Brott mot vuxna. går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011
|
|
- Marcus Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brott mot vuxna går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011
2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen Rädda Barnen ISBN: Författare: Åsa Landberg Omslagsfoto: Anna Fairbrass. Övriga foton: Thierry Foulun. Formgivning: Annelie Rehnström Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: kundservice@rb.se 2 Brott mot vuxna går före
3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Rättigheter för barn som utsätts för våld... 7 Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel Varför skyndsam handläggning? Satsning som gett resultat men inte nått ända fram Barnahus Rädda Barnens krav Tabell Fotnoter Brott mot vuxna går före 3
4
5 Inledning Polisen vill inte hjälpa mig Så säger ett av de barn vi mötte på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer under Efter polisanmälan tog det ett halvår innan någon polis hade tid att intervjua den här flickan. Brottsmisstanken var våldtäkt mot barn. Barn som utsätts för våldsbrott är i en mycket utsatt situation. En lång utredningstid riskerar att få förödande konsekvenser, speciellt när en närstående är misstänkt. Informationen till barnen under väntetiden är ofta bristfällig eller helt obefintlig. Ett barn som berättat om misshandel och inte blir hörd upplever att ingen tar det på allvar. Risken är stor att barnet hunnit glömma och har svårt att berätta när det väl kallas till förhör. Under väntetiden har barnet ofta kontakt med den misstänkte och kan pressas eller mutas att ta tillbaka sin historia. För många barn innebär en fördröjd utredning också att beslut om vårdnad och umgänge fattas på ett bristfälligt beslutsunderlag. I värsta fall bidrar den långa utredningstiden till att barn fortsätter att utsättas för våld. Under 2009 prioriterade Rädda Barnen barn som utsatts för fysisk barnmisshandel i familjen på mottagningen i Stockholm. 1 Fler och fler fall av oacceptabelt långa handläggningstider hos polis och åklagare väckte vår uppmärksamhet. Vi beslutade oss då för att ta reda på om det var fler barn än de som vi träffade på vår mottagning som fick vänta alltför länge på att det brott de utsatts för skulle utredas. För tredje året i rad granskar Rädda Barnen därför polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel. När polisen får in en anmälan om våld eller övergrepp mot barn ska den utredas skyndsamt. Men våra tidigare kartläggningar har visat att polis och åklagare alltför ofta överskrider den lagstadgade tidsfristen. 2 Barnombudsmannen (BO) uppmärksammar i sin årsrapport för 2011 hur barn som utsatts för våld i nära relationer far illa av långa handläggningstider inom rättsväsendet. 3 I en enkätundersökning riktad till Åklagarmyndigheten visar det sig att endast en tredjedel av åklagarkamrarna alltid håller tidsfristen. 4 BO föreslår att man lagstiftar om ytterligare en tidsgräns. Det första förhöret ska ske senast inom två veckor efter det att förundersökningen har påbörjats eller övertagits av åklagare. Brott mot vuxna går före 5
6 I den här rapporten har vi huvudfokus på barn under 15 år där det finns uppgifter om misshandel, men bland de barn vi träffar är det vanligt med dubbel utsatthet. Samma barn kan ha blivit utsatt för flera olika vålds- eller sexualbrott, och skyndsam handläggning är viktigt vid alla typer av brott mot barn. Enligt Åklagarmyndigheten 5 utredde man 2011 drygt brottsmisstankar som gällde brott mot barn. Trots att handläggningstiderna i landet minskat de senaste åren och att tidsfristerna hålls på många håll fortsätter vi på Rädda Barnen att stöta på exempel där barn far mycket illa på grund av orimligt långa handläggningstider. Ett av de värsta exemplen från 2011 handlar om ett barn som misstänks vara utsatt för våldtäkt: Anna 6 berättar för skolkuratorn att hon utsatts för sexuella övergrepp av en vuxen man. Skolkuratorn anmäler genast till polis och socialtjänst. Polisen öppnar förundersökning om misstänkt våldtäkt av barn. Men sedan händer ingenting. Inte på länge. Först efter ett halvår kallas Anna till polisen för att berätta om vad som hänt. Anna förhörs två gånger. Efter sista för höret säger polisen att hon ska höra av sig. Men sedan blir det tyst igen. Länge. Det känns som mitt hjärta går sönder? Ett år efter polisanmälan hör en ny polis av sig. Den första är sjukskriven. Även åklagaren är ny. Anna kallas till förhör igen. Hon är arg