Utbildning, tillväxt och hållbar utveckling
|
|
- Susanne Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildning, tillväxt och hållbar utveckling Bakgrund Utbildning, tillväxt och hållbar utveckling används alltmer i sammanhang som rör lokal och regional utveckling. Utbildning underförstås ha en inverkan på tillväxten och tillväxten värderas generellt som liktydig med hållbarhet. Denna diskussion har kommit att bli alltmer angelägen under senare år mot bakgrund av flera samverkande satsningar på utbildning som en kontinuerlig kompetensförsörjning i nära kontakt med samhälle och näringsliv. Det livslånga flexibla lärandet utgör med detta synsätt en integrerad funktion samhällslivet. Senare års kraftfulla satsningar på det formella utbildningssystemet med behörighetsgivande utbildning för eftergymnasiala studier, den utbyggda högskolan, de nya universiteten, den öppna högskolan, Nätuniversitet osv, har lett till att stora grupper står inför eller befinner sig i eftergymnasiala studier och kompetensutveckling i olika former. Ambitionerna om en utvecklad infrastruktur för vuxnas livslånga flexibla lärande har en uttalad inriktning mot samhällelig kompetensförsörjning med utvecklings- och tillväxtmotiv. För att göra begreppen operativa ur ett perspektiv av lokal och regional utveckling avses i det följande att relatera till olika bestämningar. Detta i syfte att föra en diskussion kring utbildningens roll när det gäller tillväxt och hållbar utveckling. Svensk utbildning i internationell jämförelse Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, ITPS, tecknar i rapporten Politik för tillväxt en bild av svensk utbildning i en internationell jämförelse 1. Sverige visar på en stark ställning i fråga om grundläggande kunskaper hos skolungdomar och i befolkningen över lag (Lindén, 1998). Sverige ligger också på det hela taget väl till i fråga om gymnasieutbildningen. Andelen av befolkningen i arbetsför ålder som befinner sig i utbildning eller träning av något slag, placerar vidare Sverige på första plats inom EU men när det gäller andelen av befolkningen som genomgår minst 3-årig universitetsutbildning visar Sverige en försvagning under senare år (Lundberg, 2000). En förhållandevis hög andel av de som påbörjat en universitetsutbildning väljer att hoppa av på ett tidigt stadium. Jämförelsen med andra länder förbättras när man ser till högskoleutbildning i bredare mening men är sämre när det gäller utbildning som ger spetskompetens. Anpassningen av kursplaner och studieinriktningarnas dimensionering till vilka kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden har t ex varit långsammare i Sverige än i USA. Inom expansiva områden såsom naturvetenskap, matematik och datavetenskap har man haft relativt små andelar nyutexaminerade. Det låga intresset för teknik/naturvetenskap är påtagligt redan i gymnasieskolan, medan en viss uppryckning under de senaste åren skett på högskolesidan som en effekt av den kraftiga utbyggnaden av de kortare ingenjörsprogrammen och det ökade antalet utbildningar med IT-inriktning. 1 Politik för tillväxt Internationella trender och den svenska utmaningen. ITPS, Institutet för Tillväxtpolitiska studier. Rapport A2002:007 1
2 Avkastning på utbildning ITPS för vidare ett resonemang om utbildningens avkastning för individen 2 där man bl a pekar på att sedan 1970-talet har svenska löner i liten grad påverkats av erfarenhet, vilket bl a yttrar sig i förhållandevis flacka ålderslöneprofiler. Edin och Topel (1997) och Fredriksson (1997) finner bl a mot denna bakgrund en stor effekt av avkastningen på utbildning när det gäller benägenheten att studera. Samtidigt har utbildningens avkastning för individen i form av högre lön sedan början av 1970-talet varit låg både absolut och relativt andra utvecklade länder, vilket gäller även när studiemedelssystemets utformning vägs in. Det noteras också att lärarnas relativa löner sjönk kraftigt i Sverige fram till mitten av talet. Trots en viss återhämtning under senare år är lönerna för erfarna lärare på gymnasienivå fortfarande klart lägre än i jämförbara länder (Landell, 1996, OECD, 2000). ITPS pekar på att större uppmärksamhet behöver ägnas migrationen av kompetent arbetskraft. Den ofta diskuterade risken för utflyttning av högutbildade svenskar pga den förhållandevis sammanpressade lönestrukturen och höga inkomstskatterna i Sverige är angelägen att bevaka, menar ITPS, även om tillgänglig statistik pekar på att flödena hittills haft begränsad omfattning. Enligt Svensk Handels DNE-index (Svensk