ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; planering, uppföljning och stöd
|
|
- Gunilla Göransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; planering, uppföljning och stöd
2 Agenda Bakgrund ADA Forskningsprojektet ADA + Preliminära resultat, hiblls.
3 Bakgrund ADA - ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Utvecklades på Arbets- och miljömedicin i Lund (Björn Karlsson, Kai Österberg) Utvärdera effekten av ADA på arbetsåtergång hos panenter sjukskrivna för utmaoning ADA syqade Nll ao skapa en dialog mellan panent och arbetsledare för ao finna konstruknva lösningar hop://uvmetodik.se/
4 Metod Rekrytering av 74 personer från FK ( ). (27-62 år, 78 % kvinnor) Inklusionskriterier Diagnos F43 (ej F43.2;PTSD) Nyligen sjukskrivna pga arbetsrelaterad utmaoning (minst 50% de senaste 2-6 mån) Väsentligen frisk under längre period före sjukskrivning Inneha en anställning Kontrollgrupp via FK (n=74), matchade unfrån kön, ålder, sjukskrivning
5 Arbets- och miljömedicin Lund, 2011
6 Resultat Resultat 89% åter i arbete efter ADA, i jämförelse med 73 % i kontrollgruppen 60% åter i arbete på heltid i båda grupperna, fler på deltid i ADA gruppen Karlsson B mfl. BMC Public Health 2010;10:301
7 Slutsatser ADA snmulerade Nll förändringar i arbetssituanonen ADA gynnade arbetsåtergång ADA minskade risken för utslagning från arbetsmarknaden
8 LångNdsuppföljning ADA 1-års uppföljning eqer 1,5 år Yngre personer ( 45 år) större effekt på arbetsåtergång. 89 % IG och 70 % CG. Karlsson B mfl. BMC Public Health 2014;14:821
9 Forskningsprojektet ADA + + (planering, uppföljning och stöd)
10 Bakgrund KBT god effekt symtomlindring ej automanskt minskad sjukfrånvaro Insatser som involverar arbetsplatsen/arbetsgivare ökar arbetsåtergång (Blonk, Karlsson, Bultmann, Gabbay) Koordinering vikngt (MacEachen, Schandelmaier) och koordinatorsfunknonen (SKL 2015, Hansen Falkdal 2013) Hälso- och sjukvården bör samverka med arbetsgivare och genomföra mer åtgärder riktade mot arbetsplatsen (SOU 2015:21) MMR team i PV diskuterar sällan arbetsrelaterade problem (51%) och få arbetsrelaterade inslag (14%) (RehabgaranNn) FHV team - vikngt ao återgå i arbete (79%) (Magisteruppsats 2015)
11 SyQe Undersöka om en strukturerad metod som främjar dialog mellan arbetsgivare och panent kan; påverka återgång i arbete för panenter med psykisk ohälsa vara eo användbart verktyg för hälso- och sjukvård vid rehabilitering för återgång i arbete i samverkan med olika aktörer
12 Metod - studiepopulanon 78 panenter med UMS rekryterades maj 2015 oktober 2015, från Stressrehabiliteringen, NUS (61 tackade ja) Matchad kontrollgrupp (personer som Ndigare deltagit i MMR på SR) Inklusionskriterier - diagnos utmaoningssyndrom (F43.8A) - ålder år - sjukskrivning 50 % - bedömd som lämplig delta i MMR i grupp - ha en anställning
13 Metod intervennon ADA + Person- intervju Arbetsgivareintervju Dialogsamtal Uppföljning MulNmodal rehabilitering (MMR) Stressrehab (24 veckor)
14 Rehabiliteringskoordinator Stödja personen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Koordinerar samverkan internt och externt med målet återgång i arbete ADA + ger struktur i deoa arbete Kunskap i rehabilitering och arbetsmiljö Metodbok Metodstöd för koordinering av sjukskrivning och rehabilitering ADA + November 2017
15 Intervju inför dialogsamtal (ADA frågor) 1. I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden på arbetet? (vilka förhållanden?) Person Arbetsgivare 2. I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden utanför arbetet? (vilka förhållanden?) 3. Har arbetsgivaren gjort något för ao underläoa arbetssituanonen före aktuell sjukskrivning? (Om ja, på vilket säo?) 4. Har personen före aktuell sjukskrivning själv försökt få några förändringar Nll stånd? (Om ja, vad?) 5. Har arbetsgivaren gjort något för ao underläoa återgång i arbete? (om ja, på vilket säo?) 6. Parternas egna förslag för återgång i arbete?
