Handlingsplan till Kvalitetspolicy för KTH

Transkript

1 Handlingsplan till Kvalitetspolicy för KTH Denna handlingsplan konkretiserar Kvalitet genom ständiga förbättringar Kvalitetspolicy för KTH genom att precisera vilka aktiviteter som ska prioriteras inom kvalitetsarbetet och vilken typ av uppföljning som ska ske. Metoderna för att följa upp kvalitet på KTH ska variera från kvantitativ uppföljning med indikatorer till peer review och tematiska studier m.m., beroende på frågeställning. Handlingsplanen ska stödja arbetet med att uppnå KTH:s övergripande mål, så som de definieras i utvecklingsplanen: KTH:s utbildning och forskning kännetecknas av excellens och samhällsrelevans KTH tillhör toppskiktet av tekniska universitet i Europa KTH är ett internationellt universitet KTH är en attraktiv samarbetspartner KTH är attraktivt för studenter KTH är en attraktiv arbetsplats KTH:s examinerade är attraktiva på en internationell arbetsmarknad KTH beaktar i all sin verksamhet hållbar utveckling ur ekologisk, ekonomisk, social och teknisk synvinkel Handlingsplanen ska revideras årligen och uppdateras efter aktuella förutsättningar, exempelvis Högskoleverkets tidplan för utbildningsutvärdering. Denna handlingsplan utgår från de fyra områdena utbildning, forskning, kompetensförsörjning och samverkan. I det sammantagna kvalitetsarbetet ingår även KTH:s handlingsplaner för jämställdhet, mångfald, hållbar utveckling och internationalisering. 1 (14)

2 Övergripande kvalitetsarbete Ständiga förbättringar inom övergripande kvalitetsarbete Principer Prioriterade aktiviteter Uppföljning systematik Administrativ samordning Extern utvärdering Extern rådgivning proaktivitet Omvärldsbevakning Extern utvärdering Extern rådgivning Seminarier/hearings och utbildningar delaktighet och Extern utvärdering engagemang Extern rådgivning synlighet Kommunikation inkl. web Extern utvärdering Extern rådgivning Principer Principerna bakom KTH:s övergripande kvalitetsarbete ska vara att säkra systematik, proaktivitet, delaktighet, engagemang och synlighet. Ansvar och prioriterade aktiviteter Skolorna ansvarar för att utveckla den skolinterna kvalitetssamordningen och att säkra ett brett deltagande däri. Skolorna ska kommunicera sitt kvalitetsarbete, t.ex. genom intern och extern web och genom seminarier, hearings och utbildningar. Vidare ska varje skola bevaka vad som sker inom kvalitetssamordning på andra skolor, på den gemensamma KTH-nivån, nationellt och internationellt. På skolnivå ska finnas ett funktionsansvar för kvalitetssamordning. Kvalitetsarbetet ska stödjas av ledning, administration och infrastruktur. KTH centralt ansvarar för att utveckla den KTH-gemensamma kvalitetssamordningen och att säkra ett brett deltagande däri. I ansvaret ingår att initiera uppföljningar av det övergripande kvalitetsarbetet och att säkerställa att sådana uppföljningar leder till förbättringar. KTH centralt ska kommunicera den KTH-gemensamma kvalitetssamordningen, t.ex. genom intern och extern web och genom seminarier, hearings och utbildningar. Vidare ska KTH centralt bevaka vad som sker inom kvalitetssamordning på skolorna, nationellt och internationellt. På central nivå ska finnas kvalitetssamordnare. Kvalitetsarbetet ska stödjas av ledning, administration och infrastruktur. 2 (14)

3 Uppföljning KTH:s övergripande kvalitetsarbete ska följas upp regelbundet. Det övergripande kvalitetsarbetet ska ingå i den årliga kvalitetsredovisning som ska göras för KTH:s styrelse. Övergripande kvalitetsarbete ska ingå i uppföljningen av KTH:s utvecklingsplan. Extern utvärdering av det övergripande kvalitetsarbetet (s.k. institutional audit) ska göras cykliskt på KTH:s initiativ. En extern expertgrupp ska följa kvalitetsarbetet och ge långsiktig strategisk rådgivning. Uppföljningarnas resultat ska återföras till verksamheten och leda till förbättringar. 3 (14)

