Sluta blanda ihop begreppen jämställdhet och jämlikhet!

Transkript

1 NR INFORMATION FRÅN FREDRIKA- BREMER- FÖR BUN DET Sluta blanda ihop begeppen jämställdhet och jämlikhet! Allt många blanda ihop begeppen jämställdhet och jämlikhet. Det lede till missstånd, fågetecken och oklahete och vi som vill ha jämställdhet mellan kvinno och män bli loana. En oganisation hade i sina ledautbildninga seminaie om jämställdhet. Fö att få statliga bidag till deas pojekt måste man ha det i pogammet. Det visade sig att det va en man fån Sydameika som enbat pata om ekonomisk ojämlikhet och kultuella fågo, men inte alls om genus och kvinnligt, manligt. Aangöena ifåga todde att jämställdhet och jämlikhet va samma sak. Nä vi agumentea jämställda löne ä det utifån ett genuspespektiv dä bland annat kvinno- och mansollena poblematiseas. Det ha då en annan inneböd än nä vi tala om jämlika löne, den fågan ha delvis anda politiska poblemställninga och slag på sin agenda. Vad ä det då definitionsskillnad på jämställdhet och jämlikhet? Enligt Nationalencyklopedin innebä odet jämställdhet: att kvinno och män ha samma ättighete, skyldighete och möjlighete inom alla väsentliga omåden i livet. Encyklopedin tala också om kvantitativ och kvalitativ jämställdhet och om fomell och eell jämställdhet. Den skive vidae att: Jämställdhet ä näbesläktat med jämlikhet. Medan jämlikhet ö alla människos lika väde ä jämställdhet behållet hållandet mellan könen... I politiska sammanhang avse temen jämlikhet ibland även individenas lika inflytande och lika sociala hållanden. På 70-talet i kvinnoöelsen va socialistiska kvinno besvikna att klasskampen gick e könskampen. Idag ä sammanblandningen av begeppen dä jämlikhet alltme kommit att användas nä det gälle jämställdhet en ooande utveckling den ä åte till nackdel jämställdheten. Och jag ä vånad öve jounaliste i media. Oden ä deas vektyg och de om någa bode veta att jäm- ställdhet och jämlikhet delvis ha olika inneböd. Utomlands. används odet gende equality Det pecisa odvalet eliminea missstånd och ge en klocken koppling till fågo som handla om jämställdhet mellan kvinno och män. Låt oss hålla isä begeppen, den konstuktiva debattens och jämställdhetens skull. U innehållet i detta Nyhetsbev: Ann Falkinge bundsodande Låt din kompetens ge oss nya aktivitete Vill du bo på Nannylund i somma? Möte med Fiedan, en fägstak feminist

2 Ketsnytt Infomation fån de lokala ketsana Landskonaketsen Åsmöte i Söda Ketsbundet Söda ketsana ha hållit åsmöte i Landskona. Inbjudna gäste va Laila Eicsson och Maia Fidstjena fån Föbundsstyelsen. Tyvä kunde vaken Maia elle Laila nävaa. Dagen blev livlig och många skatt ljöd bland de deltagande elva Fedikona, två fån Båstad och nio fån Landskona. Rappot gavs fån en täff hos Fi i Helsingbog, dä Gudun Schyman höll en lektion i jämställdhet. Unde åsmötet diskuteades nomineinga till Föbundsstyelsen och två motionsslag beslutades. Det diskuteades också uppmaningen fån Föbundsmötet 2005 om va 2007 ås bundsmöte skulle läggas. Dagma Munck af Rosenschöld höll ett edag om Wendela Hebbe. Hon va den sta jounalisten med anställningskontakt i Sveige i mitten på 1800-talet på Aftonbladet. Jounalist Ami Lönnoth hade ställt samman detta fascineande stycke kvinnohistoia. Bitt Ljunggen den 12 febuai 2006 Den 8 mas Den intenationella kvinnodagen fias i samabete med Landskona stadsbibliotek och Skånes fat- ta bund. Högskolelekto Lisbeth Saab eläse om den ameikanska damatiken Loaine Hansbey. Hansbey va en pionjä och tidigt medveten om hu en människas identitet påvekas av as, folkgupp, kön och