VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisning 2014

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisning 2014

2 2

3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisning 2014

4

5 Unionens ledstjärna Vid kongressen 2011 grundlades devisen Allt kan bli bättre som sedan dess är en utgångspunkt för den ständiga utvecklingsresa som förbundet befinner sig i. Utgångspunkten är ett manifest som sammanfattar Unionens vision enligt följande: Det är helt ok att tycka att facket har spelat ut sin roll. Men då måste man också skriva under på att vi lever i den bästa av världar, eller i alla fall att vi arbetar i den. Att arbetslivet i Sverige är perfekt och fulländat, och att det inte finns en enda sak som skulle behöva förändras. Har man dock en känsla av att utvecklingen går framåt, att alla slag inte är vunna och att allt skulle kunna bli bättre, om än aldrig så lite. Ja, då är Unionens roll i samhället och för den enskilda personen i allra högsta grad levande. I hundra år har facket höjt rösten när orättvisorna funnits där. Talat om vad som är fel, krävt ändring. Nu vill vi att Unionen går från att tala om vad som är dåligt till att berätta hur det kan bli bättre. Det kan tyckas vara en marginell förändring, men det innefattar en ny och positiv syn på framtiden, som andas framåtrörelse och som sporrar till att hela tiden göra sitt bästa för att förbättra och förändra. Är man medlem, förtroendevald eller anställd i Unionen skriver man under på att det bara finns en riktning att gå; framåt. 5

6 Unionen är Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet med totalt cirka medlemmar. Unionen finns alltid nära med kontor i 18 regioner, från Unionen Norrbotten till Unionen Sydväst. På bilden syns Unionens förbundskontor i Stockholm. 6

7 Innehåll Beslutet som gjorde det omöjliga möjligt, Cecilia Fahlberg...9 Fokus, engagemang och mod är framgångsfaktorer, Hanna Brandt Gonzalez...10 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser...22 Kassaflödesanalys...23 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Noter Lyckat år med stark medlemsutveckling för Unionen, resultatdisposition Revisionsberättelse till kongressen i Unionen...41 Representation Löner och arvoden...43 sstyrelsen Unionens ledningsgrupp...45 Några vanliga organisationsförkortningar...46 Kontaktuppgifter Unionen... 47

8

9 Beslutet som gjorde det omöjliga möjligt På hösten 2010 fattade Unionens förbundsstyrelse ett beslut som fick många att undrande skaka på huvudet. Det mål vi satte upp var att Unionen skulle ha medlemmar 2015 en ökning med över medlemmar på några få år. Hur skulle det bli möjligt? Precis som många andra fackförbund var Unionens medlemssiffror vikande och utvecklingen hade pågått en längre tid. Det var ett allvarligt läge. Vår modell för inflytande på arbetsplatserna och möjligheten att förbättra villkoren för medlemmarna var i gungning. Vi riskerade att bli en svag motpart och det skulle drabba medlemmarna. Styrelsen såg att det krävdes en radikal förändring. Det skulle inte räcka att göra mer på samma sätt som tidigare. Vi måste göra nytt och annorlunda. Många, många fler skulle ställas inför frågan Visst ska också du bli medlem i Unionen? Vi visste att vi hade ett prisvärt och innehållsrikt medlemskap att erbjuda. Vad som behövdes var nya arbetssätt för att få fler att svara ja. Målet som sattes var en del i signalen om förändring. Det var en del i att det omöjliga skulle bli möjligt. I slutet av november 2014 kunde vi konstatera med både glädje och stolthet att vi hade lyckats. Vid årsskiftet var vi i Unionen med god marginal medlemmar. Tusentals nya medlemmar hade strömmat till varje månad under en följd av år. Att vi nu är så många tillsammans gör oss mer kraftfulla och stärker våra möjligheter att påverka för bättre villkor i arbetslivet det viktigaste innehållet i medlemskapet. Nu fortsätter vi vårt framgångsrika värvningsarbete och lägger särskilt fokus på att växa i sektorer och branscher där vi behöver satsa extra för att kunna påverka för en positiv utveckling av arbetsvillkoren. Det som i längden avgör vårt långsiktiga inflytande är att det finns förtroendevalda på arbetsplatserna. Därför är det glädjande att vi också har vänt en tidigare nedåtgående trend och att antalet förtroendevalda ökar i Unionen. Under året var ökningen närmare tusen personer. Ökningen är allra störst bland arbetsmiljöombuden, hela 36 procent på fyra år. När allt färre ska springa allt fortare på jobbet behöver vi alla krafter för att påverka arbetsgivarna att ta sitt ansvar för en bättre arbetsmiljö. Unionen vill utveckla och stärka den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter tar ansvar för en god utveckling i arbetslivet. Kontakter med företrädare för riksdag och regering är en annan viktig del av vårt påverkansarbete. Det är påtagligt att Unionen i dag uppfattas som en självklar och intressant samhällsaktör som man vill lyssna på och ta intryck av var ett framgångsrikt år för Unionen. Vi växer tillsammans och styrkan det leder till är det bästa med medlemskapet i vårt förbund. Cecilia Fahlberg sordförande Unionen 9

