Sammanfattning av synpunkter på Citybanans järnvägsplan efter samråd

Transkript

1 Sammanfattning av synpunkter på Citybanans järnvägsplan efter samråd

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Genomförda samråd för järnvägsplanen... 3 Denna handlings omfattning... 3 Samråd juni 2004 För hela Citybanan... 4 Kompletterande samråd juni 2006 För station City Kompletterande samråd maj/juni 2007 För station Citys gatuentréer vid Centralplan Kontakter med Fastighetsägare/Tomträttshavare samt andra sakägare Bilaga: Kopior på inkomna skriftliga yttranden 2

3 Genomförda samråd för järnvägsplanen I järnvägsplanens kapitel 11 finns en sammanfattning av olika samrådsaktiviteter som skett under planering och projektering av Citybanan. Nedan återges kortfattat de skriftliga synpunkter som inkom på järnvägsplanen efter allmänt samrådsmöte avseende Citybanans hela sträckning. Även skriftliga synpunkter efter möten för kompletterande samråd för station City och sammanfattas. Det senare samrådet avsåg nytt förslag för placering av entré Klarabergsgatan inom fastigheten Orgelpipan 5 istället för tidigare samrått förslag inom Orgelpipan 4. Samrådet omfattade även förändrade förbindelser från Citybanan till tunnelbanans befintliga biljetthallar under Vasagatan både vid Vasaplan och Centralplan. Under maj-juni 2007 har även samråd hållits med direkt berörda sakägare för två alternativa placeringar av gatuentréer till biljetthallen vid Vasagatan/Centralplan främst berörande fastigheterna Uggleborg 5 och Orgelpipan 6. detta senare samråd finns dels i form av minnesanteckningar från möten med sakägare och dels som inlämnade skriftliga yttranden. De bägge alternativen ingår även i den version av järnvägsplanen som ställs varför synpunkter kan lämnas på dessa alternativ även under utställelsen. Val av alternativ kommer att ske efter utställelsen men innan en fastställelseprövning. Alternativet med nya entréer inom Orgelpipan 6 innehåller förutom förslag till entréernas trappor och hissar även förslag med en om och tillbyggnad av byggnaden inom Orgelpipan 6. Endast frågan om själva entréernas placering och markbehov kan regleras i järnvägsplan. Frågan rörande om- och tillbyggnad kräver även ändringar i befintlig detaljplan. I det fall att detta alternativ väljs kommer ytterligare samråd för detaljplan att behöva ske. Denna handlings omfattning Tillsammans med respektive sammanfattad synpunkt ges Banverkets kommentar. Till denna handling bifogas även kopior på de skriftliga synpunkter som inkommit från sakägare m.fl. under järnvägsplanens olika samråd. I denna handling finns även en sammanställning av de väsentliga kontakter projekt Citybanan haft med berörda fastighetsägare och tomträttshavare från tiden för första samrådet och framåt. Efter genomförd utställelse kommer även en redogörelse att upprättas för de synpunkter som inkommit under utställelsen. 3

4 Samråd juni 2004 För hela Citybanan AB Stor-Stockholms lokaltrafik (SL) Inkom Dnr Järnvägsplanen bör omfatta såväl etapp 1 som etapp 2 avseende utbyggnad av 2- spårstationer till 4-spårstationer för station Odenplan och station Stockholms södra. Ombyggnaden av Årstabergs station bör behandlas i samma järnvägsplan eller i annan särskild järnvägsplan i sammanhang med Citybanan. Järnvägsanläggningen i alla dess delar måste ta hänsyn till SL:s befintliga tunnelbaneanläggningar men även planerade tunnelbanor såsom Odenplan Karolinska sjukhuset. Vid tiden för samrådet 2004 var det inte uteslutet att etapp 2 skulle byggas samtidigt med etapp 1. Sedan dess står det klart att etapp 2 kommer att byggas först senare och separat och det finns heller inget beslut eller finansiering för utbyggnad av etapp 2. Åtgärderna för etapp 2 omfattas inte av järnvägsplanen. Planen inkluderar dock förberedelser för etapp 2 vid Odenplan. Även om det i sig kunde vara lämpligt att pröva hela Citybanan i en gemensam plan och reservera utrymme för etapp 2 är det inte möjligt då etapp 2 antas byggas först år efter att etapp 1 slutförts. Enligt lagen om byggande av järnväg ska en järnvägsbyggnation påbörjas inom 5 år från det att en järnvägsplan vunnit laga kraft. Särskild järnvägsplan och detaljplan kommer att behöva upprättas för etapp 2. En översiktlig beskrivning av etapp 2:s miljökonsekvenser finns dock i miljökonsekvensbeskrivningen. Banverket kommer efter avslutad förstudie för sträckan Årstabron-Älvsjö att upprätta en separat järnvägsplan för ombyggnad av sträckan inklusive eventuell ombyggnad av Årstabergs station och planskildhet mellan pendel- och fjärrtågsspåren i Västberga. Anledningen till att utbyggnaderna hanteras som två olika planer är att byggstarten för Årstabron-Älvsjö kommer att ligga senare än Citybanans. Och att det visat sig att en järnvägsplan för Årstabron-Älvsjö måste föregås av en separat förstudie för sträckan. I planeringen och projekteringen av Citybanan har sedan samrådet omfattande utredningsarbete utförts i samarbete med SL och hänsyn har tagits för att möjliggöra och förbereda delar för en utbyggnad av en ny tunnelbanelinje på sträckan Odenplan-Karolinska sjukhuset. I tiden efter samrådet har detta samarbete även utvecklats med SL bl.a. enligt vad som överenskommits i genomförandeavtalet mellan parterna. Tillägg till genomförandeavtalet upprättas för närvarande. 4

