Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsplan 2014 Barn- och utbildningsnämnden

2 Innehåll DRIFTBUDGET... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 VIKTIGA HÄNDELSER UTÖKADE TIMPLANER... 4 KARRIÄRTJÄNSTER/FÖRSTELÄRARE... 4 KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER... 4 FÖRSKOLAN... 5 GRUNDSKOLAN... 5 KULTURSKOLAN... 7 GYMNASIESKOLAN/VUXENUTBILDNINGEN... 8 UNGDOMSVERKSAMHET, VILJA VÅGA VARA UNG I SÄTER (VVVUIS)... 8 VERKSAMHETSGEMENSAMMA UTVECKLINGSINSATSER... 9 NYA NATIONELLA KRAV PERSONALSITUATIONEN REKRYTERINGSBEHOV ARBETSMILJÖ INVESTERINGAR ÖVRIGT LOKALER OCH UTEMILJÖ LOKALBEHOV BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS BEHOV SAMMANFATTADES OCH PRESENTERADES ENLIGT NEDAN: UNDERHÅLL FRAMTIDEN BARN- OCH ELEVUTVECKLING VERKSAMHETSMÅL

3 Driftbudget Tabell 1. Budget barn- och utbildningsnämnden. Driftbudget (kkr) Utfall Budget Prognos Förslag Budget Verksamhetens intäkter, inkl interna poster Verksamhetens kostnader, inkl interna poster Nettokostnad Nettoinvesteringar Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har till uppgift att stödja och främja goda uppväxt- och utbildningsvillkor för barn och ungdomar i kommunen. Verksamheten omfattar pedagogisk omsorg (familjedaghem), förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola samt ungdomsverksamhet. Nämndens ansvarsområden regleras av skollag, förordningar, läroplaner och det barnperspektiv som finns i FN:s konvention om barnets rättigheter. Verksamheten omfattas huvudsakligen av fyra läroplaner, Läroplan för förskolan (Lpfö 98), för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), Läroplan för grundsärskolan (Lgrsä 11) och läroplan för gymnasieskolan. För pedagogisk omsorg är läroplanen vägledande. Viktiga händelser 2014 Huvuduppdraget för barn- och utbildningsnämndens verksamhet är att arbeta för en ökad måluppfyllelse. Barn, elever, ungdomar och studerande ska ges så goda förutsättningar som möjligt för att nå så långt som möjligt avseende styrdokumentens mål. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet kommer under 2014 att fortsätta präglas av barn- och utbildningsnämndens mål, att Säter ska ha Dalarnas bästa skola Samtliga lärare som undervisar i matematik kommer att delta i den statliga satsningen Matematiklyftet. En aviserad anhöriginvandring kommer att berika verksamheten med ytterligare nyanlända barn, ungdomar och vuxna studerande under

4 En positiv utveckling av antalet barn och elever inom förskola och skola medför ett behov av såväl om- och tillbyggnad som nyproduktion av lokaler. Kulturskolans verksamhet kommer att präglas av arbetet inom ramen för Skapande skola. En ny förskola tas i bruk i centrala Säter. Förskolan består av fem avdelningar med 72 platser. Planering av ytterligare förskolor och om- och tillbyggnation av grundskolor pågår. Utökade timplaner Från och med höstterminen 2013 utökas undervisningstiden i matematik för grund- och grundsärskolan. Den minsta totala undervisningstiden i matematik ökar med 120 timmar med början hösten Ökningen innebär att den totala undervisningstiden ökar i motsvarande omfattning. Anslaget för kommunalekonomisk utjämning kommer att utökas med anledningen av förändringen. Regeringens bedömning är att det kommer att täcka huvudmännens ökade kostnader för den utökade undervisningstiden. Säters kommun del av det ökade statsbidraget är ca kr för Karriärtjänster/förstelärare Den 1 juli 2013 införde regeringen karriärtjänsterna förstelärare och lektor inom skolan. Reformen gäller alla skolformer utom förskola. Karriärtjänsterna ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Reformen gäller alla skolformer utom förskola. Skickliga lärare är en viktig faktor för att eleverna ska nå goda studieresultat. Tanken är att lärare med karriärtjänster huvudsakligen ska undervisa. På så sätt ska reformen trygga god undervisning för elever samtidigt som skickliga lärare får en möjlighet att avancera. Säters kommun erhåller statsbidrag som möjliggör inrättande av fyra tjänster som Förstelärare. Arbetsuppgifter ska huvudsakligen bestå av undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Försteläraren har en tydlig koppling till den direkta undervisningen och de särskilda arbetsuppgifterna som tillkommer för att på bästa sätt främja elevernas lärande. I övrigt kan en Förestelärare ha varierade arbetsuppgifter som på olika sätt anknyter till undervisningen. Det kan handla om att utveckla ämnet eller ämnen, utveckla det didaktiska arbetet, stödja och handleda kollegor eller utveckla och förstärka det systematiska kvalitetsarbetet. Konventionen om barnets rättigheter Styrgruppen för Vilja Våga Vara Ung i Säter har uppdraget att implementera barnkonventionen. Arbetet sker i samverkan med kommunens folkhälsoplanerare. Detta arbete fortsätter under Ungdomsverksamheten kommer också att prioritera arbetet med att stärka 4