klass. Matin Luthe King spådde att Hansbey skulle bli en inspiation famtida geneatione, men tyvä dog hon i cance endast 34 å gammal. Medlemmana se fam emot ett spännande edag. Lena Sandgen 2 Vänamoketsen Den 8 mas Intenationella Kvinnodagen i Vänamo ä ett samaangemang mellan Fedika-Beme-Föbundet och åtta anda eninga. I pogammet ingå en eläsning av Renate Mobeg om Fistulasjukhuset i Addis Abeba i Etiopien. Sjukhuset ha till uppgift att hjälpa lossningsskadade kvinno genom våd och behandling till ett bätte liv. En av stiftana till sjukhuset ä Fedika-Beme-Föbundet. Fö undehållningen stå Maia Stoltz Tio, som fam ett pogam om Ulla Billquist med titeln Köp Roso. Det mångkultuella ået komme också att uppmäksammas genom olika inslag, bland annat dans med ungdoma fån olika nationalitete. Laila Eicsson Stockholmsketsen Det komme att stata en bokcikel unde mas månad 2006, med temat kvinnliga fattae. Me infomation komme inom kot. Eva Nodlande Låt din kompetens ge oss nya aktivitete! Nu vill vi bygga ut Fedika-Beme-Föbundets veksamhet med din och anda medlemmas hjälp. Vi vill skapa tillfällen medlemma att täffas och utvecklas utifån den jämställda vädegund vi ha. Dä inbjude vi alla Fediko/Fedika att komma med idée elle fädiga slag till kuse, seminaie, tjänste, podukte elle annan veksamhet som stäke kvinno och män, vila på FBF:s vädeinga elle ha annat väde oss medlemma. Självklat kan du ta ut en avgift om du ska leda en utbildning, men BRA! FREDRIKA-BREMER-FÖRBUNDET Ba!-kot som hedesbetygelse Ett Ba!-kot ä famtaget av FBF så att vi snabbt kan uppmäksamma goda insatse inom jämställdhetsabetet. Det finns på kansliet och kan användas både av ketsana lokalt och bundet centalt. Kotet med FBF:s vacka os ä en hedesbetygelse som man stolt kan ta emot. FBF ha skickat ett Ba!-kot till Hillevi Wahl på tidningen Meto hennes kolumn den 26 januai i å dä hon skive om hu Gubbsjukan bede ut sig i tv. Kolumnen ä både välskiven och allt sann. Vi måste potestea nä det gå långt, som nä Sissela Kyle få spaken fån TV4:s Palamentet eftesom de edan ha en blondin. Lotta Lindholm styelsen behålle sig ätten att låta våt Etiska åd pöva slagen innan aktivitetena pesenteas på vå hemsida. Vå vision ä att bundets kompetense med tiden komme att utgöa ett vädefullt nätvek av Fediko/Fedika som ha en gemensam jämställd vädegund. Som ett pilotpojekt pesentea vi en kus i Systeskap-utvecklingfamgång i Stockholm. Läs me om aktiviteten på hemsidans Kalendaium. Med vänliga hälsninga Jennie Hedman och Théèse Ramqvist Stockholmsketsens styelse

3 Inbjudan till bundsmöte Hämed kallas medlemmana i Fedika-Beme-Föbundet till odinaie bundsmöte den 6-7 maj 2006 i Ganisonen, Kalavägen 100, Stockholm. Mötet inleds på lödagen kl med kaffe och avslutas på söndagen kl med lunch. Motione som skall behandlas på bundsmötet samt slag till Åets Fedika och BRA-pis skall vaa kansliet tillhanda senast tosdag den 16 mas. Fö me infomation, vänd dig till FBF:s kansli elle din kets. Hjätligt välkomna! Uppop fån valbeedningen! Valbeedningen i FBF 2006 anopa engageade, eldiga och svala, jämställdhetsivande Fediko som längta efte att få delta i ett spännande och beikande styelseabete. Av pesonliga skäl lämna te ledamöte styelsen vid bundsmötet i maj. Det ä att beklaga vi ha sett en positiv utveckling det gångna ået. Kansliet ä bemannat och vi ha en edaktö hemsidan och Nyhetsbevet. Kompetense som uppskattas ä efaenhet av ekonomi- maknads- och infomationsfågo. Du som ä intessead elle vill eslå någon som Du känne ta kontakt med valbeedningen snaast! Sammankallande ä Bitt Ljunggen