16 Tilläggsfrågor ADA + - personintervju Förväntningar/farhågor? Kan du beskriva dio arbete? Använder du dig av goda regelbundna runner på arbetet? Vilka? Hur upplever du stödet från din arbetsgivare samt dina kollegor? Vilka uppgiqer kan du idag utöra utan större hinder? Vilka uppgiqer har du idag svårt ao utöra/undviker pga. dina besvär? Hur vik2gt är det för dig ao komma Nllbaka Nll arbetet/öka i arbetsnd på en skala 0-10 (där 10 är jäoevikngt)? Vilken 2lltro har du Nll ao lyckas komma Nllbaka Nll arbetet/öka i arbetsnd på en skala 0-10 (där 10 är högsta Nlltro Nll ao lyckas)? Hur redo är du ao komma Nllbaka Nll arbetet/öka i arbetsnd på en skala 0-10? (där 10 är fullt redo) HemuppgiQ ao göra fram Nll nästa besök/kontakt/dialogsamtal Vad har sagts i förtroende?
17 Tilläggsfrågor ADA + - arbetsgivareintervju Förväntningar/farhågor? Frågor ao ställa om panenten arbetstränar/arbetar hel- eller delnd: Vilka arbetsuppgiqer kan den anställde utöra idag utan större hinder? Vilka arbetsuppgiqer har den anställde svårt ao utöra/undviker idag pga. sina besvär? Hur vik2gt är det för dig ao den anställde kommer Nllbaka Nll arbetet/ökar sin arbetsnd på en skala 0-10 (där 10 är jäoevikngt)? Vilken 2lltro har du Nll ao den anställde lyckas komma Nllbaka Nll arbetet/öka sin arbetsnd på en skala 0-10 (där 10 är högsta Nlltro Nll ao lyckas)? Arbetar ni med systemanskt arbetsmiljöarbete (SAM) på er arbetsplats? Har er arbetsplats Nllgång Nll företagshälsovård? - om ja, är kontakt/åtgärder insaoa? Vad har sagts i förtroende?
18 Dialogsamtalet SammanfaOar först de individuella intervjuerna (samstämmighet?) Fokus hioa konstruknva lösningar i dialog (problemlösningsbaserad samtalsmetod) Hälsofrämjande förhållningssäm Anpassning av arbetet unfrån aktuell kapacitet (checklista kogninv ergonomi, belastningsergonomi) SkriQlig plan för anpassning av arbete (ansvarsfördelning) Möjlighet ao lyqa frågor om SAM Möjlighet ao ge kunskap om UMS/psykisk ohälsa ArbetsuppgiQ (begriplig, hanterbar, meningsfull) Arbetsmiljön Individen Arbetsgivaren
19 InformaNon Nll arbetsgivare Förebygg arbetsrelaterad stress (ADI 688), broschyr av.se Guide för en bäore arbetsmiljö (ADI 683), broschyr av.se Broschyr Arbetsgivare från Försäkringskassan Tillgång Nll FHV?
20 SkriQlig plan för anpassning av arbete Arbete och omfamning Lärare i hem- och konsumentkunskap 100%. Idag sjukskriven 75% och arbete 25%. MålsäMning Återgång Nll arbete 50 % ÅÅÅÅ-MM-DD. Arbete dagligen kl Arbetsinnehåll 1. Beställning av varor 2. Planera undervisning enskilt (specificera) och Nllsammans med kollega 3. Delta i undervisningsmoment (specificera moment) Nllsammans med kollega Åtgärder medarbetare 1. Läsa e-post avgränsat (direkt på morgonen) 2. Använda ståbord vid beställning av varor 3. Ta fikapaus 15 min 4. Ta paus/avbryt i aknvitet kort stund varje Nmme 5. Kontakta rehabiliteringskoordinator vid behov Åtgärder arbetsgivare 1. Ordna så ao X får eo enskilt arbetsrum 2. Informera kollega och övrig personal om X plan för anpassning av arbete 3. Uppföljning av åtgärderna, Nllsammans med X, 1 gång/vecka (torsdagar) 4. Diskutera på APT miljön i fikarummet (möjlighet Nll återhämtning) Uppföljning Vid nästa dialogsamtal ÅÅÅÅ-MM-DD DeOa dokument med överenskommelse vid dialogsamtalet dokumenteras i journalen samt skickas Nll XX, XX, samt ansvarig handläggare på FK XX.
