Populärvetenskapligt magasin

Transkript

1 Populärvetenskapligt magasin Verksamhetsberättelse 2012

2

3 Det här är Forskning & Framsteg stiftelsen forskning & framsteg ger ut en populärvetenskaplig tidskrift för information om forskning och forskningsresultat. Detta sker utan vinstsyfte. Verksamheten finansieras genom egna intäkter samt genom bidrag från organisationer och andra som vill stödja stiftelsen (se sidan 17). Tidskriften vänder sig till en forskningsintresserad allmänhet, till lärare, forskare och till andra intresserade inom förvaltning, organisationsväsende och näringsliv. Forskning & Framstegs viktigaste uppdrag är att förmedla insikter till dessa grupper. Läsaren ska förstå. Det kan handla om forskningsresultat, men också olika vetenskapliga förhållningssätt, metoder och diskussioner. Liksom forskningens roll i samhället. Forskning & Framsteg har en stor läsekrets. Varje nummer av tidningen läses av omkring Ambitionerna för att hålla intresset vid liv hos alla dessa människor är högt ställda: Innehållet måste presenteras så att det lockar till läsning. Komplicerade sammanhang och komplexa resonemang måste förklaras på ett lättförståeligt sätt. Tidningen ska vara relevant och allmänbildande. Läsaren ska bli lite klokare! Det material som Forskning & Framsteg arbetar med är hämtat från den främsta kunskapsfronten. Det kan vara ny forskning av betydelse för samhället. Men också redan välkänd forskning som belyser aktuella ämnen från alla akademiska områden. Det gör att innehållet spänner över allt från materiens minsta beståndsdelar till den yttersta rymden. Från djurens beteende till den mänskliga hjärnan. Från livets uppkomst till aktuella energiproblem. Från mänsklig kultur till frågor om rätt och fel. Genom hög kvalitet på texter, foton och andra illustrationer skapas trovärdighet. Saklighet, opartiskhet och relevans är honnörsord i det arbetet. Därigenom är Forskning & Framsteg en röst som hörs, ett forum att räkna med i det svenska samhället. Och på det sättet har det varit sedan 1966! VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 2012 års ordinarie nummer av Forskning & Framsteg. 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