4 Utbildning Ständiga förbättringar inom utbildning Principer Prioriterade aktiviteter Uppföljning Process utbildningsutveckling Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Förbättringsgrupper Utbildning på forskarnivå undervisningskvalitet relevans i undervisningen Värdering av pedagogiska meriter Praktik för lärare Utvärdering av Tenure Track utbildningsmål Programutveckling inkl. CDIO-implementering Implementering av doktorsprogram Uppföljning av utvecklingsplanen Resultat studenternas uppfyllelse av examensmålen Utveckling av examensarbetet Utveckling av avhandlingen Högskoleverkets utvärdering anställningsbarhet Enkäter till examinerade studenter Enkäter till examinerade doktorer Högskoleverkets utvärdering Indikator Antalet examinerade som har arbete efter tolv månader examinationsgrad Genomströmningsanalys Indikatorer Genomströmning av programstudenter, Utbildningstid för examinerade doktorer studenternas nöjdhet Kurs- och utbildningsvärdering Kurs- och utbildningsvärdering Högskoleverkets utvärdering Indikator Nöjdhetsgrad med utbildningen Principer Principerna bakom KTH:s kvalitetsarbete inom utbildning ska vara att säkra utbildningsutveckling, säkra undervisningskvalitet, säkra relevans i undervisningen, säkra utbildningsmål, säkra studenternas uppfyllelse av examensmålen, säkra anställningsbarhet, säkra examinationsgrad samt att säkra studenternas nöjdhet. 4 (14)

5 Ansvar och prioriterade aktiviteter Skolorna ansvarar för att utveckla kvalitetsarbetet inom utbildning på skolnivå och att säkra ett brett deltagande däri. Skolorna ska utveckla egna strategier och följa upp det egna kvalitetsarbetet avseende utbildning, bland annat med stöd av indikatorer. Skolorna ska utveckla fora, exempelvis sk. förbättringsgrupper, för att (på basis av faktaunderlag såsom kursvärderings- eller utvärderingsresultat) diskutera problem, föreslå åtgärder, genomföra förbättringar och återkoppla till studenter och doktorander. Förbättringsgrupper är också kanaler för samverkan med det omgivande samhället (se Samverkan). Inom utbildning på forskarnivå kan förbättringsgruppen vara en handledargrupp som gemensamt ser till att doktoranden får bästa möjliga handledning. Vidare ska skolorna arbeta med att säkra undervisningens kvalitet bl.a. genom att säkerställa att pedagogiska meriter värderas jämförbart med forskningsmeriter inom den akademiska karriärvägen (se Kompetensförsörjning). Skolorna ska även säkerställa att undervisande lärare, t.ex. genom återkommande praktik, har den kontinuerliga kontakt med arbetsliv och samhälle som krävs för att ge undervisningen relevans. Undervisande lärare ska ha den forskningsbas som krävs för att ge undervisningen vetenskaplig grund (se Forskning). Skolorna ska planera och genomföra utbildning med syftet att studenter och doktorander ska nå de lärandemål som gäller för respektive yrkesexamen eller generell examen. För att stödja detta har KTH beslutat att CDIO-modellen för programutveckling ska tillämpas i alla utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Vidare ska utbildning på forskarnivå organiseras i doktorsprogram. Skolorna ska implementera dessa strukturer. Skolorna ska också ha processer som säkrar att utbildningarna ger resultat i form av examensarbeten respektive avhandlingar som visar på studentens respektive doktorandens förmåga att uppfylla examensordningens krav. Sådana processer kan t.ex. vara särskilda granskningskommittéer, specialutformad kursanalys för examensarbetet och utbildningsaktiviteter. KTH centralt ansvarar för att utveckla det KTH-gemensamma kvalitetsarbetet inom utbildning och att säkra ett brett deltagande däri. I ansvaret ingår att initiera uppföljningar inom utbildning och att följa upp att åtgärder vidtas på basis av dessa. I arbetet ingår att utveckla de KTH-interna metoder som används för att mäta kvalitet i utbildning och att noga följa utvecklingen av Högskoleverkets nya utvärderingsuppdrag. KTH centralt ska i synnerhet driva arbetet med att utveckla examensarbetets kvalitet. Ett första steg ska vara att etablera rutiner för elektronisk publicering av examensarbeten. KTH centralt ska också utveckla metoderna för att mäta utbildningsresultat genom enkäter till studenter, doktorander och alumner. När det gäller studenters och doktoranders synpunkter ska KTH centralt göra en översyn av de verktyg som används för kurs-och utbildningsvärdering. Översynen ska syfta till att öka svarsfrekvensen och stärka uppföljningen, inklusive återkopplingen till studenter och doktorander. Arbetet med periodiska karriärenkäter till examinerade såväl f.d. studenter som doktorander ska fortsätta och ytterligare lyftas fram. Vidare ska KTH centralt bevaka genomströmning, i synnerhet förstaårsgenomströmning på programnivå vilken har påvisats ha avgörande betydelse för studenternas kommande resultat, inklusive examinationsgraden. Genomströmningen inom utbildning på forskarnivå (både licentiatoch doktorsexamen, och ev. skillnader relaterade till finansiering) bör också följas upp. 5 (14)

