Box 223, SUNNE Besöksadress: Storgatan 33 Tel Fax

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 Box 223, SUNNE Besöksadress: Storgatan 33 Tel Fax Tryck: Ramströms Tryckeri

3 ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning Sid Förvaltningsberättelse... 8 Resultaträkning Balansräkning Rapport över förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys Noter till de finansiella rapporterna Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Företagsstyrning Huvudmän Styrelse, revisorer Sparbanksstämma med bankens huvudmän äger rum måndagen den 16 april kl på banken. 3

4 4

5 VD:s kommentar 2011 blev det bästa året i bankens 155-åriga historia. Intäkterna ökade och kostnaderna minskade samtidigt som volymerna växte på ett positivt sätt. Banken står stark inför kommande utmaningar och i relation till övriga sparbanker står vi oss mycket bra. Speciellt glädjande är att inlåningsutvecklingen varit så positiv, den ökade med 14 % under Antalet nya kunder och betyget i den kundundersökning vi deltog i under hösten är andra glädjeämnen under året. Att vi fick tillbaka Sunne kommun som kund är också något vi är nöjda med samtidigt som vi lyckats bra i den generationsväxling vi varit inne i under något år. Under 2011 kom återhämtningen i världsekonomin av sig, mycket beroende på skuldkrisen i främst Europa. Även om Sveriges ekonomi är en av de starkaste i Europa påverkades vi också under slutet av året och vi kan förvänta oss fortsatt turbulens och bakslag i vår omvärld. Tillväxten kommer att gå ner ytterligare under 2012 pga. problemen och åtstramningarna på våra viktiga exportmarknader. Detta kommer sätta sina spår både på arbetsmarknaden och i investeringarna och vi kan förvänta oss sänkta räntor under I Fryksdalens Sparbanks verksamhetsområde har företagen klarat sig förhållandevis bra och jag tror att det beror på flera saker: Kompetenta företagsledare som sett om sina företag, ett väl diversifierat näringsliv och avsaknad av dominerande enskilda företag. Finanskrisens efterdyningar har gjort att branschen satts under lupp där ett nytt regelverk arbetas fram för att motverka framtida kriser. Där drabbas även vi mindre, lokala och stabila banker av ett regelverk vi behöver leva upp till. Jag är inte orolig för att vi skall klara av det men det sätter ökat tryck på vår lönsamhet för att vi även i framtiden skall kunna leva upp till vårt motto Fryksdalen Framför Allt. Vi behöver bli lönsammare för att rejält kunna bidra till utvecklingen i Fryksdalen med både kompetens, idéer och kapital. Det handlar både om att kunna lämna bidrag till projekt som utvecklar vårt område och arbeta ambitiöst med finansiering av investeringar som skapar tillväxt och utveckling på vår marknad. Under 2011 dokumenterade vi vårt förändrings- och förbättringsarbete i skriften Fryksdalen Framför Allt 3.0. Ett arbete som påbörjades under 2010 där vi bland annat har sett över strategier och mål i banken. När vi tittat på det viktigaste av det viktiga i vår verksamhet är det sparbanksidén och kundmötet vi känner att vi skall fokusera på. I det dagliga arbetet handlar det mycket om yrkesroller, professionella kundmöten och coachning samtidigt som vi skall leva sparbanksidén som är det som skiljer oss från våra konkurrenter. Detta kommer att göra oss ännu bättre på att ta hand om våra kunder i framtiden och jag tror och hoppas att du som kund kommer att märka detta på ett positivt sätt. 5

