Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms läns skärgård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms läns skärgård"

Transkript

1 Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms läns skärgård Sveriges Ornitologiska Förening

2

3 Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms läns skärgård

4

5 Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms läns skärgård Sveriges Ornitologiska Förening Finansiärer:

6 Grafisk form: Niclas Eklund/Odenkontoret ISBN Första upplagan 2009 Kustfågelgruppen och resp. författare/fotograf Utgiven av Sveriges Ornitologiska Förening, Stockholm Tryckt hos Brommatryck & Brolins, Stockholm 2009

7 förord Till minne av Lars Olsson Skärgård, vår och alfågelns sång. Saltdoft, vågskvalp och ådans skrockande. Finns det något mer lockande? När jag formulerar dessa enkla och inledande ord infinner sig en känsla av sinnesro eller varför inte kalla det skärgårdsro? I skärgården är det många som finner ro. Utö, i skärgårdens södra del, kom att bli min skärgårdsro. Här tillbringade jag allt mer tid, sökte lugn och iakttog. Utöfladen var 1975 ett av Stockholms skärgårds främsta häckningsområden för våra kustfågelarter. Då fanns här bland annat sex par bergand, fyra par tobisgrissla och sjutton par roskarl. Just det sistnämnda gjorde mig fundersam. Några roskarlar fanns det fortfarande men hela sjutton par... Kunde det verkligen stämma? Med kajak gav jag mig ut i Fladen och påbörjade vad som skulle bli upptakten till den slutrapport du nu håller i din hand. Efter genomförda inventeringspass sammanställdes resultatet och det var ingen upplyftande läsning. En bekant (tillika journalist) bad om att få ta del av resultatet för att skriva en kort artikel. När, var och hur detta skulle publiceras var oklart! Klockan kvart över sex en tisdagsmorgon i augusti ringer telefonen. Sömndrucken kliver jag upp och svarar. Någon i andra ändan säger något om Ekot, intervju och fågeldöd! Stillsamt ber jag att få återkomma om ett par... tio minuter. Det visar sig att tidningen Metro måste ha lidit av nyhetstorka, dess löpsedel löd Fågeldöd i feta versaler följt av underrubriken Skärgården tystnar. Denna dag ringde telefonen flitigt och nyhetstorkan tycktes vara utbredd; både press, radio och tv ville ha sin beskärda del. De flesta kontaktade experter tycktes ha blivit tagna på sängen och med viss besvikelse kunde jag konstatera

8 att deras gemensamma försiktiga svar var: Nej, nej. Så här allvarligt är det inte! Uppenbarligen var vår bild av kustfågelbeståndets utveckling olika. Sören Lindén, Sveriges Ornitologiska Förening föreslog att vi tillsammans skulle samla berörda myndigheter, organisationer och personer vilka varit inblandade i kustfågelinventeringen på 1970-talet. Syftet vara att undersöka möjligheterna att på nytt inventera hela länets kustfågelbestånd. Ingen av oss anade vad som skulle komma. Mötet bjöd på många överraskningar. Min bild av Skärgårdsstiftelsen som en organisation vilken värnar om skärgårdens natur förändrades. Deras representant uppvisade ett, i mina ögon, oförsvarbart ointresse. Allt var dock inte negativt. Vad som kom att bli direkt avgörande för kustfågelinventeringen var dels mötet med Lars Olsson, ordförande i Roslagens Ornitologiska Förening och dels länsstyrelsens stora intresse. Länsstyrelsen kunde inte bekosta hela inventeringen men har under projektets gång bidragit ekonomiskt och framför allt gav de oss rådet att kontakta Regionplanenämnden. Lars Olsson anmälde sig direkt som frivillig inventerare och bara några dagar efter mötet stod ett gäng inventerare redo att ta sig an roslagens kustfåglar. Att medlen ännu saknades var inget problem! Projektets budget beräknades till svindlande 2,8 miljoner kr och situationen kändes nästan hopplös. Vi följde dock länsstyrelsens råd och i en handvändning förändrades sedan allt projektet var finansierat till 50 %. Med detta besked i bagaget var det nu enklare att få övriga ansökningar beviljade! Så här i efterhand är det överraskande hur enkelt finansieringsfrågan löste sig. Förvisso var våra ansökningshandlingar mycket gedigna men... Samma år som inventeringarna avslutades gick Lars hastigt bort. Vi förlorade en vän och projektet förlorade en mycket driftig och drivande person. Nu när rapporten är färdig kan vi inte annat än hoppas att den lever upp till de förväntningar Lars hade. De resultat som här presenteras är mycket oroande. Skärgården och dess fåglar mår inte bra. Tyvärr kan vi endast peka på symptomen, själva sjukdomen förblir okänd för oss. Med detta lämnar vi nu över stafettpinnen till myndigheter och forskargrupper agera! Å kustfågelgruppens vägnar vill jag här framföra ett tack till följande personer: Björn Welander, Janne & Karin Lien, Siv & Lasse Schröder. En stort tack riktas även till Regionplanenämnden utan vars mod denna inventering antagligen aldrig blivit genomförd. Niclas Eklund Blidö den 12 april 2009

9 sammanfattning I Stockholms läns skärgård (ca km 2 ) häckar kustfågelpar ( ). Ejder, med par, är dominerande. Den näst vanligaste häckfågeln är fiskmås, följd av gråtrut, tordmule och silvertärna. Sedan den första heltäckande kustfågelinventeringen ( ) har kustfågelbeståndet minskat med 8 % och omfördelats inom skärgården. Bortsett från den antalsmässigt dominerande ejdern är minskningen 27 %. Bland de 38 arter som i huvudsak är hemmahörande i skärgården har 14 st ökat i numerär och 20 st minskat. Situationen är allvarlig för svärta, skräntärna, sothöna, tobisgrissla, roskarl och vigg vars populationer minskat mer än 70 % sedan 1970-talet. I den södra regionen, där minskningen är som tydligast för arter med negativa trender samtidigt uppvisar även den största tillväxten för arter med positiva trender. Förhållandet är det motsatta i den norra regionen. Här har tillväxten varit låg för arter med positiva trender samtidigt som minskningen varit sparsam för arter med negativa trender. När kustfågelarterna tycks favorisera antingen norr eller söder resp. inner- eller ytterskärgård tydliggörs detta genom att mellanskärgården (zon) och mellersta skärgården (region) har den sämsta utvecklingen. Totalt 33 skärgårdsområden, i framför allt ytterskärgården, pekas ut som refugier vilka i möjligaste mån bör hållas minkfria. Slutligen påpekas att Projekt Levande skärgårdsnaturs inventering av kustfågelbeståndet ej fungerar.

10

11 1 Inledning Läsanvisningar 3 Tidigare kunskaper 7 Skärgårdens skydd Genomförande Organisation & mål 17 Metod Resultat Översiktlig presentation 23 Artvis presentation 31 Refugier 173 Kalibrering 179 Slutord 181 Källförteckning 183 Register 185