5 barn och ungdomars inflytande och delaktighet i verksamheten. En handlingsplan för 2014 års arbete kommer att utarbetas. Förskolan Barn- och utbildningsnämndens beslut , 51, innebar en minskning av personaltätheten inom förskolan från 5,5 till 6,0 barn per årsarbetare. Det är angeläget att personaltätheten återställs till 2009 års nivå. Behovet kan ses från tre perspektiv, det ena utifrån forskning kring barns behov av tillgängliga vuxna, det andra att tillmötesgå statens skärpta krav på förskolan i form av ny skollag och en reviderad lärplan samt det tredje kravet på introduktionsår och mentorskap för nyutexaminerade förskollärare. Förskolan har inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete identifierat tre övergripande utvecklingsområden: Pedagogisk dokumentation, Konventionen om barnets rättigheter och barns delaktighet och inflytande. Inom ramen för dessa tre områden pågår utvecklingsinsatser. I syfte att stärka samspelet mellan vuxna och barn, arbetar förskolorna i Säters kommun med stöd av ett program kallat ICDP 1, Vägledande Samspel. För att stärka barns språkutveckling arbetar man med en metod kallad TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling). Förskolans reviderade läroplan innehåller bl.a. mål för barnens språkliga och kommunikativa utveckling, matematiska utveckling, samt naturvetenskap och teknik. På så sätt höjs ambitionerna för lärandet och det blir tydligare vad varje barn har rätt att få med sig av förskolans verksamhet. Den reviderade läroplanen lyfter fram att multimedia och informationsteknik kan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Läroplanen lyfter också fram betydelsen av att barn utvecklar förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde. Mot den bakgrunden har s.k. surfplattor 2 införts i förskolan. Syftet är att stimulera barnens språk, sociala kompetens och ge kunskaper om den nya tekniken. Grundskolan Även inom grundskolan har personalminskningar genomfört sedan Man kan dela in konsekvenserna i tre huvudområden. Den ena handlar om förutsättningar att utveckla skolan i syfte att ge fler elever möjlig att nå högre måluppfyllelse, den andra om elevers rättsäkerhet som bl.a. innefattar de skärpta kraven på skolans dokumentation och utredningar, 1 ICDP:s mål: Vägledande samspel har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Det är ett samspelsprogram som grundar sig på vad som gynnar barns växande och lärande. ICDP, International Child Development Programme, kan sammanfattas som ett relations- och resursorienterat förhållningssätt. Det innebär att barnet - precis som vuxna - är helt beroende av sin omgivning för att de egna resurserna ska komma fram och kunna användas. 2 Från Wikipedia: En surfplatta, även kallad pekplatta, är en bärbar handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingrarna. Den är mindre än en vanlig dator och större än en vanlig mobiltelefon. Vissa exemplar har inbyggd 3G-uppkoppling, andra kopplas in via trådlösa nätverk. 5

