Brott mot vuxna. går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brott mot vuxna. går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011"

Transkript

1 Brott mot vuxna går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen Rädda Barnen ISBN: Författare: Åsa Landberg Omslagsfoto: Anna Fairbrass. Övriga foton: Thierry Foulun. Formgivning: Annelie Rehnström Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: Brott mot vuxna går före

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Rättigheter för barn som utsätts för våld... 7 Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel Varför skyndsam handläggning? Satsning som gett resultat men inte nått ända fram Barnahus Rädda Barnens krav Tabell Fotnoter Brott mot vuxna går före 3

4

5 Inledning Polisen vill inte hjälpa mig Så säger ett av de barn vi mötte på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer under Efter polisanmälan tog det ett halvår innan någon polis hade tid att intervjua den här flickan. Brottsmisstanken var våldtäkt mot barn. Barn som utsätts för våldsbrott är i en mycket utsatt situation. En lång utredningstid riskerar att få förödande konsekvenser, speciellt när en närstående är misstänkt. Informationen till barnen under väntetiden är ofta bristfällig eller helt obefintlig. Ett barn som berättat om misshandel och inte blir hörd upplever att ingen tar det på allvar. Risken är stor att barnet hunnit glömma och har svårt att berätta när det väl kallas till förhör. Under väntetiden har barnet ofta kontakt med den misstänkte och kan pressas eller mutas att ta tillbaka sin historia. För många barn innebär en fördröjd utredning också att beslut om vårdnad och umgänge fattas på ett bristfälligt beslutsunderlag. I värsta fall bidrar den långa utredningstiden till att barn fortsätter att utsättas för våld. Under 2009 prioriterade Rädda Barnen barn som utsatts för fysisk barnmisshandel i familjen på mottagningen i Stockholm. 1 Fler och fler fall av oacceptabelt långa handläggningstider hos polis och åklagare väckte vår uppmärksamhet. Vi beslutade oss då för att ta reda på om det var fler barn än de som vi träffade på vår mottagning som fick vänta alltför länge på att det brott de utsatts för skulle utredas. För tredje året i rad granskar Rädda Barnen därför polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel. När polisen får in en anmälan om våld eller övergrepp mot barn ska den utredas skyndsamt. Men våra tidigare kartläggningar har visat att polis och åklagare alltför ofta överskrider den lagstadgade tidsfristen. 2 Barnombudsmannen (BO) uppmärksammar i sin årsrapport för 2011 hur barn som utsatts för våld i nära relationer far illa av långa handläggningstider inom rättsväsendet. 3 I en enkätundersökning riktad till Åklagarmyndigheten visar det sig att endast en tredjedel av åklagarkamrarna alltid håller tidsfristen. 4 BO föreslår att man lagstiftar om ytterligare en tidsgräns. Det första förhöret ska ske senast inom två veckor efter det att förundersökningen har påbörjats eller övertagits av åklagare. Brott mot vuxna går före 5

6 I den här rapporten har vi huvudfokus på barn under 15 år där det finns uppgifter om misshandel, men bland de barn vi träffar är det vanligt med dubbel utsatthet. Samma barn kan ha blivit utsatt för flera olika vålds- eller sexualbrott, och skyndsam handläggning är viktigt vid alla typer av brott mot barn. Enligt Åklagarmyndigheten 5 utredde man 2011 drygt brottsmisstankar som gällde brott mot barn. Trots att handläggningstiderna i landet minskat de senaste åren och att tidsfristerna hålls på många håll fortsätter vi på Rädda Barnen att stöta på exempel där barn far mycket illa på grund av orimligt långa handläggningstider. Ett av de värsta exemplen från 2011 handlar om ett barn som misstänks vara utsatt för våldtäkt: Anna 6 berättar för skolkuratorn att hon utsatts för sexuella övergrepp av en vuxen man. Skolkuratorn anmäler genast till polis och socialtjänst. Polisen öppnar förundersökning om misstänkt våldtäkt av barn. Men sedan händer ingenting. Inte på länge. Först efter ett halvår kallas Anna till polisen för att berätta om vad som hänt. Anna förhörs två gånger. Efter sista för höret säger polisen att hon ska höra av sig. Men sedan blir det tyst igen. Länge. Det känns som mitt hjärta går sönder? Ett år efter polisanmälan hör en ny polis av sig. Den första är sjukskriven. Även åklagaren är ny. Anna kallas till förhör igen. Hon är arg och känner sig sviken, minnena från övergreppen väcks till liv igen. Mamma berättar att hon nattetid drömmer mardrömmar och skriker mannens namn och Nej, nej! Men både för Anna och hennes mamma är det ändå självklart att medverka i förhöret. De vill att mannen ska dömas. Mamman tänker mycket på att han kan ha utsatt andra barn under den tid som gått. Anna berättar för en ny polis. Det tar på krafterna men hon är lättad efteråt. Polisen frihetsberövar mannen. De lyssnade på mig! Jag tackar Gud att de lyssnar! Efter ett par dagar släpps mannen. Anna hörs ytterligare en gång. Polisen förklarar att de antagligen inte kan väcka åtal. Det finns inga bevis annat än Annas berättelse. Och det har gått så lång tid att det är svårt att samla bevis. Anna blir förtvivlad. Polisen vill inte hjälpa mig... Någon vecka efter det sista förhöret får Anna besked om att inget åtal väcks. För Anna väcks och släcks hoppet att den som utsatt henne för övergrepp ska fällas gång på gång. Det är grymt. Och varje gång hon berättar väcks minnena och symtomen kommer tillbaka. 6 Brott mot vuxna går före