12

13 Inledning

14 28 Åkeröfjärden 29 Rävsnäs 30 Tjockö 31 Spjutsten 32 Inre Hamnskär 33 Söderarm 34 Hemmarö 35 Spillersboda 36 Furusundsfjärd. 37 Gräskö-Marö 38 Sundskär 39 Vidinge-Kudoxa 40 Rammskären 41 Bergshamraviken 42 Ängsö 43 Högmarsö 44 Själbottna 45 Furusundsleden 46 Blidö södra 47 Blidösund 48 Blidö östra 49 Norröra 50 Systrarna 51 Sundaskären 52 Lillskärgården 53 Svartlöga 54 Rödlöga 55 Vidingsöra Norrtälje 1 Understen 2 Hållskären 3 Stor-Roten 4 Norrfjärden 5 Singö östra 6 Måssten 7 Singöfjärden östra 8 Edeboviken 9 Singöfjärden södra 10 Fogdö 11 Väddöviken 12 Väddökusten 13 Bagghusfjärden 14 Björkö Arholma norra 15 Björköfjärden 16 Björkö-Arholma södra 17 Vätösundet 18 Lidöfjärden 19 Arholma 20 Norrtäljeviken västra 21 Norrtäljeviken östra 22 Lidö 23 Idö 24 Gisslingö 25 Hämtfjärden 26 Tjärven 27 Hattsundet Österåker 1 Ljusteröleden 2 Vättersö 3 Östra Lagnö 4 Norra Ljusterö Waxholm 1 Rindö/Tynningö 5 Gälnan 6 Östra Gälnan 7 Ingmarsö 8 Husarö 9 Storskäret Haninge 1 Jungfrufjärden 2 Smådalarö 3 Sandemar Nynäshamn 1 Ö:a Himmerfj. 2 Ö:a Svärdsfj Värmdö 1 Rödkobbarna 2 Stora Nassa 3 Ormskär 4 Björkskär 5 Lilla Nassa 7 Blistafjärden 8 Långgarn 9 Ornö västra 10 Ornö östra 3 Fållnäsviken 4 Rassavikarna 5 Nynäsviken Horsten 7 Västra Saxarfj. 8 Sandöfjärden 9 Sollenkroka 10 Hjälmö 11 Svartsö 12 Älgöfjärden 13 Skarpö 14 Stavsudda 15 Träskö-Storö 16 Möja 17 Angö 18 Bockö-Lökaö 19 Norrharorna 20 Ingaröfjärden 11 Fjärdlång 12 Horsfjärden 13 Vitsgarn 14 Mysingen 15 Frinsholmen 16 Muskö västra 17 Bjurshagen 6 Bedarön 7 Svärdsfjärden 8 Järflotta Ornöström 11 5 Kymmendö Kvarnö Tyresö 1 Kalvfjärden 2 Ängnö-Härsö Södertälje 1 Järnafjärden 2 Stavbofjärden 3 Mörkö norra 4 Tullgarn 5 Mörkö södra Botkyrka 6 Fifång 1 Kaggfjärden Stockholm 1 Ekoparken 1 Nacka 2 Baggensfj. 1 Nacka 3 Erstaviken Lidingö 1 Lidingö Svinninge 11 Trälhavet 12 Östra Saxarfj. 13 Södra Ljusterö 14 Östra Ljusterö 2 Waxholm 3 Stora Värtan 56 Åsmansboda 57 Norrpada 58 Kallskär 59 Ängskär 60 In-Fredeln 61 Skrakfjärden 62 Röder 63 Svenska Björn 64 Ut-Fredeln 65 Söderskärgården 66 Skarv 67 Gillöga 68 Svenska Högarna Björnö 22 Fällström 23 Stavsnäs 24 Runmarö 25 Eknö 26 Harö 27 Storö 28 Mörtö-Bunsö 29 Nämndö 30 Vidskär 31 Villinge 32 Jungfruskär 33 Hamnskär 34 Bullerö 35 Brandfjärden 36 Sandön 37 Grönskär 38 Norsten 39 Biskopsö 40 Långviksskär 18 Gåsstensfj. 19 Gåssten 20 Huvudskär 21 Muskö östra 22 Utö västra 23 Utöfladen 24 Stabbo 9 Herrhamraöar. 10 Gunnarsten. 11 Yxlö 25 Nåttarö 26 Utö östra 27 Storskär 28 Grän 12 Herrön

15 Läsanvisningar Två omfattande kustfågelinventeringar har genomförts i Stockholms läns skärgård. Den första inventeringen skedde (Andersson & Staav 1981). Den andra inventeringen, som genomfördes , presenteras i denna publikation. En s.k. vatten/landruta består antingen av i stort sett endast vatten eller landmassa men där fanns fågelpar vilka ansetts ha ingått i det häckande beståndet. Ett bra exempel är gräsanden vars hane uppehåller sig i närheten av häckplatsen men ofta kan födosöka vid någon närbelägen grynna (som saknar lämplig häckningsmiljö). Om denna grynna utgör den enda fasta punkten i en ruta har denna karaktäriserats som vattenruta. Den har inventerats men dess areal används ej vid t. ex. täthetsberäkningar. En typisk landruta uppstår längs kustlinjen och den lämpliga häckningsytan utgörs ofta av mindre än 5 meter strand. Terminologi Med kustfåglar avses här sådana arter som är direkt beroende av vattenmiljön, dvs. andfåglar, lommar, doppingar, rallfåglar, vadare, måsfåglar och alkor. Inventeringens minsta ytenhet utgörs av 1 km2 i enlighet med rikets kartnät. För att undvika långa och otympliga formuleringar som kvadratkilometerruta används istället synonymen ruta. Inventeringen omtalas som inventeringen -75. Den nuvarande inventeringen, som genomfördes , benämns som inventeringen -00. Benämningar som metodik -75 ska uttydas som metodiken vilken användes vid inventeringen Förkortningen jmf används när numerärer från de två inventeringarna jämförs. Dessa jämförelser baseras endast på rutor vilka inventerats under båda inventeringarna. Subfix 1 4 används för att markera vissa ofta återkommande beräkningsmetoder. T. ex. silvertärna3 ska tydas som silvertärna enligt beräkningsmetod 3. Beräkningsmetod 1 3 förklaras i kapitlet Artvis presentation under fisk-/silvertärna. Beräkningsmetod 4 innebär att ejder, storskarv, häger och tordmule uteslutits ur totalnumerären, mer information återfinns i kapitlet Översiktlig presentation. Geografisk utbredning Synsättet på vad som egentligen är skärgård skiljer sig något mellan de två inventeringarna. I första hand har inventeringen -00 fokuserats på samma område som tidigare, men när det varit möjligt har även omgivande områden inventerats i enlighet med synsättet att all bräckvattenmiljö öster om Slussen resp. söder om Södertälje är skärgård. Detta ställningstagande och Stockholms länsgränser har avgränsat inventeringsområdet. Zoner och regioner I enlighet med växtgeografisk indelning har skärgården indelats i tre zoner: inner-, mellan- och ytterskärgård. Indelningen överensstämmer med indelningen -75. Därtill har en indelning i regioner även skett: norra, mellersta och södra skärgården. Här skall framhållas att regionerna syftar till att underlätta en grov bedömning av de olika kustfågelarternas utbredningsmönster och är inte helt jämförbara med vad man i folkmun avser med t. ex. södra skärgården. Karta 1 (t.v.). Skärgårdsområden.

16 läsanvisningar Delområden Utifrån zon (inner-, mellan- och ytterskärgård) och region (norra, mellersta och södra skärgården) bildas nio delområden (Karta 2) vilka underlättar en mer ingående analys av arternas förändrade antal och utbredning. Skärgårdsområden Dessa bildas i möjligaste mån av naturligt avgränsade områden så som ögrupper, fjärdar och större vikar. Indelningen har gjorts utifrån faktisk kunskap om hur de olika arkipelagerna är sammansatta och härvidlag har många inventerare, som besitter kunskap om "sina" områden, varit inblandade. Därefter har samtliga områden bearbetats för att uppnå en likartad bedömning gällande vatten-/landrutor. Syftet har varit att förenkla värdering och jämförelse. I stort sett följer indelningen den som använts i rapporten -75 men de största områdena har delats för att uppnå högre jämförbarhet. Skärgårdsområdenas genomsnittliga storlek är 20,9 km 2 (1 42 km 2 ). Totalt har skärgården delats in i 179 skärgårdsområden -00 (Karta 1) mot 153 st -75. Mått I presentationen används genomgående måttten par och par/km 2 (täthet). Användandet av dessa två mått är inte helt oproblematiskt, vilket framkommer i kapitlet Värdering. Detta kan vara bra att ta i beaktande när tabeller gällande viktiga skärgårdsområden studeras. När täthet (par/km 2 ) har beräknats används endast de rutor som inventerats. T. ex. hyser mellanskärgården 1336 gräsandspar i de rutor som inventerats (1313,5 km 2 ). Tätheten för mellanskärgården är 1336 par dividerat med 1313,5 km 2. Att mellanskärgården, med sina stora öppna fjärdar, egentligen är större än 1313,5 km 2 är här inte relevant. Kartor Det finns två huvudtyper av kartor i denna rapport: täthetsbaserad resp. förekomstbaserad. Båda typerna av kartor bygger på rutor som är 2 x 2 km. Den förekomstbaserade kartan redovisar endast förekomst och hänsyn tas ej till numerär. Gult motsvarar förekomst under inventeringen -75, och blått motsvarar förekomst under inventeringen -00. Grönt innebär förekomst under bägge inventeringarna. Den täthetsbaserade kartan använder en femgradig skala. Skalan utgår från den ruta (2 x 2 km) som har det högsta antalet par vilket motsvarar 100 %. De olika graderingarna motsvarar: > 50,0 % > 25,0 % > 12,50 % > 6,25 % > 0 % Karta 2. Nio delområden bildas av zon och region. Därtill har grått infogats för rutor utan par. Till exempel har den karta som redovisar knölsvanens täthet (Karta 4, s. 33) en ruta (2 x 2 km) med toppnoteringen 4,5 par/km 2. 4