10 10

11 Fokus, engagemang och mod är framgångsfaktorer När jag ser tillbaka på verksamheten från året som gått så får jag verkligen en riktigt bra känsla i magen. et lyckades nå det långsiktiga mål som från början verkade omöjligt. Medlemsantalet ökade med 20% under en femårsperiod till att nu vara medlemmar! För att lyckas nå ett så utmanande mål var vi tvungna att tänka nytt och det har vi verkligen gjort. Unionen har synts på många håll med superhjältarna som symboler för den kraft som ett medlemskap innebär och värvning är en naturlig del i förbundet, både för oss anställda och för förtroendevalda. Internt har vi byggt upp en professionell säljverksamhet som har visat sig vara en framgångsfaktor för värvningen. Även den samlade organisationen för facklig rådgivning per telefon och e-post är ny sedan några år tillbaka. Det här är några av alla framgångsfaktorer som bidragit till att förbundet har ökat medemsantalet så fantastiskt. En annan framgångsfaktor är det målstyrningsarbete som initierades som ett led i att utveckla verksamheten. Målstyrningen visar på vikten av att prioritera ett fåtal målsättningar som bedöms vara avgörande för att verksamheten som helhet ska nå övergripande mål. Ett av de här avgörande målen har de senaste åren varit just att öka medlemsantalet. Efter en satsning på att öka förändrings- och utvecklingskompetensen i organisationen, genom utbildningar i kommunikologi, är det nu också en självklarhet att ständigt utvärdera både större och mindre delar i verksamheten för att identifiera nycklar till framgång och till förbättring. Det är bara några exempel på vad som skett sedan 2010 och som gjorde att förbundet nådde den ambitiösa målsättningen att vara medlemmar i slutet av året som gick. Framförallt handlar det om att vi verkligen bestämde oss och hela tiden behöll fokus på målet. Det handlar också om ett fantastiskt engagemang, mod att fatta beslut på alla nivåer och en vilja av stål som jag står ödmjuk inför. På motsvarande sätt tog vi oss an arbetet med det fackliga arbetet på arbetsplatserna och 2014 blev året då vi vände trenden och hittade nya sätt att inspirera och motivera medlemmar till fackligt arbete. Inte sedan 2010 har Unionen haft så många förtroendevalda på arbetsplatserna. Framgångsfaktorer i arbetet har varit att ett systematiskt utvecklingsarbete och fysisk närvaro genom bland annat arbetsplatsbesök. De här framgångarna har gjort att vi på senare tid är en tillfrågad aktör av andra fackförbund och organisationer, både nationellt och internationellt, om hur vi har lyckats. Unionen utsågs också till Sveriges starkaste fackliga varumärke på Swedish Brand Award och som ett av de mest kända varumärkena i Sverige så ingick superhjältarna i WaterAid kampanjen runt jul. Med den ström av nya medlemmar, den efterfrågan på rådgivning och förhandling, och det inflytande både i politiken och i avtalsutveckling som Unionen haft de senaste åren, så finns det nog ingen som tvekar längre. Unionen behövs. För att möta det här behovet görs ett omfattade och professionellt arbete varje dag, både av förtroendevalda på arbetsplatserna och av medarbetare i Unionen. Unionen är framtidens fack för framtidens medlemmar. Välkommen du också tillsammans åstadkommer vi stordåd. Hanna Brandt Gonzalez Kanslichef 11

12 12

13 13 ÅRSREDOVISNING 2014

14 14

15 Förvaltningsberättelse 2014 Unionen förenar alla tjänstemän på arbetsplatsen Unionen är Sveriges största fackförbund för tjänstemän inom privata näringslivet. et bildades den 1 januari 2008 genom en sammanslagning av de två fackförbunden HTF och Sif. Den 1 januari 2014 slogs Unionen samman med Farmaciförbundet. et bygger på vertikal organisering på arbetsplatsen. Det innebär att alla tjänstemän på arbetsplatsen kan vara med i Unionen, oavsett utbildning och befattning. Från projektledare och receptionister till butikschefer och revisorer. Idén bygger på att arbetsplatsgemenskapen är kärnan till inflytande och engagemang på företaget. Unionen är ett partipolitiskt oberoende förbund. et är inte vinstdrivande, utan strävar efter att använda varje krona på bästa möjliga sätt för förbundets medlemmar för att optimera medlemsnyttan. Stödet till medlemmarna ges i första hand av de ca förtroendevalda på arbetsplatserna. Dessutom erbjuds medlemmarna stöd från anställdaorganisationen både regionalt och centralt i allt från facklig rådgivning, förhandlingsstöd, juridiskt stöd till karriärcoachning och vägledning inför jobbansökan. Unionen driver fackliga frågor och utvecklar villkoren för medlemmarna dels genom kollektivavtalen, dels genom påverkansarbetet på arbetsplatsen och i det politiska arbetet. UNIONENS DEMOKRAtISKA UPPByGGNAD (per ) Medlemmar ( ) et ansvarar för ett hundratal avtalsområden där de tre största är: Teknikarbetsgivarna ca medlemmar Svensk Handel Tjänstemannavtalet ca medlemmar Almega IT-avtalet ca medlemmar Uppgift ets uppgift som kongressen fattat beslut om är: Unionen har till uppgift att förena och företräda medlemmarna samt att tillvarata och främja deras fackliga, ekonomiska, sociala och yrkesmässiga intressen på alla nivåer. Vision Visionen för Unionen, som även den har beslutats av kongressen, är: Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet. ets uppbyggnad Unionen är en idéburen medlemsorganisation som vid utgången av 2014 hade medlemmar. Av dessa var yrkesverksamma, vilket även inkluderar EGET-medlemmar (egenföretagare), studentmedlemmar och pensionärsmedlemmar. Per den sista december fanns det någon form av fackligt arbete i form av klubb eller arbetsplatsombud på totalt arbetsplatser. Totalt har av medlemmarna ett förtroendeuppdrag på sin arbetsplats av dem är arbetsplatsombud och är arbetsmiljöombud. I Unionen fanns vid årets slut klubbar. Unionen är indelat i 18 regioner där varje region har sin styrelse. Varje region har också ett regionråd som väljer regionsstyrelse samt representanter till förbundsrådet respektive till kongressen. srådet sammanträder varje år och kongressen vart fjärde år. Kongressen väljer förbundsstyrelse. I Unionens verkställande organisation är 958 anställda, varav 487 arbetar på de 18 regionkontoren och 471 på förbundskontoret. Klubbar (3 006)* Arbetsplatsombud (5 494) och Arbetsplatser utan lokal representation Regionråd (18) Regionstyrelser (18) sråd (130 ledamöter) Branschdelegationer (13) Kongress (260 ledamöter) sstyrelse (15+5)** * En klubb kan omfatta flera arbetsplatser ** Två ordinarie och två suppleanter är personalföreträdare 15

