Trafikslag på undantag: Cykeltrafiken i Stockholm

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Trafikslag på undantag: Cykeltrafiken i Stockholm 1930 1975"

Sven-Erik Lund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Trafikslag på undantag: Cykeltrafiken i Stockholm

3 Planering och ideologi Bakom aktionen mot cyklisterna ligger givetvis ett systematiskt tankearbete, genomfört av de klokaste arkitekterna och trafikingenjörerna. Stockholm är det mest cykelfientliga samhälle, som någonsin skapats. All modern stadsplanering syftar till att tränga bort cyklisterna, att utplåna dem från gatulivet. Cykelåkning är nämligen nyttigt för konditionen, det avlivar inte andra trafikanter, sprider inga giftiga gaser, skapar inte oväsen; det är därför oförenligt med modernt trafiktänkande. Nils-Eric Sandberg, Dagens Nyheter 4 juni 1968

4 Cyklismens högkonjunktur

5 45 Andelen cykelresor mellan Stockholms innerstad och förortsområden Bromma-Sthlm Söderort-Sthlm Lidingö-Sthlm

6 Pendlarcykeln Denna omsvängning i allmänhetens uppfattning om cykelns användbarhet torde hava framkallats av behovet av ett billigt, sportbetonat trafikmedel, vilket med fördel kunde användas icke endast för budskickning, utflykter och dylikt utan även för de dagliga färderna till och från arbetsplatsen, vilka färder kanske annars för relativt höga kostnader måste hava företagits i till trängsel fyllda spårvagnar eller omnibussar. Nils Lidvall, Kommunalteknisk tidskrift 1935

7 Oregerliga cyklister [D]et finnes inga som helst restriktioner beträffande rätten att utöva cykelåkning på allmän trafikled Friheten är obegränsad. Detta idylliska tillstånd borde under alla omständigheter icke tolereras nu, då cykeltrafiken nått en så högst betydande omfattning. Det är allmänt känt och omvittnat, att cyklisten är den körtrafikant, som sköter sig sämst och därför är till det största hindret för trafikens framkomlighet och säkerhet. Nils Lidvall Kommunalteknisk tidskrift 1935

8 Vision och verklighet Med stadens fortsatta expansion blir avstånden mellan bostad och arbetsplats för en stor del av befolkningen så stora, att det blir tröttande att cykla till och från arbetet. Den väntade trängseln med biltrafiken kommer slutligen att avskräcka många från att cykla i de centrala stadsdelarna. Däremot finns det ingen anledning att räkna med att cykeltrafiken inom de yttre stadsområdena skall minska, och sannolikt kommer cykeln fortfarande att dominera som trafikmedel för fritid och rekreation. Det framtida Stockholm (1945)

9 Storskaliga infrastrukturprojekt

10 35 Cykelandelen av arbetsresor Innerstad-vinter Innerstad-sommar Ytterstad-vinter Ytterstad-sommar Förortsområden-vinter Förortsområden-sommar

11 Den lokala cykeln Varje bostadskvarter eller bostadsgrupp borde ha kontakt med två skilda stadsplaneelement, å ena sidan ett lokalt gatusystem för biltrafiken och å den andra ett parkstråk med bekväma gång- och cykelvägar, som så vitt möjligt obrutet bör genomlöpa stadsområdet. Där korsningar med körtrafiken måste förekomma bör de i möjligaste mån göras planskilda. Genom ett lämpligt utnyttjande av terrängen kan detta ofta ske utan särskilda kostnader. Sven Markelius, Byggmästaren 1945

12 Den lokala (barn)cykeln Cykeltrafiken inom bostadsområden domineras av två trafikantgrupper, skolbarn som använder cykel för färd till skolor och andra gemensamhetsanordningar och förskolebarn som använder lekcyklar. För båda grupperna är fullständig åtskillnad från biltrafiken nödvändig. Bland skolbarnen är cykelolyckor den vanligaste olycksfallstypen i trafiken och förskolebarnen börjar cykla långt innan de är trafikmogna. Planstandard 1965

13 Cyklister trängda men i vägen Betecknande för cykeltrafiken är att den visar rusningstoppar, som är väsentligt större än den andra trafikens, och på grund av de speciella egenskaper, som utmärker cyklisterna, inverkar den mycket ogynnsamt på trafikplatsernas förmåga att avveckla trafik. Göran Sidenbladh, Plan 1951.

14 Stadstrafikregimer Reaktiv Resursbrist och oenighet Gatuingenjörer, trafikpolis, trafikantsammanslutningar Fostran och detaljreglering av här-och-nu -karaktär Små fysiska ingrepp i staden Hushållande med tillgängligt gatuutrymme Hänsyn till stor, relativt nyttig cykeltrafik Proaktiv Resurser och enighet Trafikingenjörer, planerare, arkitekter Framåtsyftande planering Stora ingrepp i staden Tillskapande av ny infrastruktur Nonchalera kvarvarande, besvärande cykeltrafik

15 Materialiserade tolkningar av cykeln Cykeln som ett osäkert transportmedel Cykeltrafiken exkluderad eller försvårande utformningar Cykeln som ett lokalt transportmedel Infrastruktur för lokala resor, men inte snabba pendlingsresor Frusen ideologi påverkar framtida praktiker

Relevanta dokument

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.