17 Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms läns skärgård Den mörkröda färgen mostvarar här minst hälften av högsta täthet 4,5 2,25 par/km 2. De rutor som färgats mörkorange har ett täthetsvärde som överstiger 25 % av 4,5 par/km 2, dvs. intervallet från 1,125 upp till 2,25 par/km 2. Tabeller Färgsättningen av täthetstabellerna följer tillvägagångssättet för motsvarande kartor. Dessa tabeller är uppdelade i nio delområden vilka bildas av zon och region. I de tabeller som redovisar förändring används en stoppljusskala där grönt innebär att numerären ökat mer än 10 % sedan -75. Gult innebär att förändringen varit ringa (±10 %). Rött markerar en nedgång större än 10 %. I de fall där artens populationen är liten anges förändringen i antalet par. Tolkning av numerärer Det är av yttersta vikt att mottagaren, tillika läsaren och tillämparen, av denna rapport förstår skillnaden mellan redovisningen av den nuvarande inventeringens fulla material och jämförelsen mellan de två inventeringarna. Samtliga kartor och tabeller gällande inventeringen -00 redovisar materialet i sin fulla utsträckning, d.v.s. all insamlad fakta, och det är detta som ligger till grund för texten Resultat i respektive artpresentation. För att möjliggöra en korrekt jämförelse mellan inventeringarna används enbart numerärer från rutor där inventeringar genomförts både -75 resp Detta innebär att t. ex. ejdernumerär endast hämtats från rutor som inventerats under båda inventeringarna. Samtliga kartor och tabeller som baserats på det jämförande materialet har i bild- och tabelltexter markerats med förkortningen jmf. Notera också att delområdet som bildas av mellanskärgårdens mellersta del är oproportionerligt stort (Figur 1) i jämförelse med övriga delområden. Tolkning av förändring Bedömningarna av arternas beståndsutveckling utgår endast från två punkter i tiden; inventeringen -75 resp Detta ger bara möjlighet till en grov bedömning. T. ex. ejder verkar idag minska i antal men i denna studie har ejdern ökat med 11 % (eller mer korrekt uttryckt: ejderns bestånd är 11 % större -00 Period I (15 30 april): norra regionen mellersta regionen södra regionen Period II (15 31 maj): norra regionen mellersta regionen södra regionen Period III (1 15 juni): norra regionen mellersta regionen södra regionen Figur 1. Yta (km 2 ) -00 i de olika delarna, värde inom parentes avser jmf. En närmare förklaring av periodindelningen ges i kapitlet Metod. jämfört med -75). I några fall har beståndsförändringar tillkommit efter -00 och kan då givetvis peka på en annan utveckling än den som beskrivits. Författare Anders Haglund (AH) Bill Douhan (BD) Henri Engström (HE) Lars Olsson (LO) Niclas Eklund (NE) Roland Staav (RS) Sören Lindén (SL) Åke Andersson (ÅA) inner mellan ytter 523 (279) 499 (300) 258 (248) 313 (268) 724,5 (663) 276 (274) 475 (423) 312 (294) 131 (130) inner mellan ytter 523 (303) 493 (305) 264 (258) 313 (265) 731,5 (695) 283 (281) 475 (377) 312 (288) 136 (134) inner mellan ytter 523 (304) 476 (290) 261 (254) 313 (269) 715,5 (646) 280 (278) 475 (442) 298 (292) 223 (109) ne 5

18

19 Skärgårdens skydd eventuella hot, områdesskötsel etc. Underlagen tas fram i samverkan mellan ornitologer, regionala ornitologiska föreningar, nationella BirdLifepartners (här SOF) och får sitt slutliga godkännande efter prövning av BirdLife International. BirdLife International förfogar över en databas där samtliga IBA-områden i världen finns registrerade. Varje EU-land är skyldigt att skydda de viktigaste fågellokalerna för arter som har hög prioritet inom EU:s fågelskyddsarbete. Ett sätt att välja ut de viktigaste platserna är med hjälp av IBA-kriterierna. Därför har utpekandet av IBA-områden stor betydelse och kan påverka fågelskyddet positivt i Europa, framför allt i eu-länderna. För närvarande finns 71 st iba-områden i Sverige varav fyra i Stockholms skärgård (Tabell 2). Det är viktigt att känna till att iba inte innebär något formellt skydd. Däremot fäster myndigheter stor vikt vid iba och många omiba, spa, naturreservat och fågelskyddsområde är benämningar på olika former av skydd, ämnade för områden som bedöms särskilt värda att värna för fågellivet. Stockholms läns skärgård har ett gott skydd på pappret. I spa-områden och naturreservat krävs regelbundna uppföljningar. Important Bird Areas Important Bird Areas (iba) är ett system för identifiering och utpekande av viktiga fågelområden i världen. Systemet har särskilt fokus på arter som koncentreras till specifika platser under fåglarnas livscykel. Målet är att nå ett långsiktigt skydd för områdena och motverka olika former av störning och exploatering. För att ett område ska utses till iba krävs att vissa tröskelnivåer nås avseende arter och deras antal (Tabell 1). Vidare krävs beskrivningar av områdenas naturtyper och Tabell 1. Applicerbara IBA-kriterier för skärgårdsområden i Stockholms skärgård. kriterie A4I A4II A4III B1I B1II B1III B2 B3 C1 specifikation Området hyser regelmässigt 1 % av en vattenfågelarts biogeografiska population. Området hyser regelmässigt 1 % av arts globala population. Området hyser regelbundet vattenfåglar eller sjöfågelpar av en eller flera arter. Området hyser 1 % av en i Europa avgränsad vattenfågelpopulation. Området hyser 1 % av en i Europa avgränsad sjöfågelpopulation. Området hyser 1 % av en arts europeiska population. Området är ett av de främsta i Sverige för en art i SPEC-kategori* 2 eller 3 och områdeskydd verkar vara en lämplig skyddsåtgärd. Området är ett av de främsta i landet för en art i SPEC-kategori* 4 och områdeskydd verkar vara en lämplig skyddsåtgärd. Området hyser regelmässigt minst 1 % av antingen en avgränsad population, eller EU-populationen för en art som omnämns i annex 1 (Tabell 5). Fotograf: Stefan Oscarsson/N *Spec 2-arter som häckar i Stockholms skärgård: tofsvipa, rödbena, fiskmås och tobisgrissla. Spec 3-arter som häckar i Stockholms skärgård: storlom, gråhakedopping, snatterand, skedand, årta, svärta, drillsnäppa och skräntärna. Spec 4-arter som häckar i Stockholms skärgård: knölsvan, vitkindad gås, ejder, strandskata, större strandpipare, skrattmås, silltrut, gråtrut, havstrut och tordmule (BirdLife International 2004b). 7