6 den tredje som handlar om introduktionsår och mentorskapet för nyanställda lärare. Mot bakgrund av detta är det angeläget att under 2014 återställa lärartätheten till 2009 års nivå. Grundskolan har inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete identifierat fyra övergripande utvecklingsområden: Trygghet (likabehandling, delaktighet och förhållningssätt), elevinflytande (lust att lära), måluppfyllelse i alla ämnen/likvärdig bedömning samt det systematiska kvalitetsarbetet. Inom ramen för dessa utvecklingsområden pågår följande satsningar: Matematik Matematikämnet har uppmärksammats mycket de senaste åren och viljan att utveckla undervisningen är stark inom Säters skolor. Under läsåret 2013/2014 inleds en satsning på att utveckla matematikundervisningen i kommunens skolor. Detta sker inom ramen för Skolverkets satsning Matematiklyftet. Matematiklyftet är en fortbildning i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik. Fortbildningen syftar till att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen. Fortbildningen äger rum lokalt på skolor, är verksamhetsnära och sker genom kollegialt lärande mellan matematiklärare. Matematiklyftet pågår Tre handledare har utbildats för att leda processen. För uppdraget har dessa motsvarande 20 % av sin tjänst avsatt för att handleda övriga lärare i denna utbildningssatsning. Samtliga lärare som undervisar i matematik erbjuds delta. Entreprenörskap Lärarna vid Klockarskolan och personalen inom fritidshemmen kommer under 2013/2014 att utbildas i entreprenöriellt lärande. En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag. Utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Entreprenöriellt lärande präglas av lära genom att göra samtidigt som eleverna tränas i att reflektera kring sitt agerande. Om eleverna får arbeta med långa sammanhängande uppgifter, lär de sig att planera genomföra och utvärdera sitt eget arbete. Det innebär att entreprenörskap i skolan gör att eleverna blir medvetna om hur de tänker när de lär sig - de utvecklar viktiga metakognitiva insikter. Värdegrund och likabehandling Personal från Enbacka skola deltar i Skolverkets satsning på att stärka skolans värdegrundsoch likabehandlingsarbete. Högskolekursen Värdegrund och likabehandling i teori och 6

7 praktik 7.5 hp, utmanar förskolor och skolor att sätta skolans värdegrund i fokus utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Den ger verktyg att genomföra ett processorienterat och systematiskt förändringsarbete i den egna verksamheten. En likabehandlingsplan arbetas fram utifrån en kartläggning av riskfaktorer. Kursen avslutas med att tillhandahålla kunskaper för utvärdering och uppföljning. NTA Satsningen på att utveckla NTA 3 fortsätter under 2014 genom att nämnden avsätter resurs motsvarande 12,5 % av en heltidstjänst som NTA-samordnare. Kulturskolan Syftet med Kulturskolans i Säter är att musik, drama och dans ska vara en naturlig del i elevernas vardag. Genom att Kulturskolan ansvarar för musikämnet i grundskolan samordnas kommunens resurser på ett sätt som ger stärkt musik-, dans- och dramaprofil i skolan samt möjlighet till utvecklingsarbete i samverkan kring estetiska lärprocesser. En attraktiv skola. Barn och ungdomar ges också möjlighet att på sin fritid utöva och framträda med musik, teater och dans. En attraktiv fritid. Säters kommun får en stark dragningskraft som utbildnings- och kulturkommun och blir därigenom en intressant plats för att leva, arbeta och bo. En attraktiv kommun. Kulturskolans utvecklingsområden för läsåret 2013/ 2014 är 1. Kulturskola på lika villkor: Vidareutveckla en genusmedveten undervisning samt förbättra delaktighet och tullgänglighet 2. Breddad verksamhet: Bredda verksamheten inom bild/media, musikverkstad från 7 års ålder, tisdagsöppet, samt att stödja estetiska lärprocesser i grundskolan. 3. Kvalitetsarbetet: Utveckla kvalitetssystemet Qualis, säkra betygssättningen och bedömning inom musikundervisningen inom grundskolan, samt utveckla föräldrakontakten. Skapande skola Grundskolan i Säter har fått del av Statens Kulturråds bidrag för Skapande skola. Bidraget, som samordnas av Kulturskolan, ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i årskurs 1 9 i grundskolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan, samt att öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande ökar 3 Naturvetenskap och teknik för alla, är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både barn, elever och lärare. NTA-arbetet bedrivs från förskolan till år 9 7

8 Gymnasieskolan/Vuxenutbildningen Gymnasieskolan präglas av en stark konkurrenssituation med ett vikande elevunderlag i regionen. Mot bakgrund av detta har en omfattande omstrukturering genomfört, där man integrerat stora delar av undervisningen mellan gymnasium och vuxenutbildning. Under 2014 fortsätter utvecklingsarbetet vid Dahlander Kunskapscentrum genom följande prioriterade områden: Betyg och bedömning: Utveckla det formativa lärandet och bedömningssättet, likvärdighet, målrelaterat förhållningssätt. Nätbaserat lärande/lärplattformen Vklass: Syftar till att utveckla ett mer lustfyllt lärande, mer inspelade lektioner, möjlighet att ta in mer föreläsningar utifrån, metodövningar på nätet, Videokonferenser, Ökad delaktighet för eleverna. Utvecklad APL inom Vård och omsorg och de högskoleförberedande programmen. Utveckla Lärlingsutbildningen. Utveckla arbetet med validering. Utveckla kvalitetsarbetet och användandet av kvalitetssystemet Qualis Systemet ska bli ett förankrat kvalitetssäkringssystem och ett instrument för lönearbetet. Gemensam pedagogisk plattform för att utveckla s.k. Casemetodik/problembaserat lärande och det nätbaserade lärandet. Utveckling av Teknik- och Ekonomiprogrammen, marknadsföring, innehåll och samarbetet med näringslivet. Kommunala informationsansvaret Ansvaret för det kommunala informationsansvaret ligger organisatoriskt under Dahlander kunskapscentrum. Kommunerna har en skyldighet att hålla sig informerade om sysselsättningen hos ungdomar år som inte går i gymnasieskolan, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Det kallas det kommunala informationsansvaret eller uppföljningsansvaret. Arbetet med informationsansvaret är viktigt för att ingen ungdom ska falla mellan stolarna. Ett utvecklingsområde under 2014 är att tillskapa insatser för ungdomar under 18 år, som befinner sig utanför skolans verksamhet. Ungdomsverksamhet, Vilja Våga Vara Ung i Säter (VVVUiS) Syftet med arbetet är att ungdomar i Säter ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet och att skapa arenor som bygger på ungdomarnas eget engagemang och intressen. En styrgrupp bestående av förtroendevalda från kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden samt tjänstemän från de båda förvaltningarna driver arbetet. En annan viktig del är att samarbetet i ungdomsfrågor med olika aktörer; kommunala förvaltningar, BRÅ, föreningar, näringsliv m.fl. samt arbetet med Ungdomens Hus ska vidareutvecklas. Styrgruppen för Vilja Våga Vara Ung i Säter har uppdraget att implementera FN s konvention om barnets rättigheter. Arbetet sker i samverkan med kommunens folkhälsoplane- 8

9 rare. Detta arbete fortsätter under Ungdomsverksamheten kommer också att prioritera arbetet med att stärka barn och ungdomars inflytande och delaktighet i verksamheten. Under 2012 genomfördes en inventering av vad ungdomar vill göra på sin fritid. Utifrån undersökningens resultat kommer styrgruppen VVVUiS tillsammans med ungdomsrådet arbeta för att förverkliga ungdomarnas önskemål om en träffpunkt i centrala Säter där ungdomarna kan träffas både spontant och planerat i form av olika aktiviteter. Frågan om en förbättrad kollektivtrafik kommer också att lyftas. Med utgångspunkt från konventionen om barnets rättigheter krävs insatser för att alla ungdomar i kommunen ska ha lika rätt till en meningsfull och hanterbar fritid där man har möjlighet till inkludering, delaktighet och inflytande. Detta beskrivs i konventionens artikel 23 samt artikel 31. Under hösten 2012 startar ungdomsverksamhet för ungdomar som har rätt till stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS omfattar ungdomar som tillhör den s.k. personkretsen, d.v.s. personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Lagen ger ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar rätt till korttidstillsyn utanför hemmet, före och efter skolans slut, samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov. Verksamheten bedrivs varje eftermiddag utifrån varje ungdoms behov. En målsättning för 2014 är att utvidga verksamheten för ungdomar som har andra funktionshinder som innebär ett behov av extra stöd för att få en meningsfull fritid (men inte har rättigheten till stöd enligt LSS). Det kan vara ungdomar med ADHD, ADD eller liknande. Även ungdomar som riskerar bli hemmasittare ingår i gruppen som behöver extra stöd för att få en inkluderande, social och meningsfull fritid. Verksamhetsgemensamma utvecklingsinsatser Dalarnas bästa skola 2014 Under 2011 enades en tvärpolitisk sammansatt grupp om målet att Säters kommun ska bli Dalarnas bästa skola Gruppen enades om att man ska mäta resultatet mot Sveriges kommuner och landstings (SKL s) Öppna jämförelser. Öppna jämförelser grundskola jämför resultat och resursindikatorer på kommunnivå och utgår från följande indikatorområden i sin redovisning: Slutbetyg, ämnesprov, omvärldskunskap, kostnader och personal. Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde om en handlingsplan för arbetet med att nå målet att vara Dalarnas bästa skola En satsning på att förändra ett skolsystem brukar av erfarenhet ta förhållandevis lång tid. Beslutet att kommunen ska vara Dalarnas bästa skola 2014 innebär att fokus primärt behöver läggas på utveckling av verksamheten vid Klockarskolan eftersom jämförelsen sker gentemot elevernas måluppfyllelse i skolår 9. För att kunna behålla en ledande position i länet efter 2014 krävs att åtgärder fokuseras på hela verksamheten, från förskolan till gymnasieskolan. 9

10 En viktig förutsättning för en fortsatt utveckling är att leva upp till skollagens intention, att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund (1 kap. 5 ). Avgörande är att personal ges förutsättningar att ta del av aktuell forskning och möjlighet att bedriva forskning i den egna praktiken. Förvaltningen vill därför att det avsätts motsvarande 1 promille av nämndens budget för forskning och att denna satsning fortsätter med en promille per år under perioden Informations och kommunikationsteknik, IKT Vi lever i ett kunskapssamhälle som i allt större grad präglas av informations- och kommunikationsteknik (IKT), där digital kompetens beskrivs som en nyckelkompetens för livslångt lärande. Eleverna behöver därför i skolan utveckla grundläggande kunskaper inom detta område för att i framtiden kunna möta arbetslivets krav och för att kunna fungera som aktiva samhällsmedborgare. Läroplanerna är tydliga med vilken roll IT har i skolan. I läroplanen för grundskolan anges i de övergripande målen att Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Barn- och utbildningsnämndens strategi har varit att utrusta alla lärare med en egen bärbar dator, alla klassrum med en projektor/ljudutrustning samt uppgradera det trådlösa nätet där behov finns. Sedan våren 2013 har samtliga lärare tillgång till bärbar dator. Klassrum fortsätter att utrustas med projektor och ljudutrustning under Det trådlösa nätet har förstärkts och omfattar nu förskolorna. I framtiden behöver det trådlösa nätet förstärkas ytterligare på förskolor och skolor, då flera mobila enheter kommer att finnas i verksamheten. Under 2014 är målsättningen också att tillskapa fler klassuppsättningar med datorer och surfplattor. Våra barn äter på Stjärnrestaurang! Bättre skolmat ger godare hälsa! Lunchrasten är också en viktig lektion. I skolan lär man sig läsa, skriva och räkna rätt. Barn- och utbildningsnämnden vill också att eleverna ska lära sig att äta rätt, att äta hälsosamt. Nämnden menar att det är en förutsättning för kunskapsinhämtning och ett livslångt lärande. God hälsa ger bättre förutsättningar för ett långt och lyckligt liv. I våra skolkök serveras därför näringsriktig mat, från grunden tillagad på plats, ofta med ekologiska och närproducerade råvaror. Säters satsning på skolmaten omfattar nu all verksamhet inom förskola och grundskola. Inspirationen har hämtats från konceptet Stjärnrestaurang, utvecklat under det nationella projektet Bättre Skolmat. Tanken är att servera god och näringsriktig mat i en bra miljö, men också att matgästerna, det vill säga eleverna, ska vara nöjda. I skolcafeterian serveras frukt och hälsosamma smörgåsar, i stället för godis, bakverk och sötade drycker. 10