6 KTH centralt ska göra en översyn av de kvantitativa indikatorer som används: dels för att se över datakvalitet och relevans i existerande indikatorer, dels för att ev. utveckla ytterligare indikatorer. Till det förra hör de indikatorer som mäter nöjdhetsgrad med utbildningen samt utbildningstid för examinerade doktorer. Till det senare hör indikatorer som mäter kvalitet i examensarbeten och avhandlingar (både sammanläggningsavhandlingar och mongrafier). Uppföljning Kvaliteten i KTH:s utbildning ska följas upp regelbundet. Utbildningskvalitet ska ingå i den årliga kvalitetsredovisning som ska göras för KTH:s styrelse. Utbildningskvalitet ska ingå i uppföljningen av KTH:s utvecklingsplan. Extern utvärdering av utbildningskvalitet på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå ska göras cykliskt på KTH:s initiativ. Fokus och omfattning kan variera. Extern utvärdering av utbildningskvalitet på grundnivå och avancerad nivå (ev. forskarnivå) ska göras av Högskoleverket. Uppföljningarnas resultat ska återföras till verksamheten och leda till förbättringar. För att säkerställa att åtgärder vidtas på basis av utvärderingsresultaten, ska det finnas tydliga, uttalade sanktioner och incitament. 6 (14)

7 Forskning Ständiga förbättringar inom forskning Principer Prioriterade aktiviteter Uppföljning vetenskapliga framsteg och kumulativ kunskapsuppbyggnad kompetensnivån i arbetsliv och samhälle innovation i arbetsliv och samhälle vetenskaplig grund i utbildningen Identifiering av starka respektive svaga forskningsmiljöer Identifiering av starka respektive svaga forskningsmiljöer Identifiering av starka respektive svaga forskningsmiljöer Forskning av undervisande personal, undervisning av forskare Forskningsutvärdering SRA-uppföljning Internationell rankning Indikatorer: Antal publikationer Antal citeringar Externa medel (kvalitetsgranskade forskningsanslag) Intäkter för uppdragsutbildning och forskning Forskningsutvärdering Utvärdering av utbildning på forskarnivå Forskningsutvärdering Principer Principerna bakom KTH:s kvalitetsarbete inom forskning ska vara att säkra vetenskapliga framsteg och kumulativ kunskapsuppbyggnad, säkra kompetensnivån i arbetsliv och samhälle, säkra innovation i arbetsliv och samhälle samt att säkra vetenskaplig grund i KTH:s utbildning. Ansvar och prioriterade aktiviteter Skolorna ansvarar för att utveckla kvalitetsarbetet inom forskning på skolnivå och att säkra ett brett deltagande däri. Skolorna ska utveckla egna strategier och följa upp det egna kvalitetsarbetet avseende forskning, bland annat med stöd av indikatorer. Vidare ska skolorna arbeta med att integrera forskning i utbildningen bl.a. genom att säkerställa att undervisande personal forskar och att forskare undervisar (se Utbildning). KTH centralt ansvarar för att utveckla det KTH-gemensamma kvalitetsarbetet inom forskning och att säkra ett brett deltagande däri. I ansvaret ingår att initiera uppföljningar inom forskning och att säkerställa att sådana uppföljningar leder till förbättringar. 7 (14)