5 Från El Niño till sauropod under 2012 gav Forskning & Framsteg ut nio ordinarie nummer, varav ett som ett dubbelnummer. Sammanlagt 84 artiklar och ytterligare ett stort antal notiser publicerades. Varje nummer har en omslagsartikel. Det kan vara en artikel som redaktionen bedömer som extra viktig, en artikel med en extra intressant bild, eller helt enkelt den artikel som redaktionen tror lockar till mest läsning. Året inleddes med en omslagsartikel om klimatfenomenen El Niño och La Niña. Den handlar om Stilla havets vädersystem. Stilla havets strömmar vänder och vädret påverkas över nästan hela planeten. El Niño dyker upp vid jultid med några års mellanrum och innebär varmare vatten vid Sydamerika. Men 2012 var det istället den kyliga La Niña. Artikeln förklarade vad det är som händer. Årets andra nummer pryddes av en hund med tydlig vit teckning. Artikeln handlade om de gener som styr tama djurs utseende och diskuterade om samma gener också påverkar djurens beteende. Nummer tre pryddes av Vintergatan, och mitt i fanns ett utskuret svart hål. Artikeln handlade om hur man kan upptäcka något som inte går att se: ett svart hål. I detta fall det svarta hål som med all sannolikhet befinner sig i Vintergatans mitt. Ingen har hittills bortom allt tvivel lyckats bevisa att svarta hål verkligen finns. Men de tydligaste Chefredaktör Patrik Hadenius mätresultaten hittills pekar rakt in i mitten av Vintergatan. Majnumrets omslag leder tankarna till gamla skolplanscher. Det är en illustration av hur havet kan ha sett ut precis före en av jordens första klimatkatastrofer. För 440 miljoner år sedan, precis när djurlivet hade börjat få ordentligt fäste på jorden, inträffade något som fick nästan 90 procent av arterna att gå under. Lagom till sommaren kom ett 100-sidigt dubbelnummer. Omslagsartikeln var också tidningens absolut längsta text. Den handlade om Bartolomé de las Casas, en conquistador i den nya världen. Under sin livstid öppnades hans ögon för de fruktansvärda övergrepp som han var delaktig i. I dag skulle vi kalla honom whistleblower. Artikeln berättade hans livshistoria. På omslaget till nummer sju poserade Tony Hallin, brandförman vid Stockholms brandförsvar, på omslaget. Sverige är ett av de värst drabbade länderna i världen vad gäller anlagda skolbränder. Forskarna har svårt att förklara varför. Men det finns gott om metoder för att minska bränderna. Nummer åtta pryddes av en naturbild på mossa. Och den kanske inte helt väntade rubriken: Mossornas fantasifulla sexliv. Artikeln handlade om mossornas livscykel och sexuella fortplantning som skiljer dem från allt annat som växer på land. I oktober när blomväxterna falnat, träden tappar sina löv och nummer åtta kom ut då börjar deras bästa tid. I november var det åter dags för en astronomibild. Denna gång på universums största kända stjärna. Nyligen trodde astronomerna att stjärnor inte kunde bli större än 150 solmassor. Nya fynd visar dock att stjärnorna förmodligen kan bli dubbelt så stora och dessa jättar spelar en avgörande roll för rymdens utveckling. På omslaget till årets sista nummer vandrade en av de sista dinosaurierna, en sauropod. De är de största djur som någonsin har vandrat på vår jord. Forskningen visar att storleken både var nyckeln till deras framgång och orsak till deras undergång. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 Ett fullspäckat år Forskning & Framsteg är långt mer än en tidskrift. Det framgår tydligt när all verksamhet under ett år lyfts fram. Stiftelsen är en kunskapskälla, en underhållare och förmedlare. tack vare stiftelsens nära samarbete med svenska och internationella forskare finns det goda förutsättningar för att erbjuda mer än den tryckta tidningen. Det gäller föreläsningar och diskussioner, seminarier och resor, webbsidor och tv-program. Tidskriftens läsare och många fler har möjlighet att få seriös populärvetenskap och vetenskapsjournalistik på fler sätt än genom tryckt text och bild. För att nå en större publik och minska de egna kostnaderna genomförs många av dessa extra arrangemang i samarbete med externa organisationer. Hjärnan var ett tema som togs upp flera gånger under året. Först som seminarium i mars i Göteborg. På Park Aveny Hotel bjöds på en helkväll med förtäring och föreläsningar. Föredragen handlade bland annat om relationen mellan galenskap och genialitet, ökad livslängd samt bipolär sjukdom. Föreläsare var läkaren Simon Kyaga, professor Gunnar Bjursell, docent Mia Ericson och professor Mikael Landén. Seminariet hölls i samarbete med Göteborgsposten. 200 deltagare fanns på plats. Förenar språk och dans Senare, i Stockholm i november, hölls seminariet Hjärnan i samarbete med tidningen Modern Psykologi. Föredragen tog upp ämnen som likheter mellan droger och shopping, proteser som känns mer verkliga för kroppen samt vad som förenar språk och dans i hjärnan. Bland föredragshållarna fanns framstående forskare som Torkel Klingberg, Julia Uddén och Martin Ingvar. Förutom underhållning och dagsfärsk forskning fick de 600 besökarna möjlighet att tala med redaktionen och de närvarande forskarna. Under september genomförde Forskning & Framsteg sin traditionella Kunskapskryssning från Stockholm till Mariehamn tur och retur fylld av föredrag, mingel, dryck och god mat. Bland talarna fanns professor Sören Holmberg, som berättade om amerikanskt väljarbeteende, Dick Harrison, professor i historia som talade om digerdöden, samt professor Staffan Ulfstrand, professor Ariel Goobar och universitetslektor Agneta Skoog Svanberg. Redaktion mötte läsare Vid det återkommande mässevenemanget Bok & Bibliotek i Göteborg i slutet av september mötte redaktionen många läsare. Gamla och nya läsare strömmade till den monter som Forskning & Framsteg hade gemensamt med Språktidningen och Modern Psykologi. I montern hölls samtal mellan forskare och tidskriftens redaktörer. Mötena var öppna för alla besökare. Redaktionen har genomfört flera liknade aktiviteter - med föreläsningar och utdelning av tidningar, till exempel under Vetenskapsfestivalen och Bonnier Globe Forum. Tidskiftens redaktörer har också medverkat i ett flertal tv- och radioprogram och seminarier under året. Påverkar arktiska moln En rad välbesökta föreläsningar i samarbete med Folkuniversitetet har också hållits under året. I september talade till exempel professor Tomas Riad om svenska språket och dess toner. I oktober föreläste Rahman Amanullah, om universums mörka sida. Och i september talade professor Caroline Leck om hur mikroorganismer påverkar arktiska moln. De forskningsseminarier som tidskriften haft i samarbete med Nobelmuseet har varit mycket uppskattade. Under året har publik gratis fått ta del av ämnen som kärlek och kärnfysik, DNA-analyser och forntidshistoria samt gatans hjältinnor. Levererat svep En återkommande populär aktivitet under året har varit samarbetet mellan TV4 News och tidningarna Forskning & Framsteg, Språktidningen och Modern Psykologi. Stiftelsen för strategisk forskning har också medverkat i samarbetet. Avsnitten kallas Forskning i fokus. I studion för TV4 News program Vetenskap har tidningarnas vetenskapsredaktörer medverkat tillsammans med programledare Madeleine Westin. Bland annat har redaktörerna levererat ett svep inom det vetenskapliga området med exempel från aktuella forskningsresultat, samt kommenterat forskningsnyheter och intervjuat forskare i studion. 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

