknat i energitermer: Biodrivmedel 2010 (TWh) 2011 (TWh) Etanol 2,36 2,48 Biodiesel 2,06 2,72 Biogas 0,57 0,73 Totalt 4,99 5,93 Europaparlamentet sa nej till höjd dieselbeskattning EU-parlamentet behandlade 19 april EU-kommissionens förslag till nytt energiskattedirektiv. Parlamentet sade nej till förslaget att skapa neutralitet i beskattningen mellan bensin och diesel. Idag har diesel en mer förmånlig beskattning än bensin och EUkommissionen har lagt ett förslag som innebär att man ska ta ut en koldioxidskatt som är likvärdig för alla koldioxidutsläpp per kg CO 2 oberoende av vilket fossilt bränsle de kommer från, och på samma sätt en neutral energiskatt per MJ. Men parlamentets majoritet har fallit undan för de högljudda protester som kommit från olika näringar och väljargrupper som använder diesel. Parlamentet hade att ta ställning till kommissionens förslag och den rapport som skrivits av parlamentarikern Astrid Lulling (konservativ från Luxemburg). Astrid Lulling instämde i direk- tivets målsättning att reducera klimatgasutsläppen med hjälp av skatter, men motsatte sig skatteneutraliteten, dvs den förmånliga behandlingen av diesel, med argumentet att direktivet skulle leda till högre dieselpriser. Hon fick med sig 374 parlamentsledamöter, medan 217 röstade emot och 73 avstod från att rösta. I parlamentets ställningstagande skriver man också att skattebefrielse ska kunna ges inom jordbruk och skogsbruk, men villkoras med effektiviseringsåtgärder. Vidare betonar man att skattereduktioner och skattefrihet för energiskatter som idag finns i många länder för låginkomsttagare och välgörenhet ska fasas ut över lång tid. Parlamentets ställningstagande är bara rådgivande. Beslut i skattefrågor tas av EU-rådet, dvs av regeringarna, och ett beslut måste vara enhälligt. Ett enskilt EU-land kan alltså stoppa ett nytt direktiv som ger EU en gemensam lägsta CO 2 -skatt. Italiens regering föreslår koldioxidskatt Italiens regering föreslog 17 april att landet inför en koldioxidskatt för att finansiera åtgärder för att producera mer förnybar energi och förbättra energihushållningen i landet. Hela intäkten från skatten ska öronmärkas för energiåtgärder. Samtidigt har man dragit ner på direkta stöd. Bakgrunden till förslagen är att Italien måste genomföra en hårdhänt bantning av statsbudgeten för att få ner underskottet. Ökade skatter och mins- kade bidrag ingår i åtgärdsplanen. För att betona att de minskade statsstöden till förnybar energi inte innebär att man minskar ambitionerna i energi- och klimatpolitiken vill man också höja klimatmålen för 2020 i förhållande till tidigare fattade beslut. Koldioxidskatten ska, precis som i Sverige, tas ut på kolinnehållet i fossila bränslen. Vi har ingen uppgift om hur hög skatt som föreslås. Värmepumpsförsäljningen sjönk kraftigt första kvartalet Försäljningen av värmepumpar minskade under det första kvartalet Trenden med minskad försäljning av luft-vattenvärmepumpar håller i sig. Under första kvartalet minskade försäljningen inom detta produktsegment med 32 %. Försäljningen av frånluftvärmepumpar har påverkats negativt av låg nyproduktion av småhus och har under första kvartalet minskat med 19 %. Bergvärmepumpförsäljningen minskade med 18 % under första kvartalet. Totalt backade marknaden med 22 % under det första kvartalet. Den milda vintern, den låga nybyggnadstakten för småhus och den vikande konjunkturen har haft stor påverkan på värmepumpmarknaden, säger Martin Forsén, vd i Svenska Värmepumpföreningen. Även marknaden för större fastigheter har påverkats negativt. Dock har påverkan inte varit lika stor som för villamarknaden, -12 % under första kvartalet. Produktsegmentet fastighetsvärmepumpar blir allt viktigare och utgör nu 21 % av den totala marknaden. (ur pressmeddelande från SVEP Svenska Värmepumpsföreningen 17 april) 4