8 KTH centralt ska identifiera starka respektive svaga forskningsmiljöer. I arbetet ingår att bevaka KTH:s position i externa mätningar. Vidare ingår att utveckla de KTH-interna metoder som används för att mäta kvalitet i forskning. Det innebär att KTH centralt ska göra en översyn av de kvantitativa indikatorer som används: dels för att se över datakvalitet och relevans i existerande indikatorer, dels för att ev. utveckla ytterligare indikatorer. KTH centralt ska även utveckla kompletterande kvalitativa metoder, i synnerhet för att identifera svaga forskningsmiljöer. Uppföljning Kvaliteten i KTH:s forskning ska följas upp regelbundet. Forskningskvalitet ska ingå i den årliga kvalitetsredovisning som ska göras för KTH:s styrelse. Forskningskvalitet ska ingå i uppföljningen av KTH:s utvecklingsplan. Extern utvärdering av forskningskvalitet (s.k. Research Assessment Exercise) ska göras cykliskt på KTH:s initiativ. Fokus och omfattning kan variera. Extern utvärdering av forskningskvalitet ska göras inom ramen för de s.k. Strategic Research Areas (SRA), både genom löpande uppföljning och genom en större samlad utvärdering. Ett kvalitetsråd för forskning ska följa kvalitetsarbetet och ge långsiktig strategisk rådgivning. Uppföljningarnas resultat ska återföras till verksamheten och leda till förbättringar. För att säkerställa att åtgärder vidtas på basis av utvärderingsresultaten, ska det finnas tydliga, uttalade sanktioner och incitament. 8 (14)

9 Kompetensförsörjning Ständiga förbättringar inom kompetensförsörjning Principer Prioriterade aktiviteter Uppföljning rekrytering av ledande forskare och lärare kompetensutveckling för personalen kollegialt stöd Implementering av Tenure Tracksystemet Rutiner för rekrytering av utländska ledande forskare Sökkommittéer Vidareutbildningskurser Praktik för lärare Mentorskap och coachning Delaktighet i utvecklingsarbete Utvärdering av Tenure Track-systemet Uppföljning av Future Faculty-ansvar Indikator Antal sökande till akademiska tjänster Uppföljningssamtal Principer Principerna bakom KTH:s kvalitetsarbete inom kompetensförsörjning ska vara att säkra rekrytering av ledande forskare och lärare, säkra kompetensutveckling för personalen samt att säkra kollegialt stöd. Ansvar och prioriterade aktiviteter Skolorna ansvarar för att utveckla kvalitetsarbetet inom kompetensförsörjning på skolnivå och att säkra ett brett deltagande däri. Skolorna ska utveckla egna strategier och följa upp det egna kvalitetsarbetet avseende kompetensförsörjning, bland annat med stöd av indikatorer. Strategierna ska utgå från det centralt fastställda Tenure Track-systemet. I arbetet ska ett jämställdhetsperspektiv anläggas. Skolorna ska säkerställa att den mest seniora personalen genom rekrytering och kompetensutveckling utgörs av individer med internationellt konkurrenskraftiga meriter. Bl.a. ska skolorna utveckla rutiner för att framgångsrikt kunna rekrytera seniora utländska sökanden. Handläggningstider, mottagande och arbetsvillkor är betydelsefullt i det sammanhanget. Skolorna ska arbeta systematiskt med rekrytering av akademisk personal exempelvis genom sökkommittéer. Skolledningen ska aktivt medverka i rekryteringsarbetet genom att besluta om former och arbetsordning och att utveckla kvalitetssäkrade processer. Skolorna ska säkerställa att pedagogiska meriter samt meriter från samverkansarbete på ett kvalitetssäkrat sätt premieras vid tjänstetillsättning och befordran. Skolorna ska även säkerställa att rekryteringen till funktioner inom ledning, administration och infrastruktur sker med höga kvalitetskrav. Vidare ska skolorna bedriva ett fortlöpande arbete med att vidareutbilda och kompetensutveckla all sin personal, t.ex. genom kurser som erbjuds centralt på KTH, kurser initierade av skolorna och genom återkommande praktik för lärare (se Utbildning). 9 (14)