och känner sig sviken, minnena från övergreppen väcks till liv igen. Mamma berättar att hon nattetid drömmer mardrömmar och skriker mannens namn och Nej, nej! Men både för Anna och hennes mamma är det ändå självklart att medverka i förhöret. De vill att mannen ska dömas. Mamman tänker mycket på att han kan ha utsatt andra barn under den tid som gått. Anna berättar för en ny polis. Det tar på krafterna men hon är lättad efteråt. Polisen frihetsberövar mannen. De lyssnade på mig! Jag tackar Gud att de lyssnar! Efter ett par dagar släpps mannen. Anna hörs ytterligare en gång. Polisen förklarar att de antagligen inte kan väcka åtal. Det finns inga bevis annat än Annas berättelse. Och det har gått så lång tid att det är svårt att samla bevis. Anna blir förtvivlad. Polisen vill inte hjälpa mig... Någon vecka efter det sista förhöret får Anna besked om att inget åtal väcks. För Anna väcks och släcks hoppet att den som utsatt henne för övergrepp ska fällas gång på gång. Det är grymt. Och varje gång hon berättar väcks minnena och symtomen kommer tillbaka. 6 Brott mot vuxna går före
7 Rättigheter för barn som utsätts för våld FN:s konvention om barnets rättigheter gäller för alla barn i Sverige. Några av artiklarna i konventionen är särskilt aktuella för barn som misstänks vara utsatta för brott: Artikel 1. Artikel 2. Artikel 3. Artikel 12. Artikel 19. Artikel 34. Artikel 39. Ett barn det är varje människa under 18 år. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet skall barnet höras och barnets intresse ska komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras. Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar och andra vårdnadshavare. Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning. Lagstiftningen i Sverige ger goda förutsättningar för att utreda vålds- och sexualbrott mot barn snabbt och tar extra hänsyn till barns utsatta situation. Vid misstanke om att ett barn utsatts för brott ska förundersökningen bedrivas särskilt skyndsamt: om brottet riktats mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än sex månader. 7 Förundersökningen ska vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske och senast inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet. Såväl Rikspolisstyrelsen som Åklagarmyndigheten rekommenderar att ett första barnförhör hålls senast inom två veckor efter det att förundersökning inletts när man misstänker att ett barn utsatts för vålds eller sexualbrott. 8 Brott mot vuxna går före 7
8
9 Polis och åklagares hand läggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011 För tredje året i rad följer Rädda Barnen upp på vilket sätt polis och åklagare lever upp till lagens krav på att utreda misstänkt barnmisshandel inom 90 dagar. I den första granskningen (2009 års handläggningstider) konstaterade vi att hälften av förundersökningarna om misshandel eller grov misshandel mot barn under 15 år överskred tidsfristen. Tabell 1. Medelvärde och median för polis och åklagares handläggningstid vid misstänkt misshandel av barn År Antal inkomna brottsmisstankar Medelvärde handläggningstid Median handläggningstid Den genomsnittliga utredningstiden har sedan 2007 sjunkit från 140 till 90 dagar (se tabell 1). Medianen har sjunkit från 93 dagar 2007 till 62 dagar. Det är mycket positivt att handläggningstiden vid misstänkt barnmisshandel minskar i landet. De flesta åklagarkammare har förkortat sina handläggningstider eller behållit dem oförändrade. Men fortfarande har sju åklagarkammare en genomsnittlig handläggningstid på över 100 dagar. (Se tabell 2). Falun, den enda åklagarkammare i landet som har försämrat sitt resultat, har i särklass längst handläggningstider med ett medelvärde på 167 dagar och en median på 130 dagar. Alla utredningar ska enligt lag vara avslutade inom 90 dagar, men i Falun tog hälften av utredningarna längre tid än 130 dagar! Brott mot vuxna går före 9
10 Åklagarkammare med längst handläggningstider: Åklagarkammare Medelvärde i dagar Median i dagar Falun Sundsvall Malmö Eskilstuna Örebro Östersund Halmstad Samtidigt finns det åklagarkammare som visar att det är fullt möjligt att leva upp till lagens krav och utreda brott mot barn skyndsamt. De åklagarkammare som förkortat sina tidigare långa handläggningstider har gjort en stark insats. De har arbetat ikapp genom att utreda de brottsmisstankar som legat på hög och dessutom fått in allt fler nya brottsmisstankar varje år. Åklagarkammare med kortast handläggningstider: Åklagarkammare Medelvärde i dagar Median i dagar Gävle Helsingborg Kristianstad Kalmar City Göteborg Växjö Brott mot vuxna går före
