Remissyttrande avseende redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning (NV )
|
|
- Charlotta Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för fiske, jakt och rennäring Stockholm REMISSYTTRANDE N2015/1591/FJR Remissyttrande avseende redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning (NV ) Med anledning av rubricerad remiss lämnar Sveaskog nedanstående yttrande. Sammanfattande synpunkter Sveaskog delar Naturvårdsverkets uppfattning om att det mesta pekar på att älgförvaltningen utvecklas i rätt riktning. Sveaskog anser också att Naturvårdsverket identifierat några av de viktiga förbättringsområden som återstår för att uppnå en ännu bättre måluppfyllnad i förhållande till riksdagsbeslutets intentioner. Sveaskog anser att utvärderingen i mycket större utsträckning skulle ha refererat till riksdagsbeslutet och då speciellt mot kapitel 5.1 Dagens älgförvaltning behöver förändras vilket tydligt anger vad införandet av det nya älgförvaltningssystemet syftade till att uppnå. Älgförvaltningsområdesnivån infördes för att möjliggöra förvaltning av i huvudsak egna älgstammar. Sveaskog anser att det är logiskt att denna nivå anger inriktning och är styrande över älgskötselområden och licensområden där genomförandet ska ske. Sveaskog delar Naturvårdsverkets uppfattning om att dialog och samverkan är av stor vikt i älgförvaltningen. I de allra flesta fall fungerar också dialogen och samverkan mellan markägare och jägare på ett utmärkt sätt. Sveaskog anser inte att inflytandefrågan i älgförvaltningsgrupperna behöver ses över eller bör ändras. Det är rimligt att markägarna även i fortsättningen måste ha det större inflytandet i älgförvaltningen, i enlighet med riksdagsbeslutet. Sveaskog delar Naturvårdsverkets uppfattning att älgförvaltningssystemet idag är underfinansierat och behöver en stabil och långsiktig finansiering. En långsiktigt stabil finansiering bör åstadkommas genom att den statliga fällavgiften ersätts av en något högre avgift på det statliga jaktkortet. Sveaskog delar inte Naturvårdsverkets uppfattning att finansieringsfrågan behöver hanteras i en särskild utredning. Sveaskog anser inte att frågan om IT-system behöver utredas ytterligare. Frågan om IT-stöd till älgförvaltningen är utredd och presenterad i Naturvårdsverkets förstudie till den nya älgförvaltningen. Älgdata behöver endast kompletteras med det data och de funktioner som finns angivna i förstudien. Sveaskog Förvaltnings AB (publ) Besöksadress Telefon Telefax Internet Orgnr Säte Stockholm Torsgatan Stockholm
2 Detaljerade synpunkter på remissens olika avsnitt 4. En ny ekosystembaserad älgförvaltning Sveaskog står bakom intentionerna med en lokalt förankrad och ekosystembaserad älgförvaltning. Det bör däremot förtydligas att en ekosystembaserad älgförvaltning är ett medel för att uppnå huvudsyftet med det nya älgförvaltningssystemet, vilket är att komma till rätta med de utmaningar som det gamla systemet misslyckades med och istället åstadkomma en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Naturvårdsverkets utvärdering och redovisning borde tydligt ha refererat till de utmaningar som beskrivs i propositionen i kapitel 5.1 Dagens älgförvaltning behöver förändras och ange om implementeringen av det nya älgförvaltningssystemet redan medfört eller har förutsättningar för att möta de angivna utmaningarna: Betesskador på skog Betets inverkan på trädslagssammansättning och biologisk mångfald Trafikolyckor med älg Arbetsintensiv administration Bristande helhetssyn Bristande styrning Sveaskog menar vidare att utredningen tydligt borde ha adresserat följande i propositionen angivna frågeställningar: Hur rättssäker är älgförvaltningen, gäller samma regelverk oavsett var i landet man bor? Tillämpas ekosystemansatsen så att beslut fattas på den lägsta lämpliga nivån? I älgförvaltningen är detta älgförvaltningsnivån vilken hanterar en egen älgstam och för vilken vi kan erhålla kvalitetssäkrat beslutsunderlag. I vilken grad är älgförvaltningen produktionsanpassad så att avskjutningen anpassas till betestillgången, de areella näringarna och trafiksäkerheten? I vilken omfattning finns och används styrmedel för att öka måluppfyllelsen? På sidan 7, första stycket i redovisningen ges intrycket att älgförvaltningsgruppens samråd med älgskötselområdena skulle utgöra det enda underlaget för framtagande av älgförvaltningsplan. Samrådet är vare sig det enda eller det viktigaste underlaget till älgförvaltningsplanen. Av Naturvårdsverkets föreskrifter framgår att insamlade fakta, inkomna synpunkter som inhämtats vid samråd samt övergripande riktlinjer i länets älgförvaltningsplan ska utgöra grund för älgförvaltningsplanen. 6.1 Finansiering Sveaskog delar Naturvårdsverkets uppfattning att älgförvaltningssystemet idag är underfinansierat och behöver en stabil och långsiktig finansiering. Älgförvaltningssystemet är beslutat av riksdagen och Sveaskog anser att tex. Länsstyrelsernas administrativa kostnader i första hand ska täckas genom anslag av staten. Det bör övervägas att återinföra ett maxbelopp på hur mycket Länsstyrelserna får ta från älgvårdsfonderna för att täcka sina administrativa kostnader. Resterande del av kostnaderna i älgförvaltningen bör finansieras via det statliga jaktkortet. Det skulle ge en stabil finansiering med lite administration. Detta förslag möts ibland av argumenten att jägarna i detta fall ensamma skulle finansiera älgförvaltningen, vilket är helt fel. De ojämförligt största kostnaderna i älgförvaltningen är kopplade till älgarnas foder och de skador älgarna åsamkar de areella näringarna. Dessa kostnader står markägarna för.