5 Citybanans påverkan på tunnelbanans rättigheter behöver särskilt studeras så att de inte blir generella utan i varje läge väl kan definieras och motiveras. Det är viktigt att järnvägsplanen noggrant redovisar konsekvenser på grundvattennivåer då sådana kan påverka tunnelbaneanläggningarna. Statens Fastighetsverk (SFV) Ägare av fastigheter på bland annat Riddarholmen Inkom Dnr SFV kan inte acceptera några nybyggnader på Riddarholmen. Konsekvenserna av intrång i vissa källarlokaler i driftsskedet måste särskilt studeras. SFV förutsätter att gräns för stomljud i bostäder under driftsskedet även gäller för kontor. SFV anser att det finns risk för så stora bullerstörningar att exempelvis domstolarna inte kan bedriva sin verksamhet under byggskedet. Då Riddarholmens byggnader nästan uteslutande innehåller kontor anser man att natt- och helgarbeten är att föredra framför arbeten under dagtid på vardagar. SFV accepterar inga etableringar på Riddarholmen utom ett schakt vid södra kajen. Skyddsområdet för Citybanan i järnvägsplanen visar det område som krävs för att säkerställa anläggningen från påverkan genom andra åtgärder. Detta har i berg getts en generell utformning av 10 meter från Citybanans ytterkontur. I de fall som skyddsområdet även omfattar även SL:s anläggningar förutsätter Banverket att en mer för bägge parter lämplig gränsdragning lämpligen löses i avtal mellan parterna och i efterföljande fastighetsbildningsförrättning. Järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning omfattar kända förutsättningar för påverkan på grundvatten. Frågorna hanteras däremot i detalj i de tillståndsansökningar för vattenverksamhet som Banverket ansöker om till miljödomstolen samt regleras i de domar som domstolen meddelar. Inför och under byggnadsskedet kommer omfattande kontrollprogram genomföras för kontroll av eventuell grundvattenpåverkan. Banverket har dessutom upprättat särskilda avtal med SL/Stockholms läns landsting rörande vissa av tillståndsansökningarna. På Riddarholmens yta kommer inga nybyggnader att utföras. Under den södra kajen kommer dock betongtunneln att ansluta till den fortsatta bergtunneln vilket innebär ytliga arbeten under byggtiden. Inga fysiska intrång kommer att ske i källarlokaler. Eventuell påverkan i form av stomljud och vibrationer från tågtrafik kommer att åtgärdas genom att tunneln förses med stomljudsisolering under spåren. Detta återges bl.a. i miljökonsekvensbeskrivningen. Alla byggnader, dvs. såväl bostäder som kontor, har beräknats få stomljud under 30 db(a) maximal luftljudsnivå inomhus till följd av tågtrafik i tunneln. Banverket planerar i samråd med SFV möjligheten att bedriva bulleralstrande arbete under Riddarholmen på andra tider än de huvudsakliga arbetstiderna för verksamheterna på Riddarholmen, för att på så vis minska påverkan på verksamheterna. Särskild kontrollplan för påverkan under byggtiden har upprättats. Planen utgör en bilaga tilljärnvägsplanen. Inga andra etableringar planeras på Riddarholmen än den som anges vid södra kajen för att medge arbetsyta för anslutning mellan berg- och betongtunneln. Transporter till och från etableringen sker över pontoner från Söder Mälarstrand. 5

6 SFV förutsätter att arbetsmetoder väljs med stor omsorg så att mark och byggnader på Riddarholmen inte skadas. SFV förordar att betongtunneln under Söderström utförs som prefabricerad sänktunnel istället för platsbyggd tunnel för att minska störningarna i omgivningen. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Inkom Dnr SGU hänvisar även till tidigare yttrande i samband med remiss av Banverkets tillåtlighetsansökan. SGU anser att den föreslagna sträckningen sannolikt är den minst olämpliga ur mark- och grundvattensynpunkt och ur SGU:s synvinkel förenlig med miljöbalkens bestämmelser och intentioner. SGU anser att en kvalitetsgranskning skall göras av berörda bergrunder för att det uttagna materialet skall kunna återvinnas på lämpligt sätt och för lämpligt ändamål vid bergkrossanläggningar i länet. SGU antar att de ytligare massor som skall tas bort från Riddarfjärdens botten kan innehålla miljöförorenande ämnen och att de i så fall bör placeras på särskild deponi. SGU finner att grundvattenförhållanden och risken för eventuell avsänkning och sättning i lösa jordlager behandlas alltför översiktligt i tillåtlighetsansökan. Banverket bär ansvaret för sina åtgärder och planerar därför utifrån förutsättningen att inga skador ska uppstå. Särskilt program har även upprättats till skydd för kulturhistoriska byggnader. Programmet utgör en bilaga till järnvägsplanen. I järnvägsplanens presenteras en kombination av metoderna platsbyggd tunnel och prefabricerad sänktunnel som huvudförslag. Beslut om byggmetod tas dock inte i järnvägsplaneskedet utan avgörs inför byggskedet då entreprenören presenterar en metod som uppfyller de krav som Banverket ställer bl.a. med avseende på störningar till omgivningen under byggtiden. Se separat remisshandling för tillåtlighetsansökan. Erfarenhet om bergets kvalitet finns från andra tunnelbyggen i området såsom för tunnelbanan. Genom kärnprovtagningar som utförts av Banverket bekräftas att det berg som berörs av Citybanan har generellt en god kvalitet. Möjligheterna att återanvända bergmassorna har särkilt studerats i upprättat masshanteringsprogram. Programmet utgör en bilaga till järnvägsplanen. Undersökningar av bottensedimenten har gjorts och resultaten har beskrivits i tillståndsansökan för vattenverksamhet för den planerade betongtunneln i Söderström. Miljödomstolen har meddelat Banverket tillstånd till att deponera muddermassor i Söderström. Villkor för närmare försiktighetsmått och skyddsåtgärder beslutas av Länsstyrelsen enligt miljödomstolens beslut. Efter ansökan om tillåtlighet begärde miljödepartementet kompletteringar från Banverket. Dessa kompletteringar visade bl.a. tydligare förutsättningarna för möjlig påverkan på grundvattnet. Frågan om grundvattenpåverkan beskrivs utförligt i de tillståndsansökningar om vattenverksamhet som Banverket ansöker om till miljödomstolen, och regleras i meddelade domslut. 6

7 SGU finner det angeläget att kontrollåtgärder för grundvattennivåer och porvattentryck igångsätts längs hela den planerade sträckningen i god tid före byggstarten. SGU efterlyser för det fortsatta arbetet en strategi för hur dagens grundvattennivåer skall kunna behållas för att undvika skador på byggnader m.m. Gamla stan sällskapet Mäster Olofsgården (GSS) Inkom Dnr GSS finner att förslaget inte innebär några förbättringar av miljön kring Riddarholmen och Gamla Stan och hänvisar till tidigare yttrande. Svensk Handel Inkom som kopia på yttrande till Stockholms stadsbyggnadskontor Dnr Svensk handel ser positivt på utbyggnaden. Anser att det dock är mycket viktigt att man informerar företag, fastighetsägare m.fl. som kan bli berörda av utbyggnadsåtgärder och dess störningar. Svensk Handel föreslår att särskild informatör används av Banverket och erbjuder sig också att bilda samrådsorgan för att informera butiksinnehavare m.fl. samt att minimera störningarna under tiden för de olika byggprocesserna. Banverket dokumenterar fortlöpande grundvattenförhållandena i det område som kan påverkas av Citybanan. I samband med inventering av byggnadsverk inom påverkansområdet beaktar Banverket SGU:s synpunkter. Kontroll- och uppföljningsåtgärder beskrivs utförligt i de tillståndsansökningar om vattenverksamhet som Banverket ansöker om till miljödomstolen och regleras i meddelade domslut. Kontrollprogram har upprättats och kontrollåtgärder genomförs. Miljödomstolen prövar, i samband med tillståndsansökningar för vattenverksamhet behovet av ytterligare kontroll- och skyddsåtgärder. Regeringens uppdrag till Banverket omfattar att finna en lösning för nya spår genom Stockholm. I uppdraget framgår också att sådana spår inte får hindra en framtida förläggning av Centralbrons biltrafik till en vägtunnel så att Centralbron kan rivas om så önskas i en framtid. Citybanan medger att en sådan förändring kan ske vilket skulle förbättra miljön i områdena utmed Centralbron. Citybanan innebär också med dess ökade tågkapacitet en viktig förutsättning för att minska ökningen av biltrafiken in till centrala Stockholm. Se även tidigare separat samrådsredogörelse för Banverkets förstudie. Banverket kommer att bedriva ett aktivt informationsarbete inför och under byggskedet. Utöver det kommer butiker m.m. som berörs direkt av utbyggnaden bli kontaktade av Banverket för att finna lämpliga lösningar och vid behov nå överenskommelser. Banverket har och kommer att ha flera engagerade informatörer. Banverket finner det lämpligt att vid behov använda sig av Svensk Handel för att vidare sprida information. 7