6 Miljöcertifiering I december 2010 erhöll vi vår miljöcertifiering enligt ISO Vi är ensam bank i Sunne om detta och tycker det är viktigt att vi visar vägen mot ett mer hållbart Fryksdalen. Under 2011 har vi arbetat vidare med våra miljömål för att utveckla vårt miljöarbete ytterligare. Försäkringar Ett område som blir allt viktigare för vår verksamhet och lönsamhet är försäkringar. Sedan länge har vi sålt och förmedlat liv- och pensionslösningar i alla former. Sedan mars 2011 säljer vi nu sakförsäkringar i egen regi i samarbete med övriga Sparbanker och Swedbank, men för oss lokalt under namnet Fryksdalens Sparbanks Försäkringar. Det innebär att vi nu har ett komplett utbud av försäkringslösningar att förmedla till våra kunder. Bidrag till allmännyttiga ändamål Vi har fortsatt vårt arbete med att bidra med våra vinstmedel till verksamheter som gör Sunne kommun till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i. Under 2006 satte vi av fem miljoner för detta ändamål och vi jobbar nu för att få bästa möjliga utveckling i de projekt vi är med och satsar i. Under 2011 betalade vi ut 547 tkr och har nu kvar drygt en av de ursprungliga fem miljonerna. Här ser du en sammanställning av de föreningar, organisationer och projekt som fått ta del av stöden sedan vårt 150-årsjubileum Bjälveruds Byalag IS Emtarna RSMH Bjälveruds Bygdeförening IUC Sjösalahallen Bjälveruds IK Ivarbjörke Byggnadsförening Solbacka Akademi Brandsbols Skidklubb Kulturpoolen Startskottet Broby Grafiska Kålsgården Sundsbergs Gård Climate Arena Lysviks Byalag Sunne Alpina Klubb Communicare Lysviks Hembygdsförening Sunne Brukshundsklubb Demokrati Centrum Lysviks IF Sunne Hembygdsförening Elofsrud Bygdegårdsförening Länsbygderådet Sunne IK En smak av Fryksdalen Lövåsen Bygdeförening Sunne Kyrkliga Samfällighet Freja af Fryken Majorskorna Sunne MX Klubb Frykenteatern Mallbackens Byalag Sunne Turism Frykmanskolan Mallbackens IF Synskadades Riksförbund Granådalens Bygdeförening Malvikens Tegelbruksförening Södra Borgeby Hembygdsförening Gräsmarks GOIF Nedre Fryksdals Konstförening Timbonäs Bygdeförening Gräsmarks Hembygdsförening Prästbols Skola V Ämterviks Hembygdsförening Gårdseruds Hembygdsförening Radio Sunne Västanå Teater Hedås Bygdeförening Ransbysätter utveckling ek för Västerrottna Byalag IFK Sunne Rottneros IK Östanbjörke Bygdegårdsförening IK Fryken Rottneros Park 6

7 Kontanthantering Flera banker och bankkontor runt om oss slutar nu med kontanthantering. Vi tycker att våra kunder fortfarande har behov av dessa tjänster och kommer inte att ta bort kontanterna ännu på många år, som det ser ut idag. Däremot har vi under några år investerat i säkerhetslösningar och dessutom lagt ut så mycket som möjligt av kontanthanteringen i banken på underleverantörer. Både servicebox och uttagsautomater sköts av värdebolag och detta känns bra med tanke på säkerhetsrisken i vår bransch. Det är inte helt optimalt för varken servicenivå eller kostnaderna men är tyvärr det enda alternativet för oss. Våra kvalitetsproblem kring serviceboxhanteringen gjorde dessutom att vi bytte leverantör i början av Det blev tyvärr dyrare för våra kunder men nu har vi en bra hantering som fungerar. Förväntad framtida utveckling Under 2010 års strategiarbete satte vi i styrelsen upp tydligare mål för lönsamheten i vår verksamhet vilket behövs för att kunna fortsätta växa på vår marknad och leva upp till kommande regelkrav. De kraven har förstärkts under 2011 och gör att vi minst kommer fortsätta arbeta mot de målen. När det gäller resultatet för det kommande verksamhetsåret tror vi på ett resultat före kreditförluster i nivå med 2011, dvs 26,5 mkr. Räntenettoökningen stannar av pga sjunkande räntor och ökad konkurrens om inlåning samtidigt som kostnaderna för personal och marknadsföring kommer öka en del. Fryksdalen Framför Allt Vårt motto är, som du förhoppningsvis känner, till Fryksdalen Framför Allt och det skall manifestera var vårt fokus ligger. Det är så viktigt för oss att vi under 2010 valde att varumärkesskydda Fryksdalen Framför Allt, som du kan se på sidan 4. Sist men inte minst vill jag tacka personal, styrelse och huvudmän för allt det arbete som lagts ner under året. Du är alltid välkommen att kontakta mig om du har synpunkter på banken, positiva som negativa. Du når mig på ola.evensson@fryksdalenssparbank.se, eller Ola Evensson, VD 7