Handel, 2002) ökar avkastningen på utbildning på de flesta håll i landet, men ökningen är marginell. Utbildningsnivån i näringslivet har sedan många år legat särskilt lågt. Även om olika forskare och bedömare kommit till varierande ståndpunkter rörande Sveriges ställning på området, konstaterar ITPS att utmaningar och oförvaltade möjligheter föreligger. Den höga baskompetensen gör att det finns bred potential för ytterligare kompetensutveckling, menar man. Regional utvecklingspolitik Begreppet regional utvecklingspolitik används i den regionalpolitiska propositionen 3 (prop 2001/02:04) som en sammanslagning av regionalpolitik och regional näringspolitik. Detta nya politikområde formulerades i den regionalpolitiska utredningen (SOU 2000:87) där utgångspunkten var att nationell tillväxt och välfärd är beroende av tillväxten i landets samtliga regioner. Regionalpolitiska utredningen skiljer mellan tillväxt- och fördelningspolitiska mål där de tillväxtpolitiska målen betonas som viktigast för de regionala insatserna. Utredningen lyfter fram regioners sysselsättningsgrad som en övergripande målvariabel och konstaterar att regionala skillnader i sysselsättningsgrad även bör kunna betraktas som en indikator på regional obalans. 2 Politik för tillväxt Internationella trender och den svenska utmaningen. ITPS, Institutet för Tillväxtpolitiska studier. Rapport A2002:007 3 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. Regeringens proposition 2001/02:04 2
3 Politikens framgång, borde enligt utredningen, gå att avläsa i regioners utveckling i termer av - Ekonomisk tillväxt - Sysselsättning - Arbetslöshet Ekonomisk tillväxt Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, ITPS, framhåller dock svårigheter i att utforma en operationaliserbar tolkning av politikens mål. I rapporten Regionala Tillväxtindikatorer 4 görs valet att beskriva och analysera den regionala utvecklingen i första hand att i termer av ekonomisk tillväxt. Andra mått på regional utveckling behandlas indirekt genom belysning av sambandet mellan utvecklingen av ekonomisk tillväxt å ena sidan och utvecklingen av sysselsättning, sysselsättningsgrad och arbetslöshet å den andra. ITPS framhåller tre mått på ekonomisk tillväxt och med det ett sätt att utforma indikatorer för den regionala utvecklingspolitiken. Dessa är - Bruttoregionprodukten (BRP) - Lönesumman (LS) - Sammanräknade förvärvsinkomsten (SFI). Bruttoregionprodukten (BRP) är den regionala motsvarigheten till BNP. Alla regioners BRP summeras till BNP. BRP mäter förädlingsvärdet (det vill säga löner och driftsöverskott) vid arbetsställen (produktionsenheter). Ett statistiskt mätproblem med BRP är svårigheten att fördela löner och driftsöverskott till den regionala nivån. En generell princip är att BRP fördelas till den region där produktionsenheten är lokaliserad. Med BRP definieras den regionala produktionen storlek och tillväxt med utgångspunkt från regionens arbetsställen. Det är ett renodlat produktionsmått som fokuserar på regionens egna produktionsförutsättningar. Sammanräknad förvärvsinkomst är ett mått från inkomst- och förmögenhetsregistret som bygger på deklarationsmaterial från Riksskatteverket. Härigenom går det att ta fram mått som indikatorer på den regionala produktionens storlek och tillväxt. Inkomst- och förmögenhetsregistrets olika inkomstbegrepp är knutna till regionens befolkning. Inkomstmåtten innehåller också i varierande grad olika typer av skattepliktiga och skattefria bidrag och sociala ersättningar. I den bemärkelsen avspeglar de inte bara regionens egna produktionsförutsättningar utan fångar också de effekter på regional omfördelning som följer av omfördelning av inkomster mellan individer. Lönesumman kan användas som en indikator på den regionala produktionens storlek och tillväxt. Den bygger på arbetsgivarnas kontrolluppgifter över kontant bruttolön och andra skatteplitiga ersättningar som redovisas till inkomsttagare och skattemyndigheter inför taxering. Lönesumman kan fördelas antingen efter arbetsställets belägenhet eller efter de sysselsattas bostadsort. En uppenbar nackdel med att använda lönesumman som indikator på värdet av den samlade regionala produktionen är att den inte omfattar företagens driftöverskott. Ett annat problem är att lönesumman endast ger en begränsad täckning 4 Regionala tillväxtindikatorer. ITPS. Institutet för Tillväxtpolitiska studier. Rapport A2003:004 3