16 Väsentliga händelser under 2014 Året som gått kännetecknas av ett Unionen som växer, blir starkare och som i allt större utsträckning påverkar tjänstemännens vardag. Unionens uppgift som den formuleras i förbundets ändamålsparagraf i 1.2 är att förena och företräda medlemmarna samt tillvarata och främja deras fackliga, ekonomiska, sociala och yrkesmässig intressen på alla nivåer. Ändamålsparagrafen är vägledande för förbundets arbete. Delar av det arbetet som bedrivs utifrån ändamålsparagrafen beskrivs i korthet med händelserna som lyfts fram här. Värvningen översteg uppsatta mål Per den sista december 2014 hade Unionen totalt över medlemmar, en ökning med ca medlemmar under året. Detta innebär att Unionen har ökat sitt medlemsantal ca 20% medlemmar på mindre än fyra år. Det har skett tack vare ett hårt och nytänkande arbete och engagemang i hela organisationen. Beslut i Unionens förbundsstyrelse gav signal att tänka helt nytt i medlemsvärvning med inriktningen att alla insatser ska bidra till värvning. Unionen tog i december också emot den fackliga internationalen UNI Global Unions utmärkelse för bästa medlemsvärvning under Utmärkelsen Breaking Through Award delades ut vid UNI:s världskongress i Kapstaden, Sydafrika, där förtroendevalda inom den privata tjänstesektorn i 900 fackförbund från hela världen samlats. Nära nog hälften av Unionens närmare medlemmar är verksamma i sektorer som ingår i UNI Global Union, där Unionen är ett av de största fackförbunden. Vi kan samtidigt med glädje konstatera en positiv trend där de som valt att vara medlemmar i Unionen är allt nöjdare i sitt medlemskap, en ökning under 2014 med 7 %-enheter. Fackligt arbete på arbetsplatsen har ökat Sedan våren 2012 har förbundet haft sikte på att öka inflytandet på arbetsplatsen genom att öka antalet arbetsplatsombud och klubbar. Antalet arbetsplatser där Unionen har lokalt fackligt arbete har stadigt ökat och fick ytterligare skjuts uppåt under årets andra halva. Över medlemmar var vid årets slut aktiva förtroendevalda i Unionen, det är den högsta siffran sedan Unionen hade vid årets slut någon form av fackligt arbete på arbetsplatser med fem eller fler medlemmar, vilket var en ökning med arbetsplatser jämfört med ökningen 2013 på 375 arbetsplatser. Detta innebar att förbundsstyrelsens mål på arbetsplatser med lokalt facklig arbete överträffades. Samtidigt har andelen medlemmar som anser att medlemskapet ger inflytande ökade med 5 %-enheter under året. Uppstart inför avtalsrörelse 2016 I september var det halvtid för de treåriga avtal som träffades Det fanns inget i den ekonomiska utvecklingen eller i andra förutsättningar som låg till grund för avtalet som på ett väsentligt sätt ändrade på grunderna för avtalen som nu löper på avtalsperioden ut. Beslutet omfattar samtliga Unionens yrkesverksamma medlemmar som omfattas av kollektivavtal. Däremot ägnades året åt uppstart av den kommande avtalsrörelsen 2016, med undersökningar bland medlemmar, förtroendevalda och klubbar. Även de regionala avtalskonferenserna inleddes. Pågående arbete inom ramen för PTK Unionens arbete inom ramen för PTK handlade främst om tre områden omställningsförhandlingarna, uppfinnaravtalet och överenskommelse om begränsning av konkurrensklausulen. Unionen tillsammans med de andra förbunden inom PTK har två målsättningar med förhandlingar om ett utvecklat omställningsavtal att öka tryggheten för medlemmarna och stärka deras ställning på arbetsmarknaden. 16 Förhandlingar om nytt omställningsavtal pågick under hösten 2012 och hösten 2013, men i slutet av 2013 insåg parterna, PTK och Svenskt Näringsliv, att det inte var möjligt att slutföra omställningsförhandlingarna. Både fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna behövde fokusera på avtalsrörelsen 2013 och därför ajournerades samtalen. I slutet av 2014 har jobbet fortsatt på olika sätt för att se om det finns förutsättningar att fortsätta förhandlingarna. Under året sa PTK upp uppfinnaravtalet med Svenskt Näringsliv. Avtalet reglerar bland annat rätten till uppfinningar som går att ta patent på, och som gjorts av anställda vid företag anslutna till Svenskt Näringsliv. PTK:s avsikt är att förhandla om avtalet och förbättra villkoren för medlemmarna. Avtalet är ett ramavtal, där avtalsparterna rekommenderat sina medlemsförbund att anta avtalet som kollektivavtal. I och med att PTK nu sagt upp avtalet ska därför respektive medlemsförbund som tecknat avtalet göra detsamma. Under 2014 sa Svenskt Näringsliv tillsammans med Industriarbetsgivarna även upp den överenskommelse som funnits sedan 1969 kring begränsning av konkurrensklausuler. En omförhandling kommer att ske under kommande år. Strategiskt och professionellt påverkansarbete gav genomslag Med utgångspunkt från de tre hjärtefrågorna, Kompetens ger kraft, Fler och bättre jobb samt Balans i arbetslivet, får Unionens politik allt större genomslag och förbundet är en efterfrågad aktör. Den konjunkturrapport som Unionen ger ut två gånger per år har i genomslag nu sällat sig till andra konjunkturmakare som Konjunkturinstitutet och regeringen. Förutom konjunkturrapporten har Unionen fått bra genomslag i media i ett antal frågor. Det gränslösa arbetet lyftes och fick genomslag främst i samband med jul- och sommarledighet där frågan om ständig tillgänglighet belystes. På samma tema, att ständigt vara tillgänglig, har begreppet vobba ( vabba + jobba) varit i fokus under hela året. I slutet av året genomförde Unionen bland annat en undersökning om föräldravänligt arbetsliv, där resultatet visade att nästan nio av tio av förbundets medlemmar med hemmavarande barn under 16 år ansåg det vara mycket viktigt att arbetslivet är föräldravänligt. Resultatet visar också att knappt fyra av tio anser att så verkligen är fallet var supervalåret där Unionen tog plats med en egen valplattform med frågor som Unionens medlemmar ville lyfta fram i valdebatterna. Valplattformen utgjorde underlag för en mängd möten och diskussioner med politiker, både på regional och på nationell nivå. Utvärdering av arbetssättet visade att det var en framgångsrik väg att få in de frågor som Unionens medlemmar anser är viktiga i valdebatten. Sedan en tid tillbaka arbetar Unionen med kunskapsuppbyggnad och politikutveckling inom elva olika branscher, med syfte att bl a driva branschspecifika frågor. Som ett led i arbetet genomfördes under 2014 tre branschseminarier med diskussioner om viktiga frågor i respektive bransch. Deltagare vid seminarierna var både med- och motparter, representanter från näringslivet och forskare. Ett exempel på fördjupad politik är Unionens politik för flyget som är en utsatt bransch i omvälvning. Rapporten som togs fram fick stort genomslag i media. För tionde året i rad släppte Unionen sin årliga arbetsmiljöbarometer under den senare delen av hösten. Även den fick stort genomslag i olika sammanhang. Resultatet visade att den psykosociala arbetsmiljön var sämre än någonsin och att det systematiska arbetsmiljöarbetet har minskat på arbetsplatserna, trots att företagen därmed bryter mot lagen.