11 Varför skyndsam handläggning? En lång handläggningstid innebär stora påfrestningar på barn och familj När brott mot barn polisanmäls innebär det ofta en stor kris för hela familjen. För föräldrarna kan det till exempel innebära vrede mot den som utsatt barnet, sorg över vad barnet utsatts för, oro för att barnet tagit skada och skuldkänslor över att inte ha kunnat skydda det. När någon i familjen är misstänkt blir det än mer komplicerat, misstankarna kan innebära separation och avbrutna relationer. För barnet känns väntan ofta mycket lång. Många barn beskriver hur allting stannar upp fram till dess att de får ett besked om det blir åtal eller inte. Skolgång, kamratrelationer och fritidsintressen blir lidande. En lång handläggningstid försämrar möjligheten att skydda barn Alla barn har rätt till en uppväxt utan våld. Våld mot barn är en stor riskfaktor vad gäller fysisk och psykisk ohälsa under hela livet. När ett barn är utsatt för brott av sin egen mamma eller pappa är det extra skyddslöst. Det innebär att skyddsåtgärder är en första prioritet. Andra insatser blir oftast verkningslösa om barnet fortsätter att utsättas för våld eller hot. För många av de barn Rädda Barnen kommer i kontakt med brister skyddet under utredningstiden. Det är inte ovanligt att en mängd olika utredningar och flera olika rättsprocesser pågår samtidigt. Alltför ofta saknas samordning. Under brottsutredningen händer det att nya anmälningar kommer in till socialtjänsten och polisen. Ofta pågår också familjerättsutredning och förhandlingar om umgänge och vårdnad. För barnen är det ofta obegripligt. Jag berättar och berättar men ingen tror mig. Får mammor slå barn? En pojke i förskoleåldern har berättat att hans mamma slår honom. Han är väldigt rädd för henne och vaknar av mardrömmar nästan varje natt. Han har berättat för många. För pappa, släktingar, sin lärare, sin terapeut och för polisen. Det har snart gått ett år sedan polisanmälan gjordes men inget beslut har fattats om åtal. Däremot har tingsrätten bestämt att han ska träffa sin mamma. Han vill inte och vaknar skrikande nästan varje natt av mardrömmar. Brott mot vuxna går före 11
12 En lång handläggningstid försämrar förtroendet för rättsväsendet och vuxenvärlden i stort - Jag kan förstå att man blir sen. Det förlåter man. Det blir jag också ibland. Men inte hur sen som helst. Om man säger att man ska bli klar på tre månader kan jag inte förlåta att det tar mer än ett år. Flicka som berättar att hon misshandlats av sin styvpappa. Det tog åtta månader innan hon hördes av polis och 16 månader innan beslut fattades i åtalsfrågan. 10 I exemplet ovan visste flickan att polisanmälan skett och när förhöret dröjde tänkte hon att polisen inte tyckte att det hon utsatts för var tillräckligt viktigt. Annars skulle de väl ha velat prata med henne? För ett barn känns väntetiden fram till dess att de ska få berätta för polisen oändligt lång. Den kan kännas för lång även när det bara tar ett par veckor mellan polisanmälan och förhör. Andra barn vet inte ens om att någon slagit larm och kontaktat polisen. En del av de barn vi träffar har aldrig fått möjlighet att berätta sin historia för någon utomstående: En flicka i förskoleålder är sent utvecklad och pratar inte så bra. En bekant till familjen polisanmäler att hon misshandlas av sin mamma. Det finns flera vittnen; pappan, syskon, bekanta och släktingar. Det tar nästan åtta månader innan något vittne hörs och långt över ett år innan beslut fattas i åtalsfrågan. Ingen myndighet frågar någonsin flickan om vad hon varit med om; varken polis, socialtjänst eller familjerätt. När ett barn blivit utsatt för våld av en vuxen i familjen har det ofta växt upp med dubbla budskap. De har fått höra att man inte får slåss men verkligheten har visat dem något annat. Ofta känner barn sig svikna även av de vuxna som inte reagerat eller satt stopp för våldet. - Jag sa åt henne att det sista hon ska göra är att prata med soc eller polisen. Det blir bara värre. En tonårsflicka har utsatts för misshandel i familjen och är väldigt besviken på att det dröjt så länge innan polisen hört henne. Nu berättar hon att en kompis blivit slagen av sin pappa. 12 Brott mot vuxna går före