3 Sveaskog delar inte Naturvårdsverkets uppfattning att finansieringsfrågan behöver hanteras i en särskild utredning. Den nya älgförvaltningen behöver finansiering nu och frågans lösning får inte skjutas på framtiden med en utredning. 6.2 Älgförvaltningsgrupper SAMVERKAN OCH ROLLFÖRDELNING Sveaskog anser att ansvarfördelningen mellan älgförvaltningsgruppen och älgskötselområden redan idag är tydlig. Naturvårdsverkets redovisning grundar sig på utvärderingen som anger att det är otydligt hur ansvar fördelas mellan de olika nivåerna i älgförvaltningen. Sveaskog anser att detta är en missuppfattning. Det är inte en otydlighet, utan snarare ett uttryck för en ovilja att acceptera riksdagsbeslutet om det nya älgförvaltningssystemet. Eftersom älgförvaltningssystemet bygger på att älg ska förvaltas i stora områden som är biologiskt motiverade (ÄFO) och styrda av arvoderade grupper så måste också det största inflytandet över älgförvaltningen finnas i ÄFO-planerna och utövas i älgförvaltningsgrupperna. Det är också på den förvaltningsnivån som det går att få ett tillförlitligt faktaunderlag. Riksdagsbeslutet anger att förändringar i älgförvaltningsplanen bör föranleda revideringar i älgskötselområdenas planer och tydligare än så är svårt att uttrycka gällande vilken nivå som skall vara styrande. Om Naturvårdsverket avser att i föreskrifterna förtydliga detta ännu mer så välkomnas det av Sveaskog. Sveaskog välkomnar det nya älgförvaltningssystemets delegerande av ansvar till de som berörs av besluten samt att dialog och samverkan har givits större fokus och formaliserats. Naturvårdsverkets utredning, En ny ekosystembaserad älgförvaltning i sikte, ifrågasätter markägarnas större inflytande i älgförvaltningsgruppen samtidigt som Naturvårdsverkets förslag, som det anges i redovisningen, är otydligt i denna fråga. Utredningen är enligt Sveaskogs uppfattning både principiellt felaktig och visar på att utvärderarna i denna del inte förstått, eller bortsett ifrån, förarbetena och avsikterna med det nya älgförvaltningssystemet. Det framgår tydligt både av Maria Norrfalks utredning och propositionen att avsikten med det nya älgförvaltningssystemet är att öka markägarnas delaktighet och inflytande i älgförvaltningen. Det ursprungliga förslaget om älgförvaltningsgruppernas sammansättning var att de skulle bestå av 3 markägare och 2 jägare. Dvs en klar och tydlig övervikt för markägarna. Detta mötte så stort motstånd bland jaktintressena att den politiska kompromissen blev 3 + 3, men där ordföranden utses bland markägarna och där ordföranden har utslagsröst. Detta är alltså en svagare variant av den ursprungliga idén, sett från markägarnas synpunkt. Det är självklart att markägarna har ett större inflytande än jägarintressena, eftersom markägarna bär alla kostnader som viltet orsakar i skogsbruket. Jakträtten är knuten till markägandet och i de fall markägarna väljer att inte upplåta jakträtten så har markägarna inflytandet över jakten. Sveaskog äger jakträtten på sitt markinnehav och upplåter genom en partiell nyttjanderätt till jaktlagen rätten att jaga och det är därför orimligt att inflytandet skulle vara helt jämställt. Markägarna har även krav i lag (Skogsvårdslagen) på att etablera acceptabla föryngringar efter avverkning. Då måste också markägarna ha rådighet över skogens utveckling. Det kan nämnas att det även inom föreningsvärlden och i styrelser är en vanlig praxis att ordförande har utslagsröst om det vid röstning blir lika röstetal. Kort sagt, samrådet bör inte och ska inte vara ett samråd mellan fullt jämställda parter då ansvaret bärs av den ena parten. Markägaren som har ansvaret för skogens skötsel med alla dess värden kopplade till ekonomi, miljö och sociala värden måste också ha större inflytande.
