Kärnkraft i vår omvärld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärnkraft i vår omvärld"

Transkript

1 Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 3 MARS 2009 Kärnkraften runt om i världen fortsätter att utvecklas snabbt. Sedan vårt förra nyhetsbrev har flera nya reaktorer börjat byggas, bland annat utanför St Petersburg. En rad länder har bildat allianser för att hjälpas åt att bygga kärnkraft och bryta uran. De viktigaste överenskommelserna är kanske de som slutits mellan Indien och flera av de etablerade kärnkraftsländerna. Men, på närmare håll har Italien och Frankrike meddelat att man utökar sitt samarbete. Ett av de länder som är intressantast just nu från ett svenskt perspektiv är Storbritannien. Där slåss en rad företag just nu om att få bygga de reaktorer som ska ersätta den åldrande kärn- och kolkraften. Vi sammanfattar vad som är på gång och ger en förklaring till bakgrunden. På flera håll har man börjat oroa sig för kostnaderna för att bygga ny kärnkraft. I USA har några av de projekt som tidigare planerades avbrutits till följd av höga kostnadsuppskattningar. Just nu råder mycket delade meningar om vad kostnaderna kommer att bli. Vi rapporterar vad som sägs och hur kostnaderna är uppbyggda. Storbritannien Storbritanniens elproduktion är i mycket stor utsträckning baserad på fossila bränslen. Kol och gas utgör tillsammans runt 75 % av den produktionen, medan kärnkraften utgör cirka 20 %. Andelen förnybart i elmixen är mindre än 5 %. Både kärnkraften och kolkraften börjar bli gammal och många av kraftverken behöver ersättas. Gaskraften byggdes ut kraftigt under andra halvan av 90-talet då billig gas gjorde den mycket lönsam samtidigt som elpriserna kunde hållas låga. Men, nu har man gått från att vara en exportör av gas till att bli en nettoimportör. Priserna har stigit vilket dragit upp elpriset. Den brittiska energipolitiken utgår från fyra mål; utsläppen av koldioxid skall minska med 60 % till 2050, energiförsörjningen skall tryggas, energimarknaderna skall befinna sig i fri konkurrens, slutligen skall alla brittiska bostäder vara tillräckligt uppvärmda till en rimlig kostnad. I juli 2006 kom den brittiska regeringen med en energiöversyn. Den stora skillnaden mot tidigare var att man här öppnade för nyinvesteringar i kärnkraft. Så sent som 2003 räknade man med att de brittiska reaktorerna skulle stänga till Dock ville man då inte utesluta att det någon gång i framtiden skulle byggas nya. Detta ändrades alltså redan tre år senare, i och med att energiöversynen innehöll en plan för hur utbyggnadsprocessen skulle se ut. Till skillnad från förra gången Storbritannien byggde kärnkraft kommer staten den här gången inte att vara inblandad annat än i tillståndsprocessen. Privata intressenter kommer både att uppföra reaktorerna och stå för hela den ekonomiska risken. I sin vitbok över energipolitiken från 2007 slår den brittiska regeringen fast att ny GW installerad effekt behöver tillföras i Storbritannien till Två tredjedelar av detta behöver byggas innan 2020 då 22,5 GW kommer att stänga till dess. Den installerade effekten i Storbritannien är idag cirka 76 GW. Runt hälften av den produktion som skall stängas till 2020 utgörs av kärnkraft. Det är för att klara av att ersätta denna produktion utan att öka koldioxidutsläppen som man föreslår att nya reaktorer ska byggas. Man ser visserligen att den fossilbränslebaserade elproduktionen kommer att öka något till 2020, men räknar sedan med att den börjar minska när utbyggnaden av nya reaktorer kommit igång. Vi önskar er trevlig läsning och välkomnar som vanligt frågor och kommentarer. Nästa nyhetsbrev kommer efter sommaren. Redaktionen genom Daniel Westlén, Vattenfall Research and Development, Dungeness-B. Foto: British Energy