10 Skolorna arbeta systematiskt och strategiskt för att skapa och bevara en kollegialt stödjande kultur, i synnerhet gentemot kollegor som kan uppleva utsatthet exempelvis p.g.a. kön eller ålder. Årliga uppföljningssamtal med junior personal och mentorskap och coachning för kvinnliga lärare är goda exempel på hur detta kan ske. Vidare ska personalen vara delaktig i det utvecklingsarbete som sker på den egna skolan, och sådant deltagande ska premieras t.ex. vid tjänstetillsättningar och befordran. På skolnivå ska finnas funktionsansvariga för fakultetsförnyelse och jämställdhet (Future Facultyansvariga). KTH centralt ansvarar för att utveckla det KTH-gemensamma kvalitetsarbetet inom kompetensförsörjning och att säkra ett brett deltagande däri. I ansvaret ingår att initiera uppföljningar inom kompetensförsörjning och att säkerställa att sådana uppföljningar leder till förbättringar. KTH centralt ska leda implementeringen av karriärsystemet Tenure Track. I detta ingår att bevaka förändringar i högskolelag och förordning samt att initiera extern utvärdering av karriärsystemet. I arbetet ska ett jämställdhetsperspektiv anläggas. KTH centralt ska också utarbeta riktlinjer och sprida goda exempel när det gäller rekrytering av utländska ledande forskare inklusive rutiner för stöd till medföljande vid flytt till Sverige, arbete med sökkommittéer och andra processer. Vidare ska KTH centralt följa upp Future Faculty-ansvarsrollen i syfte att stärka dennes möjligheter att få gehör för frågor om kvalitetssäkring av kompetensförsörjningen inom skolledningen. KTH centralt ska utveckla de KTH-interna metoder som används för att mäta kvalitet i kompetensförsörjning. Däri ingår att göra en översyn av de kvantitativa indikatorer som används: dels för att se över datakvalitet och relevans i existerande indikatorer, dels för att ev. utveckla ytterligare indikatorer. Uppföljning Kvaliteten i KTH:s kompetensförsörjning ska följas upp regelbundet. Kvalitet i kompetensförsörjningen ska ingå i den årliga kvalitetsredovisning som ska göras för KTH:s styrelse. Kvalitet i kompetensförsörjningen ska ingå i uppföljningen av KTH:s utvecklingsplan. Extern utvärdering av Tenure Track-systemet ska göras på KTH:s initiativ. Intern uppföljning av Future Faculty-ansvaret ska göras. Uppföljningarnas resultat ska återföras till verksamheten och leda till förbättringar. För att säkerställa att åtgärder vidtas på basis av utvärderingsresultaten, ska det finnas tydliga, uttalade sanktioner och incitament. 10 (14)

