Stadens måluppfyllelse Helsingborgs stad

Transkript

1 Stadens måluppfyllelse 2014 Helsingborgs stad

2 Innehåll Stadsövergripande Läsanvisning 3 Helsingborgs stad 4 Nämnder och styrelser Barn- och utbildningsnämnden 15 Vård- och omsorgsnämnden 32 Stadsbyggnadsnämnden 42 Utvecklingsnämnden 54 Socialnämnden 64 Idrotts- och fritidsnämnden 72 Kulturnämnden 80 Räddningsnämnden 90 Miljönämnden 94 Överförmyndarnämnden 101 Kommunstyrelsen 106 Styrelsen för kärnfastigheter 117 Kontakt stadsledningsförvaltningen, avdelningen för ekonomi och styrning Telefon E-post helsingborg@helsingborg.se Webbplats helsingborg.se Omslag hstd reklambyrå ab 2 STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD

3 Läsanvisning Om Stadens måluppfyllelse 2014 I denna publikation presenterar vi måluppfyllelsen för Helsingborgs stad och dess nämnder och styrelser Publikationen är ett komplement till Helsingborgs stads årsredovisning För en utförligare presentation av Helsingborgs stads verksamhet och ekonomi 2014 hänvisar vi till årsredovisningen. Denna finns tillgänglig på helsingborg.se. Vi inleder publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 med staden följt av nämnder och styrelser. Varje kapitel innehåller stadens/nämndens/styrelsens styrkort och måluppfyllelse I varje kapitel finns en tabell med mål och måluppfyllelsen Ett måls måluppfyllelse baseras på utfallet i de mätetal som finns kopplade till målet. Bedömningen av måluppfyllelse görs genom symboler med färgerna grönt, gult och rött. Efter redovisningen av målen följer styrkorten i sin helhet presenterade per perspektiv. Perspektiven är sammanfattade i en kommentar och i en perspektivmätare. Mätarens utfall är beräknat utifrån måluppfyllelsen för samtliga mätetal inom perspektivet. Inom varje perspektiv redovisar vi alla mätetal med målvärde och utfall. Mätetalens måluppfyllelse visas med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Till varje mätetal finns en kommentarer till utfallet. Måluppfyllelse = 100 % eller mer = 91 % till 99 % = 90 % eller lägre = Mätningen är inte genomförd Perspektivmätare Stadens styrmodell Balanserad styrning är stadens gemensamma styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder/styrelser och dess verksamheter i Helsingborgs stad har fastställt egna mål som leder mot stadens mål och vision Helsingborg Modellen innebär att prioriterade och mätbara mål formuleras inom de fyra perspektiven invånare, omvärld, organisation och ekonomi. Varje perspektiv innehåller mål, mätetal och målvärden som sammanställs i ett styrkort. Perspektivet invånare: Hur vi uppfyller invånarnas förväntningar och behov Perspektivet omvärld: Hur vi utvecklar verksamheten för att möta de förändringar och förutsättningar som vi står inför Perspektivet organisation: Hur vi utformar arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose invånarnas behov utifrån uppdraget Perspektivet ekonomi: Hur vi använder resurserna på bästa sätt utifrån uppdraget Styrkort Styrkort är ett måldokument som visar vilka mål, mätetal och målvärden som är prioriterade. Staden har tre nivåer av styrkort; stadens styrkort, nämndstyrkort och verksamhetsstyrkort. De tre nivåerna hålls samman genom en målkedja. Stadens mål är utgångspunkten för att ta fram mål för respektive nämnd och styrelse. Verksamheten tar sedan fram mål utifrån nämndens/styrelsens prioriterade mål. Mål Målformuleringarna i styrkortet pekar ut vad den politiska ledningen (stadens styrkort och nämndstyrkort) eller chefen (verksamhetsstyrkort) vill att verksamheten ska uppnå vid en viss tidpunkt. Målen är utformade så det utifrån den samlade bilden ska vara möjligt att bilda sig en uppfattning om vad som är det viktigaste för organisationen. Mätetal och målvärden För att närmare definiera vad vi ska uppnå och för att kunna bedöma måluppfyllelsen ska varje mål i styrkortet innehålla minst ett mätetal och ett målvärde. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. Målvärden visar vilket resultat vi ska uppnå under perioden, det vill säga vad målsättningen är. STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD 3

4 Helsingborgs stad Stadens mål och måluppfyllelse Perspektiv Stadens mål Måluppfyllelse Invånare Omvärld Organisation Ekonomi Alla i Helsingborg ska ha möjlighet att påverka sina liv I Helsingborg ska det finnas lika möjligheter för alla barn Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Helsingborg ska erbjuda ett pulserande utbud av aktiviteter och upplevelser för alla åldrar Helsingborg ska ha det bästa klimatet för företagsamma människor Helsingborg ska vara en lokalt, regionalt och globalt sammankopplad stad Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Helsingborgs stads kommunikation ska möta behovet av tillgänglighet, transparens och effektivitet Helsingborgs stad ska vara en förebild i miljö- och klimatfrågor Helsingborgs stads ekonomi ska vara god och balanseras med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet Stadens mål och mätetal Invånare Sammanfattning Utanförskap och avsaknad av egen inkomst är faktorer som hindrar människor att förverkliga drömmar och intressen medan minskat bidragsberoende och ökad egenförsörjning stärker och utvecklar människors egenmakt, självkänsla och förmåga till ett självständigt liv. I samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen genomför Helsingborg flera olika aktiviteter som främjar arbete och sysselsättning för människor som står utanför arbetsmarknaden. Bland annat arbetar staden med OSAanställningar (skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare) samt med att matcha unga mot den lokala arbetsmarknaden i syfte att nå reella och varaktiga arbeten. Enligt Arbetsförmedlingen har arbetslösheten i Helsingborg, liksom i övriga landet, minskat något sedan årets början. I oktober var skillnaden mellan Helsingborg och gruppen städer med fler än invånare 2,0 procentenheter. Stadens egna utvecklingsindex visar att sex av nio resurssvaga områden har lyft sig jämfört med föregående år. Bland annat genom fler förvärvsarbetande och färre hushåll med försörjningsstöd. 4 STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD

5 Helsingborgs stad I Helsingborg ska barn och unga ha möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Andel elever i grundskolan som känner trygghet i verksamheten har ökat ytterligare något jämfört med föregående år. Detsamma gäller för andel elever i grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten. Andelen elever med behörighet till gymnasieskolan har minskat något, såväl i Helsingborg som i riket. För att Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt krävs bland annat att byggandet av bostäder håller jämna steg med befolkningsökningen. Totalt finns cirka bostäder i outnyttjade lagakraftvunna detaljplaner som inte är äldre än fem år. Av dessa finns 965 bostäder i planer yngre än två år. Målet om detaljplanelagda bostäder i buffert är uppnått med god marginal. Stadens kulturinstitutioner är viktiga för att Helsingborg ska erbjuda ett pulserande utbud av aktiviteter och upplevelser. Sex av åtta kulturinstitutioner har haft fler besökare i år jämfört med förra året. Helsingborg ligger även i år högt i SCBs medborgarundersökning och invånarnas uppfattning om fritidsmöjligheterna i staden. Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Alla i Helsingborg ska ha möjlighet att påverka sina liv I Helsingborg ska det finnas lika möjligheter för alla barn Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Index nöjd med kommunen som plats och verksamhet Minst index Nöjd-Inflytande-Index Minst index Andel förvärvsarbetande invånare år Andel personer med långvarigt ekonomiskt bistånd Andel elever i kommunal samt fristående grundskola med behörighet till gymnasieskolan Andel elever i kommunal samt fristående grundskola som känner trygghet i verksamheten Andel elever i kommunal samt fristående grundskola och gymnasieskola som är nöjda med verksamheten Poäng polisens trygghetsmätning (lågt värde är bra) Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex Arbetslöshet i förhållande till städer över invånare Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år från att bostäderna vunnit laga kraft Minst 72 % 71,9 Max 1,7 % 1,76 Minst 90 % 89 Minst 96 % 97 Minst 91 % 92 Max 1,7 poäng - Minst 5 områden 6 Max 2,1 % högre 2,0 Minst st STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD 5

6 Helsingborgs stad Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborg ska erbjuda ett pulserande utbud av aktiviteter och upplevelser för alla åldrar Antal kulturinstitutioner med fler besökare Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index Minst 5 kulturinstitutioner Minst index Index nöjd med kommunen som plats och verksamhet Utfallet kommer från SCBs medborgarundersökning och svarar på frågan om hur nöjda invånarna är dels med Helsingborg som plats att bo och leva på, dels med hur staden sköter sina olika verksamheter. Utfallet på 67 av 100 motsvarar målvärdet är även en liten förbättring jämfört med Det genomsnittliga resultatet bland deltagande 129 kommuner är 61. Nöjd-Inflytande-Index Utfallet för nöjd-inflytande-index uppgår till indexvärde 40 på en indexskala från Detta ligger i linje med de senaste årens utfall som har varierat mellan 40 och 41 i indexvärde. För Helsingborgs stad är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Påverkan och Förtroende som kan höja helhetsbetyget Nöjd- Inflytande-Index. Nöjd-Inflytande-Index för kommunerna i samma storleksklass ( eller fler invånare) blev 42 och riksgenomsnittet ligger på 41. Andel förvärvsarbetande invånare år Andelen förvärvsarbetande 2013 uppgår till 71,9 procent. Om invånare som arbetar i Danmark inkluderas blir utfallet 73,5 procent. Andelen förvärvsarbetande i Helsingborg (exklusive arbetande i Danmark) har ökat från 70,1 procent 2009 till 71,9 procent Andelen förvärvsarbetande i Sverige uppgår 2013 till 78,6 procent medan det genomsnittliga utfallet för större städer (över inv.) är 76,4 procent. Sammanställningen av antal förvärvsarbetande görs av SCB och har en eftersläpning på ett år. Andel personer med långvarigt ekonomiskt bistånd Andelen invånare i Helsingborg med långvarigt ekonomiskt bistånd uppgår 2013 till 1,76 procent. En minskning jämfört med 2012 då utfallet var 1,82 procent. Med långvarigt ekonomiskt bistånd avses månader. Andelen invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd uppgår till 6,0 procent vilket är högre än genomsnittet i Sverige (4,1 procent) och större städer (4,9 procent). Sammanställningen av ekonomiskt bistånd görs av Socialstyrelsen och har en eftersläpning på ett år. Andel elever i kommunal samt fristående grundskola med behörighet till gymnasieskolan Utfallet visar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasieskolan. Totalt för stadens grundskolor är utfallet 89 procent vilket är en liten försämring jämfört med 2013 då utfallet var 90 procent. Resultatet visar andelen behöriga efter komplettering genom sommarskola. Resultatet nationellt 2014 är 87 procent medan det genomsnittliga resultatet för större städer (över invånare) är 88 procent (exklusive sommarskola). Från och med 2013 redovisas grundskolans betygsstatistik enligt den nya betygsskalan A-F. För att få behörighet till gymnasieskolans program krävs slutbetyg från 6 STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD

7 Helsingborgs stad grundskolan med lägst betyg E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen. Andel elever i kommunal samt fristående grundskola som känner trygghet i verksamheten Trygghet är en förutsättning för lärande och skol- och fritidsförvaltningen undersöker i sin attitydundersökning bland annat hur trygga eleverna i grundskolan känner sig. Årets utfall på 97 procent är bättre än både 2013 (95 procent) och 2012 (92 procent) och målvärdet på 96 procent har överträffats. Samtliga grundskolans årskurser ingår i undersökningen. Andel elever i kommunal samt fristående grundskola och gymnasieskola som är nöjda med verksamheten I skol- och fritidsförvaltningens attitydundersökning får eleverna bland annat berätta hur nöjda de är med sin skola. Utfallet 2014 uppgår till 92 procent nöjda elever. Utfallet för grundskolan är 93 procent och utfallet för gymnasieskolan är 90 procent. Årets resultat fortsätter en positiv trend med bättre resultat inom både grundskolan och gymnasiet och 2012 var utfallet för grundskolan 90 respektive 86 procent. Motsvarande för gymnasiet var 85 och 82 procent. Samtliga årskurser i grundskolan och gymnasieskolans ingår i undersökningen. Poäng polisens trygghetsmätning (lågt värde är bra) Polisen har inte genomfört mätningen Något utfall finns därför inte att redovisa. Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex Sex av nio resurssvaga områden har lyft sig enligt utvecklingsindex vid jämförelse med föregående år. Mätetalet omfattar de nio, enligt detta index, mest resurssvaga områdena i Helsingborg. De områden som har förbättrats är Drottninghög, Dalhem, Högaborg, Närlunda, Adolfsberg och Planteringen. Fredriksdal har en oförändrad utveckling medan Söder och Eneborg har en viss tillbakagång. Utvecklingsindexet är en sammanvägning av variablerna ohälsotal, andel förvärvsarbetande, andel arbetslösa samt andel med försörjningsstöd per område i Helsingborg. Statistiken har en eftersläpning med ett år och årets utfall bygger på uppgifter som avser år Arbetslöshet i förhållande till städer över invånare Arbetslösheten i Helsingborg uppgick i oktober 2014 till 8,3 procent medan beräkning av den samlade arbetslösheten för gruppen städer med fler än invånare uppgick till 6,3 procent. Det innebär att skillnaden är 2,0 procentenheter, vilket är något bättre än målvärdet. Utfallet är en liten försämring jämfört med 2013 då skillnaden var 1,9 procentenheter. Samtidigt är arbetslösheten i Helsingborg i oktober 2014 lägre jämfört med oktober 2013 då den uppgick till 8,7 procent och oktober 2012 då den uppgick till 8,9 procent. Med arbetslösa avses i detta fall andelen öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i åldrarna år. Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år från att bostäderna vunnit laga kraft I bufferten fanns vid årsskiftet cirka outnyttjade bostäder (i detaljplaner med återstående byggrätter) som är yngre än fem år. Av dessa finns ungefär 965 bostäder i detaljplaner som är yngre än två år. Totalt finns en buffert av cirka bostäder (även äldre än fem år). Under 2014 har stadsbyggnadsnämnden tillstyrkt/antagit 22 detaljplaner av varav 11 detaljplaner motsvarar cirka 840 bostäder. Totalt har 17 detaljplaner vunnit laga STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD 7

8 Helsingborgs stad kraft varav 10 motsvarar cirka 850 bostäder. Under året påbörjades 958 bostäder och 784 bostäder färdigställdes. En tydlig tendens är att det är de yngre detaljplanerna som genomförs. Totalt finns endast cirka 180 bostäder i överklagade detaljplaner (Gamla Staden 1:1 ca 150 bostäder och Viktoria 22, ca 30 bostäder) Antal kulturinstitutioner med fler besökare Mätetalet visar antal besökare januari till december 2014 relaterat till besökarantalet motsvarande period De åtta kulturinstitutioner som är med i mätning är Sofiero, biblioteken, Kärnan, Dunkers kulturhus, Fredriksdal, Kulturmagasinet, Konserthuset och Stadsteatern. Av dessa har sex haft fler besökare 2014 jämfört med Biblioteken, Kärnan, Fredriksdal och Kulturmagasinet, Konserthuset och Stadsteatern uppvisar ett större besökarantal. Publiktillströmningen till Konserthuset har ökat jämfört med 2013, framförallt är det abonnemangsbesöken som har ökat. Stadsteatern har fortsatt sina fina publiksiffror från förra året och intresset för teaterns uppsättningar är stort. Dunkers kulturhus hade besöksrekord förra året och årets besökarantal når inte riktigt upp till 2013 års nivå men är ändå högre än Minskningen på Sofiero beror på att det enbart arrangerades två konserter 2014 mot fem st Om konserter exkluderas har besökarantalet ökat under perioden med drygt besök. Kärnan har drygt fler besök vilket främst beror på ökade öppettider och den nya utställning som invigdes i september Kulturmagasinet öppnade en ny utställning "Tingen i samlandets spår" den 5 juli, lagom till Fredriksdals högsäsong. Besöken på Stadsbiblioteket har ökat jämfört med föregående år med knappt besök medan sex av nio områdesbibliotek har haft färre besök. Minskningen av besöken på områdesbiblioteken härrör sig ifrån perioden januari - mars och beror på att områdesbiblioteken hade fler öppettimmar under den perioden Under perioden med liknande öppettider (april - augusti) har områdesbiblioteken haft knappt fler besök under Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index Utfallet för mätetalet uppgår till indexvärde 71 på en indexskala från Detta motsvarar resultatet de två föregående åren och når inte riktigt upp till målvärdet på 72. Helsingborg har ett bra resultat i jämförelse med det genomsnittliga indexvärdet för alla kommuner (61) och kommungruppen större städer (66). Endast Karlstad och Luleå hade högre värden 2014 (72). Omvärld Sammanfattning I Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat har Helsingborg klättrat 30 placeringar från plats 53 till plats 23. Resultatet visar att Helsingborgsföretagen anser att företagsklimatet totalt sett har förbättrats väsentligt sedan förra årets mätning. Framförallt anser företagen att staden har blivit bättre inom viktiga områden som rör service till företagen, tjänstemännens och politikernas attityder till företagande, upphandling och konkurrens samt tillämpning av lagar och regler. 8 STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD

9 Helsingborgs stad Under året startades det 7,6 nya företag per invånare i Helsingborg. Utfallet är lägre än målvärdet på 8,2 men högre än 2013 (7,5) och på samma nivå som Resultatet placerar Helsingborg på plats 19 av landets 290 kommuner. Andelen företagsamma kvinnor har ökat till 7,0 procent 2014 från 6,9 procent Helsingborgs stad har etablerat öppna surfzoner på tio platser i centrala Helsingborg och antalet aktiva användare har klart överstigit förväntningarna. Under året registrerades aktiva användare. Helsingborg är tidigt ute med öppen wifi på offentliga platser vilket också har uppmärksammats i media. Kännedomen om öppen wifi i centrala Helsingborg får betraktas som hög. I genomsnitt har det varit 202 aktiva användare per dag. Andelen av befolkningen med tillgång till snabbt bredband (100 Mbit/s) uppgick i oktober 2013 till 65,2 procent. Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Företagens omdöme om företagsklimatet i kommunen (Svenskt Näringslivs attitydundersökning) Plats 40 eller bättre 23 Helsingborg ska ha det bästa klimatet för företagsamma människor Helsingborg ska vara en lokalt, regionalt och globalt sammankopplad stad Nöjd-Kund-Index Insikt (SKL:s kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare, mäts 2015) Antal nya företag per 1000 invånare Andel kvinnor med eget företag Antal aktiva användare av stadens offentliga surfzoner Andel hushåll med tillgång till snabbt bredband Antal resenärer med stadsbuss - - Minst 8,2 7,6 Minst 6,9 % 7,0 Minst Minst 67,5 % 65,2 Minst Företagens omdöme om företagsklimatet i kommunen (Svenskt Näringslivs attitydundersökning) I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat, med 290 deltagande kommuner klättrade Helsingborg 30 placeringar från plats 53 till plats 23. I attitydundersökningen svarar det lokala näringslivet på hur de upplever stadens näringslivsarbete. Enkätundersökningen gjordes under oktober-december 2013 och besvarades av närmare 200 Helsingborgsföretagare. Resultatet visar att Helsingborgsföretagen anser att företagsklimatet totalt sett har förbättrats väsentligt sedan förra årets mätning. Framförallt anser företagen att kommunen har blivit bättre inom viktiga områden som rör service till företagen, tjänstemännens och politikernas attityder till företagande, upphandling och konkurrens samt tillämpning av lagar och regler. Nöjd-Kund-Index Insikt (SKL:s kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare) SKL genomför undersökningen Insikt vartannat år (2013, 2015 osv). STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD 9

10 Helsingborgs stad Antal nya företag per 1000 invånare Antal nyregistrerade företag i Helsingborg 2014 uppgår till 7,6 företag per invånare. Utfallet är lägre än målvärdet på 8,2 men högre än 2013 (7,5) och på samma nivå som Resultatet placerar Helsingborg på plats 19 av landets 290 kommuner. Det genomsnittliga resultatet bland alla kommuner är 4,7 och bland större städer 5,4. Helsingborg var 2014 en av åtta kommuner som NyföretagarCentrum nominerade till årets nyföretagarkommun. Andel kvinnor med eget företag Andelen företagsamma kvinnor har ökat till 7,0 procent 2014 från 6,9 procent Det är också en ökning jämfört med 2011 och 2012 då andelen var 6,8 procent. Med företagsam menas här kvinnor som har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Även om det finns en svagt uppåtgående trend är andelen kvinnor som deltar i företagandet i Helsingborg lägre jämfört med Skåne (7,6 procent) och riket (7,5 procent). Antal aktiva användare av stadens offentliga surfzoner Antalet aktiva användare har klart överstigit målsättningarna för året. Januari till december 2014 registrerades aktiva användare (dock inte unika användare) att jämföra med målvärdet Helsingborg är tidigt ute med fri wifi på offentliga platser vilket också har uppmärksammats i media. Kännedomen om fri wifi på de tio platser i centrala Helsingborg som hittills etablerats får betraktas som hög. I genomsnitt har det varit 202 aktiva användare per dag. Det genomsnittliga antalet aktiva användare har ökat jämfört med tertial 1 och tertial 2 (62 resp 111). En ökning var väntad eftersom ytterligare två platser med fri wifi har tillkommit under året. Andel hushåll med tillgång till snabbt bredband Andelen av befolkningen med tillgång till snabbt bredband (100 Mbit/s) uppgick i oktober 2013 till 65,2 procent vilket är en minskning från 65,3 procent i oktober Utfallet är också lägre än målvärdet på 67,5 procent. Bredbandsutbyggnaden i Helsingborg har inte hållit riktigt samma takt som befolkningsökningen. Noterbart är att andelen med tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan har ökat från 51,1 procent till 54,9 procent. Öresundskraft stadsnät byggs ut kontinuerligt med det Skånegemensamma målet att 95 procent av alla hushåll i Skåne ska ha tillgång till 100 Mbit/s år Eftersom statistiken från Post- och telestyrelsen har ett års eftersläpning ser vi ännu inte resultatet av Öresundskrafts satsningar under Antal resenärer med stadsbuss Antalet resor med stadsbuss inom Helsingborg uppgick 2014 till st vilket är en ökning med knappt resor jämfört med 2013 (+2,3 procent). Målvärdet för 2014 är överträffat men för att nå den gemensamma målsättningen mellan Helsingborgs stad, Skånetrafiken och Nobina om resor år 2022 behöver de tre aktörerna tillsammans vidta åtgärder för att få upp resandet ytterligare. Organisation Sammanfattning Helsingborg arbetar fokuserat och långsiktigt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Konkurrensen om kompetenta och utbildade människor ökar och stadens måste 10 STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD

11 Helsingborgs stad ligga i framkant som arbetsgivare för att i nästa steg kunna erbjuda välfärd, service och tjänster av hög kvalitet till invånare och företag. Stadens employer branding arbete resulterade i att Helsingborgs stad för andra gången utnämndes till Årets Employer branding-kommun av företaget Universum. Utfallet för medarbetarindex och ledarindex i årets medarbetarundersökning är något lägre än målvärdena men fortfarande bra resultat jämfört med andra kommuner och organisationer. Helsingborg placerade sig på plats 3 bland Sveriges kommuner i Sveriges kommuner och landstings årliga undersökning av Sveriges kommuners webbplatser. Miljö- och klimatfrågan är prioriterad inom alla stadens verksamheter. Energianvändningen i stadens lokaler har under året varit lägre än målvärdet. Även utfallet i stadens luftmätningar visar på jämförelsevis låga värden. I tidningen Miljöaktuellts ranking av Sveriges bästa miljökommun hamnar Helsingborg på 10 plats vilket motsvarar målet för året. Helsingborg ligger i framkant inom de flesta områden som Miljöaktuellts enkät undersöker och har även bra resultat i de nyckeltal som används som underlag för utmärkelsen. Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Helsingborgs stads kommunikation ska möta behovet av tillgänglighet, transparens och effektivitet Helsingborgs stad ska vara en förebild i miljöoch klimatfrågor Ledarindex inom Helsingborgs stad Medarbetarindex inom Helsingborgs stad Index utifrån ranking arbetsgivare (Universums Företagsbarometern) Kommunindex - webbinformation till medborgarna Antal uträttade ärenden via tio utvalda e-tjänster Energianvändning i stadens lokaler Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Minst index Minst index Minst index Minst index Minst Max 155 kwh/m2 Plats 10 eller bättre Max 28 mikrogram/m ,3 Ledarindex inom Helsingborgs stad Utfallet kommer från årets medarbetarundersökning och HME-värdet för ledarskap (Hållbart medarbetarengagemang). Utfallet på 78 av 100 ligger strax under målvärdet på 80 men är fortfarande ett bra resultat. Det är en liten försämring jämfört med 2013 (79) och på samma nivå som 2012 (78). Genomsnittet för de 61 kommuner som hittills har offentliggjort sina resultat för 2014 är 77. Medarbetarindex inom Helsingborgs stad Utfallet kommer från medarbetarundersökningen. Medarbetarindex är ett sammanfattande resultat för medarbetarnas inställning till sin arbetssituation. Utfallet på 74 av 100 ligger på samma nivå som de två föregående åren och strax under målvärdet på 75. Medarbetarindex går inte att jämföra med övriga organisationer men Helsingborgs stads resultat i Motiverad Medarbetar Index (MMI), som också är en STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD 11

