Projekt LÅT OSS LÄSA. Några magiska minuter... läsombud i Norrbottens län

Transkript

1 Några magiska minuter... Projekt LÅT OSS LÄSA läsombud i Norrbottens län LÅT OSS LÄSA genomfördes i Norrbottens under Projektet var ett samarbete mellan FUB Norrbotten, Kommunförbundet Norrbotten, länets kommuner, Norrbottens länsbibliotek, Studieförbundet Vuxenskolan, En bok för alla och Centrum för lättläst. Projektets syfte var att förbättra läsmöjligheterna för personer med funktionshindret utvecklingsstörning. Norrbottens länsbibliotek, september 2003 Projektledare: Ann-Charlotte Kassberg

2

3 Innehåll FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 6 RÄTTEN ATT LÄSA... 8 Kulturpolitiska utgångspunkter för projektet... 9 LÄSOMBUDSMODELLEN...11 Modellen bestod av följande delar: Länsgrupp styrgrupp...11 Arbetsgrupp...12 Läsombud HUVUDMAN, FINANSIERING OCH ORGANISATION...13 Ekonomi Syfte...13 Konkreta mål...13 UPPBYGGNAD AV ARBETSGRUPPER KOMMUNERNAS ARBETE MED PROJEKTET Arjeplog Arvidsjaur Boden...23 Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix...28 Kiruna...29 Luleå...29 Pajala...31 Piteå...31 Älvsbyn Överkalix Övertorneå UTBILDNINGAR AV LÄSOMBUD OCH CIRKELLEDARE FRAMTIDEN MEDIABEVAKNING PROJEKTLEDARENS SLUTORD...42 Referenser... 46

4 LÅT OSS LÄSA 4

5 SLUTRAPPORT Förord Under projekttiden har jag haft förmånen att arbeta tillsammans med många kreativa, fantastiska personer. Jag har lärt mig att skriva lättläst; hur organisationer är uppbyggda; om ekonomi; hur man leder ett projektarbete och mycket, mycket annat. Vilken förmån, när det dessutom har varit omväxlande och utvecklande. Tiden i projektet har gått snabbt. Det har varit intensivt och spännande och tidvis väldigt krävande. Det tar tid att förändra attityder hos oss människor. Utan läsombud ingen läsning på daglig verksamhet och i gruppbostad! Det kan man läsa i studiematerialet Läs tillsammans! Men jag skulle vilja säga så här: Utan bra cirkelledare inga läsombud! En förutsättning för att läsombuden ska komma igång med läsandet, är att de får en positiv inställning till böcker och läsning. Och vem är bättre på att förmedla den känslan än bibliotekarier? De som har valt att studera flera år, för att lära sig mer om böcker och läsupplevelser! Att läsa tillsammans kan bli en givande stund både för läsaren och den eller de som man läser tillsammans med. Låt oss läsa vidare! Ann-Charlotte Kassberg, september 2003 Vård och omsorg behöver vi för att överleva, kultur och nöjen, för att livet ska vara värt att leva! 5

6 LÅT OSS LÄSA Sammanfattning Projektet Låt oss läsa pågick i Norrbottens län från september 2001 till juni Projektet kom till på initiativ av Föreningen för utvecklingsstörda barn ungdomar och vuxna (FUB) och har genomförts i samarbete med Centrum för lättläst (CfLL), Norrbottens länsbibliotek, biblioteken och socialförvaltningarna i Norrbottens fjorton kommuner, Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Kommunförbundet Norrbotten samt En bok för alla (Ebfa). Samtliga kommuner i Norrbotten har tillsammans finansierat projektet. Den länsövergripande styrgruppen har träffats kontinuerligt både före projektets start och under projektets genomförandefas. Styrgruppen kommer även efter projektet slut att ha det övergripande ansvaret för uppföljning och för projektets överlevnad i ordinarie verksamhet. Styrgruppen har haft som uppgift att informera, söka stöd för utveckling av projektet samt att anordna utbildning och uppföljning för cirkelledare i projektet. Styrgruppen har även stått för stöd för de lokala arbetsgrupperna i kommunerna. Syftet med projektet var att ge vuxna personer med utvecklingsstörning tillgång till nyheter, samhällsinformation och litteratur på lättläst svenska. För att ge möjlighet till läsning har läsombud utbildats bland personal på daglig verksamhet och i gruppbostad. När projektet avslutades under sommaren 2003 fanns det nästan 300 läsombud i Norrbottens län. Biblioteken i Norrbotten har visat stort engagemang i projektarbetet och har utbildat läsombud från socialförvaltningen. De var även representerade i samtliga arbetsgrupper. Biblioteken har gjort stora satsningar på nyinköp av lättlästa böcker. Flera bibliotek har också utformat en speciell läshörna för projektets målgrupp. En ökad kontakt med personer med utvecklingsstörning och personal har också blivit en effekt för biblioteken, under projekttiden. Projektet var förankrat i länet genom ett politiskt beslut i socialnämnden i respektive kommun. Ärendet behandlades i en del kommuner även av biblioteksnämnden. Därefter har projektledaren bildat arbetsgrupper i varje kommun bestående av representanter från socialförvaltningen, kulturförvaltningen, FUB samt Studieförbundet Vuxenskolan. Arbetsgrupperna har haft som ett av uppdragen att informera projektets målgrupp, politiker, arbetsledare, kollegor, anhö- 6

7 SLUTRAPPORT riga och personal inom vård och omsorg om projektet. Projektets styrgrupp har vid två tillfällen utbildad bibliotekarier till cirkelledare. Arbetsgrupperna har utsett läsombud och cirkelledare har utbildat dessa. Ett delprojekt i projektet har varit En bok för allas (Ebfa) deltagande i länsprojektet. Ebfa har utformat läsvanenkäter för att undersöka läsvanor bland personal inom omsorgen. Man vill genom sitt deltagande stödja läsvanorna hos personal. En hypotes är utformad om att personer som själva är intresserade av läsning och kultur, anser att det är viktigt att förmedla den känsla och de upplevelser det innebär till andra. Ebfa har deltagit vid utbildningen och uppföljningen av cirkelledare; man har delat ut böcker till samtliga läsombud i länet och bistått med råd och stöd till arbetsgrupperna i länet. Arbetsgrupper har bildats i länets 14 kommuner och de har utbildat läsombud i länet. I januari 2002 startade den första utbildningen för cirkelledare, i Älvsbyn. Styrgruppen för projektet hade bjudit in bibliotekspersonal, men även chefer från socialförvaltningen till utbildningen. Eva Ekengren från Ansgariegården Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholm föreläste om funktionshindret utvecklingsstörning och om hur man läser tillsammans med personer med ett eller flera funktionshinder. Lennart Långström från Studieförbundet Vuxenskolan i länet utbildade blivande cirkelledare i cirkelledarmetodik. Kvällstid berättade författaren Ulla Ekh hur det går till att skriva en lättläst bok. I september utbildades fler cirkelledare, i Överkalix. Även denna gång förläste Eva Ekengren. Kvällstid besöktes författaren och föreläsaren Bengt Pohjanen i den ortodoxa kyrkan i Överkalix. Under hösten 2002 anordnade projektets styrgrupp en uppföljningsdag tillsammans med arbetsgrupper som utbildat läsombud. Deltagarna berättade och delgav varandra och styrgruppens representanter erfarenheter av projektet. Till uppföljningen i Piteå den 5-6 maj 2003 inbjöds arbetsgrupper från hela länet till två halvdagar med information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Dessa dagar arrangerades av Centrum för lättläst i samarbete med länets styrgrupp, projektledaren och arbetsgruppen i Piteå. Styrgruppens och alla involverades förhoppning är att projektet ska avslutas som det inleddes, nämligen med ett politiskt beslut i socialnämnden som säkerställer projektets fortlevnad. Samtliga kommuner har i en skrivelse från FUB ombetts att utse en person som ansvarar för läsombudsverksamheten i kommunen. Därmed kan den struktur som byggts upp under projekttiden bestå och ges möjlighet att utvecklas vidare. 7