5 Elcertifikatsystemet har bidragit med 13 TWh förnybar el Sedan 2003 då elcertifikatsystemet infördes i Sverige har den förnybara elproduktionen ökat med 13 TWh. Ökningen har främst skett i nya anläggningar men ökningar i befintliga anläggningar har också haft en stor betydelse. Den 2 april 2012 annullerades elcertifikat för sista gången på en enbart svensk elcertifikatsmarknad. Vid årsskiftet trädde en gemensam marknad med Norge i kraft. Under 2011 ökade den förnybara elproduktionen med 2 TWh, detta trots att ett varmt år fick biobränsleanläggningarna att minska sin elproduktion med 1 TWh. Utbyggnaden av förnybar el har verkligen tagit fart de senaste åren vilket nu börjar märkas tydligt på antalet utfärdade elcertifikat, säger Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndigheten. Under 2011 var det framför allt ny vindkraft som stod för den största ökningen av förnybar el. Årsproduktionen var drygt 6 TWh, vilket kan jämföras med 0,5 TWh innan elcertifikatsystemet startade i maj Samtidigt som den förnybara elproduktionen var hög under 2011 var elanvändningen låg vilket resulterade i en kvotplikt på 16,6 miljoner elcertifikat varav i stort sett alla annullerades. Överskottet av elcertifikat ökade därmed till nästan 9 miljoner efter att under flera år legat runt 5 miljoner. - Överskottet behövs för handeln med elcertifikat, men inte i dagens omfattning, säger Martin Johansson, handläggare vid Energimyndigheten. De nya kvoterna som träder i kraft nästa år har tagit höjd för detta och ska bland annat minska överskottet. Det norska inträdet på elcertifikatsmarknaden ändrar också förutsättningarna då efterfrågan av elcertifikat från Norge initialt förväntas bli större än deras utbud. Den totala kvotplikten uppgick till 92,5 TWh. Den svenska elintensiva och internationellt konkurrensutsatta industrin är undantagna kvotplikt på den el som de använder i tillverkningsprocessen. Detta undantag uppgick till 40,3 41,3 TWh. (pressmeddelande från Energimyndigheten 16 april) Kraftig utbyggnad av vindkraft under 2011 Vindkraften fortsätter att öka kraftigt i Sverige. Utbyggnadstakten under 2011 är den snabbaste hittills. Under 2011 installerades 765 MW vindkraft fördelat på 380 vindkraftverk. Statistiken från elcertifikatsystemet visar att det i slutet av 2011 fanns totalt vindkraftverk med en installerad effekt på MW. Elproduktionen från dessa uppgick till 6,1 TWh vilket är en ökning med nästan 74 procent jämfört med Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige var 4,2 procent jämfört med 2010 då andelen var 2,4 procent. Västra Götalands län har gått förbi Skåne och producerar nu- mera mest el från vindkraft av alla län. I slutet av 2011 hade Västra Götaland en installerad effekt på 557,9 MW fördelad på 451 vindkraftverk. Av Sveriges totalt 290 kommuner har nu 154 vindkraft. Gotland är den kommun som har mest installerad effekt och antal verk följt av Strömsund och Malmö. Nya kommuner på topp 20-listan är Malå, Dals-Ed, Nordmaling och Mönsterås. Kommuner som fallit bort från topp 20 är Härjedalen, Ludvika, Rättvik och Kristianstad. (pressmeddelande från Energimyndigheten 10 april) Ökat fokus på energiforskningen En fortsatt ökande satsning på energiforskning och samhällsnytta är nödvändig om Sverige ska nå energi- och klimatmålen till år Det konstaterar Energimyndigheten i den rapport som idag lämnades över till regeringen. Rapporten är ett underlag till regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition. I utredningsarbetet har Energimyndigheten bland annat tittat närmare på relationen mellan nyfikenhetsbaserad grundforskning, och den behovsmotiverade forskningen där högskolor, universitet och näringsliv tillsammans tar sig an utmaningarna kring energi- och miljöteknik, innovation och kommersialisering. Vi kan utifrån våra tidigare satsningar på behovsmotiverad forskning se att det leder till resultat. Resultaten bidrar inte enbart till utvecklingen av det hållbara energisystemet utan också till ekonomisk tillväxt, exportmöjligheter och arbetstillfällen i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Andres Muld. I rapporten framgår också att Europeiska rådet 2009 slog fast att offentliga och privata insatser för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet behöver fördubblas globalt sett fram till 2012 och fyrdubblas till International Energy Agency, IEA, bedömde 2010 att forskning (exklusive grundforskning), utveckling och demonstration för energi- och miljöteknik behöver två- till femdubblas. Energimyndighetens instämmer i bedömningen att det behövs kraftiga satsningar inom området. Sverige har i dag den lägsta energiforskningsbudgeten per invånare bland de nordiska länderna. En omställning av energisystemet kräver dels teknikutveckling, dels lämpliga styrmedel som samverkar, samt att planerings- och beteendefrågor hanteras genomtänkt av samhällets alla aktörer. Det är en framgångsrik modell som redan gett mycket goda resultat. Den arbetsmodellen blir ännu viktigare med tanke på de utmaningar som en omställning av energisystemet till 2050 innebär, säger Zofia Lublin, avdelningschef vid Energimyndighetens analysavdelning. FORTS 4 5