20 skärgårdens skydd Tabell 2. Stockholms läns skärgårds iba-områden. IBA-kod benämning area (km 2 ) 093 Tullgarn 48, Stockholms ytterskärgård 1443, Sandemar 21, Torö Muskö 453,90 råden blir efterhand skyddade. Mer information kan erhållas på sof:s och BirdLife Internationals webbplatser ( resp. Ramsarområden Ramsarkonventionen är en global överenskommelse att bevara våtmarker av internationell betydelse. Våtmarker definieras enligt konventionen som sumpmarker, kärr, torvmossar eller vattenområden I detta innefattas sådana havsområden vilkas djup vid lågvatten icke överstiger sex meter. Bland de åtaganden som följer med konventionen kan bl. a. nämnas: att inkludera bevarandet av våtmarker vid planeringen av markanvändning att bilda naturreservat att utpeka och bevara minst ett våtmarksområde till listan över internationellt värdefulla våtmarker, vanligen kallad Ramsarlistan. Sverige har utsett 51 ramsarområden. Det enda området i Stockholms läns skärgård är Stockholms yttre skärgård (150 km 2 ). Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddsvärda naturtyper och livsmiljöer inom eu. Nätverket bygger på två eu-direktiv: fågeldirektivet och habitatdirektivet. Fågeldirektivet kan sägas ha två utgångspunkter; en internationell och en nationell. Baserat på arternas internationella status pekas 185 arter ut (sk. annex 1-arter) som skyddsvärda. Av dessa uppträder 66 st regelbundet i Sverige varav 6 st häckar i Stockholms skärgård (Tabell 3). För att säkra dessa arters fortlevnad ska "speciella åtgärder vidtas" och särskilda skyddsområden (Special Protection Areas, spa) bildas. Därtill ska Tabell 3. Omnämnda arter i fågeldirektivet (annex 1) vilka häckar i Stockholms skärgård. fågeldirektivet, bilaga 1 vitkindad gås, storlom, svarthakedopping, skräntärna, silvertärna och fisktärna. samtliga fågelpopulationer inom varje medlemsnation bevaras i gynnsam bevarandestatus genom att "liknande åtgärder vidtas". Några mer exakta kriterier för skyddsområdena saknas och de flesta medlemsländer har valt att använda kriterierna för IBA, rödlistan och förekomsten av annex 1-arter som vägledning. I Stockholms skärgård finns fyra spaområden (Tabell 4). Tabell 4. Stockholms läns skärgårds spa-områden. SPA-kod benämning area (km 2 ) SE Gunnarstenarna 3,38 SE Sandemar 3,91 SE Stora Nassa 29,50 SE Svenska Högarna 26,67 Habitatdirektivet är mycket bredare och behandlar både geologiska formationer, växtsamhällen och djurgrupper. På basis av detta bildas områden av gemenskapsintresse (Sites of Community Importance, SCI). Alla områden inom Natura 2000 ska ha antagna bevarandeplaner. Rödlistade arter ArtDatabankens huvudsakliga uppgift är att sammanställa information om hotade och sällsynta växter och djur i Sverige. Arterna klassificeras i endera av kategorierna Kunskapsbrist (dd), Försvunnen (re), Akut hotad (cr), Starkt hotad (en), Sårbar (vu) Missgynnad (nt) och Livskraftig (lc) i enlighet med IUCN:s (2001) internationella kriterier. Rödlistan (Tabell 5) ligger till grund Tabell 5. Rödlistade arter (Gärdenfors 2005) som häckar i Stockholms skärgård. rödlistade kustfågelarter skedand NT, årta VU, svärta NT, brunand NT, bergand VU, svarthakedopping VU, storspov VU, roskarl VU, silltrut VU, skräntärna VU och tobisgrissla VU. 8

21 Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms läns skärgård för beslutsprocesser inom svensk naturvård, samhällsplanering samt jord- och skogsbruk. Mer information finns på ArtDatabankens webbplats ( Områden av riksintresse Med stöd av naturresurslagen kan områden utpekas som riksintressanta. Områden som anses vara av naturvårdsriksintresse utses av Naturvårdsverket och ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Förekomst av skyddsvärda arter kan bidra till att ett område betraktas som riksintressant, men områdets biotoper (livsmiljöer) väger betydligt tyngre än enskilda arter vid urvalet. Miljöbalken kräver att områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Dessa bestämmelser gäller emellertid endast vid ändrad markanvändning. Vid fortsatt markanvändning av hittillsvarande slag har bestämmelserna endast en rådgivande funktion. I Stockholms skärgård finns fyra områden av riksintresse: Stockholms ytterskärgård (nro01001, 3949 km 2 inkl. vattenytor), Gräsö- Singö skärgård (nro01002, 10 km 2 ), Stockholms skärgård mellersta delen (nro01003, 88,7 km 2 ) och Koholmen (nro01054, 0,35 km 2 ). Strandskydd Strandskyddet gäller alla kuster, vattendrag och sjöar. Skyddet sträcker sig normalt 100 meter från strandkanten, såväl in mot land som ut i vattnet. Syftet är att stränderna ska vara tillgängliga för friluftslivet. I syftet ingår även att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. Inom ett strandskyddat område är det inte tillåtet att: bygga nytt eller ändra befintliga byggnader så att de kan användas till något annat ändamål gräva eller förbereda för byggnationer utföra anläggningar eller anordningar som hindrar eller försvårar för allmänheten att beträda ett område som annars är tillgängligt enligt allemansrätten ingreppen får heller inte väsentligt försämra livsvillkoren för djur och växter. Strandskyddet kan hävas av länsstyrelsen och kommunen. För detta fordras dock särskilda skäl, vilket innebär att länsstyrelsen eller kommunen måste redovisa hur man beaktat strandskyddets syften i detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Just nu (2009) är ett nytt omdebatterat lagförslag gällande strandskyddet under beredning. I korthet innebär förslaget att: kommunerna skall få besluta om dispenser (vilket de också hittills fått göra men på delegation från länsstyrelsen) det skall bli lättare att få dispens i så kallade områden för landsbygdsutveckling det skall bli svårare att få dispens i övriga områden översynen flyttas från Naturvårdsverket till länsstyrelserna. Naturreservat Det är länsstyrelsen och kommunerna som ansvarar för att bilda naturreservat. Oftast finns flera orsaker till att bilda ett reservat, men bevarandet av den biologiska mångfalden samt vård och bevarande av värdefulla naturmiljöer är de vanligaste. För varje naturreservat upprättas en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Naturreservat upprättas i samråd med berörda markägare. Drygt 70 naturreservat återfinns i vår skärgårsmiljö. Fågelskyddsområden Det är också möjligt att skydda t. ex. häckande fåglar eller sälkolonier genom att förbjuda tillträde till ett område under vissa delar av året. Av länets drygt skyddsområden är drygt ett femtiotal fågelskyddsområden i Stockholms läns skärgård. Skötselplaner och uppföljning krävs ej. En uppdatering av fågelskyddsområdena har uppskjutits i avvaktan på denna rapport. ne & he 9

22

23 Tidigare kunskaper Fotograf: Stefan Oscarsson/N Sedan inventeringen -75 har ingen heltäckande studie av kustfågelbeståndet i Stockholms skärgård genomförts och utvecklingen är i stort okänd. Norr om oss, i Bottniska viken, är kunskapsläget desto bättre. Där finns nya inventeringar och uppföljningar att tillgå. Sämre är det längs Östersjökusten, där det längs långa sträckor endast gjorts stickprovsinventeringar i ytterskärgårdsområden. Utöver okunskap finns givetvis fler hot mot kustfågelbeståndet (habitat, hälsa, predationstryck samt direkt mänsklig störning) och dessa presenteras här kortfattat. Länets kustfågelbestånd Trots närheten till huvudstaden är kunskapen om kustfågelfaunan och dess utveckling i Stockholms skärgård begränsad. Wibecks (1939) linjetaxeringar ger en ungefärlig bild av arternas utbredning på 1930-talet. Kustfågelinventeringen, som var en del av naturresursinventeringen vilken genomfördes under 1970-talet, innebar en milstolpe för svensk ornitologi och för myndigheternas naturresursplanering. För första gången presenterades en allomfattande bild av kustfågelfaunans bestånd och utbredning (Andersson & Staav 1981). Nu, drygt trettio år senare, kan vi konstatera att få och endast lokala uppföljningar gjorts. Enstaka arter, som t. ex. storskarv, skräntärna och alkor har studerats ingående (Staav 2007a & 2007b) sedan 1985 som en del av projekt Levande skärgårdsnatur. I detta projekt, som drivs av Skärgårdsstiftelsen, ingår också att inventera skärgårdens vanligaste arter: ejder, storskrake, gräsand, svärta och småskrake (Amcoff 2003). Projektet har utsatts för allvarlig kritik vad gäller den vetenskapliga kvaliteten, bl. a. bristande 11 reliabilitet. Lokala studier från Bullerö (Andersson 1992) och Utöfladen (Eklund 2000) finns också till hands men kunskapsluckorna har åter vidgats. Ostkustens kustfågelbestånd Ett flertal inventeringar har genomförts längs ostkusten. Resultatet från den nyss genomförda/pågående inventeringen i Norrbotten har ännu ej presenterats. I Västerbottens län ökade kustfågelbeståndet från till par under perioden /02 och inte en enda art uppvisade vikande trend (Sundström & Olsson 2005). Fiskmås stod för den kraftigaste ökningen ( par). Intressant är att både svärta och tobisgrissla hade ökat betydligt. Fiskmås (6 551 par) var den vanligaste arten, följd av skrattmås, silvertärna och tobisgrissla. Tätheten uppgick totalt till 60,64 par/km 2. Västernorrlands län har inventerats vid tre olika tillfällen, 1973, 1987 och 1999 (Pettersson 1999). Vid den sista inventeringen inventerades i stort sett hela länets kust med undantag av några innerskärgårdsvikar. Under perioden ökade ejder, havstrut och tordmule kraftigt, och ingen art uppvisade någon markant minskning. I ett kortare perspektiv ( ) har dock skrattmås och roskarl minskat betydligt och ligger nu på ungefär samma nivå som Fiskmås är den vanligaste arten, följd av gråtrut och ejder. I Gävleborgs län har Gästrikland inventerats vid upprepade tillfällen (1971/72, 1988 och 1997/98) (Aspenberg & Axbrink 1998). Hälsingland har dock bara inventerats vid det senare tillfället. Under perioden 1971/ /98 minskade svärta, silltrut och tobisgrissla, samtidigt som ejdern ökade. Den