4 Sveaskog anser att Naturvårdsverkets formulering att älgförvaltningsgrupperna endast utgör ett stöd åt Länsstyrelserna är en allt för svag formulering. Älgförvaltningsgrupperna utför ett omfattande och mycket viktigt arbete i älgförvaltningen. Det är deras arbete som ska göra att förvaltningsplaner och avskjutningsmål är faktabaserade och via samråden även lokalt förankrade. Älgförvaltningsgruppernas roll och betydelse behöver lyftas fram och förtydligas. Föreskrifterna behöver tydliggöra under vilka förutsättningar Länsstyrelserna ska fatta beslut som går emot älgförvaltningsgruppen. I de fall älgförvaltningsgruppen utarbetat en älgförvaltningsplan i enlighet med föreskrifterna, med beaktande av bästa tillgängliga faktaunderlag och synpunkter inhämtade vid samråd, och denna plan samtidigt leder mot länets övergripande mål, då bör denna plan beslutas av Länsstyrelsen. Sveaskog delar uppfattningen att samråden i större utsträckning behöver hanteras lika i länen. Sveaskog bifaller förslaget att Naturvårdsverket utarbetar en vägledning för samråd. Sveaskog bifaller förslaget att Naturvårdsverket utarbetar en vägledning för älgförvaltningsgruppernas ansvar och arbetsuppgifter. I framtagandet av dessa vägledningar bör det nationella klövviltsrådet tydligt involveras. UTBILDNING Sveaskog delar Naturvårdsverkets uppfattning om att fortlöpande utbildning av älgförvaltningsgrupperna behövs. Detta har hittills skötts på olika sätt. Vi förordar att gemensamma utbildningar för markägare och jägare hålls i regi av Länsstyrelserna. 6.3 Adaptivitet Plan- och beslutsprocess bör anpassas så att ÄBIN-resultat för innevarande år kan utgöra beslutsunderlag för avskjutning under samma års jakt. Kraven i föreskrifter (13 och 47 i NFS 2011:7) medför att Länsstyrelsens beslut måste tas så tidigt under året, att nya ÄBIN-resultat inte har hunnit presenteras i alla län. AVVIKELSE FRÅN PLANERAD AVSKJUTNING Sveaskog bifaller Naturvårdsverkets avsikt att behålla nuvarande formulering i föreskrifterna avseende vad som ska anses vara en väsentlig avvikelse i avskjutning i förhållande till älgskötselplanen. Föreskrifterna borde tydliggöra Länsstyrelsernas ansvar att följa upp vilka styrmedel som finns och vilka åtgärder som vidtas för att uppnå en hög måluppfyllelse. IT-SYSTEM Sveaskog anser att Naturvårdsverkets redovisning beskriver nuvarande lösning för IT-system på ett i stora drag korrekt sätt. Intentionerna med ett enda IT-system för älgförvaltningen är lovvärt och var under lång tid avsikten. Sveaskog anser att utvecklingen av Älgdata.se har tagit väldigt lång tid och att alltför stort fokus varit på att lösa Länsstyrelsernas administrativa frågor på bekostnad av innehåll och funktionalitet som efterfrågas i älgförvaltningsgrupperna, inom älgskötselområden och från markägarsidan. Under överskådlig framtid får ambitionen istället vara att Älgdata.se ska utgöra stöd för älgförvaltningsområdesnivån. För den i älgförvaltningssystemet underliggande jaktområdesnivån med älgskötselområden, licensområden samt oregistrerade områden är behoven delvis annorlunda och på denna nivå är förutsättningarna klart sämre att kunna samordna i ett gemensamt system. Den viktigaste skillnaden rör hanteringen av ekonomi mellan jaktlag och markägare. Det har också rått skilda uppfattningar om innehåll och funktionalitet för älgskötselområden och jaktlagsnivån.