12 Helsingborgs stad del av undersökningen, hamnar på 69. Detta är enligt undersökningsföretaget CMA ett starkt resultat jämfört med det genomsnittliga resultatet i CMA:s Sverigeundersökning (63 i offentlig sektor och 68 i privat sektor). Index utifrån ranking arbetsgivare (Universums Företagsbarometern) Resultatet kommer från Universums Företagsbarometern där Helsingborg deltar. Undersökningen görs årligen och riktar sig till studenter inom ekonomi, civilingenjörer och högskoleingenjörer. I undersökningen ger studenterna sin syn på vilka företag som de bedömer som attraktiva arbetsgivare genom en ranking. Årets ranking ger Helsingborg ett indexvärde på 35 av 100 vilket är samma resultat som förra året och strax under målvärdet på 36. Utfallet ska läsas som att Helsingborg har 35 procent av de deltagande företagen efter sig i rankingen. Inom ekonomi kom Helsingborg på plats 160 av 203, inom civilingenjörer på plats 138 av 198 och inom högskoleingenjörer på plats 90 av 193. Kommunindex - webbinformation till medborgarna Utfallet kommer från Sveriges kommuner och landstings årliga undersökning av Sveriges kommuners webbplatser. Målsvärdet på 92 poäng av 100 infriades. Detta placerar Helsingborg på plats 3 bland Sveriges kommuner. Resultatet har förbättrats varje år sedan Undersökningen visar att det framförallt är sökfunktionen som kan förbättras. Antal uträttade ärenden via tio utvalda e-tjänster Uppföljningen utgår ifrån tio e-tjänster och i vilken omfattning invånarna använder dessa. Utfallet för helåret 2014 på är klart högre än målvärdet. Resultatet visar också att alla e-tjänster utom två har används mer under 2014 jämfört med Energianvändning i stadens lokaler Ett brett arbete har gjorts under året med fokus på ombyggnad och tekniska åtgärder i befintligt bestånd, rätt drift och rätt användande samt energieffektiv nyproduktion. Jämfört med SKLs och Energimyndighetens nypublicerade statistik för 2013 har Helsingborg den lägsta normalårskorrigerade energianvändningen bland de 20 största kommunerna i landet. Energianvändningen i stadens lokaler har minskat varje år sedan Från 174 kwh/m till 145 kwh/m Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Helsingborgs stad hamnade på 10:e plats i kommunrankingen En förbättring med en placering jämfört med 2013 vilket innebär att målvärdet är uppnått. Det är tidningen Miljöaktuellt som varje år utser årets miljökommun. Poängmässigt är det tätt mellan kommunerna i topp, Helsingborg fick 43,5 poäng och vinnaren Malmö stad fick 46,5 poäng. Helsingborg ligger i framkant inom de flesta områden som Miljöaktuellts enkät undersöker och har även bra resultat i de nyckeltal som används som underlag för utmärkelsen. Frågorna i enkäten och de indikatorer som Miljöaktuellt använder skiftar något från år till år. Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Utfallet för perioden januari till december 2014 visar på relativt låga värden. Värdet för Drottninggatan uppgår till 23,8 mikrogram/m 3 medan värdet Södra Stenbocksgatan uppgår till 22,7 mikrogram/m 3. Sammanvägt uppgår detta till 23,3 mikrogram/m 3. Detta är bra värden jämfört med målvärdet om 28 mikrogram och tidigare års utfall. Jämfört med 2013 och 2012 har det sammanvägda värdet minskat med 3,2 respektive 6,6 mikrogram/m STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD

13 Helsingborgs stad Meteorlogiskt har år 2014 varit milt och blåsigt med vindriktningar som varit jämt fördelade över de olika värderstrecken. Faktorer som bidrar till en ökad utspädning av luftföroreningar, exempelvis NOx (kväveoxider). Dessutom anger trafikmätningarna som genomförs årligen i november månad att trafikmängden har minskat på både på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan. Ekonomi Sammanfattning Stadens målsättning om en god ekonomisk hushållning motsvarar ett resultat som är 2 procent av skatter och statsbidrag vilket 2014 innebär 123 mnkr. Resultatet för skattefinansierad verksamhet uppgår till 242 mnkr, vilket innebär att staden överträffar den finansiella målsättningen. Det positiva resultatet beror framför allt på en generellt låg utveckling av kostnader hos nämnder och styrelser tillsammans med lägre pensionskostnader än planerat. Stadens soliditet justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken är 58 procent, vilket är samma nivå som de senaste åren och strax under målvärdet. Staden har en hög soliditet jämfört med många av landets kommuner. Andelen inköpt ekologisk mat uppgår 2014 till 33 procent vilket är en ökning med 15 procentenheter jämfört med Stadens nya livsmedelsavtal tillsammans med en hög avtalstrohet ligger bakom ökningen. Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborgs stads ekonomi ska vara god och balanseras med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet Stadens soliditet Minst 59 % 58 Resultat skattefinansierad verksamhet Minst 123 mnkr 242 Andel inköpt ekologisk mat Minst 25 % 33 Stadens soliditet Stadens soliditet justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken är 58 procent, vilket är samma nivå som de senaste åren och strax under målvärdet. Soliditeten beskriver hur stor andel av de totala tillgångarna som är finansierade med egna medel och stadens soliditet är hög jämfört med många av landets kommuner. Resultat skattefinansierad verksamhet Stadens målsättning om en god ekonomisk hushållning motsvarar ett resultat som är 2 procent av skatter och statsbidrag vilket 2014 innebär 123 mnkr. Resultatet för skattefinansierad verksamhet uppgår till 242 mnkr, vilket innebär att staden överträffar den finansiella målsättningen. Det positiva resultatet beror framför allt på en generellt låg utveckling av kostnader hos nämnder och styrelser tillsammans med lägre pensionskostnader än planerat. STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD 13