2 EdF ny ägare till British Energy Som vi tidigare rapporterat har den brittiska staten sålt British Energy till franska EdF. British Energy kommer i samarbete med sin nya ägare att bygga fyra EPR, två vid Hinkely Point och två vid Sizewell. Man hoppas på att ha en första reaktor på plats Av konkurrensskäl kommer British Energy att sälja mark intill antingen Heysham eller Dungeness. NDA säljer mark Förutom de försäljningar som British Energy måste göra kommer också Nuclear Decommisioning Authority (NDA) att sälja mark som skulle lämpa sig för nya reaktorer. Mark vid Oldbury, Wylfa och Bradwell kommer att säljas per auktion under mars. I slutet av januari meddelade man att även mark i anslutning till Sellafield kommer att säljas vid ett senare tillfälle. Vid de tre förra platserna finns idag gaskylda Magnox-reaktorer. Bradwell har stängts, Wylfa och Oldbury kommer enligt den fastställda planen båda att stängas under Men, det pågår överläggningar om att förlänga driften ytterligare några år. Vid Sellafield finns en bred kärnteknisk verksamhet, inklusive upparbetningsanläggningen Thorp, en anläggning för att producera så kallat MOX-bränsle (som tar tillvara plutonium från upparbetat kärnbränsle) samt de numera stängda Calder Hall- och Windscale-reaktorerna. De brittiska myndigheterna har varit tydliga med att man vill se mer än en ägare av de nybyggda reaktorerna. Intressenter saknas inte. British Energy (BE), Electricité de France (EdF), E.On, RWE, Iberdrola, GDF-Suez, Scottish & Southern och Vattenfall har alla visat sitt intresse för att bygga ny kärnkraft i Storbritannien. E.On och RWE samarbetar om byggen i Storbritannien De två tyska bolagen E.On och RWE meddelade i januari att de avser samarbeta om att uppföra 6000 MWe kärnkraft i Storbritannien. Än så länge har man inte meddelat några detaljer om sina planer, men E.On har tidigare beställt en nätanslutning om 1600 MW vid Oldbury, vilket skulle passa för en EPR. RWE har motsvarande uppgörelser om tre 1200 MW-anslutningar vid Wylfa, vilket tyder på att man där skulle planera för tre AP1000. Brittiska National Grid har meddelat att nätanslutningarna skall finnas tillgängliga i perioden Ett liknande samarbete finns även mellan GDF-Suez, Iberdrola och Scottish & Southern. EPR-bygget i Flamanville. Foto: EDF Finland Ansökningar om ytterligare reaktorer De tre företag som planerar att bygga ny kärnkraft i Finland har nu alla lämnat in sina ansökningar. Fortum lämnade i början av februari in en ansökan om att bygga en tredje reaktor i Loviisa. Man anger fem möjligheter beträffande val av reaktor och anger också att man ser möjligheten att använda reaktorn för fjärrvärmeproduktion. TVOs ansökan om att bygga en fjärde reaktor i Olkiluoto lämnades redan i april Ansökan gäller för en reaktor i storleken MWe. Fennovoima lämnade sin ansökan i januari i år. Man ansöker om att få bygga en eller två reaktorer med en total effekt om MWe på någon av tre platser Simo, Pyhäjoki eller Strömfors/Ruotsinpyhtää. Fennovoima anger tre reaktoralternativ; EPR, SWR 1000 och Toshibas ABWR. Även Fennovoima pekar på möjligheten att producera fjärrvärme. Olkiluoto 3 Reaktortanken till Olkiluoto 3 anlände till byggplatsen i januari. Den är tillverkad i Japan av Japan Steel Works och Mitsubishi Heavy Industries. Man räknar nu med att bygget kommer att slutföras under Det innebär en försening på runt tre år i förhållande till den ursprungliga planen. Beställaren, TVO, betalar ett fast pris om 3 miljarder euro för reaktorn, men kommer att kräva ersättning från leverantörerna Areva och Siemens för de kostnader förseningarna lett till för TVOs del. Enligt information från Siemens skall TVO ha begärt 2.4 miljarder euro i kompensation från Areva och Siemens. Leverantörskonsortiet å sin sida menar att förseningarna till stor del beror på att TVO tagit orimligt mycket tid på sig att granska dokumentation. Konsortiet kommer att kräva en förlängning av byggtiden samt runt en miljard euro av TVO som kompensation för merkostnader som man anser att beställaren skall hållas ansvarig för. 2