8 LÅT OSS LÄSA Rätten att läsa Ungefär barn, ungdomar och vuxna i Sverige har funktionshindret utvecklingsstörning.utvecklingsstörningen är olika, men alla behöver någon form av stöd. Vad man klarar av beror också på vilket stöd och vilken träning man får. Man behöver längre tid än andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. Varje person med utvecklingsstörning är unik.vad man kan göra och lära sig beror på vilken grad av funktionsnedsättning man har. Kulturen är en gemensam angelägenhet för de flesta. Nästa alla vuxna svenskar läser en tidning eller kopplar av med en bok varje dag. Tidningar, böcker och att läsa samhällsinformation är en del av vår vardag. De tillhör våra vardagskulturella handlingar. Genom att läsa får vi vetskap om vad som rör sig i vår omvärld. Vi bildar oss en åsikt och skaffar oss nya kunskaper. Vi kan delta och påverka. För projektets målgrupp är det inte lika självklart att delta i vardagskulturen. Tidningar, böcker och samhällsinformation är svårt. De har behov av anpassade texter och stöd för att förstå vad de läser. De lättlästa böckerna är lätta att läsa och lätta att förstå. Språket är enkelt med en rak ordföljd och utan svåra ord. Vårt samhälle ställer stora krav på läs- och skrivkunnighet. De som inte kan läsa och skriva kan inte skaffa sig den informationen de behöver. De har därmed svårt att skaffa viktig kunskap och får svårigheter att påverka livsvillkoren. Detta medför ofta en känsla av utanförskap. För personer med utvecklingsstörning är läsningen svår. Även de som läser själva, har ofta svårigheter att få en fullständig behållning av en text. Texterna måste anpassas. I en lättläst text är därför handlingen rak och enkel. Texten är ofta kort med vardagliga ord. Man bör undvika bildspråk, årtal och siffror. Lättlästa böcker har funnits sedan slutet på 1960-talet. Sedan 1988 har Centrum för lättläst regeringens och riksdagens uppdrag att ge ut lättlästa böcker, producera nyhetstidningen 8 SIDOR samt på uppdrag bearbeta samhällsinformation till lättläst svenska. Lättlästa texter är ett hjälpmedel för personer med utvecklingstörning. Men de krävs ofta en person som förtydligar texterna och bilderna. Dessa personer kallas för läsombud. För personal inom vård och omsorg är detta ofta en ny arbetsupp- 8

9 SLUTRAPPORT gift, läsestunder har därmed inte självklar plats på schemat. För att personer med utvecklingsstörning ska ges möjlighet att leva ett liv som andra krävs lättlästa texter och lättläst samhällsinformation. Läsombud behövs för att så många personer som möjligt ska få möjlighet till läsning. Kulturpolitiska utgångspunkter för projektet Projektet är förankrat genom flera regler och lagar. Genom att informera om dessa lagar har arbetsgrupper och läsombud större möjlighet att ställa krav på myndighetspersoner. Det är också viktigt att de funktionshindrade själva eller med hjälp av företrädare, ställer krav på politiker och myndigheter genom att hänvisa till lagliga rättigheter års handikapputredning fastslog att kultur ska vara tillgänglig för alla och att det var samhällets skyldighet att göra detta möjligt. Socialtjänstlagen och lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) är några av de lagar som reglerar samhällets ansvar för funktionshindrade. I socialtjänstlagen kan man läsa: 21 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykisk eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och att han får bo på ett sätt som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd. LSS är en rättighetslag och är en kompletterande lag till socialtjänstlagen. Den finns till för personer med utvecklingsstörning, autism, förvärvad hjärnskada och andra varaktiga funktionshinder. Målet med LSS är att människor med omfattande funktionshinder ska kunna få ett värdigt liv i gemenskap med andra människor. I lagen om LSS kan man läsa: 15 Till kommunernas ansvar hör att verka för att det allmänna kultur- och fritidsutbudet blir tillgängligt för personer som omfattas av LSS. I socialstyrelsen skrift för rättstillämpning och handläggning, Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, 2003 står det: Genom läsestunder med högläsning kan de som inte själva kan eller orkar läsa få tillgång till böcker, tidningar och samhällsinformation. Socialstyrelsens föreskrifter är bindande. Bibliotekslagen, som trädde i kraft 1 januari 1997, slår fast följande: 2 Till främjandet av intresse för läsning och litteratur, information upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken sak verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. 8 Folk-och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade och andra minoriteter bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än 9

10 LÅT OSS LÄSA svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättningar delaktighet och jämlikhet under punkt 5 kan man läsa: Staterna ska se till att de får tillgång till information och möjlighet till kommunikation ( ) metoder ska utvecklas för att göra information och dokumentation tillgängliga. 10