14 Helsingborgs stad Andel inköpt ekologisk mat Andelen inköpt ekologisk mat uppgår för helåret 2014 till 33 procent vilket är en ökning med 15 procentenheter jämfört med Förbättringen beror dels på att staden har nya livsmedelsavtal med bättre priser på ekologiska livsmedel, dels på arbetet med uppföljning. Andelen ekologisk mat inom respektive förvaltning skiljer sig åt en del de två största förvaltningarna, skol- och fritidsförvaltningen och vårdoch omsorgsförvaltningen, ligger på 33 respektive 30 procent. De mindre förvaltningarna har en högre procentandel: bäst är miljöförvaltningen med 96 procent. 14 STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD

15 Barn- och utbildningsnämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Invånare Barns och elevers vardag ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull Stadens förskolor och skolor ska ge alla barn och elever möjligheter att nå sina mål Stadens förskolor och skolor ska förbereda barn och elever för att leva i ett hållbart samhälle Stadens förskolor och skolor ska erbjuda ett rikt utbud av aktiviteter och upplevelser för alla barn och elever Omvärld Stadens förskolor och skolor ska erbjuda barn och elever en stimulerande lärandemiljö Stadens förskolor och skolor ska aktivt medverka i lokalt, regionalt och globalt samarbete Organisation Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare All kommunikation ska vara tillgänglig, fullständig och anpassas efter mottagaren Stadens förskolor och skolor ska vara föregångare i sitt miljöarbete Ekonomi Barn- och utbildningsnämndens ekonomi ska vara i balans Sociala och miljömässiga hänsynstaganden ska vägas in vid ekonomiska beslut Nämndens mål och mätetal Invånare Sammanfattning Trygghetssiffrorna i attitydundersökningen är fortsatt höga för alla skolformer, en grundläggande förutsättning för lärande. Det genomsnittliga meritvärdet har gått uppåt, vilket förklaras av att andelen F minskat i nästan samtliga ämnen. Jämfört med rikets kommunala skolor ligger nu Helsingborg över genomsnittet. Behörigheten till yrkesprogram har samtidigt sjunkit med cirka 2 procent beroende på att andelen F i matematik, svenska och engelska ökat något. Att andelen F i dessa ämnen ökat följer trenden för kommunala skolor i riket. De första gymnasieeleverna lämnade skolan enligt det nya systemet GY11 under STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD 15

16 Barn- och utbildningsnämnden vårterminen 2014 och andelen med examen är större på studieförberedande program än på yrkesprogram, samtidigt som resultaten ligger under motsvarande kommunala rikssnitt. Barns och elevers vardag ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull Stadens förskolor och skolor ska ge alla barn och elever möjligheter att nå sina mål Andel barn i förskolan som känner trygghet i verksamheten. Andel elever i grundskolan som känner trygghet i verksamheten Andel elever i gymnasieskolan som känner trygghet i verksamheten. Andel elever som upplever att de har inflytande över sin utbildning. Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i grundskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Andel vårdnadshavare som kan rekommendera förskolan till andra Andel elever i grund- och gymnasieskola som kan rekommendera sin skola till andra Andel vårdnadshavare som kan rekommendera skolan till andra. Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår Andel elever som uppnår kravnivån på samtliga delprov i nationella proven i svenska i grundskolans årskurs 3. Andel elever som uppnår kravnivån på samtliga delprov i nationella proven i svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 3. Minst 97 % 98 % Minst 96 % 97 % Minst 96 % 96 % Minst 92 % 89 % Minst 95 % 98 % Minst 91 % 93 % Minst 90 % 88 % Minst 96 % 96 % Minst 90 % 88 % Minst 90 % 91 % 100 % 96 % 100 % 94 % Minst 86 % 84,4 % Minst 70 % 72,4 % 16 STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD

17 Barn- och utbildningsnämnden Stadens förskolor och skolor ska förbereda barn och elever för att leva i ett hållbart samhälle Stadens förskolor och skolor ska erbjuda ett rikt utbud av aktiviteter och upplevelser för alla barn och elever Andel elever som uppnår kravnivån på samtliga delprov i nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 3. Andel elever i grundskolans årskurs 6 som har lägst betyg E i samtliga ämnen Andel elever i grundskolans årskurs 9 som nått målen i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde i grundskolan Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan Andel elever på gymnasieskolans yrkesprogram som uppnår kraven för gymnasieexamen Andel elever på gymnasieskolans högskoleförberedande program som uppnår kraven för gymnasieexamen Andel för-, grund- och gymnasieskolor som aktivt arbetar med Grön flagg Tjänstegaranti: Vi garanterar alla barn i förskolan och alla elever i skolan minst en estetisk upplevelse/kulturupplevelse per läsår från tre års ålder tills de lämnat gymnasiet Minst 76 % 73,4 % Minst 80 % 79,4 % Minst 84 % 76 % Minst ,7 Minst 90 % 84,7 % Minst 13,8 13,3 Minst 90 % 79,9 % Minst 90 % 87 % Minst 35 % 37 % 100 % 89 % Andel barn i förskolan som känner trygghet i verksamheten Frågan Mitt barn känner sig tryggt i förskolan/pedagogiska omsorgen i årets attitydundersökning får ett utfall på 98 procent, vilket är en procentenhets försämring jämfört med Utfallen har legat på en väldigt hög nivå, runt 98 procent, ända sedan undersökningens början. Variationen mellan enheterna är ganska liten, där 7 av närmare 80 enheter har en andel större än 5 procent som är missnöjd. Enheten med störst andel missnöjda ligger på 18 procent, medan övriga 6 ligger på omkring 10 procent som är missnöjda. STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD 17