5 Sveaskog anser att Älgdata.se har förutsättningar att möta de behov som finns på älgförvaltningsområdesnivån om vidareutvecklingen fortgår och möter de kriterier som ursprungligen formulerades i förstudien till ett gemensamt IT-system. Sveaskog anser inte att någon ytterligare utredning om ett samlat IT-system för älgförvaltningen är nödvändig. Modellen med Älgdata.se som portal med all väsentlig information främst för älgförvaltningsgrupper och Länsstyrelse, är bra och strukturmässigt helt rätt. Att i nuläget utveckla Älgdata.se för att möta alla behov tex. hantering av ÄSO-specifika funktioner är inte kostnadsmässigt försvarbart. Detta hanteras bäst i de tre befintliga och väl fungerande undersystemen (Moosecare, Jaktrapport och Viltdata) som idag är direkt sammankopplade med Älgdata.se. Via dessa säkerställs en mer lokal anpassning och även sammankoppling med andra system, exempelvis företagsspecifika system för fakturering. De upplevda problem med flera olika system som utredningen tar upp beror sannolikt främst på att introduktion av nya IT-system ofta är svår och att det tar tid att lära sig nya arbetssätt. Sveaskog anser att ansvaret för det samlade IT-systemet även fortsättningsvis bör ligga hos Länsstyrelsens centrala IT-enhet, samt att den befintliga referensgruppen med representation av alla direkt berörda intressentorganisationer bör leva kvar och eventuellt utvecklas. Referensgruppen, som i enighet sagt sig stå bakom nuvarande modell med Älgdata.se och tre nämnda undersystem, säkerställer bred förankring i beslut rörande den fortsatta driften och vidareutvecklingen. Även upplägget med ett s.k. IT-förvaltningsobjekt där Älgdata.se sammankopplas med Länsstyrelsernas nya system för jaktadministration, Jaktadm, är naturlig och bra. Utveckling av Älgdata.se måste fortsätta Sveaskog delar Naturvårdsverkets uppfattning att Älgdata.se behöver vidareutvecklas. Utredningen pekar på ett antal områden där Älgdata.se idag inte uppfyller användarnas behov och önskemål. Vi delar denna uppfattning, framför allt utifrån behoven inom älgförvaltningsgruppernas arbete, och ser följande delar som mest prioriterade att börja med: - Automatisk överföring av ÄBIN-resultat och foderprognoser från Skogsstyrelsen. - Automatisk överföring av information om trafikolyckor med älg från Viltolycka.se - Automatisk ifyllnad av älgförvaltningsplaner med data som finns i databasen - Integration med beräkningsverktyget Älgfrode i förvaltnings- och skötselplaner - Kommunikationsportal mellan LST-ÄFG-ÄSO, främst avseende dokument såsom gällande förvaltnings- och skötselplaner, samrådsprotokoll etc. Det är helt naturligt vid utveckling av nya IT-system att de mest fundamentala delarna utvecklas och driftsätts först och att ytterligare funktionalitet utvecklas i senare skede. Älgdata.se har idag en stabil grundfunktionalitet som i stort fungerar väl, men det är nu av yttersta vikt att systemet kompletteras med ovanstående funktionalitet så snabbt som möjligt. Först när dessa funktioner är i drift kan systemet anses uppfylla de ursprungliga intentionerna med en samlad IT-portal även ur ett älgförvaltningsgruppsperspektiv. Herman Sundqvist Skogschef, Sveaskog Ronny Löfstrand Jakt- och klövviltschef, Sveaskog
Ny älgförvaltning 2012
Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst
Läs merNy älgförvaltning 2012
Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst
Läs merNy älgförvaltning 2012
Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst
Läs merÄlgförvaltningssystemet - roller, ansvarsfördelning, tidplan
Älgförvaltningssystemet - roller, ansvarsfördelning, tidplan David Bruun Förvaltningens uppbyggnad Ansvaret för förvaltningen Tidplan Älgskötselplaner Regelverket NFS 2011:7 Naturvårdsverkets föreskrifter
Läs merInformation om nya älgjakten
Information om nya älgjakten Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt system. 3 former av licensområden, sam- och storlicenser, älgskötselområden och 2 former av kalvjaktsområden
Läs merVälkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?
Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt
Läs merPlaner i älgförvaltningen
Planer i älgförvaltningen Vänersborg 2015-04-09 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Nya älgförvaltningen gäller mer än bara älg! Adaptiv Ekosystembaserad Lokalt förankrad I balans
Läs merVälkommen till ÄFO Vänern-Möckeln
Välkommen till ÄFO Vänern-Möckeln Den Nya Älgförvaltningen Ett nytt system för älgförvaltning En bättre förvaltning - vilka krav skall den uppfylla? Ekosystembaserad adaptiv lokal förvaltning En livskraftig
Läs merRedovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning
1(21) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2015-02-12 Ärendenr: NV-00687-14 Redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST:
Läs merNya älgförvaltningen, Äbin mm
Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Läs merFrågor och svar om nya älgförvaltningen
1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2012-10-01 Frågor och svar om nya älgförvaltningen Mot bakgrund av att såväl länsstyrelser som företrädare för intresseorganisationer framfört önskemål om
Läs merÄlgskötselområde ÄSO
Älgskötselområde ÄSO Vad är ett älgskötselområde? - Egentligen inget nytt. Älgskötselområden har funnits även tidigare - En av två typer av områden som kan registreras hos Länsstyrelsen (och som är krav
Läs merVälkomna till informationsmöte Älgförvaltning i samverkan. Härjedalen 12-28 mars 2012
Välkomna till informationsmöte Älgförvaltning i samverkan Härjedalen 12-28 mars 2012 Älgförvaltning i samverkan Ledamöter i Härjedalens Älgförvaltningsområde Bo Karlsson, ordf. Sven-Erik Dahlgren Anders
Läs merKommittédirektiv. En bättre älgförvaltning. Dir. 2008:63. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008
Kommittédirektiv En bättre älgförvaltning Dir. 2008:63 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över den nuvarande älgförvaltningen och lämna
Läs merRegler/Riktlinjer för.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
Regler/Riktlinjer för.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den. och gällande för de fastigheter eller del av fastighet som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina fastigheter till Namn, beslutande
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd
Läs merDEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet
- HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet NÅGRA MÅL I DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN (DET FINNS FLER ) Adaptiv Kostnadseffektiv Markägarsidans inflytande stärkas ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDEN
Läs merVad ska vi ha den Svenska skogen till?