17 Frågan om TTIP och ett eventuellt kommande handelsavtal mellan USA och EU var också en fråga där Unionen deltog i debatten. Ett exempel är där förbundsordförande Cecilia Fahlberg debatterade handelsfrågor och konkurrenskraft på svenska ambassaden i Washington under hösten där fackförbund från USA såväl som representanter från regering och representanter från förhandlingsdelegationerna i de båda handelsblocken deltog. Ramböll fick Guldnappen Guldnappen 2014 tilldelades Ramböll för den höga ambitionsnivå som arbetsgivaren har visat i strävandena efter att åstadkomma ett föräldravänligt arbetsklimat. Enligt motiveringen lyckades Ramböll framgångsrikt arbeta med frågor om arbetets förläggning i såväl tid som rum i en bransch som ställer höga krav på tillgänglighet och lyhördhet inför kunders och uppdragsgivares önskemål och behov. Ramböll visade även, enligt motiveringen, att kompetensutveckling är en viktig framgångsfaktor med inställningen att alla medarbetare har samma rätt till kompetensutveckling oavsett om de är småbarnsförälder eller ej. Guldnappen har delats ut sedan 2003 och är en utmärkelse som går till en arbetsplats som underlättar för anställda att förena arbete och föräldraskap. Pengarna ska gå till en jämställdhetsaktivitet på arbetsplatsen. Kollektivavtal och jämställdhetsplan med lönekartläggning på arbetsplatsen utgör grundkrav för nomineringen. Sveriges starkaste fackliga varumärke Att Unionen har hög kännedom och gott anseende är viktigt för att vi ska vara den ledande kraft vår vision pratar om. Därför bidrar ett starkt varumärke till att skapa framgång, trygghet och glädje i arbetslivet. En stor framgång var därför att Unionen under året även fick pris som Sveriges starkaste fackliga varumärke på Swedish Brand Award. Utmärkelserna bygger på Evimetrix varumärkesundersökning Nationell Företagsimage som mäter erfarenheter och attityder gentemot över 500 varumärken i ett 30-tal branscher. Unionen i andra organisationer Unionen är det största fackförbundet inom tjänstemännens Centralorganisation (TCO), en partipolitiskt obunden sammanslutning som arbetar för att förbättra de anslutna förbundens medlemmars trygghet och välfärd. Arbetet bedrivs bland annat genom opinionsbildning och genom annan påverkan på politiska beslutsfattare. Unionen verkar även inom Förhandlings- och samverkansrådet PTK som samlar privata tjänstemannaförbund och som förhandlar och informerar kring pensioner, försäkringar, omställning och arbetsmiljöfrågor. Unionen deltar också i samarbetet Facken inom Industrin, vilket är en sammanslutning av fackförbund inom tillverkningsindustrin. Samarbetet utgår från och omfattar de fackförbund som undertecknat Samarbetsavtalet om industriell utveckling och lönebildning, ofta kallat Industriavtalet. ets internationella engagemang har under 2014 liksom tidigare koncentrerats på arbete inom två fackliga branschfederationer, nämligen UNI (Union Network International) inom privata tjänstesektorn och IndustriALL Global Union och då främst i arbetet på den europeiska nivån, UNI Europa och IndustriALL European Trade Union. Unionen har dessutom lokala företrädare som är verksamma i arbetet inom ett 100-tal europeiska företagsråd. ets verksamhet i siffror Under 2014 har drygt förhandlingsärenden registrerats vilket är en knapp ökning jämfört med året innan då det registrerades ärenden. Därutöver har förbundets klubbar hanterat ett ännu mycket större antal ärenden lokalt, utan att tjänster från förbundets anställda har behövt anlitas. Det har också registrerats ungefär 500 nya hängavtal, 500 nya inkopplingsavtal och ITP1-godkännanden. Knappt förtroendevalda har under året deltagit i fackliga utbildningsaktiviteter vid ungefär 400 utbildningstillfällen. Unionens medarbetare har under året genomfört över arbetsplatsbesök. Medlemsservice, som har hand om rådgivning till medlemmar samt sköter frågor om medlemskap har hanterat ungefär samtal och besvarat mejl. Unionens medlemstidning Kollega har under året publicerat 8 nummer och ökat upplagan till exemplar. Position, medlemstidningen med fokus på ledarskap, har under 2014 publicerat 4 nummer och ökat upplagan till exemplar. redovisningen I koncernen ingår utöver den ideella föreningen Unionen, Unionen Egenföretagare Service AB, Unionen Medlemsförsäkring AB, Klara Norra Fastigheter AB, Tjänstemännens Utbildningshus AB och Västmannen AB. ens resultat Medlemsavgifterna uppgick 2014 till miljoner kronor, en ökning jämfört med föregående år om 73 miljoner kronor. Ökningen av intäkter är främst en följd av att koncernen har ökat medlemsantalet med medlemmar under året. ens kostnader för facklig verksamhet uppgår till miljoner kronor, en ökning jämfört med föregående år om 73 miljoner kronor eller 5%. Den fackliga verksamhetens resultat visar på ett underskott -182 miljoner kronor. Efter tillägg för underskott i försäkringsrörelsen och överskott i fastighets- och kapitalförvaltningen redovisar koncernen ett överskott på miljoner kronor efter skatt. ets intäkter Medlemsavgifterna uppgick 2014 till miljoner kronor, en ökning jämfört med föregående år om 69 miljoner kronor. Övriga intäkter på totalt 53 miljoner kronor består bland annat av hyresintäkter, medel för försäkringsinformation från PTK och medel för arbetsmiljöutbildningar. ets kostnader ets kostnader för den fackliga verksamheten uppgår till miljoner kronor, en ökning jämfört med föregående år om 126 miljoner kr eller 8 procent. Ökningen förklaras främst av högre kostnader för medlemsförsäkring och personal. Då förbundet växer i medlemsantal behövs också större personella resurser. Medelantal anställda har ökat med 58 personer mellan åren. ets eget kapital ets egna kapital består av konfliktfond och det balanserade resultatet från tidigare år. Därutöver finns det medel i obeskattade reserver, periodiseringsfonder. Konfliktfonden uppgår till miljoner kronor (bokfört värde). Marknadsvärdet på koncernens placeringstillgångar överstiger det bokförda värdet med miljoner kronor. Sett ur ett konfliktfondsperspektiv finns ytterligare värde i obeskattade reserver och upparbetade överskott i dotterbolag. ets finansiella ställning är betydligt starkare än vad som framträder i balansräkningen, till främjande av framtida medlemsnytta. 17