8 Fiskeriverket Inkom Dnr Fiskeriverket har ingen synpunkt i detta skede av planeringen. Verket förutsätter att den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer att belysa påverkan på den akvatiska faunan och fisket samt vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas. Mineconsult Inkom Dnr / Företaget föreslår att nya tunnelbyggnadsmetoder ska användas och vill därför informera om dessa. Gustaf Vasa Församling Ägare av Gustaf Vasa Kyrka på fastigheten Syrenen 1 Inkom Dnr Församlingen önskar garantier för att kyrkobyggnaden inte kommer att påverkas av tunnelbygget. Man vill inte att en ventilationsanläggning byggs på kyrkans mark. Stationsentrén på Odenplan får inte läggas så att kyrkans huvudentré påverkas eller utformas så att den estetiskt stör kyrkobyggnaden som den tongivande byggnaden i området. Byggstörningar måste minimeras för att församlingen skall kunna bedriva sin verksamhet. Miljökonsekvensbeskrivningen täcker in de frågeställningar som Fiskeriverket anger. Som skyddsåtgärder under byggtiden föreslås att arbetsområde i vatten avgränsas med skärmar av geotextil för att begränsa grumling, samt att vatten från spontgropar renas innan avledning till Söderström. Som permanenta skyddsåtgärder föreslås modellering av bottenprofil för att motverka syrefattiga zoner samt att grova stenar eller stenblock läggs på och intill tunneln i Söderström för att skapa en förbättrad bottenmiljö för fiskar och kräftor Banverket kommer att i första hand använda beprövad teknik för bergtunneldrivning. Under följande skeden av projekteringen kommer Banverket att tillgodogöra sig den teknikutveckling som sker. Banverket kommer att vidta de skydds- och försiktighetsåtgärder som krävs för att Gustaf Vasa kyrka inte ska påverkas fysiskt av tunnelbygget. Kyrkan är främst grundlagd på gjutna betongpålar som vilar på berg. Underliggande bergtunnel kommer att förstärkas. Särskilt program har även upprättats till skydd för kulturhistoriska byggnader. Programmet utgör en bilaga till järnvägsplanen. Det alternativ för ventilationsanläggning som föreslogs på kyrkans mark är inte längre aktuellt utan har ersatts med ett nytt läge. Stationsentrén planeras att ligga på norra sidan av torget och utformas som två mindre glasade paviljonger gemensamma för tunnelbana och Citybanan. Kyrkan kan med den föreslagna utformningen även i framtiden estetiskt fylla sin plats såsom idag. Banverket kommer i sin byggplanering ha kontinuerlig kontakt med verksamheter som är känsliga för störningar för att minska påverkan. Särskild kontrollplan för buller och vibrationspåverkan har även tagits fram av Banverket. Planen utgör en bilaga till järnvägsplanen. 8

9 Stockholms hamn Inkom Dnr Möjlighet till passage över Citybanans betongtunnel i Söderström måste säkerställas under byggtid och i driftskedet med minst samma begränsningsmått som gäller i Carl-Johanslussen. Etableringar och transportvägar på Söder Mälarstrand bör läggas så att de begränsar behovet av att ta i anspråk båtplatser vid kajen. Det är viktigt att Citybanan och närliggande exploateringar inte ger sådan påverkan på järnvägens infrastruktur att svårigheter uppstår för att föra godståg mellan Värtan, Frihamnen, och Loudden via Värtabanan till järnvägsnätet i övrigt. Länsstyrelsen i Stockholms län Banverket har mottagit en kopia på yttrande till Stockholms stadsbyggnadskontor. Yttrandet avser detaljplanen. Inkom Dnr Länsstyrelsen hänvisar till tidigare yttrande över detaljplaneprogram. Utöver detta anser man att det bör övervägas om detaljplanen även bör förses med en nedre utbyggnadsnivå för Citybanan. SEB Asset Management (Skandinaviska Enskilda Banken AB) Ägare till fastigheterna: Skålen 24, Adlern mindre 34, Vinkelhaken 10 och 18, Islandet 3, Västergötland 21, Siktet 5 Inkom Dnr SEB har ett flertal fastigheter som berörs av Citybanan. Under byggskedet skall passagemöjligheter anordnas för den trafik som nyttjar passagen. Passagen planeras att läggas ungefär i mitten av Söderström och ha en bredd på ca 10 meter, en segelfri höjd av ca 5 m och det segelfria djupet ca 4 m. Vattendjupen räknat från Mälarens medelvattenstånd till överkant på betongtunnel kommer efter färdigställande att variera mellan ca 4 m utanför Söder Mälarstrands kaj till ca m i norra delen av Söderström. På grund av att störning ska undvikas på den känsliga miljön på Riddarholmen kommer alla transporter och huvudsakligen alla etableringar för betongtunneln ske på Söder Mälarstrand. Detta kommer att innebära att delar av trafikleden och kajerna måste ianspråktas under byggtiden. För det större området handlar det om ca 4-5 år. Citybanan kommer inte ha någon påverkan på Värtabanan eller dess trafikeringsmöjligheter. I anslutning till Tomteboda bangård kommer del av Värtabanan att användas som väg för byggtransporter under en begränsad tid men detta bedöms inte påverka möjligheterna att tillgodose de trafikeringsbehov som finns. Se separat samrådsredogörelse som upprättats Stockholms stads för detaljplaneprogrammet. Frågan om nedre utbyggnadsnivå regleras inte direkt i järnvägsplanen men kan regleras i detaljplanen. Banverket har i järnvägsplanen angett ett skyddsområde för tunneln även nedåt. 9

