kvarvarande balkongen som därmed blev uppvärmd bostadsyta. Nya balkonger monterades med pelare i framkant. Kallt drag vintertid
|
|
- Kurt Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FASADER När 200 av 600 lägenheter rustats upp klagade de boende över kalldrag. Klimatskalet läcksöktes och visade att problemet låg i själva konstruktionen. Renoveringen gjorde halt och expertis togs in för att ta fram effektivare åtgärder. Läckande klimatskal krävde effektivare åtgärder Av per karnehed, Karnehed Design & Construction AB När det finns ett underhållseller renoveringsbehov för tak, fönster, fasad eller ventilation kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att göra en grundläggande analys av fastigheten innan någon åtgärd genomförs. Genom att provtrycka, termografera, fuktmäta och sedan använda de uppmätta värdena i ett beräkningsprogram, som VIP-Energy eller IDA ICE, kan utvecklingspotentialen för fastigheten på allvar diskuteras. I nyproduktion sker detta regelmässigt, medan det för renoveringsprojekt endast förekommer i undantagsfall. I denna artikel ska vi presentera ett antal goda exempel där teorierna visar sig fungera även i praktiken. Nya balkonger monterades Under år 2008 projekterades en omfattande upprustning av cirka 600 lägenheter byggda omkring år 1970 i Västerhaninge. Husen är i två till fyra plan där stommen är platsgjuten av betong medan fasaderna har stående lättbetongplank och utfackningsväggar med träreglar vid balkongpartierna. Några fastigheter har platta på mark medan andra har källare. Genom tilläggsisolering med 100 mm respektive 150 mm EPS och tunnputs, kompletterande utfackning med isolering vid balkongpartier, fönsterbyte från tvåglas till treglas med U=1,1 W/m 2 K, lösull på vindarna och justering av ventilation och uppvärmningssystem, visade de teoretiska beräkningarna att energibehovet skulle minska från drygt 190 kwh/kvm år till drygt 100 kwh/kvm år. Åtgärderna utfördes omsorgsfullt. Köldbryggor såsom indragna balkonger med tillhörande balkongskärmar kapades av i fasadlivet samtidigt som vardagsrummets yta utökades med den kvarvarande balkongen som därmed blev uppvärmd bostadsyta. Nya balkonger med köldbryggebrytande infästningar monterades med pelare i framkant. Kallt drag vintertid Under åren 2009 och 2010 renoverades cirka 200 lägenheter på detta sätt. Problemet var bara att i vissa lägenheter var det riktigt kallt eftersom det vid golvlister, taklister, runt fönster och mot ytterväggar drog kallt under vintern. För att tillgodose hyresgästernas komfortbehov justerades framledningstemperaturen till radiatorerna upp vilket resulterade i att vissa lägenheter hade övervärme som de ventilerade bort genom att öppna fönster, medan andra fortfarande hade låga temperaturer inomhus trots fullt öppna termostater i radiatorerna. De inblandade parterna i byggprojektet enades i detta läge om att tillkalla en oberoende expert på klimatskal för att försöka hitta orsaker och ta fram åtgärdsförslag för de resterande 400 lägenheterna. Helt trapphus provtrycktes Under vintern 2010/2011 utfördes en omfattande inventering av området där fokus lades på de kvarvarande fastigheterna som stod i tur för renoveringen. Genom att läcksöka klimatskalet kunde ett antal avgörande faktorer för värme-, fukt- och komfortproblematiken kartläggas. Med en kraftig provtryckningsutrustning kunde hela trapphus med upp till nio lägenheter undersökas i ett svep. Tiden på plats och störningen för hyresgästerna kunde på så sätt hållas så låg FÖRFATTAREN Per Karnehed är civilingenjör vägoch vatten, Chalmers. Idag driver han en egen konsultfirma med inriktning på energieffektivitet, fuktsäkerhet och tester av klimatskal. som möjligt, samtidigt som generella brister kunde registreras relativt snabbt. Förståelse fanns Sedan vidtog ett svårare jobb, nämligen att omvandla de teoretiska kunskaperna gällande U-värden, köldbryggor, lufttäthet och fuktsäkerhet till användbara instruktioner för hantverkarna. Eftersom projektet var mitt uppe i produktion och alla kostnader redan var budgeterade var det ett delikat problem att hitta produktionsmetoder och arbetssätt som var kostnadseffektiva. Men alla inblandade parter hade även insett att resultatet från den första etappen med 200 lägenheter inte var något som kunde upprepas i de kvarvarande 400 lägenheterna. Därför fanns engagemanget och förståelsen för de föreslagna lösningarna när de presenterades. Teoretiska beräkningar Teoretiska beräkningar för diffusion av vattenånga och transport av värme, U- värden, förutsätter att den betraktade konstruktionsdelen är lufttät. Lufttätheten benämns ofta som konvektionsspärr. Sedan drygt 40 år har i Sverige den in- Fortsättning s. 26 P 24 husbyggaren nr 4 B 2012
2 Låghusen i Västerhaninge. Foto: Per Karnehed Tornhusen i Västerhaninge. Foto: Per Karnehed P vändiga plastfolien betraktats som typlösning för att bygga diffusions- och konvektionstätt. PE-folien hamnar då på den varma sidan i konstruktionen när vi bygger bostäder som har en genomsnittlig inomhustemperatur på grader Celsius. Av bara farten hamnar då även konvektionsspärren på samma ställe. Detta fungerar och är helt korrekt byggnadstekniskt. Om ångspärren täcker 99 procent av ytan, kommer den att bromsa 99 procent av fukttransporten. Bristen på en (1) procent brukar i regel inte medföra några problem betraktat som ren diffusion av vattenånga. Däremot blir dessa en (1) procent hål i klimatskalet ofta ett problem ur konvektionssynpunkt, eftersom tryckskillnaden mellan inomhus- och utomhusklimat under den kalla årstiden är betydande. Och konvektion är en masstransportör av fukt i en konstruktion. När varm och fuktig luft läcker ut i klimatskalet kan vattenångan kondensera på kalla delar och på kort tid kan denna fukt orsaka skador i konstruktionen. Undertryck i lägenheter Vanligtvis är ventilationssystem i Sverige inställda för att ge 5 10 Pa undertryck i lägenheterna. Undertrycket motiveras med att vi inte vill riskera att fuktig luft trycks ut i konstruktionen. Detta synsätt gör däremot att utomhusluft ofrivilligt läcker in genom otäta byggnadsdelar och filtreras genom byggmaterialet. Det kan vara intressant att fundera hur stor del av inomhusluften som vi andas in som faktiskt filtreras genom isoleringen i klimatskalet. Under uppvärmningssäsongen kommer därför kall utomhusluft att sugas in genom sprickor, glipor och otätheter i klimatskalet. Blåser det en medelvind på 4 m/s uppstår ett tryck på fastighetens lovartssida om +10 Pa vilket gör att ännu mer kall luft trycks in genom otätheterna. På läsidan läcker samtidigt varm, fuktig luft ut genom konstruktionen eftersom suget utomhus beroende på vinden uppgår till -10 Pa. Vid kraftigare byar ökar krafterna kvadratiskt och vid 9 m/s är trycket orsakat av vinden 50 Pa respektive -50 Pa, det vill säga samma som normalt används vid provtryckning av fastigheter. Färdig otät innersmyg. Foto: Per Karnehed Problem med konstruktionen I fallet med Akelius fastigheter byttes fönstren ut och de nya flyttades ut cirka 100 mm för att behålla det ursprungliga smygdjupet på fasadens utsida. Även köldbryggorna minskar när fönsterkarmens anliggningsyta mot lättbetongen minskar. Infästningen av fönstren skedde därför med stålvinklar och hålband utanpå den gamla fasaden. Under fasadrenoveringen tätades sprickor och skarvar i lättbetongplanken med mjukfog innan cellplastisoleringen helklistrades mot fasaden. Fogskum, isoleringsdrev, fogband, svällister och andra hjälpmedel användes i stor omfattning redan under originalrenoveringen. Vid den första inventeringen kunde vi däremot konstatera att klimatskalets lufttäthet var bristfällig trots alla hjälpmedel och att ett omvälvande angreppssätt behövdes. Det var inte små detaljer i montering eller handhavandet som var orsaken utan ett konstruktionsproblem som projektörer och fastighetsägare inte hade kalkylerat med. Erfarenhet av plusenergihus Under år 2009 genomfördes ett pilotprojekt i Linköping, Finnängen, med att omvandla ett ordinärt enfamiljshus, ett enplans Myresjöhus från år 1976 med källare, boyta kvm, till ett plusenergihus. Under projektet tillkom även ett åttakantigt vardagsrum/uppehållsrum med ny entré på drygt 50 kvm. Uppvärmningsbehovet för fastigheten var kwh/år, tappvarmvatten kwh/år och hushållsel inklusive fastighetsel cirka kwh/år. Eftersom varken diffusionsskyddet eller konvektionsspärren i form av en plastfolie på insidan var tät, användes ett lufttätt, diffusionsöppet stomskydd på utsidan av den befintliga stommen samt ovansidan på takets äldre utsida för att Fortsättning s. 28 P 26 husbyggaren nr 4 B 2012
3 Fönster invändigt med fogskum. Foto: Per Karnehed Fönster utvändigt med fogskum. Foto: Per Karnehed P sänka luftläckaget i klimatskalet från 3,00 l/s m 2 till 0,15 l/s m Efter att ha kontrollerat lufttätheten med provtryckning enligt EN med tillhörande läcksökning, tilläggsisolerades huset med 300 mm EPS λ=0,031 W/ mk under mark och ovanpå takstolarna samt 250 mm på fasaden. Levererar överskottsel Genom en sinnrik ackumulatortank kopplad till en värmepump (COP 4,5) med markslinga, ett roterande FTX-aggregat, 15 kvm solvärme och 70 kvm solkraft på taket, har energibehovet sjunkit till kwh/år inklusive hushållsel medan elproduktionen uppgår till kwh per år. Huset har under år 2011 levererat ett överskott på kwh i form av elektricitet som den lokala leverantören Utsikt köper. Fastigheten ges månadsnettodebitering som i praktiken tar bort behovet av att ha en egen batteribank för att utjämna dygnsvariationen i elkonsumtion och elproduktion. Elsystemet gynnas eftersom ett högre elbehov föreligger dagtid då solen lyser samtidigt som värdet på solelen för kunden blir cirka 1,4 kronor per kwh när elpris, energiskatt, nätavgift och moms räknas in. Förbrukning och prestanda motsvarar de teoretiska beräkningar som utfördes innan projektstart och fastigheten är Sveriges andra plusenergihus efter Karin Adalberths egna Villa Åkarp, och det nordligaste, samt det första plusenergihuset i Sverige som skapats genom en energirenovering. Projektet erhöll även ett miljöpris 2010 av Bixia som stödjer småskalig elproduktion. I artikeln Äldre hus blir energisnåla med välkända åtgärder i Husbyggaren nr beskrivs tankarna i projektet och utförandet under byggskedet. Invändiga sprickor. Foto: Per Karnehed Simuleringsprogram ger värden Metoderna som användes för Finnängen har använts i Nordamerika för att fuktskydda träregelstommar sedan år Omfattande tester på klimatskal med fönster, genomföringar och anslutningsdetaljer utfördes även på SP i Borås, i Trondheim hos Sintef samt i laboratorier i Tyskland åren Fokus hos dessa tester låg inte på lufttäthet, men lufttäthet visade sig vara nyckeln till att få vädertäta och fuktsäkra konstruktioner. Beräkningsprogrammet Wufi har även det sitt ursprung i Nordamerika där Oak Ridge National Lab saknade ett verktyg för att göra dynamiska fuktberäkningar i väggkonstruktioner under 1990-talet. Uppdraget att ta fram ett beräkningsverktyg gavs därför till Fraunhofer Institut i Tyskland som utan att riktigt förstå tilllämpningsområdet löste de matematiska formler som amerikanarna inte fick till. Resultatet blev Wufi, som nu finns i sin 5:e upplaga samt även i tredimensionell form där hela fastigheter kan simuleras. Detta starka simuleringsprogram gör att värme och fukt kan beräknas i konstruktioner baserat på en mängd parametrar. Simuleringen sker sedan under till exempel en femårsperiod där byggnadens geografiska läge samt exponering mot sol, väder och vind beräknas i tidssteg om till exempel en timme. Beräkningarna har naturligtvis sina begränsningar, men många uppföljningar av både konkreta objekt samt klimattester i fält har visat att om indata är korrekt så stämmer beräkningarna med de värden som kan mätas i konstruktionerna efter flera års uppföljning. Uppskalning av lufttätning Resultatet för Finnängen i Linköping visade att en lufttätning av klimatskalet på utsidan av den befintliga stommen faktiskt fungerar även i praktiken. Laboratorietester visar att tekniken med vädertätning av stommens utsida fungerar över tid i kombination med träregelstomme, fönster, genomföringar, infästningar och andra vanliga detaljer som visat sig svåra att i praktiken få lufttäta eller fuktsäkra. Beräkningar i Wufi visar även att konstruktioner kan simuleras med avseende på fukt- och värmetransport. Dessa tre faktorer var avgörande för att våga skala upp utförandet till Akelius fastigheter i Västerhaninge och tillämpa erfarenheterna utifrån de förutsättningar som fanns på bygget. 28 husbyggaren nr 4 B 2012
4 Då projektet var en delad entreprenad med flera inblandade aktörer blev det viktigt att dra gränser men även att samarbeta på ett smidigt sätt. Eftersom budgeten för projektet redan var uppställd, valdes att försöka genomföra partiella åtgärder på fasadens och takets utsida där de största bristerna kunde detekteras vid den första inventeringen. IR golvsockel. IR takvinkel. Tapeten höll emot Ursprunget till det kalldrag som många av hyresgästerna upplevde i de renoverade lägenheterna spårades till utvändiga bjälklagskanter, utvändiga skarvar i lättbetongplanken, fönsteranslutningar, sockelanslutningar, anslutning av utfackningsvägg samt konstruktionens anslutning mot det översta betongbjälklaget vid takfot. Det mest förvånande för de inblandade parterna var att lättbetongväggen transporterade luft inne i väggarna så långt bort från de ursprungliga otätheterna som den faktiskt gjorde. Kalldraget i de renoverade lägenheterna orsakades inte av hål rakt genom konstruktionen utan trycket byggdes upp inuti hela väggen. Det faktum som blev uppenbart var att lufttätheten i den befintliga konstruktionen utgjordes av den invändiga tapeten. Varken utvändig puts, cellplastisolering, heltäckande klisterbruk, mjukfogning av skarvarna mellan lättbetongplanken eller en invändig mjukfogning av fönsterkarmen mot lättbetongen var tillräckligt för att få konstruktionen lufttät. Under ett par veckors tid utarbetades ett komplett åtgärdspaket för fastighe- Fortsättning s. 30 P Komplettering i stomme. Foto: Per Karnehed Lufttätning av lättbetongskarvar. Foto: Per Karnehed Lufttätning utvändigt av takfot. Foto: Per Karnehed Robust fästblock för fönsterbleck. Foto: Per Karnehed Ny balkongvägg. Foto: Per Karnehed nr 4 B 2012 husbyggaren 29
5 Spricka under fönster. Foto: Per Karnehed Takanslutning original. Foto: Per Karnehed P ternas klimatskal. Sedan startades entreprenaden om och täta kontroller på arbetsplats utfördes där små justeringar diskuterades och tillämpades direkt i produktion. Handlingarna som togs fram utmynnade i instruktiva bilder och enkla skisser. Klimatskalet håller tätt Dessa åtgärder har under år 2011 genomförts på drygt 15 huskroppar med totalt 200 lägenheter i området. Vid efterföljande provtryckning och läcksökning kunde det konstateras att klimatskalet har blivit mycket lufttätt. Beroende på vilken area som det uppmätta luftläckaget fördelas på samt hur noggrant tilluftsventiler och luftkanaler tätas, fås lite olika värden på lufttätheten. Klimatskalet duger nu som bas för ett passivhus, det vill säga byggnaderna har ett luftläckage understigande 0,3 l/s kvm omslutande klimatskal vid 50Pa tryckskillnad. I stort sett allt kalldrag vid fönster, golv- och takvinklar har upphört. I en trappuppgång med tre våningsplan med totalt sex lägenheter uppmättes ett undertryck på 40 Pa beroende på att frånluftsfläkten inte ställts om till tryckstyrning utan lämnats kvar i sitt ursprungliga läge med ett flöde baserat på ett otätt klimatskal. De boende klagade på att den hyresgäst som öppnade spaltventilen i fönstret fick ett visslande ljud på köpet eftersom alla andra hade stängt sina tilluftsventiler! Ersatte fjärrvärme med bergvärme Både arbetsledning men framför allt hantverkarna som deltar i projektet har i många fall fått ett nytt förhållningssätt till betydelsen av olika moment. Utvändig fönstertätning mot fasad. Foto: Per Karnehed Att montera skivor, klämma plastfolien mellan reglar eller mjukfoga var för de flesta tillräckligt innan de fick se uppföljningen i projektet. Redan nu har de inblandade parterna utfört provtryckning och läckagesökning innan ombyggnader genomförs i andra projekt som de driver. Goda exempel sprids på så sätt vidare till fler personer. Akelius har för det aktuella projektet planerat att koppla bort sig från fjärrvärmenätet och ersätta detta med bergvärmepumpar. Den nu genomförda uppgraderingen av klimatskalet har varit en förutsättning för att minska effektbehovet och samtidigt kunna ge de boende den utlovade inomhustemperaturen. Som en bieffekt av ett lufttätt klimatskal har klagomålen från de boende gällande kalldrag, ojämna temperaturer och liknande minskat i de lägenheter där klimatskalet lufttätats på utsidan under år Lufttätning inifrån Just nu pågår en analys och utprovning för att hitta bäst metod för att åtgärda de första 200 lägenheterna där klimatskalet inte kan anses vara tillräckligt lufttätt och där de boende har komfortproblem. Eftersom mark, fasad och tak är nygjorda, försöker vi hitta långsiktiga metoder för att åtgärda lufttätheten från lägenheternas insida. Ett alternativ är att ersätta den invän- Fortsättning s. 32 P 30 husbyggaren nr 4 B 2012
6 P diga mjukfogen med en lufttätande tejp. Metoden har testats i samband med ett fönsterbyte i ett miljonprogramsområde år 2011 (se nästa artikel i detta nummer av Husbyggaren). Nio stycken av Akelius 200 lägenheter i Västerhaninge som renoverades i den första inte helt lyckade omgången, testas därför på olika sätt med lufttätning från insidan. En kombination med spackling i fönstersmygar med gipsputs, tejpning och komplettering av äldre utfackningsväggar vid balkongpartiet med ny PE-folie som ansluts helt lufttätt till befintliga innerväggar, golv och tak genomförs nu och en utvärdering pågår i skrivande stund. Lufttätheten i de åtgärdade lägenheterna har blivit märkbart bättre och Akelius har för avsikt att tillämpa dessa metoder för resterande 190 lägenheter i det aktuella området. Lufttäthet avgörande Med de krav som ställs av politiker om att energibehovet för fastigheter kopplat till att koldioxidutsläppen ska minska, är energiförsörjningen av fastigheter en intressant fråga. Eftersom cirka procent av samhällets hela energiproduktion levereras till just fastigheter finns här en förbättringspotential. Några av åtgärderna i klimatskalet som redovisas ovan har reducerat energibehovet med mellan procent genom beprövad teknik. Det som har visat sig viktigt är att fokusera på lufttätheten och fuktsäkerheten. Sedan är det enklare att få ett fungerande klimatskal där de teoretiska beräkningarna för U-värden och diffusion verkligen stämmer. Plana solceller Taken på fastigheter utgör en utmärkt potential för solkraft. Med detta avses plana solpaneler som producerar elektricitet. Instrålningen i Sverige är faktiskt lika stor som för Tyskland och det är bara lutningen mot horisonten som behöver varieras för olika geografisk placering på tak i Sverige. Utspridningen över tid är där emot olika. Solpaneler är vidare effektiva i diffust ljus, det vill säga när det är molnigt, och eftersom det regnar i snitt varannan vecka i Sverige blir de även självrengörande till skillnad mot om de placeras i Sahara. Utvändig lufttätning mellan utfackning betong och lättbetong. Foto: Per Karnehed Om en takyta mot söder med 45 graders lutning utnyttjas för 40 kvm solpaneler kommer cirka kwh elektricitet att levereras under ett år i Östergötland. Maximal effekt fås redan i mars, då denna teknik gynnas av kyla, mest energi erhålls i maj-juni. Om en familj i villan köper kwh hushållsel i normalfallet kommer anläggningen på taket att göra dem självförsörjande från februari till oktober. Under november, december och januari behövs däremot ett tillskott från nätleverantören. Årsnetto blir däremot noll, det vill säga hushållet och fastigheten blir självförsörjande på elektricitet. För att få ett ordentligt genomslag hos fastighetsägare behövs nettodebitering och helst årsnettodebitering. Detta är en rent politisk fråga eftersom tekniken som finns för elproduktion och matning till nätet är löst. En fastighet som genomgått en renovering av klimatskalet kan med solkraft bli helt självförsörjande på värme och elektricitet, inklusive hushållsel, om viljan finns. Fastigheten får ett utmärkt inomhusklimat, blir tyst och ombonat, klarar vinterstormar utan temperaturfall eller komfortproblem och är fuktsäker över tid. Låga driftskostnader Lärdomen i dessa projekt har varit att det går att få energislukande byggnader att bli plusenergihus om viljan finns. Med ett långsiktigt ägande kan det vara en fördel att ta reda på fastighetens aktuella status. Det görs med provtryckning, läcksökning, fuktmätning och inventering av byggnaden och dess tekniska system. Därefter kan alternativa renoveringsprogram tas fram där det bästa alternativet är ett plusenergihus. Utvändig lufttätning. Foto: Per Karnehed Sedan görs kompromisser och aktiva val av byggherren som leder fram till beslut om de åtgärder som anses vara ekonomiskt försvarbara och tekniskt lämpliga för den aktuella fastigheten. I fallet solkraft ligger återbetalningstiden för en anläggning i bra läge just nu på cirka tio år och livslängden garanteras till 25+ år, men det finns exempel på anläggningar som är äldre än så som fungerat felfritt och utan degradering. Solkraft kombinerat med ett uppgraderat och kontrollerat klimatskal ger fastighetsägaren en robust, långlivad och kostnadseffektiv fastighet. Intäkterna är oftast givna på förhand, så det är i låga driftskostnader som en stor vinst finns att hämta. De boende uppskattar å sin sida sannolikt den höga boendekomforten som fås i passivhus och som bonus blir deras ekologiska avtryck betydligt lägre än innan renoveringen. D Fotnot: För detaljerad information om pilotprojektet i Finnängen, Linköping, se 32 husbyggaren nr 4 B 2012
Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen
Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert
Läs merProvtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson
Gudö 3:551 2015-10-20 Sid 1 av 7 av klimatskal Gudö 3:551 Uppdragsgivare: Stefan Evertson 2015-10-20 Sid 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Lufttäthet 4 Redovisning av lufttäthet 4
Läs merEnergieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns
Läs merVarför luften inte ska ta vägen genom väggen
Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar
Läs merBilaga H. Konstruktiv utformning
82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst
Läs merEnergisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker
Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla
Läs merTA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25
TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation
Läs merVem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?
Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?
Läs merSolfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg
Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning
Läs merBYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT
BYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT ISOLERA INÅT OM FASADEN ÄR VACKER OCH VÄRD ATT BEVARA Väljer du att isolera ytterväggen inåt finns två sätt: med Vägg-/Bjälklagsskiva Trä som beskrivs
Läs merHur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet
1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram
Läs merRenovering och tilläggsisolering
Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda
Läs merAtt renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde
Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2
Läs mer2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!
Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion
Läs merFuktsäkra konstruktioner
Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna
Läs merOmbyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?
Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Hans Eek Juli 2011 Framtida krav på koldioxideffektivt byggande Byggnaderna står för 50% av utsläppen av
Läs merInverkan av skruvhål i PE-folie i vägg med WarmFiber cellulosa lösullsisolering
2012-08-02 1(5) Goodfeel / Epro Europe AB Jan Eric Riedel Maskingatan 2A 504 62 BORÅS Inverkan av skruvhål i PE-folie i vägg med WarmFiber cellulosa lösullsisolering Bakgrund I syfte att kvantifiera betydelsen
Läs merUtvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus
Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.
Läs merGällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen 13 kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover.
Datum 008-0-08 Sida () Hej Anders Gällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover. Fastighetens belägenhet i sig med
Läs merOmbyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola
Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad
Läs merFuktsäkra putsade fasader
Fuktsäkra putsade fasader Vi har lösningen! Aquapanel Outdoor I ett villaområde utanför Malmö renoverar Malmö Mur och Puts AB fuktskadade fasader på tio villor byggda så sent som 1999. Sedan de gamla fasaderna
Läs merMurverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:
Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning
Läs merRESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET
RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET 1 2005-05-28 RESARO's pågående byggprojekt: VENDELSÖ Tvåplansvilla i souterräng. Del 2 Dörr- och fönsteröppningarna har en smyg på ca 100
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25
Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merDITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS
DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär
Läs merBilaga G Indata Energiberäkningar
Bilaga G Indata Energiberäkningar Reviderad 2011-05-13 med avseende på värmeledningstal för lättbetong, vilket resulterar i ett högre U-värde för några av fasaderna och en något högre energianvändning.
Läs merFukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås
Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga
Läs merBRF Svalboet Energimätningar och termografering
BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295
Utgåva 1:1 2014-02-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:295 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merENERGIDEKLARATION BRF Friheten
2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark
Läs merResultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet
Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga
Läs merEnergideklaration av Visby Renen 4
Sida 1 av 5 Energideklaration av Visby Renen 4 SAMMANFATTNING Dokumentet beskriver de beräknade åtgärdsförslag som tagits fram i samband med energideklaration av byggnaden på fastigheten Visby Renen 4.
Läs merMONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt
MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten
Läs merTERMOGRAFERING AV FÖNSTER
RAPPORT TERMOGRAFERING AV FÖNSTER - BRF BERGUVEN, MALMÖ SLUTRAPPORT Uppdrag 266215, Brf Berguven - termografering Titel på rapport: Termografering av fönster Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare:
Läs merAtt tilläggsisolera. swedisol.se
Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största
Läs merEva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se
Eva Gustafsson Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Västervik 2015-11-12 Lite fuktteori Tilläggsisolering generellt Renovering och tilläggsisolering
Läs merEnergi i Brogården. Linda Martinsson, Skanska, 2013-12-05. Publik information
Energi i Brogården Linda Martinsson, Skanska, 2013-12-05 Brogården En lång process och utveckling Brogården Energimål Gäller vintern 2009-10, c:a 3,5 C kallare än normal vinter. Ur Brogården med fokus
Läs merBehövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner?
Behövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner? Per Karnehed Civilingenjör VoV -92, praktisk byggfysiker Certifierad Energiexpert, Passivhusbyggare, Diplomerad Fuktsakkunnig, RBK-auktoriserad,
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2
Utgåva 1:1 2015-02-09 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blåklockan 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merUppvärmning av flerbostadshus
Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende
Läs merBoverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning
Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.
Läs merBRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11
TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45
Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merDetta vill jag få sagt!
Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få
Läs merFrillesås passivhusen blir vardagliga
Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet
Läs merHSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER
HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1
Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1
Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merSolkraft & Plusenergi
-Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens
Läs merLågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth
Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar
Läs merMILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se
MILJÖBYGGSYSTEM Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden :: ISOCELL MILJÖBYGGSYSTEM - Tätskikt & Cellulosaisolering Med ISOCELL miljöbyggsystem går
Läs merPlåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2
2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla.
Läs mer2010-11-08. Sven-Olof Klasson
Sven-Olof Klasson Espedalen Espedalen Bovärdar Antal Åldersstruktur hyresgäster Espedalen 2010 120 103 100 80 73 60 58 52 50 63 59 51 40 28 20 19 6 0 0-6 7-16 17-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20
Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION
Läs merRENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö
Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt
Läs merEnergieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!
Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Hållbar utveckling Väst -regionalt energikontor för Västra Götaland Lisa Ossman, tf Verksamhetsledare lisa.ossman@hallbarutvecklingvast.se,
Läs merKlimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö
Klimatskalets betydelse för energianvändningen Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö eva-lotta.kurkinen@ri.se 82 Energianvändning i byggnaden Värme/Kyla Varmvatten Ventilation Belysning Hushållsel
Läs merEnergirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult
Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad
Läs mer3M Flexible Air Sealing Tape. Lufttätning av. i alla väder. fastigheter. oavsett årstid
fastigheter Lufttätning av i alla väder oavsett årstid Minskad energiförbrukning Visste du att svenska hus förlorar en betydande del av sin värme genom luftläckage? Med 3M 0E FAST F kan du snabbt och enkelt
Läs merÅvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket
Totalmetodiken Kortrapport av Etapp 1 Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Gamla Byn AB Ramböll Sverige AB april 2014 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket
Läs merSolavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS
RÅDGIVANDE REFERENS Solavskärmning I takt med att våra byggnader blir allt mer välisolerade och energieffektiva, uppstår ibland konflikter med solvärmelaster som blir besvärande för lokalernas användare
Läs merErfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.
Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,
Läs merENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?
ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera
Läs merBrogården miljonhusen blir passiva
Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet
Läs merTak Ventilerat, dvs med vind
Ventilerat, dvs med vind Missfärgning, mögel, på yttertakspanelen 1 (av 2!) Igensatt vindsventilation, ofta i kombination med otillräcklig bostadsventilation Skadan syns relativt jämnt spridd över utrymmet.
Läs merEnergihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Läs merVindsutrymmen Allmänna råd
Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,
Läs merStenhus. I samarbete med
Stenhus I samarbete med Vi hjälper dig (att hitta) hem Att köpa ett nytt hus är en stor affär en av livets största. Detta ställer väldigt höga krav på oss som leverantör. Att vi håller vad vi lovar och
Läs merPlusenergihus i Harplinge
SABOs Energikick i Göteborg 5-6 november 2013 Plusenergihus i Harplinge Ett flerbostadshus HFAB++ med 8 lägenheter byggt med plusenergiteknik för att på årsbasis producera mer energi än vad huset förbrukar
Läs merEnergiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem
Energiberäkna och spara energi Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem 1 2 Sunda system och produkter för hållbart byggande Inledning Weber värnar om traditionen med putsprodukter baserade på naturmaterial
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362
Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Angelstads-Kärragården 1:29
Utgåva 1:1 2012-05-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Angelstads-Kärragården 1:29 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merMaratonvägen Ombyggnation i Halmstad
Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen 579 lgh Den nya tidens hyresrätt 1 Byggmöte 18 november i Göteborg Maratonvägen Ett miljonprogramsområde i Halmstad 21 huskroppar med totalt 579 lägenheter
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Broby 2:4
Utgåva 1:1 2012-08-10 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Broby 2:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION
Läs merABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY
Avdelning Marknad Handläggare ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY Energideklaration/analys/besiktning Bysättra 1:2 o 3:1 I enlighet med vår uppgörelse har Energideklaration/analys/besiktning
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tegsnäset 1:57
Utgåva 1:1 2013-06-26 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tegsnäset 1:57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merVILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter
VILLA SOLGLÄNTAN Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter VILLA SOLGLÄNTAN Villa Solgläntan är ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter. Huset är ett traditionellt
Läs merENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN
ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9
Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merVÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00
VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00 Plats: Norrmalmskyrkan, Norrtullsgatan 37. Vi har tidigare lovat att hålla ett informationsmöte om kommande renoveringar av tak, fasader
Läs merSå tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus
Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus Åke Blomsterberg WSP Environmental & LTH Energi och ByggnadsDesign 2014-06-10 Renovering flerbostadshus Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter
Läs merBättre inomhusklimat med SmartFront
Bättre inomhusklimat med SmartFront SmartFront är en patenterad metod för uppgradering av fasad, ventilation och fönster på befintliga fastigheter. Installationen ger en betydande energibesparing och en
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36
Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Visby Mullvaden 26
Utgåva 1:1 2012-08-30 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Visby Mullvaden 26 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merEnergieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB
Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader
Läs merTäta Hus varför och hur man bygger lufttätt
Ett bättre byggande SPs byggfysikdagar 15 16 nov 2016 Täta Hus varför och hur man bygger lufttätt Anders Rosenkilde och Ingemar Samuelson, Gar Bos tekniska råd Gar Bos tekniska råd Mårten Lindström, konsult
Läs merBYGG SÅ HÄR. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. med skivor med Ecoprim Varmvägg
Rekv.nr 3040 augusti 2009 STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2009 4 BYGG SÅ HÄR Tilläggsisolera ytterväggen invändigt med skivor med Ecoprim Varmvägg Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de
Läs merHusgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck
Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock
Läs mervid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24
Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merOtätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav
Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2
Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merMONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak
MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak AKVADEN BYGGFOLIE BUTYLTAPE UNIVERSAL FT Innehåll Användningsområde 3 Speciella byggnader 3 Akvaden luft- och ångspärr i flacka tak
Läs merLean Wood Engineering. Kompetenscenter. Utveckling av fuktsäkert möte mellan fasad och fönster. Johan Jönsson LTH, Konstruktionsteknik
Kompetenscenter Lean Wood Engineering Utveckling av fuktsäkert möte mellan fasad och fönster Johan Jönsson LTH, Konstruktionsteknik LWE är ett kompetenscenter för forskning och utveckling inom - industriellt
Läs merTunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt
Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt Eva Sikander, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Svein Ruud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Arbetsgrupp:
Läs merByta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och SPARA energi.
Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och SPARA energi. Byggisolering Sverige April 2011 En investering som betalar sig på tre år Har din husfasad blivit så gammal och sliten att du måste renovera
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 6:392
Utgåva 1:1 2012-08-15 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 6:392 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs mer