Ekonomisk utvärdering av utbildning i intern kommunikation för Malmö Turism i december 2009 och januari 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk utvärdering av utbildning i intern kommunikation för Malmö Turism i december 2009 och januari 2010"

Transkript

1 Ekonomisk utvärdering av utbildning i intern kommunikation för Malmö Turism i december 2009 och januari 2010 Sammanfattning Under våren 2010 medverkade 23 personer i en utbildning i intern kommunikation. Tio av dessa personer har intervjuats och de flesta gör bedömningen att utbildningen har varit, eller kommer att bli, lönsam. Detta sett utifrån ett samhällsekonomiskt Malmö-perspektiv. En sammanfattning av de tio intervjuades bedömning av lönsamheten ger, utifrån den gjorda satsningen på 130 tusen kronor (räknat som deltagarnas tid): Tre personer är helt säkra på att utbildningen har varit mycket lönsam, d.v.s. mer än väl gett tillbaka, eller kommer att ge tillbaka, mer än de dryga 60 satsade arbetsdagarna. Satsningen hämtas hem genom bl.a. mer effektivt utnyttjande av tid, fler gästnätter, bättre uppföljning, färre sjukskrivningar och kanske att man kan undvika personalomsättning. Fem personer bedömer att de satsade dryga 60 dagarna förmodligen kan hämtas hem genom insparad tid, fler besökare m.m. Några tror att det kan bli betydligt mer än så men känner sig osäkra på i vilken omfattning. Två personer tror att det blir positiva effekter men är osäkra på om de kommer att uppväga satsningen eller har svårt att över huvud taget bedöma i vilken omfattning effekterna kan uppstå. Noteras bör att flera har haft svårt att bedöma helheten i de tänkbara effekterna utan har utgått från det egna ansvarsområdet. Så är det t.ex. för ett par av de personer som bedömer att de 60 dagarna förmodligen kommer att hämtas hem. De har då utgått enbart från det egna verksamhetsområdet. Därmed kan konstateras att det i varje fall inte torde vara någon överskattning av den totala bedömningen. Författarens tolkning är att utbildningen än så länge, en dryg månad efter genomförandet, ännu inte är återbetald. Men med ett års tidshorisont finns det mycket som talar för att effekterna av utbildningen kommer att överstiga satsningen, kanske med väldigt mycket, speciellt om det kan bli stor effekt i t.ex. ytterligare gästnätter. 1

2 Bakgrund I december 2009 och januari 2010 genomfördes en utbildning under sammanlagt tre dagar för samtliga fast anställda inom Malmö Turism, 23 personer. För själva utbildningen svarade Sund Resurs med Helena Sund som ansvarig. Utbildningens mål och syfte var att stärka den interna kommunikationen och möjligheterna till ett fortsatt utvecklande samarbetsklimat för arbetslaget Malmö Turism. Genom att ge alla medarbetare ett gemensamt språk och verktyg kring typ-personligheter samt kring kommunikation, feedback och aktivt lyssnande var målet att skapa en plattform för rakare, tydligare kommunikation och öppenhet internt kring arbetsoch utvecklingsfrågor. Utbildningen började med två dagars workshop kring Myers Briggs Type Indicator, där man tittade på varandras likheter och olikheter med utgångspunkt att olika är bra och att ökad förståelse för varandra gör det lättare att kommunicera och samverka på ett positivt sätt. Dag tre hade mer fokus på kommunikation, utveckling och förändring och mental inställning. Alla tre dagarna betraktades som en helhet och de respektive ämnena kom att beröras på olika sätt under kursen beroende på gruppens behov av fördjupning eller frågeställningar. Samtlig personal förväntades medverka, vilket man också gjorde. Förutom den egna tiden behövde deltagarna och Malmö Turism inte betala någonting. Kursen, förutom deltagarnas tid, finansierades genom ett EU-stöd som var avsett för denna utbildning. Det stödet motsvarade kurskostnaden som, inklusive material, lokaler och förtäring, var totalt nästan kr. Ekonomisk utvärdering perspektiv Malmö Turism är en kommunal enhet, organisatoriskt under Stadskontoret, som inte har några lönsamhetskrav såtillvida att man ska ge ett ekonomiskt överskott på organisationsnivå. I stället är målet med verksamheten bl.a. att sätta in turism i ett näringspolitiskt sammanhang och som en del i Malmös utveckling och attraktivitet samtidigt som man ska öka antalet besökare till Malmö, både affärsresenärer och turister. Det får förstås inte kosta hur mycket som helst utan verksamheten har en kostnadsbudget att arbeta utifrån. Detta innebär att det kan finnas flera olika ekonomiska perspektiv att granska denna utbildningssatsning från. Organisationsperspektivet, d.v.s. de ekonomiska konsekvenserna för Malmö Turism som organisatorisk enhet. Malmö Stads perspektiv, d.v.s. ekonomiska konsekvenser som direkt påverkar Malmö Stad i form av skatteintäkter m.m. Ett samhällsekonomiskt Malmö Stad-perspektiv, d.v.s. de ekonomiska konsekvenserna för verksamheter inom Malmö Stad. Detta resonemang utgår från att vi jämställer kostnader för Malmö Turism med omsättning i Malmö. I denna granskning har vi valt att framför allt utgå från det tredje perspektivet (samhällsekonomiskt Malmö Stad-perspektiv) även om också det första perspektivet finns med i resonemanget. Vi väljer det perspektivet därför att målsättningen med Malmö Turisms verksamhet är att få positiva effekter inte bara för enheten Malmö Turism eller Malmö Stad utan för all verksamhet inom Malmö, alltså ett samhällsperspektiv på Malmö. När vi i 2