7 Redaktör Jörn Spolander under inspelning av TV4 News program Vetenskap. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 Välkommen till en heldag om HJÄRNAN FÖRRA ÅRETS SUCCÉ MED NYTT PROGRAM BOKA PÅ BRATIDSKRIFTER.SE/HJARNAN» Lärande och minne» Att lura sina sinnen» Språk och dans» Droger och hjärnan Stockholm 15 november 2012 Martin Ingvar» Mia Ericson» Torkel Klingberg» och många fler VERKSAMHETSBERÄTTELSE

9 Två nöjda prenumeranter på Bok & Bibliotek i Göteborg Seminarium om hjärnan i Stockholm Pascale Hoffmann och Björn Pilström, två av deltagarna på Kunskapskryssning 2012 Redaktör Jörn Spolander planerar Anne Boschini, forskare vid Stockholms universitet, bloggar på fof.se Redaktör Joanna Rose på Kunskapskryssning 2012 till Mariehamn Intresserad publik vid ett av forskningsseminarierna vid Nobelmuseet Professor Dick Harrison berättar om digerdöden på Kunskapskryssning 2012 Läkaren Simon Kyaga talade om Den mörka sidan av kreativitet vid seminariet Hjärnan i Göteborg Chefredaktör Patrik Hadenius diskuterar innehållsidéer med redaktör Cecilia Christner Riad Ur twitterflödet från Forskning & Framsteg 7 maj Vår chefredaktör får en ny hatt! 9 feb 2012 Därför får tama djur ofta en vit fläck i pannan. 11 dec Därför är det bra med en chef som är expert. 22 feb Surt blir sött med mirakelbäret. 16 maj Ny syn på en av jordens första klimatkatastrofer. 4 dec Pappor jobbar mindre - mammor mer. 16 aug Hur mycket vindkraft klarar Sverige? 19 okt Skilsmässoavstånden krymper. 16 nov Hajarnas pr-problem blir tydligt i ny studie. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 Styrelsen bestod vid utgången av 2012 av följande personer: Erland Hjelmquist (ordförande), Ylva Nordin, Mariann Samuelson, Sten Haage, Eva Thörnelöf, Kristina Höök och Henrik Höjer (personalrepresentant). Rådet bestod vid utgången av 2012 av följande personer: energimyndigheten: Anna Fridén forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Erland Hjelmquist (ordförande) forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Emelie von Essen kk-stiftelsen: Ulf Hall kungl. skogs- och lantbruksakademien: Ylva Nordin kungl. vetenskapsakademien: Arne Öhman kungl. vitterhets historie och antikvitets akademien: Merja Kytö rymdstyrelsen: Johan Marcopoulos stiftelsen för miljöstrategisk forskning: Clas-Uno Frykholm Styrelse, råd och revisorer stiftelsen för vård- och allergiforskning: Anna Andersson stiftelsen riksbankens jubileumsfond: Göran Blomqvist styrelsen för utvecklingssamarbete, sida: Catarina Nilsson knut och alice wallenbergs stiftelse: Göran Sandberg verket för innovationssystem: Rolf Johnson vetenskapsrådet: Anna-Maria Fleetwood i stiftelsens råd sitter representanter för de bidragsgivande organisationerna. Rådets uppgift är att informera sig om stiftelsens verksamhet och att välja stiftelsens styrelse. Rådet utser också stiftelsens valberedning. Styrelsen kan bestå av fem till nio ledamöter, kunniga inom forskning, tidskriftsverksamhet och kapitalförvaltning, samt en representant för personalen. Under 2012 bestod styrelsen av åtta personer. Under verksamhetsåret har styrelsen sammanträtt sex gånger. Rådet har sammanträtt två gånger. Styrelsens och rådets sekreterare var Patrik Hadenius. Valberedningen bestod vid årets utgång av Malin Lindgren (sammankallande), Tomas Nilsson och Joanna Rose. Revisorer har varit Håkan Lambert-Olsson och Hans Andersson, auktoriserad revisor. Stiftelsens personal Chefredaktör och ansvarig utgivare samt kanslichef var Patrik Hadenius. Redaktörer vid utgången av året var Henrik Höjer, Joanna Rose, Per Snaprud samt Jörn Spolander. Cecilia Christner Riad var under året tjänstledig men anlitades på frilansbasis. Peter Alenäs har på frilansbasis svarat för tidskriftens formgivning. Externa språkgranskare har varit Kerstin Öjner och Lili Guggenheimer. Extern marknadsförare har varit Eva Bergström. Ekonomiansvarig har varit Sara Lundqvist. Prenumerationsansvarig har varit Eva Sebring. 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