telefon , e-post bg.ljunggen@zeta.telenodia.se FBF inbjude Sveiges kvinnoöelse FBF ha tagit initiativet till ett möte med Sveiges kvinnoöelse måndag den 13 mas. Bakgunden ä att medlemmana i Jämställdhetsådet, dä FBF ha en plats, besitte en sto samlad efaenhet och kunskap om olika jämställdhetsfågo och om hu det ä att abeta i kvinnoöelsen. FBF ha känt att det finns me att ventilea än det finns tid och möjlighet till på ådets möten. Och det finns behov av en stak kvinnoöelse. Så skev till exempel Jens Oback i inbjudan till våt Jämställdhetsådsmöte i januai, att: Jag vill också passa på att undestyka det stoa väde jag sätte på ådets möten. Inte minst mot bakgund av min övetygelse att en stak kvinnoöelse ä en av de viktigaste utsättningana en famgångsik kamp jämställdhet. Men, vilka ä kvinnoöelsens svåighete? Och vilka ä våa möjlighete att kunna växa och bli stakae? Det hä komme att diskuteas på mötet den 13 mas 2006 i FBF:s lokale i Stockholm. Vill du bo på Nannylund i somma? Veckona 26 32, med stat den 23 juni 2006, finns det möjlighet att bo på Nannylund. Nannylund ä en del av Apelydsskolan vid poten till Novikens Tädgåda i utkanten av vacka Båstad. Ensamstående (ogift, ej sambo), bildade kvinno även ban upp till 13 å få med lja kan söka en veckas fi vistelse på Nannylund med logi och del i självhushåll. Detta ä en möjlighet som ges till FBF:s medlemma vaje somma enligt donationen. Lokalena ä allegianpassade, det vill säga ök- och djufia. Apelyd ha egen badbygga, undeba natu och nähet till Båstad. Skiftlig ansökan gös med namn, adess, ålde även på med ljande ban civilstånd samt eventuell ketstillhöighet och tidigae vistelse på Nannylund. Dä ska också finnas önskemål om vecka i sta och anda hand. Ansökan skickas unde tiden 15 januai 15 mas 2006 till Ingid Bylund, Västa Tullgatan 37, Hudiksvall. Fågo besvaas av undetecknad på tel/fax elle mobil Ansökningsblankett finns på Fed- ika-beme-föbundets hemsida unde länken Bidag, elle ekvieas fån Ingid Bylund via fax elle adess som ovan (vid vanligt bev bifogas fankeat svaskuvet) altenativt e- post: i.bylund@telia.com Välkommen med Din ansökan en hälig vecka i en undeba miljö! Vä änliga h älsninga Ingid Bylund 3

4 Fötu till Nockebyhem i Bomma Genom Mäta Oxehufvuds stiftelse ha FBF:s medlemma tusätt till ett antal lägenhete i Nockebyhem i Bomma, väste om Stockholm. Nockebyhem ä en pivat stiftelse och ha 750 boende. Mäta Oxehufvuds stiftelse va på sin tid medfinansiä vid byggandet. Hemmet ebjude bostad, mat och våd. Hit gå det att flytta om man ä medlem i FBF, å och fullt fisk vid inflyttningen. Lägenhetena ä på 38 kvm och 58 kvm, alla med balkong. Vå a medlemma ha tu till 14 platse. Fö me infomation, ing kansliet elle skicka e-post. Lika lika FBF delta vid Lika lika konfeensen på Läanas Hus den 11 mas Temat ä Läande u ett genuspespektiv och vaieande eläsae medveka. Laila Eicsson komme epesentea FBF vid ett infomationsbod. Fö me infomation: Möte med Fiedan, en fägstak feminist Jag läse i Dagens Nyhete att den ameikanska feministen Betty Fiedan, fattae till bland annat bestsellen Den feminina mystiken och en av gundana till den ameikanska då inflytelseika kvinnoöelseoganisationen NOW, National Oganization fo Women, ha avlidit vid 85 ås ålde. DN skive: I en una i Washington Post ge Ellen Goldman en talande tidsbild fån slutet av 60-talet. En dagstidning som appoteade fån en kvinnodemonstation i New Yok hade på sin sta sida en ga smickande bild av den demonsteande Fiedan bedvid en söt, blond kvinna som etädde en gupp som kallade sig Happy Homemakes, de