7 Rättigheter för barn som utsätts för våld FN:s konvention om barnets rättigheter gäller för alla barn i Sverige. Några av artiklarna i konventionen är särskilt aktuella för barn som misstänks vara utsatta för brott: Artikel 1. Artikel 2. Artikel 3. Artikel 12. Artikel 19. Artikel 34. Artikel 39. Ett barn det är varje människa under 18 år. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet skall barnet höras och barnets intresse ska komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras. Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar och andra vårdnadshavare. Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning. Lagstiftningen i Sverige ger goda förutsättningar för att utreda vålds- och sexualbrott mot barn snabbt och tar extra hänsyn till barns utsatta situation. Vid misstanke om att ett barn utsatts för brott ska förundersökningen bedrivas särskilt skyndsamt: om brottet riktats mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än sex månader. 7 Förundersökningen ska vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske och senast inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet. Såväl Rikspolisstyrelsen som Åklagarmyndigheten rekommenderar att ett första barnförhör hålls senast inom två veckor efter det att förundersökning inletts när man misstänker att ett barn utsatts för vålds eller sexualbrott. 8 Brott mot vuxna går före 7

8

9 Polis och åklagares hand läggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011 För tredje året i rad följer Rädda Barnen upp på vilket sätt polis och åklagare lever upp till lagens krav på att utreda misstänkt barnmisshandel inom 90 dagar. I den första granskningen (2009 års handläggningstider) konstaterade vi att hälften av förundersökningarna om misshandel eller grov misshandel mot barn under 15 år överskred tidsfristen. Tabell 1. Medelvärde och median för polis och åklagares handläggningstid vid misstänkt misshandel av barn År Antal inkomna brottsmisstankar Medelvärde handläggningstid Median handläggningstid Den genomsnittliga utredningstiden har sedan 2007 sjunkit från 140 till 90 dagar (se tabell 1). Medianen har sjunkit från 93 dagar 2007 till 62 dagar. Det är mycket positivt att handläggningstiden vid misstänkt barnmisshandel minskar i landet. De flesta åklagarkammare har förkortat sina handläggningstider eller behållit dem oförändrade. Men fortfarande har sju åklagarkammare en genomsnittlig handläggningstid på över 100 dagar. (Se tabell 2). Falun, den enda åklagarkammare i landet som har försämrat sitt resultat, har i särklass längst handläggningstider med ett medelvärde på 167 dagar och en median på 130 dagar. Alla utredningar ska enligt lag vara avslutade inom 90 dagar, men i Falun tog hälften av utredningarna längre tid än 130 dagar! Brott mot vuxna går före 9

10 Åklagarkammare med längst handläggningstider: Åklagarkammare Medelvärde i dagar Median i dagar Falun Sundsvall Malmö Eskilstuna Örebro Östersund Halmstad Samtidigt finns det åklagarkammare som visar att det är fullt möjligt att leva upp till lagens krav och utreda brott mot barn skyndsamt. De åklagarkammare som förkortat sina tidigare långa handläggningstider har gjort en stark insats. De har arbetat ikapp genom att utreda de brottsmisstankar som legat på hög och dessutom fått in allt fler nya brottsmisstankar varje år. Åklagarkammare med kortast handläggningstider: Åklagarkammare Medelvärde i dagar Median i dagar Gävle Helsingborg Kristianstad Kalmar City Göteborg Växjö Brott mot vuxna går före