11 SLUTRAPPORT Läsombudsmodellen Verksamheten med läsombud har sedan 1994 byggts upp av Riksförbundet FUB och Centrum för lättläst i samarbete med regionala och lokala samarbetspartners. Kommunförbundet, socialförvaltningen, bibliotek på läns- och lokal nivå samt Studieförbundet Vuxenskolan har ofta ingått som samarbetspartners. FUB och CfLL provade olika modeller för att se hur personer från projektets målgrupp på bästa sätt ska få tillgång till tidningar och böcker. Den modell som visade sig vara mest tillförlitlig är den som länets projekt har arbetat efter: att utbilda personal på daglig verksamhet och i gruppbostad till läsombud. Läsombud går en utbildning i metodiken att läsa högt för andra. Därefter hjälper läsombud till med att förmedla böcker, tidningar, skriftlig information till målgruppen. De inspirerar även till läsning och biblioteksbesök. Idag finns det cirka läsombud utbildade i Sverige. Målsättningen var att det skulle finnas minst två läsombud på varje gruppbostad och daglig verksamhet. Verksamheten ska vara schemalagd för att få kontinuitet i läsandet. På alla gruppbostäder och dagliga verksamheter bör även en läsdagbok finnas. I läsdagboken skriver läsombuden upp vilken bok de senast läst. Därefter kan den som tar över läsandet följa upp frågor, tankar och funderingar som den senaste läsupplevelsen medförde för personerna man läst tillsammans med. Läsdagboken fungerar även som kvalitetssäkring. I den kan läsombud följa upp vad andra läser och att de verkligen kontinuerligt läser tillsammans med målgruppen. Modellen bestod av följande delar: Länsgrupp styrgrupp En länsgrupp för projektet bildades med representanter från FUB, CfLL, SV, Länsbiblioteket, kommunförbundet och Ebfa. Denna grupp, som fungerade som styrgrupp, gjorde en projektbeskrivning samt sökte finansiering av projektet, de skrev till socialnämnden i Norrbottens samtliga kommuner för en politisk förankring av projektet. Styrgruppen anställde även projektledare. I ett initialskede ingick också en representant för Norrbottens läns landsting i gruppen, men på grund av organisatoriska förändringar drog sig NLL ur projektet. 11

12 LÅT OSS LÄSA Arbetsgrupp Projektledaren sände informationsbrev om projektets start till chefer inom socialförvaltningen, kulturförvaltningen och till verksamhetsansvariga inom FUB och SV i respektive kommun. Därefter bildade projektledaren arbetsgrupper i samtliga kommuner med representanter från FUB, socialförvaltningen, biblioteket och SV. Information om lättläst och om projektet genomfördes därefter av arbetsgrupperna till kollegor, chefer och anhöriga. Arbetsgruppen verkade även för att biblioteken skulle göra de lättlästa böckerna mer tillgängliga för projektets målgrupp. I gruppbostäderna och på de dagliga verksamheterna skulle en särskild hörna för läsningen inredas. Läsombud Personal på daglig verksamhet och i gruppbostad utbildades till läsombud i studiecirklar av bibliotekarier på biblioteket. Läsombuden ska därefter verka för att läsningen blir en naturlig del i den vardagliga aktiveringen i gruppbostad och på daglig verksamhet. Läsombuden hade även till uppgift att stimulera och informera kollegor om läsningens betydelse. 12

13 SLUTRAPPORT Huvudman, finansiering och organisation Ekonomi Projektets huvudfinansiärer var länets kommuner, som genom Kommunförbundet Norrbotten lämnade bidrag till projektet i relation till befolkningstalet. I projektet var även deltagande organisationer och verksamheter medfinansiärer. Vid utbildnings- och uppföljningsdagar har kommunerna bidragit med egna medel. Studieförbundet Vuxenskolan, Centrum för lättläst, Länsbiblioteket, En bok för alla och FUB har också tagit delar av kostnaderna vid särskilda evenemang. Projektets intäkter från kommunerna uppgick till kr. Den summan har täckt lönekostnaderna för projektledaren, hennes resor och diverse kringkostnader. Länsbiblioteket har bekostat inköp av dator och telefon och också svarat för kostnaderna för projektets ekonomiska administration. Länsbiblioteket erbjöd även projektledaren arbetsplats i Länsbibliotekets lokaler; av praktiska skäl kom projektledaren dock att i huvudsak använda sin arbetsplats vid socialförvaltningen i Luleå kommun. Kostnaderna för de båda arbetsplatserna har respektive institution stått för och de har därmed inte belastat projektets budget. Kostnaderna för styrgruppens möten har inte belastat projektbudgeten utan bekostats av respektive institution. Syfte Projektets syfte var att förbättra villkoren, möjligheterna och förutsättningarna för läsning hos personer med stora läs- och förståelsesvårigheter, främst utvecklingsstörda personer. Detta skulle åstadkommas genom ett nära samarbete mellan läsombud, bibliotekspersonal och målgruppen för projektet, samt genom att ett urval lättlästa medier ställs till målgruppens förfogande. Konkreta mål Skapa ett nätverk i Norrbottens kommuner med representanter från socialförvaltningen, biblioteket, FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) och Studieförbundet Vuxenskolan. Samtliga kommuner genomför en studiedag för omsorgspersonal på tema läsning och lättläst. Minst ett läsombud utses i varje gruppbostad och daglig verksamhet. Läsombud genomgår en studiecirkel i samarbete med biblioteken. Varje person med utvecklingsstörning som bor i gruppbostad eller arbetar i daglig verksamhet erbjuds en läsestund minst 1 gång per vecka. 13

14 LÅT OSS LÄSA Utlåningen av lättläst på biblioteken ska öka med 50 %. Utbildning i att skriva lättläst ordnas för förvaltningspersonal. Läsombuden ska erbjudas ett bokpaket från En bok för alla. En skrift produceras om läsningens betydelse. 2-3 kommuner i länet tar fram lättläst information. Länsgrupp Länsgruppen bildades år 2000 och bestod då av Jimmy Gärdemalm (Norrbottens länsbibliotek), Anders Pettersson (FUB Norrbotten) och Lotta Hallquist Jonsson (FUB Luleå), Lotta Rosenström (Centrum för lättläst), Ingrid Carlénius (Kommunförbundet Norrbotten), Solweig Mononen (En bok för alla), Gösta Forsman (Studieförbundet Vuxenskolan), Kurt Hofgren (Norrbottens läns landsting) och Ann-Sofie Hedqvist (Talboksbiblioteket, Luleå). Våren 2001 avslutades projektets förberedelsefas. Projektet beräknades pågå under två år med början hösten 2001 och avslutning sommaren Länsgruppen har under projekttiden genomgått en del förändringar och bestod då projektet avslutades av följande personer: Jimmy Gärdemalm, Norrbottens länsbibliotek Anders Pettersson, FUB Lotta Rosenström, Centrum för lättläst Åsa Karlsson, Kommunförbundet Norrbotten (efterträdde Ingrid Carlénius) Kent Eriksson, En bok för alla (efterträdde Solweig Mononen) Gösta Forsman, Studieförbundet Vuxenskolan Länsgruppen utformade tillsammans med projektledaren struktur för projektets genomförande. Projekttiden har varit en process i ständig förändring, där verksamheten i de olika kommunerna till stor del har påverkat projektets genomförande. Länsgruppen har tillsammans med projektledaren genomfört utbildningar och uppföljningar under projekttiden. I länsgruppen fanns ett stort intresse att följa de effekter som läsningen gav. Länsgruppen tog beslut om att efter projektets genomförande sända ut enkät, till respektive kommun för att undersöka om projektet haft effekt på läsvanor. Kommunförbundet bjuder in arbetsgrupper till nätverksträffar kontinuerligt för utveckling och planering av projektet. Norrbottens länsbibliotek, Länsbiblioteket var projektägare och därmed ekonomiskt ansvarigt för projektet. Länsbiblioteket stod också för arbetsplats, dator, telefon, informationsmaterial; likaså producerade Länsbiblioteket projektets hemsida. Arbetsplatsen vid Länsbiblioteket kom dock inte att användas i någon större utsträckning. 14