11 STIFTELSEN Forskning & Framsteg (org.nr ) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Stiftelsen Forskning & Framsteg, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2012 till 31 december I syfte att uppnå stiftelsens mål att förmedla information om forskning och forskningsresultat samt forskningens roll i samhället publicerades under året nio ordinarie utgåvor av Forskning & Framsteg, varav ett dubbelnummer, samt tre specialutgåvor. I september 2012 arrangerades en föreläsningsresa i samarbete med Viking Line för ca 200 prenumeranter. Tidskriften arrangerade en temadag om hjärnforskning på Hotel Rival i Stockholm för drygt 600 besökare. Tillsammans med äventyrsresor och Världens resor som arrangör gick kunskapsresor för tidskriftens läsare till Galapagosöarna och Himalaya. Tidskriftens TS-kontrollerade upplaga per nummer år 2012 var exemplar, en ökning med exemplar. Antalet läsare per utgåva ligger enligt Sifos senaste Orvestomätning 2012 på läsare. Webbplatsen fof.se har unika besökare per vecka. Samtliga femton intressenter har lämnat verksamhetsbidrag, vars storlek bland annat har bestämts utifrån deras respektive resurser för forskning. Intressenterna har gjort tidsbundna finansiella åtaganden mot stiftelsen och utsett ledamöter i stiftelsens råd. Rådets uppgift är att välja stiftelsens styrelse. Utöver intressenterna har tretton övriga organ lämnat verksamhetsbidrag. Utan verksamhetsbidragen vore en långsiktig överlevnad för tidskriften inte möjlig. Stiftelsens likvida tillgångar förvaltas diskretionärt. Den svenska aktiemarknaden avslutade börsåret starkt och slutade på ca +14%, de globala aktierna steg med ca +8%. De svenska räntorna sjönk generellt under året delvis pga Riksbankens sänkningar av styrräntan. Stiftelsen Forskning & Framstegs totala portfölj steg med ca 7 % under Störst bidrag kom från de svenska aktierna. Ränteplaceringarnas avkastning var väldigt låg under året vilket i december medförde en förändring i placeringsreglementet inför kommande år. Tack vare en välavvägd marknadsföringsstrategi, god förnyelse av prenumerationer och en extra marknadsföringssatsning mot slutet av verksamhetsåret har tidskriftens upplaga ökat. Bortsett från ökade marknadsföringskostnader har intäkter och utgifter följt budget. Den ökade marknadsföringskostnaden är resultatet av ett strategiskt beslut fattat av styrelsen under hösten. Resultatet för 2012 visar därmed ett underskott. Samtliga belopp anges i svenska kronor om inget annat anges. Resultat översikt Nettoomsättning Resultat före finansiella poster Resultat Balansomslutning VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 STIFTELSEN Forskning & Framsteg (org.nr ) RESULTATRÄKNING NOT Rörelsens intäkter Nettoomsättning Annonsintäkter Hyresintäkter Verksamhetsbidrag Övriga erhållna bidrag Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Produktions- och distributionskostnader Personalkostnader Nedskrivning lager Avskrivningar Övriga externa kostnader Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Återföring av nedskrivning värdepapper Resultat vid försäljning av värdepapper Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter ÅRETS RESULTAT VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

13 STIFTELSEN Forskning & Framsteg (org.nr ) BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR NOT Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 STIFTELSEN Forskning & Framsteg (org.nr ) TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med tidigare år. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Följande avskrivningsprocent har tillämpats, varvid hänsyn tagits till innehavstiden för under året förvärvade och avyttrade tillgångar. Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande: Anläggningstillgångar % per år Datorer 33% Övriga inventarier 20% Leasing Stiftelsen leasar en frankeringsmaskin och två kopieringsmaskiner. årskostnaden uppgick till kr resp kr. Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. NOTER NOT 1. Verksamhetsbidrag (tkr) Beloppet avser verksamhetsbidrag från stiftelsens intressenter och andra bidragsgivare. Utan dessa bidrag skulle rörelseresultatet vara kraftigt negativt, varför de årliga bidragen är helt nödvändiga för tidskriftens långsiktiga överlevnad Intressenter Energimyndigheten Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande KK-stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Rymdstyrelsen Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Stiftelsen för Strategisk Forskning 215 Vårdalstiftelsen Styrelsen för utvecklingssamarbete, SIDA Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Verket för innovationssystem Kungl. Vetenskapsakademien Vetenskapsrådet Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Summa verksamhetsbidrag, intressenter VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