11 Varför skyndsam handläggning? En lång handläggningstid innebär stora påfrestningar på barn och familj När brott mot barn polisanmäls innebär det ofta en stor kris för hela familjen. För föräldrarna kan det till exempel innebära vrede mot den som utsatt barnet, sorg över vad barnet utsatts för, oro för att barnet tagit skada och skuldkänslor över att inte ha kunnat skydda det. När någon i familjen är misstänkt blir det än mer komplicerat, misstankarna kan innebära separation och avbrutna relationer. För barnet känns väntan ofta mycket lång. Många barn beskriver hur allting stannar upp fram till dess att de får ett besked om det blir åtal eller inte. Skolgång, kamratrelationer och fritidsintressen blir lidande. En lång handläggningstid försämrar möjligheten att skydda barn Alla barn har rätt till en uppväxt utan våld. Våld mot barn är en stor riskfaktor vad gäller fysisk och psykisk ohälsa under hela livet. När ett barn är utsatt för brott av sin egen mamma eller pappa är det extra skyddslöst. Det innebär att skyddsåtgärder är en första prioritet. Andra insatser blir oftast verkningslösa om barnet fortsätter att utsättas för våld eller hot. För många av de barn Rädda Barnen kommer i kontakt med brister skyddet under utredningstiden. Det är inte ovanligt att en mängd olika utredningar och flera olika rättsprocesser pågår samtidigt. Alltför ofta saknas samordning. Under brottsutredningen händer det att nya anmälningar kommer in till socialtjänsten och polisen. Ofta pågår också familjerättsutredning och förhandlingar om umgänge och vårdnad. För barnen är det ofta obegripligt. Jag berättar och berättar men ingen tror mig. Får mammor slå barn? En pojke i förskoleåldern har berättat att hans mamma slår honom. Han är väldigt rädd för henne och vaknar av mardrömmar nästan varje natt. Han har berättat för många. För pappa, släktingar, sin lärare, sin terapeut och för polisen. Det har snart gått ett år sedan polisanmälan gjordes men inget beslut har fattats om åtal. Däremot har tingsrätten bestämt att han ska träffa sin mamma. Han vill inte och vaknar skrikande nästan varje natt av mardrömmar. Brott mot vuxna går före 11

12 En lång handläggningstid försämrar förtroendet för rättsväsendet och vuxenvärlden i stort - Jag kan förstå att man blir sen. Det förlåter man. Det blir jag också ibland. Men inte hur sen som helst. Om man säger att man ska bli klar på tre månader kan jag inte förlåta att det tar mer än ett år. Flicka som berättar att hon misshandlats av sin styvpappa. Det tog åtta månader innan hon hördes av polis och 16 månader innan beslut fattades i åtalsfrågan. 10 I exemplet ovan visste flickan att polisanmälan skett och när förhöret dröjde tänkte hon att polisen inte tyckte att det hon utsatts för var tillräckligt viktigt. Annars skulle de väl ha velat prata med henne? För ett barn känns väntetiden fram till dess att de ska få berätta för polisen oändligt lång. Den kan kännas för lång även när det bara tar ett par veckor mellan polisanmälan och förhör. Andra barn vet inte ens om att någon slagit larm och kontaktat polisen. En del av de barn vi träffar har aldrig fått möjlighet att berätta sin historia för någon utomstående: En flicka i förskoleålder är sent utvecklad och pratar inte så bra. En bekant till familjen polisanmäler att hon misshandlas av sin mamma. Det finns flera vittnen; pappan, syskon, bekanta och släktingar. Det tar nästan åtta månader innan något vittne hörs och långt över ett år innan beslut fattas i åtalsfrågan. Ingen myndighet frågar någonsin flickan om vad hon varit med om; varken polis, socialtjänst eller familjerätt. När ett barn blivit utsatt för våld av en vuxen i familjen har det ofta växt upp med dubbla budskap. De har fått höra att man inte får slåss men verkligheten har visat dem något annat. Ofta känner barn sig svikna även av de vuxna som inte reagerat eller satt stopp för våldet. - Jag sa åt henne att det sista hon ska göra är att prata med soc eller polisen. Det blir bara värre. En tonårsflicka har utsatts för misshandel i familjen och är väldigt besviken på att det dröjt så länge innan polisen hört henne. Nu berättar hon att en kompis blivit slagen av sin pappa. 12 Brott mot vuxna går före

13 En lång handläggningstid försämrar kvaliteten på utredningarna Brottsutredning, barnavårdsutredning och familjerättsutredning bygger grunden för möjligheten att skydda barn mot fortsatt våld. De hänger ihop. Om den första utredningen inte sköts, eller om samverkan inte fungerar riskeras barnets skydd. Orimligt långa väntetider hos en myndighet försvårar de andra utredningarna. I en förundersökning (brottsutredning) är tiden en oerhört viktig faktor. 11 Ju längre tiden går desto svårare är det att minnas vad som hänt både för det utsatta barnet och för vittnen. Långa handläggningstider kan i enstaka fall bero på att fallet är komplicerat och att de olika utredningsinsatserna tar tid. Men det vanligaste är att inga utredningsinsatser alls sker under väntetiden. När misstanke om misshandel uppstår behöver myndigheterna samråda och samplanera sina insatser. Annars finns en risk att myndigheternas utredningar och insatser motverkar och hindrar varandra. En god planering förhindrar att det sker. Oftast är det önskvärt att polisen hör barnet först, med möjlighet till medhörning där socialtjänst kan ställa kompletterande frågor och direkt göra en skyddsbedömning. Men när polisens barnförhör dröjer måste socialtjänsten göra sin skyddsbedömning ändå. 12 Det medför att socialtjänstens utredning kan försvåra brottsundersökningen t ex genom att en misstänkt förvarnas innan polisförhör. När en förälder är misstänkt för brott utser tingsrätten en särskild företrädare som övertar vissa av vårdnadshavarens uppgifter i brottsutredningen. Den särskilda företrädaren kan ge tillåtelse till barnförhör hos polisen och rättsmedicinsk undersökning. Barnet kan då hämtas in till barnförhör utan att en misstänkt förälder informeras i förväg, ofta i sällskap av t ex en lärare eller av dagispersonal. Den möjligheten finns inte i socialtjänstens barnavårdsutredning. Även om socialtjänsten sedan 2010 har möjlighet att samtala med barn utan vårdnadshavares godkännande innebär det i praktiken oftast att föräldrarna först tillfrågas om att barnet ska intervjuas även om de själva är misstänkta för brott. Barnet riskerar då att utsättas för olika former av påtryckningar. Hot, mutor eller vädjanden kan leda till att barnet inte berättar om det brott det utsatts för. Familjerättens utredningar är självständiga men en viktig del är den information som tas in från andra myndigheter. När det finns misstankar om brott mot barn är förundersökningen, en eventuell dom och barnavårdsutredningen viktiga informationskällor. Finns det brister i de andra utredningarna så blir också familjerättsutredningen sämre. Familjerätten avslutar sin utredning och föreslår växelvis boende och gemensam vårdnad för föräldrarna till en pojke. De uppgifter som mamman lämnat om att pappan misshandlat barnet avfärdas. Någon månad senare väcks åtal mot pappan om grov fridskränkning. Tingsrätten begär att hela familjerättsutredningen görs om. Brott mot vuxna går före 13

14 En lång handläggningstid omöjliggör eller försvårar behandlingsinsatser Erfarenheten från Rädda Barnen är att en lång utredningstid kraftigt försvårar barns möjligheter till rehabilitering. Barn har det i huvudet hela tiden och kommer aldrig ifrån det. En flicka på mellanstadiet har väntat över ett år på att beslut ska fattas i åtalsfrågan. Hon får frågan om vad hon vill säga till de som ansvarar för den långa väntetiden. Under väntetiden handlar behandlingen ibland enbart om hjälp att stå ut. Symtom hinner förvärras och bli kroniska innan beslut om åtal fattas eller rättegång hålls. Först när ett beslut eller en dom finns blir det möjligt för barnet att gå vidare. När åtal inte väcks innebär ett besked besvikelse men det är samtidigt något att förhålla sig till. Väntan är över. En fällande dom ger upprättelse, och innebär också att möjligheterna till skydd mot fortsatt misshandel förbättras. När det blir en fällande dom underlättar det oftast för barnet att gå vidare. Tyvärr är Rädda Barnens erfarenhet att alltför många BUP-mottagningar drar slutsatsen att svårig heterna i behandlingen är ett skäl att inte erbjuda barnet något stöd alls under utredningstiden: En flicka kommer till BUP efter det att hon hörts av polisen om misstänkt misshandel. BUP träffar henne vid två tillfällen och konstaterar en mycket pressande social situation, en mängd symtom och suicidtankar hos flickan. Man erbjuder ingen behandling innan utredningarna och rättsprocesserna är klara. Efter ett år pågår fortfarande rättsprocessen och hon har for tfarande inte fått hjälp. 14 Brott mot vuxna går före

15 Satsning som gett resultat men inte nått ända fram Under 2011 har Åklagarmyndigheten haft ett antal prioriterade områden som angavs i verksamhetsplanen. Det är ungdomsbrott, mängdbrott, brott mot barn, sexualbrott och våld i nära relationer. Under 2012 kommer Åklagarmyndigheten att fortsätta prioritera utvecklingsinsatser bland annat inom områdena brott mot barn, sexualbrott och våld i nära relationer. 13 I sin årsredovisning för 2011 lyfter Åklagarmyndigheten fram insatser som ska förbättra kvaliteten och effektiviteten i ärenden om brott mot barn: Ett ökat samarbete med polisen i syfte att ta fram bättre arbetsmetoder och att öka kvaliteten i förundersökningarna. Metodutvecklingsprojektet om arbetet med vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn. En tillsynsgranskning av enhetligheten i rättstillämpningen vid lagföring av våld mot barn har påbörjats och kommer att slutföras under Nätverksträffar för de åklagare som är relationsspecialister för att öka enhetligheten i rättstillämpningen och vara ett forum för att diskutera exempelvis metodutvecklingsfrågor. Från Rädda Barnens sida ser vi mycket positivt på de satsningar som görs från Åklagarmyndigheten. Men de har ännu inte gett tillräckliga resultat. Brott mot vuxna går före 15

16

17 Barnahus Rädda Barnen ser barnahus som en helhetslösning som innebär ökade förutsättningar för att barns rättigheter tillgodoses och för att utredningar bedrivs effektivt. 14 På barnahuset ska de olika myndigheter som samarbetar kring ett barn som misstänks vara utsatt för brott vara representerade. Målet är att barnet ska slippa att åka till flera olika lokaler och myndigheter och upprepa sin berättelse för många olika personer. Barnahuset ska vara inrett på ett sådant sätt att barn och tonåringar känner sig trygga och bekväma. Miljön ska vara anpassad efter deras behov. De olika myndighetsrepresentanterna samarbetar som ett team, men varje medlem av teamet är anställd av sin respektive myndighet, har sin egen sekretess och ansvarar för sin myndighetsutövning. Barnahuset har personal som ansvarar för samordning och bjuder in till samrådsmöten, samarbetsmöten och gemensamma utbildningar. De ansvariga myndigheterna formulerar målet med samverkan i barnahus så här: Målet för samverkan är att tillförsäkra barn som misstänks vara utsatta för brott rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Barnets bästa ska vara i fokus under processen. Det berörda barnet ska få information om åtgärder som berör honom eller henne, samt få tillfälle att uttrycka sin uppfattning och åsikter i den utsträckning och på det sätt som hans eller hennes mognad och utveckling medger. De utredningar som parallellt genomförs inom rättsväsendet och socialtjänsten ska inledas skyndsamt och bedrivas så snabbt som hänsynen till barnets och sakens komplexitet medger. Förundersökningen ska vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske. För utredningarna gäller lagstadgade tidsfrister. 15 När de professionella samlas under samma tak innebär det att förutsättningarna för samarbetet förbättras, men det krävs fortfarande stora ansträngningar för att samarbetet ska bli optimalt. Ett barnahus förändrar inte allt: Den kränkning som misshandel och övergrepp innebär är lika stark som tidigare. Men följderna kan mildras och man kan undvika att barn utsätts för nya kränkningar under själva rättsprocessen. Varje myndighet står fortfarande för sitt. Kvaliteten i myndigheternas arbete ändras i sig inte av barnahus. Men barnahus ger större möjlighet till metodutveckling och insyn från andra myndigheter och sätter fokus på brister och kan driva på förändring. Barnahus åtgärdar inte resursbrister eller felprioriteringar. Men det blir tydligt för alla inblandade när en myndighet inte tillsätter tillräckliga resurser för att fylla sina åtaganden. Barnahusutredningen 16 betonar att samverkan är nödvändigt för att hjälpa brottsutsatta barn och att barnahus är en lämplig form för sådant samarbete. På några få år har barnahusmodellen spridits till stora delar av landet. De första svenska barnahusen startade för fem år sedan. Idag (2012) finns minst 30 verksamheter i landet som strävar efter att arbeta enligt barnahusmodellen. Det är en positiv utveckling, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Alla barn som misstänks vara utsatta Brott mot vuxna går före 17

18 för brott måste få tillgång till barnahus och kvaliteten på barnahusen behöver bli ännu bättre. Få av barnahusen lever helt och hållet upp till Rädda Barnens definition av ett barnahus eller till de kriterier för barnahus som de ansvariga myndigheterna antog Brister som Rädda Barnen fortfarande ser gäller till exempel information till barnet, brottsutredningarnas kvalitet, tillgång till krisstöd och behandling samt läkarundersökningar. Särskilt slående är att villkoren för barn i olika kommuner och delar av Sverige skiljer sig åt på ett oacceptabelt sätt. Exemplen är många. Av de barn som utreddes för misstankar om våld eller sexuella övergrepp 2009 så blev många barn aldrig hörda alls av polisen. Skillnaderna över landet är enorma. I Göteborg hördes 84 % av barnen efter polisanmälan, i Sundsvall hördes enbart 33%. I Linköping hördes 71 % av kända misstänkta, i Malmö hördes enbart 40 %. I Sundsvall erbjöds 44 % av barnen en öppenvårdsinsats i samband med utredningen, i Norrköping bara 6 %. 17 Det finns många goda exempel på barn och familjer som får ett bra och professionellt bemötande när det finns misstankar om brott mot barnet. Men det finns också otaliga exempel på motsatsen. De stora skillnaderna mellan olika delar av Sverige belyser de orättvisor som drabbar många barn i Sverige idag. Barn har samma rättigheter oavsett var de råkar bo. Rättsprocessen när det gäller brott mot barn behöver förändras så att den blir en hjälpprocess för varje inblandat barn! 18 Brott mot vuxna går före

19 Rädda Barnens krav Det är helt oacceptabelt att misshandelsbrott mot barn i delar av landet prioriteras så lågt. Det strider både mot artikel 19 i FN:s konvention om barnets rättigheter och mot den svenska lagstiftningen. Barnahusutredningen som lämnades till regeringen i december visar att utvecklingen har gått framåt men att satsningen på barnahus på många håll fortfarande är otillräcklig. Utredningen lämnar också en rad kloka förslag. Rädda Barnen kräver att: Polis och åklagare följer den lagstiftning som finns och utreder brott mot barn skyndsamt. Samverkan mellan berörda myndigheter prioriteras för att säkerställa både ett bra bemötande av barnet och en hög kvalitet på förundersökningarna. Misstankar om brott mot barn utreds noggrant och barns rätt att komma till tals och få information tillgodoses. Alla barn i Sverige får tillgång till barnahus av god kvalitet. De lagändringar som Barnahusutredningen föreslår genomförs. Ett kunskapscentrum för våldsutsatta barn inrättas. Det får som uppgift att ansvara för certifiering, uppföljning och kvalitetssäkring av barnahusen och att erbjuda kompetensutveckling och fortbildning för de anställda. Brott mot vuxna går före 19

20 Tabell 2. Medelvärde för polis- och åklagares handläggningstid vid misstänkt misshandel av barn uppdelat per åklagarkammare. Median för polis- och åklagares handläggningstid vid misstänkt misshandel av barn 2011 uppdelat per åklagarkammare. Åklagarkammare Antal 2011 Medelvärde 2010 Medelvärde 2011 Median 2011 Falun Sundsvall Malmö Eskilstuna Örebro Östersund Halmstad Västerort Jönköping Västerås Norrort Norrköping Umeå Södertörn Söderort Borås Luleå Linköping Nyköping Uppsala Uddevalla Karlstad Skövde Södra Skåne Karlskrona Växjö Göteborg City Kalmar Kristianstad Helsingborg Gävle Riksenheten för polismål Hela landet 9, Brott mot vuxna går före

21 Fotnoter 1. Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta situationer finns i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. Där kan barn och familjer få stöd och behandling. Vi prioriterar de barn där samhällets stöd brister. 2. Landberg, Å. (2010). Brott mot vuxna går före. Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel Rädda Barnen. Landberg, Å. (2011). Brott mot vuxna går före - en uppföljning. Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel Rädda Barnen. 3. Barnombudsmannen. (2012). Signaler. Våld i nära relationer. Barn och ungdomar berättar. 4. Barnombudsmannen. (2012). Tid för rättvisa. En enkätstudie av åklagarkamrarnas handläggning av ärenden där barn misstänks vara utsatta för vålds- eller sexualbrott i nära relationer. 5. Åklagarmyndigheten.(2012). Årsredovisning Anna heter i själva verket något annat första stycket Förundersökningskungörelsen 8. Åklagarmyndigheten (2007). Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn. Handbok. och Rikspolisstyrelsen (2009). Brott i nära relationer. Handbok Källa: Åklagarmyndighetens analysenhet. 10. Det här exemplet är liksom flera andra hämtade från Landberg, Å. (2010). Brott mot vuxna går före. Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel Rädda Barnen. 11. Se till exempel: Diesen, C & Diesen, E. (2009). Övergrepp mot kvinnor och barn den rättsliga hanteringen. Norstedts Juridik. Åklagarmyndigheten.(2010) Tvångsmedelsanvändning och beslutsfrister m. m vid vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn. 12. Socialstyrelsen.(2006). Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser. 13. Åklagarmyndigheten.(2012). Årsredovisning Landberg, Å. (2009). Boken om Barnahus. Gothia förlag. 15. Rikspolisstyrelsen. (2009). Delredovisning av regeringsuppdrag avseende gemensamma nationella riktlinjer kring barn som misstänks vara utsatta för brott och kriterier för landets barnahus, s Kaldal, A. Diesen, C., Beije, J. & Diesen, E.F. (2010). Barnahusutredningen Jure Förlag. 17. Kaldal, A. Diesen, C., Beije, J. & Diesen, E.F. (2010). Barnahusutredningen Jure Förlag. 18. Kaldal, A. Diesen, C., Beije, J. & Diesen, E.F. (2010). Barnahusutredningen Jure Förlag. 19. Källa: Åklagarmyndighetens analysenhet Brott mot vuxna går före 21

22 22 Brott mot vuxna går före

23 Brott mot vuxna går före 23

24 Rädda Barnen Stockholm Tel: Vill du veta mer besök

Om man bor i rätt del av landet!

Om man bor i rätt del av landet! Om man bor i rätt del av landet! Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2013 Rädda Barnen ISBN: 978-91-7321-444-5 Författare:

Läs mer

Brott mot vuxna går före En uppföljning

Brott mot vuxna går före En uppföljning Brott mot vuxna går före En uppföljning Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2010 Brott mot vuxna går före En uppföljning Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt

Läs mer

Brott mot vuxna går före. Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009

Brott mot vuxna går före. Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009 Brott mot vuxna går före Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Brott mot barn. Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden

Brott mot barn. Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden Brott mot barn Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden 2015 Rädda Barnen Författare: Maria Schillaci och Karin Blomgren Foto: Mostphotos AB Barnen på bilderna har ingen

Läs mer

Brott mot barn. Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden

Brott mot barn. Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden Brott mot barn Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden 2015 Rädda Barnen Författare: Maria Schillaci och Karin Blomgren Foto: Mostphotos AB Barnen på bilderna har ingen

Läs mer

Vilket skydd ger kontaktförbud?

Vilket skydd ger kontaktförbud? Vilket skydd ger kontaktförbud? Disposition Vad är ett kontaktförbud? Olika former av kontaktförbud Åklagarens riskbedömning Partsinsyn, sekretess och kommunikation Redovisning av tillsynsrapport Åklagarmyndighetens

Läs mer

Barnahus i Jönköpings län

Barnahus i Jönköpings län Barnahus i Jönköpings län Start våren 2014 Syfte med Barnahus En fysiskt och psykiskt trygg miljö. Myndigheterna/de vuxna kommer till barnet istället för tvärtom. Myndigheter med gemensamt mål. Ett gott