Vad ska vi ha den Svenska skogen till? Vad ska vi ha den svenska skogen till? "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter
Läs merSTADGAR FÖR. Godegårds ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
1 STADGAR FÖR Godegårds ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den 15 mars 2012.och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina älgjaktområden till älgskötselområdet eller
Läs merÖvergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län
Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen
Läs merEn ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet
En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det
Läs mer1 Konsekvenser av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort
1 Konsekvenser av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort 1.1 Sammanfattning Beslutet att förändra dagens älgförvaltningssystem grundar sig på att förvaltningen
Läs merDEGERTRÄSK/STAVATRÄSK/NYTRÄSK ÄLGSKÖTSELOMRÅDE (DeStaNy ÄSO).
STADGAR FÖR DEGERTRÄSK/STAVATRÄSK/NYTRÄSK ÄLGSKÖTSELOMRÅDE (DeStaNy ÄSO). Stadgarna är antagna den 18/11 2012 och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Läs merLRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda
Läs merMöte med Älgskötselområden i Blekinge
Möte med Älgskötselområden i Blekinge 2016-06-01 Ulf Rosander Jakthandläggare FOTO: Ulf Rosander Syftet med kvällen - Älgförvaltningen - Älgläget i länet - Framtid? - Inventeringar, varför? - Spillningsinventering
Läs merSammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april
Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Syftet med seminariet var att diskutera hur man kan skapa en högkvalitativ jaktbar älgstam som är i balans med betesresurserna samtidigt som den biologiska
Läs merÄlgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16
Älgstammen i Södermanland Målsättning 2013-2016 Rapport 2012:16 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationens arbetsgrupp för älgfrågor, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen
Läs merAngående bildande av Bjäre älgskötselområde. Länsstyrelsen avslår ansökan om bildande av Bjäre älgskötselområde.
BESLUT 1(5) Kontaktperson Förvaltningsjuridiska Eva Johansson 010-2241406 Eva.G.Johansson@lansstyrelsen.se Bjäre ÄSO c/o Björn Lokind Gamla Riksvägen 319 269 96 Båstad Angående bildande av Bjäre älgskötselområde
Läs merStadgar/Bestämmelser för NÄSHULTA ÄLG- OCH KRONSKÖTSELOMRÅDE
Stadgar/Bestämmelser för NÄSHULTA ÄLG- OCH KRONSKÖTSELOMRÅDE Antagna den 20 september 202 och gällande för de fastigheter eller del av fastighet som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit
Läs merStadgar/Bestämmelser för..älgskötselområde
Stadgar/Bestämmelser för..älgskötselområde Antagna den.och gällande för de fastigheter eller del av fastighet som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina fastigheter till Namn, beslutande
Läs merÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna
ÄLGPOLICY Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna 2018-06-02--03 1. Älgen är ett av våra viktigaste vilt. Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella, sociala och ekonomiska
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref N2015/08683/FJR Ert datum 2015-12-17 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss om regeringsuppdrag m.m. om kronhjort Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merInformation om Samråd. Arbrå Östra VVO Flästa
Information om Samråd Arbrå Östra VVO Flästa 2015-08-05 Målsättningar De regionala målen omfattar älgstammens kvalitet, skogen samt trafikskador. Älgstammen Målen nedan gäller inom länets älgförvaltningsområden
Läs merÄlgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)
Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande
Läs merSTADGAR FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
Svenska Jägareförbundet 2012-4 1 STADGAR FÖR.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den.och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina älgjaktområden till älgskötselområdet
Läs merÄlgförvaltningsplan för Uppsala län
Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala
Läs merInformation till länets älgförvaltningsgrupper och älgjaktsområden
2018-09-28 Sid 1 (5) Djurenheten Se sändlista Information till länets älgförvaltningsgrupper och älgjaktsområden Nu närmar det sig älgjaktsstart 2018/2019 och vi önskar därför informera om några aktuella
Läs merNY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018
NY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018 ARBETET LEDS AV EN ARBETSGRUPP FRÅN HELA LANDET Förbundsstyrelsen Peter Eriksson Daniel Ligné Region Norr Mikael Samuelsson Hans Eliasson Björn Sundgren Region Mitt
Läs merFastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019
Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4691-16 Sydöstra ÄFG c/o Peter Christoffersson Varvsbergsvägen 2B 891 20 Örnsköldsvik Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019
Läs merVälkommen till möte om Älgskötselområde!
Välkommen till möte om Älgskötselområde! På programmet Rovdjursläget Nya älgförvaltningen ÄFO-läget ÄSO inom kretsen Spillningsinventeringen Avskjutningsregler inom Kretsen Älgrapportering Rovdjursläget
Läs merBESTÄMMELSER FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
BESTÄMMELSER FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDE antagna den 13 mars 2002 och gällande för de jaktlag/jakträttsinnehavare som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina jaktområden till älgskötselområdet.
Läs merProtokoll från samråd inom Oskarshamns Älgförvaltningsområde
1 Protokoll från samråd inom Oskarshamns Älgförvaltningsområde Tid: 2018-03-15, klockan 18:30-20:40 Plats: Ordförande: Deltagare: Kristdala NTO-lokal Stefan Pettersson Oskarshamns ÄFG och samtliga ÄSO,
Läs merVerksamhetsplan år 2006 2016
Olofströms Äsko/Kronsko 50301 Verksamhetsplan år 2006 2016 Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet
Läs merDnr NV
1 (14) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Christer Pettersson Tel: 010-698 13 64 christer.pettersson @naturvardsverket.se 2011-12-15 Dnr NV-06561-11 1 Konsekvenser av Naturvårdsverkets föreskrifter
Läs merSTADGAR FÖR GÖINGEÅSENS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
12-08-15-046 GÖINGEÅSENS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 1 STADGAR FÖR GÖINGEÅSENS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den 2015-03-30 och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina
Läs merAGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO
Överkalix 20150331 AGENDA Ny älgförvaltning from 2012 Historisk avskjutning Norrbotten Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Älgbetesinventering Skogsbrukets mål skogsskador
Läs merSkötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde
Upprättad 2012 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 29 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens
Läs merStadgar/Bestämmelser för Södra Vi ÄLG- och KRONSKÖTSELOMRÅDE
Stadgar/Bestämmelser för Södra Vi ÄLG- och KRONSKÖTSELOMRÅDE Antagna 2017-08-15 och gällande för de jaktlag, fastigheter eller del av fastighet som genom Avtal om samgående i älg- och kronskötselområde
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort; beslutade den 9 december 2011. Utkom från trycket den 16 december 2011
Läs merSvenska Jägareförbundet Bilaga 1
2. Förslag till lag om ändring i jaktlagen I detta avsnitt kommenteras endast den föreslagna lagtexten. De förslag som avses regleras av lagen kommenteras under respektive avsnitt. Generellt anser Jägareförbundet
Läs merFastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019
Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4776-16 Mellersta ÄFG c/o Sveaskog - Petter Johansson Industrivägen 12 901 30 Umeå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019
Läs merStora Sävsjöns Älgskötselområde Reviderade på Årsmötet Stadgar för Stora Sävsjöns ÄSO (Reviderad 2017)
Stora Sävsjöns Älgskötselområde Reviderade på Årsmötet 2017-08-27 1 Stadgar för Stora Sävsjöns ÄSO (Reviderad 2017) Stora Sävsjöns Älgskötselområde Reviderade på Årsmötet 2017-08-27 2 STADGAR för Stora
Läs merSTADGAR för Stora Sävsjöns älgskötselområde
Stora Sävsjöns Älgskötselområde 1 STADGAR för Stora Sävsjöns älgskötselområde Antagna den 13-04-2008 och gäller för de jaktlag/jakträttshavare som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina
Läs merFastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019
Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4784-16 Nordvästra ÄFG c/o Anders Pettersson Blåhakevägen 4A 920 70 Sorsele Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut
Läs merVälkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?
Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt
Läs merViltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid
Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens
Läs merUtkast till lagrådsremiss
Utkast till lagrådsremiss Älgförvaltningen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den xx 2010 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Läs merSTADGAR FÖR. Platåbergens ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
Svenska Jägareförbundet Mall 2012 1 STADGAR FÖR Platåbergens ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den 8 mars 2016 och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina älgjaktområden
Läs merSTADGAR för ÄSO Mark SO
STADGAR för ÄSO Mark SO Antagna den 4-4-2017 och gäller för de jaktlag/jakträttshavare som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina jaktområden till älgskötselområdet. Namn, beslutande
Läs merStadgar för Bäckaby älgskötselområde
Stadgar för Bäckaby älgskötselområde antagna den 2010-04-22 och gällande för de jaktlag/jakträttsinnehavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina jaktområden till älgskötselområdet.
Läs merBestämmelser för Vissefjärda älgskötselområde
Bestämmelser för Vissefjärda älgskötselområde antagna den 20 september 2016 och gällande för de jaktlag/jakträttsinnehavare som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina jaktområden till
Läs merStadgar och bestämmelser för Laske älgskötselområde. 1/5.
Stadgar och bestämmelser för Laske älgskötselområde. 1/5. Fastställda och antagna 2012-02-09 vid möte i Södra Lundby bygdegård och gällande för de jaktlag, som genom insänd fullmakt anslutit sina jaktområden
Läs merRovdjursläget. Presentation av älggruppen. Nya älgförvaltningen. ÄFO-läget. ÄSO inom kretsen. Spillningsinventeringen. Älgsamrådet
Rovdjursläget Presentation av älggruppen Nya älgförvaltningen ÄFO-läget ÄSO inom kretsen Spillningsinventeringen Älgsamrådet Avskjutningsregler inom Kretsen Älgrapportering Rovdjursläget 24 vargrevir i
Läs merBetänkandet Uthållig älgförvaltning i samverkan (SOU 2009:54) Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att yttra sig över rubricerade betänkande.