18 Placeringsverksamhet Verkliga avkastningen under 2014 på förvaltat kapital i koncernen var miljoner kronor. Tillgångarnas totala avkastning blev 11,7 procent. Den faktiska avkastningen på det egenförvaltade kapitalet var 235 miljoner kronor lägre än om kapitalet förvaltats som använda jämförelseindex. Marknadsvärdet av koncernens placeringstillgångar beräknas vid utgången av 2014 till miljoner kronor, varav övervärden uppgår till miljoner kronor för fastigheter och miljoner kronor för värdepapper. Ägar- och etikpolicy Under året har arbete pågått med att uppdatera Unionens Ägaroch etikpolicy. Den nya policyn tydliggör hur Unionen utövar sitt ägarinflytande, hanterar risker för jäv och visar etisk hänsyn i placeringsverksamheten. Den nya Ägar- och etikpolicyn antogs av förbundsstyrelsen i början av 2015 och finns att återfinna på Unionens hemsida. Finansiella risker Exponering och risker i kapitalförvaltningen begränsas genom de regler som är fastställda i placeringsinstruktionen för Unionens kapitalförvaltning. De viktigaste riskerna presenteras nedan. Aktierisk Med aktierisk avses hur avkastningen påverkas av förändringar i kurser på de aktier som ingår i portföljen jämfört med kurserna på aktiemarknaden i sin helhet. Aktierisken regleras med regler för riskspridning genom begränsningsregler kring att placera i enskilda företag. Möjligheten att placera i utländska aktier regleras som en maximal andel av den totala aktieportföljen. Möjligheten att använda derivatinstrument i aktieförvaltningen är kraftigt begränsad. För placeringarna finns också etiska regler fastställda och portföljen screenas regelbundet i relation till de etiska reglerna. Aktierisken är den mest betydande risken i Unionens kapitalförvaltning. Kreditrisk Med kreditrisk menas risken att utfärdaren av ett skuldebrev eller banken inte kan fullgöra sina förpliktelser. I huvudsak kan den räntebärande portföljen placeras i skuldebrev utfärdade av svenska bostadsinstitut, av svenska staten eller skuldebrev som är garanterade av svenska staten. Till viss del kan placeringar även göras i skuldebrev utgivna av företag, kommuner eller landstingskommuner. Unionens kreditrisk bedöms vara låg. Likviditetsrisk Likviditetsrisken utgörs av risken att svårigheter uppkommer att disponera likvida medel för att möta Unionens finansiella behov. Särskilt viktigt skulle detta vara i händelse av arbetsmarknadskonflikt på Unionens organisationsområden. Kapitalförvaltningen ska därför beakta likviditetsaspekten. I huvudsak ska alla tillgångar vara möjliga att belåna enligt Bankföreningens normer, och avtal om belåning finns med bank. En väsentlig del av Unionens värdepappersportfölj ska vara placerad i svenska räntebärande värdepapper. Se not 15. Unionens totala portfölj innehåller till övervägande del börsnoterade aktier med god likviditet samt en stor andel räntebärande papper, varför likviditetsrisken är mycket låg ÖVERSIKt 2014 (avser förbundet om inget annat anges) Antal yrkesverksamma medlemmar inkl egenföretagare Medlemsavgifter, mkr Övriga intäkter, mkr Rörelsekostnader mkr Rörelseresultat, mkr Andel av kostnader för facklig verksamhet som finansieras 9% 10% 13% via kapitalet exklusive inkomstförsäkring och extra värvningssatsning Andel av kostnader för facklig verksamhet som 32% 31% 32% finansieras via kapitalet, totalt Genomsnittlig avgift per medlem och månad (exklusive inkomstförsäkring) Genomsnittlig kostnad per medlem och månad (exklusive övriga intäkter) Förvaltade tillgångars marknadsvärde i koncernen, mkr Medelantal anställda, koncernen varav kvinnor