glada hemmafuana. Bildtexten som löpte unde båda bildena löd: Vem välje du? Det valet finns inte länge, avsluta DN:s jounalist Henik Beggen ( ). Själv hade jag månen att täffa Betty Fiedan i böjan på 80-talet. Bok laget Nostedts dåvaande PR-chef, Gunilla Holm, inbjöd FBF till ett samabete in publiceingen av Betty Fiedans bok Det anda sta- diet. Vi aangeade en paneldebatt på en av Stockholms biogafe. Fyahunda pesone kom och lyssnade på en mycket livlig och inspieande diskussion om jämställdhetskampen i USA och Sveige. Olika fågo avvekades i snabb takt och jag minns att FBF:s åsikte om behovet av en ny pappaoll ledde 4 FOTO BERTIL WÖLLNER Bonnie Benstöm, Bigitta Wistand, Betty Fiedan, Babo Backbege, Ann Falkinge och debattledaen Mäta Fitz FBF:s dåvaande bundsseketeae. till långa och engageande inlägg fån Ms Fiedan. I Sveige va vi vid den hä tiden inne i en ny fas dä kvinnoöelsen unde flea å legat i famkanten avgöande, ja evolutioneande, famsteg kvinnos valfihet och jämställdhet: Rätt till fi abot, tillgång till p-pille och subventionead banomsog ä te exempel som ledde till ökade möjlighete att kunna ha både ban och vävsabete. Men med den nya kvinnoollen ljde och lje, vi ä inte dä än med nödvändighet ett behov av en uppdatead pappa- och mansoll, dä det ä avgöande att få fle män att se plusvädena med en stakae pappa-ban elation. Hu nå dit? Det va en av de heta diskussionsfågona. Men debatten kom också att handla om en annan och då, ännu me än idag, kontovesiell fåga, banomsog. FBF abetade på olika sätt i slutet av 70-talet att få subventionead banomsog. Vi agumenteade på möten och demonsteade på gato och tog. Det gav esultat, men våt upplägg på banomsog va fäm- mande USA, som anda lände, och även h ä blev det livliga diskussione. Efte den hä minnesväda debattkvällen skickade Gunilla Holm ett tackkot med adena; Hjätligt tack din insats i The Betty Fiedan Show! Jag minns Betty Fiedan som en fä gstak, debattglad och o glömlig peson med ett engagemang utöve det vanliga. Jag ä både stolt och glad att få ha täffat och diskuteat med just henne. Ann Falkinge

5 Nytt fån Infomationsavdelningen Våt Nyhetsbev - det elektoniska och det tyckta I a numet av våa Nyhetsbev beättade vi om våa plane att in- a ett elektoniskt Nyhetsbev. Av den anledningen ha bundet och ketsana jobbat håt med att samla in koekta e-postadesse fån e medlemma. Det abetet ha tagit lite länge tid än väntat, vilket gö att vi ännu inte hunnit komma ut med våt sta elektoniska Nyhetsbev fån bundet. Dä beslutade vi att göa ännu ett tyckt Nyhetsbev, vilket du nu ha i din hand. I Stockholmsketsen ha man edan testat att skicka ut ketsnyhete via e-post. Som alltid nä man böja med en ny teknik stöte man på lite bansjukdoma, så även i detta fall. Flea medlemma ha tyvä inte nåtts av dessa ketsnyhete; det ena gick med e-post stax e jul och det anda den 27 januai. Om det ä så, meddela gäna kansliet så vi kan kolla e-postadessen. Ett stot poblem idag ä att många ha effektiva viusskydd på sina datoe som stoppa me än de kanske bode. Så vi to att någa e-postbev ha fastnat dä. Men man jobba fån både ketsens och vå webbyås sida på att lösa poblemen. Vi ha också få tt en hel del eaktione unt fågan om Nyhetsbev och det ä alldeles tydligt att de flesta medlemma önska att vi ha kva våa tyckta Nyhetsbev. Vi ha fån bundets sida inga poblem med det, vå inställning ä att vi behöve både ock. Ett elektoniskt Nyhetsbev komplettea det tyckta på gund av alla de dela ett sådant ha; som till exempel att det ä billigt och gå snabbt att poducea och skicka ut. Att kunna