2009-10-05 Jordbruksdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten REMISSYTTRANDE Jo 2009/1932 Betänkandet Uthållig älgförvaltning i samverkan (SOU 2009:54) Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att yttra
Läs merÄlgskötselområden. Krav på områdets storlek
Älgskötselområden Krav på områdets storlek I Jaktförordningens 3 anges villkoren för att ett älgskötselområde ska kunna registreras som älgskötselområde. Det ska vara fråga om Ett område som har en sådan
Läs merStadgar för Vippentorpets Älgskötselområde
Stadgar för Vippentorpets Älgskötselområde Fastställda och antagna 2000 02 29 och gällande för jaktlag som genom "Avtal om samgående i älgskötselområde" anslutit sig till ovanstående älgskötselområde.
Läs merLänsstyrelsens rambeslut angående älgjakt i Hallands län under jaktåret den 1 juli 2016 den 30 juni 2017
Beslut 1(6) Enligt sändlista Länsstyrelsens rambeslut angående älgjakt i Hallands län under jaktåret den 1 juli 2016 den 30 juni 2017 Länsstyrelsens beslut Med hänvisning till Viltförvaltningsdelegationens
Läs merDet nya älgförvaltningssystemet
Sida 1/6 Ingemar Sjöberg Naturavdelningen 036-39 51 39 Land Till samtliga älgjaktsområden inom älgförvaltningsområde i Jönköpings län Det nya älgförvaltningssystemet Detta informationsbrev tar främst upp
Läs merLänsstyrelsens rambeslut angående älgjakt i Hallands län under jaktåret den 1 juli 2018 den 30 juni 2019
Beslut 1(6) Länsstyrelsens rambeslut angående älgjakt i Hallands län under jaktåret den 1 juli 2018 den 30 juni 2019 Länsstyrelsens beslut Med hänvisning till Viltförvaltningsdelegationens beslut, om övergripande
Läs merSkötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde
Upprättad 2013 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 28 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens
Läs merSammanfattning av de tre första åren.
Sammanfattning av de tre första åren. Avskjutning Modellen att styra vuxenavskjutningen med antal fällda kalvar har visat sig höja avskjutningen ganska rejält, framförallt när det gäller kalvskyttet. Under
Läs merStadgar för Norrtälje Södra älgskötselområde
Stadgar för Norrtälje Södra älgskötselområde Antagna den? och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina älgjaktområden till älgskötselområdet eller senare
Läs merUthållig älgförvaltning i samverkan
Uthållig älgförvaltning i samverkan Betänkande av Utredningen om en bättre älgförvaltning Stockholm 2009 SOU 2009:54 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar
Läs merHemställan om uppdrag att utreda frågan om områdesförvaltning av vilt
1(5) SWE DI S H ENV IR ON ME N TAL P R O TE C TI O N AGE NC Y Lindström, Carl-Johan Tel: 010-698 15 75 Carl-johan.lindstrom @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2017-12-07 Ärendenr: NV-08392-17 Näringsdepartementet
Läs merÄLGPOLICY. foto: Mostphotos
ÄLGPOLICY Svenska Jägareförbundets grundläggande syn på älgen och älgförvaltningen foto: Mostphotos 1 Älgen är ett av våra viktigaste vilt Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella,
Läs merRapport: 2016:05. Älgförvaltningen i Dalarnas län mål och inriktning
Rapport: 2016:05 Älgförvaltningen i Dalarnas län 2016-2018 mål och inriktning Omslagsbild: Älgtjur. Foto: MostPhotos/Fredrik Johansson Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer.
Läs merBESTÄMMELSER och STADGAR för Herrljunga Älgskötselområde
BESTÄMMELSER och STADGAR för Herrljunga Älgskötselområde antagna den 7 december 2011 och gällande för de jaktlag/jakträttsinnehavare, som genom avtal om samgående i älgskötselområde, anslutit sina jaktområden
Läs merÖverklaganden av Länsstyrelsens i Blekinge läns beslut om skyddsjakt efter älg, länsstyrelsens dnr
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-18 Ärendenr: Naturskyddsföreningen i Blekinge län Att: Owe Nodmar E-post: juvan@algonet.se
Läs mer1 Älgskötselområdets namn skall vara Norra Frosta Älgskötselområde. (Nedan förkortat ÄSO )
Sida 1 (5) Stadgar för Norra Frosta Älgskötselområde. Antagna vid årsmötet den 29 mars 2017. Rev. efter årsmötet den 27 mars 2018. Med de två sista styckena under 8. Namn, beslutande organ och säte. 1
Läs merInventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Avskjutningsstatistik för älg Manual nr 1
Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Avskjutningsstatistik för älg Manual nr 1 Innehållsförteckning Inledning 2 Begrepp och definitioner 4 Historik 6 Beskrivning av metoden
Läs merFastställande av älgskötselplan
Beslut 1(3) 2018-09-13 218-5142-18 Stora Sävsjöns älgskötselområde c/o Mikael Blom mikael.blom@retailcompany.se Fastställande av älgskötselplan Beslut Länsstyrelsen fastställer bifogad skötselplan för
Läs merÄlgförvaltningsområde 1 (ÄFO1) Norrtälje Norra Stockholms län.