24 skärgårdens skydd vanligaste arten var fiskmås, följd av gråtrut och ejder. Under inventerades Uppsala läns skärgård (830 km 2 ) och totalt inräknades kustfågelpar vilket gav en partäthet på 31,68 par/km 2 (Pettersson & Landgren 2005). Den vanligaste häckfågeln är fiskmås följd av ejder, silvertärna och skrattmås. Delar (74 km 2 ) av ytter- och mellanskärgården i Östergötland inventerades 1981, och 1997 gjordes en uppföljning (Gezelius 1999). Antalet häckande par hade då ökat från till par. Ejder, gräsand och knipa inventerades ej. Silvertärna stod för den numerärt största ökningen (+431 par), följd av storskarv och fiskmås. Svärtan uppvisade den numerärt största minskningen, tätt följd av silltrut. Totalt 10 arter hade minskat i antal medan 17 uppvisade stabila eller ökande populationer. Under uppföljningen inventerades en något större areal (90 km 2 ) vilket gav en täthet på 92,87 par/km 2. På Gotland har strandängsinventeringar genomförts 1996, 2001 och 2006 ( Johansson m. fl. 2007). Dock är inventeringsområdet litet (26,73 km 2 ) varvid trenderna för Gotland i helhet inte med säkerhet kan utläsas. Vad gäller storskarv och vitkindad gås finns dock goda data, framtagen av Kjell Larsson. Vad gäller Kalmar läns kustfågelutveckling brukar Johansson & Larssons (2001) studie användas som bedömningsgrund. Ytterskärgården i norra Kalmar län inventerades 1984 och därefter årligen under perioden Småskrake och havstrut uppvisade starkt ökande numerärer medan skäggdopping, svärta och roskarl minskade kraftigt. Antalet kustfågelpar uppgick 1984 till 4814 par, vilket ska jämföras med 6841 par Strandängarna på Öland är välinventerade (Ottvall & Larsson 2005). Dock saknas inventeringar från andra områden. Detta innebär att någon helhetsbild av kustfågelbeståndets utveckling ej kan presenteras. Hela Blekinges skärgård inventerades 1979 och Antalet fågelpar har minskat från till (Wolgast & Carlsson 2003). Vigg, skrattmås och silltrut har minskat mest medan grågås, vitkindad gås och gräsand har ökat. I Skåne får bedömningarna huvudsakligen baseras på tre studier. (1) Nordostskånes skärgård mellan Valje och Fårabäck, har vid upprepade tillfällen inventerats sedan 1983 (Waldemarsson 2008b). Där har kustfågelbeståndet minskat från till par under perioden Kraftigast har gråtrutsbeståndet minskat, följd av silltrut och rödbena. Den största tillväxten uppvisar ejder och grågås (Waldemarsson 2008b). (2) Kustfågelbeståndet i Vellinge kommun (ca 8 km 2 ) har följts sedan Därtill finns data redan från 1988 från några utvalda områden (Karlsson 2008). I detta område har kustfågelbeståndet till synes minskat från till par under perioden Antalet par var dock så sent som 2007, innan områdets skarvkoloni övergavs. Grågås, fiskmås och havstrut visar en stigande trend, medan ejderns och silvertärnans tillväxt tycks ha avstannat. Storskarv, gråtrut och skrattmås har minskat. (3) Tärnornas utveckling längs Skånska östersjökusten har följts sedan 1983/84 (Waldemarsson 2008a). Silvertärnan har ökat från 60 till 123 par längs den skånska Östersjökusten under perioden Allmänt om hotbilden Denna rapport har inte för avsikt att redogöra för de exakta orsakerna bakom populationsförändringar. Orsakerna är i många fall komplexa och i vissa fall okända. Vissa faktorer har dock på ett avgörande sätt påverkat miljön och därmed fåglarna. I ett försök att ta ett helhetsgrepp kommer texten nedan att utgå från fyra grundläggande faktorer för kustfågelbeståndets utveckling: habitat, hälsa, predationstryck och direkt mänsklig störning. Beskrivningen nedan gäller i första hand Stockholms skärgård men kan generellt överföras till flyttningsvägar och övervintringsområden. Habitat Kustfågelarternas livsmiljö påverkas av en rad olika faktorer. Den kraftigaste påverkan kan antagligen tillskrivas övergödningen (tillförsel av kväve och fosfor). Den har inledningsvis gynnat många arter genom att möjliggöra ökad biomassproduktion (Rönkö m. fl. 2005), dvs. ökad födotillgång. De inledande positiva biverkningarna har idag bytts mot mer negativa. Synbara symptom är massiv algblom- 12

25 Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms läns skärgård ning inkl. cyanobakterier, bottendöd, minskat siktdjup och en kraftig ökning av fintrådiga alger som grönslick (Boesch m. fl. 2006). I Östersjön är tillgången på kväve god och det är fosforbristen som begränsar biomassproduktionen. I Bottniska viken är förhållandet det omvända (Bernes 2005). Reningen av fosfor har sedan 1970-talet förbättrats avsevärt och kväverening står nu i fokus. De högsta halterna av kväve och fosfor finns i vattnen utanför centrala Stockholm. Här är även bottendöden som mest utbredd (Bernes 2005). Utöver att påverka födounderlaget har det föreslagits att övergödningen även kan leda till att häckningsöar växer igen. Försök visar att kustfåglarna snabbt ökar i antal på häckningsskär som röjts (Landgren 2007 & Lars Olsson muntl.). En omfattande studie (Ljunggren m. fl. 2005) visar att rekryteringen av abborre längs Östersjökustens ytterskärgård är svag eller obefintlig. Däremot har de inre delarna överlag en fungerande rekrytering. Det finns inga tecken på liknande problem i Ålands hav och norrut. Man påpekar att detta problem inte specifikt tycks gälla enbart abborre utan att hela ekosystemet tycks vara i förändring, vilket innebär att även kustfåglarna drabbas. Brist på djurplankton utpekas som orsak. I en nyligen presenterad studie (Casini m. fl. 2009) används termen regimskifte. Resultatet visar att när skarpsillsbeståndet överstiger en viss kritisk nivå styrs mängden djurplankton inte längre av salthalt och temperatur utan av skarpsillens betande. Den kritiska nivån ska ha överskridits redan i början av nittiotalet. Orsaken till att skarpsillen kunnat öka så kraftigt är inte känd, men möjligen skulle minskad torskpredation kunna vara bidragande. Sillgrissla och tordmule torde ha gynnats av skapsillens dominans. Konkurrens från introducerade arter utgör ett annat potentiellt hot mot inhemska arter (Berg & Nilsson 1997). I Stockholms skärgård förekommer kanadagås och vitkindad gås vilka får anses som introducerade. Här verkar dessa arter inte utgöra ett reellt hot. Även utplanteringar av naturligt förekommande arter, som t. ex. gräsand, kan påverka beståndet negativt. Korsningar mellan olika bestånd kan leda till att genetiska anpassningar till lokala miljöförhållanden försämras eller går förlorade (Naturvårdsverket 2008b). Indirekt mänsklig störning kan påverka habitatet. T. ex. vindkraftverk, byggnation och båttrafik utgör potentiella hot mot kustfågelfaunan. Vindkraftverkens påverkan är omdiskuterad men kollisioner, undvikandebeteenden och störning samt barriäreffekter har beskrivits (Widemo 2007). Det finns gott om exempel på att lämpliga habitat kan förloras p.g.a. byggnation. Under inventeringen -00 har bl. a. nybyggda bryggor i anslutning till skäggdoppingkolonier observerats. En nyligen påbörjad studie vid SLU ska fokusera på hur exploateringen i Stockholms skärgård har påverkat fågelfaunan (Pär Forslund i brev). I en studie av fyra skärgårdskommuners hantering av strandskyddet i Stockholms län (Beckman 2001) framkommer att dispensgivningen ofta är mycket frikostig och att strandskyddets syften sällan beaktas. Värmdö kommun utpekas som synnerligen oansvarig. Vetenskapliga studier saknas men flera tillfrågade gästhamnar i skärgården är ense: båttrafiken kan ha ökat och därtill förefaller fritidsbåtarna ta sig längre ut i skärgården än tidigare, tack vare moderna uppfinningar som gps. Särskilt dykänder, doppingar och skrakar påverkas negativt av båttrafik då vågsvall sköljer bort bon, och kullarna splittras när båtar söker sig in i skyddade vikar (Naturvårdsverket 2004). Klimatförändringar har inte diskuterats ovan. Detta beror på att dess verkningar på Östersjön inte är utredda. Framtidsutsikterna beskrivs grovt på ett bra sett av Bernes (2005). Hälsa Att den s.k. trutdöden kan vållas av botulism framförs ofta (Neimanis m. fl. 2007). Botulism är ett förgiftningstillstånd som vållas av förruttnelsebakterien Clostridium botulinum vilken frodas i döda vattenlevande djur och där bildar toxiner (SVA 2007). Nyligen har en alternativ förklaring presenterats (Balk m. fl. 2009): brist på vitamin B 1 (Tiamin). Den vida omfattningen av trutdöden har inte beskrivits tidigare i Sverige och tycks vara en ny företeelse. Möjligen finns en koppling till både övergödning och klimatförändring. 13