4 av egenföretagares inkomster. Lönesumman består i huvudsak av ersättning för arbete och kan fördelas antingen efter arbetsställets belägenhet eller efter de sysselsattas bostadsort. Humankapital Det enda som ekonomisk forskning traditionellt ansetts kunna säga med något större mått av säkerhet om drivkrafterna bakom tillväxten har varit att investeringar i utbildning haft positiva effekter 5. Psacharopoulos (1994) fann att en betydande andel av variationen i tillväxt mellan olika länder under och 1980-talen kunde förklaras med utbildningsnivån. Under senare år har detta säkra samband emellertid ändrat karaktär. Flera studier (Barro and Lee, 1996; Nehru et al, 1995) har kastat tvivel över vilken betydelse som numera kan tillmätas humankapital och utbildning som förklaringsfaktor till skillnader i tillväxt mellan länder. Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, ITPS, framhåller i rapporten Politik för tillväxt att incitamenten för individer att investera i utbildning, liksom att genomgå omskolning och vidareutbildning, samspelar med incitamenten för arbetsgivare att investera i arbetskraftens kompetens. Investeringar i humankapital kommer inte enbart individen till nytta utan tenderar också i viss utsträckning att tillfalla andra individer och samhället genom externa effekter (Lucas, 1990; Rauch, 1991). Incitamenten för individer att investera i kompetensutveckling ökar där kunskaper är lättare att bära med sig och erkänns i högre grad. Länder som haft en ökning i MFP 6 under talet uppvisar hög rörlighet på arbetsmarknaden och omvänt så är rörligheten låg i de länder där MFP försämrats (OECD, 2001b). De la Fuente och Dmenech (2000) fann att den observerbara effekten av utbildning och andra investeringar i humankapital på ekonomisk tillväxt i olika länder stärks med bättre data (och troligen ökat snarare än minskat över tiden), men att samverkan med teknologiska förändringar ännu är otillräckligt känd. Flera studier har utpekat humankapital som nyckelfaktorn för att frigöra produktivitetseffekter av IT (Bresnahan m.fl., 1999; Gudmundur m fl 2001). ITPS behandlar frågan om humankapital under rubriken Mänskliga resurser som en av sex angivna grupper av tilllväxtindikatorer 7 : 1. Befolkningsgeografisk struktur 2. Mänskliga resurser 3. Arbetsmarknadens struktur och funktionssätt 4. Näringsstruktur 5. Infrastruktur och övrigt realkapital 6. Dynamik Exempel på regionala faktorer som ingår i kategorin Mänskliga resurser är befolkningens storlek, åldersstruktur och utbildningsstruktur. 5 Politik för tillväxt Internationella trender och den svenska utmaningen. ITPS, Institutet för Tillväxtpolitiska studier. Rapport A2002:007 6 MFP är den delen av tillväxten som inte kan förklaras av höjd produktivitet för de enskilda produktionsfaktorerna Ibland kallas detta också totalproduktivitet 7 Regionala tillväxtindikatorer. ITPS. Institutet för Tillväxtpolitiska studier. Rapport A2003:004 4
5 Eftersom produktionsnivå och tillväxt är beroende av produktiviteten fokuseras intresset på befolkningens åldersstruktur och utbildning. Produktiviteten varierar med ålder bland annat annat beroende på arbetslivserfarenhet och var i livscykeln befolkningen befinner sig. Den relativa andelen personer i yrkesverksam ålder är också av intresse i detta sammanhang. Försörjningsbördan som läggs på den yrkesverksamma befolkningen har betydelse för skattetryck och för den offentliga sektorns möjligheter att bygga ut infrastruktur och tillhandahålla olika typer av tjänster. Som tidigare nämnts är tillgången på humankapital en av de faktorer som bidrar till långsiktig tillväxt enligt den nya tillväxtteorin. De positiva effekterna av humankapital på ekonomisk tillväxt antas bestå av effekter på de utbildade individernas produktivitet och därutöver ge upphov till positiva externa effekter genom en höjning av övriga individers produktivitet (se till exempel Marshall 1890/1961, Lucas 1988, Rauch 1993, Acemoglu & Angrist 2000). Exempelvis kan en höjning av kunskapsnivån hos ledningen för ett företag öka produktiviteten hos anställda på lägre nivåer genom till exempel introduktion av effektivare produktionsprocesser. Höjd kunskapsnivå i ett företag kan sprida sig till andra företag bland annat genom arbetsgivarbyten och produktkopiering (se t ex Lind & Malmberg 1999). I ett regionalekonomiskt perspektiv talar mycket för att tillgången på humankapital är av fundamental betydelse för ekonomisk tillväxt 8. Bland annat av följande skäl: - Ökad utbildningsnivå innebär ökad produktivitet som återspeglas i höjda lönenivåer - De externa effekterna är till stor del geografiskt begränsade - Ökad tillgång på humankapital har utöver rena löneeffekter en attraherande effekt på migrationsflöden mellan regioner Dessa tre förhållanden talar också för att tillgången på humankapital i en region kan vara avgörande för den regionalekonomiska utvecklingen över mycket långa perioder, något som också får stöd i forskning från främst USA. 8 Regionala tillväxtindikatorer. ITPS. Institutet för Tillväxtpolitiska studier. Rapport A2003:004 5