3 fortsättningen talar om ekonomiska effekter för Malmö menar vi alltså Malmö ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, såvida inget annat anges. Metod Vi har gjort personliga intervjuer med åtta av deltagarna. Vi har dessutom gjort telefonintervjuer med två av deltagarna samt med utbildningsanordnaren. Vi har alltså intervjuat tio av deltagarna, bland dessa de två högsta ansvariga för verksamheten. Intervjuerna har skett med en person i taget varför riskerna att de som har intervjuats ska ha påverkats av andra i sina svar torde vara liten. Alla intervjuade har sedan fått godkänna, eller justera, en skriftlig sammanfattning av intervjuerna. Det är från dessa sammanfattningar som slutsatserna i denna rapport är hämtade. Vi har kritiskt granskat de svar vi har fått och inte enbart godtagit svar som fler besökare till Malmö utan att ett sådant påstående trovärdigt har kunnat motiveras. Det finns dock en risk att någon eller några av deltagarna har förskönat effekterna av utbildningen då man kan tänka sig att några gärna ser att utbildningen är lönsam. Vi är medvetna om denna risk och har försökt att minska den. Investeringar Malmö Turism har inte haft några andra kostnader, eller investeringar, än den egna tiden som har lagts in i projektet. Förutom deltagartiden i själva utbildningen handlar det om cirka en arbetsdag i administration och planering för en av Malmö Turisms medarbetare. Samtliga medarbetare har genomfört utbildningen på arbetstid. Några har kunnat planera sin frånvaro så att inga stora störningar har uppstått i verksamheten. På turistbyråerna har man tagit in ersättare och i några fall har man fått prioritera ned verksamheten under utbildningen (d.v.s. det har uppstått produktionsstörningar). Oavsett vilka konsekvenser som har uppstått i verksamheten (ersättare, störningar eller annat) bör tiden åtminstone värderas till vad den kostar i lön, semester och sociala avgifter. I genomsnitt kostar en arbetsdag på Malmö Turism, i lön, semester och sociala avgifter, cirka kronor. Då har vi räknat med en genomsnittslön för alla medarbetare på mellan kr och kr. Av de 23 medarbetarna deltog de flesta samtliga tre utbildningsdagar men ett par personer kunde inte medverka alla dagar. Sammanlagt drygt 60 arbetsdagar lades ändå ned på utbildningen. Med prislappen kr/dag innebär det en satsning på cirka kr. Om kursavgiften, som har betalats med EU-stöd, skulle inkluderas blir den totala satsningen cirka kr. Effekter De intervjuade deltagarna är överens om många positiva effekter på individnivå. Återkommande effekter som de flesta deltagare tar upp, om än med olika ord, är: 3