3 Kostnader för ny kärnkraft prognoser och kommentarer För att de planer som finns på ny kärnkraft skall förverkligas krävs att de nya reaktorerna går att räkna hem ekonomiskt. Åsikterna om vad nya reaktorer kommer att kosta går vitt isär och man anar inte sällan att uppskattningarna är korrelerade till avsändarens inställning till kärnkraften som sådan. Kärnkraftsindustrin hävdar ofta att nya reaktorer är ekonomiskt konkurrenskraftiga medan miljörörelsen framhåller kärnkraftens kostnader som ett av dess problem. I den europeiska energipolitiken har det senaste decenniet klimatmålen och försörjningstryggheten varit de två styrande parametrarna. På andra håll i världen, så som framför allt i USA, har kostnaderna varit mer i fokus. Kraftiga variationer i olika kostnadsuppskattningar Kostnaden för att uppföra en ny reaktor styrs av flera parametrar. Totalt sett blir bilden komplex, vilket gör att de kostnadsuppskattningar som presenterats varierar ganska kraftigt. I de mest optimistiska kalkylerna ligger kostnaderna för el från nya reaktorer kring 30 öre per kwh, vilket med marginal skulle göra kärnkraften till det billigaste sättet att tillföra ny produktion. I de mer pessimistiska analyserna krävs elpriser på öre per kwh för att nya reaktorer skall löna sig. Investeringskostnaderna dominerar Kärnkraftens kostnader domineras av den initiala investeringen. Utgifterna för drift, Den tredje reaktorn i finska Olkiluoto är den första EPR som uppförs i världen. Bild: TVO Det finns ett antal skäl till att kärnkraften fått förnyad uppmärksamhet runt om i världen. De två viktigaste är båda kopplade till fossila bränslen. Det ena är det konkreta behovet av att minska utsläppen av koldioxid. Det andra är den osäkerhet som råder om dels framtida priser på fossila bränslen, men också om tillgången på dem. Kärnkraften erbjuder en tryggare elförsörjning då bränsle för långa tider kan lagras. underhåll och bränsle är alla små i förhållande till utgifterna för räntor och amorteringar. Även avsättningarna för att den framtida rivningen och för att hantera kärnkraftens avfall anses av de flesta bedömare vara små i sammanhanget, men låt oss återkomma till dem. Som en riktlinje kan vi anta att investeringskostnaden står för två tredjedelar av kostnaden, drift och underhåll för en fjärdedel och bränslecykeln för runt 15 %. Kostnaden för uran hamnar då kring 5 % av den totala elkostnaden. Investeringskostnad och byggtid Tidigare kalkyler för kärnkraftens kostnader (till exempel Elforsks rapport El från nya anläggningar, 2007) har ofta utgått från priserna för de EPR som är under uppförande i Olkiluoto och i Flamanville. Priset för den förra var tre miljarder euro (1900 /kw) och för den senare 3,3. Det bör noteras att anbuden är inte helt jämförbara då Olkiluoto-kontraktet omfattar mer än Flamanville-kontraktet. När byggena nu pågått en tid visar det sig att kostnadskalkylerna inte kommer att hålla. Båda projekten är försenade och fördyrade. Den senaste prognosen för Flamanville-bygget pekar mot en slutnota om fyra miljarder euro (2500 /kw). En del anser dock att priset för en ny EPR idag snarare skulle hamna kring fem miljarder euro (3100 /kw). I viss mån kan de högre kostnaderna förklaras med att den kraftiga världsomspännande högkonjunktur som rådde fram till 2008 ledde till snabba prisstegringar på i stort sett alla de viktigare insatsvarorna för en reaktor. Priserna på stål, koppar och betong steg alla kraftigt. I viss mån kan därför den ekonomiska avmattningen under slutet av 2008 förväntas leda till en förbättrad kostnadsbild för nya reaktorer. Men, det finns fortfarande trånga sektorer i leverantörsledet. Framförallt anses situationen med enbart en leverantör av tunga smidda komponenter leda till högre kostnader. Förseningarna i de pågående EPR-byggena har en avgörande effekt på den totala kostnaden. Den extra ränta som genereras under förseningen ger ett signifikant bidrag. Priset på pengar Den enorma investering en reaktor innebär måste finansieras. Oavsett detta sker med lånade eller egna medel finns ett avkastningskrav. Storleken på avkastningskravet är tillsammans med återbetalningstiden helt avgörande för kostnaden för de nya reaktorerna. Kärnkraften är speciell genom att den har en så lång förväntad livslängd. Typiskt förväntar man sig att en reaktor som byggs idag skall leverera el i minst 60 år, vilket är betydligt längre än för andra produktionsslag undantaget vattenkraft. Visserligen har det endast marginell betydelse för investeringsbeslutet om livslängden kommer att bli 40, 60 eller 80 år. Detta kan kanske te sig något ickeintuitivt, men intäkter så långt in i framtiden får i stort sett värdet noll när de diskonteras till ett nuvärde. Den slant man behöver investera nu för att 40 år in i framtiden ha genererat ett stort belopp är liten. Men, den långa livslängden i kombination med den stora investeringen leder till en lång avskrivningstid, 25 år eller mer. Den som investerar i kärnkraft måste alltså dels vara beredd att ligga ute med sina pengar i närmare en generation, dels måste hon känna en trygghet i att investeringen behåller sitt värde under så lång tid. Ju större risken är för att investeringen blir värdelös innan den är avskriven, desto högre riskpremie kommer vår investerare att kräva. Således har stabiliteten i energipolitiken direkt bäring på kostnaderna för ny produktion. Med olika antaganden om kalkylränta, avbetalningstid och riskpremier kan man producera uppskattningar om vad kärnkraftsel kommer att kosta i hela spannet 30 till 80 öre. Detta är en stor del av förklaringen till att uppskattningarna varierar så kraftigt beroende på avsändare. Tillgänglighet Förutom de ekonomiska parametrarna styrs kärnkraftens kostnader givetvis av tekniska aspekter, varav den viktigaste är tillgängligheten. En anläggning som står still blir oändligt dyr räknat per kwh. De mest optimistiska kostnadsuppskattningarna för nya reaktorer räknar ofta med en tillgänglighet över 90 %. I princip genererar reaktorn då full effekt förutom under bränslebyten och underhållsarbeten. Av de drygt 400 reaktorer som är i drift runt om i världen idag är det färre än tio som kunnat visa en så hög genomsnittlig tillgänglighet sedan de startades. Samtliga finns i Sydkorea och Tyskland. Finlands reaktorer 3

4 befinner sig snubblande nära 90 %-nivån. De reaktordesigner som byggs idag är visserligen förbättrade jämfört med de äldre och kan säkerligen antas nå en högre genomsnittlig tillgänglighet, men flera bedömare gör ändå ett mer konservativt antagande. Till exempel kan man anta en ökande tillgänglighet under de första tio driftåren för att sedan anta en avtagande tillgänglighet mot slutet. Tillgänglighetssiffran kan också komma att justeras ned avsiktligt. I en situation där elefterfrågan inte motsvarar produktionen, eller kärnkraften, som i Frankrike, står för så stor andel av elproduktionen att den används för lastföljning, får man förvänta sig en lägre utnyttjandegrad. First-of-a-kind Den tredje reaktorn i finska Olkiluoto är den första EPR som uppförs i världen. Erfarenheten visar att den första enhet som produceras oavsett produkt är dyrare än de följande. Exakt hur stor lärandeeffekten är för reaktorbyggen kan diskuteras. Förmodligen blir produktionen billigare ju fler enheter som byggs, men vilken effekt detta skulle ha på priset för köparen är mycket svårare att säga. Samlokalisering De flesta bedömare är överens om att det lönar sig att samlokalisera reaktorer. Dels kan en mängd infrastrukturella funktioner delas, dels kan byggprocessen strömlinjeformas om reaktorerna byggs med några års förskjutning. Bygget blir mer kontinuerligt och kan därigenom antas bli billigare. Subventioner Det talas ibland om att kärnkraften åtnjuter kraftiga statliga subventioner och att den inte skulle kunna klara sig på egna ben. Andra hävdar att kärnkraften är konkurrenskraftig på avreglerade elmarknader. Alla de länder som idag har kommersiell kärnkraft har från början haft någon from av statligt program för att etablera reaktorerna. Stora delar av de forskningsinsatser som lett till lättvattenreaktortekniken har, i likhet med utvecklingen av andra energislag, varit statligt finansierade. Den befintliga kärnkraften är en mogen teknik som inte är i stort behov av statliga forskningssatsningar. De statliga medlen för energiforskning runt om i världen går istället i stor utsträckning till förnyelsebara energislag, vilket är logiskt då flera av dem befinner sig i den utvecklingsfas där kärnkraften befann sig på 50- och 60-talen. Den förhärskande uppfattningen i västvärlden idag är att kärnkraften i egenskap av en mogen teknik helt och hållet skall bära sina egna kostnader och att den skall vara fri från subventioner. Dock finns en del undantag. I USA har man infört en rad incitament för att få igång nybyggnaden av reaktorer. Direkta subventioner ges genom en skatterabatt till de första verken och genom att den amerikanska staten står som säkerhet för en stor del av lånen. Därigenom minimeras investerarens risktagande och därmed minskar avkastningskravet. Vidare finns ett löfte om att staten står för kostnader som uppstår på grund av förseningar i licensieringsprocessen Kärnkraftverket Three Mile Island. Foto: Wikimedia Commons utom kraftbolagets kontroll. Även detta gäller för de första verken som byggs och skall ses som ett sätt att garantera att den nyligen helt omarbetade processen kommer att fungera. De amerikanska subventionerna är tänkta att bryta den ovilja till investeringar i ny kärnkraft som uppstod under efterspelet till Harrisburg-olyckan. Helt i enlighet med den då gällande licensieringsprocessen ändrades kraven på reaktorer under pågående byggprocess. Man tvingades till stora oplanerade designförändringar då byggena redan var igång. Resultatet blev omfattande förseningar och katastrofala fördyringar. En del av de pågående byggena avbröts till och med. Licensieringsförfarandet har nu ändrats så att den här typen av risker blir mer överblickbara för investerarna. En viktig skillnad mellan USA och Sverige är att man på många håll i USA har reglerade elmarknader. På en del håll har elproducenterna fått tillstånd att börja debitera sina kunder i förväg för att finansiera bygget av nya reaktorer. Det visar sig också att det är i de områden i USA där man har reglerade elmarknader som det har funnits starkast intresse att bygga nya reaktorer. Storbritannien har valt att överlåta nybyggnaden helt till marknadskrafterna. Den brittiska processen är fri från subventioner. På samma sätt uttalade den svenska regeringen i samband med sin uppgörelse om kärnkraften att den även här måste klara sig på marknadsmässiga villkor och bära sina egna kostnader. I Sverige finns idag en särskild effektskatt för kärnkraften som motsvarar ungefär 5,5 öre/kwh. Den är enbart motiverad utifrån att kärnkraftens höga lönsamhet gör den möjlig. Den är inte tänkt att kompensera för någon extern effekt associerad med produktionen av kärnkraftsel. Förutom forskningsstöd och direkt stöd till kraftproduktionen kan en industri subventioneras genom att den inte behöver ta det fulla ansvaret för de externa effekterna av sin verksamhet. I kärnkraftens fall nämns ibland ansvaret vid en eventuell kärnkraftsolycka som en sådan subvention. Utöver det skadestånd som kraftindustrin tvingas eller förmår betala vid en olycka måste i sista hand stater träda in och täcka de kostnader som uppstår. Det faktum att stater måste vara beredda att stiga in innebär en sorts subvention. Samma typ av subvention återfinns också för annan kraftproduktion och för andra industrier. Även om subventionens storlek är svår att bedöma, kan man dock konstatera att kärnkraften är den industri som har hårdast krav på sig att stå för sina egna försäkringskostnader. Samtidigt är kärnkraften tillsammans med till exempel vattenkraften och den petrokemiska industrin en av de branscher som har potential att orsaka de största ekonomiska skadorna vid en olycka. Kostnader för avfall och rivning Vi nämner ovan att de avsättningar som behöver göras för att täcka de förväntade framtida kostnaderna för att riva kärnkraften och slutförvara avfallet är tämligen modesta i jämförelse med kärnkraftens övriga kostnader. Detta påstående är baserat på en del antaganden: Reaktorn måste producera el enligt de prognoser på vilka man baserat inbetalningarna av de fonderade medlen. Om reaktorn stängs i förtid riskerar man att stå med otillräckliga fonderade medel. Kostnaderna för rivning och slutförvar måste även de följa prognosen. Till sist måste de fonderade medlen förränta sig enligt förväntningarna. För att åstadkomma det väljer man att placera den här typen av medel i säkra papper, vilket leder till en relativt låg förräntning och därmed större inbetalningar till fonden. En regering som ville känna sig riktigt trygg skulle teoretiskt kunna begära att alla de medel som behövs skulle fonderas redan då verket byggdes. På så sätt skulle man försäkra sig om att ha medel till hands för att täcka de framtida kostnaderna oavsett om reaktorn skulle stängas i förtid. Detta förfarande skulle betyda en väsentlig fördyring av reaktorn då avkastningen på fonden kan förväntas vara låg i förhållande till den avkastning investerarna skulle kräva för att ställa upp med pengarna som skulle fonderas.

5 Nya reaktorer Ny reaktor i St Petersburg I slutet av oktober inleddes gjutningarna för en femte reaktor i Sosnovy Bor, 80 km från St Petersburg. Den nya reaktorn, Leningrad 2-1, blir en VVER-1000, en rysktillverkad tryckvattenreaktor med en elektrisk effekt om 1085 MW. Som namnet antyder är reaktorn den första på en ny plats. Enligt planerna skall den stå klar 2013 och skall följas av en andra reaktor klar Förberedande arbeten för den andra reaktorn har startat. Gjutningarna beräknas komma igång under oktober månad i år. Planer finns även för en tredje och en fjärde reaktor. Totalt pågår för närvarande byggen av sju reaktorer i Ryssland, fyra VVER-1000, en RBMK-1000 (Tjernobyltyp), en natriumkyld snabbreaktor samt världens första flytande kärnkraftverk. Två nya reaktorer i Slovakien Bygget av Mochovce 3 och 4 har inletts. När de två VVER-reaktorerna står klara 2013 respektive 2014 kommer de tillsammans att producera 880 MW, vilket motsvarar en knapp fjärdedel av Slovakiens elförbrukning. Reaktorerna byggs av Slovenské Elektrárne som till två tredjedelar ägs av italienska Enel. En andra EPR i Frankrike Den andra franska EPR kommer att byggas i Penly på den franska nordkusten. EdF och GdF-Suez bygger reaktorn tillsammans. Bygget skall komma igång under 2012 och reaktorn planeras fasas in på nätet under Två EPR-byggen pågår, det ena i Finland och det andra i franska Flamanville. Ytterligare två EPR, Taishan 1 och 2 i Kina, skall börja byggas under Italien blir åter ett kärnkraftsland Den 24e februari meddelades att franska EdF och italienska Enel tillsammans kommer att göra förberedande studier för att bygga fyra reaktorer i Italien. Detta innebär en stor förändring i den italienska kärnkraftspolitiken. De italienska reaktorerna stängdes till följd av en folkomröstning Samtidigt meddelades också att Enel går in som delägare i Penly 3 med en andel om 12,5 %. Man har sedan tidigare en lika stor andel i Flamanville 3. Toshiba bygger två ABWR i Texas Toshibas amerikanska dotterbolag har fått uppdraget att bygga två ABWR vid South Texas Project. Den amerikanska tillsynsmyndigheten NRC bedömer att reaktorerna kan tas i drift 2016 respektive Redaktion Daniel Westlén Vattenfall Research & Development AB Stockholm , Kontakt: Lars Wrangensten Elforsk AB Programområde El- och Värmeproduktion Stockholm , layout: Mio Nylén formiograf Notiser Sydafrika stoppar kärnkraftsutbyggnaden Det sydafrikanska energibolaget Eskom har beslutat avbryta upphandlingen av den tryckvattenreaktor som pågått en tid. Skälet är investeringens storlek. Därmed lägger man programmet Nuclear 1 på is. Programmet, som omfattade bygget av 4000 MWe kärnkraft i Kapprovinsen under åren , skulle utgöra ett första steg i en utbyggnad av den sydafrikanska kärnkraften från fem till tjugofem procent av elproduktionen. Den sydafrikanska regeringen har uttalat att man stödjer beslutet, men att man ämnar öka andelen kärnkraft i elproduktionen för att komma tillrätta med koldioxidutsläppen och för att diversifiera elproduktionen. Japan Steel Works tredubblar kapaciteten Japan Steel Works är idag världens enda leverantör av smidda komponenter över 500 ton, så som stora reaktorkärl. I dagsläget kan man producera fyra reaktorkärl per år. Men, i början av december meddelade man att kapaciteten kommer att trefaldigas så att man från 2012 kommer att kunna producera tolv reaktorkärl årligen. Foto: Japan Steel Works

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Nystart för kärnkraftsutbyggnaden i världen Carl-Erik Wikdahl Energikommunikation AB Kärnkraft har jag sysslat med i hela mitt yrkesverksamma

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 2 SEPTEMBER 2008 Det var länge sedan det hände så mycket spännande samtidigt inom kärnkraftsbranschen som det gör nu. I

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år 2014-01-14 2014-01-16 Page 1 Det som ger oss problem är inte vad vi inte vet utan vad vi är helt övertygade om, men som visar sig

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 4 MAJ 2009 För närvarande händer mycket inom kärnkraftområdet, bl a på grund av en ökande medvetenhet om att kärnkraft

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 5 AUGUSTI 2009 I mars skrev vi om hur kostnaderna för att bygga nya reaktorer stigit kraftigt under slutet av högkonjunkturen.

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Moderna reaktorer. Nummer 1 Mars 2010 Årgång 23 ISSN 1101-5268 ISRN KSU AGR B 10/1 SE

Moderna reaktorer. Nummer 1 Mars 2010 Årgång 23 ISSN 1101-5268 ISRN KSU AGR B 10/1 SE Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 Mars 2010 Årgång 23 Sekretariat/distribution

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp Jens Bjöörn Mot en solekonomi Solekonomi Resurs-, och systemeffektivitet Hög Traditionell energiproduktion Ändliga resurser och hög miljöbelastning CHP Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Moderna reaktorer. Världens två första kommersiella kärnkraftverk startade i USA år 1960. Nu, drygt femtio år. 2:a omarbetade upplagan

Moderna reaktorer. Världens två första kommersiella kärnkraftverk startade i USA år 1960. Nu, drygt femtio år. 2:a omarbetade upplagan Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 Juni 2012 Årgång 25 Sekretariat/distribution

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? 1/7 Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? En rapport av EME Analys, Stockholm den 26 november 27 2/7 Låg total tillgänglighet Nedanstående diagram visar att Finland har ett