15 STIFTELSEN Forskning & Framsteg (org.nr ) NOT 1. Övriga bidragsgivare, forts Övriga bidragsgivare AFA Sjukförsäkring Kjell och Märta Beijers Stiftelse Magnus Bergvalls Stiftelse Erna och Victor Hasselblads Stiftelse Stiftelsen Lars Hiertas Minne Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse IngaBritt och Arne Lundbergs Stiftelse Torsten Söderbergs Stiftelse Ragnar Söderbergs Stiftelse Carl Tryggers Stiftelse för Vetenskaplig Forskning Wallanders, Hedelius och Tore Browaldhs Stiftelse Åke Wibergs Stiftelse O.E. Edla Johanssons vetenskapliga stiftelse 44 Summa övriga bidragsgivare totala bidrag NOT 2. Medeltalet anställda, löner sociala avgifter och andra ersättningar Medelantalet anställda Män 4 4 Kvinnor 4 4 Totalt 8 8 Totala löner och ersättningar Sociala kostnader Pensionskostnader Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 STIFTELSEN Forskning & Framsteg (org.nr ) NOT 3. Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan enligt anskaffningsvärden Utgående ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut NOT 4. Långfristiga värdepappersinnehav Bokfört värde Marknadsvärde Svenska räntebärande placeringar Svenska aktier och aktiefonder Utländska aktier och aktiefonder Kapitalmedelskonto Ingående anskaffningsvärde Köpta/Sålda räntebärande papper netto Köpta/Sålda aktier och aktiefonder netto Sålda/Sålda aktieobligationer netto Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående nedskrivningar Årets upplösning Utgående ackumulerad nedskrivning - - Bokfört värde netto VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

17 STIFTELSEN Forskning & Framsteg (org.nr ) NOT 5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda produktionskostnader Förutbetalda hyror Förutbetald marknadsföring Övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Not 6. eget kapital Styrelsen beslutar att årets resultat , balanseras i ny räkning. NOT 7. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Periodiserade försäljningsintäkter Förskottsbetalda bidrag Upplupna personalkostnader Övriga upplupna kostnader Stockholm den 26 MARS 2013 Erland Hjelmquist (ordförande) Patrik Hadenius (chefredaktör) Eva Thörnelöf Sten Haage Kristina Höök Samuelson Ylva Nordin Mariann Samuelson Henrik Höjer VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 STIFTELSEN Forskning & Framsteg (org.nr ) revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Forskning & Framsteg Organisationsnummer Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Stiftelsen Forskning & Framsteg för räkenskapsåret Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav, samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens/förvaltarens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Stiftelsen Forskning & Framsteg för räkenskapsåret Styrelsens/förvaltarens ansvar Det är styrelsen/förvaltaren som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår granskning funnit att någon styrelseledamot handlat i strid med stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god redovisningssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Stiftelsen har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Stockholm den 8 april 2013 Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Hans Andersson, Auktoriserad revisor Håkan Lambert-Olsson 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

19 Intressenter Stiftelsen Forskning & Framsteg bildades den 1 juli 1979 för att överta utgivningen av tidskriften Forskning & Framsteg, som hade börjat utges i september Forskning & Framstegs intressenter är olika stora och organiserade på skilda sätt men har det gemensamt att de svarar för centrala avsnitt i det svenska forskningssystemet. Varje intressent tillsätter en ledamot som representant i stiftelsens råd och har förbundit sig att lämna ett årligt verksamhetsbidrag. Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar för ett hållbart energisystem. Myndigheten verkar inom flera större områden för att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Myndigheten stödjer forskning och utveckling kring tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi. Insatserna sker inom sex temaområden: bränsle, bygg, industri, kraft, systemstudier och transport. En funktion för Affärsutveckling & Kommersialisering finns också. Stöd lämnas även till pilotoch demonstrationsanläggningar där ny teknik prövas. Vid sidan av FoU-verksamheten används även teknikupphandlingar för att få fram nya energieffektiva produkter. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning inom arbetsliv, hälsa och välfärd. FAS stöder forskning inom följande områden: arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, omsorg och sociala relationer samt välfärd och socialförsäkring. FAS har ett särskilt samordningsansvar för forskning om äldre, barn och ungdom, funktionshinder och handikapp, internationell migration och etniska relationer (IMER) samt för socialvetenskaplig alkoholforskning. Rådet har dessutom ett bevakningsansvar för forskning inom området elektromagnetiska fält och elöverkänslighet. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas är ett statligt forskningsråd som får anslag från Miljödepartementet och Jordbruksdepartementet. Verksamheten gäller i första hand forskningsstöd, men även forskningsinformation och kunskapskommunikation samt strategiska bedömningar och analys. Formas stöder forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitut som uppfyller höga krav på vetenskaplig kvalitet och har relevans för berörda samhällssektorer och prioriterar forskning om miljö och hållbar utveckling. Dessutom främjar Formas mång- och tvärvetenskaplig forskning till stöd för en hållbar utveckling. Formas har tre huvudområden: Miljö och natur, areella näringar, djur och livsmedel, och samhällsbyggande. KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft och förmåga att skapa värde. Stiftelsen stödjer forskning vid Sveriges högskolor och nya universitet under förutsättning att näringslivet går in med lika mycket och deltar aktivt för att därmed utveckla sin verksamhet. KK-stiftelsen bildades 1994 och har sedan starten satsat cirka 7 miljarder kronor i över projekt. Stiftelsen verkar bland annat för att lärosätena ska bygga internationellt konkurrenskraftiga kunskapsmiljöer, arbeta långsiktigt kring strategisk profilering och öka samarbetet mellan akademi, näringsliv, institut och samhälle. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) instiftades Akademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Akademien initierar och stöder nya projekt samt riktar myndigheternas och allmänhetens uppmärksamhet på viktiga frågor, särskilt för utövarna av jord- och skogsbruk. KSLA utgör remissinstans i frågor som rör jord- och skogsbruk. Verksamheten bedrivs i kommittéer, utskott och arbetsgrupper samt genom sammankomster, konferenser och seminarier. KSLA delar årligen ut ett antal priser, belöningar och stipendier. Kungl. Vetenskapsakademien Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, är en fristående icke-statlig organisation, vars uppgift är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. KVA tar av hävd särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar i sitt arbete efter att öka utbytet mellan olika discipliner. KVAs verksamhet är bland annat inriktad mot att sprida kunskap om rön och problem inom aktuell forskning, att föra vetenskapens talan i samhället, och att utföra oberoende analyser och utvärderingar, baserade på vetenskaplig grund, av för samhället viktiga frågor. KVA delar årligen ut ett antal pris och belöningar. Mest kända är Nobelprisen i fysik och kemi. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Akademien räknar sina anor till år Sedan 1975 är KVHAA helt skild från tidigare statliga myndighetsfunktioner och utan statlig finansiering. Akademien består av två klasser, en historisk-antikvarisk och en filosofisk-filologisk. Akademiens uppgift är att främja forskning och annan verksamhet inom humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner samt kulturmiljövård, detta i samarbete med svenska organ och sammanslutningar och i internationell samverkan, bl.a. med utländska akademier. Ytterligare uppgifter är att utge vetenskapliga skrifter och att utdela understöd och belöningar åt forskare inom akademiens verksamhetsområde. Rymdstyrelsen Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet under Näringsdepartementet med ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller FoU. För rymdforskning erhåller Rymdstyrelsen anslag från Utbildningsdepartementet. Rymdstyrelsens ansvarsområde innefattar bl.a. rymdforskning, där Rymdstyrelsen i egenskap av forskningsråd under utbildningsdepartementet ger forskningsanslag till institut, universitet och högskolor. Aktiva rymdforskningsgrupper finns bland annat inom områdena astrofysik, magnetosfär- och jonosfärfysik, övre atmosfärens fysik och kemi samt materialforskning och livsvetenskap i tyngdlöshet. Sida Sida arbetar med forskningssamarbete för att tillgodose behovet av forskningsbaserad kunskap för en effektiv fattigdomsbekämpning. Sidas forskningssamarbete är en grundpelare inom det svenska utvecklingssamarbetets stöd till forskning med målet att stärka och utveckla forskning av relevans för fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. Arbetet sker genom stöd till forskningsråd, universitet och forskningsinstitutioner i ett antal VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 samarbetsländer, till regionala forskningsnätverk samt genom stöd till internationella forskningsprogram och organisationer. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, stöder forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar utveckling. Stiftelsen ska främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Forskningen ska medverka till att viktiga miljöproblem löses och till en miljöanpassad samhällsutveckling. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar ska tas till vara. Mistra investerar i forskargrupper som i samverkan med användare bidrar till att lösa viktiga miljöproblem. Mistra investerar i ett tjugotal stora forskningsprogram, som vart och ett kan löpa mellan sex och åtta år. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Stiftelsen bildades 1962 genom en donation av Sveriges riksbank som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. I de bestämmelser som utformades för stiftelsen framhölls att dess verksamhet skulle inriktas på sådan forskning som syftar till att öka kunskapen om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna. Senare tillkom en donation att användas för kulturvetenskaplig forskning. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Stiftelsen har sin grund i en donation i december 1917 av bankdirektören K.A. Wallenberg och hans hustru Alice. Övervägande delen av anslagen går till universitet och högskolor. Stiftelsens ändamål är att främja vetenskaplig forskning och undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd. Universitet, högskolor och liknande forsknings- och utbildningsinstitutioner kan erhålla anslag inom följande områden: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential, nationellt viktig infrastruktur, individuellt stöd till framstående forskare, strategiska anslag och stiftelsens stipendieprogram. Verket för innovationssystem VINNOVA:s huvuduppgift är att finansiera behovsmotiverad forskning och bidra till att forskningsresultat kommer till användning inom näringsliv och samhälle. Detta görs bland annat genom att utveckla effektiva innovationssystem där en viktig del är samverkan mellan olika aktörer. Målet är en hållbar tillväxt för Sverige. VINNOVA skall stärka kunskapen om innovationssystemen genom analyser, forskning och utvärderingar. VlNNOVA arbetar främst inom ämnesområdena informationsoch kommunikationsteknik, tjänster och IT-användning, bioteknik, arbetsliv, produktframtagning, material och transporter. Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet, VR, är en statlig myndighet som ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla områden. Utöver forskningsfinansiering arbetar myndigheten med strategi och analys samt forskningskommunikation. Målet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Vetenskapsrådets största verksamhet är forskningsfinansiering, både finansiellt och verksamhetsmässigt. Vetenskapsrådet arbetar på flera sätt för att bidra till kraftsamling, profilering och förnyelse av svensk forskning men även långsiktig kunskapsuppbyggnad inom analys och uppföljning av forskning. Forskningskommunikation och etikfrågor är andra områden för VR. Vårdalstiftelsen Vårdalstiftelsens mål är att förbättra människors hälsa och livsvillkor. Det görs genom att stödja nyskapande forskning och strategiska samarbeten på dessa områden. Stiftelsen är en oberoende finansiär vars profilområden bland annat handlar om åldrandets utmaningar och barns och ungdomars hälsa. Vårdalstiftelsen är en av de viktigaste aktörerna i Sverige inom tvärvetenskaplig forskning på vård- och omsorgsområdet. Genom att stiftelsen samverkar med andra finansiärer kan större kraft i forskningsfinansieringen uppnås än vad var och en kan uppnå på egen hand. Vårdalstiftelsen bildades 1994 efter beslut av Sveriges riksdag. Andra stödjande organ Varje år har ekonomiska bidrag lämnats av andra organ än grundarna. Dessa är inte bundna att lämna fortsatta bidrag, men satsningarna är mycket betydelsefulla för tidskriftens kvalitet. AFA Försäkring AFA Försäkring är en av Sveriges största finansiärer av svensk arbetslivsforskning. Genom att ge anslag till forskning, utveckling och kunskapsförmedling, som kan bidra till bättre arbetsmiljö och hälsa inom både privat och offentlig sektor, arbetar AFA Försäkring långsiktigt för att minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. När AFA Försäkring ger anslag till forskningsprojekt baseras detta främst på projektens relevans utifrån AFA Försäkrings behov. Forskning och utveckling som kan förväntas få praktisk betydelse i arbetslivet eller ge upphov till behandlingsmetoder mot sjukdomar är prioriterade. Kjell och Märta Beijers Stiftelse Kjell och Märta Beijers Stiftelse bildades 1974 genom en donation av direktör Kjell Beijer och hans maka. Stiftelsens huvudsakliga ändamål är att främja vetenskaplig forskning, främst inom energi och ekologi och att stödja undervisning och utbildning inom ekonomiska, teknologiska och jordbrukstekniska områden. Stiftelsen ska också stödja kulturella och konstnärliga värden inom svensk heminredningstradition. Stiftelsens största anslagsmottagare är Beijerinstitutet vid Kungl. Vetenskapsakademien, som är en av världens ledande institutioner för ekologisk forskning. En annan stor mottagare av anslag är Beijerlaboratoriet vid Uppsala universitets biomedicinska fakultet. Magnus Bergvalls Stiftelse Folkskolläraren och bokförläggaren Magnus Bergvall testamenterade sin kvarlåtenskap till en stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig forskning genom anslag till svenska vetenskapsmän samt svenska vetenskapliga och kulturella institutioner. Därjämte, men i en omfattning som inte står i strid med stiftelsens i första stycket angivna huvudsakliga ändamål, må även lämnas understöd åt allmänna eller enskilda svenska hjälporganisationer av olika slag för främjande av deras arbete. Stiftelsen har som policy att bevilja anslag på mindre belopp till många sökande inom alla verksamhetsområden. Stiftelsen tillgodoser därmed ett stort behov av kompletterande finansiering av olika projekt. O.E. Edla Johanssons vetenskapliga stiftelse O. E. och Edla Johanssons vetenskapliga stiftelse tillkom genom donation av makarna Johansson Stiftelsen delar ut stipendier för forskning, företrädesvis inom naturvetenskap, teknik och medicin. Stipendier ges normalt till disputerade forskare och inte för studier och resor. Stipendiernas storlek är normalt kronor per år VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