8 Redovisning för verksamhetsåret 2011 Styrelsen för Fryksdalens Sparbank ( ) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 156:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Om Fryksdalens Sparbank Vi är inget vanligt företag och inte heller en bank i mängden. Som sparbank har vi inga enskilda ägare utan vi ägs i princip av våra kunder. Våra vinster ska användas till att stödja satsningar och verksamheter som gör Fryksdalen till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i. Så har det varit i mer än 150 år. Då var det framsynta människor, med Anders Fryxell i spetsen, som såg till att en sparbank startades i Sunne. Med den moderna bankverksamhet vi bedriver idag för vi traditionen vidare. Vi har ett annorlunda uppdrag: Fryksdalen Framför Allt 1855 fattade sockenstämman i Sunne ett beslut om att starta en sparbank. I protokollet kan man läsa att det skulle bli enklare för folk i Fryksdalen att spara pengar och att vinsten skulle stanna här hemma. Idag är kundernas behov av finansiella tjänster mycket större, men grunden är den samma som då. Alla beslut fattas i Fryksdalen. Alla vinster stannar här hemma. Våra vinster får bara gå till två ändamål. Till att trygga våra kunders insatta pengar och till att stödja satsningar och verksamheter som utvecklar vårt verksamhetsområde, Sunne kommun. Våra kunder bidrar därför även till Fryksdalens utveckling. Våra produkter och tjänster, vår service och vinst ska göra största möjliga nytta för folk här i Fryksdalen. Det är därför vi finns. Vad vinner våra kunder på det? Vi är närmare och snabbare än andra banker. Vi har vår verksamhet, vårt huvudkontor och vårt fokus här i Fryksdalen. Bankens personal och styrelse delar samma vardag som andra fryksdalingar. Därför vågar vi lova dem bättre service och snabbare beslut än andra banker. Vi erbjuder ett brett sortiment av produkter inom sparande, lån och försäkring för privatpersoner och företag. Vi ger råd om ekonomi och familjejuridik. Kompetens och kunskap är viktigt för oss. Där vi inte kan vara bäst samarbetar vi med andra. Men servicen och banken finns alltid här hemma. Det självklara valet för folket i vår del av Fryksdalen Så låter vår vision och vi jobbar varje dag på att bli ännu bättre och för att förtjäna våra kunder. Det räcker alltså inte med att besluten fattas här och att vinsterna stannar här. Vi måste också vara bäst på vår marknad för att bli det självklara valet för folket i vår del av Fryksdalen. 8

9 Internationell och svensk ekonomi Global konjunkturmattning Återhämtningen i världsekonomin, som inleddes efter finanskrisen och den globala recessionen , tappade fart under hösten Det är i synnerhet i euroområdet som tillväxten dämpades men även i tillväxtekonomierna har expansionstakten avtagit. I USA tilltog däremot den ekonomiska aktiviteten efter ett svagt första halvår. Vi bedömer att världsekonomin växte med 3,6% under 2011 efter att ha ökat med drygt 5% år Det är framför allt industrin som påverkats av en svagare omvärldskonjunktur där flera länders inköpschefsindex i slutet av förra året pendlade strax under 50-strecket, vilket är liktydligt med stagnation eller minskad industriproduktion. Även den globala handeln har uppvisat en påtagligt svagare utveckling efter en kraftig uppgång under Den förvärrade statsfinansiella krisen i EMU-länderna har ökat risken för att den globala konjunkturnedgången kan bli djupare än vad som tidigare har prognostiserats. Det har skapat oro på de internationella finansmarknaderna med stora börsfall och stigande kreditspreadar. Samtidigt är det en politisk kris där nödvändiga förändringar i den ekonomiska politiken inte sker i den takt som krävs för att bromsa den snabbt stigande statsskuldssökningen. Misstroendet för den ekonomiska politiken i de mest skuldsatta länderna har lett till kraftigt stigande räntor som på sikt inte är hållbara. De växande obalanserna och otillräckliga ekonomisk-politiska reformer har lett till att kreditvärdigheten sänkts för flera europeiska länder, men också för USA. Farhågor för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster har lett till höjda kapitaltäckningskrav för europeiska banker. En kreditåtstramning innebär också att flera östeuropeiska länder påverkas negativt när inflödet av kapital från utländska banker sinar. De finanspolitiska åtstramningarna som flera EU-länder står inför innebär att penningpolitiken kommer att vara expansiv framöver via fortsatt låga styrräntor och likviditetsstödjade åtgärder. I november och december förra året sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan med sammanlagt 0,5 procentenheter till 1% efter att ha tidigare ha höjt räntan under första halvåret. Svensk ekonomi växlar ned Fram till och med tredje kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med närmare 5% i årstakt och tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa. Exporten steg med närmare 10% i volym och investeringarna ökade både i näringslivet och i offentliga myndigheter. Det förbättrade arbetsmarknadsläget bidrog även till att hushållens konsumtion steg måttligt. I slutet av året kom dock allt fler tecken som visar att utvecklingen kommer att bli väsentligt svagare de närmaste kvartalen. Förutom en minskad orderingång till den svenska exportindustrin har hushållens konsumtion dämpats delvis på grund av en ökad osäkerhet om arbetsmarknaden. Under hösten har antalet varsel stigit och färre företag planerar nyanställningar. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåning till hushållen har även följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Hushållens konsumtion hålls också tillbaka av den höga skuldsättningen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om huspriserna och arbetsmarknaden. Kreditexpansionen till de svenska hushållen saktade av under förra året. Den tidigare så heta bostadsmarknaden svalnade allt mer av i spåren av det osäkra konjunkturläget och stigande bolånekostnader. Även om BNPtillväxten tappade styrfart under fjolårets sista kvartal bedömer vi att den svenska ekonomin växte uppskattningsvis med drygt 4% i genomsnitt under helåret För nästa år kommer budgetåtstramningarna i Europa att försvåra de svenska exportföretagens avsättningsmöjligheter, varför vi bedömer att exporten kommer att växa betydligt långsammare, samtidigt som det osäkra konjunkturläget tenderar att förskjuta företagens investeringar på framtiden. Detta kommer också att sätta avtryck på arbetsmarknaden och hushållen förväntas därmed att öka sitt hushållssparande ytterligare. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december förra året från 2% till 1,75%. Fler räntesänkningar kommer sannolikt under 2012 när inflationstrycket sjunker och arbetslösheten stiger. Även om tillväxtutsikterna för den svenska ekonomin har reviderats ned är de offentliga finanserna alltjämt robusta och statsskulden förväntas fortsätta att krympa som andel av BNP. En penningpolitisk åtstramning har inletts efter den djupa konjunkturnedgången Riksbanken har höjt styrräntan vid fyra tillfällen under 2010 från 0,25 % till 1,25 % och fler räntehöjningar förväntas under Samtidigt kan den högre skuldsättningsgraden bland hushållen på sikt leda till en lägre framtida konsumtion när ränteläget gradvis höjs. En penningpolitisk åtstramning i Sverige innebär att räntedifferensen gentemot EMU-länderna vidgas, vilket tenderar att stärka den svenska kronan, med risk för negativa effekter för landets exportföretag. 9