10 SEB anser att störningar i form av buller och vibrationer ska hållas inom riktvärden. Det finns enligt SEB ett särskilt behov av att noggrant utreda de samlade miljöeffekterna för varje enskild berörd fastighet och hålla fastighetsägarna fortlöpande informerade om arbetet. SEB önskar att en alternativ placering av den föreslagna arbetstunneln vid norra station utreds särskilt. BRF Fatburen Ägare av fastigheterna Dykärret Mindre 7-8 Inkom Dnr / Föreningen anser att skärningen för järnvägen vid Fatbursparken skall däckas över. Buller- och vibrationsstörningar under byggtiden liksom exponeringen för magnetfält måste minimeras. Föreningen anser att husen ska skyddas. Man anser även husen ska kontrolleras genom opartisk besiktning. Föreningen anser att kompensation skall utgå för störningar under byggtiden. Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller kan inte alltid innehållas. Tillstånd till avsteg från riktvärdena har meddelats av länsstyrelsen. Diskussioner har även förts med miljömyndigheten och flera berörda fastighetsägare för att avgöra vilka störningsminskande åtgärder som behöver vidtas. Särskild kontrollplan har även upprättats för påverkan under byggtiden. Planen utgör en bilaga till järnvägsplanen. Banverket gör bullerberäkningar för fastigheter som ligger i närheten till tunnlar eller andra arbetsplatser. Vid behov kompletteras dessa beräkningar med mätningar i utvalda fastigheter. Banverket kommer kontinuerligt att informera berörda särskilt vid de tillfällen som störande arbeten kan förekomma. Placeringen av arbetstunneln har tillsammans med alternativa placeringar studerats av Banverket i samarbete med Stockholms stad. Den valda placeringen har i hög grad påverkats av tillgängliga markområden samt möjlighet att snabbt få ut byggtrafiken till större trafikstråk. Bullerskyddsskärm och absorbenter kommer att anläggas i järnvägens skärning förbi Fatbursparken, vilket regleras i järnvägsplanen. Lösningar för överdäckning har studerats. För dessa åtgärder har Stockholm stad huvudansvaret. En eventuell överdäckning kommer inte att regleras i järnvägsplanen utan kommer i så fall att regleras i särskild detaljplan. För att minska risken för påverkan av buller och vibrationer under byggtiden hanteras bullerfrågorna i en särskild kontrollplan som tagits fram av Banverket. Planen utgör en bilaga till järnvägsplanen. Ytterligare kontrollprogram tas fram inför byggskedet för att kunna minska påverkan. Vad gäller elektromagnetiska fält kommer åtgärder genomföras i Citybanans elmatningssystem för att reducera fälten till angivna riktvärden i närliggande bostäder och kontor. Banverket kommer att låta oberoende besiktningsman besiktiga byggnader som ligger inom bedömt område för eventuell påverkan genom t.ex. sprängningsarbeten. Störningar under byggtiden ersätts i det fall en ekonomisk påvisbar skada, som överstiger det som enligt rättspraxis skäligen bör tålas, uppstår till följd av Banverkets arbeten. 10

11 BRF Kattan Större 6 Ägare till fastigheten Kattan större 6 Inkom Dnr / Föreningen anser att bergarbeten, spontning och pålning senare än kl. 18 på vardagar är oacceptabelt. Banverket måste förbereda och utföra ev. nödvändig ljudisolering av fönster för att minska störningar från spontnings- och pålningsarbeten i Riddarfjärden. Föreningen önskar att byggnaden besiktigas av tredje part innan anläggningsarbetena påbörjas. BRF Fatbursviken 2 Ägare till fastigheten Fatbursviken 2 Inkom Dnr Transporterna i närheten av föreningens fastighet bör minimeras. Föreningen anser att vid anledning skall ersättning utgå för störningar under byggtiden och att evakueringsbostäder skall erbjudas vid svåra störningar. De parkeringsplatser som tas i anspråk för utbyggnaden måste ersättas. Banverket har fått tillstånd av länsstyrelsen att bedriva ytförlagda arbeten fram till klockan 19. Banverket kommer i görligaste mån att anpassa arbetena till kringboende. Frågorna behandlas även i den kontrollplan för påverkan under byggskedet som tagits fram av Banverket. Planen utgör en bilaga till järnvägsplanen. Åtgärder utförs för de byggnader på Mariaberget som påverkas av buller från befintlig järnvägstrafik som överstiger gällande åtgärdsnivåer. Åtgärder kan även bli aktuella för berörda byggnader för hantering av buller under byggtiden. Banverket kommer att låta oberoende besiktningsman besiktiga byggnader som ligger inom bedömt område för eventuell påverkan genom t.ex. sprängningsarbeten. Endast en mycken liten del av alla bergmassor som tas loss under Södermalm kommer att köras ut i närheten av Fatbursområdet. Huvuddelen kommer att köras ut via tillfartstunneln för Söder Mälarstrand och vidare österut på Stadsgårdsleden. I området kommer dock transporter främst till och från Mariagårdstäppan bli nödvändiga för att kunna schakta för och gjuta den nya betongtunnel som skall anläggas under bl.a. fastigheten Stiftelsen 1. Störningar under byggtiden ersätts i det fall en ekonomisk påvisbar skada, som överstiger det som enligt rättspraxis skäligen bör tålas, uppstår till följd av Banverkets arbeten. Enligt beslut av länsstyrelsen ska evakueringsbostäder kunna erbjudas i vissa fall enligt vad som återges i den kontrollplan för påverkan under byggskedet som Banverket tagit fram. Planen utgör en bilaga till järnvägsplanen. Den järnvägsplan som nu upprättats omfattar endast etapp 1 d.v.s. en lösning med totalt 4 spår på Stockholms Södra som idag. Inga parkeringsplatser beräknas tas i anspråk permanent till följd av den planerade utbyggnaden. Vid en framtida utbyggnad av etapp 2 med totalt 6 spår på Stockholms södra kommer det att innebära att parkeringsplatser i garage behöver tas i anspråk. Hur dessa kan ersättas studeras lämpligen inför genomförande av etapp 2. 11