15 SLUTRAPPORT Vid möten och genom brev och skrivelser har Länsbiblioteket informerat de kommunala biblioteken om projektet om det fortsatta arbetet efter dess avslutning. Länsbiblioteket har sökt ekonomiska bidrag till projektet Låt oss läsa och även till delprojektet Handboken. FUB Norrbotten, Läsombudsmodellen initierades av FUB. Det gjordes på grund av att de lättlästa böckerna hade funnits i produktion sedan slutet på 60-talet, men personer med utvecklingsstörning hade svårt att själva komma i kontakt med dessa. Alla lokalföreningar fick vid projektstarten ett informationsbrev om att läsombudsprojektet Låt oss läsa startade i Norrbotten. De flesta kommuner har haft en FUB-representant i den lokala arbetsgruppen. I de flesta kommuner har FUB informerat om det pågående projektet till sina medlemmar och varit med vid läsombudsutbildningen vid en eller flera tillfällen för att informera om vikten av detta projekt. Flera lokala FUB-medlemmar har bidragit med gott fika i läsombudscirklarna. Representanter från FUB har i några arbetsgrupper haft svårigheter att delta vid dessa möten, då de ofta äger rum under kontorstid. September 2001 inbjöds projektledaren till FUB-möte i Luleå. Där gavs tillfälle till information och diskussion om projektet. Vid ett möte för läns-fub i Älvsbyn i november 2001 fick ett större antal personer information om projektet. Där deltog personer från projektets målgrupp men även andra medlemmar och lokala ordföranden i länet. Vid detta tillfälle informerade projektledaren målgruppen om LL-böcker, LL-samhällsinformation, tidningen 8 SIDOR samt om det pågående projektet. Flera av de kommunala arbetsgrupperna fick vid detta möte en representant från FUB. Vid ett FUB-årsmöte våren 2002 med Luleås medlemmar, informerade projektledaren om projektet samt att utbildning av läsombud startar i Luleå kommun. Vid uppföljningsträff med läsombud på Lillan i Luleå var lokalordförande Gun Salo närvarande och delgav oss sina goda erfarenheter av projektet. Luleås lokala FUB-förening hade bidragit med ramar till diplomen som delades ut till läsombuden. Våren 2003 inbjöds projektledaren att delta vid ett lokalmöte i Överkalix. Där informerade projektledare om projektet i länet och i övriga Sverige. Ett bokbord med bokprat anordnades. FUB hade bjudit in kommunalrådet och socialsekreteraren Maria att delta vid detta möte. FUB hade köpt in den lättlästa boken Min dröm som gavs som bokgåva till kommunalrådet och sekreterare. Vid ett läns-fub-möte i Gällivare 2003 informerade projektledaren om projek- 15

16 LÅT OSS LÄSA tets fortsätta arbete. Läns-FUB tog där beslut om att ge de lokala föreningarna ekonomiskt stöd för att delta vid uppföljningsmötet i Piteå den 5-6 maj I Haparanda har ett nära samarbete med FUB och läsombudsinformatör Anna Eskola medfört att projektet har blivit väl förankrat på dagliga verksamheter och gruppbostäder. Projektledaren har tillsammans med läsombudsinformatören deltagit vid en läsombudskonferens i Stockholm i maj 2002, anordnad av FUB. I slutet av projekttiden utformades en skrivelse. Skrivelsen sändes till socialnämnden för att säkerställa projektets fortlevnad, även efter projekttiden. Brevet utformades av projektledaren tillsammans med representanter från FUB. Centrum för lättläst, Centrum för lättläst är en stiftelse med statens uppdrag att producera litteratur, nyheter och information på lättläst svenska för personer med lässvårigheter. CfLL ger ut den lättlästa nyhetstidningen 8 SIDOR, omarbetar skönlitteratur till lättläst svenska och producerar skön- och facklitteratur på lättläst språk. CfLL bedriver också kursverksamhet i att skriva lättläst. För Låt oss läsa-projektet har Centrum för lättlästs stöd, engagemang och rika erfarenheter varit helt avgörande. CfLL har handlett projektledaren och bidragit med att skapa struktur på projektet. De har anordnat träffar och utbildningar för projektledare från hela landet. Utbildningarna har behandlat hur man skriver lättläst, berättarteknik, projektledning, att hålla effektiva möten och mycket annat. För projektledaren har Lotta Rosenström fungerat som stimulerande mentor. Vid projektets start i september 2001 anordnade CfLL en projektledarträff för pågående projekt. De nya projektledarna fick då ta del av erfarna projektledares erfarenheter och arbetssätt för att starta projektarbetet. Under hösten 2001 anordnade Centrum för lättläst kurser i att skriva lättläst och att skriva lättläst på webben. Tillsammans med informatörer, politiker, företrädare för olika handikapporganisationer och många fler, utbildades projektledare i konsten att uttrycka sig lättläst. Utbildningen gick ut på att informera om vad det innebär att skriva lättläst, att själv omvandla textmaterial till det lättlästa språket. Det innebar att lära sig ett nytt språk: det lättlästa språket. Kurserna upplevdes som lärorika av deltagarna som nu skulle informera och utbilda andra om vad det egentligen innebär att uttrycka sig i skrift på ett sätt som var lätt att läsa och lätt att förstå. Under dessa kursdagar gjordes också studiebesök på tidningen 8 SIDOR där ansvarig utgivare informerade om tidningen och dess olika målgrupper. Där fick deltagarna tillfälle att träffa journalister och en fotograf som ar- 16

17 SLUTRAPPORT betar på tidningen. Genom Centrum för lättläst har samtliga projektledare runt om i Sverige under hela projekttiden haft kontinuerliga träffar och utbildningar. Dessa möten har varit en viktig mötesplats för projektledare, då de haft tillfälle att delge varandra erfarenheter av projekt runt om i Sverige. Kommunförbundet Norrbotten, Vid projektstarten besökte projektledaren Ingrid Carlénius på Kommunförbundet Norrbotten för att få kännedom om kommunförbundets organisation. Ingrid Carlénius informerade chefer inom socialförvaltningen i Norrbotten om projektet vid flera möten. Vid dessa möten samlades flera namn in på kontaktpersoner från socialförvaltningen till de lokala arbetsgrupperna i länets 14 kommuner. Därefter sände projektledaren information till socialcheferna i kommunerna om att projektet startade i Norrbotten. Kommunförbundet trycker upp och distribuerar projektrapporten som sänds ut till samtliga berörda arbetsgrupper i länet. Studieförbundet Vuxenskolan Norrbottens distrikt, Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har i samarbete med CfLL tagit fram studiematerialet Läs tillsammans, som användes vid utbildningarna i projektet. Studieförbundet Vuxenskolans distriktsordförande Gösta Forsman bjöd in projektledaren till en informationsdag om organisation och verksamhet inom SV. Projektledaren inbjöds därefter till ett verksamhetsmöte på SKAPA i Boden. Där deltog representanter från SV runt om i länet. Namn på intresserade kontaktpersoner samlades in vid detta möte. Därefter tog projektledaren kontakt via telefon eller e-post och meddelade tid och plats för arbetsgruppsmöte i de respektive kommunerna. SV har utbildat närmare 50 cirkelledare under två utbildningstillfällen i cirkelledarmetodik och i konsten att läsa tillsammans med personer med funktionsbegränsningen utvecklingsstörning. Samtliga läsombudscirklar i länet har bedrivits i Studieförbundet Vuxenskolans regi. Det innebär att SV har utbildat över 300 personer i ämnet att läsa tillsammans med personer med funktionshindret utvecklingsstörning. En förhoppning finns att fler cirklar kommer igång under hösten och våren för att säkerställa projektets fortlevnad. Studieförbundet har även upptäckt att fler grupper som till exempel äldre, kan ha behov av lättlästa texter och läsombud. Norrbottens läns landsting, NLL deltog i den inledande planeringen av projektet, men valde att lämna det i samband med en omorganisering av landstingets verksamhet. I ett senare skede 17

18 LÅT OSS LÄSA beviljade NLL bidrag till delprojektet Handboken som växte fram ur Låt oss läsa. En bok för alla, Ett samarbete mellan En bok för alla, Solweig Mononen, och projektet Låt oss läsa pågick under Var det möjligt att öka engagemanget bland blivande läsombud om det i utbildningen ingick att läsa en roman och därefter diskutera vilket personligt utbyte man kan ha av böcker och läsning. Att Ebfa skulle medverka i ett projekt som vände sig till läsombud, var nytt men naturligt då Ebfa av staten har uppdrag att nå läsovana vuxna. Målsättningen var att stimulera personalen att läsa mera för egen del. Målgruppen var i första hand personal i gruppbostad och daglig-verksamheter i Norrbotten. Ett tillägg till den ursprungliga studieplanen togs fram och ett handledningshäfte utformades. Vid cirkelledarutbildningarna informerade Solweig om delprojektet och om böckerna. Alla läsombud fick en bokgåva från Ebfa, enkäter utformades till läsombuden om de egna läsvanorna. En cirkelledarrapport från varje cirkel skulle därefter sändas till Ebfa. Vid de båda återträffarna för arbetsgrupperna deltog Solweig med fortbildning och information om delprojektet. Det visade sig av enkäterna, att de flesta uppskattade både att läsa en roman och att få tala om den. Biblioteken spelar en viktig roll då det gäller att stimulera personalen till högläsning i arbetet. Genom att biblioteken deltar i personalens fortbildning etableras nära kontakter och goda förutsättningen för ett fortsatt samarbete. Egna läsvanor kan påverka personalens motivation för högläsning i arbetet. Om det egna läsintresset stimuleras bör vikten för engagemanget av läsestunder öka. Det visade sig att de flesta läsombud tyckte att böcker faktiskt var roliga! Ebfa antog att de flesta läsombud inte är vana läsare. Det visade sig att flera av läsombuden sedan tidigare läste böcker. Projektet har varit lyckosamt såtillvida att: ökat kännedomen om En bok för alla bland läsombuden; ökat kontakter med bibliotekarierna i Norrbotten; deltagarna i studiecirklarna har tyckt om att läsa en bok och diskutera den; samtliga som svarat på enkäten tycker att handledningen varit till hjälp och att tillägget bör ingå i den ordinarie cirkeln. Läsombud Personal inom handikappomsorgen får särskild fortbildning och uppgiften är därefter att ordna läsestunder, besöka biblioteket, informera om lättläst och stimulera kollegor till läsning. I verksamheten ingår även fortbildning, kulturaktiviteter och fortsatt stöd efter det att projektet är avslutat. 18

19 SLUTRAPPORT Uppbyggnad av arbetsgrupper Fram till september 2001, då projektledaren anställdes hade länsgruppen utfört ett grundläggande förarbete. Alla socialnämnder i länet hade fått ett brev, där de ombads att ta ställning till att delta i projektet. Samtliga socialnämnder hade fattat ett positivt politiskt beslut. I beslutet garanterades ett aktivt deltagande från både socialförvaltningen och bibliotekens sida i kommunen. CfLL och Ebfa hade under en rundresa i länet besökt sju bibliotek och informerat och förankrat projektet. Samtliga Norrbottens läns 14 kommuner valde att delta i projektet. Arbetsgrupperna i de olika kommunerna bestod av deltagare från socialförvaltningen, biblioteket/kulturförvaltningen, Studieförbundet Vuxenskolan, FUB samt under projekttiden projektledaren. Projektets två kommungrupper Projektledaren kunde därmed omgående påbörja projektarbetet. Länet delades in i två grupper. I grupp ett ingick länets västra kommuner och i grupp två, länets östra kommuner. Uppdelningen ändrades under projektet genomförande beroende på hur organisationen och verksamheten passade vid projektstarten i respektive kommun. I varje kommun i länet bildades, med projektledaren som igångsättare, en arbetsgrupp där lokala representanter från FUB, biblioteket, SV samt socialförvaltningen samverkade för att genomföra projektet. Läsning skulle få plats i den dagliga verksamheten och i bostäder med service genom att personal fick fortbildning för att bli läsombud. Deras uppgift var att ordna läsestunder och biblioteksbesök inom ramen för det ordinarie arbetet. All personal skulle erbjudas viss fortbildning inom projektet. Tanken var också att arbetsgrupperna skulle bestå efter projektledarens avgång och samverka med projektets styrgrupp för att ge läsombuden stöd och utveckla verksamheten även i framtiden. Kommuner i grupp 1 Till projektets grupp ett skrev projektledaren informationsbrev om att projektet startade till socialförvaltningen, biblioteket, FUB och SV. Därefter kontaktades de utsedda kontaktpersonerna per telefon då tid och plats för ett första informationsmöte bokades. I några kommuner startade projektarbetet med ett arbetsgruppsmöte. Dessa möten genomfördes i Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Piteå och Älvsbyn. Vid dessa möten gavs information 19