Läs mer

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004 En majoritet i Köpenhamn är för kärnkraft För första gången säger en majoritet, 54 %, av invånarna i Köpenhamn att man

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

SKGS Vad kostar kraften? Indikativ beräkning av kostnader för ny kraft exkl. styrmedel och skatter

SKGS Vad kostar kraften? Indikativ beräkning av kostnader för ny kraft exkl. styrmedel och skatter SKGS Vad kostar kraften? 29 april 2010 Konfidentiellt Valuation & Strategy Innehåll Sida 1 Sammanfattning 1 2 Uppdraget mål och syfte 3 3 Beräkningsförutsättningar, metod och scenarier 5 4 Karakteristika

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 7 MARS 2010 Ett händelserikt kärnkraftsår avslutades med att Ignalina 2 stängdes för gott i december 2009. Ytterligare

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Ny ekonomisk forskning

Ny ekonomisk forskning Ny ekonomisk forskning Nyheter från IFN nr 9 2013 Marknadsmakt minskar incitament att investera i kärnkraft av Sven-Olof Fridolfsson Sven-Olof Fridolfsson Diskussionen om kärnkraft fokuserar mestadels

Läs mer

Fortsat satsning i vedvarende energi

Fortsat satsning i vedvarende energi Fortsat satsning i vedvarende energi Hans von Uthmann vvd, Vattenfall AB Chef Vattenfall Norden 6 oktober 2006 Stark position i norra och centrala Europa Danmark 6 TWh elproduktion 6 TWh värmeproduktion

Läs mer

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015 Förslag till förbättring av Andelstorget. Vid föreningsstämmorna 2013 och 2014 motionerades om förmedling av andelar i föreningen. 2013 års motion bifölls vilket hittills resulterat i att en kolumn med

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26 Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 6 % bidrag 28-11-26 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 28-11-26 26282 Författare Uppdragsnamn Jenny Edfast, Claes

Läs mer

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området av Ingvar Persson, sakkunnig i Kärnavfallsrådet och f.d chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion 1 Tidigare händelser som satt särskilda

Läs mer

Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken

Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken Jorma Aurela Överingenjör Arbets- och näringsministeriet Energiavdelningen 25 Januari 2011 Elforsk, Stockholm Finlands energipolitik och praxis

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Stockholm, 2010-10-28 Daniel Welander, Vattenfall Power Consultant Fjärrvärme

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Vattenkraften i kraftsystemet

Vattenkraften i kraftsystemet Vattenkraften i kraftsystemet Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för Kraftproduktion 2011-04-05 Energimyndighetens uppdrag: Genomföra den nationella energipolitiken genom att arbeta för ett tryggt, miljövänligt

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Kärnkraften nu och i framtiden. I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21

Kärnkraften nu och i framtiden. I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21 Kärnkraften nu och i framtiden I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 18 DECEMBER 2012 År 2011 var ett motigt år för kärnkraften både i Sverige (turbinproblem på Oskarshamn och Ringhalsbranden) och världen

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Klar 14 december 2012

Klar 14 december 2012 Daniel Barr Översyn av bl.a. beräkning av avgifter och riskavsättningen 1. Ta ett samlat grepp på de risker och osäkerheter som finns i finansieringssystemet. 2. Analysera dessa osäkerheter och bedöma

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 Efter att medierna presenterat rubriker som att "kärnkraften på väg att slå produktionsrekord", kom regeringens ödesdigra

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Utveckling eller avveckling

Utveckling eller avveckling Bakgrund utges av analysgruppen vid KSU Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Sekretariat/distribution E-post: rog@ksu.se Internet:

Läs mer

Investeringsenkät 2009

Investeringsenkät 2009 SVE1 v1. 5-12-22 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Produktion Folke Sjöbohm 8-677 26 97, 7-419 26 97 folke.sjobohm@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (9) Datum 9-6-8 Investeringsenkät 9 Sammanfattning Energiinvesteringar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer