Hillsongkonferens i Stockholm

Transkript

1 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Hillsongkonferens i Stockholm Ett gäng ungdomar deltog och inspirerades sid 3 Jultraditionerna måste leva sid 4 En forskares trosbekännelse sid 7 Vad hände med Missio Helsinki? sid 6

2 2 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Julfrid! Ledaren Hur skall vi finna den rätta julfriden mitt i julruschen med alla de krav vi ställer på oss själva? Julkommersen med reklam som droppar in via postluckan eller via nätet gör oss stressade. Många av oss kämpar dessutom med för mycket arbete och egna och andras stora förväntningar just inför julen. Hur skall vi frigöra oss från kraven och hur får vi tag på den rätta friden som varar längre än till julannandagen? Jag tror att Gud denna jul har fridens tankar för dig och mig. Julens profet Jesaja talar om Jesus som den verkliga Fridsfursten. Det är många furstar och kungar som under historiens lopp lovat fred och frid åt folken. Men ingen mänsklig furste har varit mäktig nog att skapa en frid som varar. Idag finns det länder som har religionen som en del av sin nationella identitet. Men det här betyder inte att allt är bra. Det är inte fred och frid i dessa länder. Detta ser vi just nu i Mellanöstern, där den ena konflikten avlöser den andra. Men en dag skall Fridsfursten skapa fred också mellan folken. När vi talar om julfrid så uppfattar vi ordet på olika sätt. Någon tänker säkert på stillhet och vila, lugn och ro och det är ju också en del av julfriden. Men julfrid är något mera. Det handlar om frid i vårt inre. Det är tungt att bära på ett dåligt samvete på grund alla våra försummelser mot våra närmaste. Eller allt det som vi borde ha hunnit med men inte klarat av. Någon frågar sig: Varför har jag inte gjort mera under året som gått? Någon kanske kämpar med sjukdomar och motgångar och undrar om det är Guds straff över oss, men det är en missuppfattning. Till oss kommer Jesus, Fridsfursten, han som kom som barnet i krubban. Han kommer nu för att lösa oss från allt som binder oss. Jesaja skriver om Jesus: Ty deras bördors ok, deras skuldrors gissel och deras plågares stav bryter du sönder. Låt oss denna adventstid inför Gud bekänna våra tillkortakommanden, våra försummelser, vår nöd och vår skuld. Du kan göra det genom att be eller när du sjunger Hosianna, som ju betyder Herre hjälp, Herre fräls. Fridsfursten ger oss förlåtelsens frid. En frid som räcker. Stanna upp i din vardag och julstress. Gud ser och hör dig. Möt Fridsfursten och adventstidens kung. Han ger den verkliga julfriden. Med önskan om en välsignad adventstid och en Fridfull Jul! Bengt Lassus kyrkoherde SOF En traditionell jul Den jul vi har framför oss nu blir min nionde som fru. Jag kommer fortfarande ihåg min första. Eller rättare sagt; jag kommer ihåg det samtal jag hade med min syster just före min första jul som gift. Det kan ju hända att jag inte är hemma hos mamma och pappa precis hela julafton nu, att vi är hos Fredriks familj också, sa jag försiktigt åt henne. Den här veckan har vi haft förmånen att se Jesus röra vid människors liv. Ett exempel var när vi var på väg hem från lärljungaskolan Form på tisdag. Vi såg en tonåring som haltade ganska illa. Eva-Lina tyckte att vi skulle fråga om vi fick be för honom, så det gjorde vi. Det visade sig att han nyss hade skadat foten när han spelade fotboll och nu var på väg hem. Vi bad för honom och han blev helad med detsamma! Han kunde till och med hoppa utan att känna någon smärta i foten. Kolumnen Den kortaste tidsrymd du kan tänka dig förflöt innan min lillasysters ögon fylldes av tårar. Då blir det ingen riktig jul, sa min syster upprört, förtvivlat, sorgset, bedrövat, förkrossat. Och jag förstod precis vad hon menade. Så jag grät lite grann jag också. Det kän- Goda nyheter Sheffield, England : En annan tuff sak hände idag under Forms eftermiddags missionering. Jag och Alannah (en fantastisk flicka som också går i Form ) bad om ett ord från Herren och när vi gick ut på gatan hittade vi genast en tjej som helt matchade den beskrivning vi fått av Gud. Det visade sig att tjejen var kristen och just sökte efter en församlingsgemenskap i Sheffield att delta i... Benjamin och Eva-Lina Sandell Följ med Evas och Benjis Englandäventyr på evaobenji.wordpress.com des fruktansvärt att äventyra min familjs fantastiska jultraditioner genom att avlägsna mig i något skede under julafton. Traditioner är viktiga för många av oss, och jag känner mig inte speciellt våghalsig när jag gissar att jultraditionerna kanske är de som betyder allra mest. I många hushåll kokas lutfisk varje år trots att ingen äter av den. I ännu fler hushåll tar man artigt av kålrotslådan trots att man får kväljningar av smaken och får skölja ner den med väldiga mängder julmust. Och det är väl helt okej, för det är ofarligt att motvilligt tugga i sig och/eller tillverka mattätter som inte smakar. Det är ofarliga traditioner. Men mitt bland dess goda och ofarliga traditioner finns det också traditioner som kan ställa till med problem. De höga kraven på att julen ska se ut på ett visst sätt kan förstöra hela glädjen för en familj som plötsligt ett år har ett betydligt sämre ekonomiskt läge än vanligt. För många innebär julen också att familjen ska vara tillsammans. Hela familjen men också bara familjen. Få av oss tänker på dem som inte har någon familj. Och om vi sedan tänker på dem så gör vi det ofta flyktigt mellan skinktuggorna. Men bjuder vi in dem i vår gemenskap året därpå? Ryms de utanför in i Aicka och Micke Nyström berättar med bilder om sin pilgrimsvandring längs Camino del Norte till Santiago de Compostela Må 14.1 kl. 18 i Månsas kyrka. Servering. Alla välkomna! våra traditioner? Jag brukar ibland fundera på hur Jesus skulle fira jul. Och tyvärr tror jag att mitt eget julfirande ser ganska annorlunda ut trots att det finns mycket gott i det. Jag tror att Jesus skulle våga hoppa över traditioner som inte spelar någon roll och skapa ett julfirande som ger liv. Jag tror att han skulle köpa ganska få julklappar åt dem som redan drunknar i saker och istället ge bort pengarna åt dem som drunknar i fattigdom. Jag tror inte att han skulle sitta hemma och mysa med lärjungarna och stänga dörren för alla andra och istället öppna sitt hem för dem som saknar ett. Och vet ni vad? Det finns något spännande med tanken på det där. Tänk om jag och Fredrik någon gång skulle våga? Våga välja bort ett gott, traditionellt julfirande med familj i centrum och istället välja ett julfirande som primärt finns till för dem som behöver det mer än vi själva? Tänk om du och din familj skulle våga? Även om det kanske får en syster, en pappa eller en farmor att gråta? Amanda Audas-Kass

3 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 3 Hillsong 2012 I mitten av oktober var vi ett gäng ungdomar från Petrus församling som reste till Hillsong Conference Europe i Stockhom. Resan blev på alla sätt väldigt lyckad och vi återvände till Finland fulla av inspiration och nya visioner. Bland annat bestämde vi oss för att börja understöda en liten pojke i Indien så att han får möjligheten att gå i skola och lära känna Jesus. Vi blev än en gång påminda om att det bara är Jesus som kan rädda oss eller som vi sjöng i en sång som blev något av en temasång för hela resan: Christ alone, Cornerstone Weak made strong, in the Savior s love Through the storm He is Lord, Lord of All Matias Snickars, ungdomsledare Bilder: Janica Eklund

4 4 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING En levande tradition förändras hela tiden Helgerna är ryggraden i livet men traditionerna kring dem måste ständigt förändras för att leva, säger Anne Bergman, som är expert på jultraditioner i Finland. Julen är vår mest familjecentrerade högtid. Nyår och midsommar kan man fira med vänner och bekanta, men till julen samlas vi i hemmen, säger Anne Bergman, som arbetar på Svenska Litteratursällskapets folkkultursarkiv och forskat i våra jultraditioner. Hon säger att julen fungerar som ett bokslut. Man går till julkyrkan och vare sig man tar till sig det andliga budskapet eller inte, har den stunden en stor betydelse. Omgiven av vacker musik sitter man där och tänker på sitt eget liv, sin egen historia och situation: Hur blev mitt liv så här? Man gör bokslut och det är ju både hälsosamt och viktigt. En julkonsert kan fungera på samma sätt. Julmusik, till exempel kvällar med De Vackraste Julsångerna, är inte utan orsak väldigt omtyckta och välbesökta. Själv blev jag ledsen härom året när julkyrkan var så full att jag inte rymdes in. Då gick jag på julkonsert i stället. Hosianna blev en succé Jul har man alltid firat, men det mesta av dagens traditioner i form av julhelgens program, dekorationer och mat är av ungt datum. Adventsfirandet som upptakt till julen utvecklades på 1800-talet. Voglers Hosiannahymn fick vi från Sverige och den blev omedelbart en succé. Vid mitten av 1800-talet uppstod Hosiannakörer som samlades till övningar och vars framträdanden uppskattades och rent av betygsattes. Hosiannakörerna gav gnistan till våra nuvarande kyrkokörer! Men själva Hosiannahymnen infördes i vår psalmbok först år Högsäsong för givmildheten Många av våra jultraditioner, julgranen bland dem, har kommit till oss från Tyskland. Granen var usprungligen en överraskning som barnen fick se först när den var färdigt pyntad. Julgranen var i sig själv en gåva, en julklapp. Julen blev en gåvornas tid då man skulle ge pengar och kläder till de fattiga. Också idag är julen framom andra tider på året sammankopplad till välgörenhet. Vi är som mest givmilda vid jultiden, det är ett faktum. Förr gick de fattiga omkring och tiggde vid jultiden. En del av dem gick omkring utklädda till en bock. Därifrån kommer benämningen julbock. Andra tiggare sjöng för att få en slant, något som lever kvar i stjärngossarna, de tre vise männens sentida efterföljare. De finska stjärngossarna eller tiernapojat, hör till den kategorin. De sjungande, tiggande männen med stark förankring i den katolska världen, har förblivit en populär tradition på finskt håll. I våra finlandssvenska sammanhang har Luciafirandet en motsvarande position. Folkhälsan och Hufvudstadsbladet tog mo-

5 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 5 Traditioner från två länder Rufus Hedengren, informatör i församlingen, och hans fru Maria som är hemma från Rumänien svarar på några frågor om deras jultraditioner. 1. Vilket är det bästa julminnet från barndomen. 2. Vilka jultraditioner hörde till din barndoms jular? 3. Vad betyder julfirandet för dig? 4. Vad ville du ta med dig av dina egna jultraditioner till ert gemensamma hem? 5. Hur tycker du att ni bäst kan förmedla julens andliga innebörd i er familj och för andra? 1. Rufus: Jag och min tvillingbror fick riddarrustningar och svärd i plast när vi firade jul hemma hos vår kära men känsliga mormor. Vi slogs och fäktades runtom i lägenheten tills svärden kroknade och mormor fått nog. Maria och Rufus julen Maria: Den bästa julen var antagligen den då jag var tillräckligt gammal för att delta i kyrkans julsångsgrupp. Jag minns också att jag bad om snö när vädret inte såg lovande ut några dagar före jul, och att det sen började snöa på julafton. Jepp, bön fungerar. 2. Rufus: Vi gick i julkyrka eller till gravgården med ljus, åt länge och gott, jag tyckte speciellt om fiskrom med alla tillbehör. Sen tog vi lång tid på oss att öppna julklappar som vår pappa eller lillebror delade ut med en tomteluva på huvudet. 2. Maria: Vi gick från dörr till dörr och sjöng julsånger för våra vänner och familjer i kyrkan, och vi fick också många julsångare på besök. Sen öppnade vi presenter och sjöng fler julsånger med mina föräldrar, och min pappa berättade julevangeliet för oss. Som julmat åt vi grisskinn i gelé och andra rumänska juldelikatesser. 3. Rufus: Att ta det lugnt och få mysa med familjen och vara tacksam. 3. Maria: Att komma ihåg att julklapparna påminner oss om att Jesus är den största gåva vi har fått Rufus: Att besöka gravarna, gå i julkyrka, äta gott och ta det lugnt. Att sätta upp en julkrubba tillsammans och berätta om Jesus. Att se till att någon som har det svårt får en bättre jul Maria: Julsånger och att vara med familjen. Besöka julkyrkan och berätta för våra kommande barn om julevangeliet. Att sätta upp juldekorationer som har att göra med Jesu födelse. Julmiddag med de Vackraste julsångerna och andakt 5.12 kl. 12 på Kuntokallio kurscenter, Kuntokalliovägen 6. Anmäl dig till diakonissan Bodil Sandell (09) Begränsat antal platser! Många glada äppelmottagare vill framföra sitt stora och varma TACK till dem som via diakoniarbetarna velat dela med sig av sin äppelskörd! nopol på Lucia, som aldrig fått genomslagskraft bland den finskspråkiga befolkningen. Skandinaviska tomtar ett släkte för sig Svenskarna talar om jultomten, i Finland kalllas han julbocken eller julgubben, berättar Anne Bergman. Sankt Nikaolaus har vi egentligen ytterst litet att göra med i vår julgubbstradition. Tomtarna är enligt julforskaren en skandinavisk företeelse som ursprungligen inte har någon som helst koppling till julen. Tomtar hade man året om, de var små hjälpredor som man trodde att diskret var i farten när det behövdes. Det fanns hustomtar och andra vänligt sinnade små tomtar. I Sverige överfördes benämningen tomte också på den julklappsutdelande figuren, medan de små blev nissar. I Finland översatte man däremot tyskans Weihnachtsmann till julgubbe, och de små blev tomtar. Småningom flyttade julgubben sedan norrut och grundade lämpliga verkstäder för tillverkning av julklappar åt snälla barn. Tomtarna tog han sig som hjälpredor. Traditioner förändras och lever vidare Att ge julklappar är en stark tradition. Det är roligt att glädja varandra med en gåva. Liksom de flesta andra av våra nuvarande jultraditioner kom julklapparna med i bilden på 1800-talet med början i välbärgade hem. Att skicka julkort till släkt och vänner blev vanligt i och med att postväsendet utvecklades i början av 1900-talet. Julkalendrarna gjorde sitt intåg på 1930-talet. Den traditionen kom från Tyskland, liksom så mycket annat. Julkrubborna blev vanliga först efter kriget. Krubborna härstammar från de katolska jultraditionen och hör ihop med julspelen. Man var förr mera reserverad inför katolskt inflytande men småningom när utlandsresor blev vanligare, tog man upp seden med julkrubbor också hos oss. Anne Bergman är inte förtjust i allt importerat julpynt som väller in idag och fyller butiksdiskarna Prylar i mängder i utslätad stil, alltsammans made in Taiwan! Julen blir en heminredningsgrej. Man ser stora madonnor och änglar, likadana överallt. De traditionella julfärgerna, rött och vitt, silver och guld, byts ut till vad som helst som den internationella julmarknaden vill sälja. En annan sak är att en tradition måste förändras för att leva vidare. Varje år frågar man sig: Hur ska vi fira jul den här gången? Jag gör inga lådor i år, säger någon och alla uppmanar vi varann att inte stressa. Men sedan stressar vi ändå! Det är ju jul bara en gång om året. Den goda julmaten Tidigare var huvudvikten på julfirandet lagd till juldagarna, inte till julafton som idag. Juldagen inledde helgen och arbetet fick vila. Det var släktkalasens tid och man dukade fram den goda julmaten. Att år efter år följa samma meny med skinka, lådor sillsallad och så vidare har sin början först på 1900-talet. Före det var julmaten helt enkelt festmat, man åt det bästa man kunde duka fram. Ris var fint och dyrt så risgrynsgröt var en delikatess. Lutfisk var festmat som man tillredde själv från början till slut. Julfirandet var förlagt till familjen och släkten och kyrkan. Alltjämt är julen framför allt en familjehögtid. Att komma hem till julen och samlas inom familjen är mycket viktigt. Gemenskapen är det som många minns bäst från gångna jular. Men visst kan det bli jobbigt med släktingar. Det stora julgrälet är också en tradition... Det är inte heller alltid så lätt att förena olika jultraditioner då man gifter sig. Varför firar vi jul? För några år sedan fick eleverna i de finlandssvenska gymnasierna i uppdrag att skriva en uppsats om familjens jultraditioner, om julminnen och vad de upplevt som viktigast. Svenska Litteratursällskapet fick ta hand om uppsatserna. Det var inte önskejulklapparna som dominerade när de tänkte på vad de värdesatte mest och gärna kom ihåg. Viktigast var familjegemenskapen, att vara tillsammans, att i lugn och ro sitta vid frukostbordet på julaftonsmorgonen. Väldigt få av de unga talade om julkyrkan. Att läsa julevangeliet i hemmen på julafton tror Anne Bergman inte att är så vanligt. Det förekommer antagligen främst i troende hem, säger arkivarien. Uppskattningsvis procent av dagens unga vet inte varför vi firar jul! text: Kristina Fernström illustrationer: Jari nupponen

6 6 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Ett år efter Missio Helsinki Hösten 2011 deltog Petrus församling i den stora mediakampanjen Missio Helsinki som organiserades av den ekumeniska missionsorganisationen IRR-TV. Kampanjen gick ut på att med massiv reklam i media få folk att beställa den kostnadsfria kampanjboken Kraft till förändring, som innehåller ett flertal intervjuer och den kristna frälsningslärans grunder. Ari Talja som var en av de huvudansvariga för kampanjen berättar att höjdpunkten för kampanjen var ett stormöte i ishallen i Helsingfors i december På mötet deltog personer av vilka flera hundra sökte sig till personliga samtal efteråt. Också Petrus församling representerades på evenemanget av en grupp frivilliga som ställt upp ett bokbord. Två av eldsjälarna i kampanjdeltagande var pensionerade församlingspastorn Ulf Emeleus och lekmannen Peter Didrichsen. Emeleus säger att stormötet i ishallen kändes mäktigt. Det största intrycket gjorde den för mord dömde livstidsfången Late Johansson som berättade om den förändring han hade genomgått. Johansson hade, med en elektronisk vakt på armen, fått Missio Helsinki syntes stort i stadsbilden under hösten 2011 och nådde finländare. permission från fängelset för att kunna delta i evenemanget. En annan positiv sak med hela kampanjen var att den var starkt ekumenisk. Man fick bra kontakt med andra kristna, berättar Emeleus. Under kampanjen satt ett tiotal Petrusmedlemmar med i den skara frivilliga telefonsvarare som tog emot beställningar på boken. Många jobbade också som s.k. bokstafetter som förde hem boken åt dem som önskade hembesök. En av dessa frivilliga berättar att han på ett hembesök insåg att han kommit hem till två Hells Angels-medlemmar två medlemmar som uppriktigt ville ha en förändring av sina liv. Petrus församling kom med i planeringen för kampanjen i ett tämligen sent skede. Med mera tid skulle vi ha kunnat utforma vår del av kampanjen på ett effektivare sätt. Men den gav ändå många lärdomar om vägar för att nå dagens kyrko-ovana människor med evangeliet, säger Emeleus. Inför kampanjen hade exemplar av boken boken Kraft till förändring tryckts på finska och flera tusen exemplar på svenska. Av den finska upplagan finns ett tusental böcker kvar och av den svenska finns ett tiotal kvar på Petrus församlings kansli. Också IRR-TV har ett hundratal svenska böcker kvar att tillgå för den som önskar ett ex. Ari Talja berättar att Nordsjö finska församling som också deltog i kampanjen har startat en ny verksamhet som kallas Kuninkaan ilta (Kungens kväll), som ordnas varannan fredag för dem som kommit med i församlingen via kampanjen. Vi planerar att dra en likadan kampanj i Åboregionen i mars Och undersöker också möjligheten att i framtiden starta en kampanj i Stockholm, berättar Talja. Göran Lindén Har du några minuter för att svara på frågor om Petrusbladet? Klipp då ut enkäten och skicka den till oss: Petrus församling Vepervägen 12 A Helsingfors Märk kuvertet Enkäten. Bland alla deltagande lottar vi ut två Viking Line-kryssningar för två personer. (H:fors Sthlm H:fors, feb juni 2013) Tack! 1. Kön a) Kvinna b) Man 2. Ålder a) b) c) d) e) f) g) h) i) Läser du Petrusbladet? a) jag läser varje nummer b) jag läser ofta en artikel c) jag läser en artikel ibland d) jag bläddrar igenom det e) Nej 4. Hur borde Petrusbladet skickas ut? a) som det görs nu inne i Kyrkpressen b) som en skiljd tidning rakt hem c) också elektroniskt d) bara elektroniskt e) inte alls 5. Vad är bäst i Petrusbladet? a) Första sidan b) Kolumnen c) Ledartexten d) Någon artikel, vilken? e) kolumnen Därför tror jag f) annonserna på sista sidan g) annat, vad? 6. Vad annat borde finnas i Petrusbladet? a) berättelser om vad Gud har gjort i någons liv b) undervisning om t.ex. pengar, förlåtelse, helande c) bibelcitat d) goda lokala nyheter e) goda internationella nyheter f) annat, vad? 7. Har Petrusbladet hjälpt din tro? a) ja b) vet inte c) nej 8. I Petrusbladet skulle jag vilja se en artikel om: a) att umgås med Jesus b) att berätta om Jesus c) glädje d) pengar e) sex f) makt g) att förlåta h) bibelöversättning i) naturskydd j) missionärer k) pilgrimsvandring l) nyheter inom församlingen m) helande n) annat, vad? 9. Vad borde Petrusbladet tala mer om? a) Bibeln b) Jesus c) Petrus församling d) Finska kyrkan e) den Heliga anden f) att leva som Jesus h) undervisning om vad kristenhet är g) annat, vad? 10. Har du något att tillägga?

7 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 7 Profilen Ida och Matti är församlingens nya och muntra ungdomsledare. Här svarar de öppet på några ledande frågor om sig själva. Namn: Ida-Marie Skogvik Ålder: 21 år Arbetsuppgift i Petrus församling: ungdomsledare. Mitt jobb känns viktigt för att: jag får jobba med människor och med Gud. Mitt jobb handlar om saker som är viktiga för mig. Två fantastiska saker med ungdomar: deras öppna hjärtan och ärlighet. En höjdpunkt när jag var tonåring var: sommarlägren i Pieksamäki. En film/serie jag tycker om är: Solsidan. Jag sportar helst med: orientering, löpning eller skidåkning. Jag blir på gott humör när: jag får umgås helt kravlöst med underbara vänner. Jag tycker det är lätt att: planera in lite för mycket program i min kalender. Namn: Matias Tom Erik Snickars Ålder: 24 år Arbetsuppgift i Petrus församling: Ungdomsledare. Mitt jobb känns viktigt för att: jag får vara med och bygga upp och hjälpa ungdomarna att formas till de skapelser som Gud vill att dom ska vara. En utmanande sak med ungdomar är: spontaniteten, den är utmanande men härlig. En höjdpunkt när jag var tonåring var: när snön föll för första gången på hösten och man fick fara ut och slira med mopeden. Jag sportar helst med: beach volleyboll. Jag vill resa till: Brasilien. för att: lira beach-volley. Jag blir på gott humör när: jag kommer hem och doften av nybakad men svårare att: ta det lungt och bara vara... Och att säga nej... Jag är stolt över: att jag vågade tacka ja till det här jobbet. Gud känns speciellt nära då: jag får några timmar för mig själv och får springa i en fantastisk skog. En överraskande sak med mig som många inte vet är att: jag kan gå ner i spagat. Avsluta meningen När jag är gammal vill jag se tillbaka på ett liv fullt av... fantastiska saker som Gud har gjort i mitt och mina vänners liv. kaka sprider sej i lägenheten. Gud känns speciellt nära då: jag ser överlåtelsen i ungdomarnas liv. Avsluta meningen Det var inte precis igår som... : Liverpool vann Engelska ligan. En överraskande sak med mig som många inte vet är att: min favoritleksak när jag var liten var en docka som hette Anna. Jag är beredd att kämpa för: Evangeliet. Vetenskap och vetskap om Gud Därför tror jag Hur motiverar du som professionell vetenskapsidkare din tro på Gud? Så lyder frågan, som jag i all korthet skall försöka besvara i det följande. Man stöter ju rätt så ofta på det nästan allmänt vedertagna påståendet att en vetenskaplig världsåskådning i ingen händelse kan vara förenlig med en tro på en kristen Gud en slutsats, som jag inte kan hålla med om. Snarare upplever jag nämligen att den moderna vetenskapen hjälper oss att se Guds storhet. Här kan det också vara på sin plats att hålla i minnet att många av vetenskapshistoriens stora namn, såsom Galilei, Kepler, Newton och Maxwell, faktiskt även de var troende och upplevde just detta. Likaså finns det gott om troende toppforskare än idag, till exempel Nobelpristagaren i fysik William D. Phillips, för att nu nämna någon. Själv har jag under en hittills tio år lång vistelse i England haft förmånen att lyssna till och diskutera med ett antal kristna professorer och akademiker vid Oxford University, såsom apologeterna John Lennox och Alister McGrath, och kunnat konstatera att deras tro vilar på goda grunder. På ett rent intellektuellt och vetenskapligt plan gör jag personligen bedömningen att indicierna talar sitt tydliga språk om Guds existens. Ett märkligt faktum, värt att lyfta fram i detta sammanhang, är att ett antal fundamentala naturkonstanter i vårt universum råkar ha sådana värden, som möjliggör ett stabilt universum och därmed liv. Inte nog med detta dessa naturkonstanter verkar ha finjusterats med minutiös precision, så att en försvinnande liten perturbation i vilken som helst av dem skulle omöjliggöra vårt universum. Inom kosmologin brukar det faktum att ett observerbart universum måste ha denna grad av finjustering benämnas den antropiska principen. Ateister hypotetiserar ofta att det kan tänkas existera ett närmast oändligt antal parallella universum och att vårt eget kanske bara av en slump råkar vara det i mängden, där liv är möjligt. Men kan man inte närmast likna dessa spekulationer vid att klamra sig fast vid det sista halmstrået? Sedan kan man självfallet peka på spår av Guds hand i skapelsens storhet och inte minst i den sinnrikt konstruerade människokroppen. Här bör man förvisso genast inflika att det naturligtvis finns en vetenskaplig teori för hur primitiva arter har utvecklats till mera avancerade. Jag är inte evolutionsbiolog och tar inte ställning till hurudana processer Skaparen kan tänkas ha använt sig av, men i mitt tycke krävs det en hel del blind tro på vetenskapen för att man skall kunna omfatta att döda molekyler har gett upphov till levande organismer och att dessa sedan, helt utan inblandning av någon gudomlig hand, har utvecklats till komplexa livsformer med sinnrikt konstruerade organ och funktioner. Visst kan det tyckas finnas imperfektioner i skapelsen och visst finns det fruktansvärt mycket ondska och lidande i vår värld, men Bibeln lär också att vi lever i en fallen värld, där människan själv genom sin fria vilja har åstadkommit mycket av detta. Att många historiska belägg talar för de nyatestamentliga evangeliernas tillförlitlighet är någonting, som jag också ofta har reflekterat över. Jag har dessutom svårt att tänka mig att urkyrkan skulle ha vuxit på det sätt, som den gjorde, under en tid av förföljelse och umbäranden, och att många av Jesu tidigaste efterföljare gladeligen skulle ha gått döden till mötes för sin tros skull, om allt hade varit baserat på lögn och fiktion. Indicier och belägg i all ära, men på ett mera praktiskt plan upplever jag att man faktiskt helt i praktiken kan observera hur Gud verkar i människors liv och dra sina egna slutsatser därav. Man behöver bara gå på Förbön och tack i Munkshöjden en tisdag kväll för att inse att vi har en mäktig Gud, som hör bön och verkar än idag. Jag tror inte att det hör till Guds natur att på begäran låta sig bevisas i vetenskapligt kontrollerade laboratorieexperiment. Där man förtröstar på Honom, tycks Han däremot verka i det tysta, oftast utan att göra något större väsen om sig. För att göra det hela ännu mera personligt kan vi alla i våra liv förtrösta på Gud och rent empiriskt se vart det bär. Jag har personligen inte levt något vidare bra liv, jag har inte ärat Gud med mitt liv och jag har sannerligen inte alltid levt som en god kristen, men ändå har också jag med mina fel och brister och min ringa tro fått uppleva hur Gud både har välsignat mig och lett mig genom olika problem och svårigheter i livets olika skeden. Johnny-Stefan Lönnroth Oxfordshire, England Johnny Lönnroth är teknologie doktor från Tekniska högskolan och BSc Economics and Finance från University of London. Han har i tio års tid jobbat inom EU:s forskningsprogram för fusionsenergi vid Joint European Torus i England.

8 8 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Vinterprogram Gudstjänster (till den ) Munksnäs kyrka (Tegelstigen 6) följande söndagar kl. 10: 2.12, och därefter varje söndag förutom Julotta ti kl. 7. Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15) följande söndagar kl. 10: 2.12, 9.12, 16.12, 23.12, 26.12, 30.12, 6.1 och Gudstjänst också to 6.12 kl. 10, kl. 12 och 1.1 kl. 10. Nyårsbön kl. 18. Åggelby gamla kyrka (Brofogdevägen 12) följande söndagar kl. 10: 20.1, 27.1, 3.2, 10.2, 17.2 och Kårböle kapell (Gamlasvägen 6) sö 3.2 kl. 12. Malms kyrka (Kommunalvägen 1) sö 10.2 kl :a advenstgudstjänst 2.12 kl. 12. De Vackraste julsångerna 9.12 kl. 17. Puls-gudstjänst för alla åldrar, i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15) sö 2.12 kl. 12. Familjernas julfest och Puls sö 9.12 kl Puls också sö kl. 12. Puls startar igen 6.1 kl Därefter varje söndag samma tid, förutom 17.2 då Puls börjar kl. 12. Södra Haga kyrka (Vespervägen 12) to 6.12 kl. 10. Gudstjänst och uppvaktning vid hjältegravarna. De Vackraste Julsångerna sjungs kl. 18. Kottby kyrka (Metsolavägen 14) Julmusik och De Vackraste Julsångerna sö kl. 17. Julkonsert med Guf-kören i Viks kyrka (Agronomgatan 5) lö 8.12 kl Musiklek i Månsas (Skogsbäcksvägen 15) kl. 10 följande fredagar: 25.1, 1.2, 8.2 och Musiklek i Haga (Vespervägen 12 A) kl. 10 följande fredagar 30.11, 25.1, 1.2, 8.2 och Musiklek i Malm (Kommunalvägen 1) kl. 10 följande tisdagar: 22.1, 29.1, 5.2, 12.2 och Barnkör i Malms kyrka (Kommunalvägen 1) torsdagar kl. 16: 31.1, 7.2, 14.2 och Dagklubb i Baggis (Baggbölevägen 17) måndagar och onsdagar kl. 9 fram till För 2,5 5 åringar. Ledare Alice Sinko. Anmälningar tas emot på tfn Lukasklubben för män, måndagar kl. 19 i Hagasalen, 14.1, 4.2, Tempeltjänarna träffas kl. 18 den 24.1 och 26.2 i Hagasalen (Vespervägen 12 A). Kvinnobrunch i Hagasalen (Vespervägen 12 A) lö 11.2 kl Ungdomssamling i Hagasalen (Vespervägen 12 A) kl. 19. Medarbetare i Petrus församling Präster Björk Daniel, församlingspastor Bonde Niklas, församlingspastor Kass Fredrik, församlingspastor Lassus Bengt, kyrkoherde Sandell Halvar, kaplan Thylin Ronny, kaplan Musiker Björk Rebecka, musikledare Hilli Peter, kantor Varho Kaj, kantor Diakoniarbetare Nybergh Nina, diakonissa Riska Gunilla, diakonissa Sandell Bodil, diakonissa Barnledare Elo Benita, hjälpledare i Lukasgården Fagerholm Nina, fritidshemsledare i Sockenbacka Leskinen Susanna, ledare för barnarbetet Lundström Marianne, fritidshemsledare i Lukasgården Martikainen Anne-Marie, fritidshemsledare i Tallkotten Sinko Alice, dagklubbsledare Ulfvens Gunilla, hjälpledare i Sockenbacka Sekreterare Lindqvist Monica, församlingssekreterare Hedengren Rufus, informationssekreterare Perret Christoffer, projektsekreterare Ungdomsledare Skogvik Ida-Marie, ungdomsledare Snickars Matias, ungdomsledare Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka (Raumovägen 3). kl. 19 följande tisdagar: 11.12, 22.1, 5.2 och Musikandakt med De Vackraste Julsångerna i Hagasalen (Vespervägen 12 A) kl. 18. Julfest i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15) kl. 15. De Vackraste Julsångerna och julgröt. Julbön må 24.12: Munksnäshemmet, kl. 12 (Locklaisvägen 10 A) Sockenbacka kyrka, kl (Skinnhandlarvägen 4) Norra Haga kyrka, kl. 14 (Tolarivägen 1) Kårböle kapell, kl (Gamlasvägen 6) Södra Haga kyrka, kl. 15 julbön för stora och små (Vespervägen 12) Malms kyrka, kl. 15 (Kommunalvägen 1) Munksnäs kyrka, kl. 16 (Tegelstigen 6) Månsas kyrka, kl. 16 julbön för stora och små (Skogsbäcksvägen 15) Julmiddag på Kuntokallio (Kuntokalliovägen 6) on 5.12 kl. 12. I programmet ingår De Vackraste Julsångerna, andakt och julmiddag. Gillekörens konsert i Munksnäs kyrka (Tegelstigen 6) fr 7.12 kl Tallkotten medverkar. Bibelstudium i Malms kyrka (Kommunalvägen 1) kl. 18 följande söndagar: 2.12, 13.1, 27.1, 10.2 och Bibelträff i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15) må 21.1 och 4.2, kl. 18. Bibel-eftermiddag i Hagasalen (Vespervägen 12 A) to 31.1 och 28.2, kl. 14. Dagscafé i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15) kl. 13 följande tisdagar: 15.1, 29.1, 12.2 och Familjecafé i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15) sö 10.2 kl och 24.2 kl i samband med Pulsgudstjänsten. Postningstalko för insamlingen Gemensamt Ansvar, i Hagasalen (Vespervägen 12 A) 4.2, kl. 13. Litteraturkrets i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15) ti 12.2, kl. 19. Efter inledning följer fri diskussion över en bok och dess författare. Man behöver inte ha läst den aktuella boken eller vara insatt i litteratur för att delta. Kaffe och te serveras. Pilgrimsvandring till Santiago de Compostela 14.1 kl. 18 i Månsas kyrka. Aicka och Micke Nyström berättar och visar bilder från sin vandring. Alla välkomna! Petrus församlings sportlovsresa till Åre Övriga Fernelius Taru, vaktmästare Elzohary Salme, vaktmästare Sjövall Majvor, värdinna Petrus församling kommer att få en ny hemsida i dagarna. Den sägs vara luftig och ljus och innehålla nya videoklipp och fräscha bilder på alla som jobbar i församlingen. Sök dig till för att se om det stämmer. Petrus församling Tfn (09) , Fax (09) E-post petrus.fors@evl.fi Hemsida E-post till anställda: fornamn.efternamn@evl.fi (inte åäö) Kansliet öppet må-ti 9 13, on och to-fr Dessutom kvällstid enligt överenskommelse. Adress Vespervägen 12 A, Helsingfors. Förböns-e-post pray.petrus@evl.fi Förbönsämnen ti förbönskvällar tfn Pro Markus församling rf Björkebo sommarhem rf Pro Lukas rf Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302, Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser. Verksamhetspunkter Baggis, Baggbölevägen 17 Björkebo sommarhem, Nummela Grindis, Skaldestigen 2 Kottby kyrka, Metsolavägen 14 Kånala kapell, Plöjarvägen 4 Kårböle kyrka och kapell, Gamlasvägen 6 Lukascentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2 Lukasgården, Munkstigen 2 Malms kyrka, Kommunalvägen 1 Munkshöjdens kyrka, Raumovägen 3 Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6 Månsas kyrka, Skogsbäcksvägen 15 Norra Haga kyrka, Tolarivägen 1 Seuris, Månsasvägen 21 Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4 Södra Haga kyrka, Vespervägen 12, vån 3 Viks kyrka, Agronomgatan 5 Åggelby gamla kyrka, Brofogdevägen 12 Nyheter från Petrus, årgång 4, nr 4/2012 Utgivare: Petrus församling, Vespervägen 12 A, Helsingfors. Ansvarig utgivare: Bengt Lassus. Redaktion: Amanda Audas-Kass, Kristina Fernström, Stig-Olof Fernström, Rufus Hedengren, Göran Lindén, Mikael Nyström. Layout: Jaagon Ab/Jenni Signell. Församlingen förbehåller sig rätten till ändringar. Följ med annonseringen i Kyrkpressen.