13 En lång handläggningstid försämrar kvaliteten på utredningarna Brottsutredning, barnavårdsutredning och familjerättsutredning bygger grunden för möjligheten att skydda barn mot fortsatt våld. De hänger ihop. Om den första utredningen inte sköts, eller om samverkan inte fungerar riskeras barnets skydd. Orimligt långa väntetider hos en myndighet försvårar de andra utredningarna. I en förundersökning (brottsutredning) är tiden en oerhört viktig faktor. 11 Ju längre tiden går desto svårare är det att minnas vad som hänt både för det utsatta barnet och för vittnen. Långa handläggningstider kan i enstaka fall bero på att fallet är komplicerat och att de olika utredningsinsatserna tar tid. Men det vanligaste är att inga utredningsinsatser alls sker under väntetiden. När misstanke om misshandel uppstår behöver myndigheterna samråda och samplanera sina insatser. Annars finns en risk att myndigheternas utredningar och insatser motverkar och hindrar varandra. En god planering förhindrar att det sker. Oftast är det önskvärt att polisen hör barnet först, med möjlighet till medhörning där socialtjänst kan ställa kompletterande frågor och direkt göra en skyddsbedömning. Men när polisens barnförhör dröjer måste socialtjänsten göra sin skyddsbedömning ändå. 12 Det medför att socialtjänstens utredning kan försvåra brottsundersökningen t ex genom att en misstänkt förvarnas innan polisförhör. När en förälder är misstänkt för brott utser tingsrätten en särskild företrädare som övertar vissa av vårdnadshavarens uppgifter i brottsutredningen. Den särskilda företrädaren kan ge tillåtelse till barnförhör hos polisen och rättsmedicinsk undersökning. Barnet kan då hämtas in till barnförhör utan att en misstänkt förälder informeras i förväg, ofta i sällskap av t ex en lärare eller av dagispersonal. Den möjligheten finns inte i socialtjänstens barnavårdsutredning. Även om socialtjänsten sedan 2010 har möjlighet att samtala med barn utan vårdnadshavares godkännande innebär det i praktiken oftast att föräldrarna först tillfrågas om att barnet ska intervjuas även om de själva är misstänkta för brott. Barnet riskerar då att utsättas för olika former av påtryckningar. Hot, mutor eller vädjanden kan leda till att barnet inte berättar om det brott det utsatts för. Familjerättens utredningar är självständiga men en viktig del är den information som tas in från andra myndigheter. När det finns misstankar om brott mot barn är förundersökningen, en eventuell dom och barnavårdsutredningen viktiga informationskällor. Finns det brister i de andra utredningarna så blir också familjerättsutredningen sämre. Familjerätten avslutar sin utredning och föreslår växelvis boende och gemensam vårdnad för föräldrarna till en pojke. De uppgifter som mamman lämnat om att pappan misshandlat barnet avfärdas. Någon månad senare väcks åtal mot pappan om grov fridskränkning. Tingsrätten begär att hela familjerättsutredningen görs om. Brott mot vuxna går före 13
14 En lång handläggningstid omöjliggör eller försvårar behandlingsinsatser Erfarenheten från Rädda Barnen är att en lång utredningstid kraftigt försvårar barns möjligheter till rehabilitering. Barn har det i huvudet hela tiden och kommer aldrig ifrån det. En flicka på mellanstadiet har väntat över ett år på att beslut ska fattas i åtalsfrågan. Hon får frågan om vad hon vill säga till de som ansvarar för den långa väntetiden. Under väntetiden handlar behandlingen ibland enbart om hjälp att stå ut. Symtom hinner förvärras och bli kroniska innan beslut om åtal fattas eller rättegång hålls. Först när ett beslut eller en dom finns blir det möjligt för barnet att gå vidare. När åtal inte väcks innebär ett besked besvikelse men det är samtidigt något att förhålla sig till. Väntan är över. En fällande dom ger upprättelse, och innebär också att möjligheterna till skydd mot fortsatt misshandel förbättras. När det blir en fällande dom underlättar det oftast för barnet att gå vidare. Tyvärr är Rädda Barnens erfarenhet att alltför många BUP-mottagningar drar slutsatsen att svårig heterna i behandlingen är ett skäl att inte erbjuda barnet något stöd alls under utredningstiden: En flicka kommer till BUP efter det att hon hörts av polisen om misstänkt misshandel. BUP träffar henne vid två tillfällen och konstaterar en mycket pressande social situation, en mängd symtom och suicidtankar hos flickan. Man erbjuder ingen behandling innan utredningarna och rättsprocesserna är klara. Efter ett år pågår fortfarande rättsprocessen och hon har for tfarande inte fått hjälp. 14 Brott mot vuxna går före