6 Hållbar regional utveckling Till skillnad mot Institutet för Tillväxtpolitiska studier, ITPS, anger Naturvårdsverket i sin rapport Det nya tillväxtarbetet 9 att det hållbara regionala utvecklingsarbetet måste stödja sig på de tre dimensionerna; den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. Naturvårdsverket anger i sina utgångspunkter med rapporten att regeringen i sina riktlinjer för det regionala tillväxtarbetet (RTP) har tydliga krav på att hållbarhetsarbetet ska beaktas under hela programarbetet. I rapporten fastslås att den svenska regionala utvecklingspolitiken har hållbar utveckling som övergripande mål och att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett tudelat och ojämlikt samhälle eller en förstörd miljö, de sociala systemen inte får underminera ekonomin och att miljöpolitiken måste vara kostnadseffektiv. Naturvårdsverket stödjer sig på skrivningarna kring den regionala utvecklingspolitiken 10 där det sägs att med hållbar utveckling avses att sunda ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden. Politiken ska bidra till att öka den ekonomiska tillväxten i alla lokala arbetsmarknadsregioner för att därigenom öka den nationella tillväxten. På samma sätt ska politiken bidra till att utveckla de sociala och ekologiska aspekterna. Under ett avsnitt om regional konkretisering av hållbar utveckling pekar Naturvårdsverket på att det pågår processer runt om i landet med hållbar utveckling på regional nivå. Bland annat framhålls Västra Götalandsregionen som definierar den sociala hållbarheten med begrepp som; delaktighet, väl fungerande utbildnings- och arbetsmarknadsregioner, tillgång till arbete, anpassning till demografiska förändringar över tid och på stabila sociala och kulturella system. Miljödimensionen definieras som stabila biologiska system, biologisk mångfald och en hälsosam miljö. Den ekonomiska dimensionen beskrivs med begreppen ekonomisk tillväxt, sparande och investeringar, hög produktivitet och sunda finanser 11. Sörmlands landsting har upprättat en samling indikatorer för hållbar utveckling med indelning i tre dimensioner; ekologisk/miljömässig hållbarhetsdimension, ekonomisk hållbarhetsdimension och social hållbarhetsdimension. Denna indikatorssamling redovisas i sin helhet i bilaga 1. Sustainable Rural Development Lew s Castle College/University of Highlands and Island, Scotland, UK använder fyra olika dimensioner i sitt mångåriga och väldokumenterade arbete kring Hållbar Lokal och Regional Utveckling (Sustainable Rural Development) 12. Dessa dimensioner är - Ekonomisk utveckling - Ekologisk utveckling - Social/kulturell utveckling - Resursfördelning (social equity) 9 Det nya tillväxtarbetet. Naturvårdsverket. Rapport En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. Regeringens proposition 2001/02: Hållbar tillväxt i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen. 12 Introduction to Rural Development. Föreläsningar med Ph D Frank Rennie. Högskolan i Skövde
7 I det skotska exemplet framhålls det kompensatoriska förhållandet mellan de olika dimensionerna, dvs det som får större utfall på den ekonomiska axeln får ett mindre på den ekologiska osv. Ekonomisk utveckling Resursfördelning Ekologisk utveckling Social/kulturell utveckling Därav mäts den hållbara utvecklingen på ett sätt där de olika dimensionerna representeras av separata indikatatorer. I sammanvägningen dem emellan uppstår sedan en bild av den hållbara utvecklingens status. Community learning I British Columbia, Canada, förekommer ett arbete med utgångspunkt i vad man kallar Community Learning 13. Också här finns en indelning i olika dimensioner när det gäller lokalt och regionalt hållbart utvecklingsarbete. Dessa är: - Citizenship/civic education - Health promotion - Economic development - Environmental/ecological sustainability - Rural/urban development - Social development/planning I utformandet av det kunskapsbaserade samhället framhåller man framför allt vikten av att lära ut att bygga partnerskap, träna till delaktighet och delta i utvecklingsarbetet. Man pekar på tre internationella trender; - livslångt lärande som organisationsprincip och socialt mål - en ny politisk ekonomi baserad på socialt/intellektuellt kapital - ansvar för utvecklingsarbetet på lokal och regional nivå Modell för utbildning tillväxt - hållbarhet En modell för användbara indikatorer i lokalt och regionalt utvecklingsarbete bör ta fasta på de tre till fyra dimensioner som redovisas från olika håll. Detta utan att målbilden förloras i detaljer och omfattande statistiskt insamlingsarbete. Nedanstående utgör exempel indikatorer avsedda för lokalt och regionalt hållbart utvecklingsarbete med utbildning som utgångspunkt. 