fotsätta med att även ha ett tyckt Nyhetsbev ä enbat en ekonomisk fåga. Nu gjode vi sta gången på mycket länge ett positivt ekonomiskt esultat å 2005 så ekonomin se nävaande ganska ba ut. Så, sammanfattningsvis, vå ambition fån bundets sida ä att fotsätta med åtminstone två tyckta Nyhetsbev pe å och som tillägg egelbundet komma ut med ett elektoniskt dito. På så sätt få vi både den positiva läsupplevelsen med det tyckta och snabbheten med det elektoniska. N R Vå hemsida - ny layout och många besökae Glädjande nog hålle våa höga besökstal på hemsidan i sig. Hittills i å ha vi haft nästan 4000 besökae pe månad, vilket ä mycket ba. Men ba kan bli ännu bätte! I takt med att FBF bli me synligt i debatt och media vill vi även visa upp en än me tilltalande och spännande hemsida. Vi ha dä gjot en ansiktslyftning av hemsidan med en ny layout som ä i enlighet med vå nya gafiska pofil. Innehållet ä detsamma, men vi hoppas att hemsidan skall bli än me öveskådlig och lättnavigead och att den på ett ännu bätte sätt skall locka till läsning. Bästa vå - och 8 mas-hälsninga Gunilla Julin Positivt ekonomiskt esultat Styelsen ha unde 2005 fotsatt abetet med att minska kostnadena bundet och påböjat en övesyn av valtningskostnadena. Detta ha gett ett positivt esultat veksamhetsået Det va många å sedan det va ett så ba ekono- miskt esultat. Styelsen abeta vidae med olika slag på hu man, utom medlemsvävning, kan öka intäktena famöve. Ann Nodenskiöld Kassavaltae Kansliets telefontide! Välkommen att inga till Fedika-Beme-Föbundets kansli på telefontid. Tisdag, onsdag och tosdag kl Telefon Eva Nodlande 5

6 Remissva av betänkandet Makt att foma samhället i sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66) Sammanfattning: Beedningen beö viktiga aspekte ökad jämställdhet i samhället. Det handla såv äl om både attityde, konketa politiska och ekonomiska åtgäde som om me kunskap. Tanken om att jämställdhetsfågan inte kan behandlas som en isolead fåga, utan måste få genomslag i alla politikomåden genomsya utedningen. Både stuktue, histoiska tillbakablicka och nutida fenomen studeas och analyseas ingående. Men vi mena att utedningen uppehålle sig mycket vid histoik och teoetiseing och ge få kon- keta slag på vad som kan göas att öka jämställdheten. Synpunkte: De insatse som gjots att öka jämställdheten få kitik fån utedningen. Vi hålle med och se med oo på den långsamma ökningstakten. Nä egeingen någa å sedan innehade od andeskapet i EU va löftena omfattande och våa hoppninga stoa: I ett pessmeddelande fån dåvaande jämställdhetsministe Magaeta Winbeg sades till exempel att de fågo Sveige bland annat skulle pioitea va ljande fya: Osakliga löneskillnade mellan kvinno och män, Jämställdhetens betydelse ökad tillväxt och sysselsättning, Möjligheten att ena ykesliv och fitid-/familjetid, Sexslavhandeln. Så hä flea å senae kan vi konstatea att det blev som i sagan om den lille hen som vill få en ock sydd och gick med tyg till skäddaen. Och vad bidde det då? Det bidde inte ens en tumme. 6 Vi stå nu och stampa ungefä dä vi stod då, och ha stått länge än så. Vi befaa att gammaldags, ideologiska politiska låsninga få tt - och få, skymma sikten nytänkande och pagmatiska lösninga som spegla den veklighet vi leve i nu, i abetet att nå det övegipande målet; ett jämställt samhälle. Tio fågeomåden med våa synpunkte 1/ Kapitel 5 Utvecklingen av den ekonomiska jämställdheten ta upp åtgäde att minska den ekonomiska ojämställdheten mellan könen. Vi instämme i slaget om att byta ut begeppetekonomiskt obeoende till ekonomisk självständighet. 