19

20 Resultaträkning Belopp i tkr Fackliga verksamhetens intäkter och kostnader Medlemsavgifter Not Nettoomsättning Not Bidrag Övriga intäkter Not Summa intäkter fackliga verksamheten Verksamhetskostnader Not Personalkostnader Not Baskostnader Not Summa kostnader fackliga verksamheten Fackliga verksamhetens resultat Försäkringsrörelsens intäkter och kostnader Premieintäkter Övri ga intäkter Försäkringsersättningar Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat exkl kapitalavkastning Fastighetsförvaltningens intäkter och kostnader Hyresintäkter Not Övriga intäkter Driftskostnader Fastighetsförvaltningens resultat Rörelseresultat från fackliga verksamheten, försäkringsrörelsen samt fastighetsförvaltningen Finansiella intäkter och kostnader Resultat värdepapper Not Ränteintäkter Räntekostnader Summa finansiella intäkter och kostnader Summa resultat före bokslutsdispostioner och skatt Bokslutsdispositioner Förändring bokslutsdispositioner Not Erhållna/lämnade koncernbidrag Resultat före skatt Skatt på årets resultat Not Årets resultat

21 Balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Not Pågående nyanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Not Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Not Långfristiga fordringar koncernföretag Not Andra långfristiga värdepappersinnehav Not Andra långfristiga fordringar Not Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Fordringar koncernföretag Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not Fordran medlemsavgifter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

22 Balansräkning forts. Belopp i tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Konfliktfond Balanserat resultat Årets resultat Annat eget kapital inklusive årets resultat Summa eget kapital Not Obeskattade reserver Periodiseringsfonder Not Summa obeskattade reserver Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not Övriga avsättningar Not Uppskjuten skatteskuld Not Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga skulder till koncernföretag - - Övriga skulder Summa långfristga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i tkr Ställda säkerheter Ställda panter tilll förmån för försäkringstagare Not Inga Inga Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser Not

23 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Rörelseresultat från fackliga verksamheten, försäkringsrörelsen samt fastighetsförvaltningen Justering för ej kassaflödespåverkande poster Avskrivningar Förändring avsättningar Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av fordringar Ökning/minskning av skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Investeringar i materiella tillgångar Förändring långfristiga fordringar/skulder Förändringar i finansiella anläggningstillgångar Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar Förändring kortfristiga placeringar Erhållna utdelningar Erhållen ränta investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Tillförda likvida medel från samgående Farmaciförbundet Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

24 Noter med redovisningsprinciper och värderingsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas års- och koncernredovisning med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen 2013 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i samtliga räkningar och noter. Effekterna av övergången visas i not 1. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar intäkter för medlemskap i Unionen. Medlemsavgifter intäktsförs den tidsperiod avgiften avser. Nettoomsättning Som nettoomsättning redovisas Unionens aktiviteter i form av näringsverksamhet vilken enligt BFN klassificeras som nettoomsättning. Bidrag Intäkter i form av bidrag intäktsförs när villkoren för bidraget är uppfyllda. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls. Om bidraget avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Premieintäkter Som premieintäkter redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring som inbetalats eller kan tillgodoföras försäkringsbolaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Hyresintäkter Hyresintäkter redovisas linjärt över hyresavtalets löptid. Kostnadsredovisning Verksamhetskostnader Verksamhetskostnader avser kostnader som är direkt hänförbara till en specifik aktivitet. Skatt Unionens fackliga verksamhet är ideell och bedrivs med syftet att tillvarata medlemmarna intressen. Denna verksamhet är därmed skattebefriad. Unionens skattepliktiga verksamhet utgörs av kapitalförvaltningen. De övriga koncernbolagen bedriver skattepliktig verksamhet. Unionen och koncernen tillämpar BFNAR 2002:1 Inkomstskatter. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Leasing I förbundet redovisas samtliga leasingavtal som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från utnyttjandet. I enlighet med K3 redovisas i koncernen finansiella leasingavtal som anläggningstillgång. De avtal som klassificeras som finansiell leasing utgörs av lesing av personalbilar i Unionen. Redovisningen som finansiell leasing innebär att anskaffningsvärden redovisas som materiell anläggningstillgång och skrivs av över 5 år. Åtagandet till leasgivaren för kontraktsperioden redovisas som kortfristig skuld till den del som förfaller inom ett år och långfristig skuld till den del som förfaller senare än ett år. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Baskostnader Baskostnadcer avser kostnader som är oberoende av aktivietet, till exempel hyror, avskrivningar, telefoni- och datakommunikation. Driftskostnader Som driftskostnader redovisas Klara Norra Fastigheter AB:s samt Unionen Medlemsförsäkring AB:s samtliga kostnader avseende den löpande driften. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Uppskattningar och bedömningar Det finns inte några väsentliga poster i förbundet eller koncernen som baseras på uppskattningar och bedömningar. Redovisning av löner och andra ersättningar Organisationen tillämpar BFN R4 för redovisningen av löner och ersättningar till anställda. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Avskrivningarna redovisas som en egen post i resultaträkningen. Fastigheternas mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar. 24

25 Har en materiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ned till detta värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader: Stomme Fasad, yttertak och fönster Installationer Inre ytskikt Byggnadsinventarier Övriga materiella anläggningstillgångar: Inventarier, verktyg och installationer Datorer år år år år 5-10 år 5 år 3 år Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Investeringar i värdepapper bedöms som en långfristig placering och värderas till anskaffningsvärde. Alla marknadsnoterade värdepapper portföljvärderas, vilket innebär att alla placeringar ses som ett gemensamt innehav. Nedskrivning sker när portföljens marknadsvärde understiger det bokförda värdet avseende noterade värdepapper. För onoterade värdepapper sker nedskrivning av enskilda innehav vid bestående värdenedgång. Obligationer Obligationer värderas till upplupet anskaffningsvärde. Kortfristiga placeringar Räntebärande placeringar har värderats till upplupet anskaffningsvärde. Avsättningar Unionen redovisar som avsättningar kostnader för avtalspensioner, avgångsvederlag och medel reserverade för att utbetalas till Unionens Studiestipendiestiftelser. Avsättningar för pensioner och avgångsvederlag redovisas som kostnad när avtal är ingånget eller en ömsesidig förväntan har skapats hos båda parter. Avsättning för oreglerade skador ska täcka de förväntade kostnaderna för ej slutreglerade skador inklusive de skador som inträffat men ännu inte anmälts till bolaget. Avsättningen inkluderar förväntad framtida kostnadsökning plus samtliga kostnader för skadereglering. Avsättning för oreglerade skador beräknas kollektivt. Som underlag används antal rapporterade skador per kvartal och skadeår och erfarenhet av medelskada. Som uppskjuten skatteskuld redovisas latent skatt på obeskattade reserver samt latent skatt för temporära skillnade mellan bokförda och skattemässiga värden. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden dvs den utgår från organisationens resultat. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden. Dotterföretag Dotterföretag är företag i vilka moderföreningen direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen. Dotterföretag redovisas i normalfallet enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom moderföreningen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter uppgifter Unionen äger samtliga aktier i Unionens Egenföretagare Service AB org nr , Klara Norra Fastigheter AB, org nr och Unionen Medlemsförsäkring AB, org nr Klara Norra Fastigheter AB äger samtliga aktier i Tjänstemännens Utbildningshus AB, org nr och Västmannen AB, org nr Inköp och försäljning inom koncernen Klara Norra Fastigheter AB har under året fakturerat Unionen tkr för hyreskostnader varav tkr har viadrefakturerats till övriga dotterbolag. Försäljning till dotterbolagen under året skett med tkr. I koncernen tilkommer avsättningar för oreglerade skador i inkomstförsäkringsbolaget Medlemsförsäkringar och uppskjuten skatteskuld. 25