4 Ökad självinsikt, många medarbetare inser att de borde arbeta på annat sätt och gör det. Ökad insikt om hur kollegor är och ökad kunskap om hur de agerar och tar in information. Det blir lättare att förstå andras reaktioner. En aha-känsla om hur en grupp fungerar. Att det är ok att vara olika. Därmed också en ökad insikt om hur man kan förhålla sig till olika egenskaper. Olika uppgifter kan t.ex. utföras på olika sätt, ta olika lång tid för olika personer men ändå komma fram till samma mål. Det finns en större förståelse och tålamod för det. Det blir mindre irritation, mindre konflikter kan undvikas och arbetet flyter mer friktionsfritt. Det är mindre risk att jag trampar någon på tårna, vi blir mer överens. Bekräftelse av vissa saker som redan var kända. Aktualisering om vad man bör tänka på i sin egen kommunikation och en insikt om hur mycket man tolkar in i andras kommunikation. Ökad kunskap om hur man framför åsikter och varför det kan bli missförstånd. Det blir en enklare kommunikation och därmed effektivare arbete. Ett exempel är att man har blivit tydligare på att informera om aktuella situationer och att förankra arbetssätt. Förändrat, och effektivare samarbete p.g.a. ett bättre och öppnare arbetsklimat. Medarbetare har tagit upp saker som annars inte skulle kommit upp. Flera personer har blivit bättre på att ge beröm och lägga fram sina synpunkter på ett sätt anpassat till den enskilde individen. Det har lett till att medarbetare gör ett bättre jobb. Det blir en öppnare känsla för varandra, man poängterar det positiva. Det gör att man blir gladare och får bättre självförtroende. Man bryr sig mer om medarbetarna och reflekterar mer kring personal. Man blir bättre på att reparera fel. Ökad kunskap om hur jag i olika sammanhang kan anpassa min kommunikation för att nå fram till mottagaren på ett mer effektivt och förståligt sätt. Detta kan användas vid olika tillfällen både vid interna möten på arbetsplatsen och vid presentationer inför en bred publik. Budskapet preciseras. Det gäller både vid intern kommunikation och vid externa möten då det har blivit en ökad förståelse även vid möten med samarbetspartners. Det har blivit mera vi. Förut var det ibland vi och dom om personal på de tre olika enheterna. Inga negativa effekter av utbildningen, förutom den tid den tog i anspråk, har noterats. Däremot finns några noteringar om saker som kunde ha gjort utbildningen än mer effektiv. T.ex. att minska ned på vissa avsnitt och öka andra. Några hade synpunkter på att det borde varit 100 procents deltagande även från cheferna samt att vissa moment av utbildningen kunde ha delats upp på de olika arbetsplatserna. Någon annan hade synpunkten att det kanske var bra att cheferna inte var med hela tiden. 4

5 I vilken omfattning de positiva effekterna, som de intervjuade till stora delar är överens om, kan omvandlas till konkreta effekter, som kan utläsas i något av de mål som Malmö Turism arbetar med, är oerhört svårt att med någon större grad av säkerhet uttala sig om. Vi har inte ens gjort en ansats till att mäta dessa effekter i form fler besökare, fler evenemang, bättre hemsida, bättre information och andra tänkbara områden som utbildningen, i sin förlängning, skulle kunna påverka. Detta då det har gått för lite tid sedan utbildningen genomförts (en dryg månad sedan den sista utbildningsdagen) och eventuella effekter har knappast hunnit få full effekt. Men framför allt är antagligen utbildningseffekterna, även om de för själva utbildningen kan vara betydande, i förhållande till andra faktorer små. T.ex. kan Malmö Turism påverka antalet besökare till Malmö med kanske 10, 20 eller 30 procent, men antalet skulle inte falla till noll om verksamheten inte fanns. Andra faktorer har alltså stor påverkan. Och Malmö Turisms möjligheter att få besökare till Malmö påverkas givetvis av många andra faktorer än bara denna utbildningssatsning. Därför är det svårt att dra några slutsatser av utbildningseffekterna genom att bara granska utvecklingen av antal besökare, evenemang, beställningar av hotellrum via hemsidan, souvenirförsäljning m.m. De som allra bäst borde kunna bedöma effekter, konstaterade eller tänkbara i framtiden, är medarbetarna själva. Därför har vi ställt frågan till samtliga intervjuade om vilka konkreta effekter, utifrån de mål verksamheten har, de bedömer har uppstått eller kan komma att uppstå. Här är några sådana bedömningar från olika personer: Genom att möjligheten att göra ett effektivare jobb ökar, kan antalet påverkbara gästnätter för affärsresenärer, som tidigare kanske varit gästnätter, öka med kanske 2 5 procent, eller med gästnätter. För Malmö kan varje gästnatt för en affärsresenär inbringa i genomsnitt kr så värdet för Malmö kan öka med mellan 60 och 450 tusen kronor. De satsade 130 tkr kan ha gett åtminstone 150 nya turistnätter (à drygt 1000 kr, det genomsnittliga värdet för Malmö för ett turistdygn), men förmodligen är nya turistnätter en droppe i havet. Ändå är det rimligt att tro att satsningen kan hämtas hem genom fler turistnätter. De satsade arbetsdagarna är återhämtade, i form av insparad tid och effektivare arbete, inom åtminstone ett år! Det har blivit en positiv effekt men hur stor den positiva effekten är? Ingen aning. Det har, som en effekt av utbildningen, blivit ännu mer hjärtlig service, och mer mänsklig service p.g.a. mer sammansvetsade medarbetare. Kanske det kan ge ytterligare en gästnatt/vecka under högsäsong (mitten av april mitten av september). Det skulle i så fall innebära att utbildningen kan ha gett 20 extra gästnätter som annars inte skulle blivit av. Ökad möjlighet att få turister att stanna i Malmö. Det kan nog bli ytterligare ett par i veckan under högsäsong. Med en högsäsong från mitten av april till september kan det innebära ytterligare turister som stannar i Malmö, eller stannar ytterligare någon eller några dagar i Malmö. Definitivt minskad risk för sjukskrivningar. Utbildningen minskar risken för att må dåligt och att kanske 4 5 personer kan påverkas. Det är inte givet att det blir minskad 5