21 Metod - utallsvariabler Mätning före och eper intervenqon + 1 års uppföljning (klar okt 2017) ArbetssituaNon och arbetsförmåga (WEMS, WAI, Sjukskrivning och arbete) Psykologiska variabler (utmaoning, ångest, depression, tröohet, smärta) Hälsorelaterad livskvalitet (SF36) Fysisk aknvitet och snllasioande KvalitaQva intervjuer eper intervenqon Personerna (fokusgrupper) Arbetsgivare (individuella intervjuer) Handläggare på FK (fokusgrupper) Rehabiliteringskoordinatorer (fokusgrupp)
22 Preliminära resultat så långt. 51 personer har fullföljt intervennonen Är ADA + em användbart verktyg för hälso- och sjukvård vid rehabilitering för återgång i arbete i samverkan med olika aktörer? JA, metoden är redan införd i ordinarie rehabilitering på SR Tydlig struktur för involverade Möjlighet Nll kontakt på distans ger en mer jämlik vård i glesbygd
23 Preliminära resultat så långt. KvalitaNva intervjuer (personerna) Främjar jämlik balans mellan sjukskriven och arbetsgivare RK har en nyckelroll med oparnsk och medlande funknon Modellens tydliga struktur och upplägg gav stöd, både i relanon Nll arbetsgivaren och på eo personligt plan Upplevelser av utsaohet minskade samndigt som arbetsgivarens delaknghet och ansvar i rehabiliteringsprocessen ökade Planering och uppföljning upplevdes ge stöd också vid funknonsnedsäoningar Modellen upplevdes bidra Nll en kunskapsutveckling hos arbetsgivaren som på sikt förväntas ha betydelse för arbetsplatsen
24 Projekt/kliniker som involverar arbetsplatsen WorkUp (Rehsam). Målgruppen patienter med tidiga besvär i nacke och/eller rygg. Region Skåne, landstinget Kronoberg, Blekinge och Lunds universitet. Birgitta Grahn Safaristudien-Stockholm (Rehsam). Målgrupp psykisk ohälsa i PV. (ACT och ADA). Anna Finnes, KI. ADA + Målgrupp UMS i specialistvård. Therese Stenlund, Stressrehabilitering, NUS. PIA-studien. Målgrupp psykisk ohälsa (problemlösningsmetod) i FHV. Gunnar Bergström KI PRIMA. Målgrupp stressrelaterad psykisk ohälsa i PV. Lisa Björk, Kristina Glise, VGregionen. Stressrehab Tiohundra i Norrtälje. Pia Andersson Kommunhälsan Kristianstad. Eva Sjöberg Hälsan & Arbetslivet, VG-regionen (inbyggd FHV). Artur Tenenbaum Ersta sjukhus, psykiatriska kliniken. Lisa Brändström
25 Tidsplan projektet ADA + Analys intervjuer VT/HT års uppföljning okt 2017 (enkätdata inklusive hälsoekonomiska beräkningar, jämförelser med matchad kontrollgrupp) Metodbok ADA + (nov 2017), praknska verktyg och stöd för personal - intervjufrågor - checklista (kogninv ergonomi, belastningsergonomi) - skriqlig plan för anpassning av arbete Stresskonferens 2017 Vetenskapliga publikanoner Slutrapport AFA juli 2018
26 Stresskonferens november i Umeå Tema; kogniqon, sömn och samverkan med arbetsgivare
27 PrakNskt arbete eqer lunch kl Arbete i grupper (5 st/grupp) (valfria grupper) Träna på eo dialogsamtal unfrån eo case - rehabiliteringskoordinator - person - arbetsgivare - 2 observatörer Gör en skriqlig plan för anpassning av arbete Diskutera (3 frågor) och skriv upp synpunkter på tavlan före återsamling kl 15 Maud och Therese roterar bland grupperna
28 Diskutera frågor i er grupp Vilka styrkor finns det ao arbeta med metoden ADA + för oss? Vilka svagheter bland oss som ska arbeta med arbetsrehabilitering behöver vi komma Nll räoa med? På vilket säo kan jag/vi använda ADA + i vår verksamhet? Skriv upp era synpunkter på tavlan, före återsamling kl 15