Sida1(9) Distribution Deltagare : Länsstyrelse: Camilla Frisch Styrelsemötesprotokoll 2015-03-23. Deltagare; Per Hjärp. Holmen Skog. Fredrik Landström. Hargs Bruk Denny Häverstam Mellanskog Anders Holm
Läs merFörslag till stadgar BESTÄMMELSER FÖR ÄLG- och KRONHJORTSSKÖTSELOMRÅDE
Förslag till stadgar BESTÄMMELSER FÖR ÄLG- och KRONHJORTSSKÖTSELOMRÅDE Antagna den 22 februari 2012 och gäller för de jaktlag som genom Avtal om samgående i älg- och kronhjortsskötselområde anslutit sina
Läs merFastställande av kronhjortsskötselplan för Misterhults klövviltsförvaltningsområde
BESLUT Diarienummer 218-4419-2018 2018-05-28 Sid 1 (3) Djurenheten Fredrik Ustrup Tel. direkt: 010-223 84 48 E-post: fredrik.ustrup@lansstyrelsen.se Misterhults klövviltsförvaltning Elektronisk delgivning
Läs merSTADGAR FÖR STJÄRNSUNDS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
STADGAR FÖR STJÄRNSUNDS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Stadgar antagna den 2011-08-24 och gällande för de jaktlag/jakträttsinnehavare som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina jaktområden till älgskötselområdet.
Läs merFastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019
Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4788-16 Nordöstra ÄFG c/o Emelie Bergquist Bergliden 28 931 96 Skellefteå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut
Läs merSAMRÅD 2016 NORR 92 ÄSO. Vännäsby 21 mars
SAMRÅD 2016 NORR 92 ÄSO Vännäsby 21 mars DAGORDNING Bakgrund och syfte med samrådet Lägesbilden-Resultat (Älgobs, avskjutning, ÄBIN, SNAB analys) Enkätsvar Råd och riktlinjer från ÄFG Styrelsens analys
Läs merJägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR om strategi för svensk viltförvaltning.
JÄGARNAS RIKSFÖRBUND Datum: 2016-01-28 D. nr: 015-16 Kopia till Till Regeringskansliet/Näringsdepartementet (n.registrator@regeringskansliet.se) Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning
Läs merRegeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Läs mer2 Beslutande organ inom älgskötselområdet är årsstämma, extra stämma och styrelsen.
BESTÄMMELSER FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDET Bilaga avtal 1. sid 1. Antagna den 25 januari 2011 och gällande för de jaktlag/jakträttsinnehavare som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina jaktområden
Läs merSTADGAR FÖR VILJANS ÄSO
STADGAR FÖR VILJANS ÄSO INNEHÅLL Sidan 1: Antaget datum, namn beslutande organ och ändamål. Sidan 2: Årsmöte och jaktledarmöte. Sidan 3: Dagordning för årsmöte. Sidan 4: Styrelsen Sidan 5: Valberedningen
Läs merJägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs
FOO: MAGNUS NYMAN Lokalt Samråd Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs retsens ansvar att ombesörja kallelse, lokalbokning och att se till att samrådet genomförs
Läs mer3-25 september 2018 och 6 oktober februari 2019.
BESLUT 1 (5) Enheten för natur och vilt Enligt sändlista Jakttider för älgjakten jaktåret 2018/2019 Beslut Länsstyrelsen beslutar, med stöd av 3 a jaktförordningen (1987:905) och bilaga 2 till denna förordning,
Läs merHandledning för arbete och samverkan i älgskötselområden
Handledning för arbete och samverkan i älgskötselområden Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2 3 Älgskötselområde (ÄSO) arbetssätt... 2 3.1 Aktiva åtgärder inom ÄSO... 3 3.1.1 Gemensamt
Läs merPOLICY. Policy för medborgardialog
POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare
Läs merMiljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU6
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU6 Älgförvaltningen Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:239 Älgförvaltningen. I betänkande behandlas även
Läs merSkogsindustrierna har lämnats möjlighet att yttra sig över rubricerade promemoria.
Jordbruksdepartementet REMISSYTTRANDE Jo 2010/1120 Promemoria Älgförvaltning Skogsindustrierna har lämnats möjlighet att yttra sig över rubricerade promemoria. HUVUDSAKLIGA SYNPUNKTER Skogsindustrierna
Läs mer