6 sjukskrivning men risken torde minska. Det kan också bidra till att en person, som funderat på att sluta, stannar. Arbetsresultatet påverkas genom att det blir lättare att ta kontakt med företagare, anläggningar, hotell mm. Det blir bättre samverkan vilket kan leda till fler besökare till Malmö. Men hur många? Mycket svårt att säga men knappast 200 gästnätter. Ekonomihanteringen blir, som en effekt av utbildningen, både mer rätt och ger bättre underlag för kostnadskontroll. Det sparar tid, och ekonomiska underlag blir ett stöd och inte kontroll. Kostnadsmedvetenheten ökar. Det blir mer tid för att analysera och också mer affärer, t.ex. provision på biljetter. De satsade dryga 60 dagarna på utbildningen är säkert insparade bara vad gäller ekonomiuppföljning! Ökad förståelse mellan kollegor vilket leder till smidigare samarbete och färre missförstånd. Det blir en effektivare verksamhet. Det är för tidigt att säga om det har sparat tid men på sikt finns en potential att spara mycket tid. Den tid som kan sparas på detta, kan istället användas till andra arbetsuppgifter eller satsningar till vilka det inte idag inte finns tillräckligt med personella resurser. Man hinner göra mer saker. I vilken omfattning det sedan leder till bättre beslut, fler besökare till Malmö eller andra effekter är svårt att bedöma. På sikt är det rimligt att de satsade dryga 60 dagarna sparas in, i mer effektivt tidsutnyttjande, som en effekt av utbildningen. Eftersom det var en gemensam satsning på tre olika arbetsplatser så har detta bidragit till en ökad delaktighet och därmed större arbetsglädje, det har blivit roligare att jobba. Det kan i slutändan leda till minskad risk för personalomsättning och sjukfrånvaro. Hur stor den minskade risken är blir svår att bedöma. För en nyanställd kan det i genomsnitt ta sex månader att komma upp i full produktion. Effekten kan hos vissa medarbetare vara kvar resten av livet, hos andra kanske den inte används alls. Det är svårt att bedöma i vilken omfattning det kan bli så. Ett kritiskt värde, givet kostnaden för utbildningen på minst 130 tkr, eller kanske närmare 200 tkr, är 200 gästnätter (privatresenärer à drygt 1000 kr/dygn) för Malmö. Det kommer ganska säkert att uppfyllas. Ett annat kritiskt värde är om effekten av utbildningen blir att ett extra möte kan arrangeras i Malmö (de flesta möten torde inbringa åtminstone 200 tkr till Malmö). Helt säkert bedöms detta uppstå som effekt av utbildningen. Även om Malmö Turism hade behövt betala själva utbildningskostnaden skulle insatsen, med ovan resonemang med kritiska värden, varit lönsam. P.g.a. att Malmö Turism är en platt organisation får denna utbildning större effekt än om den varit organiserad i flera chefsled. Så långt bedömningar från intervjupersonerna. Några klargöranden av svaren: Eftersom den största delen av kostnaden på 130 tusen kronor utgörs av förlorad produktion under utbildningen (en liten del av summan är ersättarkostnader på turistbyråerna) kan ett sätt att resonera vara: Tror vi att effekterna av utbildningen gör att vi kan jobba igen de förlorade dryga 60 dagarna genom mer effektivt utnyttjande av tiden? Flertalet av de intervjuade tror det. 6

7 Om utbildningen leder till att Malmö Turism undviker en personalomsättning, där det kan ta sex månader för en ny att komma upp i full effekt, lär det kosta åtminstone de 130 tusen kronor som utbildningen kostade. Det är kostnader för rekrytering, introduktion och inte minst att en nyanställd under de första cirka sex månaderna inte kan göra ett lika bra arbete som en erfaren person. Om utbildningen leder till att sjukskrivningar kan undvikas så kan värdet av en undviken långtidssjukskrivning (sex månader) vara kring och ofta högre än kr. Detta i form av sjuklönekostnader, semesterkostnader, ev. rehabilitering, rekrytering, introduktion och inskolning av ersättare m.m. Förmodligen är utbildningen i stort sett återbetald om effekten blir att en långtidssjukskrivning undviks. En sammanfattning av de tio intervjuades bedömning av lönsamheten ger, utifrån den gjorda satsningen på 130 tusen kronor (räknat som deltagarnas tid): Tre personer är helt säkra på att utbildningen har varit mycket lönsam, d.v.s. mer än väl gett tillbaka, eller kommer att ge tillbaka, mer än de dryga 60 satsade arbetsdagarna. Satsningen hämtas hem genom bl.a. mer effektivt utnyttjande av tid, fler gästnätter, bättre uppföljning, färre sjukskrivningar och kanske att man kan undvika personalomsättning. Fem personer bedömer att de satsade dryga 60 dagarna förmodligen kan hämtas hem genom insparad tid, fler besökare m.m. Några tror att det kan bli betydligt mer än så men känner sig mycket osäkra på i vilken omfattning. Två personer tror att det blir positiva effekter men är osäkra på om de kommer att uppväga satsningen eller har svårt att över huvud taget bedöma i vilken omfattning effekterna kan uppstå. Noteras bör att flera har haft svårt att bedöma helheten i de tänkbara effekterna utan har utgått från det egna ansvarsområdet. Så är det t.ex. för ett par av de personer som bedömer att de 60 dagarna förmodligen kommer att hämtas hem. De har då utgått enbart från det egna verksamhetsområdet. Därmed kan konstateras att det i varje fall inte torde vara någon överskattning av den totala bedömningen. Författarens tolkning av svaren är att utbildningen än så länge, en dryg månad efter genomförandet, ännu inte är helt återbetald. Men med ett års tidshorisont finns det mycket som talar för att effekterna av utbildningen kommer att överstiga satsningen, kanske med väldigt mycket, speciellt om det kan bli stor effekt i t.ex. ytterligare gästnätter. Hur lönsam utbildningen till slut blir kanske beror på hur den följs upp. Se senare avsnitt. Om man väljer att stanna i ett organisationsperspektiv finns det goda möjligheter att den tid som satsats kan hämtas tillbaka genom ett effektivare arbete. D.v.s. den produktionsstörning som uppstod i samband med utbildningen kan komma att tas igen med råge. 7

8 Kritiska värden Ett annat sätt att bedöma utbildningen, som vi delvis redan gjort i effektbeskrivningen ovan, är att utgå från så kallade kritiska värden. D.v.s. vilka effekter krävs för att utbildningen ska vara återbetald? Flera tänkbara kritiska värden har lyfts fram. Det räcker med att ett av nedan kritiska värden uppnås, eller en kombination av delar, för att utbildningen ska vara motiverad. Observera att vi har utgått från satsade resurser på 130 tusen kronor och ett samhällsekonomiskt perspektiv när vi granskar effekterna. Cirka 50 ytterligare gästnätter för affärsresenärer, om en affärsresenär inbringar i genomsnitt minst 2500 kr per dygn till Malmö. Cirka 130 ytterligare turistdygn, om ett turistdygn i genomsnitt inbringar minst 1000 kr till Malmö. Insparad tid, drygt 60 arbetsdagar eller cirka 500 timmar. Fördelat på all personal motsvarar det drygt en procents effektivitetsökning om effekten ska hämtas hem på ett år. Undvika en långtidssjukskrivning som, om den varar i ett halvår eller mer, kan kosta åtminstone 100 tusen kronor. Undvika en personalomsättning som, med sex månaders inskolningstid, torde kosta betydligt mer än 130 tusen kronor. Det finns andra tänkbara kritiska värden, som fler evenemang till Malmö, mer kreativa lösningar som kan spara olika typer av kostnader, m.m. Var och en kan själv ta ställning till om man tror att något av ovan kritiska värden, eller en kombination av delar av de kritiska värdena uppnås. Åtta av de tio intervjuade bedömer, på direkta frågor, att något eller några av de kritiska värdena kommer att uppnås. De två övriga har ingen uppfattning eller är osäkra. Uppföljning Fler personer pekar på behovet av uppföljning för att hela potentialen av utbildningen ska nås. Utan en sådan uppföljning kommer flera säkert att ha nytta av utbildningen under lång tid framöver medan effekten kommer att plana ut för andra. Deltagare som ej har utvärderats Denna utvärdering har gjorts med erfarenheter från knappt hälften av deltagarna (10 av 23) som underlag. Övriga deltagare har ej intervjuats men om de som har intervjuats någorlunda väl speglar samtliga medarbetare, så torde vi kunna få liknande bedömningar från övriga 13. Det kan vi dock inte med säkerhet uttala oss om. 8

9 Kritisk granskning Förutom att alla deltagare inte har intervjuats finns några andra kritiska frågeställningar med tanke på att effekterna är mycket svårmätbara. Det gäller framför allt risken att några av deltagarna, medvetet eller omedvetet, har övervärderat effekterna av utbildningen. Observera dock att vi inte har någon indikation på att det skulle ha gjorts felbedömningar. Ett par sätt att ändå hantera risken är att vara kritisk till de mest positiva bedömningarna och att ta fram kritiska värden, det sistnämnda har gjorts i tidigare avsnitt. Intervjuer Intervjuer har gjorts på plats i Malmö den 3 mars 2010 samt på telefon. Samtliga utom Helena Sund är medarbetare på Malmö Turism. 2 mars 2010, Helena Sund, Sund Resurs. 3 mars 2010, Sofie Teraniemi. 3 mars 2010, Katarina Olsson. 3 mars 2010, Paul Pettersson. 3 mars 2010, Shaip Ademi. 3 mars 2010, Lars Carmén. 3 mars 2010, Anna Åmvall. 3 mars 2010, Emma Hänninen. 3 mars 2010, Lisa Gustafsson. 9 mars 2010, Marie Holmberg. 11 mars 2010, Camilla Ekberg. Felkällor och felaktiga slutsatser? En sådan här utvärdering handlar mycket om att ta in information, jämföra med andra verksamheter och erfarenheter, och dra slutsatser utifrån det vi ser. Då finns alltid risk för felkällor och felaktiga slutsatser. Det vet författaren, och det vet läsaren. Även om några uppenbara felkällor inte har identifierats så kan vi inte utesluta att det kan finnas i följande fall: De flesta intervjupersoner har varit mycket positiva till utbildningen och flera vill säkert att den ska vara lönsam. Då finns alltid risken att fördelarna med ett projekt betonas medan eventuella nackdelar inte lyfts fram på samma sätt. Vi har försökt, med hjälp av kritiskt ställda frågor och jämförelser, att undanröja en sådan risk samtidigt som uppskattade positiva effekter genomgående har tolkats lågt. Men vi kan samtidigt inte helt utesluta risken att vissa fördelar har övervärderats. Som alltid i den här typen av undersökningar vet man inte vad som skulle ha hänt om utbildningen inte genomförts. Ibland förutsätts att allt annat skulle varit lika men så enkel är sällan verkligheten. Ändå är det ofta så jämförelser görs när man granskar utvecklingar över tiden. Det är framför allt i diskussion med intervjupersonerna som dessa alternativkostnader kommer fram. Referens: Personalekonomi idag (Liber, 2009, Johanson/Johrén). Där finns bl.a. beräkningar för vad arbetstid, personalomsättning och sjukfrånvaro kostar. 9

10 Om författaren Anders Johrén, född 1960, civilekonom, arbetar sedan 1988 i Labora Konsultforum AB, Stockholm, med utbildningar, utredningar, utvärderingar, föreläsningar och författarskap om framför allt ekonomiska argument kring personalfrågor. Det kan till exempel gälla personalutveckling, arbetsmiljö, rekrytering och friskvård. I Labora Konsultforum AB arbetar även Olle Högberg, docent i företagsekonomi vid Stockholms Universitet och Bino Catasùs, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Mars 2010 Anders Johrén Labora Konsultforum AB anders@labora.nu 10

Ekonomiskt diskussionsunderlag kring SpråkSam

Ekonomiskt diskussionsunderlag kring SpråkSam Ekonomiskt diskussionsunderlag kring SpråkSam Skribent: Anders Johrén Stockholm november 2010 Sammanfattning Projektet SpråkSam beräknas ha medfört kostnader på cirka 36 miljoner kronor, varav Europeiska

Läs mer

Att hushålla med mänskliga resurser. - ett personalekonomiskt perspektiv på organisatorisk och social arbetsmiljö

Att hushålla med mänskliga resurser. - ett personalekonomiskt perspektiv på organisatorisk och social arbetsmiljö Leif Berndtsson Att hushålla med mänskliga resurser - ett personalekonomiskt perspektiv på organisatorisk och social arbetsmiljö Konferens 2016-02-05 med utgångspunkt från den nya föreskriften AFS 2015:4