15 Satsning som gett resultat men inte nått ända fram Under 2011 har Åklagarmyndigheten haft ett antal prioriterade områden som angavs i verksamhetsplanen. Det är ungdomsbrott, mängdbrott, brott mot barn, sexualbrott och våld i nära relationer. Under 2012 kommer Åklagarmyndigheten att fortsätta prioritera utvecklingsinsatser bland annat inom områdena brott mot barn, sexualbrott och våld i nära relationer. 13 I sin årsredovisning för 2011 lyfter Åklagarmyndigheten fram insatser som ska förbättra kvaliteten och effektiviteten i ärenden om brott mot barn: Ett ökat samarbete med polisen i syfte att ta fram bättre arbetsmetoder och att öka kvaliteten i förundersökningarna. Metodutvecklingsprojektet om arbetet med vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn. En tillsynsgranskning av enhetligheten i rättstillämpningen vid lagföring av våld mot barn har påbörjats och kommer att slutföras under Nätverksträffar för de åklagare som är relationsspecialister för att öka enhetligheten i rättstillämpningen och vara ett forum för att diskutera exempelvis metodutvecklingsfrågor. Från Rädda Barnens sida ser vi mycket positivt på de satsningar som görs från Åklagarmyndigheten. Men de har ännu inte gett tillräckliga resultat. Brott mot vuxna går före 15
16
17 Barnahus Rädda Barnen ser barnahus som en helhetslösning som innebär ökade förutsättningar för att barns rättigheter tillgodoses och för att utredningar bedrivs effektivt. 14 På barnahuset ska de olika myndigheter som samarbetar kring ett barn som misstänks vara utsatt för brott vara representerade. Målet är att barnet ska slippa att åka till flera olika lokaler och myndigheter och upprepa sin berättelse för många olika personer. Barnahuset ska vara inrett på ett sådant sätt att barn och tonåringar känner sig trygga och bekväma. Miljön ska vara anpassad efter deras behov. De olika myndighetsrepresentanterna samarbetar som ett team, men varje medlem av teamet är anställd av sin respektive myndighet, har sin egen sekretess och ansvarar för sin myndighetsutövning. Barnahuset har personal som ansvarar för samordning och bjuder in till samrådsmöten, samarbetsmöten och gemensamma utbildningar. De ansvariga myndigheterna formulerar målet med samverkan i barnahus så här: Målet för samverkan är att tillförsäkra barn som misstänks vara utsatta för brott rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Barnets bästa ska vara i fokus under processen. Det berörda barnet ska få information om åtgärder som berör honom eller henne, samt få tillfälle att uttrycka sin uppfattning och åsikter i den utsträckning och på det sätt som hans eller hennes mognad och utveckling medger. De utredningar som parallellt genomförs inom rättsväsendet och socialtjänsten ska inledas skyndsamt och bedrivas så snabbt som hänsynen till barnets och sakens komplexitet medger. Förundersökningen ska vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske. För utredningarna gäller lagstadgade tidsfrister. 15 När de professionella samlas under samma tak innebär det att förutsättningarna för samarbetet förbättras, men det krävs fortfarande stora ansträngningar för att samarbetet ska bli optimalt. Ett barnahus förändrar inte allt: Den kränkning som misshandel och övergrepp innebär är lika stark som tidigare. Men följderna kan mildras och man kan undvika att barn utsätts för nya kränkningar under själva rättsprocessen. Varje myndighet står fortfarande för sitt. Kvaliteten i myndigheternas arbete ändras i sig inte av barnahus. Men barnahus ger större möjlighet till metodutveckling och insyn från andra myndigheter och sätter fokus på brister och kan driva på förändring. Barnahus åtgärdar inte resursbrister eller felprioriteringar. Men det blir tydligt för alla inblandade när en myndighet inte tillsätter tillräckliga resurser för att fylla sina åtaganden. Barnahusutredningen 16 betonar att samverkan är nödvändigt för att hjälpa brottsutsatta barn och att barnahus är en lämplig form för sådant samarbete. På några få år har barnahusmodellen spridits till stora delar av landet. De första svenska barnahusen startade för fem år sedan. Idag (2012) finns minst 30 verksamheter i landet som strävar efter att arbeta enligt barnahusmodellen. Det är en positiv utveckling, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Alla barn som misstänks vara utsatta Brott mot vuxna går före 17