11 Samverkan Ständiga förbättringar inom samverkan Principer Prioriterade aktiviteter Uppföljning Principer i högskolans samverkan demokratiutveckling innovation, kunskapsutveckling och tillväxt Mål i KTH:s utvecklingsplan KTH:s utbildning och forskning kännetecknas av excellens och samhällsrelevans KTH tillhör toppskiktet av tekniska universitet i Europa KTH är ett internationellt universitet KTH är en attraktiv samarbetspartner Exempel på aktiviteter Utåtriktad verksamhet KTH:s strategiska forskningsplattformar Omvärldsanalys Innovationsstöd Samarbetsprojekt och strategiska allianser med internationella företag, organisationer och andra ledande tekniska universitet Samverkan med andra universitet med kompetens inom samverkan Program för systematiskt internationellt personalutbyte Rekrytering av utländska studenter Samarbetsprojekt Personalsamver kan Uppdragsforsk ning Uppdragsutbild ning Exempel på kvalitetsdrivande åtgärder Aktivt deltagande och dialog på samverkansarenor (t.ex. hearings, seminarier) Analys av verksamheten Forskningsutvärdering Events med innovationstema Utveckling och utbildning inom projektledning av stora internationella forskningsprojekt Kompetensutveckling kring EU-ansökningar Ökad förståelse för internationella studenter, avnämare och andra kunder Internationella utlysningar av nya tjänster Internationell marknadsföring av utbildningar Internationella konferenser Systematiskt utbyte med andra framgångsrika universitet Kursutbud på engelska Ökad dialog med företrädare för näringsliv och samhälle Ökad förståelse för samarbetpartners behov och situation Kompetensutveckling (exempel: antal samverkansarenor, framträdanden, populärvetenskapliga publikationer) Forskningsutvärdering Medieanalys (exempel: antal patent, licensavtal och nystartade företag) (exempel: antal förfrågningar om internationella samarbeten, antal internationella samarbetsprojekt) Indikatorer: Inresande utbytesstudenter Utresande utbytesstudenter (exempel andel internationell fakultet, andel utländska studenter, andel av KTH:s fakultet med utlandserfarenhet, andel studenter med utlandserfarenhet) Indikator: Externa medel (kvalitetsgranskade forskningsanslag) (exempel: antal adjungerade 11 (14)

12 bättre utbildning KTH är en attraktiv arbetsplats KTH är attraktivt för studenter KTH:s examinerade är attraktiva på en internationell arbetsmarknad Examensarbete och avhandlingar i samverkan Samarbeten med externa partners Personalutbyte Dialog och information gentemot ungdomar Omvärldsbevak ning inom samverkan Ökad anställningsbarhet hos doktorer från KTH Attraktiva former för personalutbyte Ökad förståelse för ungdomars intressen och behov Programutveckling inkl. CDIOimplementering Praktik för lärare Delaktighet i förbättringsgrupper Examensarbeten och praktik i samverkan Uppdragsutbildningar Analyser av företagens behov och utveckling med fokus på att förändra utbildningar Ökad interkulturell kompetens i utbildning professorer och gästforskare, andel examensarbeten och avhandlingar i samverkan) (exempel: antal adjungerade professorer) Enkäter till examinerade doktorer Indikator: Antal förstahandssökande (exempel: antal sökande per plats och totalt per program) Enkäter till examinerade studenter Kurs- och utbildningsvärdering Högskoleverkets utbildningsutvärdering Indikator: Antalet examinerade som har arbete efter tolv månader Enkäter till examinerade studenter Principer Principerna bakom KTH:s kvalitetsarbete inom samverkan ska vara att stödja arbetet med att nå KTH:s övergripande mål enligt utvecklingsplanen, med beaktande av principerna att säkra demokratiutveckling, att säkra kunskapsutveckling, innovation och tillväxt samt att säkra bättre utbildning. 1 Genom ett systematiskt kvalitetsarbete, både centralt och ute på skolorna, kan detta uppnås. Fokus ligger på extern samverkan, vilket förutsätter en effektiv samverkan inom KTH. Även om samverkanskulturen har utvecklats under senare år finns det fortfarande mycket att göra för att öka intresset bland individer, skolor och på ledningsnivå. Kvalitetsarbetet kan dels ske genom kvalitetsdrivande aktivititer, dels genom utvärdering och uppföljning. Ambitionen bör vara att samverkansuppgiften får ökad effekt på resurstilldelning, tjänstetillsättning och meritering. Indikatorerna bör utvecklas för uppföljning på skol-, grupp och individnivå. Ansvar och prioriterade aktiviteter Skolorna ansvarar för att utveckla kvalitetsarbetet inom samverkan på skolnivå och att säkra ett brett deltagande däri. 1 För beskrivning av dessa tre principer bakom samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället se Högskoleverket Statistisk Analys 2010/8 Samverkan mätt i kvantitativa mått en kartläggning. 12 (14)