26 skärgårdens skydd Det är svårt och komplicerat att med säkerhet påvisa miljögifternas påverkan på populationsnivå. Det är också svårt att peka ut ett enskilt miljögift som orsak till observerade effekter, då det likväl kan vara en samverkan mellan flera olika ämnen. Sedan 1970-talet har spridningen av giftiga metaller och organiska miljögifter begränsats kraftigt. Vad gäller miljögifterna DDT och PCB har halterna i Östersjöns organismer minskat men halterna av t. ex. dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och kadmium är oförändrade eller t. o. m. ökande (Naturvårdsverket 2008a). Under åren genomfördes en undersökning av abborre i vattnen kring Stockholm (Hansson m. fl. 2006). Fiskbeståndet uppvisade en rad effekter som tyder på en relativt kraftig påverkan av miljöstörande ämnen. Bland effekterna kan nämnas minskad kroppstillväxt och förhöjd aktivitet hos avgiftningsenzym, vilket indikerar potenta miljögifter. Tydligast var påverkan i vattnen runt centrala Stockholm. Effekten avtog ut mot mellanskärgården för att åter öka i ytterskärgården (Linderoth m. fl. 2006). Kopplingen mellan ddt och skalförtunning hos t. ex. tordmule och sillgrissla är sedan tidigare känd. Inom Naturvårdsverkets miljöövervakning mäts skaltjockleken hos sillgrissleägg på Stora Karlsö och efter en ökande trend sedan början av 1980-talet är nu skaltjockleken åter "normal" (Naturvårdsverket 2008a). på att arten ökat i antal. Överlag pekas ofta "trutarna" ut som bovarna i dramat, men även här saknas studier att stödja sig på. Direkt mänsklig störning Om den tidigare iakttagelsen stämmer, att fritidsbåtar tar sig allt längre ut i skärgården, så har även risken för direkt störning i de stora kolonierna ökat. I många fall räcker det med en lösspringande hund eller kort mänsklig närvaro i en fågelkoloni för att hundratals häckningar ska spolieras. En annan faktisk iakttagelse under inventeringen var att det i stort sett var omöjligt att finna sträckor utan mänsklig närvaro (sportfiskare, badgäster och båtturism) längs långa sträckor av fastlandskusten, t. ex. Gålö. ne Predation Att minken utgör ett av hoten och hårt kan decimera kolonihäckande fågelarter är ställt utom all rimlig tvivel (Andersson 1992 resp. Amcoff 2001). Gensvaret hos kustfåglarna är snabbt vid kraftig decimering av minkbeståndet (Amcoff 2008). Uppgifter om att minkbeståndet i stort är på tillbakagång förekommer men faktum är att detta inte är vetenskapligt belagt. Observationerna av havstrut vilka attackerar ejderungar tycks ha ökat sedan talet. I vilken utsträckning detta påverkar ejderbeståndet är idag okänt. Man kan fråga sig om det ökade antalet predationsobservationer beror på ett förändrat beteende hos havstruten eller om det helt enkelt beror 14

27 Genomförande

28

29 Organisation & mål Fotograf: Stefan Oscarsson/N Projektet, vars huvudman varit Sveriges Ornitologiska Förening (SOF), leddes av Kustfågelgruppens styrgrupp vilken bestod av representanter från Sällskapet Utö Ornitologer (Niclas Eklund), SOF (Sören Lindén) och Roslagens Ornitologiska Förening (Lars Olsson resp. Bill Douhan). Utöver styrgruppen deltog även Åke Andersson, Anders Haglund och Roland Staav i det redaktionella arbetet. Som korrekturläsare fungerade Sönke Eggers, Henri Engström, Petter Simonsson, Julia Stigenberg och Martin Tjernberg. Målsättning Projektets grundläggande syfte var att presentera ett underlag för en värdering av skärgårdsområdets fågeltillgång samt kartlägga de beståndsförändringar som skett sedan En förutsättning härför var att utbredning och numerär kartlades för samtliga häckande kustfågelarter inom Stockholms läns skärgård. Målet var att bidra med kunskap som möjliggör en hållbar utveckling för kustfågelbeståndet. För att uppnå detta ska denna rapport: Ge en ögonblicksbild av kustfågelbeståndets numerär och utbredning men även påvisa de långsiktiga förändringar som skett utifrån flera olika värderingsgrunder. Ge ett korrekt och modernt planeringsunderlag för skärgårdens framtida utnyttjande, vilket skall kunna användas även av personer som saknar mer djuplodande biologiska kunskaper. Peka ut refugier för kustfågelbeståndet vilka fortsättningsvis bör hållas minkfria. Fungera som kalibrering av Projekt Levande skärgårdnatur. 17 Utifrån ovanstående punkt utarbeta en fungerande metod för en fortlöpande uppföljning av kustfågelbeståndets utveckling. Inventerare Anders Andersson, Åke Andersson, Stefan Bengtsson, Lars-Erik Berg, Oskar Berg, Martin Bergström, Magnus Bladlund, Michael Broström, Oscar Carheden, Peter Carlsson, Kurt Carlström, Lennart Cederlund, Per Coliander, Bill Douhan, Niclas Eklund, Paul Elfström, Elias Berg, Kjell Eriksson, Karin Fagergren, Rickard Flodin, Mats Gothnier, Bo Granberg, Måns Grundsten, Eva Hermansson, Anders Haglund, Claes Hallin, Ulrika Hamrén, Joel Hedlund, Britt Hjertstrand, Gunnar Hjertstrand, Bo Holst, Lena Håkansson, Bengt Jansson, Joakim Johansson, Rune Johansson, Bengt Jonsson, B. Karlsson, Göran Karlsson, Jonas Karlsson, Roine Karlsson, Klas Karp, Tomas Kjelsson, Claes Kyrk, Gunnar Lagerkvist, Nils Lagerkvist, Ragnar Lagerkvist, Tina Lantee, Lena Larsson, M-L Larsson, Sören Lindén, Bo Ljungberg, L-O Ljungdahl, Björn Lundberg, Lars Magnusson, Tony Mattsson, Einar Melander, Linus Meyer, Calle Mobach, Rolf Nilsson, Sören Nygren, Kjell Olsson, Lars Olsson, Donald Rehn, Anders Renlund, Karl-Arne Rosling, Helge Röttorp, Acko Schager, Petter Simonsson, Björn Sjögren, Roland Staav, Julia Stigenberg, Kristofer Stighäll, Thomas Strid, Karl-Erik Sundström, Anders Svensson, Viveka Söderbärg-Åhs, Sten Söderlund, Johan Westerlund, Tomas Viktor, Micke Wilson, Peter Zetterberg, Svante Åberg, Bo Åhs, Mikael Åsberg, Per Åsberg och Lasse Öberg. ne