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

BROTT MOT BARN OM HUR VÅLDSUTSATTA BARN DRABBAS NÄR FÖRUNDERSÖKNINGEN DRAR UT PÅ TIDEN

BROTT MOT BARN OM HUR VÅLDSUTSATTA BARN DRABBAS NÄR FÖRUNDERSÖKNINGEN DRAR UT PÅ TIDEN BROTT MOT BARN OM HUR VÅLDSUTSATTA BARN DRABBAS NÄR FÖRUNDERSÖKNINGEN DRAR UT PÅ TIDEN 2016 Rädda Barnen Författare: Maria Schillaci och Karin Blomgren Foto: Pernilla Norström (omslag, sid 9, sid 26-27),

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Carl Göran Svedin Linköpings Universitet. Åsa Landberg Rädda Barnen

Carl Göran Svedin Linköpings Universitet. Åsa Landberg Rädda Barnen Carl Göran Svedin Linköpings Universitet Åsa Landberg Rädda Barnen Historik Internationellt Little House Invigdes 1985 Tidigare rutiner : Våldförde sig på barns rättigheter Utredningarna genererade smärtfulla

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott

Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om åklagares jour- och beredskapstjänstgöring; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:5 Åklagarmyndigheten

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Samverkansavtal. Barnahus i Kronobergs län

Samverkansavtal. Barnahus i Kronobergs län Samverkansavtal Barnahus i Kronobergs län Polismyndigheten, Sverige Åklagarmyndigheten Förvaltningen Arbete och välfärd, Växjö kommun Socialförvaltningen, Ljungby kommun Socialförvaltningen, Markaryd kommun

Läs mer

"Hur många vuxna tror på en unge egentligen???"

Hur många vuxna tror på en unge egentligen??? När samhället sviker barn som far illa Rapport 1 "Hur många vuxna tror på en unge egentligen???" en undersökning av ungas upplevelser av våld under uppväxten Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

VÅLDSUTS INOM HÄLSO - OCH SJUKVÅRDEN. Kritik och förslag från Rädda Barnen 2012

VÅLDSUTS INOM HÄLSO - OCH SJUKVÅRDEN. Kritik och förslag från Rädda Barnen 2012 VÅLDSUTS VÅLDSUTS AT A T T A BARN INOM HÄLSO - OCH SJUKVÅRDEN Kritik och förslag från Rädda Barnen 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande.

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande. RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.471-2013 2013-08-15 SDN 2013-08-29 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon:08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15 REMISSVAR 2015-10-21 Dnr 3.9:0508/15 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtyck (SOU 2015:55) Inledning Barnombudsmannen välkomnar

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Anmäl vid misstanke om barn far illa

Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande. PM 2013:160 RVII (Dnr 001-1132/2013) Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande (Ds 2013:30) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 3 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Socialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan.

Socialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan. BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2011-05-30 Dnr 2133-2010 Sid 1 (6) Fråga om en socialnämnds skyldighet att göra en polisanmälan om misstänkt sexuellt övergrepp mot barn Bakgrund Den 16

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02. Samverkansrutiner Kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel ISSN 1103-8209, meddelande 2002:20 Text: Perarne Petersson Tryckt i 100 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br 2012:01 Tid för rättvisa

Barnombudsmannen rapporterar br 2012:01 Tid för rättvisa Barnombudsmannen rapporterar br 2012:01 Tid för rättvisa En enkätstudie av åklagarkamrarnas handläggning av ärenden där barn misstänks vara utsatta för vålds- eller sexualbrott i nära relationer Barnombudsmannen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

barnmisshandel Detta borde alla veta om Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta

barnmisshandel Detta borde alla veta om Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Detta borde alla veta om Rädda Barnen 107 88 Stockholm Tel: 08-698 90 00 Fax:

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

EFTER BARNFÖRHÖRET. en modell för att ge stöd och information till barn och föräldrar vid misstanke om barnmisshandel.

EFTER BARNFÖRHÖRET. en modell för att ge stöd och information till barn och föräldrar vid misstanke om barnmisshandel. EFTER BARNFÖRHÖRET en modell för att ge stöd och information till barn och föräldrar vid misstanke om barnmisshandel. Hans Elfström, Åsa Landberg och Gerd Olofsson INNEHÅLL Inledning....4 Intervju med

Läs mer

Det svåraste som finns

Det svåraste som finns Barnombudsmannen rapporterar br2006:02 Det svåraste som finns Åklagares hantering av misstänkta brott mot de yngsta barnen Barn har en grundläggande rättighet enligt barnkonventionen att skyddas mot alla

Läs mer

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Kansliet. Susann Swärd

Kansliet. Susann Swärd 2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer