NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI

Transkript

1 NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNA KLIMAT OCH ENERGI

2 NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI Mänskligheten står inför ett dilemma. Samtidigt som behovet av energi ökar i takt med att världens befolkning växer och får högre levnadsstandard, så står vi också inför utmaningen att finna nya energikällor som kan ersätta de fossila bränslena. Källorna till fossila bränslen sinar samtidigt som användningen av dem bidrar till utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Energioch klimatproblemen är globala och kräver omställning som bygger på effektiva och smarta energilösningar och åtgärder för att minska de sammantagna utsläppen av växthusgaser. O rsakerna till klimatförändringarna och deras omfattning har många grunder. Vetenskapssamhället är idag inte enigt om orsakssammanhangen och vi besitter inte fullständig kunskap om klimatproblemen, deras effekter eller våra möjligheter att påverka händelseförloppen. Det är därför mycket angeläget att forskningen och kunskapssökandet om klimateffekterna, och inte minst de mest effektiva åtgärderna, får fortgå med ökad intensitet att ständigt förändra och förbättra vårt handlingsutrymme. Forskningsresultat från olika vetenskapsområden måste ges utrymme i den allmänna debatten och ligga till grund för politiska beslut. Under tiden måste dock åtgärdsprogram för reduceringen av den globala uppvärmningen tas fram. Åtgärder måste till i alla samhällen och det är därför viktigt att de globala åtgärdsprogrammen tas fram i samklang med sociala, politiska och kulturella förutsättningar i olika delar av världen. Enligt Naturvetarna är det viktigt att arbeta i enlighet med FN s klimatpanel, IPCC. Ett problem för mänskligheten att lösa Oavsett vilken omfattning eller betydelse människans påverkan har på klimatet vet vi att den globala 1

3 uppvärmningen leder till problem för mänskligheten. Vi kan också anta att det är riskfritt för både människa och natur att vidta åtgärder för att minska mängden växthusgaser i atmosfären. Det gör att vi måste agera för att minska uppvärmningen oavsett de bakomliggande orsakerna. De hittillsvarande forskningsresultaten ger inte svaren på hela klimatproblematiken, men ger tillräckligt med information för att skapa scenarier kring vilka problem vi ställs inför vid olika utvecklingsförlopp. Dessa scenarier måste också ligga till grund för vårt agerande. De visar till exempel att användningen av fossila bränslen är ett stort problem och att vi måste reducera växthusgasutsläppen, inte minst från dessa. De visar också att vi kan få olika former av tip-over effekter. Ett exempel är uppvärmningen av världshaven som minskar deras förmåga att ta upp koldioxid ur atmosfären, vilket accelererar problemen. Och om havsströmmarna ändras, förändras också klimatet med nya levnadsförutsättningar i stora områden. Ett annat problem är metangassänkorna i Sibirien, som om temperaturen stiger riskerar att frigöras och läcka ut i atmosfären. En stor del av koldioxidutsläppen kommer också från avskogning av stora naturskogar i utvecklingsländer. 2

4 Vi vet också, med all sannolikhet, att kostnaderna för att inte vidta åtgärder kan komma att vida överstiga kostnaderna för att reducera utsläppen av växthusgaser. Det finns inga motsättningar mellan klimatsmart produktion och ekonomisk och social tillväxt, men omställningsperioden kan bli påfrestande, inte minst då nya beteendemönster måste skapas hos såväl producenter som konsumenter. Effekterna på människors levnadsförutsättningar kan också bli mycket stora om man inte, när klimatpåverkan ska reduceras, tar hänsyn till bakomliggande orsaker till varför människor har brukat naturresurser så som de har gjort, vilka ofta är kopplade till fattigdomsproblematik. Utan att lösa de bakomliggande sociala och politiska problemen kan vi därför ofta inte heller hitta nya lösningar som fungerar för både människor och miljö. Slutsatsen är att det är angeläget att vidta åtgärder för att minska människans klimatpåverkan, minska den globala uppvärmningen, ersätta fossila bränslen och ställa om samhällen så att goda levnadsvillkor för människor och den omgivande miljöns förutsättningar kan förenas. Globala problem som kräver internationell grund Såväl uppvärmningens orsaker som dess konsekvenser är globala till sin karaktär. Växthusgaserna följer inte nationella gränser vilket innebär att aktiviteter i ett land får effekter även för andra länder. Därför måste också lösningarna byggas på internationell grund. Gemensamma långsiktiga mål och internationella ramverk är viktiga grundelement att bygga på. FN s ramkonvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet 3

5 Sverige bör även agera för en internationell utsläppsmarknad. Ett system för handel med utsläppsrätter måste bygga på auktionering med successiv sänkning av utsläppstaket för att fungera som ett verkningsfullt instrument. Tydligheten kring systemet måste också vara stor för att det ska användas och få önskade effekter. utgör grunden för det internationella klimatsamarbetet. Sverige har en viktig roll i det internationella samarbetet. Vi kan driva på för att få fram gemensamma regleringar och avtal på global nivå. Men Sveriges viktigaste internationella arena är inom EU. Sverige ska ligga i framkant inom EU s klimatpolitik och arbeta för skarpa åtgärder inom EU och för EU-ländernas agerande för omställningen även i tredje världen. Sverige kan också själva agera med initiativ och åtgärdsprogram för länder i tredje världen, men de internationellt gemensamma insatserna är ofta effektivast. Långsiktigt hållbara lösningar Ytterligare forskning krävs för att fylla de kunskapsluckor som idag finns kring klimatproblemen och för att ge en fullständig bild av orsakssammanhangen kring utvecklingen. Forskningen behövs också för att hejda den nuvarande utvecklingen av den globala uppvärmningen och för att hitta hållbara och effektiva lösningar för hur mänskligheten i framtiden ska kunna leva, med en hög levnadsstandard, i samklang med vår jord. Forskning och utveckling inom en stor bredd av vetenskapliga områden krävs för dessa uppgifter, såväl inom naturvetenskap och teknik som inom exempelvis samhällsvetenskap. Inte minst viktigt är att vetenskapsområdena kommunicerar i framtagandet av teorier och lösningar så att förbättringar ur en aspekt inte får negativ inverkan ur andra perspektiv. Löptiderna för forskningen och tillämpningen fram till nya 4

6 klimateffektiva lösningar är ofta mycket långa. Vi måste därför ha siktet inställt på att långsiktig skapa hållbara lösningar, men samtidigt, under tiden, agera för att reducera utsläppen av växthusgaser med alla idag tillgängliga medel. Vi måste dock vara observanta på tillfälliga trender och modeflugor för att inte låsa fast oss i kortsiktiga lösningar som för tillfället verkar bra, så att den långsiktiga utvecklingen förhindras eller försvåras. Vi måste också alltid vara observanta på åtgärdernas totala klimatpåverkan, så att den tänkta vinsten inte äts upp. Den framtida energianvändningen En av de viktigaste åtgärderna för att reducera utsläppen av växthusgasen handlar om vår energianvändning. Åtgärder krävs på många plan för att förändra energianvändningen. Det handlar om omedelbara besparingar och effektivisering. Det handlar också om att finna nya former för vår energiförsörjning och utvinning av energi som inte medför utsläpp av växthusgaser. Vi måste samtidigt vara medvetna om att de fossila bränslen som finns tillgängliga även framgent kommer att användas. Vi behöver därför även utveckla metoder för att rena och minimera utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen. Effektivisering av energianvändningen kan ske genom mindre utsläpp per producerad enhet, minskade utsläpp och högre energieffektivitet. Många vittnar om att stora delar av energianvändningen kan tas bort med mycket små medel. Stora insatser görs för att effektivisera energianvändningen. Gamla anläggningar ersätts med mer energieffektiva anläggningar och energikällor som ger lägre utsläpp per kwh. Bättre metoder och tekniker införs, såsom bränslesnålare motorer hos fordon. Energitjuvar samt andra former av energiförluster reduceras också med energieffektivare material och mindre energispill. För mer radikala förändringar av energianvändningen krävs nytänkande och olika åtgärder som i kombinationer med varandra kan förändra den totala användningen. Övergripande och samordnade perspektiv behövs. Inom transportsektorn behöver exempelvis nya drivmedel tas fram i kombination med effektivare motorer, alternativa transportlösningar samt nya behov och beteenden kring transporter. På lång sikt ligger den viktigaste utvecklingen i energikällor som inte kan överutnyttjas och där påverkan på naturen är liten, såsom sol, vind och vågkraft. Målsättningen är att få fram metoder för utvinning av energi som är effektiva samt ekonomiskt och tekniskt möjliga att producera i stor skala för att ersätta befintliga energiformer. Det handlar om 5

7 metoder för energiutvinningen, men även om metoder för kraftöverföring och lagring av energi. Olika utvinningsformer kommer att passa olika bra i olika sammanhang och en stor variation av kompletterande lösningar kommer att krävas även framöver. Vi får därför inte begränsa oss till enskilda utvecklingsprojekt eller energislag i satsningarna på forskning och utveckling inom nya energiområden. Nya energieffektiva material och nya egenskaper hos material på nanonivå är andra exempel på viktiga områden i utvecklingen av nya energiformer och förändrade energibehov. Ett klimateffektivt jordbruk En stor del, uppskattningsvis 30 procent, av de samlade utsläppen av växthusgaser kommer från jordbruket. Produktion av grödor, men framför allt djurhållningen ger upphov till växthusgaser. Kväveläckaget från jordbruket till grundvatten, vattendrag och kustnära hav är också ett stort problem. Att reducera utsläppen av växthusgaser från jordbruket och skapa förutsättningar för ett klimateffektivt jordbruk är därför viktiga åtgärder för att minska de samlade utsläppen av växthusgaser i samhället. En viktig målsättning för Sverige måste vara att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt jordbruk utan 6

8 negativ inverkan på Östersjön och med kraftigt reducerat utsläpp av växthusgaser. Återskogning av jordens stora naturskogar är en viktig åtgärd för att öka upptagningen av växthusgaser ur atmosfären. Nyplantering av skog, måste dock precis som andra åtgärder vägas mot de alternativa användningsområdena av marken. För Sverige är det viktigt att vi ser de möjligheter skogsråvaran skapar för att minska den totala klimatpåverkan i samhället. Det kan handla om produktion av byggnadsvirke för ökat träbyggande eller forskning kring cellulosamaterialet för att få fram nya egenskaper hos materialet som kan ersätta exempelvis oljebaserade produkter som plaster. En framgångsrik klimateffektiv industri Sverige kan bli ett föregångsland inom forskning och produktion av energieffektiva och klimatsmarta lösningar. Med rätt satsningar och investeringar kan Sverige driva forskning, utveckling och produktion kring nya former för energiproduktion och energianvändning samt nya energismarta lösningar. Sverige kan bli ekonomiskt framgångsrikt på den utveckling och omställning som hela världen står inför. Marknaden för nya metoder och produkter är oändlig. Satsningar på klimatsmart produktion skapar inte bara tillväxtmöjligheter och arbetstillfällen i Sverige utan gör samtidigt Sverige till ett föregångsland som kan göra en insats för att lösa de gemensamma globala problemen. På detta sätt kan vi också bidra till omställning i utvecklingsländer som inte har råd att själva utveckla klimatsmart energi och produktion. Produktionen kan anpassas till behovsbilder utanför den industrialiserade världen och kopplas samman med biståndsverksamhet så att reella satsningar för energiomställning i utvecklingsländer kan skapas. För att Sverige ska lyckas förutsätts omfattande satsningar på forskning och utveckling. Förutsättningarna Uppsalaföretaget Seabased utvecklar och tillverkar system för energiutvinning ur havsvågor. Ett av många svenska företag som utvecklar nya energilösningar. 7

9 för att omsätta forskningen och innovationerna i storskalig produktion måste också finnas. Målsättningen ska vara att såväl forskning och utveckling som produktion ska finnas och utvecklas i Sverige. Därför krävs strategiska och gynnsamma villkor för industrins omställning och satsningar på utveckling av system för utvinning av energi från nya energikällor och på klimatsmart produktion. Det krävs också tillgång till riskkapital för kommersialisering av forskning och innovationer i Sverige. En svensk klimatpolitik Gör Sverige till ett föregångsland inom klimatarbetet. Sverige kan stå för spetskompetens i kombination med klimatanpassad produktion. En viktig uppgift för regeringen är därför att satsa på forskning och utveckling inom en stor bredd av områden med bäring på klimat- och energifrågan samt göra strategiska satsningar för att stödja innovationer och omställning inom industrin. En särskild viktig fråga är också att tillse att det finns tillgång till riskkapital för omsättning av forskningen till innovationer och produktion. Staten har en viktig roll i att stödja hela processen från forskning till klimatsmart produktion. Som föregångsland krävs också att vi aktivt deltar med högt ställda krav i det internationella klimatsamarbetet. Sverige måste aktivt arbeta för att påverka andra länders klimatarbete. Detta bör även ske genom att vi i Sverige satsar på utveckling och produktion av tekniker som kan implementeras i tredje världens länder. Uppmuntran via styrmedel För att skapa tryck på utveckling kan olika former av uppmuntran av energieffektivisering samt utveckling och användning av förnyelsebara energikällor krävas. Det kan ske via ekonomiska styrmedel såsom skatter, avgifter och subventioner. Alla former av styrmedel måste vara konkurrensneutrala. Samma villkor ska gälla för alla former och metoder för användning och utvinning av förnyelsebar energi. Att ett energislag får bättre villkor än andra skapar utslagningseffekter som snedvrider konkurrensen och direkt motverkar utvecklingen av en mångfald av metoder för utvinning av energi. Beskattning är ett annat ekonomiskt styrmedel som rätt använt kan skapa incitament att minska klimatpåverkan. För att beskattningen av växthusgaser ska slå väl ut och skapa vinster ur ett globalt perspektiv krävs dock att de är internationellt samstämmiga och inte används så att produktionen flyttas till länder med mer gynnsamma skattevillkor. Det är i många fall bättre att behålla produktionen i landet och påverka energianvändningen till att bli så 8

10 klimateffektiv som möjligt. Generella koldioxidskatter är samhällsekonomiskt effektiva och därför att föredra då de är neutrala i förhållande till vilken användning som orsakat utsläppen. För att utröna en varas eller metods totala klimatpåverkan måste man ta i beaktande hela processen från råvaruutvinning till distribution till konsumenten. Längre transporter, kortare livslängd eller ökad konsumtion kan exempelvis äta upp den tilltänkta klimatvinsten. Även den alternativa användningen av exempelvis råvaran, så att denna utnyttjas optimalt ur klimatsynpunkt, måste undersökas för att den fullständiga effekten av en subvention ska bli tydlig. Som exempel kan nämnas att användning av elbilar enbart får önskvärd klimateffekt om elen som bilarna går på är producerad genom energikällor med lägre utsläpp av växthusgaser än de alternativa drivmedlen. För att optimera användningen av förnyelsebara energikällor är det viktigt att tillhandahålla och uppmuntra handel med förnyelsebar energi. System för handel mellan exempelvis enskilda producenter av 9

11 energi och kraftbolagen behövs för att överskottsenergi som den enskilde producerar ska kunna användas och säljas vidare via kraftbolagen. Naturvetarnas betydelse Naturvetenskapen har en avgörande roll för att finna orsaker till och effekter av klimatets utveckling. Den naturvetenskapliga forskningen och kompetensen är därför också av avgörande betydelse för möjligheterna att finna lösningar och åtgärder som är hållbara för framtiden. Naturvetenskaplig kompetens kommer i hög utsträckning att behövas i forskning om klimatproblemen, i utvecklandet av nya energilösningar, material med nya energiegenskaper och andra åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och ställa om samhället till klimat- och miljövänligare produktion. Naturvetenskaplig kompetens kommer även att krävas för att bedöma klimatpåverkan i enskilda processer och metoder samt i bedömningen av deras övriga effekter på människor och miljö. Behovet av naturvetenskaplig kompetens kommer att vara stort över hela samhället och inte minst inom industrin, för att möjliggöra Sveriges omställning till klimatsmart produktion och för att göra Sverige till ett föregångsland inom klimatområdet. Om Sverige genast satsar stort och strategiskt på forskning, utveckling och produktion för utvinning av ny energi, nya material etc. samt använder den stora tillgång till högt kvalitativ naturvetenskaplig kompetens som finns i landet, har vi allt att vinna såväl ekonomiskt och socialt som miljö- och klimatmässigt. # 10

12 Naturvetarna anser, att:» IPCCs åtgärdsprogram ska tillsvidare ligga till grund för det gemensamma klimatarbetet» Forskningen kring klimatproblemens orsaker, konsekvenser samt åtgärder måste få en framskjuten roll med goda villkor och resurser» Skarpa åtgärder för att minska den globala uppvärmningen måste beslutas på den internationella arenan» Sverige ska delta aktivt i det internationella klimatsamarbetet med högt ställda krav på internationella regleringar och avtal» Sverige ska agera som ett föregångsland. Vi måste ta fram nya energilösningar och satsa på omsättning till klimatsmart produktion samt hjälpa andra länder med implementeringen av nya energilösningar. NATURVETARNA.SE Planiavägen 13 Box Nacka info@naturvetarna.se