30

31 Metod Båda inventeringarna (-75 resp. -00) genomfördes med liknande, men inte fullt ut jämförbar metodik (Andersson 1998). Därför har råmaterialen bearbetats för att göra resultaten jämförbara. Metodik Metodiken som användes -75 är antagen som biologisk inventeringsnorm (Statens Naturvårdsverk 1978). Inför inventeringen -00 uppdaterades denna norm (Andersson 1998). Kustfågelinventeringen är en inventering av det häckande kustfågelbeståndet. Det är dock svårt och olämpligt (p.g.a. störningsrisken) att fastställa häckning genom boletning. Istället används olika indicier för häckning. Vid inventeringen räknas antal kustfågelpar, varvid principen är att varje art endast räknas under en av totalt tre perioder. Tidigt häckande arter inventeras under period i (slutet av april) och sent häckande arter under period ii (slutet av maj). Skäggdopping och sothöna inventeras genom boräkning under ruvningstiden. Andfåglar (änder, svanar och gäss) inventeras under tiden före och under artens normala äggläggningstid i området då paret eller hanen vanligen ligger utanför eller vilar på häckningsskäret. Vadare, måsfåglar och alkor räknas under ruvningstiden eller i början av ungarnas uppväxttid under period iii (början av juni). båtens framförande och navigering medan den andre räknade och bokförde. Enmansbesättningar förekom sällsynt, tidsåtgången blev procent större eftersom betydligt lägre hastighet krävdes. Perioderna placerades för att passa Stockholms läns skärgård under säsonger som följer på isfria vintrar. Tidpunkterna var preliminära och smärre justeringar (någon vecka) gjordes för att anpassa tiderna efter fåglarnas fenologi. Inventeringen bedrevs under dygnets ljusa timmar och inventerarna uppmanades att börja tidigt då morgontimmarna erbjuder de bästa ljus- och vindförhållandena, störningarna är ofta små varvid änder och alkor ligger utanför sina häckningsskär. Båtlagsledaren erhöll kartor med rutorna markerade. I fält antecknades antal och klockslag oftast direkt på kartan. I samband med hemkomst renskrevs dessa anteckningar på bifogade protokoll. Dataläggning av inventeringsprotokoll Originalprotokollen från kustfågelinventeringen finns fortfarande bevarade men det datalagda materialet har gått förlorat. Materialet har nu åter datalagts. Protokollen från den nuvarande inventeringen har fortlöpande datalagts under det att inventeringen fortskridit. Dataläggningen har skett i Microsoft Excel. Fotograf: Stefan Oscarsson/N Inventeringsförfarandet Med mycket få undantag har inventeringen skett från båt. Varje båtlag bestod av en båtlagsledare som ansvarade för planering av fältarbetet, genomförande och rapportering av framtaget underlag. Besättningens storlek utgjordes oftast av två personer inkl. båtlagsledaren. En svarade huvudsakligen för 19 Bearbetning av råmaterialet Bearbetningen av råmaterialet har huvudsakligen skett med Microsoft Excel. De datalagda protokollen från båda inventeringarna har slagits samman i en stor fil och bearbetats utifrån dagens metodik. Detta har bl. a. inneburit att totalnumerären för knölsvan minskat då denna art räknades i både period i

32 metod och ii under inventeringen -75. Enligt den nu gällande metodiken räknades knölsvan endast i period ii. Även skrattmås inventerades i två perioder (ii och iii) vilket justerats till dagens standard (endast period iii). Arbetssätt Det bearbetade råmaterialet har överförts till Microsoft Access. För kartplottning har data extraherats från Access och plottats med hjälp av javascript direkt i Adobe Illustrator. Detta tillvägagångssätt har inneburit en ökad möjlighet till kontroll och anpassning. Många statistiska beräkningar och kontroller har gjorts på Wessa.net (Wessa. 2009). Finansiering Kustfågelinventeringen -00 finaniserades genom bidrag från: Regionplanenämnden ( kr) Naturvårdsverket ( kr) Länsstyrelsen i Stockholms län ( kr) Norrtälje kommun ( kr) SOF ( kr) Österåkers kommun ( kr) Nynäshamns kommun ( kr) Värmdö kommun ( kr) Södertälje kommun ( kr). Regionplanenämnden (Landstingets miljöanslag) beviljade totalt upp till 1,4 miljoner kr men hela beloppet har inte behövts rekvireras. ne & lo 20

33 Resultat

34 Tabell 7. Samtliga arter -00 täthet (par/km 2 ). norra 28,13 42,63 64,85 44,90 mellersta 16,35 36,40 100,89 42,99 södra 28,64 66,66 126,47 63,69 totalt 23,64 44,24 85,89 47,62 Karta

35 Översiktlig presentation Tabell 8. Kustfågelarternas bestånd och procentuella andel av det totala beståndet -00. I Stockholms läns skärgård häckar kustfågelpar varav ejdern utgör drygt Sedan -75 har en omfattande omdisponering av det häckande beståndet skett. En förskjutning av bestånden dels mot norr, och dels mot ytterskärgården är tydlig. Av 38 arter kustfågelarter uppvisar 20 vikande trender. Av dessa placeras 14 på den regionala rödlistan. Allvarligast är situationen för svärta och skräntärna. Desto bättre uppvisar knipa, storskarv, gråtrut och tordmule positiva trender. Beräkningsmetoder Fyra olika metoder för beräkning av numerärer används i denna rapport. De markeras med ett subfix (nedsänkt siffra). Beräkningsmetod 1 3 används för fisk-/silvertärna och förklaras ingående i dessa arters presentationer. Beräkningsmetod 4 innebär att numerärt dominanta arter, som ejder, storskarv, häger och tordmule, exkluderas från totalnumerären. Resultat: par Den nuvarande inventeringens täckningsgrad är hög, vilket innebär att numerärerna torde ligga nära den faktiska verkligheten. Luckor finns dock i mellersta innerskärgården, dvs. skärgården närmast centrala Stockholm. Här är partätheten låg, bortsett från vitkindad gås och silltrut, varvid den totala sammansättningen av kustfågelbeståndet ej torde påverkas. Vad gäller silltrut har dessutom kända kolonierna inventerats. Karta 3 (t.v.). Samtliga kustfågelarter -00 täthet (par/km 2 ). art bestånd (par) andel (%) Ejder ,25 % Fiskmås ,54 % Gråtrut ,96 % Tordmule ,68 % Silvertärna ,10 % Storskrake ,96 % Gräsand ,15 % Knipa ,88 % Skäggdopping ,52 % Storskarv ,28 % Vigg ,26 % Knölsvan ,20 % Skrattmås ,15 % Strandskata ,94 % Havstrut ,91 % Tobisgrissla ,87 % Silltrut ,81 % Grågås ,79 % Fisk-/silvertärna ,74 % Fisktärna ,70 % Drillsnäppa ,61 % Svärta 895 0,54 % Sothöna 867 0,52 % Småskrake 835 0,50 % Kanadagås 649 0,39 % Sillgrissla 494 0,30 % Vitkindad gås 465 0,28 % Häger 431 0,26 % Rödbena 408 0,24 % Roskarl 288 0,17 % Labb 228 0,14 % Snatterand 111 0,07 % Större strandpipare 105 0,06 % Brunand 84 0,05 % Gravand 78 0,05 % Skedand 73 0,04 % Tofsvipa 68 0,04 % Kricka 57 0,03 % Skräntärna 53 0,03 % Svarthakedopping 21 0,01 % Storspov 13 0,01 % Årta 6 0,00 % Gråhakedopping 2 0,00 % Alfågel 1 0,00 % Rörhöna 1 0,00 % Stjärtand 1 0,00 % Mindre strandpipare 1 0,00 % Totalt ,00 % 23

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård Hans Ryttman & Bill Douhan Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård en sammanfattning av en inventeringsrapport. I FiU nr 4 2007 gjordes (av Hans Ryttman) en sammanfattning av den kustfågelinventering

Läs mer

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 06 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på kolonihäckande

Läs mer

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på

Läs mer

Sveriges Ornitologiska Förening har un

Sveriges Ornitologiska Förening har un 32 Silltruten i Upplands rapportområde vid inledningen av 2000-talet Bill Douhan Sveriges Ornitologiska Förening har un der senare år haft för vana att årligen utse en, eller flera, fågelarter till så

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm

Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Häckfågelinventering i sjön Sommen juni 2012 Sammanfattning: Häckande fåglar i sjön Sommen har inventerats under 2012. Senast en liknande inventering gjordes

Läs mer

Nationell kustfågelövervakning 2016

Nationell kustfågelövervakning 2016 Nationell kustfågelövervakning 2016 Fredrik Haas & Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet fredrik.haas@biol.lu.se martin.green@biol.lu.se 046-222 38 16 223 62 Lund Under 2016 genomfördes

Läs mer

Sjöinventeringen 2016

Sjöinventeringen 2016 Sjöinventeringen 2016 Thomas Nilsson Under våren och försommaren 2016 genomfördes en häckfågelinventering av 150 sjöar i Blekinge. Inventeringen ingick i en rad av projekt som Västblekinges Ornitologiska