18 för brott måste få tillgång till barnahus och kvaliteten på barnahusen behöver bli ännu bättre. Få av barnahusen lever helt och hållet upp till Rädda Barnens definition av ett barnahus eller till de kriterier för barnahus som de ansvariga myndigheterna antog Brister som Rädda Barnen fortfarande ser gäller till exempel information till barnet, brottsutredningarnas kvalitet, tillgång till krisstöd och behandling samt läkarundersökningar. Särskilt slående är att villkoren för barn i olika kommuner och delar av Sverige skiljer sig åt på ett oacceptabelt sätt. Exemplen är många. Av de barn som utreddes för misstankar om våld eller sexuella övergrepp 2009 så blev många barn aldrig hörda alls av polisen. Skillnaderna över landet är enorma. I Göteborg hördes 84 % av barnen efter polisanmälan, i Sundsvall hördes enbart 33%. I Linköping hördes 71 % av kända misstänkta, i Malmö hördes enbart 40 %. I Sundsvall erbjöds 44 % av barnen en öppenvårdsinsats i samband med utredningen, i Norrköping bara 6 %. 17 Det finns många goda exempel på barn och familjer som får ett bra och professionellt bemötande när det finns misstankar om brott mot barnet. Men det finns också otaliga exempel på motsatsen. De stora skillnaderna mellan olika delar av Sverige belyser de orättvisor som drabbar många barn i Sverige idag. Barn har samma rättigheter oavsett var de råkar bo. Rättsprocessen när det gäller brott mot barn behöver förändras så att den blir en hjälpprocess för varje inblandat barn! 18 Brott mot vuxna går före
19 Rädda Barnens krav Det är helt oacceptabelt att misshandelsbrott mot barn i delar av landet prioriteras så lågt. Det strider både mot artikel 19 i FN:s konvention om barnets rättigheter och mot den svenska lagstiftningen. Barnahusutredningen som lämnades till regeringen i december visar att utvecklingen har gått framåt men att satsningen på barnahus på många håll fortfarande är otillräcklig. Utredningen lämnar också en rad kloka förslag. Rädda Barnen kräver att: Polis och åklagare följer den lagstiftning som finns och utreder brott mot barn skyndsamt. Samverkan mellan berörda myndigheter prioriteras för att säkerställa både ett bra bemötande av barnet och en hög kvalitet på förundersökningarna. Misstankar om brott mot barn utreds noggrant och barns rätt att komma till tals och få information tillgodoses. Alla barn i Sverige får tillgång till barnahus av god kvalitet. De lagändringar som Barnahusutredningen föreslår genomförs. Ett kunskapscentrum för våldsutsatta barn inrättas. Det får som uppgift att ansvara för certifiering, uppföljning och kvalitetssäkring av barnahusen och att erbjuda kompetensutveckling och fortbildning för de anställda. Brott mot vuxna går före 19
20 Tabell 2. Medelvärde för polis- och åklagares handläggningstid vid misstänkt misshandel av barn uppdelat per åklagarkammare. Median för polis- och åklagares handläggningstid vid misstänkt misshandel av barn 2011 uppdelat per åklagarkammare. Åklagarkammare Antal 2011 Medelvärde 2010 Medelvärde 2011 Median 2011 Falun Sundsvall Malmö Eskilstuna Örebro Östersund Halmstad Västerort Jönköping Västerås Norrort Norrköping Umeå Södertörn Söderort Borås Luleå Linköping Nyköping Uppsala Uddevalla Karlstad Skövde Södra Skåne Karlskrona Växjö Göteborg City Kalmar Kristianstad Helsingborg Gävle Riksenheten för polismål Hela landet 9, Brott mot vuxna går före
21 Fotnoter 1. Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta situationer finns i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. Där kan barn och familjer få stöd och behandling. Vi prioriterar de barn där samhällets stöd brister. 2. Landberg, Å. (2010). Brott mot vuxna går före. Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel Rädda Barnen. Landberg, Å. (2011). Brott mot vuxna går före - en uppföljning. Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel Rädda Barnen. 3. Barnombudsmannen. (2012). Signaler. Våld i nära relationer. Barn och ungdomar berättar. 4. Barnombudsmannen. (2012). Tid för rättvisa. En enkätstudie av åklagarkamrarnas handläggning av ärenden där barn misstänks vara utsatta för vålds- eller sexualbrott i nära relationer. 5. Åklagarmyndigheten.(2012). Årsredovisning Anna heter i själva verket något annat första stycket Förundersökningskungörelsen 8. Åklagarmyndigheten (2007). Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn. Handbok. och Rikspolisstyrelsen (2009). Brott i nära relationer. Handbok Källa: Åklagarmyndighetens analysenhet. 10. Det här exemplet är liksom flera andra hämtade från Landberg, Å. (2010). Brott mot vuxna går före. Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel Rädda Barnen. 11. Se till exempel: Diesen, C & Diesen, E. (2009). Övergrepp mot kvinnor och barn den rättsliga hanteringen. Norstedts Juridik. Åklagarmyndigheten.(2010) Tvångsmedelsanvändning och beslutsfrister m. m vid vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn. 12. Socialstyrelsen.(2006). Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser. 13. Åklagarmyndigheten.(2012). Årsredovisning Landberg, Å. (2009). Boken om Barnahus. Gothia förlag. 15. Rikspolisstyrelsen. (2009). Delredovisning av regeringsuppdrag avseende gemensamma nationella riktlinjer kring barn som misstänks vara utsatta för brott och kriterier för landets barnahus, s Kaldal, A. Diesen, C., Beije, J. & Diesen, E.F. (2010). Barnahusutredningen Jure Förlag. 17. Kaldal, A. Diesen, C., Beije, J. & Diesen, E.F. (2010). Barnahusutredningen Jure Förlag. 18. Kaldal, A. Diesen, C., Beije, J. & Diesen, E.F. (2010). Barnahusutredningen Jure Förlag. 19. Källa: Åklagarmyndighetens analysenhet Brott mot vuxna går före 21
22 22 Brott mot vuxna går före
23 Brott mot vuxna går före 23
24 Rädda Barnen Stockholm Tel: Vill du veta mer besök
Om man bor i rätt del av landet!
Om man bor i rätt del av landet! Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2013 Rädda Barnen ISBN: 978-91-7321-444-5 Författare:
Läs merBrott mot vuxna går före En uppföljning
Brott mot vuxna går före En uppföljning Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2010 Brott mot vuxna går före En uppföljning Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt
Läs merBrott mot vuxna går före. Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009
Brott mot vuxna går före Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige
Läs merGemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merBrott mot barn. Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden
Brott mot barn Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden 2015 Rädda Barnen Författare: Maria Schillaci och Karin Blomgren Foto: Mostphotos AB Barnen på bilderna har ingen
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merBROTT MOT BARN 2016 OCH 2017 RAPPORT NÄR FÖRUNDERSÖKNINGEN DRAR UT PÅ TIDEN BROTT MOT BARN 2016 OCH 2017 I SVERIGE RAPPORT
BROTT MOT BARN 2016 OCH 2017 RAPPORT 2018 -NÄR FÖRUNDERSÖKNINGEN DRAR UT PÅ TIDEN BROTT MOT BARN 2016 OCH 2017 I SVERIGE RAPPORT 2018 1 Innehåll Sammanfattning 3 Konsekvenser av en lång handläggningstid
Läs merBrott mot barn. Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden
Brott mot barn Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden 2015 Rädda Barnen Författare: Maria Schillaci och Karin Blomgren Foto: Mostphotos AB Barnen på bilderna har ingen
Läs merVilket skydd ger kontaktförbud?
Vilket skydd ger kontaktförbud? Disposition Vad är ett kontaktförbud? Olika former av kontaktförbud Åklagarens riskbedömning Partsinsyn, sekretess och kommunikation Redovisning av tillsynsrapport Åklagarmyndighetens
Läs merBarnahus i Jönköpings län
Barnahus i Jönköpings län Start våren 2014 Syfte med Barnahus En fysiskt och psykiskt trygg miljö. Myndigheterna/de vuxna kommer till barnet istället för tvärtom. Myndigheter med gemensamt mål. Ett gott
Läs merAnpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Läs merBROTT MOT BARN OM HUR VÅLDSUTSATTA BARN DRABBAS NÄR FÖRUNDERSÖKNINGEN DRAR UT PÅ TIDEN
BROTT MOT BARN OM HUR VÅLDSUTSATTA BARN DRABBAS NÄR FÖRUNDERSÖKNINGEN DRAR UT PÅ TIDEN 2016 Rädda Barnen Författare: Maria Schillaci och Karin Blomgren Foto: Pernilla Norström (omslag, sid 9, sid 26-27),
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och
Läs merAnsökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser
2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,
Läs merCarl Göran Svedin Linköpings Universitet. Åsa Landberg Rädda Barnen
Carl Göran Svedin Linköpings Universitet Åsa Landberg Rädda Barnen Historik Internationellt Little House Invigdes 1985 Tidigare rutiner : Våldförde sig på barns rättigheter Utredningarna genererade smärtfulla
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,
Läs merMarianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom
Läs merResande i sexuella övergrepp mot barn
Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE
Läs merAtt göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Läs merRiktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merSAMVERKANSAVTAL - Barnahus i Stockholm -
SAMVERKANSAVTAL - Barnahus i Stockholm - 1. Ingress Genom detta avtal regleras villkor och förutsättningar för samverkan mellan nedan angivna parter i Barnahuset i Stockholm ( Barnahuset ). All samverkan
Läs mer"Hur många vuxna tror på en unge egentligen???"