Läs mer

Föreläsning 1: Personalomsättning

Föreläsning 1: Personalomsättning 722G88: Företags- och personalekonomi Föreläsning 1: Personalomsättning Jenny Appelkvist 19/12-2011 1 Dagens föreläsning Kostnaden för en befattning Personalomsättning Kostnader vid rekrytering Kostnader

Läs mer

SOCIALPOLITIK OCH VÄLFÄRD, 2SC113, VT 2015

SOCIALPOLITIK OCH VÄLFÄRD, 2SC113, VT 2015 SOCIALPOLITIK OCH VÄLFÄRD, 2SC113, VT 2015 Seminarieuppgift 5: Syftet med denna uppgift är att tillämpa enklare former av ekonomiska beräkningar samt analysera lednings- och personalfrågor med hjälp av

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

Chefernas ojämlika arbetsmarknad

Chefernas ojämlika arbetsmarknad Tema jämställdhet/mångfald: Bilder för presentation Chefernas ojämlika arbetsmarknad Ledarna: Temo AB: Olle Hernborg David Ahlin, Anna-Karin Bärjed Datum: 2006-03 - 17 Sida 2 Ledarnas Chefsbarometer 2006

Läs mer

Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget?

Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget? Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget? Hur påverkar hälsa och arbetsmiljö vinsten, resultatet och kvalitén i våra företag? Vad säger forskning och beprövad erfarenhet vilka faktorer som bidrar

Läs mer

Är det ekonomiskt försvarbart att satsa på språkombud?

Är det ekonomiskt försvarbart att satsa på språkombud? Är det ekonomiskt försvarbart att satsa på språkombud? Ett ekonomiskt diskussionsunderlag kring språkombud och effekter av språkombud på arbetsplatser inom vård och omsorg Anders Johrén Nyckeltalsinstitutet

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR!

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR! VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR! I det här dokumentet finner du exempel på frågor vi ofta får och hur vi brukar svara på dem. Först kommer frågor och svar om vårt Arbetsvillkorindex, AVI, därefter följer frågor

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Kostnader för hög personalomsättning bland socialsekreterare i Uppsala-regionen

Kostnader för hög personalomsättning bland socialsekreterare i Uppsala-regionen Kostnader för hög personalomsättning bland socialsekreterare i Uppsala-regionen Sammanfattning Den höga personalomsättningen bland socialsekreterare inom familj/ungdom/barnavård i Uppsala-regionen kostar

Läs mer

Hälsa och lönsamhet i olika perspektiv

Hälsa och lönsamhet i olika perspektiv Hälsa och lönsamhet i olika perspektiv Ekonomiska argument på organisationsnivå? Lägre kortidssjukfrånvaro Lägre långtidssjukfrånvaro Lägre personalomsättning Ökad arbetseffektivitet Ökad kvalitet Fler

Läs mer

Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå. Våra index!

Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå. Våra index! Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå Våra index! Att använda personalnyckeltal Mäta Jämföra Analysera Agera! Mäta är ett första steg i analysen som behöver

Läs mer

Intervjuguide ST PVC. Namn: Telefon: Datum:

Intervjuguide ST PVC. Namn: Telefon: Datum: Namn: Telefon: Datum: Tänk på följande under intervjun: Inled intervjun med att presentera dig själv och andra deltagare vid intervjun samt syfte och tidsåtgång. Berätta kort om jobbet och om oss som arbetsgivare.

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2012

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2012 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2012 För 17:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För elfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för åttonde året

Läs mer

Frågor till dig som söker arbete hos oss

Frågor till dig som söker arbete hos oss Frågor till dig som söker arbete hos oss För att vi ska få en mer utförlig bild av dig och dina förväntningar på oss, samtidigt som du får en bild av oss och våra förväntningar, vill jag be dig läsa igenom

Läs mer

Vägar till jobb - Språkombud. Kerstin Sjösvärd VO-college Projektledare,

Vägar till jobb - Språkombud. Kerstin Sjösvärd VO-college Projektledare, Vägar till jobb - Språkombud Kerstin Sjösvärd VO-college Projektledare, Kerstin.sjosvard@vo-college.se Konceptet Språkombud VO-college äger konceptet sedan 2018. I konceptet ingår: Språkombudsutbildning

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser 2019 Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser En uppföljning av språkombudsfunktionen på äldreboenden och hemtjänsten i fyra kommuner. AINA BIGESTANS Sammanfattning av rapporten:

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2014

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2014 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2014 För 19:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För trettonde året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för tionde

Läs mer

Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 2001:1 8

Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 2001:1 8 Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 21:1 8 Arbetsgång vid utförande av konsekvensbeskrivning 1. När ändringar i verksamheten planeras ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Nova Futura - Bosse Angelöw