13 Faris, Ron and Peterson Wayne; Learning-based Community Development: Lessons learned for British Columbia. Ministry of Community Development
8 Humankapital - befolkningens utbildningsnivå - andel av befolkningen i utbildning/kompetensutveckling - andel av befolkningen i förvärvsarbete Ekonomiskt kapital - bruttoregionalprodukten BRP - sammanlagd förvärvsinkomst SFI - lönesumma LS Strategiskt utvecklingskapital - RTP-investeringar inom definierade utvecklingsområden - omsättning inom definierade utvecklingsområden - utbildning/kompetensutveckling inom definierade utvecklingsområden 8
9 Sörmländsk Indikatorsamling Länsstyrelsen i Södermanlands län Bilaga 1 Ekologisk/miljömässig hållbarhetsdimension Övergödning 1. Närsaltsutsläpp i vattendragen 2. Fordonssträcka med bil/person 3. Områden med brunnar som ej uppfyller krav på dricksvattenkvalitet i LMV:s dricksvattengrunder Biologisk mångfald 4. Mängden hotade arter och hotade arter i olika livsmiljöer (rödlistade, artdatabanken) 5. Andel skyddad areal av länets totala areal Skadliga ämnen, gifter i miljön 6. Dokumenterade förorenade områden och kostnader för åtgärder i länet 7. Halter av kemikalier i slam från avloppsreningsverk Miljöcertifiering och märkning 8. Antalet EMAS- och ISO-certifierade företag och miljö och märkning certifierad skog 9. Köp av rättvisemärkta och miljömärkta varor och tjänster/total privat konsumtion Ekonomisk hållbarhetsdimension Ekonomisk utveckling och innovationer 10. BRP/invånare 11. Sparande 12. Nystartade företag och konkurser, branschfördelade Produktion och konsumtion 13. Arbetsproduktivitet: BRP/sysselsatt 14. Disponibel hushållsinkomst/konsumtionsenhet 15. Avfallsproduktion sektorsvis 16. Energianvändning per person och sektor uppdelat på energislag Infrastruktur och kommunikation 17. Andel av befolkningen som pendlar 18. Arbetsresornas genomsnittliga längd 19. Antalet kollektivresor av totala antalet resor Social hållbarhetsdimension hållbarhets- Befolkningsutveckling 20. Åldersfördelningen i länet (födda och döda) 21. Andel in- respektive utflyttade och flyttningsstruktur inom länet Utbildning 22. Andel elever som inte är behöriga till gymnasiet, fördelning i länet 23. Andel av befolkningen med högskoleutbildning Jämställdhet och integration 24. Kvinnors lön i procentandel av männens 25. Lönenivå, medelinkomst 26. Skillnaden mellan könen i påbörjad högskoleutbildning 27. Andel invandrare med högskoleutbildning av totalen 28. Antal socialbidragstagare 29. Andel invandrare av totala antalet arbetslösa och totala antalet socialbidragstagare Livsstil och hälsa/stabila sociala system 30. Ohälsotalet i länet, samt i kommunerna/arbetsmarknadsregionerna 31. Långtidssjukskrivningar 32. Antal överviktiga sörmlänningar 33. Andel sörmlänningar som röker dagligen 34. Antal självmord 35. Medellivslängd 36. Brottslighet Arbete 37. Andel sysselsatta av befolkningen 38. Totalt antal arbetslösa av befolkningen Delaktighet 39. Valdeltagande 40. Tillgång till information, dator och IT Barn och ungdomar 41. Antal barn och ungdomar i hushåll med socialbidrag 42. Antal barn och unga som varit placerade utanför det egna hemmet Kulturmiljö 43. Byggnaders åldersstruktur 44. Antal fornlämningar 9
VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merSocioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner
2017-03-28 Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan länets kommuner. Kustkommunerna har generellt sett starkare socioekonomiska förutsättningar
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merRegional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande
Läs merEkonomisk utveckling och fysisk planering
Ekonomisk utveckling och fysisk planering Lars Pettersson 2017-09-29 EKONOMISK TILLVÄXT Neoklassiska tillväxtteorins: Y: total produktion K: realkapital L: arbetskraft A: teknologins nivå Y = Y Y(Y, Y)
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.
Läs merSörmland och EU:s Lissabonstrategi
Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling - Sörmland och
Läs merRegionala tillväxtindikatorer
A2003:004 Regionala tillväxtindikatorer teoretiska aspekter, begrepp och empiriska illustrationer Kent Eliasson Olle Westerlund Regionala tillväxtindikatorer teoretiska aspekter, begrepp och empiriska
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merRapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun.
Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun. Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån,
Läs merUppföljning av målen i Europa 2020
Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa
Läs merUtvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen
Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merPrivatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning
Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna
Läs meröver den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen
t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik
Läs merÅterkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS
Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö
Läs merSocialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,
Läs merTillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
Läs merKultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012
Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande
Läs merREGLAB. Regionala resultat Workshop 2,
REGLAB Regionala resultat Workshop 2, 171005 Projektlogik Regionala resultat Bakgrund Syfte Förväntade resultat Metod Leveranser Ett mer resultatinriktat genomförande Kunskapsbaserad politikutveckling
Läs merRegional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)
Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått
Läs merEn beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP
Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet
Läs merPositionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad
180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016
Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har
Läs mer2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merHur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland
Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende
Läs merTid för integration. Kommentarer. Mats Hammarstedt
Tid för integration Kommentarer Mats Hammarstedt Flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering Tabell 1. Andel (procent) förvärvsarbetande flyktingar (20-64 år) efter vistelsetid i Sverige. Antal år
Läs merRegional tillväxt 2015
Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi
Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar
Läs merGoogla: gröna kronoberg rapporter
Googla: gröna kronoberg rapporter Upplägg och tidslinje 1990-2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Vilka var förutsättningarna för Hur har det gått? Kronoberg här och nu tillväxtarbetet
Läs merFolkhälsoindikatorer för Umeå kommun
Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag
Läs merRapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Upplands län och Uppsala kommun.
Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Upplands län och Uppsala kommun. Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att
Läs merPM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp
Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas
Läs merRegional tillväxt 2015
Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv
Läs merBEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning
Läs merMonopol. Monopolets vinstmaximering
Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en
Läs merBEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 27-21 Befolkningens åldersfördelning 21 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 27 29 211 213 2 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring
Läs merBEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 365 36 355 3 35 3 335 3 9 12 15 1 6 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning
Läs merStatistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Bolagsverket.
Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Dalarnas län samt Smedjebacken och Ludvika kommun. Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska
Läs merwww.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013
www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden
Läs merLärkonferens Inspel till nästa programperiod
Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling
Läs merVilket påstående är rätt?
PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är
Läs merSORTERING BLAND MÄTETAL
UTBILDNING JOBB SORTERING BLAND MÄTETAL BOSTÄDER INKOMST MILJÖ OECD SÄKERHET Breddat mått på hållbar regional LIVSTILLFRED- STÄLLELSE MEDBORGAR ENGANGEMANG BALANS I LIVET HÄLSA KAPITALANSATS 1 JOBB - Sysselsättningsgrad
Läs merBusiness Region Göteborg
Business Region Göteborg Business Region Göteborg är Göteborgs Stads näringslivskontor och arbetar med näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen. Stadshus AB Business Region Göteborg BRG 12,25% Lindholmen
Läs merEn väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.
I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD
ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD POSITIONSPAPPER REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE ARBETSMARKNAD/KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2018 1 2 INTRODUKTION Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbetsorgan
Läs merUtvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10
Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet Pia Kinhult Hjärntrustens frukostseminarium 28/10 Skånes andel av Sveriges BNP ligger stabilt runt 12 procent för perioden 1980-2005 1985 1987 1989 1991 1993
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merNyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
Läs merLänsplan för Västmanland Delprojekt 3
Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets
Läs merHur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020
Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa
Läs merSysselsättning och utanförskap i Skåne
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna
Läs merUppföljning av målen i EU 2020 VGR Analys 2018:11. Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard
Uppföljning av målen i EU 22 VGR Analys 218:11 Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard 1 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning,
Läs merBEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 3 37 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 28 21 212 214 21 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den
Läs merKompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning
Läs merwww.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,
Läs merBEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN
Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 1 7 1 7 7 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd
Läs merTillväxtstrategi för Halland
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna
Läs merVilket påstående är rätt?
PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs merRegional utveckling med fokus på integration
Regional utveckling med fokus på integration David Norman 2015-01-01 Verksamhetsövergång från Regionförbundet och Länsstyrelsen. Region Gävleborg är nu regionalt utvecklingsansvarig. Lagen (2010:630) om
Läs merTillstånd och trender för regional tillväxt 2018 Konferens Regional utveckling 10 maj 2019
Tillstånd och trender för regional tillväxt 2018 Konferens Regional utveckling 10 maj 2019 Utgångspunkter Den regionala geografin Funktionella analysregioner i huvudsak Ekonomisk indelning med lokala arbetsmarknader
Läs merBEFOLKNING 4 HABO KOMMUN
Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning
Läs merAlmegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1
ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 1 Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet Prop. 2012/1 Ungdomsarbetslösheten fortsätter, trots en rad åtgärder de senaste åren, att vara ett av våra största
Läs merJämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Läs merSCB:s statistik om inkomstskillnader
PM Till: Bettina Kashefi Från: Jonas Frycklund Tid: 2018-02-12 Ärende: SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s senaste inkomststatistik slogs upp i media med rubriker
Läs merLivslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,
Läs merRIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg
RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till 2021 BoU - Lärande för hållbar utveckling 2013-11- 26 av Eva- Marie Tyberg Vad vill ni veta? Det går hyfsat bra för Sundsvall Varför en hållbar tillväxtstrategi?
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är
Läs merVälkommen! Regional casting labb
Välkommen! Regional casting labb Helena Gidlöf, SKL Göran Hallin, Kontigo Peter Kempinsky Regionernas roll Rapport/kartläggning/analys Strategiska roller i det regionala utvecklingsarbetet Hur regionerna
Läs merSysselsättning utbildning och utanförskap
Sysselsättning utbildning och utanförskap Med sikte på jämlik folkhälsa & välfärd i Sörmland Peter Eklund Länsstyrelsen i Södermanlands län Bommersvik 23.9 2011 1 JOBBIGT Mellan 2000 2009 har Befolkningen
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merSOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA
VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merTillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merBEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN
BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna
Läs merBRP+ en breddad syn på regional utveckling och tillväxt Johanna Giorgi & Anna Norin 14 oktober 2016
BRP+ en breddad syn på regional utveckling och tillväxt Johanna Giorgi & Anna Norin 14 oktober 2016 BNP mäter i stort sett allt, utom det som gör livet något värt. Robert Kennedy (1968) SAMHÄLLE T1: Medborgarengagemang
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merLöner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet
Läs merBEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN
Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning
Läs merEkonomirapporten. December Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting
Ekonomirapporten. December 2014 Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting Sammanfattning kommuner och landsting en procent kräver höjda statsbidrag och skatter Källa: Statistiska centralbyrån
Läs merRegion Gotlands styrmodell
Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs mer