11 Nyanlända barn och elever Säters kommun har under de senaste åren fått ett ökat antal barn/elever från annat land. Enligt prognosen ökar mottagningen även under de kommande åren. Detta innebär ett utökat behov av undervisning i särskild undervisningsgrupp (förberedelseklass), svenska som andra språk, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Den ökande inflyttningen från annat land innebär också att fler förskolebarn kommer att behöva stöd för att utveckla sitt modersmål samt svenskundervisning för invandrare (sfi) vid vuxenutbildningen. Kompetensutveckling Barn- och utbildningsnämnden fortsätter satsa på att personalen ska ges möjlighet att vidga sin kompetens. Nedan listas exempel på utbildningar som personal deltar i: Lärarlyftet II riktar sig till lärare med lärarexamen som är anställda utan tidsbegränsning och planeras pågå fram till För att vara berättigad att delta i Lärarlyftet II ska läraren undervisa i ett ämne utan att ännu ha rätt utbildning för detta. Utformningen av Lärarlyftet II är nära kopplad till den nya skollagen och införandet av lärarlegitimationen. Enligt den nya skollagen ska lärare vara behöriga i de ämnen som de undervisar i. Förskolelyftet II. Syftet med Förskolelyftet II är att stärka förskollärares och förskolechefers kompetens och därmed främja förskolans måluppfyllelse. Satsningen pågår fram till Rektorsprogrammet är obligatoriskt för rektorer som inte tidigare genomgått en befattningsutbildning. Nyanställda måste påbörja utbildningen senast ett år efter sin anställning. Under 2014 går tre av förvaltningens rektorer utbildningen. Rektorslyftet är en fortbildning för rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning. Rektorslyftet har fokus på pedagogiskt ledarskap inom kunskapsområdet styrning och ledning. Utbildningen ska utveckla rektorernas pedagogiska ledarskap. Teoretiska kunskaper ska knyta an till rektorernas ledarroll i praktiken. Fortbildningen fördjupar relevanta delar av nuvarande befattningsutbildning. (Rektorsprogrammet). Samverkansavtal barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har utarbetat ett samverkansavtal mellan barn och utbildningsnämnden och socialnämnden. Samverkansavtalet reglerar hur samverkan ska ske i frågor kring barn och unga som riskerar att fara illa. Syftet med en förbättrad samverkan är att kvalitén i arbetet med barn och ungdom skall bli bättre och att de tillgängliga resurserna samordnas och används på ett så effektivt sätt som möjligt och att insatser sker så tidigt som möjligt i förhållande till problemområde. De båda nämndernas presidier träffas regelbundet under året för att följa upp samverkan. 11

12 Nya nationella krav Lärarlegitimation Från den 1 december 2013 ska lärare och förskollärare ha en legitimation för att få undervisa, och i vissa lärares fall, sätta betyg. Den nya lärarlegitimationen innebär bland annat skärpta behörighetsregler, introduktionsår för nyexaminerade lärare och införande av Lärarnas ansvarsnämnd. Grundregeln för att kunna ansöka om legitimation är att man har en lärar- eller förskollärarexamen. Man ska dessutom ha arbetat som lärare alt. förskollärare i minst ett läsår på heltid eller motsvarande. För de som tar ut sin examen 1 juli 2011 eller senare gäller att man istället ska göra ett introduktionsår med en mentor. Introduktionsår och mentorskap Introduktionsåret för nyexaminerade lärare kräver att den nyanställde tilldelas en mentor. Tid för introduktion och mentorskap ska avsättas för introduktionsperiodens genomförande. För rektorn eller förskolechefen behöver tiden vara tillräcklig för observationer, uppföljning och bedömning av lärarens eller förskollärarens lämplighet. Lika viktigt är det att även mentorn får tid avsatt för att följa och stödja läraren eller förskolläraren, motivera och ge goda råd. För läraren och förskolläraren behöver den avsatta tiden vara tillräcklig för samtal och reflektion över den egna verksamheten. Skolverket föreskriver att rektorn eller förskolechefen ska ansvara för att lärarens eller förskollärarens arbete och resultat under introduktionsperioden dokumenteras. Det ska framgå av dokumentationen vad läraren eller förskolläraren genomfört, på vilket sätt, vilket syftet var och i vilken utsträckning syftet uppnåddes. Vidare ska rektorn eller förskolechefen dokumentera sina observationer, uppföljningen och bedömningen. Under introduktionsperioden ska rektorn eller förskolechefen vid minst tre tillfällen bedöma lärarens eller förskollärarens lämplighet att bedriva undervisning. Mentorn ska dokumentera observationer och samtal. Läraren och förskolläraren ska dokumentera sitt arbete. Personalsituationen Rekryteringsbehov Inom barn- och utbildningsnämnden verksamheter uppnår 102 personal 65 år under perioden Under perioden kommer 51 (32 %) av kommunens tillsvidareanställda lärare/elevassistenter och 26 (20 %) av förskolans/fritidshemmens personal att uppnå 65 år. Då barn- och elevutvecklingen bedöms som ökande, kommer det att uppstå ett rekryteringsbehov. Ett sätt att möta rekryteringsbehovet är genom det partnerskoleavtal som barnoch utbildningsnämnden ingått med Högskolan Dalarna om att ta emot studerande inom förskollärar- och lärarutbildningen. På så sätt slussas de studerande in i verksamheten i Säter vilket underlättar rekrytering efter utbildningens slut. Kommunen står också inför en 12