18 Barn- och utbildningsnämnden Andel elever i grundskolan som känner trygghet i verksamheten Årets utfall hamnar på 97 procent, en höjning med två procentenheter jämfört med Sedan 2012, då utfallet var 92 procent, kan man se en stadig uppgång. Att bibehålla detta höga omdöme är ett prioriterat område då trygghet är en grundläggande faktor för att kunna erbjuda eleverna en god skolmiljö. Förskoleklass till årskurs 3: Totalt sett är 97,1 procent trygga på sina skolor. Om man ser till variationen finns det tre skolor av 34 där andelen otrygga ligger runt 10 procent, medan motsvarande siffra är mellan 1-5 procent på övriga enheter. Om man tittar per årskurs går det att utläsa att årskurs 3 har störst andel otrygga med 3,90 procent. Sett per enhet är det också i årskurs 3 de högsta andelarna otrygga elever finns. Årskurs 4 till 9: Totalt uppger strax under 4 procent av eleverna att de inte är trygga i skolan, aningen högre än i årskurserna F-3. På en enhet är det strax över 10 procent av eleverna som inte känner sig trygga, och på 8 enheter utgör andelen otrygga elever mellan 5 och 10 procent. Majoriteten av skolorna har med andra ord en andel som ligger mellan 0-5 procent, varav två enheter inte har några elever som svarar att de känner sig otrygga. De yngre eleverna upplever sig mer trygga, och mellan årskurserna 4 och 9 mer än fördubblas andelen otrygga från 3,1 procent till 6,9 procent. På många av skolorna med upp till årskurs 9 känner sig elevernas mindre trygga, jämfört med skolor som endast har upp till årskurserna 5 eller 6. Sett per enhet och årskurs blir otryggheten i de flesta fall högre för varje årskurs. På helheten ligger siffrorna per årskurs ganska stabilt kring 3,5 procent mellan årskurserna 4 och 8, medan siffrorna för årskurs 9 går upp till 6,9 procent. Mellan årskurserna 8 och 9 har en stor majoritet av enheterna har en ökning av andelen elever som inte anser sig trygga. Andel elever i gymnasieskolan som känner trygghet i verksamheten. Attitydundersökningen från 2014 visar att 96 procent av gymnasieeleverna känner sig trygga i skolan. Det är en försämring med en procentenhet sedan 2013, samtidigt som årets mål uppfylls. Att säkerställa att en fortsatt hög andel elever känner sig trygga i skolan är grundläggande för att kunna erbjuda alla gymnasieelever en god skolmiljö. Om man tittar per programtyp ligger introduktionsprogram och yrkesprogram på samma nivå med 5,40 procent som uppger att de är otrygga, medan högskoleförberedande program ligger aningen lägre på 3 procent. Per årskurs sker en ökning från totalt 3,7 procent otrygga elever i årskurs 1 till 4,8 procent otrygga elever i årskurs 3. Elever på högskolförberedande program är tryggast, där andelen elever som inte känner sig trygga ökar från 1,5 procent i årskurs 1 till 3,9 procent i årskurs 3. Motsvarande siffror för yrkesprogrammen ligger högre, på 6 respektive 6,5 procent. Totalt sett är variationerna små och mer än 9 av 10 elever känner sig trygga oavsett programtyp eller årskurs. Andel elever som upplever att de har inflytande över sin utbildning svarar 89 procent av eleverna att de upplever sig ha inflytande över sin skolgång. Det är en försämring med 3 procentenheter jämfört med Utfallet hamnar därmed 3 procentenheter under målvärdet. Att säkerställa att man på alla skolor arbetar med inflytande i klassrummet på ett fullgott sätt är centralt för att på sikt uppnå bättre resultat. Förskoleklass till årskurs 3: På 14 av 32 skolor är andelen missnöjda elever närmare 10 procent eller högre, där andelen elever som uppger att de inte har inflytande över sin utbildning på några av skolorna uppgår till närmare 20 procent. Andelen elever som upplever att de inte har inflytande över sin utbildning är överlag mellan 5 och 10 procent, där siffran för helheten ligger på 7,8 procent. Per årskurs upplevs inflytande lägst i år 1 med 9,5 18 STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD

19 Barn- och utbildningsnämnden procent för att i år 3 ligga på 6,9 procent. Det är dock svårt att här se några tydliga mönster. Årskurs 4 till 9: Totalt svarar 11,9 procent av eleverna i årskurserna 4-9 att de upplever att de inte har inflytande över sin utbildning. På 26 av 32 enheter utgör denna andel 5 procent eller mer, och på 19 av dessa skolor är andelen över 10 procent. På 4 skolor upplever var femte elev upplever att de inte har inflytande. Per årskurs sett ökar andelen missnöjda från 8 procent i årskurs 4 till nästan det dubbla, 15,7 procent, i årskurs 9. På de flesta enheter ökar andelen missnöjda successivt per årskurs. Gymnasieskola: Totalt svarar 12,5 procent av gymnasieeleverna att de inte har inflytande över sin utbildning. Per programtyp ligger högskoleförberedande program högst med 18,2 procent, 17,2 procent för yrkesprogram och 6,6 procent för introduktionsprogram. Per årskurs och programtyp varierar andelen elever som upplever att de inte har något inflytande över utbildningen, både när det gäller de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen, mellan drygt 15 och 20 procent. Sett per årskurs och program finns det flera som ligger mellan 20 och 30 procent elever som upplever att de inte har inflytande. Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som är nöjda med verksamheten Årets utfall på 98 procent innebär en förbättring på en procentenhet jämfört med föregående år, samtidigt som målvärdet uppnås med god marginal. För att kunna bibehålla det goda resultatet på denna fråga kommer det att krävas ett fortsatt arbete på bred front på alla förskolor, då många olika variabler påverkar utfallet. Variationen mellan enheterna är inte stor, samtidigt som 14 av närmare 80 enheter har en andel missnöjda som är större än 5 procent, där den största andelen missnöjda ligger på 18 procent. Andel elever i grundskolan som är nöjda med verksamheten 2014 svarar 93 procent av eleverna att de är nöjda med verksamheten, en förbättring med tre procentenheter sedan Målvärdet på 91 procent uppnås därmed. Att bibehålla och förbättra ett resultat på denna höga nivå kräver mycket arbete och framförallt att alla skolor arbetar brett och aktivt för att förbättra alla de parametrar som påverkar detta totalomdöme. Förskoleklass till årskurs 3: Totalt sett är det bara 2,4 procent av eleverna i F-3 som inte är nöjda med sina skolor. 2 av 32 enheter har andelar som ligger mellan 5 och 10 procent. Per årskurs är andelen missnöjda högst i årskurs 3 med strax under 4 procent. Den högsta andelen missnöjda per årskull och enhet går dock aldrig högre än runt 10 procentenheter. Årskurs 4-9: Totalt svarar 10,3 procent av eleverna i årskurs 4-9 att de inte är nöjda med sin skola. På 5 av 32 enheter ligger denna andel lägre än 5 procent. På 16 skolor är mer än 10 procent av eleverna missnöjda med sin skola, varav ett fåtal ligger på närmare 20 procent. I årskurs 4 är det drygt 7 procent av eleverna som inte är nöjda med sin skola, en andel som stiger successivt upp till årskurs 9, där 18,8 procent inte är nöjda. Variationen per enhet i årskurs 9 sträcker sig mellan 5,7 och 52 procent, ett väldigt stort spann även om endast ett fåtal ligger över 30 procent. Andel elever i gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Årets utfall på 88 procent är en förbättring med tre procentenheter sedan föregående år. Målvärdet på 90 procent uppnås därmed inte. Att resultaten de senaste åren blivit högre är positivt, samtidigt går det att konstatera att mer än var tionde elev inte är nöjd med sin gymnasieskola. Att förbättra ett totalomdöme som detta, kräver arbete på bred front då många faktorer spelar in. Här måste även en lokal analys på programnivå göras. Att elever tenderar att bli mer kritiska ju äldre de blir innebär att man måste arbeta ännu hårdare för att uppnå en hög nivå. STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD 19

20 Barn- och utbildningsnämnden Sett per programtyp är eleverna på yrkesprogram minst nöjda, med en andel på 14,6 procent jämfört med motsvarande siffra på högskoleförberedande program som ligger på 10,8 procent. Eleverna på introduktionsprogrammen är mest nöjda. Sett per programtyp och årskurs blir eleverna mer missnöjda över tid. I årskurs 1 ligger andelen missnöjda elever på högskoleförberedande program och yrkesprogram på 5,5 respektive 9,4 procent. Motsvarande andelar i årskurs 3 är 15,2 och 21,4 procent. Andel vårdnadshavare som kan rekommendera förskolan till andra Årets utfall på 96 procent är på samma nivå som förra året, och målvärdet blir därmed uppfyllt. Om vårdnadshavaren kan rekommendera förskolan till någon annan är ett bra sätt att mäta nöjdhet på, samtidigt som det är ett brett mått där många variabler påverkar. Att med en lokal analys identifiera vilka variabler som är av betydelse och därefter sätta in åtgärder är centralt för att bibehålla denna höga nivå. Sett till variationen mellan enheterna går det att konstatera att denna fråga fångar något som inte frågan "totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola" gör, då andelen föräldrar som inte kan rekommendera förskolan är större. På närmare var tredje förskola ligger andelen föräldrar som inte kan rekommendera förskolan på 5 procent eller mer, varav 9 av dessa ligger på närmare 20 procent. Samtidigt återfinns det många enheter där andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan ligger på 100 procent. Andel elever i grund- och gymnasieskola som kan rekommendera sin skola till andra Årets utfall på 88 procent innebär en fortsatt förbättring över tid, jämfört med 2013 är det en ökning med fyra procentenheter. Samtidigt går det att konstatera att målvärdet fortfarande inte nås. Att fortsätta det lokala analysarbetet på varje skola är grundläggande för att kunna säkra en högre nivå och därmed nå nämndens målsättning. I vilken grad man kan rekommendera sin skola till andra är ett viktigt mått på hur nöjda eleverna är med sin skola totalt sett. Det innebär att det krävs ett brett och flexibelt arbete för att förbättra alla de olika variabler, från smått till stort, som samspelar i denna centrala fråga. Förskoleklass till årskurs 3: Endast 3,9 procent av eleverna i F-3 skulle inte rekommendera sin skola till andra. Den högsta andelen utgörs av cirka 8,5 procent på en av enheterna, och på 12 av enheterna ligger andelen elever som inte skulle rekommendera sin skola på mellan 5 och 10 procent. Per årskurs är det i årskurs 3 som den största andelen elever som inte kan rekommendera sin skola återfinns, där denna andel totalt ligger på 5 procent. Samtidigt finns det på enhetsnivå och årskurs några få fall som sticker ut med mellan 20 och 30 procent som inte kan rekommendera sin skola. Årskurs 4 till 9: Totalt kan 15,2 procent av eleverna i årskurs 4-9 inte rekommendera sin skola till andra, där 2 enheter endast har en andel som är lägre än 5 procent. På 6 enheter är det mer än 20 procent av eleverna som inte skulle rekommendera sin skola, varav 2 ligger över 30 procent. Majoriteten av skolorna återfinns i spannet procent. Om man tittar per årskurs är det mindre än var tionde elev som inte rekommenderar sin skola i årskurs 4, vilket sedan kontinuerligt stiger per årskurs för att sluta på strax under 28 procent i årskurs 9. På många skolor återfinns i årskurs 8 och 9 elevgrupper där procent inte skulle rekommendera sin skola. Variationen i årskurs 9 är stor mellan enheter, där den lägsta andelen ligger på 10 procent och den högsta på 62 procent. Gymnasieskola: Per programtyp är eleverna på introduktionsprogrammen mest positiva till att rekommendera sin skola med en andel på 86 procent. För de högskoleförberedande programmen ligger siffran lite lägre, 84 procent, och för yrkesprogrammen är siffran 78,7 procent. Eleverna blir mer missnöjda per årskurs, vilket är den generella trenden, och mellan år 1 och 3 på gymnasiet ökar andelen missnöjda med ca 10 procent för både hög- 20 STADENS MÅLUPPFYLLELSE HELSINGBORGS STAD