Läs mer

Hävringe fågelinventering 2015

Hävringe fågelinventering 2015 Hävringe fågelinventering 2015 Foton i sammanställningen är gjorda av, Leif Nyström (svärta, tobisgrissla) och Mauri Karlsberg (ejder, silvertärna). Inventeringen utförd av Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund

Läs mer

INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006

INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006 INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006 Nils Waldemarsson 8 Under 2006 har inom projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården vissa riktade inventeringsåtgärder

Läs mer

De internationella midvinterinventeringarna

De internationella midvinterinventeringarna 4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed

Läs mer

Gunnarstenarna SE0110083

Gunnarstenarna SE0110083 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-066076 Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Fotokarta

Läs mer

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning

Läs mer

RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff

RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia Martin Amcoff FÖRFATTARE Martin Amcoff FOTO FRAMSIDA Skräntärna, Berndt Godin KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Titel: Kustfåglar i Östergötland - inventeringar 2007 och 2010. www.lansstyrelsen.se/ostergotland. Länsstyrelsen Östergötland, 581 86 Linköping

Titel: Kustfåglar i Östergötland - inventeringar 2007 och 2010. www.lansstyrelsen.se/ostergotland. Länsstyrelsen Östergötland, 581 86 Linköping LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Kustfåglar i Östergötland - inventeringar 2007 och 2010 Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Lars Gezelius Länsstyrelsen Östergötland www.lansstyrelsen.se/ostergotland

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Grunderna för uppföljning av sjöfågelbestånd. Juha Honkala

Grunderna för uppföljning av sjöfågelbestånd. Juha Honkala Grunderna för uppföljning av sjöfågelbestånd Juha Honkala Uppföljning av sjöfåglar Punktinventering av sjöfåglar Målsättningen är att övervaka årliga förändringar i de häckande bestånden i olika typer

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001

Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001 Vänerns vattenvårdsförbund Vänerkansliet Nr. 2001/039 2001-11-03 Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001 Hej! Tidigare har varje års inventeringsresultat redovisats i en utförlig årsrapport.

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 21 (26)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 21 (26) Sammanträdesprotokoll 21 (26) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-11-14 152 Svar på motion (MP): Förbättra miljön vid Angarnssjöängen (KS 2013.284) Beslut Arbetsutskottet föreslår att Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

tel , tel

tel , tel Nr. 2004/030 Vänerns vattenvårdsförbund Vänerkansliet Agneta Christensen 2004-09-01 0501-60 53 85 Enligt sändlista Hej! Inventeringen av fågelskär i Vänern år 2004 är nu slutförd. Här följer en kortfattad

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Gunnarstenarna SE

Gunnarstenarna SE 1 (7) Enheten för naturvård Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft

Läs mer

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 40 Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun Dnr SBK 2013.34 20 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen

Läs mer

Fågelskär i Mälaren 2016

Fågelskär i Mälaren 2016 Fakta 2017:3 Publiceringsdatum 2017-02-14 ISBN: 978-91-7281-718-0 Enheten för miljöplanering och miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Mats Thuresson Fiskmås. Foto:

Läs mer

Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013

Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga

Läs mer

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen

Läs mer

Kustfågelinventeringen i Uppsala län under 2002 och 2003

Kustfågelinventeringen i Uppsala län under 2002 och 2003 4 Kustfågelinventeringen i Uppsala län under 2002 och 2003 En sammanfattning gjord av Hans Ryttman Under 2002 och 2003 genomförde Länsstyrelsen i Uppsala län en inventering av samtliga häckande kustfåglar

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare

Läs mer

Rapport 2001: :9. Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun

Rapport 2001: :9. Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun Rapport 2001:01 2015:9 Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun Resultat från inventeringar i skärgården 2014 Rapport 2015:9 Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun Resultat från inventeringar i skärgården

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Hur går det för ejdern och skärgårdens övriga kustfåglar?

Hur går det för ejdern och skärgårdens övriga kustfåglar? BILL DOUHAN Hur går det för ejdern och skärgårdens övriga kustfåglar? Tack vare de standardiserade inventeringar som genomförs över hela landet, i regi av Lunds universitet, har vi en god uppfattning om

Läs mer

Skåne län. Avskjutningsrapportering

Skåne län. Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapportering Skåne län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom

Läs mer

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen

Läs mer

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna. Bakgrund Inventeringen är beställd av Nässjö kommun och utförd av medlemmar i Nässjö ornitologklubb våren och sommaren 2008. Sjön[81] har inventerats vid flera tillfällen tidigare. Senast det gjordes var

Läs mer

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens

Läs mer

Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa

Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa Bor i paris utanför Vänge, Uppsala Fågelskådare sedan barnsben Sitter i BirdLife Sveriges styrelse Fokuserar främst på naturvård kust och hav, Exploateringar

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-13 Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-12-22

Läs mer

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson 2014-11-28 KS 2014/0865 Björn Strimfors Kommunstyrelsen Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun Förslag till

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta Rapport 2001:01 Skärgårdsfakta Förord Stockholm ska bli världens bästa region att vistas, verka och växa i. Det uppnås genom att människor, företag, kommuner och regioner skapar attraktiva miljöer och

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24

Läs mer

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Miljödepartementet STOCKHOLM

Miljödepartementet STOCKHOLM Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna

Läs mer

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern

Läs mer

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Ett seminarium anordnat av Sveriges

Ett seminarium anordnat av Sveriges Vart har ejdern tagit vägen? TEXT: SÖREN LINDÉN Oroande rapporter om skärgårdens ejdrar har under året seglat upp och orsakat rubriker i massmedia. Ejdern sägs närmast ha försvunnit från vissa områden,

Läs mer

Olika skydd för naturen

Olika skydd för naturen NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15 Datum 2018-04-17 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2018-363 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF

Läs mer

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-3 Innehåll Inledning...2 Metodik...2 Organisation...3

Läs mer

Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län

Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län Sterocaulon incrustatum Rapport 2008:47 Rapportnr: 2008:47 ISSN: 1403-168X Författare: Naturcentrum AB Utgivare: Länsstyrelsen i

Läs mer

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE 1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Haparanda hamn SE0820713 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Haparanda hamn Områdeskod: SE0820713 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area:

Läs mer

Planavdelningen. Härryda Kommun

Planavdelningen. Härryda Kommun Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg

Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön Ulrik Lötberg Skräntärnan i ett Östersjö perspektiv Sverige 600 par (2014), 12 kolonier + 100 solitära par Finland 890 par (2013), 12 kolonier + 100-125 solitära

Läs mer

Hallands län. Avskjutningsrapportering

Hallands län. Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapportering Hallands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit

Läs mer

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan för Natura område BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:

Läs mer

Uppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017

Uppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017 Uppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017 2017-11-25 Daniel Segerlind ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75

Läs mer

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Beslut om utvidgat strandskydd i område Stadsviken, Umeå kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Beslut om utvidgat strandskydd i område Stadsviken, Umeå kommun, Västerbottens län (2 bilagor) Beslut 1(5) Beslut om utvidgat strandskydd i område Stadsviken, Umeå kommun, s län (2 bilagor) Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 14 MB beslutar Länsstyrelsen att strandområdet Stadsviken, inom Umeå

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor 2016-01-29 Uppdragsnr: 15092 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor Beställare

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.

Läs mer

Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS

Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS 1 (7) Landsbygdsutveckling i strandnära läge Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS Robertsfors kommun, Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Rubricerat förslag

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-9754-2012, 1293 511-9789-2012, 1257 511-9745-2012, 1256 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående förslag till beslut avseende

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND 2014-12-05 Dnr 511-9757-2012, 1284 511-9749-2012, 1278 511-9771-2012, 1290 511-9747-2012, 1272 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Yttrande över remiss angående kartläggning av strandskyddets inverkan på regional utveckling och tillväxt

Yttrande över remiss angående kartläggning av strandskyddets inverkan på regional utveckling och tillväxt TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson 2018-09-13 KS 2018/0689 Björn Strimfors Kommunstyrelsens planutskott Yttrande över remiss angående kartläggning av strandskyddets inverkan

Läs mer

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt

Läs mer

Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge under januari 2013

Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge under januari 2013 Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge under januari 2013 Mats Olsson För 37:e året så har de övervintrande sjöfåglarna räknats i mitten av januari. Den obrutna sviten av räkningar är oerhört värdefull.

Läs mer

Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge i januari 2011

Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge i januari 2011 Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge i januari 2011 Mats Olsson Det 36:e året har nu förts till tabellen över räknade sjöfåglar i mitten av januari. Att ha en obruten svit av räkningar med så många

Läs mer