13 situation där det blivit svårt att rekrytera förskollärare och vissa ämneslärare, framförallt inom de naturorienterande ämnena och språkämnena. Arbetsmiljö Barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté deltar i planering och uppföljning av arbetsmiljöarbetet och följer utvecklingen av skyddet mot ohälsa och olycksfall. Skyddskommitté sammanträder fyra gånger per år, två på våren och två på hösten. Sammanträdena är förlagda innan den centrala skyddskommittén sammanträder för att frågor inom barn- och utbildningsnämndens område ska kunna tas upp i den centrala skyddskommittén. I syfte att ytterligare förbättra arbetsmiljön har barn- och utbildningsnämnden i sin plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet formulerat följande mål: Andelen personal som trivs i sitt arbete ökar Andelen som upplever arbetet som meningsfullt ökar Andelen som känner sig delaktiga i verksamhetens utveckling ökar Andelen som kan påverka hur skolans mål genomförs i praktiken ökar Andelen som upplever att de får uppskattning i sitt arbete ökar Andelen som känner sig trygga på sin arbetsplats ökar Sjukfrånvaron minskar Investeringar Informations och kommunikationsteknik, IKT En fortsatt satsning på att utrusta klassrum med projektor och ljudutrustning behövs under Under 2014 är målsättningen också att tillskapa fler klassuppsättningar med datorer och surfplattor. Denna satsning kommer på sikt också att kräva att de trådlösa nätverket förstärks. Utöver dessa satsningar behöver den befintliga utrustningen underhållas och bytas ut. I takt med att fler klassuppsättningar med elevdatorer/surfplattor tillskapas sjunker reinvesteringsbehovet då befintliga stationära datorer inte kommer att bytas ut. En satsning på ett utökat antal bärbara datorer, surfplattor och multimediaklassrum förutsätter också utökat IT-support, både tekniskt och pedagogiskt. Övrigt Aven inför 2014 finns ett kontinuerligt behov av att byta uttjänta inventarier som utrustning i slöjd-, gymnastik- och No-salar, utrustning i förskolor och motsvarande verksamhet- 13

14 er. Arbetsmiljöanpassningar/skyddsrondsåtgärder samt fastighetsnära åtgärder ingår också underlaget för investeringsbudgeten. Lokaler och utemiljö Lokalbehov I den lokalutredning som gjordes av den parlamentariska lokalgruppen under 2011 synliggjordes barn- och utbildningsnämndens lokalbehov 2013 och framåt: Inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet finns behov av nya lokaler i alla kommundelar de närmaste 1-6 åren. Dessutom kan också befintliga lokaler behöva byggas om och till samt anpassas (bl.a. behov av specialsalar) för att möjliggöra för verksamheten att klara kraven i grundskolans nya läroplan Lgr 11. I Säters tätort behöver två till tre nya förskolor uppföras för att klara ett behov på drygt 300 platser. Den första förskolan behöver kunna tas i bruk redan under Enligt prognos kommer behovet av förskoleplatser i Säters tätort att vara ca 280 platser, exklusive integrations- och asylmottagning. För att möta även dessa behov behöver det totala antalet platser överstiga 300. Då en ev byggnation av förskola 3 ligger så långt fram som 2016 hinner prognosen och lokalplanen justeras I Gustafs behöver Enbacka skola byggas ut och byggas om för att klara ett ökat elevantal. Redan hösten 2012 kommer temporära lokaler att placeras vid skolan för att klara verksamheten. I Stora Skedvi behöver både förskolan och skolan nya lokaler i Kyrkbyn. I väntan på om- och tillbyggnad kommer provisoriska lokaler att användas. I Säters tätort kan behovet av skollokaler öka utifrån integrations- och asylmottagning. Arbetet med att se omfattningen på lokalbehovet pågår. Barn- och utbildningsnämndens behov sammanfattades och presenterades enligt nedan: Förskola Säter Stora Skedvi Gustafs Skola Säter Stora Skedvi Gustafs Underhållsplan Temporära lokaler Temporära lokaler Temporära lokaler Temporära lokaler Öster Filargatan, klar höst Temporära lokaler Temporära lokaler Temporära lokaler Klar Klar höstterminen Klar höstterminen Prästgärdet/ Siggebo klar höst Prästgärdet/ Siggebo klar höst 14

15 Arbetet startade under våren 2012 med att ta fram underlag för att förtydliga behoven utifrån barn- och elevantal, krav enligt läro- och kursplaner, miljöhänsyn m.m. Möten hölls under våren 2012 med representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, miljö och byggnadskontoret samt fastighetskontoret. En plan togs också fram för när olika underlag behövde vara klara för att lokalbehoven skulle kunna tas upp i budgetprocessen inför 2013 och framåt. Utifrån dessa underlag antog Kommunfullmäktige sedan en investeringsbudget för åren som innehöll barn- och utbildningsnämndens presenterade behov med undantag för förskola nr 3 i Säter. Under våren 2013 visade det sig att kostnaden för förskolan i Säters tätort skulle bli högre mer än budgeterat. Inför att beslut i samhällsbyggnadsnämnden om att underlag till Enbacka skolas om- och tillbyggnad skulle ut på upphandling i början av hösten 2013 blev det också tydligt att den budget som lagts för detta ändamål inte skulle komma att räcka till. Det är därför nödvändigt att återigen se över investeringsbudgeten för lokaler perioden Efter det att den parlamentariska utredningen avslutat sitt arbete har Säters kommun antagit ett mål om att ha invånare år Detta mål kommer naturligtvis att ytterligare påverka behovet av platser inom barnomsorg och skola. Därför måste lokalbehovet uppdateras för förskola och skola i alla kommundelarna. Sammanfattningsvis kan sägas att behovet av lokaler inte minskat sedan den parlamentariska utredningen avslutats, snarare tvärtom. Under första halvåret 2013 har också antalet barn och unga i åldrarna 1-19 år ökat med 35 personer. Även ur perspektivet att uppfylla lagkrav på verksamheten t.ex. antalet platser i förskola samt specialsalar i skolan som är anpassade till de ämnen som finns i skolans timplan, t.ex. hem- och konsumentkunskap, musik, teknik, kvarstår behovet. Erfarenheten visar att temporära lokaler, med få undantag, är betydligt dyrare än permanenta lösningar. En temporär lokal kan dock fylla en funktion under en tillfällig topp alternativt ett akut läge. Om inte förskolor och skolor kommer att byggas om och till utifrån tidigare beskrivning finns en uppenbar risk att behovet av förskole- och skollokaler kommer att medföra temporära lösningar, som riskerar att bli kostnadsdrivande för verksamheten. Underhåll Underhållet i de lokaler som hyrs internt i kommunen är eftersatt. Trots att detta påtalats under många år har inga påtagliga förändringar skett. Fastighetskontorets, numera samhällsbyggnadsförvaltningens, budgeterade medel räcker inte till för att underhålla lokaler och utemiljö så att de utgör fullgoda lärmiljöer för barn och elever. Undantaget är de lokaler som är ny- eller ombyggda, t.ex. Mora by förskola. Många gånger måste också ompriori- 15

16 teringar göras under budgetåret, så att inplanerade åtgärder skjuts på en obestämbar framtid. Med den nya organisationen där en samhällsbyggnadsnämnd och samhällsbyggnadsförvaltning bildats inför 2013 har arbetet med att kartlägga behov av bl.a. underhåll startat. Behovet av en öka underhållsbudget kan inte nog betonas. Framtiden Barn- och elevutveckling Barn- och elevantalet i kommunen är ökande de kommande åren. Det är också fortsatt viktigt att ha ett utrymme för ytterligare barn och elever då förhållande kan komma att ändras bl.a. utifrån in- och utflyttning och mottagning av nyanlända barn och elever. Figur 1. Prognos barnomsorgsbehov (augusti 2013) 16

17 Figur 2. Prognos elevutveckling, förskoleklass (augusti 2013) Figur 3. Prognos elevutveckling, grundskolan (augusti 2013) 17

18 Figur 4. Prognos elevutveckling, fritidshem (augusti 2013) Verksamhetsmål 2014 Det övergripande målet för barn- och utbildningsnämnden är att bli Dalarnas bästa skola Nämnden har genom sitt kvalitetsarbete identifierat ett antal utvecklingsområden för år 2014, centrala för att nå målet att bli Dalarnas bästa skolar. Utifrån dessa områden har verksamhetsmålen för 2014 formulerats: Barn och elever möts av höga förväntningar Mäts genom egna enkäter Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Mäts genom egna enkäter Barn och elever har likvärdiga förutsättningar och villkor i alla kommundelar Mäts genom egna enkäter och statistik från Skolverket/SCB 18