6 FORTS FRÅN SID 5. En framgångsfaktor är att den myndighet som har i uppdrag att genomföra regeringens energipolitik har tillgång till många verktyg, från att föreslå styrmedel och energieffektiviseringsinsatser, till god kunskap om teknikstatus, forskningsläget och utvecklingspotential. Den instans som ansvarar för forsknings- och utvecklingsinsatser måste även ha god kunskap om styrmedel och beteendefrågor. Förstärkningen går åt båda håll. Näringslivet ser tydliga nyttor med satsningarna och går in med ännu mer finansiering än staten i dessa forsknings- och teknikutvecklingsprojekt. Samfinansieringen innebär att forskningsinsatserna på energiområdet ökar, att industrin kan ta större risker, och att de deltar i mer långsiktiga insatser än vad de annars hade haft möjlighet att göra, säger Andres Muld. Många av de projekt som genomförs i dag är dessutom samarbeten mellan de statliga forskningsfinansiärerna, högskolorna och näringslivet, vilket leder till höjd kompetens i ett brett samhällsperspektiv. (pressmeddelande från Energimyndigheten 30 mars) Svebio kommentar: Svebio deltog i en hearing och remissmöte om energiforskningen 13 april på Näringsdepartementet. Som Energimyndigheten påpekar i sin rapport har anslagen till energiforskning i Sverige hållits tillbaka, särskilt om man jämför med de nordiska grannländerna. Det pågår i regeringskansliet en dragkamp om vem som ska kontrollera energiforskningen, i anslutning till arbetet med den stora forskningsproposition som ska läggas i höst. Energiforskningen är en central del av Energimyndighetens verksamhet, och den nuvarande ordningen innebär att det finns ett nära samband mellan forskning, utveckling, demonstration och åtgärder för att stimulera företagsutveckling inom energiområdet. Det finns kort sagt starka samband mellan teori och praktik. Regeringen ger klartecken till första delen av Sydvästlänken Arbetet med den södra delen av kraftledningen Sydvästlänken kan nu påbörjas. Det står klart sedan regeringen idag beviljat Svenska Kraftnäts ansökan om nätkoncession. Sydvästlänken är en av de största enskilda investeringarna som gjorts i elnätet i Sverige och omfattar totalt mer än sju miljarder kronor. Tack vare den del av Sydvästlänken som regeringen givit klartecken till idag kommer överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige öka med närmare 25 procent. Därmed spelar Sydvästlänken en avgörande roll för att vi långsiktigt och bestående ska kunna jämna ut de prisskillnader som tidvis kan uppstå till följd av de nyligen inrättade elområdena, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Sydvästlänken sträcker sig mellan norra och södra Sverige och mellan Sverige och Norge. Ledningen byggs i tre delar som knyts samman i Nässjö. Den första, södra delen, beräknas vara i drift vid årsskiftet 2014/2015. Med bättre överföringskapacitet kommer Sydvästlänken också ha stor betydelse för att öka driftsäkerheten i elnätet och stärka försörjningstryggheten. Utbyggnaden av elnätet har också stor betydelse för den fortsatta utbyggnaden av förnybar energi i Sverige. För att olika delarna av Sydvästlänken ska kunna byggas krävs tillstånd, så kallad nätkoncession. Det är denna koncession regeringen nu prövat och beviljat, efter att ansökan tillstyrkts av Energimarknadsinspektionen. (pressmeddelande från Näringsdepartementet 19 april) Pengar till miljövänliga traktorer I dag ger regeringen två myndigheter i uppdrag att genomföra ett projekt som ska utveckla miljövänlig teknik inom jordbruket. Detta är ett steg mot målsättningen att maskinerna inom bland annat jordbruket ska bli oberoende av fossila bränslen. De gröna näringarna har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. Att hitta tekniska lösningar för att kunna driva jordbrukets maskiner med metangas, som i vissa fall kan produceras på gården, gynnar både bonden och klimatet, säger Eskil Erlandsson. Regeringen ger i dag Statens jordbruksverk och Transportstyrelsen i uppdrag att genomföra det så kallade MEKA-projektet (Metandieselefterkonvertering av arbetsmaskiner). De gröna näringarna har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion och spelar en avgörande roll för att motverka klimatförändringar. Projektets syfte är att göra jordbruksmaskinerna mer miljövänliga genom att drivas med metandiesel istället för fossila bränslen. Åtta miljoner kronor under perioden avsätts till projektet. Den långsiktiga målsättningen är att hela den svenska fordonsflottan, inklusive jordbruksmaskiner, ska vara oberoende av fossila bränslen år (pressmeddelande från landsbygdsdepartementet 12 april) 6 MISSA INTE! WORLD BIOENERGY WORLD PELLETS maj, Jönköping DI FÖRNYBAR ENERGI 13 juni, Stockholm ELCERTIFIKATSDAGEN 25 september, Stockholm ÅRETS BIOENERGIDAGAR 6-7 november, Västerås Läs mer på:

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel Promemoria 2007-06-26 N2008/4799/E Näringsdepartementet Energi Rapport i enlighet med direktivet 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2015-05- 04 REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Biogasdag för lantbrukare Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Presentationen i korthet Produktion och användning av biogas 2013 Marknaden för biogas Framtiden och potentialen Aktuellt

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Ert dnr: Fi2015/1733 Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande om Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Infasningsplan av miljöbilar

Infasningsplan av miljöbilar Infasningsplan av miljöbilar Kontrollstationer för att nå målet om att 2015 ska alla nya bilar vara miljöbilar augusti 2006 www.centerpartiet.se 2 1. Det ska vara enkelt att köra miljöbil Centerpartiet

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer