Energi och klimatstrategi 2014

Transkript

1 Dnr: Ks Energi och klimatstrategi 2014 Hudiksvall kommuns energi- och klimatstrategi ger en nulägesbild över energi- och klimatsituationen i Hudiksvall. Med energi- och klimatstrategin vill kommunen bidra till att nationella och regionala mål för energi- och klimatpåverkan kan uppnås.

2 Dnr: Ks Innehåll 1 Inledning Hållbarhetsvillkoren Det globala hotet från växthusgaser Glada Hudik-språnget Arbetsmetod Frågeställningar Fortsättning- handlingsplaner och aktiviteter Sammanfattning 4 3 Nuläge Geografi och befolkningsstatistik Utsläpp av växthusgaser Energianvändning Bostäder och service Industrin Transporter Energiförsörjning Fjärrvärme Vattenkraft Biobränsle och avlutar Vindkraft Biogas Solenergi Avfall EL-distribution Energi- och klimatmål Sveriges klimat- och energipolitik Klimat- och energimål i Gävleborgs län Regionala och lokala miljö- och energimål Strategier Workshop med back-casting Framtida fokusområden för en hållbar energiförsörjning: Transporter och fossila bränslen Yt-användning och uppvärmning Strategier för den kommunala organisationen Kommunala tjänste- och arbetsresor Offentliga gatu-och parkbelysningar Hudiksvalls kommuns byggnader Energiförsörjning strategier Fjärrvärme Vattenkraft Biobränslen Vindkraft Biogas / Naturgas Solenergi Avfall Geotermisk energi Oljeeldning Energidistribution Elförsörjning och distribution... 23

3 Dnr: Ks Elnät - distribution i Hudiksvalls kommun Övrig Energidistribution Uppföljning Avstämningar Förklaringar 25 8 Bilagor Bilaga - EU:s klimatpolitik Bilaga: Klimat- och energimål i Gävleborgs län Bilaga: Uppföljning av Hudiksvalls kommuns Lokala Miljömål Bilaga - Styrel... 29

4 1 Inledning Hudiksvall kommuns energi- och klimatstrategi ger en nulägesbild över energi- och klimatsituationen i Hudiksvall. Med energi- och klimatstrategin vill kommunen bidra till att nationella och regionala mål för energi- och klimatpåverkan kan uppnås. 1.1 Hållbarhetsvillkoren Hudiksvalls Kommun är medlem i Sveriges Ekokommuner och ska därför planera och organisera sin verksamhet utifrån Naturliga Stegets definition av Hållbar Utveckling innebärande att: 1. Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen. 2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas. 4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov. De här fyra hållbarhetsvillkoren skall beaktas i samtliga kommunala beslut! 1.2 Det globala hotet från växthusgaser Utsläpp av växthusgaser och då främst koldioxid är den drivande faktorn för den globala uppvärmningen. I världen härrör de främst från energiframställning. Mer än hälften av världens el kommer från förbränning av kol, olja eller naturgas. Transportsektorn och markanvändning orsakar också omfattande utsläpp. Med markanvändning avser man i det här sammanhanget framförallt odling av soja och palmolja, icke-uthålligt skogsbruk och nötköttsproduktion. I Sverige är transportsektorn en betydande utsläppskälla. Det är angeläget att Hudiksvalls kommun och alla dess invånare bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser.

5 1.3 Glada Hudik-språnget I kommunen pågår ett arbete med att vi ska bli Sveriges bästa kommun att leva och verka i. Energi- och klimatstrategin har en självklar plats i det arbetet och ska fungera som ett verktyg under det övergripande målet attraktiv och hållbar livsmiljö. Glada Hudik-språnget framhåller nytänkande och handlingskraft som några av de egenskaper som präglar den anda som råder i bygden. Nytänkande och handlingskraft är nödvändiga ingredienser för att Hudiksvalls Kommuns energi- och klimatstrategi ska kunna genomföras. 1.4 Arbetsmetod Flera delar i det här dokumentet har grundats på tidigare och andra arbeten, framförallt Hudiksvalls Kommuns energiplan från 2007 som detta dokument nu ersätter. Innehållet har också diskuterats med Sveriges Klimatkommuners personal i Lund. Kontakter har hafts med stora aktörer inom energiområdet i Hudiksvall, bl a Fortum, Värmevärden och Iggesunds bruk och information och data har erhållits från dem. När texten avser den kommunala organisationen så har ambitionen varit att ange det specifikt. I övrigt gäller begreppet kommunen dess geografiska begränsningsområde och alla verksamheter och invånare. I den del som beskrivs som strategi har inspiration och viss vägledning erhållits genom att en workshop med så kallad back-casting har genomförts under 2014 under ledning av en konsult från Det Naturliga Steget. I den deltog politiker och tjänstemän från olika förvaltningar Frågeställningar Energi- och klimatstrategin avser att belysa tre grundläggande frågor: 1 Var är vi? Nulägesbeskrivning 2 Vart ska vi? Beskrivning av övergripande mål. 3 Hur tar vi oss dit? - Strategierna Fortsättning- handlingsplaner och aktiviteter. Avsikten är att Energi- och klimatstrategin ska användas av kommunala nämnder och förvaltningar för framtagande av egna handlingsplaner och aktiviteter. Kommunens invånare, organisationer, föreningar och företag kan också använda Energi- och klimatstrategin som stöd för egen planering och framtida beslut.

6 2 Sammanfattning Hudiksvall kommuns energi- och klimatstrategi ersätter Energiplan 2007 och gäller nu för perioden (Lag 1977:435 - Om kommunal energiplanering) Nuläge: Energianvändningen i den lokala transportsektorn går åt fel håll och har ökat med 10 % där Energiplan 2007 förutspådde en minskning med 30 %. Den lokala transportsektorn svarar för ca 15 % av kommunens totala energianvändning men står för ca 45 % av utsläppen av växthusgaser. Kommunens totala energianvändning har minskat med 10 % från 2004 och var 2011 ca GWh. Lokalt producerad energi bedöms vara ca GWh/år Utsläppen av växthusgaser i kommunen är redan nu i paritet med de mål som satts av kommunen till Mål för Hudiksvalls kommun: Utsläpp av växthusgaser 2020 ska vara 24% lägre än 2007/2008 Vi ska vara 30% energieffektivare 2020 än 2007/2008 Användandet av förnybar energi ska öka från 2008 till Andelen av totalanvändningen ska vara minst 88%. Förnybar energi i transporter ska vara minst 24 % år Strategier: Den kommunala organisationen har begränsade möjligheter att styra energi-användningen utöver de egna verksamheterna. De stora energifrågorna avgörs internationellt, framför allt via tillgång och efterfrågan på fossila bränslen. Det är inom transportsektorn som kommunala beslut och inriktningar kan få störst påverkan och mest resultat på minskade utsläpp av växthusgaser. Utbyggnad av säkra och uppmuntrande cykelvägar ska minska det privata bilåkandet. Kommunen ska bidra till en utbyggd och förenklad kollektivtrafik. Fortsatt arbete med att effektivisera 1 och minska energianvändningen. Underlätta och uppmuntra lokal energiproduktion, framförallt med biobränslen och vindkraft. Att när så är möjligt påverka den nationella energipolitiken och andra spelregler. 1 Se förklaringar i kap 7.

7 3 Nuläge 3.1 Geografi och befolkningsstatistik 2013 hade Hudiksvalls kommun invånare 2. De största orterna i Kommunen är Hudiksvall (ca ), Iggesund (ca 3 300), Delsbo (ca 2200) Sörforsa (ca 1 400) och Näsviken (ca 1 050) 3. Antalet invånare i kommunen 1 nov 2010 var Det kommunala fastighetsbolaget Hudiksvallsbostäder förvaltar ca kvadratmeter bostäder och lokaler. Antalet bostadslägenheter i deras bestånd är st. Enligt SCB:s fastighetstaxeringsregister fanns det i Hudiksvalls kommun 2012, st lägenheter i småhus och st. lägenheter i flerbostadshus. 3.2 Utsläpp av växthusgaser År 2011 släppte Sverige ut 61,4 miljoner ton växthusgaser. Jämfört med 2010 är det en minskning på sex procent och jämfört med 1990 en minskning på 16 procent. Bortsett från höga utsläppsnivåer år 2010 visar trenden från 1998 på minskade utsläpp av växthusgaser i Sverige. 4 ( ca 6,5 ton per person) Minskningen har fortsatt under 2012 då utsläppen uppgick till 58,3 miljoner ton CO 2- ekvivalenter. I världen ligger genomsnittet på ca 4 ton per person, men skillnaderna är stora mellan olika länder. För en globalt hållbar utveckling bör vi enligt FN:s klimatpanel IPCC minska utsläppen av växthusgaser med % till år Siffror från Hudiksvalls kommun i siffror

8 I Hudiksvalls kommun uppgick utsläppen av koldioxid räknat i koldioxidekvivalenter år 2011 till ca ton 5. Ca 6,4 ton per invånare var utsläppen i Hudiksvalls kommun ca ton CO 2 ekv. Minskningen fram till 2011 är således ca 40 % och i paritet med det nationella mål som satts till Kommunstyrelsens utvecklingsutskott har tagit beslut om att utsläpp av växthusgaser i Hudiksvalls kommun 2020 ska vara 24% lägre än 2007/08 (då var de ca ton). D.v.s får vi släppa ut maximalt ca ton CO 2 ekv. Det målet är redan uppfyllt för 2011 men inte för tidigare år var också ett betydligt varmare år än genomsnittet varför vi inte med säkerhet kan säga att siffran är långsiktigt rättvisande. 5 Nationella emissionsdatabasen.

9 3.3 Energianvändning Total slutlig användning i riket var GWh under Totalt förbrukades ca GWh energi i Hudiksvall inom samtliga sektorer (ca GWh 2004) Av dessa användes ca 384 GWh till hushållen, 170 GWh inom service och GWh inom industrisektorn. Återstående del, ca 474 GWh, användes för transporter Bostäder och service Det har skett stora förändringar i energianvändningen inom sektorn bostäder och service, där konvertering av fastigheter från el- och oljeuppvärmning till fjärrvärme, pellets och värmepumpar gått i en rask takt 9. Den kommunala organisationen har varit en påskyndare. I Hudiksvallsbostäders bestånd täcker fjärrvärme idag ca 87 % av det totala värmeoch varmvattenbehovet. För småhusägare har prisutvecklingen på olja och el varit en stark drivkraft för att effektivisera och konvertera och det har funnits ett flertal konverteringsstöd som nu ersatts av ROT-avdrag. Enligt KJ Sotning AB 10 finns det i Hudiksvalls kommun ca 170 st. oljepannor <60kW och 16 st. > 60kW. Ved- och pelletspannor är st. (ingen uppgift på om de är av miljöklass) antalet lokaleldstäder är st Industrin Hudiksvall har ca företag, vilket omfattar allt från småföretag till marknadsledande internationella företag. De fyra största företagen, Iggesund Paperboard, Cargotec Hiab, Hexatronic och Voith Turbo Safeset har runt anställda var industrins energianvändning i Hudiksvalls kommun ca GWh 11. Iggesunds Bruk är den i särklass största energiproducenten och energiförbrukaren och svarar förmodligen för ca 50% av kommunens energibalans. Företaget bedriver ett kontinuerligt arbete för att minska energianvändningen per producerad enhet och utsläpp av fossilt CO 2. 6 Energiläget 2013 (Energimyndigheten) 7 Siffran mha SCB Helena Rehn. Industrins del är från 2009 då den inte var sekretessbelagd. 8 Enl. Energiplan 2007 siffran är från SCB. 9 Användandet av eldningsoljor har minskat m 95% i Hudiksvalls kn mellan SCB. 10 Mail i maj Siffran torde vara hyfsat dagsaktuell. 11 SCB, äldre siffra pga att nyare data är sekretess-belagda.

10 3.3.3 Transporter Energianvändningen i transportsektorn i Hudiksvalls kommun uppgick under 2011 till 474 GWh 12 vilket är knappt kwh per invånare. Den kommunala organisationen köper fordonsbränslen motsvarande ca 6,6 GWh/år. Om arbetsmaskiner och liknande exkluderas återstår drygt 4 GWh för transporter av olika slag. 13 Den totala energimängden 474 GWh bidrar till drygt ton CO 2 -utsläpp. Alltså är ca 3 av 6,4 ton per invånare i Hudiksvall från transportsektorn. Ungefär 90 % av Sveriges 5 miljoner bilar, bussar och lastbilar drivs av fossila drivmedel, och vägtransporterna står i dag för en tredjedel av Sveriges klimatpåverkan. Ingen annanstans är behovet av att minska koldioxidutsläppen lika stort som i våra transporter. I riket är fördelningen att ca 1/3 av energianvändningen för transporter avser godstrafik och ca 2/3 till persontrafik. I Hudiksvall kan man anta att fördelningen på persontrafik är högre. Antalet personbilar i trafik har ökat med drygt 5 % i Gävleborgs län under de senaste 10 åren samtidigt som befolkningen minskat med ca 1%. 14 I kommunen finns några tankställen för E85. Det finns ännu ingen biogasmack i Hudiksvalls kommun. 1 st. offentlig laddstolpe för el-bilar byggs i centrala tätorten under Den kommunala organisationen har också ökat transportarbetet användes ca km/årsarbetare var den siffran över km/årsarbetare SCB kommunal och regional energistatistik. 13 Enl kommunens rapport till Energimyndigheten betr Energieffektiviseringsstödet Enl. kommunens rapport till Energimyndigheten betr Energieffektiviseringsstödet

11 3.4 Energiförsörjning I Hudiksvalls kommun produceras idag fjärrvärme, vattenkraft, vindkraft, solenergi, biogas och biobränsle. Lokalt producerad energi beräknas i kommunen uppgå till ca GWh år Självförsörjningsgraden i Hudiksvall kan således antas ligga runt 60-65% och resterande 35-40% är fossila bränslen och el som producerats utanför kommunen. Avfall med ett energiinnehåll motsvarande ca 30 GWh fraktades också från Hudiksvall till Sundsvall m.fl. orter för förbränning i värmekraftverk Fjärrvärme 16 År 2012, levererade Värmevärdens 5 st. anläggningar i kommunen totalt 202 GWh energi. Drygt 80 % av bränslet utgörs av träbränsle, knappt 10 % är överskott från Iggesund Paperboards verksamhet och resterande är tallbeck, biogas, olja och el. Elproduktion från kraftvärme var 27 GWh Vattenkraft Hemsidan har data från 11 stycken vattenkraftverk i drift i Hudiksvalls kommun. De har en effekt på 13,2 MW 18 Energiproduktionen från stationerna varierar något från år till år beroende på väder och vattenstånd. 5 av stationerna ligger i Iggesundsån och har en effekt på 10,5 MW producerades ca 76 GWH vattenkraft i Hudiksvalls kommun 19 Som jämförelse kan nämnas att det i Ljusnans kraftverk produceras ca GWh under ett normalår Biobränsle och avlutar 21 Att beräkna biobränslets andel och ursprung från Hudiksvalls kommun är behäftat med stor osäkerhet. I kommunen finns st. ved och pelletspannor. Antar man att dessa fastigheter använder kwh för värme och varmvatten i snitt per år och att den genomsnittliga verkningsgraden för systemet ligger på 75 %, motsvarar detta ungefär ett uttag av skogsbränsle på 73 GWh per år i kommunen. Biobränsle räknas som ett koldioxidneutralt bränsle. Antalet lokaleldstäder är st och bidrar säkert också med några tiotals GWh. 16 från Värmevärden, Hudiksvall. 17 SCB kommunal och regional energistatistik 18 www. vattenkraft.info (en privat hemsida) 19 SCB kommunal och regional energistatistik. 20 Källa: Svensk Energi. 21 Se förklaring i kap 7. Enl SCB:s Energidata stod avlutar för 43% av kommunens bruttotillförsel 2008.

12 Som jämförelse kan sägas att Iggesunds bruk producerar ca GWh från avlutar varje år (verkningsgraden okänd). Bränslet är spill från pappersråvaran. De barrträd (60 %) som används är oftast från regionala skogar medan lövträ (40 %) importeras. I energiplan 2007 angavs att ca 30 GWh biobränsle användes för uppvärmning i hushållssektorn under Den här andelen har ökat och förutsättningar finns för en fortsatt expansion Vindkraft I Hudiksvalls kommun fanns 2012, 5 st 22 vindkraftverk i Håcksta. De har en sammanlagd effekt på 10 MW och levererade under 2012, 23,3 GWh 23. I Energiplan 2007 antogs en möjlig utbyggnadstakt de 10 närmaste åren om GWh/år motsvarande ca st. vindkraftverk per år. Så har inte skett. Vid utgången av juni 2013 fanns det vindkraftverk i Sverige Biogas Vid Reffelmansverket och Ulvberget producerades under 2013 biogas ca 6,1 GWh som såldes till Värmevärdens fjärrvärmeanläggning i Djuped. Årsmängden är relativt konstant. Även vid Ulvberget produceras biogas ur tidigare deponier, energiinnehållet i den gasen är lägre och klingar av. Den blandas med gasen från Reffelmansverket och säljs till Värmevärden Solenergi Under perioden förekom i Sverige ett statligt stöd för att installera framförallt solvärme (vattenburna system). I riket antas ca 65 GWh/år tillkommit med hjälp av stödet och att totalt solvärme motvarande 113 GWh har installerats. Med ledning från de solfångarbidrag som betalats ut i Hudiksvalls kommun under samma tid kan man anta att ca 1-1,5 GWh solenergi produceras i kommunen Avfall Mycket av Hudiksvalls hushållsavfall transporteras till Sundsvall för förbränning till fjärrvärme. Vid Korstaverket i Sundsvall energi-återvinns brännbart hushållsavfall 22 Enl. Södra Norrlands Vindkraftcentrum. 23 Data från 24 Enl. Svensk Vindenergi

13 och verksamhetsavfall från större delen av Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län, totalt cirka ton per år 26. Hushållen i Sverige gav upphov till 3,7 miljoner ton icke-farligt avfall och 0,4 miljoner ton farligt avfall under år 2010, vilket innebär 429 kg per person och år och en minskning med 8 procent jämfört med Detta bryter emellertid inte av den långsiktiga ökningstrenden utan kan förmodas bero på en svag konjunktur. Branschorganisationen Avfall Sveriges data visar att hushållsavfallet ökat igen med 3,5 procent år Hudiksvalls kommun skickade under 2013, ton kärl och säckavfall, 836 ton trädgårdsavfall och ton grovavfall till förbränning 28. Energivärdet i dessa mängder bedöms vara ca 30 GWh. 3.5 EL-distribution Under 2011 användes 553 GWh el i Hudiksvalls kommun. Den kommunala organisationen använder ca 15 GWh el per år. En försiktig gissning är att hushållen i Hudiksvalls kommun använder ca 2 GWh/år till apparater i standby-lägen. Elnätet i Hudiksvalls kommun ägs av Fortum Distribution AB. Deras arbete under senare och kommande år handlar om att vädersäkra nätet. Vädersäkringen görs 25 Data från 26 Energinnehåll ca 2,2 kwh/kilo avfall (förf.anm.) Enl kommunens rapport till Avfall Sverige.

14 genom markförläggning och lufthängning av isolerad kabel. Ca 70 % av omdragning och nydragning läggs i mark 29. Fortum har totalt investerat ca 660 milj. i distributionsnätet i Gävleborgs län de senaste 5 åren Energi- och klimatmål 4.1 Sveriges klimat- och energipolitik 31 Mål för den svenska klimat- och energipolitiken till år 2020 är: att minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar att utsläppen av växthusgaser i Sverige reducerats med 40 procent jämfört med år 1990 att energieffektiviteten ökas med 20 procent 4.2 Klimat- och energimål i Gävleborgs län. 32 Länsstyrelsen Gävleborg har beslutat om klimat- och energimål för länet. Dessa är utförligare redovisade i bilaga. Under pkt 4.3 nedan har de sammanställts i en matris och jämförs med Hudiksvalls kommuns lokala mål. 4.3 Regionala och lokala miljö- och energimål Med anledning av att Hudiksvall ska arbeta för att vara en ledande 33 ekokommun 34 föreslår miljöstyrgruppen 35 för miljömålsarbete att vi i Hudiksvall sätter upp en högre ambitionsnivå än de regionala energi- och klimatmålen. Därav förslås att målen för Hudiksvalls kommun är 20% vassare än de regionala klimat- och energimålen. 29 Telefonsamtal med Johan Johnsson Fortum distribution Mail från Johan Johnsson Fortum Distribution Från 32 Klimat-och energimål för Gävleborgs län, rapport 2012:6, se bilaga i kapitel Se definition kap 5 34 För mer information om ekokommuner hänvisas till 35 Miljöstyrgruppen heter sedan 2013 Styrgruppen för ekologisk hållbarhet, arbetsområdet omfattar miljömålsarbete, ekokommunarbete, vattenplanering, energi- och klimatarbete m.m.

15 Regionala mål Gävleborgs län a) Utsläpp växthusgaser 2020 ska vara 20% lägre än 07/08. Lokala mål för Hudiksvalls kommun Utsläpp växthusgaser 2020 ska vara 24% lägre än 07/08 b) 25% energieffektivare 2020 än 07/08 30% energieffektivare 2020 än 07/08 c) Förnybar energi öka minst 5 TWh från 2008 till 2020 (andelen av totalanvändningen minst 85%). Förnybar energi ska öka från 2008 (79% av totalen) 36 till 2020 (andelen av totalanvändningen minst 88%) d) Förnybar energi i transporter ska vara minst 20% Förnybar energi i transporter ska vara minst 24 % Utöver de mål som berör energi- och klimatområdet bör även mål om säker energileverans/försörjning formuleras. 38 Kommentarer till målmatrisen: a) Utsläpp av växthusgaser beräknas och modelleras på regional och lokal nivå av Nationella emissionsdatabasen. Detta mål är relevant. b) Energieffektivitet är besvärligare att mäta och definitionen är ifrågasatt. Det går att mäta utifrån total energianvändning per år men den siffran varierar beroende på att uppvärmningsbehovet är olika år från år och konjunktursvängningar i industrin. Ett sådant mått återspeglar således inte alltid en ökad eller minskad effektivitet. Mål beträffande energieffektivitet bör kanske inte sättas på lokal nivå om den är för svår att mäta. c) Förnybar energi kan jämföras på regional och lokalnivå om man gör vissa antaganden för kärnkraftens andel av el-tillförseln. d) Förnybar energi i transporter beror till allra största delen på vilka låginblandningsvolymer som kommer att förekomma på fordonsbränslemarknaden. Ökad tankning av E85 och elbilar kan mätas/uppskattas på lokal nivå men kommer att vara en mycket liten andel i förhållande till totalvolymen fordonsbränslen. 36 SCB Energidata var den 64% (torv antas fossilt och kärnkraft antas 50% av elen). 37 Enl Energimyndigheten är den preliminära andelen i riket 11,8% år (+3% -enheter jfr 2011) 38 Från KS UU 13/

16 5 Strategier För att vara en ledande ekokommun krävs att vi tar tillvara de lokala förutsättningarna och utvecklar dem. Ledande innebär bland annat att vi ska visa vägen och vara ett föredöme. Ledande innebär även att vara innovativ, våga prova nya lösningar och uppfattas som en ledande ekokommun av andra. 39 De lokala förutsättningarna för att Hudiksvalls kommun ska ha balans mellan energiproduktion och energikonsumtion är att uppmuntra minskad konsumtion och ökat sparande och samtidigt öka uttag av skogsråvara och möjliggöra vindkraftsetablering under perioden Ökad lokal produktion av energi minskar förmodligen också sårbarheten i det lokala samhället. Kommunen har begränsade möjligheter att styra energianvändningen utöver de egna verksamheterna. De stora energifrågorna avgörs internationellt, framför allt via tillgång och efterfrågan på fossila bränslen. Den nationella energipolitiken spelar också stor roll via beskattning, energicertifikat och andra spelregler 40. Kommunen avvecklade sitt ägande av fjärrvärmerörelsen och eldistributionen under 1990-talet och någon återgång till egen energiproduktion är inte aktuell under strategiperioden. Parallellt med tekniska åtgärder för fordon och drivmedel behöver också samhällsplaneringen inriktas på att nå målet Det handlar om en klimatinriktning på infrastruktursatsningar och förändringar av nationell, regional och lokal planering för att samhället ska bli mer transportsnålt. Ett transportsnålt samhälle har också många andra fördelar, det bidrar till minskade luftföroreningar, buller etc. och detta minskar kostnaderna genom lägre kostnader för bränslen. De stora utmaningarna är att ställa om transporterna och industrins processer, men vi behöver också hushålla med energi och resurser och ställa om våra konsumtionsmönster Workshop med back-casting I april 2014 genomförde ett antal politiker i Styrgruppen för ekologisk hållbarhet och tjänstemän från olika förvaltningar en workshop under ledning av Det Naturliga Steget. En utförligare rapport från den kan erhållas från Energi- och klimatrådgivningen. 39 Def av ledande ekokommun Styrgruppen för ekologisk hållbarhet. 40 Energiplan Ur Naturvårdsverkets Färdplan 2050 (2012)

17 I diskussionen om, och analysen av, nuläget enl. kap. 3 konstaterades att det finns 3 önskvärda händelser för den kommunala energiförsörjningen. Se bild nedan. Bild: Total energiförbrukning och användandet av fossila bränslen (även för transporter) måste minska samtidigt som vi ökar användandet av förnybara energikällor Framtida fokusområden för en hållbar energiförsörjning: Back-castinggruppen formulerade framtida fokusområden för en hållbar energiförsörjning: a. Förnybara energikällor och effektiv teknik b. Minimerad energianvändning c. Samhällsplanering för en transportsnål vardag och effektiva transportlösningar d. Attityder, engagemang och samverkan för hållbar energiförsörjning e. Incitament för hållbara beteenden och beslut f. Effektiv resursanvändning och kretslopp g. Beslutsfattande h. Övrigt: Till varje fokusområde kan man sedan arbeta med kortsiktiga och långsiktiga mål samt fördela ansvar mellan tjänstemän, politiker och andra samarbetspartners. Det är värt att lägga märke till att det här är en blandning av hårda (energiteknik,

18 kollektivtrafiklösningar, samhällsplanering, etc.) och mjuka (incitament, attityder, beslutsfattande, etc.) faktorer som kommer att påverka hur framgångsrikt arbetet kommer att vara. Det kommer inte att räcka att fokusera på de hårda faktorerna, utan man måste även ta sig an de mjuka faktorerna eftersom dessa i mångt utgör hinder eller accelererande faktorer. 5.2 Transporter och fossila bränslen Den största utmaningen framöver är att ersätta fossila drivmedel med förnyelsebara. Men även effektivare och bränslesnåla motorer kan bidra till reducerad användning och därmed mindre utsläpp av växthusgaser. Totalt användes bensin och diesel 2004 motsvarande 438 GWh varav transportsektorn svarade för 94 procent. Med oförändrat antal bilar, tio procent lägre förbrukning per bil och att tjugo procent av fordonen drivs med alternativa bränslen ger förutsättningar att minska bensin- och dieselanvändningen med ca 130 GWh/år eller 30 procent på tio års sikt. Förutsättningarna för produktion av biodrivmedel utreds för nuvarande inom ramen för projektet BioDriv X,. 42 Texten ovan skrevs i energiplan 2007 och sedan dess har transportsektorn i Hudiksvalls kommun ökat sin energianvändning i storleksordningen 36 GWh och uppgick under 2011 till 474 GWh 43 vilket är knappt kwh per invånare. Antalet personbilar i trafik har ökat samtidigt som befolkningen har minskat i antal. Utvecklingen i transportsektorn går åt helt motsatt håll än den önskvärda. Transportarbetet måste bli effektivare och antalet fordonskilometer minska. Hudiksvalls kommun vill uppmuntra cykel- och gångtrafik och fortsätta utvecklingen av tåg- och busstrafiken. Uppmana och uppmuntra allmänheten till samåkning och bidra till att en regional rese-pool med lånefordon bildas. I den kommunala organisationen ökar arbetet med införandet av teknik och metoder för resfria möten som hålls via bredbandsnät. För att minska utsläppen från transportsektorn krävs dels att kommunens invånare och företag väljer bränslesnåla bilar vid nyinköp och/eller bilar som drivs av alternativa bränslen och dels att vägtransporterna minskar och blir effektivare. Längre persontransporter ersätts med buss- och/eller tåg och kortare resor i tätorterna med cykel eller gång. Med ett förbättrat och utbyggt gång-och cykelvägnät minskar energiåtgången för transporter. Kommunen arbetar för att dubbelspår byggs på Ostkustbanan. En sådan utbyggnad får avsevärd nytta i energi-och klimatarbetet för både person- och godstrafik. 42 Ur Energiplan SCB kommunal och regional energistatistik.

19 5.3 Yt-användning och uppvärmning Sedan krisåren i början av 90-talet har svenskt BNP ökat med närmare 80 %. Det ekonomiska välstånd som skapas används mycket till konsumtion av varor och tjänster, resor med flyg och bil, men också till att vi ökar vår konsumtion av bostadsyta och fritidsbostäder. Även om den totala energiåtgången för uppvärmning minskar tack vare bättre byggnader så är ökad konsumtion av yta räknat som m 2 /person också energikrävande vid produktion och tveksamt i ett hållbarhetsperspektiv. 5.4 Strategier för den kommunala organisationen Den kommunala organisationen kan påverka energianvändningen på följande sätt 44 : a) Val av lokalisering och uppvärmningssätt i kommunala lokaler (inkl. bolag) b) Val av bränsle och nyttjande av kommunala fordon, inköp av varor och tjänster samt tjänsteresor c) Övrig kommunal energianvändning som t ex gatubelysning d) Tillvaratagande och utnyttjande av avfallsprodukter för t ex biogas e) Styrning via tillståndsgivning, tillsyn, föreskrifter och råd kring användningen av t ex värmepumpar och vedeldning f) Information, påverkan och råd via den kommunala energirådgivningen g) Information till barn och ungdomar i skolorna h) Via den fysiska planeringen, t ex lokalisering av vindkraft och bebyggelse (bl a byggnaders utformning och mikroklimat) i) Underlätta för, och ha synpunkter på, kollektivtrafik (X-Trafik AB) j) Styra upphandling av mat till mer ekologiskt, lokalt producerat och resurseffektivt. k) Minska total köttkonsumtion. l) Följa upp och utvärdera lokalanvändning i nyckeltal typ m 2 /årsarbetare Kommunala tjänste- och arbetsresor Med fortsatt utbyggnad av bredband ökar möjligheterna för res-fria möten. I den kommunala organisationen arbetar vi vidare med att ersätta fysiska möten med video och telefonkonferenser. Teknik och möjligheter byggs ut, erfarenheter och 44 Punkterna a-h återfanns även i Energiplan 2007

20 lärdomar delas med alla i kommunen. I bilpoolen kommer energisnålare fordon och fordon som kan använda alternativa bränslen att prioriteras vid utbyten och upphandlingar. Arbetet med att sprida kunskapen om och användandet av Hudiksvalls kommuns resetillämpning bland personalen skall prioriteras Offentliga gatu-och parkbelysningar. I mitten av 00-talet har så gott som alla kvicksilverlampor (ca ljuspunkter) som har Hudiksvalls kommun som huvudman ersatts med mer miljövänliga och energieffektiva alternativ. Därefter har belysningstekniken utvecklats och för närvarande finns det alternativ som är ännu bättre. Något ytterligare arbete med dessa planeras inte under strategiperioden. Däremot så pågår ett arbete med att stötta och uppmuntra de samfällda väg- och belysningsföreningar ( ca ljuspunkter) som har bidrag från Hudiksvalls kommun att påskynda utbyte av äldre armaturer till modernare Hudiksvalls kommuns byggnader Enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD2) ska alla nya byggnader från år 2020 vara "nära-nollenergibyggnader". För offentliga byggnader gäller kravet redan från år Vilken nivå som är "nära noll" är upp till medlemsländerna själva att bestämma. Energimyndigheten föreslår nu en halvering av energianvändningen i nuvarande nybyggnadsregler. Hudiksvalls kommun vill verka för en fortsatt ersättning av fossila bränslen genom att i det egna fastighetsbeståndet vara ett föredöme och använda allt mindre olja och fortsätta konvertering av kvarvarande oljeeldning. 5.5 Energiförsörjning strategier Fjärrvärme Värmevärden erbjuder fjärrvärme till de fastigheter som önskar ansluta sig och där bolaget ser en ekonomisk möjlighet till expansion. En inkopplingsavgift tas ut av fastighetsägaren i relation till den investering som krävs för anslutningen. En viktig del i strategin är att skapa värmeunderlag för att möjliggöra en utökad elproduktion i kraftvärmeverket. I villaområden byggda under senare decennier, som är energisnåla, ser Värmevärden fördelar med gruppanslutning med gemensam fjärrvärmecentral och sekundärnät. Vid nyexploateringar av byggnadsområden bör hänsyn tas till lokaliseringen av det befintliga fjärrvärmenätet.

21 För närvarande finns inga planer på nya produktionsanläggningar i Djupedsverket. Däremot pågår åtgärder för att utöka lagringsmöjligheterna för biobränsle där. Önskvärt är även att möjliggöra mottagning av bränsle sjövägen. Allt för att långsiktigt säkra tillgången på biobränsle för verksamheten. I Iggesund är, efter etableringen av energisamarbetet med Iggesunds bruk, nu inriktningen att fördjupa samverkan för att öka andelen spillvärme. Såväl Delsbo som Sörforsa och Näsviken har moderna biobränslepannor. Inga nya produktionsanläggningar planeras inom överskådlig tid i Delsbo och Näsviken. Däremot planeras för en kompletterande biobränsleeldad produktionsenhet i Sörforsa, på grund av den kraftiga utbyggnad som skett av fjärrvärmenätet. Förutom i Iggesund är spillvärmetillgången i närheten av Värmevärdens fjärrvärmenät begränsad. Diskussioner pågår med Sunfab för att återvinna kompressorvärme småskaligt. 45 Hudiksvalls kommun bör uppmuntra samarbetet mellan Värmevärden och Iggesunds Bruk. På sikt är en fjärrvärmekulvert mellan Iggesund och Hudiksvall intressant för mer utnyttjande av spillvärme och samproduktion. Genom rådgivningsinsatser, och information till nybyggare i den kommunala tomtkön, kommer anslutning till fjärrvärmenätet att rekommenderas där så är praktiskt möjligt Vattenkraft Någon tillkommande vattenkraft av betydelse förväntas inte under strategiperioden. Fysiskt möjlig utbyggnad är att betrakta som kontroversiell och ger litet tillskott. Önskvärt är snarare att något av de befintliga små vattenkraftverken kan tas bort och fria vattenvägar för lekande fisk återställas Biobränslen Skogsmarken i Hudiksvalls kommun omfattar hektar med en årlig tillväxt på skogskubikmeter. Den möjliga avverkningen enligt Skogsstyrelsen, uttryckt i energiinnehåll, uppgår till 1,9 TWh/år. I dag används för timmer, massaved och ved etc 1,4 TWh/år. Återstår således en för möjlig ökning för energiändamål (grenar och toppar) ca 0,6 TWh/år. 46 ) Hudiksvalls kommun siktar på att uppnå energi-balans och minskad sårbarhet varför kvarvarande resurs av lokala biobränslen för energiändamål bör tas till vara och optimeras. Härvidlag är marknadens prissättning avgörande. Senare års stormar har medfört besvärande vindfällningar och påverkar också viljan för och möjligheterna till gallring av skog vilket kan minska de kommande uttagen. 45 Rådata till denna text är från Värmevärden. 46 Från energiplan 2007.

22 5.5.4 Vindkraft Översiktsplan för vindkraft tematiskt tillägg till översiktsplan 2008 har presenterats med utställningshandling nr 3 i december I den planen har antalet vindkraftsområden i kommunen reducerats från 10 st. till 3 st. De 3 områden som föreslås är: Överälve med plats för ca 20 st. vindkraftverk (området är delat med Ljusdals kommun) Silja med plats för ca 6 st. vindkraftverk, och Gretas Klackar, med plats för ca 90 st. havsbaserade vindkraftverk. I Sverige producerades 2012 ca GWh vindkraftsel med en installerad effekt på kw 47. I Sverige har nästan all utbyggnad hittills skett i form av landbaserade vindkraftsanläggningar. Detta kan tyckas förvånande med tanke på de till synes mycket goda förutsättningar som Sverige har för havsbaserade anläggningar i form av innanhavet Östersjöns skyddade förhållanden. Frågeställningen är alltså den följande: Varför byggs inte fler havsbaserade vindkraftsanläggningar i Östersjön? Möjligen beror denna diskrepans på att lönsamheten för anläggningar i Östersjön helt enkelt är för dålig. Detta förhållande, att inget särskilt stöd utgår i Sverige för en vindkraftsanläggning till havs, har av många ansetts vara anledningen till att utbyggnaden i Östersjön ännu inte kommit igång. De aktörer som utvecklar och bygger havsbaserade vindkraftsanläggningar i Europa idag, har onekligen kompetensen och förutsättningarna för att också bygga i Östersjön. 48 Hudiksvalls kommun arbetar för att den föreslagna vindkraftsplanen antas och att ca st. landbaserade vindkraftverk byggs i kommunen fram till omkring Att anläggningar till havs etableras under strategiperioden är inte troligt st. vindkraftverk kan förväntas bidra med ca GWh/år Biogas / Naturgas Utredningar om biogas pågick vid tiden för framtagandet av Energiplan 2007 och fler utredningar har genomförts därefter. Senast under med Biogas Norr där Hudiksvalls kommun beslutat om en avsiktsförklaring att investera i en biogasanläggning i Sundsvall. Detta innebär också att hushållsavfall skall börja sorteras av medborgarna och slängas i separata kärl Havsbaserad vindkraft i Östersjön H Malmberg

23 Den förväntade volymen fordonsgas från anläggningen i Sundsvall är ca 43 GWh/år varav Hudiksvall kan garanteras ca 10 % d.v.s. 4,3 GWh. Det motsvarar ca liter diesel/ år. Totalt sett ger biogas som fordonsbränsle ett väldigt litet tillskott till den svenska mixen av fordonsbränslen. F n är det mindre än Gwh som är fordons-biogas av de totalt dryga GWh som förbrukas i den inhemska transportsektorn. En utbyggnad av infrastruktur med biogas som bränsle till personbilar öppnar också upp för fossil naturgas, som ändå anses bättre än bensin och diesel. Ur klimatsynpunkt är det cirka 10 gånger mer effektivt att förebygga matavfall vid källan än att använda matavfallet för biogasproduktion, eftersom vinsten av att minska matproduktionens klimatutsläpp är mycket större än vinsten av att ta hand om maten i efterhand (Hanssen, 2009). För det matavfall som ändå uppstår behöver vi bli bättre på att ta hand om materialet och energin i avfallet på ett effektivt sätt. Regeringen har antagit följande etappmål: Senast år 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. 49 Ett effektivare utnyttjande av biogasen från Reffelmansverket bör övervägas under strategi-perioden. Antingen genom ett högre försäljningspris till Värmevärden eller, alternativt, försäljning för upparbetning till fordonsgas eller egen förbränning för värme och/eller el Solenergi Sedan 2012 finns ett stöd för installation av solceller. Solenergins andel av den totala produktionen är försvinnande liten men kan antas bli viktigare och väsentligare i framtiden om installationskostnaderna blir lägre och energipriserna ökar. Tekniska Förvaltningen på Håstaäng byggde i slutet av 2013 en anläggning som väntas ge ca kwh/år. Den kommunala fastighetsavdelningen kommer fortsättningsvis att installera sol-el och solvärme i lämplig omfattning när möjlighet ges och förutsättning finns. Den kommunala Energi- och klimatrådgivningen kommer att arbeta med särskilda insatser under perioden. 49 Ur Minska matsvinnet i kommunen, Livsmedelsverket, Lina Haglund 2011

24 5.5.7 Avfall Enligt EUs avfallsdirektiv (2008/98/EG) ska alla medlemsländer ha ett avfallsförebyggande program. Naturvårdsverket har tagit fram det svenska programmet. Matavfallet i hela livsmedelskedjan ska minska jämfört med år Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett siffersatt mål för minskat matavfall. Uppdraget ska redovisas i januari Sortering av matavfallsrester kommer att införas i Hudiksvalls kommun under strategiperioden. Avsikten är att detta ska rötas till biogas i någon anläggning någonstans inom en 20 mils radie. Resterande avfall kommer även fortsättningsvis att säljas för förbränning. Någon förbränning av sopor i Hudiksvalls kommun är inte aktuell Geotermisk energi 51 Geotermisk energi är en outtömlig energibärare, under förutsättning att de djupgeologiska förutsättningarna är tillräckligt goda. Det som krävs är att bergrunden är tillräckligt uppsprucken och vattengenomsläpplig på större djup. Dellenstrukturen i kommunen bedöms av viss djupgeologisk expertis kunna uppfylla de villkor som krävs för att detta skall vara möjligt. För att geotermisk energi skall bli utvinningsbar i större skala, krävs ytterligare forskning och teknikutveckling. 52 Någon kommersiell utvinning av geotermisk energi kan inte förväntas på många år. Hudiksvalls kommun vill ändå verka för att förutsättningarna i Dellenstrukturen undersöks vidare, genom att när så är möjligt samverka och samarbeta med universitets- och forskningsvärlden Oljeeldning Användandet av eldningsoljor har minskat med 95% i Hudiksvalls kommun mellan Omställningen drivs på av ett ökat oljepris. Kvarvarande oljeanläggningar används uteslutande som spetsvärme vid väldigt kalla dagar. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen kommer att genomföra riktade insatser till oljeeldare under strategiperioden. 50 ur Sveriges program för att förebygga avfall, Naturvårdsverket 51 Med Geotermisk energi avses värme från jordens inre, förutsätter borrningar på meter. 52 Ur Energiplan 2007

25 5.6 Energidistribution Elförsörjning och distribution Den svenska kärnkraften bidrog med ca GWh av totalt ca GWh i det svenska elnätet under bedöms kärnkraften bidra med ca GWh av totalt ca GWh el. 54 Om befintlig kärnkraft ska kunna ersättas med ny bör/måste sådana beslut om investeringar fattas under perioden Annars kan man förvänta ett relativt stort bortfall av svensk elproduktion från 2030 och framåt. I takt med att det europeiska elnätet byggs ut tillkommer fler produktionsanläggningar i nätet och svensk export och import av el kan öka. Marknadskopplingen mellan elbörserna mellan Nord Pool Spot och de andra europeiska länderna har utvecklats mycket under de senaste åren. Från att den första marknadskopplingen gjordes 2009 då elmarknaderna i Norden kopplades ihop med Tyskland, har den idag utvidgats till att omfatta även Belgien, Nederländerna, Frankrike och Luxemburg. Ambitionen är att priskoppla hela nordvästra Europa i början av 2014 då även börsen i Storbritannien kopplas samman med ovanstående länder. 55 Kommunens strategi för el-försörjning och distribution är att under perioden fortsätta arbetet med att spara el och effektivisera och att uppmuntra och bidra till att de vindkraftverk som beskrivs i vindkraftsplanen byggs Elnät - distribution i Hudiksvalls kommun. Fortum har en plan som ligger för kommande 5 år ( ) där man planerar att investera totalt ca 980 miljoner i Gävleborgs län. 56 Arbetena avser att vädersäkra nätet genom att: Gräva ned kablar Installera fler fjärrstyrda frånskiljare för att kunna dirigera om elen och därmed korta ned avbrottstiderna Byta luftledningar till isolerade ledningar Bredda ledningsgator 53 Svensk Energi. Elmarknadsstatistik. 54 Långsiktsprognos 2012, Energimyndigheten 55 Svenska Kraftnät Mail från Johan Johnsson, Fortum Distribution

26 Det är angeläget för Hudiksvalls kommun att samarbeta med Fortum Distribution och andra enskilda ledningsägare för att delge kommande planer och försöka hitta synergier där det kan vara fördelaktigt med att samförlägga ledningar Övrig Energidistribution Övrig energidistribution är i huvudsak transporter och leveranser av flytande och fasta bränslen till försäljningsställen och/eller förbrukningsställen. Dessa genomförs på en fri marknad som enskilda transporter med lastbil, järnväg, båt eller person-bil. Kommunens strategi är att dessa ska kunna genomföras på ett trafik- och miljömässigt säkert sätt och det bevakas i andra dokument. ( Levande landsbygd, UH-plan för vägar, Snöröjningsplaner ) Att bygga samman fjärrvärme-nätet i Iggesund med det i Hudiksvall kan ge ökad tillgänglighet och underlätta distribution av fjärrvärme. 6 Uppföljning 6.1 Avstämningar Under strategiperioden kommer nuläget och statistiken att stämmas av dels 2017 och dels Energi och klimatstrategin är ett underlag för kommunens nämnder, förvaltningar och chefer att ta fram egna mål och handlingsplaner där aktiviteter beskrivs, ansvar fördelas och ekonomi och måluppfyllelse bedöms. Det är välkommet om kommunens företag och organisationer gör något motsvarande. Mål och handlingsplaner följs upp och bearbetas kontinuerligt inom nämnder och förvaltningar. En ny Energi- och klimatstrategi tas fram 2020.

27 7 Förklaringar Nedan följer förklaringar till några i texten vanligt förekommande utryck, storheter och enheter. Energi= är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete. SI- enhet för Energi är Joule (J) som genom definition är detsamma som 1 Ws (wattsekund). Omvandlas till Wh (wattimme). Effekt= anger inom fysiken den mängd energi som omvandlas per tidsenhet. Effekt betecknas ofta med bokstaven P från engelskans power och kan bland annat yttra sig i form av ett värmeflöde eller arbete. SI-enheten för effekt är watt (W), där en watt motsvarar en energiomvandling en joule per sekund (P=J/s). Energieffektivisering= Energieffektivisering är att göra energianvändningen så ekonomiskt effektiv som möjligt för användarna och samtidigt så hållbar som möjligt för samhället. Det leder till att miljö- och klimatbelastningen minskar, ökar försörjningstryggheten och samtidigt bidrar till ökad konkurrenskraft. Energieffektivisering uppnås genom tekniska lösningar - som lågenergilampor och bränslesnåla bilar. 57 Energibesparing= innebär att vi förändrar vårt beteende och våra vanor genom att samåka med bil och släcka onödig belysning. 58 GWh = CO 2- ekvivalenter = gigawattimme är 1 miljon kilowattimmar. CO2-ekvivalenter är olika gasers växthuseffekt uttryckt i motsvarande mängd koldioxidutsläpp. 1 kg metan motsvarar till exempel 25 kg CO2-ekvivalenter och 1 kg lustgas motsvarar 298 kg CO2-ekvivalenter. CO2-ekvivalent används alltså för att få fram ett jämförbart mått. Enheten tydliggör klimatpåverkan och gör det möjligt att jämföra olika verksamheters klimatpåverkan uttryckt i kilo CO2- ekvivalenter

28 Avlutar= Tallbecksolja= Den enskilt största bioenergikällan från skogen är massaindustrins avlutar, som även kallas returlutar eller svartlutar, och som enbart används internt inom industrin. Avlutar bildas när träflisen kokas till pappersmassa. När massan silas av finns lignin och kemikalier kvar i den använda kokvätskan, svartluten. Luten får indunsta och kan därefter brännas i en sodapanna. 59 Råtallolja är också en biprodukt från massaindustrins kokning av ved och utvinns ur svartluten. Råtalloljan destilleras vid speciella fabriker varav en finns i Sandarne norr om Gävle. En av de produkter som utvinns ur råtallolja är tallbeckolja. Den har liknande egenskaper som tjock eldningsolja och eldas vid flera svenska fjärrvärmeverk

29 8 Bilagor 8.1 Bilaga - EU:s klimatpolitik 61 EU utgår från International Panel för Climate Change, IPCC2, i sina mål och direktiv. Utsläpp av växthusgaser (basår 1990) År 2020 har utsläppen av växthusgaser minskat med minst 20 procent (30 procent vid en bredare, internationell överenskommelse) År 2050 bör minskningen vara procent De nya klimat och energimålen innebär att till år 2030 ska utsläppen av växthusgaser minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer. EUkommissionen föreslår även ett icke-bindande mål om att andelen förnyelsebar energi ska vara 27 procent. Inget nytt mål för energieffektivitet föreslås i det nya 2030-ramverket. 62 Energianvändning (basår 2005) År 2020 har energianvändningen minskat 20 procent, andelen förnybar energi har ökat till 20 procent samt biobränslen står för 10 procent av transportsektorns konsumtion. 8.2 Bilaga: Klimat- och energimål i Gävleborgs län. 63 Länsstyrelsen Gävleborg har beslutat om klimat- och energimål för länet. Utsläppen av växthusgaser i Gävleborg ska minska med 20 procent under perioden 2007/ , vilket är en högre målsättning än den som finns på nationell nivå. Utöver mål om minskade utsläpp av växthusgaser rör målen även energianvändningen i Gävleborg som år 2020 ska vara 25 procent effektivare än medelvärdet för 2007/ Från 62 EU kommissionen 22/ Klimat-och energimål för Gävleborgs län, rapport 2012:6

30 Produktionen av förnybar energi i länet ska öka med minst GWh från 2008 till 2020 och andelen förnybar energi ska vara minst 85 procent av den totala energianvändningen år Andelen förnybar energi i transportsektorn ska år 2020 vara minst 20 procent. Det har dessutom beslutats om en vision för länet. År 2050 är Gävleborgs län klimatneutralt och varje länsinvånare bidrar med max 2 ton växthusgaser per person och år. 8.3 Bilaga: Uppföljning av Hudiksvalls kommuns Lokala Miljömål (avser de miljömål som handlar om energi. De är från 2009 och förkommer under begränsad miljöpåverkan ) ska 90 % av personbilarna i de kommunala verksamheterna vara miljöbilar enligt nationell klassning. Läge: 2012 var siffran 62% 2. Befintliga cykelleder i Hudiksvalls stad ska kopplas samman och nya bostadsområden ska förses med cykelleder som förbinder området med stadskärnan. Läge: Arbetet fortsätter en cykelplan för kommunen tas fram under ska ett program för energieffektivisering och utbyggnad av förnyelsebar energiproduktion såsom biogas, solenergi, biobränsle och vindkraftvara framtaget. Läge: Utgörs delvis av detta dokument. För den kommunala organisationen och majoritetsägda bolag finns en handlingsplan för energieffektivisering sedan Kommunala uppvärmningsanläggningar ska konverteras från fossila till förnyelsebara bränslen. Läge: Pågår. Mängden använd eldningsolja har minskat från 302 m3 (2009) till 81 m3 (2012) ska fossila bränslen i huvudsak vara utfasade från uppvärmning av samtliga bostäder i Hudiksvalls kommun. Läge: I Hudiksvalls kommun fanns i april 2013 ca 170 st oljepannor < 60kW och 16 st > 60kW registrerade hos sotningen var det ca st ska den kommunala organisationen ha en resetillämpning med tydlig miljöprofil. Läge: Klart Implementeringsprojekt pågår tillsammans med LST var produktionen av förnybar energi GWh och stod för ca 62 % av totalen. 65 Siffran från KJ Sotning, Hudiksvall.