2/ Föslaget i 5.5 Föslag om vävsavdag ensamstående älda kan säkeligen vaa en åtgäd i ätt iktning. Ett syfte sägs vaa att öka incitamenten till avlönat abete. Det ä ba. Ensamstående älda med ban ha en tuff situation och det ä mycket viktigt att på olika sätt stödja den guppen. Något som dessutom betala sig i längningen. 3/ Fedika-Beme-Föbundet dive sedan länge kavet att slopa sambeskattning av mögenhet. Det ä hög tid att göa det nu. 4/ Liksom att ina könsneutala pivata pensionssäkinga. De hä två slagen sakna vi i utedningen. 5/ I kapitel 6 Abetsmaknad och abetsliv konstateas att löneskillnaden mellan män och kvinno fotfaande ä oacceptabel. Det ä tjänstfullt att utedningen vill abeta fam en stategi hu löneskillnadena mellan män och kvinno kan minska i syfte att uppnå jämställda löne men vi sakna slag och kitisea anda. Att till exempel käva ätt till heltid befaa vi kan få konsekvense som innebä att etag och offentlig sekto anställe ännu fä e kvinno och män än vad de våga göa idag. Fam allt kvinnos etagandet i Sveige behöve öka, det ä idag ci- ka 75 % av etagana som ä män, med anda od ä enbat ca 25 % ä kvinno, och då behövs incitament i linje med fä e, inte fle, egelvek etagana. 6/ Vi sakna också konketa slag att öka kvinnos etagande. Vi eslå till exempel möjlighete att till imliga pise anställa banflicka/au-pai i väntan på subven- tionead banomsog. En etagae kan inte stänga igen veksamheten upp till tio kanske femton månade i väntan på dagis, i de fall hon sakna en patne som ta en stöe del av äldaledigheten. Vi mena också att vi måste öka möjlighetena att stata pivata - etag inom omåden som hittills en- bat vait behållna den offentliga sekton, att i ännu höge gad öka kvinnos möjlighete att stata etag. 7/ Vi ha olika uppfattninga i sty- elsen om slaget (kapitel 13.3) att bilda en jämställdhetsmyndighet. Någa ä, anda emot. 8/ De stoa löneskillnadena mellan kvinno och män bestå. Politikena ha stot ansva löneskillnadena. Ett viktigt skäl till att inga bättinga skett unde de senaste åen ä att udden i debatten allt ensidigt ä iktat mot en enda aktö, abetsgivaen. Han, elle hon, utmålas som busen och den som väntas se till att löneskillnadena svinne. Men, om nåt ska hända behövs kafttag fån minst fya aktöe:

7 politike, facket och oss själva som individe. Män tjäna idag pocent me än kvinno. Ett mycket viktigt skäl till löneskillnaden ä att fle män ä chefe. Chefskap ä en saklig gund höge lön. Medan en del av löneskillnaden ä lönediskimineing och ge kvinno läge lön på osakliga gunde. Hu sto del som ä lönediskimineing ä omtvistat, men allt mellan 0 och 8 pocent ekomme i debatten. Vad kan då göas att minska löneskillnadena? Vi eslå ljande te sake fån politiskt håll: Fö det sta, ansvaiga politike kan undelätta kvinno att ta chefsjobb. Kvinnomaktutedningen, SOU 1998:6, visade att den ådande löneskillnaden på tjugo pocent bland akademike skulle minska till fem pocent om kvinno voe lika vä l epesenteade på höge poste som män. Den huvudsakliga löne-skillnaden beo alltså på att män och kvinno, även med samma utbildning och abetsgivae, ha olika befattninga. Stesskuvan kvinnliga chefe med ban gå också enligt foskning upp klockan medan männens gå ne. Vi eslå att ansvaiga politike undelätta kvinno att ta höge tjänste och då även inom de indiekt valda ogan och inom politiken, dä utedningen konstatea att mans-dominans fotfaande åde. Fö att på så sätt kunna höja sina löne, genom att dels göa det möjligt att köpa tid på hemmaplan till imliga pise och då mena vi att kunna köpa både RUT- och ROT-tjänste. Fö det anda, tillåt me maknadsaktöe inom skola, våd och omsog. Att kunna välja mellan fle abetsgivae öka konkuensen och öka kvinnos möjlighete att höja sina löne. Fö det tedje, öka det ekonomiska utymmet att höja kvinnos löne. Många kvinno befinne sig inom den politiskt styda offentliga sekton. I Stockholms kommun ha det gjots inom bland annat äldeomsogen. Ett ökat ekonomiskt utymme kan ske genom ompioiteinga och att stimulea ökad tillväxt, det behövs inte höge skatte. 