13 Skolorna ska utveckla handlingsplaner i linje med KTH:s övergripande verksamhetsplaner och kvalitetspolicy. Skolorna ska även följa upp det egna kvalitetsarbetet avseende samverkan, bland annat med stöd av indikatorer. Skolorna ska arbeta med utåtriktad verksamhet såväl i form av envägskommunikation (t.ex. konferenser och medverkan i media) som dialog (t.ex. skolkontakter och medverkan i expertgrupper) med allmänhet och avnämare. Skolorna ska bedriva samverkan som en del av den kontinuerliga utvecklingen av forskning (se Forskning) och utbildning (se Utbildning). Skolorna arbeta systematiskt och strategiskt för att skapa och bevara en kultur där samverkan värderas högt både av individ och av ledning. I detta ingår att premiera samverkan vid tjänstetillsättning och befordran (se Kompetensförsörjning). KTH centralt ansvarar för att utveckla det KTH-gemensamma kvalitetsarbetet inom samverkan i syfte att utveckla kulturen och stärka kvaliteten genom ett brett deltagande. I ansvaret ingår att kontinuerligt stödja kvalitetsdrivande utvecklingsinsatser i syfte att stärka kvaliteten i olika samverkansaktiviteter centralt och på KTH:s skolor. Detta innebär att koordinera samverkansaktiviteter, att initiera uppföljningar inom samverkan samt att säkerställa att sådana uppföljningar leder till förbättringar. KTH centralt ska utveckla de KTH-interna metoder som används för att mäta kvalitet i samverkan. Däri ingår att ev. utveckla och förankra indikatorer samt att genomföra kompletterande dokumentanalyser, exempelvis av årsrapporter och utvärderingar. Samverkan för innovation och tillväxt ska ingå i arbetet med att identifiera starka respektive svaga forskningsmiljöer (se Forskning). Samverkan för bättre utbildning ska ingå i arbetet med att säkra utbildningsutveckling och relevans i utbildningen (se Utbildning). Utveckling av insatser för kompetensutveckling och kollegialt stöd inom samverkansområdet ska ingå i arbetet med kompetensförsörjning. I utvärderingen av Tenure Track-systemet ska en granskning ske av skolornas rutiner för att premiera samverkan vid tjänstetillsättning och befordran. Uppföljning Kvaliteten i KTH:s samverkan ska följas upp regelbundet. Kvalitet i samverkan ska ingå i den årliga kvalitetsredovisning som ska göras för KTH:s styrelse. Kvalitet i samverkan ska ingå i uppföljningen av KTH:s utvecklingsplan. Samverkansmeriter som grund för tjänstetillsättning och befordran ska ingå i extern utvärdering av Tenure Track-systemet. Uppföljningarnas resultat ska återföras till verksamheten och leda till förbättringar. För att säkerställa att åtgärder vidtas på basis av utvärderingsresultaten, ska det finnas tydliga, uttalade sanktioner och incitament. 13 (14)

14 Tidplan Nedanstående tidplan ger preliminära riktmärken för större projekt och processer inom KTH:s kvalitetsarbete. Planeringen är beroende av externa faktorer som KTH inte kan påverka, exempelvis Högskoleverkets tidplan för utbildningsutvärdering. Tidplanen ska revideras årligen och uppdateras efter aktuella förutsättningar. I tidplanen ska även infogas de större projekt och processer som ingår i KTH:s handlingsplaner för jämställdhet, mångfald, hållbar utveckling och internationalisering Utvärdering av kvalitetsplan inkl. nulägesbeskrivning och analys och förslag till reviderad policy och handlingsplan 2011 Fastställande och kommunikation av kvalitetspolicy och handlingsplan Översyn, (ny)utveckling och förankring av indikatorer för att följa upp kvalitet (grundnivå och avancerad nivå) med fokus på examensarbeten Uppföljning av Future Faculty-ansvar 2012 Upptakt Högskoleverkets utbildningsutvärdering: grundnivå och avancerad nivå Forskningsutvärdering (Research Assessment Exercise) Uppföljning av utvecklingsplanen 2013 Fortsättning Högskoleverkets utbildningsutvärdering: grundnivå och avancerad nivå Utvärdering av Tenure Track 2014 SRA-uppföljning (forskarnivå) 2015 Högskoleverkets utbildningsutvärdering: forskarnivå (prel.) Utvärdering av övergripande kvalitetsarbetet (institutional audit) inkl kvalitetspolicy och handlingsplan (14)