21 Erna och Victor Hasselblads Stiftelse Erna och Victor Hasselblads Stiftelse bildades i mars 1979 efter gemensamt upprättat testamente av Dr. Victor Hasselblad och dennes maka Erna. Stiftelsen har till sitt huvudsakliga ändamål att främja forskning och vetenskaplig undervisning inom det naturvetenskapliga området samt inom fotografin. Ändamålet uppfylls genom naturvetenskapliga forskningsanslag och donationer, genom utdelande av ett internationellt pris i fotografi samt genom utdelande av anslag, stipendier och forskningsbidrag inom fotografi. Stiftelsen Lars Hiertas Minne Lars J. Hierta var industriman, publicist, bokförläggare, riksdagsman. Han grundade bland annat Liljeholmens stearinfabrik, Munksjö pappersbruk, Nya Angslupsbolaget och tidningen Aftonbladet. Vid sin död var han en av Sveriges rikaste personer. Stiftelsen tar emot ansökan från enskilda forskare inom alla ämnesområden. För närvarande utdelas medel årligen till vetenskapliga ändamål. Bidrag kan även ges till vissa sociala ändamål samt till allmännyttiga slöjder och näringar. Stiftelsen tar även emot ansökningar från föreningar och enskilda personer. Det kan till exempel gälla undervisningsmetoder, sprida skrifter eller studieresor. IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse Direktör Arne Lundberg var en mycket skicklig och framgångsrik affärsman. Han var bl.a. verkställande direktör i Phannacia AB. Till minne av direktör Arne Lundberg donerade hans hustru lngabritt Lundberg medel till en stiftelse. Denna har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar och ortopedi. Särskilt prioriteras sådana större projekt som bedöms vara väsentliga för forskning inom de områden som faller inom stiftelsens ändamål. Stiftelsen prioriterar anslag för anskaffande av apparatur, hjälpmedel och medicinsk utrustning. Torsten Söderbergs Stiftelse Torsten Söderbergs Stiftelse grundades år 1960 av generalkonsul Torsten Söderberg och hans hustru Wanja. Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet varvid företrädesvis de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena skall komma ifråga. Stiftelsen ger delvis gemensamma anslag med Ragnar Söderbergs stiftelse och utdelar årligen Det Söderbergska Priset, Det Söderbergska Handelspriset samt Torsten och Wanja Söderbergs Pris. lig Forskning. Stiftelsen stöder främst för Sverige betydelsefull forskning inom ämnesområdena skogs- och lantbruksvetenskap, biologi, kemi och fysik även innefattande dessa vetenskapers tekniska tillämpningar. Stiftelsen stöder sådana projekt som bygger på nya idéer och initiativ och som väntas främja utvecklingen av landets näringsliv. Större anslag har gått till kemisk, fysikalisk, biologisk, ekologisk och skogsindustriell forskning, viltforskning samt instrumentutveckling för kemisk analys, mätteknik, energioch materialteknik liksom inom allmän fysik. Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse Stiftelsernas ändamål är att stödja samhällsvetenskaplig forskning inom främst ekonomisk geografi, företagsekonomi, nationalekonomi och ekonometri. Stiftelserna har utvecklat olika anslagstyper för att underlätta ansökningsförfarandet och bedömningsproceduren. De anslagstyper som finns är: program, postdoktorala stipendier Wallanderstipendier, anslag för forskarutbyte och spridning av forskningsresultat, stipendier för forskarutbildning utomlands Hedeliusstipendier och Browaldhstipendier för internationell rekrytering. finns hjälpverksamhet och annan handikappverksamhet för barn och ungdom samt olika former av utbildningsaktiviteter. handelsbanken.se Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse är en privat stiftelse vars huvudsakliga ändamål är att allmänt främja vetenskaplig forskning. Stiftelsen ger även ut tidskriften Axess (se anordnar seminarier och producerar vetenskapliga tv-program. Stiftelsen grundades 1947 av generalkonsul Axel Ax:son Johnson tillsammans med hans fru Margaret. Ragnar Söderbergs Stiftelse Ragnar Söderbergs stiftelse stöder vetenskaplig forskning inom ekonomi, rättsvetenskap och medicin. År 2012 startar den nya utlysningen Ragnar Söderbergforskare i medicin som vänder sig till yngre forskare. Carl Tryggers Stiftelse för Vetenskaplig Forskning Carl Trygger bildade 1961 Carl Tryggers Stiftelse för Vetenskap- Åke Wibergs Stiftelse År 1954 gjordes den grunddonation, som blev början till stiftelsen. Åke Wibergs Stiftelse ger anslag till medicinsk forskning, både basal och klinisk verksamhet. Viktig målgrupp är nya forskarassistenter som efter avslutad postdoktorsutbildning, gärna genomförd utomlands, sätter upp en forskargrupp. Stiftelsen ger även anslag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt stöd till vård och utbildning av barn och ungdom. Som exempel på projekt VERKSAMHETSBERÄTTELSE

22

23 PRODUKTION, TEXTER OCH FORM CAPITO AB FOTO CAPITO: sid 8 (bild 3, 6, 7, 8), Henrik Höjer: sid 8 (bild 1), Karin Svens: sid 7, 8 (bild 4), PrivAT/Karolinska Institutet: sid 8 (bild 9), Åsa Fiskáare: sid 1, 2, 8 (bild 10), 10

24 FORSKNING & framsteg Verksamhetsberättelse 2012