9/ Hemabetet, säge utedningen, ha blivit jämnae delat. Ett viktigt skäl till det mena vi ä att de obetalda ROT- jobben på hemmaplan, ha ökat kaftigt. Det i sin tu iskea att stäka de taditionella könsollena; han hama och spika medan hon tvätta och städa. Somliga uppleve den typen av obetalt hemabete som lustbetonat fine, medan anda va- ken ha tid, kompetens elle intesse att göa jobben. Det ooväckande stoa antalet stessade, utbända kvinno tala sitt tydliga spåk, det ä inte baa det betalda utan också det obetalda, ofivilligt ut da abetet vi måste komma tillätta med. Vi eslå dä att ROT- och RUT-jobb ska kunna köpas till imliga pise. Banen, inte ROToch RUT-jobben, behöve vå tid. 10/ Föäldasäkingen. Uted- ningen vill få fle pappo att vaa hemma med banen och eslå en hådae styning och ökad kvoteing. Vi hålle helt med om målet att få fle män att öka sitt äldaledighetsuttag, vi se det som en mycket viktigt delmål l i abetet ökad jämställdhet, men vi säge Nej till ökad kvoteing, utifån de utsättninga som ges och i nuläget finns. Att säg kvotea fem månade till pappan, fem månade till mamman och fem månade att delas fitt, medan man begänsa en höjning av taket till tio basbelopp, mena vi ä ett oseiöst st slag. Det skulle innebäa att de, säg män, som ha en månadslön på k skulle tvingas sänka sin inkomst till k pe månad, det vill säga på fem månade tappa k! Om han inte gå med på den sänkningen skulle hans fem månade fysas inne, det vill säga de skulle falla bot. Det tankana till utpessning. Dessutom, om hon ä hemma sina fem månade och sedan ta de anda fem månadena som kan delas fitt, och han som sagt inte ta ut sina fem månade, och familjen få banomsogsplats st efte det att banet ä femton månade, hu löse familjen då unde tiden sin ban- omsog? Vi få inte glömma att det finns pesone som ha säg etag, jobb elle av anda skäl behöve ha möjlighet till ökade, inte minskade flexibla lösninga. Innan man kan a en seiös diskussion om kvoteing elle inte måste vi st göa minst två sake: Fö det sta, dels göa en kaftig höjning av taket i älda säking- en. Alltfle, fam allt män, tjäna me än det eslagna maxbeloppet i säkingen. Fö att få fle kvinno dä chefsjobben finns behövs fle män dä banen finns. Och nä fle män ta ut äldaledighet och våda sjuka ban ä det lättae kvinno att kombinea familj och kaiä. Fö det anda, dels kunna ge acceptabla altenativ till de som behöve flexibla och me individuella möjliga lösninga som passa deas familj och veksamhet. J ämställdheten ä en paktlögn, kan vi läsa i en annons Liza Maklunds och Lotta Snickaes nyutkomna bok Det finns en säskild plats i helvetet ö kvinno som inte hjä älpe vaanda, dä de med både fakta och siffo bevisa påståendet i boken. Det ä hög tid ansvaiga politike att gå fån od till handling och konket visa att de mena allva nä de säge att de vill öka jämställdheten mellan kvinno och män. Fedika-Beme-Föbundet den 1 decembe