10 Den svenska kronan gentemot dollarn och euron Ränteutvecklingen i Sverige 10

11 Börsutvecklingen, 2005=100 Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring 11

12 Allmänt om verksamheten Sparbankens verksamhetsområde omfattar i huvudsak Sunne kommun med ca invånare. Banken fortsätter den rörelse som tidigare bedrivits av Sunne sparbank sedan 1856, sedan 1889 av Östra Emterviks sparbank, sedan 1898 av Västra Emterviks sparbank, sedan 1904 av Lysviks sparbank och sedan 1933 av Föreningsbanken i Sunne. Bankens kontor finns i kommunens centralort Sunne. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag, lantbruk, kommun och kommunala bolag samt organisationer och föreningar. Vi är en fullservicebank och tillhandahåller bl.a. produkter och tjänster inom in- och utlåning, sparande och placeringar, betalningsförmedling, utlandstjänster, juridiska tjänster, finansbolagsprodukter, förvaring samt försäkringar. Balansomslutningen Balansomslutningen vid utgången av 2011 uppgick till tkr, en ökning med tkr (18 %). Affärsvolymen Affärsvolymen är ett mått som beskriver bankens totala verksamhet och utgör summan av in- och utlåning i egen portfölj samt förmedlade volymer av fondprodukter och krediter, huvudsakligen i Swedbank Robur AB respektive Swedbank Hypotek AB. Förmedlingen erbjuder kunden ett varierat tjänsteutbud och bidrar samtidigt till bankens resultat i form av provisioner. Den totala affärsvolymen var tkr, en ökning med tkr, eller 6 %, från föregående år. Förändringen kommer av en positiv in- och utlåningsutveckling samt ökad förmedling av bolån till Swedbank Hypotek AB medan volymerna i Swedbank Robur minskade, främst pga. börsutvecklingen. Utlåningen Utlåning till allmänheten ökade med tkr till tkr, en ökning med 4 %. Utöver egen utlåning förmedlar banken fastighetskrediter till Swedbank Hypotek AB. Summan av dessa uppgick vid utgången av 2011 till tkr vilket innebär en ökning med tkr (5 %). Inlåningen Inlåningen ökade under året glädjande nog med hela tkr (14 %) och uppgick vid utgången av 2011 till tkr. Soliditeten Sparbankens egna kapital och obeskattade reserver uppgick vid årets slut till tkr. Soliditeten uppgick till 15,64 % (17,49%). Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till tkr, att jämföra med tkr föregående år. Följande faktorer i resultaträkningen har bidragit till rörelseresultatet: Räntenettot ökade med tkr Kostnaderna minskade med tkr, varav personalkostnader tkr Kreditförlusterna har minskat från tkr till tkr Nyckeltal som beskriver sparbankens ställning och resultat finns redovisade på sidan 13 till 14. i årsredovisningen. Personal Arbetade timmar uppgick till (35 497), en minskning med timmar. Omräknat till normalarbetstidsmått (1 730 timmar per årsarbetare) motsvarar det 18,5 årsarbetare, en minskning med 2 årsarbetare. Ytterligare uppgifter lämnas i not 10 till resultaträkningen. Information om risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I not 3 finns närmare beskrivningar av ovan nämnda risker samt vissa analyser för att åskådliggöra de risker sparbanken är utsatt för. Utöver detta sker en intern kapitalutvärdering som syftar till att säkerställa att sparbanken har tillräcklig kapitalbas både på kort och lång sikt för att täcka de sammanlagda risker sparbanken är utsatt för. I not 33 finns en beskrivning av sparbankens kapitalsituation. 12

13 Fem år i sammandrag * * * ** ** Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 6,05 5,98 12,23 0,94 7,76 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % 15,64 17,49 18,44 17,18 20,48 av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot (Kapitaltäckningsgrad)*** Kapitalbas/Kapitalkrav 2,26 2,35 2,35 2,60 2,70 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,75 2,12 2,46 3,28 3,10 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,40 1,42 1,39 1,45 1,51 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,56 0,26 0,23 0,02 0,53 Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 6,49 3,05 2,73 0,22 5,60 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,51 0,57 0,71 0,58 0,55 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,81 0,83 0,66 0,65 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 93,18 47,29 23,39 43,02 13,76 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,04 2,05 2,58 0,58 2,50 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,53 1,93 0,80 0,42 0,52 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 13

14 * * ** Resultat- och balansräkning mkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,26 % (föregåendes års kapitaltäckningskvot 2,35 %). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 200 mkr (185 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 88 mkr (79 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 14

15 Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Balansräkning Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Materiella tillgångar 19 - Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

16 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital 27 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda panter inga inga Ansvarsförbindelser Åtaganden Rapport över förändringar i eget kapital Reserv- Fond för Årets Totalt 2010 fond verkligt resultat eget kapital tkr värde Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital Reserv- Fond för Årets Totalt 2011 fond verkligt resultat eget kapital tkr värde Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital

17 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar samt realisationsresultat Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (not 47) tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara (Avgår skuld på checkräkningskredit) Summa enligt kassaflödesanalysen Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. 17

18 1. Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Fryksdalens Sparbank med säte i Sunne. Sparbanken bedriver sin verksamhet på Storgatan 33 i Sunne. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 samt 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m.kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/ skulden och det belopp som regleras vid förfall. 18

19 Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultatet. - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde. - Ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring (utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta). - Valutakursförändringar. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. 19

20 Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av derivat med positivt verkligt värde som utgör innehav för handelsändamål. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. 20

21 Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan reglernas netto, att sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Beträffande Sparbankens innehav av capar tillämpas säkringsredovisning. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av räntetak. Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde av att ränta överstiger kundens lånetak. 21

22 Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till tkr (2 339 tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. 22