12 Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Ägare av fastigheterna: Apeln 13, Skålen 22, Kurland 10 och 19 Inkom Dnr Stiftelsen äger fyra fastigheter som berörs av utbyggnaden Stiftelsen förutsätter att Banverket tar fram kontrollprogram för störningar och eventuell påverkan på byggnader. För fastigheten Skålen 22 kräver SSSB att en särskild detaljerad utredning tas fram. Man är oroad över att intilliggande etablering kan minska möjligheten att hyra ut studentlägenheter under byggtiden. SSSB framhåller att deras hyresgäster i högre grad än i andra bostadsfastigheter är utsatta för störningar under dagtid eftersom hyresgästerna ofta är hemma dagtid för att studera. Akademiska hus i Stockholm AB Ägare av fastigheter vid Tomteboda Inkom Dnr Bolaget äger flera fastigheter som berörs av utbyggnaden. Man motsätter sig generellt lösningar som innebär begränsning av nyttjandet av fastigheterna eller lösningar som innebär risk för störningar eller skador. Man framför att man kräver ersättning för ev. nyttjandebegränsningar, störningar och skador. Banverket upprättar program för kontroll av såväl störningar som eventuella uppkomna skador. Banverket kommer att låta oberoende besiktningsman besiktiga byggnader som ligger inom bedömt område för eventuell påverkan genom t.ex. sprängningsarbeten. En särskild kontrollplan för påverkan under byggtiden har tagits fram och utgör en bilaga till järnvägsplanen. Banverket har utfört särskilda mätningar för att bedöma påverkan av buller. Ytterligare studier för bullerdämpning pågår för närvarande. Banverket har i kontakter med fastighetsägaren föreslagit att etableringen ska avskärmas med plank under byggtiden. Banverket kommer att ha fortsatt kontakt med fastighetsägaren för att på lämpligt sätt bedöma behoven av särskilda åtgärder. Banverket har sedan 2004 haft kontinuerlig kontakt med fastighetsägaren. En särskild studie har genomförts i samarbete med Banverket rörande påverkan på Smittskyddsinstitutets verksamhet. Banverket har även i samband med arbetet för miljökonsekvensbeskrivningen studerat påverkan på ovanliggande verksamheter till följd av elektromagnetiska fält. Banverket planerar att anpassa sina arbetsmetoder för att minska påverkan. Banverket har i samråd med fastighetsägaren anpassat tidigare föreslagna etableringsområden. Störningar under byggtiden ersätts i det fall en ekonomisk påvisbar skada, som överstiger det som enligt rättspraxis skäligen bör tålas, uppstår till följd av Banverkets arbeten. Banverket kommer att ha en fortsatt dialog med fastighetsägaren och berörda verksamhetsutövare beträffande konsekvenser till följd av Banverkets planerade arbeten. 12

13 BRF Bellman Ägare av fastigheten Kattan mindre 5 Inkom Dnr Föreningen anser att byggandet måste genomföras utan att miljöer och byggnader på Mariaberget skadas. Föreningen förutsätter att alla arbeten utförs så att störningar minimeras och att framkomligheten till fastigheten tryggas under byggtiden. Jernhusen AB Ägare av fastigheter vid Tomteboda och vid Stockholms central Inkom Dnr / Jernhusens mark och byggnader kan genom anläggningsarbetena bli berörda genom grundvattenpåverkan till följd av Citybanan. Jernhusen förutsätter att Banverket tar ansvar för att åtgärda möjliga skador på byggnader och anläggningar Jernhusen anser att påfarten vid Tomteboda till servicetunneln bör utföras enligt det senare ( ) alternativa förslaget. Inga miljöer på Mariaberget kommer att påverkas permanent. Påverkan kan ske under byggtiden på eller i områdets anslutning till Söder Mälarstrand. Banverket planerar för att undvika alla skador på byggnader i området. Detta inkluderar byggnader såsom de inom kvarteret Lappskon samt Maria kyrka. Förutsättningarna för dessa byggnader är väl undersökta. Inom fastigheten Lappskon större 8 har Banverket förstärkt byggnadsgrunder. För att minska risken för påverkan av buller och vibrationer under byggtiden hanteras bullerfrågorna i en särskild kontrollplan som tagits fram av Banverket. Planen utgör en bilaga till järnvägsplanen. Ytterligare kontrollprogram tas fram inför byggskedet för att kunna minska påverkan. Framkomligheten till fastigheten påverkas inte utöver de arbeten som sker på Söder Mälarstrand samt för en ledningsomläggning på nedre delen av Bellmansgatan. Järnvägsplanen med dess miljökonsekvensbeskrivning kommer att omfatta kända förutsättningar för påverkan på grundvatten. Frågorna att hanteras mer i detalj i de domar som miljödomstolen meddelar efter Banverkets ansökan om tillåtlighet för vattenverksamhet. Inför och under byggnadsskedet kommer omfattande kontrollprogram genomföras för kontroll av grundvattenpåverkan. Banverket är ansvarig för skador som uppkommer till följd av Citybanan och anläggandet av den. Efter samrådet har en ny lösning tagits fram som ytterligare minskar påverkan på den berörda fastigheten. Jernhusen har även sedan dess avyttrat fastigheten. 13

14 Wallfast AB (Walleniusrederierna) Ägare av fastigheten Fatburen övre 1 Inkom Dnr Motsätter sig bestämt den detaljplan som medger utrymme för Citybanan och ingrepp i byggnaden. I det fall att planförslaget kvarstår kräver man planföreskrifter så att olägenheter för fastighetens nyttjande och Walleniusrederiernas verksamhet elimineras. Banverket måste tillse att ny eller fortsatt sprickbildning inte uppkommer i byggnaden genom att vibrationsdämpa järnvägen och/eller byggnaden. Man anser att magnetiska fält som uppkommer från tåg och ledningar måste avskärmas mot byggnaden. Stockholm Stads parkerings AB Inkom Dnr Möjligheterna att efter genomförandet nyttja arbetstunnlar som tillfarter till nya underjordiska garage bör undersökas. Även möjligheterna att anlägga nya underjordsgarage bör studeras i det pågående detaljplanearbetet. Samrådsförslagen inkluderade även etapp 2 med 2 tillkommande spår vid station Stockholms södra. Den järnvägsplan och detaljplan som nu upprättas omfattar endast etapp 1. Detta innebär en lösning med de 4 befintliga spåren på Stockholms Södra. Inget större intrång kommer därför att ske i byggnaden. Citybanans utrymmesbehov finns framförallt under byggnaden varför även vissa åtgärder utförs på byggnadens grundläggning. Sopsugsanordning inom byggnaden kommer även att påverkas. Vid en framtida utbyggnad av etapp 2 med totalt 6 spår på Stockholms södra kommer en utbyggnad innebära ett större intrång i byggnaden. Se ovan. Sådana planföreskrifter kan lämpligen anges i detaljplanen. Banverket kommer att använda sig av vibrationsdämpning under Citybanans spår. Den berörda byggnaden har idag även särskild vibrationsdämpning. Banverket kommer innan byggstart låta oberoende besiktningsman besiktiga byggnaden. Efter utbyggnaden följs detta upp med en kontrollerande besiktning för att undersöka om skador uppkommit under byggtiden som kan hänföras till Citybanan Vad gäller elektromagnetiska fält kommer åtgärder genomföras i Citybanans elmatningssystem för att reducera fälten till angivna riktvärden i närliggande bostäder och kontor. Stockholms stadsbyggnadskontor har bedömt att det inte är möjligt att bygga om arbetstunnlarna till parkeringsgarage efter byggskedet eftersom tunnlarna mynnar i gatumark och en permanent lösning kommer i konflikt med användandet av berörda gator. 14

15 Stockholm Vatten AB Inkom Dnr Hänvisar till yttrande som inlämnats på detaljplan för Citybanan Arbetstunnel vid Norra Bantorget är ur VA-synpunkt inte att föredra Passagen över Söderström påverkar regleringen av Mälaren och måste beaktas i kommande planeringsprocesser Hantering av vatten, inläckande vatten, spolvatten m.m. ska godkännas av bolaget Carl Sigfrid Fröjds dödsbo Ägare av fastigheten Boken 3 Inkom Dnr Påpekar risker för huset vid grundvattensänkning och önskar att Banverket omgående installerar anläggning för återinfiltration av vatten. Påpekar även att inga anläggningsarbeten bör ske så att det riskerar att förskjuta lerlagret och därmed byggnadens grundläggning. Anser att alla arbeten och underjordiska anläggningar skall utföras så att de inte blir till hinder för framtida ny pålning inom fastigheten Banverket har i samråd med Stockholms stad valt en lösning med arbetstunnel från Torsgatan istället för tidigare förslag från Norra bantorget. Banverket avser att reglera påverkan på Stockholms Vatten AB:s ledningar i avtal med Stockholm Vatten AB. Utförda studier i samband med Banverkets tillståndsansökan för vattenverksamhet har visat att Söderströmstunnelns dämningseffekt är mycket liten. Detta återges även i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. Banverket har även i dom från miljödomstolen erhållit tillstånd för vattenverksamhet för anläggande av Söderströmstunneln. Mängden inläckande vatten regleras i de tillstånd för vattenverksamhet som lämnas av miljödomstolen. Rening av vatten från Citybanan kommer att ske i särskilda reningsanläggningar i Citybanan. Tillförsel av vatten till Stockholm vattens dagvattennät kommer att regleras i särskilt avtal med Stockholm Vatten AB. Järnvägsplanen med dess MKB omfattar kända förutsättningar för påverkan på grundvatten. Frågorna hanteras i detalj i tillståndsansökningar för vattenverksamhet som Banverket ansöker om till miljödomstolen. Frågorna regleras enligt de domar miljödomstolen meddelar. Inför och under byggnadsskedet kommer omfattande kontrollprogram genomföras för kontroll av grundvattenpåverkan. Behov av eventuell anläggning för återinfiltration avgörs inom ramen för tillstånd för bedrivande av vattenverksamhet. Allt arbete ska bedrivas så att skador på byggnader och anläggningar undviks. Åtgärder som kan påverka byggnadernas grundläggning regleras särskilt i domar som miljödomstolen meddelar till följd av Banverkets ansökningar om vattenverksamhet. Banverket har utfört provtagningar på fastighetens befintliga träpålar. Analys av deras kvalitet pågår för närvarande. Citybanans anläggningar under fastigheten kommer att ligga helt inom berg varför dessa inte kommer att hindra pålning eller andra framtida grundläggningsåtgärder för fastigheten. 15

16 Hufvudstaden AB Ägare av fastigheterna: Orgelpipan 7, Terminalen 1, Kortbyrån 18, Grönlandet södra 11 och Svärdfisken 11 Inkom Dnr Äger flera fastigheter som berörs av planen. Förordar att uppgångar för station City läggs inom Orgelpipan 4. Förordar det djupare läget för station City. Ägarna av Valkyrian 20 och 21 gm Sven Johan Torstensson Inkom Dnr Har frågor om Citybanan innebär begränsningar för att förse fastigheterna med energibrunnar. Sture Karlsson - Boende vid Vanadisplan Inkom Dnr Önskar information när störande arbeten utförs i närheten av Vanadisplan. Ingrid Elmér Bostadsrättsinnehavare på Dalagatan Inkom Dnr Vid utformningen av stationsuppgången i hörnet Dalagatan/Vanadisvägen skall hänsyn tas till boende. Har även en fråga om en eventuell minskning av värdet på bostadsrätten kan Alternativet att lägga en uppgång i Hufvudstadens fastighet Orgelpipan 7 har avfärdats efter järnvägsutredningen. I samrådsversion av järnvägsplanen visades en entré i fastigheten Orgelpipan 4. Denna entré har efter vidare utredning och kompletterande samråd 2006 förlagts inom Orgelpipan 5. Det djupare läget är en fast förutsättning i Banverkets fortsatta projekteringsarbete och är det som redovisas i järnvägsplanen. I det fall att Citybanan ligger under en fastighet kan detta innebära begränsningar för att kunna anlägga energibrunnar. Detaljplanering av byggskedet pågår ännu varför inga tider kan meddelas ännu. Banverket tar fram informationsprogram som bl.a. omfattar fortlöpande information avseende när och vilken typ av arbeten som kommer att utföras. Banverket kommer att på olika vis informera och kontakta berörda. Målsättningen har varit att på ett diskret sätt införliva stationsentréerna i befintliga gatu- och torgmiljöer. Stationsuppgången vid Vanadisvägen avses utformas som en glasad paviljong med en fristående hissbyggnad. Slutlig reglering av entrén kommer att ske genom frågan om bygglov. Berörda sakägare ska underrättas av Stockholms stad om ansökan om bygglov och har möjlighet att yttra sig i frågan. I det fall en ekonomisk påvisbar skada, utöver det som skäligen bör tålas, uppstår till följd av Banverkets arbeten 16

17 ersättas av Banverket. Sällskapet Fatbursparkens vänner Inkom Fört till Dnr F Sällskapet ser positivt på att skärningen för den f.d. järnvägen vid Fatbursparken kommer att användas som etableringsområde under byggtiden. Sällskapet skulle gärna se en överdäckning av järnvägsskärningen med bostadshus eller dylikt. Boende och näringsidkare i kv. Lappskon Större Inkom Dnr Begär utredningar som visar att genomförande kan ske utan skador på skyddsvärda objekt och att detta regleras i detaljplanen. Enligt befintliga skyddsföreskrifter i kv. Lappskon Större får den ursprungliga stommen inte förändras. Detta står i konflikt med Banverkets planerade ingrepp. Frågan måste utredas och redovisas. Kräver att all byggtrafik leds väster ut på Söder Mälarstrand då luftkvalitets- och bullernormer överskrids i området österut samt att här planeras andra omfattande arbeten i anslutning till bostadsområdet, t.ex. reparation/ombyggnad av Centralbron, Söderledstunneln och Slussen. kan den vara ersättningsgill. Bullerskyddsskärm och absorbenter kommer att anläggas i järnvägens skärning förbi Fatbursparken, vilket regleras i järnvägsplanen. Lösningar för överdäckning har studerats. För dessa åtgärder har Stockholm stad huvudansvaret. En eventuell överdäckning kommer inte att regleras i järnvägsplanen utan kommer i så fall att regleras i särskild detaljplan. Omfattande byggnadstekniska och byggnadshistoriska utredningar av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen på Mariaberget har gjorts på uppdrag av Banverket. Slutsatsen utifrån de tekniska utredningarna var att bebyggelsen hade en grundläggning som är känslig för Citybanans anläggningsarbeten. Förslag till förstärkning av byggnadernas kallmurar har tagits fram i samråd med Stadsmuseet och fastighetsägaren Stadsholmen. Särskilt avtal har även upprättats med fastighetsägaren. Banverket har under överinseende av byggnadsantikvarisk personal förstärkt grundläggningen. Frågan om eventuella skyddsbestämmelser kan inte regleras i järnvägsplanen men kan hanteras i detaljplan eller enligt annan lagstiftning. Banverket har i järnvägsplanen föreslagit att trafiken ska ledas österut för att den snabbt ska komma ut från innerstaden och till större trafikleder för att på så vis totalt minska påverkan av transporterna. Förslaget har tagits fram i samråd med Stockholm stad. Då vägarna är upplåtna för allmän trafik regleras inte åtkomst till dessa formellt i järnvägsplanen utan detta är avhängigt Stockholms stads gällande bestämmelser. Åtgärder för att kunna medge framkomlighet österut under tiden för eventuell andra anläggningsarbeten kommer att regleras i samarbete med Stockholms stad. Enligt beräkningar som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen kommer inte miljökvalitetsnormen för luft överskridas till följd av byggtransporterna österut. Kräver att området mellan planerad tunnelanslutning och Centralbron inte upplåts för etableringsområden inkl I järnvägsplanen anges en etablering på Söder Mälarstrand i höjd med den planerade Söderströmstunneln. Detta innebära att trafikleden måste läggas om tillfälligt på 17

18 pontoner ur miljö- och hälsosynpunkt. I området överskrids redan idag riktvärden för buller och utsläpp. Väster om tunnelanslutningen blir störningarna mindre och man föreslår att etablering flyttas hit. Beslut om arbets- och etableringsområden måste ske i en öppen process. Begär att arbeten i bostadsområdet ovan jord begränsas till vardagar All planering och alla beslut måste bygga på förutsättningen att boende och näringsidkare kan bo och verka i området under hela byggtiden. Begär att kapacitetsökningen på järnvägsbron över Söderström med fler tåg och högre hastighet villkoras med ett krav på bullerdämpande åtgärder på Centralbron över Söderström. Redan idag överstiger ekvivalenta nivåerna 70 dba. Enligt Banverkets yttrande inför tillåtlighetsprövningen kommer normer för elektromagnetiska fält att överskridas i ett par bostadshus. Åtgärder måste vidtas så att Stockholms Stads normvärdena klaras. pontoner. Ett av de främsta skälen att välja denna placering är de krav som framförts för att undvika etableringar och tranporter på Riddarholmen. Dessutom krävs en placering av etableringen direkt intill den planerade Södertrömstunneln och bergtunnlarna under Södermalm för att totalt minska den påverkade ytan och behovet av trafikomläggningar. Frågan om placering av etableringsområden regleras i järnvägsplanen och ingår i handlingen som ställs ut, varför synpunkter ännu kan lämnas. För de ytor som ägs av Stockholms stad har avtal träffats för upplåtelse av etablerings- och transportområden. Banverket har fått tillstånd av länsstyrelsen att bedriva ytförlagda arbeten fram till klockan 19. Banverket kommer i görligaste mån att anpassa arbetena till kringboende. Frågorna behandlas även i den kontrollplan för påverkan under byggskedet som tagits fram av Banverket. Planen utgör en bilaga till järnvägsplanen. Åtgärder för buller från trafik på järnvägsbron och vägbron regleras inte i järnvägsplanen som endast omfattar Citybanan. För pågående verksamhet utför Banverket fönsteråtgärder för berörda byggnader på Mariaberget för att innehålla gällande åtgärdsnivåer till följd av järnvägstrafiken på bron. Åtgärderna innebär även en hantering av bullret från Citybanans kommande arbeten vid Söderström och Söder Mälarstrand. Detta framgår av miljökonsekvensbeskrivningen och kontrollplanen för påverkan under byggtiden. Åtgärder kommer att genomföras i Citybanans elmatningssystem för att reducera fälten till angivna riktvärden i närliggande bostäder och kontor. HSB BRF Bågen 223 I Stockholm Ägare av fastigheterna Fatbursbågen 1 och Fatburen nedre 1 Inkom Dnr

19 Ifrågasätter varför man inte varit förutseende för spårbehoven redan vid överdäckningen av södra stationsområdet. Om etapp 2 ska byggas kan inget tillträde till fastigheterna medges utan frågorna om ersättning har avgjorts. Om etapp 2 byggs förlorar man ca 50 parkeringsplatser inom garagesamfälligheten samt en cykelparkering. Detta skulle också medföra andra ej lämpliga ombyggnader i form av ny nedfartsramp och höjning av gågatan mellan Swedenborgsgatan och Fatbursparken. Nya spår för etapp 2 måste stomljudisoleras. Undrar om borttransport av massor kan ske via järnvägen. Förutsätter att evakueringsbostäder erbjuds om arbetena blir störande och boende och hyresgäster i övrigt hålls skadelösa. Önskar få sina fastigheter besiktigade innan arbetets påbörjande och att eventuella uppkomna skador åtgärdas utan kostnad för föreningen. Önskar överdäckning av befintliga spåren för att slippa bullerstörningar från tågtrafiken. De planeringsförutsättningar för utökad tågtrafik som rådde innan tiden (1980-tal) för överdäckningen av södra stationsområdet visade på ett mindre behov av utökad kapacitet och antal spår. De efterföljande och senare beslutade stora järnvägsutbyggnaderna i Mälardalen och i pendeltågsnätet har inneburit en kraftig trafikutökning och en efterfrågan som varit svår att förutse. Detta överstiger det behov som skulle kunna ha tillgodosetts med en utbyggnad av Tredje spåret. Tredje spåret var den lösning som kunde förutses i samband med planeringen av överdäckningen. Etapp 2 är inte aktuellt för utbyggnad för närvarande och regleras därför inte i järnvägsplanen eller i detaljplanen. Åtgärder för detta kommer att behöva regleras i särskilda framtida planer. Åtgärderna skulle kräva tidsödande och störande omlastningar i höjd med Fatbursparken eller på annan möjlig plats och skulle endast kunna ske nattetid då transportutrymme finns på befintlig bana, varför det inte är aktuellt. Enligt beslut av länsstyrelsen ska Banverket erbjuda evakueringsbostäder i vissa fall. Detta framgår av den kontrollplan som Banverket tagit fram för hantering av påverkan under byggtiden. Planen utgör en bilaga till järnvägsplanen. Störningar under byggtiden ersätts i det fall en ekonomisk påvisbar skada, som överstiger det som enligt rättspraxis skäligen bör tålas, uppstår till följd av Banverkets arbeten. Banverket kommer innan byggstart låta oberoende besiktningsman besiktiga byggnader som kan påverkas till exempel till följd av sprängningsarbeten. Efter utbyggnaden följs detta upp med en kontrollerande besiktning för att undersöka om skador uppkommit under byggtiden som kan hänföras till Citybanan. Banverket är ansvarig för skador som uppkommer till följd av Citybanans anläggningsarbeten. Bullerskyddsskärm och absorbenter kommer att anläggas i järnvägens skärning förbi Fatbursparken, vilket regleras i järnvägsplanen. Lösningar för överdäckning har studerats. För dessa åtgärder har Stockholm stad huvudansvaret. En 19

20 eventuell överdäckning kommer inte att regleras i järnvägsplanen utan kommer i så fall att regleras i särskild detaljplan. 20

21 Kompletterande samråd juni 2006 För station City Folksam Tomträttshavare inom fastigheterna Orgelpipan 6 och Pilen 30 Inkom Dnr Anser att hänsyn i största möjliga mån ska tas till att försöka bibehålla Orgelpipan 6 som kommersiell fastighet. Vid utförande och val av alternativ måste kontakt tas med Folksam. Påpekar att ersättningsskyldighet föreligger för intrång och skada som åsamkas Folksam och befintliga hyresgäster i fastigheten. Framhåller att stort hänsynstagande måste ske till möjligheten kunna nyttja fastigheten. Olov Karlsson, Trångsund Privatperson Inkom Dnr Lämnar synpunkter på det nya djupare stationsläget. Anser att det tidigare föreslagna och grundare läget ovan blå tunnelbanan är att föredra. Den nya lösningen har enligt honom satt fokus på ekonomi och teknik och missat resenärernas behov av komfort, korta gångavstånd och gott stationsklimat. De ytor som regleras och behövs för Citybanan enligt järnvägsplanen är delar av källarplanen samt gatuplan i byggnadens lågdel. Övriga delar kommer att kunna kvarstå och nyttjas som en kommersiell fastighet. Löpande kontakter hålls mellan Banverket och Folksam. Banverket avser att teckna avtal med Folksam för de intrång som uppstår inom fastigheten. För detta har inledande förhandlingar påbörjats. I de fall en fastighetsägare eller näringsidkare får skador till följd av projektet i sin fastighet respektive rörelse skall detta regleras direkt mot Banverket. Ersättning för störningar under byggtiden utgår i de fall en ekonomisk påvisbar skada uppstår till följd av Banverkets arbeten. I järnvägsplanen regleras de anspråk som är nödvändiga. Banverket försöker minimera påverkan. Frågan hanteras i de pågående kontakter som Banverket har med Folksam. Två alternativ presenteras i den utställda järnvägsplanen som på olika sätt även kan utveckla Orgelpipan 6. Delar av dessa alternativ är även beroende av ändring av berörda detaljplaner. Banverket har efter noggranna studier konstaterat att det tidigare läget ovanför den blå tunnelbanan innebär större påverkan på tunnelbanan under byggtiden, större risker och kostnader och har därför valt det djupare alternativet i samråd med Storstockholms lokaltrafik och Stockholms stad. Mellan två tredjedelar och fyra fjärdedelar av Citybanans resenärer på station City kommer enligt prognoser att byta till intilliggande tunnelbanor, varför de flesta resenärer gynnas av de korta gångavstånd som skapas mellan stations Citys och tunnelbanans plattformar. För de resenärer som ska upp till gatuplanet blir gångavståndet längre med det djupare läget. 21

22 Anser att något egentligt behov för nya entré Klarabergsgatan inte egentligen föreligger. Föreslår alternativt en ytligare gångtunnel till Klarabergsgatan från biljetthallen under Vasagatan vid Centralplan. Föreslår en mer direkt förbindelse till tunnelbanans biljetthall vid Sergels torg än möjligheten att gå via blå tunnelbanans plattform. Föreslår en överbyggd arkad mellan entrén vid Vasaplan och Arlanda Express. Föreslår en förbindelse till en möjlig entré vid Hötorget. Lämnar även att förslag på namn för station City: P- Centralen som en logisk följd av tunnelbanans T-Centralen. Claes Beckman, representant för företag i Orgelpipan 4 Inkom Dnr Samtliga 10 företagare är mycket oroade över hur rivningen av Orgelpipan 5 och byggnationen av Station City kommer att påverka framkomligheten på gångbanan på Klarabergsgatan mellan Klara Västra Kyrkogata och Klara Östra Kyrkogata. Citybanan kommer att förses med en aktiv och kontinuerlig ventilation av stationerna för att tillförsäkra ett gott klimat i stationerna. Banverket har i sina studier och i samråd med SL och Stockholms stad funnit att det varit eftersträvansvärt att få en uppgång närmare Stockholms citykärna än vad dagens Centralstation kan erbjuda. Detta har tillsammans med en önskan om att få ett tydligt läge i staden lett till gemensamma mål i dessa frågor. Den tidigare entrén inom fastigheten Orgelpipan 4 och det senare förslaget med entré inom Orgelpipan 5 har ansetts uppfylla dessa grundläggande krav på entréns placering. Prognoser visar på att entrén kommer att nyttjas av ca resenärer och den blir den mest frekventerade av station Citys alla entréer. Olika lösningar för detta har studerats av Banverket men har inte ansetts vara nödvändigt för Citybanans behov av entréer. Prognoser visar att ett relativt litet antal resenärer kommer att nyttja entrén vid Sergels torg genom att gå via blå tunnelbanan, Detta är en god idé som dock inte hanteras i järnvägsplanen. Om behovet visar sig stort nog kan det bli en framtida fråga att prövas till exempel i en detaljplaneprocess. I samrådet 2006 presenterades station City utan den tidigare planerade entrén i hörnet av Kungsgatan och Drottninggatan. Banverket har i samråd med berörda parter beslutat att för närvarande inte genomföra byggandet av en sådan entré. Nyttan av den liknar den som föreslås vid Hötorget. Den föreslagna utformningen av station City omöjliggör dock inte en sådan framtida entré. Slutligt beslut om namn tas av Järnvägsstyrelsen och ligger utanför arbetet med järnvägsplanen. 22