8 Retuadess: Fedika-Beme-Föbundet Box Stockholm B SVERIGE PORTO BETALT NOTISER Kot infomation om stot och smått, inom och utom FBF Vå nya fiende, stessen Stess. Ett åtekommande ämne i vadagen. Människo jobba mycket och söke hinna med allt mycket. Oo, sömnpoblem, ångest och tötthet bli allt vanligae. Olika undesökninga visa att av cika pågående sjukskivninga va dygt sjukskivna av psykisk ohälsa unde våen 2003, och av de va cika av dom kvinno. Men poblemen öka. Stess ä vanligae hos kvinno och bli nu me vanlig hos ynge. Älde människo känne inte lika mycket av stessen som de som ä studeande elle mitt uppe i sitt abetsliv. Ba tips mot stess ä att söka få lite tid med sig själv. Motion, yoga, Tai Chi ä flea ba tips att böja med. (FL-Net Emelie ) Kvinnliga etagae i majoitet Just nu ä det fle kvinno än män som vill stata etag. Sedan åsskiftet ha 51 pocent av de som besökt Nyetagacentum att få åd och hjälp king att stata etag vait kvinno. Ökningen av kvinno som vill ha åd ha vait säskilt sto unde hösten, konstatea Nyetagacentum Sveige. (FL-Net ) Mycket me penga till kvinnofågo Nästa å finns det nästan 29 miljone kono av statliga penga till kvinnoöelsen. Regeingen beslutade häomdagen att nästan tiodubbla bidaget, fån 3,4 till 28,9 miljone. Pengana ska användas att hjälpa kvinnooganisatione att ha en ba veksamhet. Utan en pådivande kvinnoöelse hade svensk jämställdhetspolitik inte kunnat uppnå vad den hittills åstadkommit. Jämställdhetspolitiken komme även fotsättningsvis vaa i behov av kvinnoöelsens påvekan på den politiska dagodningen, säge demokatiministe Jens Oback. (FL-Net ) Så ba ä din kommun på jämställdhet Kommunena i Sto-Stockholm ä bäst på jämställdhet. I alla fall enligt SCB:s så kallade Jämindex. Även Vänamo, Gotland och Häyda utan Götebog ligge ba till på jämställdhetsskalan. Vansbo, Hapaanda, Stofos, Övetoneå och Kistinehamn ligge sämst till på jämställdhetsskalan. På SCB:s hemsida finns statistik vaje kommun. (FL-Net ) Ojämställt i tafiken Mannen kö. Kvinnan sitte bedvid. Känns det igen? Enligt Väg- och Tafikfoskningsinstitutet VTI så kö svenska män i genomsnitt tjugosex kilomete pe dag medan kvinno baa kö tio. Dygt vaannan man kö bil vaje dag mot va tedje kvinna. Nä det gälle passageaplatsen ä det oftast en kvinna som sitte dä. Kvinno åke som passageae tolv kilomete pe dag jämt med männens fem. Nä kvinnan sitte vid atten ä hon ensam i bilen elle med sina ban. Om det finns en man så sitte han vid atten. VTI-studien konstatea också att kvinno tycke att de kö lika ba som männen. Män anse däemot att kvinnona kö säme, enligt Jämställdhetsombudsmannens webbplats. (FL-Net ) Jämställda pappo i no Pappona i Åsele och Vännäs ä bäst i landet på att ta ut pappaledighet. Unde fjolået tog de ut cika 26 pocent av äldadagana. Även den kommun dä pappona ta ut minst andel av äldasäkingen finns i no: Hapaanda. Hä ta pappona ut hälften så mycket pappadaga som i Åsele och Vännäs, elle 13 pocent. Även i Gnosjö tas 13 pocent ut av pappo. Genomsnittet i landet ä 20 pocent till pappona och 80 pocent till mammona, enligt ny statistik fån Fösäkingskassan. ( FL-Net ) Kvinnliga VD-löne på eftekälken Manliga diektöe dog lönemässigt ifån sina kvinnliga kollege unde 2004 konstatea keditupplysningsetaget UC i en undesökning av svenska VD-löne. Mellan 2003 och 2004 ökade de manliga vd:ana sina löne med kono, elle med 5 pocent, fån till kono. Kvinnonas löneökning blev kono, elle te pocent, fån kono till kono. (FL-Net ) Fedika-Beme-Föbundet Box Stockholm Besöksadess: Kalavägen 100 PG Telefon: Fax: E-post: info@fedikabeme.se Adessändinga och öviga medlemsäenden skickas till Eva, vå kanslist, via e-post: kansli@fedikabeme.se elle med post till adessen ovan. Det gå också ba att inga. Ansvaig utgivae: Ann Falkinge Redaktö: Wendela Zettebeg 8