29 LYCKA TILL med prakqskt träning!
30 Kontakt eller telefon
31 TACK OCH LYCKA TILL!
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Metoden ADA+ och dess användbarhet Anpassning av arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan 1 Bakgrund ADA (Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång)
Läs merADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Bakgrund ADA Metoden ADA + Anpassningar på arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan Preliminära resultat från utvärdering av ADA + 1 Bakgrund
Läs merADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering, Region Västerbotten Arbetsorsakade
Läs merADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen Arbets- och beteendemedicinskt centrum Verksamhetschef, avdelningschefer, verksamhetsutvecklare,
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merHälso- och sjukvårdslagen 2017:30
Samarbete mellan arbetsgivare, företagshälsovård och hälso-och sjukvård för en hållbar arbetsförmåga? Arbets- och Miljömedicin, Uppsala 15 jan 2019 Johan Brännström Rehabkoordinator/leg. Sjukgymnast/Msc
Läs mer1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merSödra Regionvårdsnämnden. Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn
Södra Regionvårdsnämnden Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn REHSAM (100 Mkr) Forskningsprogram - hitta bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten Målgrupp - Psykisk
Läs merKommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merÄndra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Läs merEn processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merRehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall
Rehabiliteringskoordinering Anna Östbom Anna.ostbom@skl.se Ann-britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Första Sjukskrivningsmiljarden 2008 Tillkom Rehabiliteringsgarantin
Läs merRECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merFrån ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Artur Tenenbaum Artur Tenenbaum. Företagsläkare vid Hälsan & Arbetslivet,
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Läs merRiktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun
Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merVillkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merRehabiliteringsprocessen till vägs ände?
Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Piteå 2017-05-31 Arbets- och miljömedicin Norr, Stressrehabilitering Umeå Kompetenscentrum Arbets- och miljömedicin Norr uppdrag från
Läs merHandbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23
Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern
Läs merFörutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin
Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin 2016-05-26 2 Bakgrund En sammanhållen och koordinerad rehabiliteringsprocess
Läs merRehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne
Rehabkoordinering 2 december Ann-Britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Åsa Sturesson Johansson Region Skåne Asa.sturesson-johansson@skane.se 1 Bakgrund 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan
Läs merFörebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar. Konferens
Förebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar Konferens 2017-09-14 Nationell förstudie sjukfrånvaro 1 I kommunerna motsvarar sjukfrånvaron 54 700 heltidstjänster inom exempelvis skola
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merStrukturerad metod för hälso- och sjukvård som främjar dialog mellan arbetsgivare och patient för att förbättra återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Slutrapport AFA 2018-10-31 Strukturerad metod för hälso- och sjukvård som främjar dialog mellan arbetsgivare och patient för att förbättra återgång i arbete vid psykisk ohälsa Projektledare Therese Eskilsson
Läs merSjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering
Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering Caroline Grahn caroline.grahn@rjl.se Processledare för sjukskrivning och rehabilitering 2018-05-09 1 2018-05-02 fproce P Vad har vi för utmaningar? Jönköpings
Läs merGivet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete.
Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete. Vilka är då de viktigaste faktorerna vid utformningen av en ny utlysning inom rehabiliteringsforskning så
Läs merRehabilitering utma/ningssyndrom - Stressrehab Umeå
Rehabilitering utma/ningssyndrom - Stressrehab Umeå Stressrehab Specialistenhet som fungerar som en resurs för primärvård, FHV och specialiserad sjukhusvård 1. Bedömningar Diagnos Belastningar och stressorer
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
Läs merHälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter Therese Stenlund Universitetslektor Inst. för Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi Kliniskt lektorat; Stressrehabilitering,
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merFörsäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?
Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Michael Boman Försäkringskassan Katarina Larborn Region Halland Bodil Mellblom Svenskt näringsliv l Hur ser Försäkringskassan på
Läs merFörlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merSjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser
Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling
Läs merJämställd hälsa Stress och rehab-koordinering ur ett jämställdhetsperspektiv
Jämställd hälsa Stress och rehab-koordinering ur ett jämställdhetsperspektiv Ulrika Flädjemark Doktorand Malmö Universitet .. och hur har du tänkt lösa det med barnen nu när du har funderat på att komma
Läs merTidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling
Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra
Läs merSjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa. Stress, sjukskrivning och psykisk ohälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Stress, sjukskrivning och psykisk ohälsa 2017-12-11 Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Gemensamt ansvarstagande Samverkan och samordning
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merREHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM
REHABKOORDINERING REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Åsa Wallmark - koordinator på Fittja och Hallunda HLM Katja Holmlund - koordinator på Alby och Hallunda HLM Sofie Eriksson koordinator
Läs merRehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-8 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Kungälvs sjukhus
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-11 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Sahlgrenska
Läs merLena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
Läs merNSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna
2016-06-07 S2016/02521/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs merUtlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,
Läs merSatsning för förbättrad arbetsmiljö inom landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter
Stockholms läns landsting 1(7) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Ankom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens produktionsutskott 2013-05- 2 t Satsning för förbättrad
Läs merPrata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning 180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010
Läs merRehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Läs merHÄLSA-REHAB Jämställdhet, Arbetsgivaransvar, Breddad arbetsmarknad, Återhämtning/rehab, och Myndighetssamverkan.
HÄLSA-REHAB 2020 övergripande MÅL: Högre frisktal, Kortare sjukskrivningar, Jämställda sjukskrivningar mål FOKUS: Psykisk hälsa, Kvinnor, Offentlig sektor framgångs FAKTORER: Främja, Förebygga, Förkorta,
Läs merPsykisk ohälsa. Förhindra Förebygga Förkorta Värmland KUPO Kompetensutveckling om psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare
Psykisk ohälsa Förhindra Förebygga Förkorta Värmland 2017 OSA + SAM Organisation Resurser Antal medarbetare Vård/ FHV Privatliv Strukturer Förutsättningar Ledarskap Individ FK Vem är Anna? Empatisk Perfektionist
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-9 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2018 Styrelsen för NU-sjukvården 1. Anvisningar tillkommande
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merRiktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merStress och psykisk ohälsa på jobbet
Stress och psykisk ohälsa på jobbet Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent vid Arbets och miljömedicin, VLL Sofia Nording, leg psykolog vid Stressrehabilitering, VLL Therese Eskilsson, leg sjukgymnast,
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete
Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Therese Hellman, leg. arbetsterapeut, med dr, AMM Elin Johansson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum Ylva Karlsson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum
Läs merHAKuL-modellen för rehabilitering
HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer
Läs merUtredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum 2017-05-03 Dnr 170023 Landstingsdirektörens stab Centrala HR-enheten Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar Förslag till beslut
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merGrön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium
Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merTidiga insatser för att minska sjukfrånvaro
Tidiga insatser för att minska sjukfrånvaro www.uppdragpsykiskhalsa.se 2018-03-14 Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2018 Gemensamt ansvarstagande Samverkan och samordning
Läs merAnsökan till Samspelet om finansiering i insats. Skapa trygg återgång
2016-05-27 1(7) Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Insatsens namn KUPO Kompetensutveckling inom psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare Bakgrund Psykisk ohälsa ökar och är idag den vanligaste
Läs merI projektet som genomfördes under förra året inom psykisk ohälsa intervjuades den grupp som har störst risk att drabbas:
KUPO Bakgrund Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och det är de stressrelaterade diagnoserna som ökar mest. De blir också ofta långa sjukskrivningar. Förutom personligt lidande
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Läs merDin väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning
Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan
Läs merYttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring
Landstingsstyrelsens förvaltning Övergripande Vårdfrågor Produktionssamordning 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård
Läs mer