20 LÅT OSS LÄSA om projektet och dess genomförande. Projektledaren styrde val av tid och plats för möten efter arbetsgruppernas önskemål. Projektledaren dokumenterade och utformade en pärm med telefonregister och information till samtliga arbetsgrupper. Boden och Kiruna valde att skjuta upp projektets genomförandefas. Dessa gavs av projektledaren möjlighet att medverka vid starten för grupp två. Resultat rapporterades kontinuerligt till styrgruppen. Kommuner i grupp 2 Kommuner i grupp 2 informerades på motsvarande sätt. Arbetet i dessa kommuner kom igång i stort sett på samma sätt som i de kommuner som ingick i grupp ett. 20

21 SLUTRAPPORT Kommunernas arbete med projektet Alla namnuppgifter från arbetsgruppernas medlemmar gäller från projekttidens slut juni Omorganisationer och personalomsättning kan medföra att sammansättningen av arbetsgrupper förändras. Antal läsombud och antal enheter är hämtade från juni Arjeplog Monika Westin, Socialförvaltningen Ywonne Lestander, Socialförvaltningen Ola Djurfeldt, Biblioteket Stefan Holmqvist, Studieförbundet Vuxenskolan Antal enheter: 2 Antal läsombud: 8 Utbildade cirkelledare (Älvsbyn): Ola Djurfeldt och Ywonne Lestander. Arjeplog är en liten kommun i västra Norrbotten, nära den norska gränsen. Handikappsomsorgen består av en daglig verksamhet och en gruppbostad för personer med utvecklingsstörning. Vid det första informationsmötet i kommunhuset Arjeplog deltog flera representanter från socialförvaltningen. Även en representant från FUB deltog vid detta möte. Vid nästa tillfälle bytte socialförvaltningen representant vilken var positivt, då det visades sig vara rätt person med ett stort intresse av projektet och dess målgrupp. I projektstarten informerade även projektledaren om lättlästa böcker och om projektet direkt till målgruppen och personal på daglig verksamhet. Det var ett stort intresse för läsombudsutbildningen och sex läsombud utbildades all personal från omsorgen samt en person från äldreomsorgen. Hösten 2003 hölls ytterligare läsombudsutbildningar efter önskemål från personal. Vid uppföljningen i Luleå rapporterade Ywonne och Ola att man snart har läst alla lättlästa böcker som finns på biblioteket i Arjeplog. På den dagliga verksamheten i Arjeplog har ett speciellt rum för läsning utformats. I veckoplaneringen finns det inskrivet att de varje dag vid en speciell tidpunkt har läsning på schemat. Från bibliotekets sida prenumererar man på LL-böcker. De brukar också ta med ett urval böcker till dagcenter när de byter böcker på snurror. Lägesrapport från Arjeplog: I början av 2003 bjöd vi in både personal och målgruppen till biblioteket på fika. 21

22 LÅT OSS LÄSA Då hade det avstannat något med läsningen men de verkade på hugget att ta tag i det igen. Nu har de varit här på biblioteket regelbundet, sista gången frågade jag hur det gick med läsningen, då sade någon i personalen läser - det gör vi varje dag. Det tycket jag kändes väldigt positivt att de hade kommit igång igen. Både Ola och Ywonne deltog vid uppföljningen för arbetsgrupper i Luleå. Vid uppföljningen i Piteå den 5-6 maj 2003 deltog Monika Westin och Stefan Holmqvist. Monika tog del av erfarenheter från andra projekt, för att informera om vikten av att producera lättläst samhällsinformation som går ut till personer som är svaga läsare. Arvidsjaur Ingrid Grahn, Socialförvaltningen Marie Westermark, Socialförvaltningen, handikappkonsulent Siv Lundberg, Biblioteket Britta Bergman, Biblioteket Stefan Holmqvist, Studieförbundet Vuxenskolan Birgitta Holmström, FUB Antal enheter: 5 Antal läsombud utbildade: 7 Utbildad cirkelledare i Älvsbyn är Marcus Einarsson, som senare ersattes av Siv Lundberg. Arvidsjaur är grannkommun till Arjeplog med tio mils avstånd mellan centralorterna. Stefan Holmqvist är verksamhetsledare för SV i bägge dessa kommuner. I Arvidsjaur inleddes arbetet hösten 2001 med informationsmöte på biblioteket med deltagande av den kommande arbetsgruppen. Samtliga i arbetsgruppen var entusiastiska och engagerade i projektet, vilket sannolikt bidrog till att projektet blev väl förankrat i kommunen. Den första cirkeln genomfördes under hösten Läsombudsutbildningen var väldigt uppskattad och fick en positiv utvärdering. Vid den sista cirkelträffen för läsombuden, hösten 2002, deltog projektledaren för att informera om projektet. Läsombuden fick varsin lättläst pocketbok som gåva. Vid det tillfället var även en reporter med från Norra Västerbotten inbjuden; detta resulterade i en välskriven artikel dagen efter uppföljningen ( ). Ett problem uppstod i Arvidsjaur då Marcus under våren 2003 blev tjänstledig. Detta löste sig genom att Siv och Britta trädde in som ersättare. Siv hade redan från projektstarten deltagit vid alla arbetsgruppsmöten och var därmed väl informerad om projektet. 22

23 SLUTRAPPORT Under en dag maj 2003 anordnades uppföljning för kommunens läsombud och kulturombud. På förmiddagen hade arbetsgruppen för projektet möte med läsombuden och kulturchef Kristina Grubbström för att planera vidare. Arbetsgruppen tog då beslut om att anordna ny utbildning av läsombud under hösten De hade upptäckt att denna form även passar för personer med psykiska funktionshinder och för personer som har personlig assistans i hemmet. Därefter deltog även kulturombud då projektledaren och Lars Lövgren från cirkusgruppen Miva i Luleå informerade om projektet och vikten av högläsning. Vi fikade tillsammans och hade boklotteri med en tipsrad om lättlästa böcker. Vid uppföljningen i Piteå 5-6 maj 2003 deltog Siv och Britta från biblioteket. Boden Ingrid Granberg, Socialförvaltningen Inga-Lill Lundgren, Biblioteket Märta Blomqvist, Biblioteket Mats Eliasson, Studieförbundet Vuxenskolan Per-Olof Samuelsson, FUB Gunlög Pettersson, FUB Bert Hansson, FUB, Norrskenet Antal enheter: 28 Antal läsombud utbildade: 23 Utbildade cirkelledare i Älvsbyn: Märta och Inga-Lill från biblioteket. I Boden är det ekonomin inom socialförvaltningen hårt belastad. Boden är efter Växjö den största omsorgskommunen i Sverige per innevånare räknad. Det ekonomiska läget medförde svårigheter för projektstarten i Boden. Arbetsgruppen beslöt därför att avvakta med starten tills dess att kommunerna i grupp två skulle starta med utbildningen av läsombud. Från början var det flera representanter med från socialförvaltningen vid arbetsgruppens möten. Byte av kontaktperson från socialförvaltningen i arbetsgruppen medförde vissa svårigheter för starten av projektet. Vid ett möte med verksamhetschef Mona Ahlström, bibliotekschef Jan-Olof Frank och övriga representanter från arbetsgruppen informerade projektledaren och Lotta Rosenström från CfLL om vikten av att starta med utbildningen under projekttiden. Mötet resulterade i en heldagsutbildning för läsombud i Boden. Läsombuden var då även garanterade en inbjudan till en uppföljningsdag. Heldagsutbildningen genomfördes som ett samarbete mellan projektledaren, socialförvaltningen, biblioteket och Länsbiblioteket. Läsombudsinspiratören Ann- Christin Falkman från Skellefteå i grannlänet Västerbotten delgav läsombuden kunskaper och erfarenheter av att läsa tillsammans med personer som har en ut- 23

24 LÅT OSS LÄSA vecklingsstörning. Lars Lövgren, känd från cirkusgruppen Miva i Luleå, gav tips om vad man bör tänka på då man högläser för andra. Projektledaren genomförde utbildning i att skriva lättläst och informerade om vikten av läsning. Märta från biblioteket inspirerade läsombuden med spännande lättlästa böcker. Läsombuden fick även utbildning i att använda den nya talbokstekniken Daisy, och i att leta lättläst information på webben. En reporter från Norrbottens Kuriren deltog vid läsombudsutbildningen. Detta resulterade i en spännande tidningsartikel nästa dag ( ). Inga-Lill deltog vid uppföljningen i Luleå för att få inspiration från andra arbetsgrupper hur läsombudsutbildningen kan läggas upp. Märta deltog vid arbetsgruppsuppföljningen i Piteå den 5-6 maj Den planerade uppfölj-ningen den 15 maj 2003 inställdes då socialförvaltningen åter hade bytt representant och ny representant ej var inrapporterad till Bodens arbetsgrupp. FUB Klippan, Norrskenet har vid ett möte gett förslag om ett utökat arbete genom att genomföra studiecirklar med lättlästa böcker för projektets målgrupp. Vid projektets avslutande konferens i Piteå deltog Märta Blomqvist från biblioteket.vid den sista arbetsgruppsträffen togs beslut om att bjuda in läsombuden till en inspirationsdag för läsombuden under hösten Gällivare Marianne Jonsson, Socialförvaltningen Elena Kurkkio, Biblioteket, Gällivare Anneli Nilsson, Biblioteket, Malmberget Eivor Röjlind, FUB Anneli Nilsson, Studieförbundet Vuxenskolan Antal enheter: 10 Antal läsombud utbildade: 22 Cirkelledare utbildade i Älvsbyn: Elena, Anneli från biblioteket samt Marianne från socialförvaltningen. Arbetsgruppen i Gällivare har med ett stort engagemang bidragit till att läsombudsverksamheten har fått ett så positivt och gott bemötande ute i målgruppen och bland läsombuden. I Gällivare sprudlar det av liv och läslust. Seriösa cirkelledare har noga förberett cirkelsammankomsterna. Andra cirkelledare har fått ta del av Gällivares arbetsgrupps cirkelledarmaterial. Elena, Anneli och Marianne deltog vid uppföljningen av arbetsgrupper i Luleå. Socialförvaltningen organiserade läsombudsverksamheten. Dessutom besökte socialförvaltningens representant varje grupp en gång och personalen kunde ställa frågor till henne. Det var uppskattat! FUB ställde upp med fika. Represen- 24

25 SLUTRAPPORT tantens personliga engagemang var stort. De deltog i uppföljningsträffen för läsombuden på Världsbokdagen. På höstsammankomsterna kunde FUB vara med gruppen varje gång. De bidrog med praktiska erfarenheter som var ett bra komplement till allt annat. Studieförbundet Vuxenskolan bidrog med fina lokaler för de två första grupperna och med intyg till alla deltagare. Citat från cirkelledare: Jag läste artikeln i nyhetsbladet i Läsombudet. Artikeln var bra och entusiastisk. Själv upplevde jag ett stort nöje att få träffa många intressanta människor bland arbetsgruppen och omsorgspersonalen inom projektet. Det är bra med entusiasmen, men samtidigt undrar jag hur länge det räcker till. Efter att vi har genomfört projektet i Gällivare och utbildat läsombud kommer tankar om projektets framtid. Den 23 april 2002 var det uppföljning på Världsboksdagen av första gruppen av läsombud. Läsombud och målgruppen inbjöds till biblioteket. En musiker stod för underhållningen. Eivor från FUB hade köpt in lättlästa böcker som delades ut vid ett boklotteri. Samtidigt anordnades en konstutställning på biblioteket med alster från daglig verksamhet. Biblioteket bjöd på fika och var under uppföljningen stängt för allmänheten. En reporter från NSD var inbjuden och nästa dag kunde man på ett helt uppslag läsa om lättläst och Världsboksdagen på Gällivare bibliotek. Hela programmet videoinspelades. En ny uppföljning för samtliga läsombud genomfördes den 21 januari 2003 på biblioteket i Malmberget. Där deltog även projektledaren. Videoinspelning utfördes av Elena från biblioteket från båda uppföljningarna. FUB bjöd på fika, boklotteri och Elena informerade om lättlästa nyheter. Projektledaren informerade om projektet i länet. I Gällivare har personal inom omsorgen före projektets genomförande gått en utbildning anordnad av Centrum för lättläst om konsten att göra en egen tidning. Läsombuden och projektets målgrupp gör nu tidningen Fjällbladet, som kommer ut fyra gånger per år på de dagliga verksamheterna Fjällbjörken och Myråsen. Gällivares läsombud skrev en artikel i läsombudens egen tidning Läsombudet, Nr 1, våren De berättade där om hur läsombuden i Gällivare hade kommit igång med läsningen och de berättade även om tidningen Fjällbladet. En läsombudsinspiratör från Gällivare var anmäld till Centrum för lättlästs utbildning i Stockholm. Tyvärr härjade vårvintern 2003 den beryktade magsjukan, vilket förhindrade läsombudet att delta. Under den sista arbetsgruppsträffen där projektledaren deltog, talade arbets- 25

26 LÅT OSS LÄSA gruppen om uppföljningsdag och projektets permanenta verksamhet. Projektet befinner sig inte i sin slutfas. Snarare övergår det i en annan form och det är riktigt. Arbetet bara börjar. För biblioteken blir det flera arbetsuppgifter bortsett de naturliga som inköp av LL-böcker, stimulering till bokläsning. Ett citat: Tack för den trevliga samverkan som jag upplevde under projektets gång! Tack för att du satte det igång i Gällivare. Jag hoppas att det kommer att fungera även i framtiden. Eivor Röjlind, FUB deltog i uppföljningsdagarna i Piteå. Efter Piteå hade arbetsgruppen ett möte med Eivor, där hon informerade om Piteå-träffen. Vi kopierade allt material som hon har fått i Piteå till arbetsgruppen. Samtidigt planerade vi in en ny inspirationsdag i november Det var tråkigt att socialförvaltningens representant var sjukskriven. Vi får hoppas att hon kommer tillbaka till jobbet. Vi diskuterade en fråga om att utöka arbetsgruppen med en person från omsorgen som kan vara en länk mellan oss och omsorgens ordinarie personal. Eivor Röjlind deltog i Piteå från Gällivares arbetsgrupp. Arbetsgruppen planerar en större inspirationsdag för läsombuden under hösten Haparanda Catharina Strandberg, Socialförvaltningen Susanne Joki, Biblioteket Kristina Nyström, Biblioteket Raija Wittiko, FUB Anna Sundvall-Eskola, FUB, läsombudsinformatör Jaana Hurtig, Studieförbundet Vuxenskolan Antal läsombud utbildade: 12 läsombud Antal enheter: 7 Cirkelledare: Susanne Joki utbildad i Älvsbyn i januari Kristina Nyström och Lena Löpare utbildades i Överkalix den september Vid arbetsgruppens första möte deltog ett stort antal personer från handikappomsorgen i Haparanda. Haparanda är ännu en av länets gränskommuner. I Haparanda är många människor två- eller trespråkiga; de språk som talas är svenska, finska och meänkieli. Projektledaren tog därför kontakt med CfLL om lättlästa böcker på finska. Det visade sig i Haparanda att en del av läsombuden behärskar finska och meänkieli men att de ibland hade svårigheter med att läsa svenska lättlästa böcker. Citat från cirkelledare: När det gäller lättläst på finska, finns ett visst behov. Jag upptäckte att vi hade några böcker på biblioteket tack vare CfLL. När jag väl fått veta det finska begreppet för lättläst genom CfLL, har jag varit i kontakt med Torneå bibliotek för att få kännedom om 26

27 SLUTRAPPORT deras bestånd. Däremot har jag inte kunnat köpa några böcker via bokhandeln i Torneå, då de inte känner till denna typ av litteratur. Huruvida personalen har svårt att läsa böcker på svenska, vet jag inte. Det var en farhåga som jag hade i början av projektet. Vidare vet jag inte om det är så många som är trespråkiga. I Haparandas arbetsgrupp ingick Susanne Joki från biblioteket. Susanne är bibliotekarie med biblioteksexamen, men har även en journalistisk utbildning och är van att arbeta med det skrivna ordet och kan mycket om böcker. Med ett starkt engagemang för vikten av läsning genomfördes cirklarna för läsombuden. Alla läsombud var mycket positiva till projektet och ansåg att det hade varit en givande kurs, men de flesta kände sig ensamma i sin gruppbostad i arbetet med att att förändra attityden hos kollegorna, trots att det redan fanns ett läsombud i varje gruppbostad. I maj 2002 deltog projektledaren tillsammans med Anna Eskola i en informatörsutbildning, som riks-fub anordnade. Anna har varit en stor tillgång för projektet i Haparanda. Till skolor, gruppbostäder och på dagliga verksamheter har hon rest runt och berättat om de lättlästa böckerna. I januari var alla inom omsorgen till Övertorneå och lyssnade på Eva Ekengrens föreläsning. Enligt ett läsombud verkar det ha haft positiv effekt på åhörarna. På hennes gruppbostad hade de ändå inte riktigt kommit igång med läsningen. Susanne Joki deltog vid arbetsgruppsuppföljningen i Luleå i september Byte av representant från socialförvaltningen i Haparandas arbetsgrupp har medfört att ett stort ansvar har lagts på bibliotekets representant, som varit med från projektstarten i kommunen. I Haparanda planeras en inspirationsdag för läsombud och bibliotekspersonal under hösten 2003 med Christer Fihn, Ansgariegården i Stockholm. Efter projektets genomförande i Haparanda utvecklade läsombudsinformatören: Anna Eskola projektet med att fortsätta med läscirklar. Dagstidningen NSD uppmärksammade initiativet med ett reportage med bild i tidningen. Jokkmokk Åsa Nilsson, Socialförvaltningen Liselotte Isaksson, Socialförvaltningen, dagcenter Kristina Holmgren, Biblioteket Kate Dahlgren, Biblioteket Annika Åkerlund, Studieförbundet Vuxenskolan Antal enheter: 2 27

28 LÅT OSS LÄSA Antal utbildade läsombud: 8 Utbildade cirkelledare i Överkalix 2002: från biblioteket, Kristina och Kate samt från socialförvaltningen Liselotte Isaksson. Vid arbetsgruppsmöten i Jokkmokk har ofta även läsombuden deltagit; detta har medfört att alla har fått samma information samtidigt. En stor fördel som är möjlig att genomföra i mindre kommuner med en liten grupp läsombud. Ännu är ingen uppföljning planerad. Detta kan bero på att det nya biblioteket i Jokkmokk eldhärjades i maj månad Liselott, Kate och Kristina deltog vid uppföljningen av arbetsgrupper i Piteå 5-6 maj. Liselott anmäld som läsombudsinspiratör till Centrum för lättläst. Citat från arbetsgruppsmötet i Piteå: Det här projektet var det roligaste vi gjort, någonsin! Kalix Kerstin Nyström, Socialförvaltningen Barbro Mohss, Biblioteket Nils Abrahamsson, FUB Ing-Marie Bäckström, Studieförbundet Vuxenskolan Antal enheter: 10 Antal läsombud: 20 Utbildad cirkelledare i Älvsbyn 2002: Karin Andersson från socialförvaltningen. Karin genomförde en pilotcirkel med en grupp läsombud med 4 deltagare under våren Då Karin slutade sin anställning vid kommunen och övergick till landstinget, tog Kerstin Nyström över cirkelledaransvaret. Hon arbetar inom omsorgen och har tidigare erfarenheter av att vara cirkelledare. Kerstin deltog vid läsombudsutbildning i Boden för att få mer kunskap om projektet. Två nya grupper, sammanlagt 16 personer, utbildade under våren Under en handikappdag i sept var projektledaren samt Ann-Christin Bard inbjudna av SV för att föreläsa om funktionshindret utvecklingsstörning och om projektet för personal och arbetsledare inom handikappomsorgen. Uppföljning för gamla läsombud i Övertorneå i februari Ny uppföljning i maj 2003 för nya läsombud. Där deltog Ann-Christin Falkman från Skellefteå med inspiration till läsombuden. Karin Andersson från socialförvaltningen deltog vid uppföljningen i Luleå. Vid uppföljningen i Piteå 5-6 maj deltog Kerstin, Barbro och Nils. Uppföljning av läsombud genomfördes den 22 september 2003 i Sessionssalen, 28