26 Noter Not 1 Effekter av övergång till K3 Detta är första års- och koncernredovisningen för Unionen som upprättas enligt BFNs Allmänna råd BFNAR 2012:1, Årsredovisning och koncernredovisning, (K3). Övergången till K3 redovisas i enlighet med Kapitel 35, Första gången detta allmänna råd tillämpas. Vid en övergång till K3 upprättas en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. För förbundet och koncernen innebär inte övergången till K3 några förändringar på ingående balanser De ändringar som K3 inneburit för resultat- och balansräkningar för räkenskapsåret 2013 jämfört med tidigare redovisning enligt Bokföringsnämndens allmänna råd redogörs för i nedan tabeller med kommentarer. Resultaträkning förbund per den 31 december enligt K3 RR enligt tidigare principer Effekter av K Fackliga verksamhetens resultat Summa finansiella intäkter och kostnader Resultat före bokslutsdispostioner och skatt enligt K Förändring bokslutsdispositioner a Skatt på årets resultat a Årets resultat Utgående balansräkning förbund per den 31 december 2013 enligt K3 TILLGÅNGAR UB 2013 enligt tidigare principer Justeringar K3 UB 2013 enligt K3 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Konfliktfond Balanserat resultat Årets resultat Obeskattade reserver Skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER a) Enligt K3 ska mottagna och lämnade koncernbidrag lämnas över resultaträkningen. Denna förändring påverkar bokslutsdispositioner ( tkr), årets skatt ( tkr), årets resultat ( tkr). I balansräkningens egna kapital påverkas balanserad vinst ( tkr) och årets resultat ( tkr). Det totala egna kapitalet påverkas inte av förändringen. 26

27 Resultaträkning koncern per den 31 december enligt K3 belopp i tkr RR enligt tidigare principer Effekter av K enligt K3 Fackliga verksamhetens resultat Försäkringsrörelsens tekniska resultat exkl kapitalavkastning Fastighetsförvaltningens intäkter och kostnader Hyresintäkter Övriga intäkter Driftskostnader b Fastighetsförvaltningens resultat Rörelseresultat från fackliga verksamheten, försäkringsrörelsen samt fastighetsförvaltningen Summa finansiella intäkter och kostnader Summa resultat före bokslutsdispostioner och skatt Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat c Årets resultat Utgående balansräkning koncern per den 31 december 2013 enligt K3 TILLGÅNGAR UB 2013 enligt tidigare principer Justeringar K3 UB 2013 enligt K3 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark b Övriga anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran 0 Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Konfliktfond Annat eget kapital inklusive årets resultat SUMMA EGET KAPITAL Skulder Övriga avsättningar och skulder Uppskjuten skatteskuld c Långfristiga skulder 0 Långfristiga skulder 0 Summa långfristiga skulder 0 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER b) Vid övergång till K3 har koncernens fastigheters anskaffningsvärde fördelats på komponenter med varierande avskrivningstid. Denna förändring påverkar resultatet och byggnadernas värde med tkr. c) Som en effekt av förändringen av avskrivningstid för komponenter uppstår skillnader mellan skattemässigt och bokföringsmässigt restvärde. På denna skillnad uppkommer en uppskjuten skatteskuld. Förändring av redovisning enligt K3 uppgår till 308 tkr. 27

28 forts. Not 1 Effekter av övergång till K3 ens eget kapital har påverkats på följande sätt av övergången till K3: Ek del i obeskat Annat eget kapital inklusive årets resultat Ingående eget kapital 2013 enligt tidigare principer Konfliktfond Bunda reserver i dotterföretag tade reserver i förbundet Balanserat resultat Omklassificering enligt K3 d Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2013 K Dispositi on av föregående års resultat 2012 Förändring uppskrivning fastighet Omklassificering uppskrivning fasti ghet enligt K3 Årets resultat Utgående eget kapital d) Omklassificering av koncernens ingående egna kapital enligt den nya klassificeringen enligt K3 innebär att koncernens bunda reserver omfördelas till Annat eget kapital inklusive årets resultat. Under 2013 redovisas fördelas uppskrivning av fastighet ej som bunda reserver i dotterföretag och balanserat resultat utan redovisas i sin helhet under Annat eget kapital inklusive årets resultat. Not 2 Medelantalet anställda, löner och arvoden Medelantal anställda Män Kvinnor Totalt Könsfördelning styrelse och ledning sordförande, styrelse Män Kvinnor Totalt Kanslichef, VD dotterbolag Män Kvinnor Totalt ets ledningsgrupp Män 5 6 Kvinnor 3 3 Totalt 8 9 Löner, arvoden och sociala kostnader sordförande, styrelse Kanslichef, VD dotterbolag ets ledningsgrupp Övriga anställda Summa Sociala kostnader varav betalda pensionskostnader Pensionskostnader för kanslichef och styrelse uppgår till tkr (1 542 tkr) under året. Under året har utbetalningar för avtalspensioner på tkr ( tkr) förts mot tidigare reserveringar. I löner, arvoden och sociala kostnader ingår tkr (6 917 tkr) avseende ersättning till förbundsordförande och förbundsstyrelsen som i resultaträkningen redovisas som verksamhetskostnad. 28