När samhället sviker barn som far illa Rapport 1 "Hur många vuxna tror på en unge egentligen???" en undersökning av ungas upplevelser av våld under uppväxten Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om åklagares jour- och beredskapstjänstgöring; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:5 Åklagarmyndigheten
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merSamverkansavtal avseende Bar nahus. Upprättat Reviderat
Samverkansavtal avseende Bar nahus Upprättat 2010-0 3-1 6 Reviderat 2014-09 - 25 2/8 Innehållsförteckning 1. Parter... 3 2. Avtalets omfattning... 3 3. Verksamheten i Barnahuset i Nyköping... 3 4. Målgrupp.
Läs merSamverkansavtal. Barnahus i Kronobergs län
Samverkansavtal Barnahus i Kronobergs län Polismyndigheten, Sverige Åklagarmyndigheten Förvaltningen Arbete och välfärd, Växjö kommun Socialförvaltningen, Ljungby kommun Socialförvaltningen, Markaryd kommun
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merExempel på organisering av psykosocialt krisstöd
Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merKarlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd
Läs merBarns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention
Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Läs merSkadestånd och Brottsskadeersättning
Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merVÅLDSUTS INOM HÄLSO - OCH SJUKVÅRDEN. Kritik och förslag från Rädda Barnen 2012
VÅLDSUTS VÅLDSUTS AT A T T A BARN INOM HÄLSO - OCH SJUKVÅRDEN Kritik och förslag från Rädda Barnen 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer
Läs merKort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
Läs merFN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot
FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merKursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07
Läs merHandlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer
Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merREMISSVAR Dnr 3.9:0508/15
REMISSVAR 2015-10-21 Dnr 3.9:0508/15 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtyck (SOU 2015:55) Inledning Barnombudsmannen välkomnar
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merUppdrag angående utvärdering av barnahus
Regeringsbeslut II:2 2018-01-11 S2018/00212/FST (delvis) Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag angående utvärdering av barnahus Regeringens beslut Regeringen beslutar att
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merFråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merFall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.
Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som
Läs meren fyrkantig himmel en film om barnmisshandel
en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merSocialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan.
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2011-05-30 Dnr 2133-2010 Sid 1 (6) Fråga om en socialnämnds skyldighet att göra en polisanmälan om misstänkt sexuellt övergrepp mot barn Bakgrund Den 16
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten
Läs merskyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande.
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.471-2013 2013-08-15 SDN 2013-08-29 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon:08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Läs merHandledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.
Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merPolicy: mot sexuella trakasserier
Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum
Läs merUppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt
Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merBarnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Läs merWorkshopledare Madeleine Sundell
Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merBrottsoffermyndigheten
Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merFörord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.
Samverkansrutiner Kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel ISSN 1103-8209, meddelande 2002:20 Text: Perarne Petersson Tryckt i 100 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport
Läs merVillig av Christina Wahldén
1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merFöräldrar och barn. information om gällande lagstiftning
Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merBarn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad
Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merTill dig som har anmält ett brott
6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till
Läs merSKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Läs merFöredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.
PM 2013:160 RVII (Dnr 001-1132/2013) Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande (Ds 2013:30) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 3 oktober 2013 Borgarrådsberedningen
Läs merKvinnors rätt till trygghet
Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns
Läs merFem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.
Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,
Läs merBakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn
Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting
Läs merEnkät om kränkningar och hot mot journalister
Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merLikabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten
Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas
Läs merHANDBOK OM GROOMING. Om sexuella övergrepp på internet
HANDBOK OM GROOMING Om sexuella övergrepp på internet Innehåll Förord 03 Vad är grooming? 04 Om sexuella övergrepp 05 Vad gör jag om mitt barn blivit utsatt? 06 Förundersökning 08 Målsägandebiträde 10
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merSamverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel
Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,
Läs mer