Nova Futura - Bosse Angelöw ARBETSGLÄDJE Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA

RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA Riktlinjerna vänder sig till alla inom kommunen som kommer i kontakt med nyanställda på sin arbetsplats. En bra introduktion är en bra investering Den första

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Dale Carnegie Training Whitepaper

Dale Carnegie Training Whitepaper Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Enhance_engagement_062513_wp_EMEA ÖKAT MEDARBETARENGAGEMANG: DEN NÄRMASTE CHEFENS ROLL Medarbetarens

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Assessios guide om OBM

Assessios guide om OBM Assessios guide om OBM assessios guide om obm 1 Visioner eller finansiella mål skapar aldrig lönsamhet. Det är ett resultat av mänskligt beteende i organisationen. Det är i första linjen som resultatet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen Ridpasset på ledarskapskursen leds av en ridinstruktör. Eftersom hästar är så tydliga och ärliga i sin feedback kräver dom en anpassning och lyhördhet

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

Vill du beställa broschyren?

Vill du beställa broschyren? Vill du beställa broschyren? Vänd dig till din personalenhet! Vill du veta mer om... medarbetarsamtal utvecklingssamtal i grupp avgångssamtal litteratur, video, utbildning m m Gå in på Region Skånes intranät

Läs mer

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

GAF - Golf Administratörernas Förening

GAF - Golf Administratörernas Förening GAF - Golf Administratörernas Förening Fokus på DIG och arbetet på en golfklubb Diskussionspass byggd på fakta/forskning Tillsammans tar vi med golfperspektivet DISKUSSIONSPUNKTER Omsättning personal på

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén lisbeth.ryden@ellerr.se ellerr.se Organisatorisk arbetsmiljö?!? Ledning och styrning Kommunikation Delaktighet, handlingsutrymme Fördelning av arbetsuppgifter och Krav,

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen!

Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen! GÖR SOM NYNÄSHAMNS KOMMUN Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen! Nya tider i Nynäshamns kommun Lägre arbetskraftskostnader, fler tills vidareanställda och färre timavlönade. Det

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap Håkan Lövén prestera mera Sidan 2 av 5 Innehåll Exekutiv sammanfattning 2 Vår utmaning som chef 3 Vad vi gör idag 3 Prestationsorienterat ledarskap

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Sammanställd åtgärdsplan för 2015-2016

Sammanställd åtgärdsplan för 2015-2016 Socialförvaltningen Sammanställd åtgärdsplan för 2015-2016 Bakgrund Förvaltningsledningen har sett låga och försämrade värden i medarbetarundersökningen under de senaste åren på en del frågeområden och

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer

Diskursiv arbetsmiljö

Diskursiv arbetsmiljö Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén Doktorand CEFIN, KTH & Finansförbundet CTA, Malmö högskola lisbeth.ryden@ellerr.se ellerr.se Min ambition Erbjuda en grundläggande idé om: vad diskursiv arbetsmiljö

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Delatighet och inflytande i ett skolutvecklingsprojekt

Delatighet och inflytande i ett skolutvecklingsprojekt Delatighet och inflytande i ett skolutvecklingsprojekt Katarina Sipos Stockholms universitet katarina.sipos@edu.su.se Maud Baumgarten Stockholms universitet maud.baumgarten@edu.su.se Christina Grönvik

Läs mer

Introduktion av nyanställda

Introduktion av nyanställda 1 (6) Introduktion av nyanställda Arbetstagarens första tid på arbetsplatsen kan i många fall vara avgörande för det fortsatta arbetet. Det är viktigt att introduktionen sker med stor medvetenhet och bredd.

Läs mer

Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner

Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Datahantering I den här presentationen ska jag ge en kort inledning till vad datahantering är och vad det är bra för utifrån perspektivet att man i en DAU

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå. Våra index!

Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå. Våra index! Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå Våra index! Att använda personalnyckeltal Mäta Jämföra Analysera Agera! Mäta är ett första steg i analysen som behöver

Läs mer

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

SÅ FÅR DU TILL EN BRA START

SÅ FÅR DU TILL EN BRA START SÅ FÅR DU TILL EN BRA START INFÖR START 1. FÖRBEREDELSER Du tjänar igen tiden sen VID INTRODUKTIONEN 2. PRAKTIKALITETER Var tydlig, övertydlig! Fem tips från arbetsgivare till arbetsgivare inför nyanställning

Läs mer

Hur du skapar medarbetarengagemang i små och mellanstora företag

Hur du skapar medarbetarengagemang i små och mellanstora företag Hur du skapar medarbetarengagemang i små och mellanstora Dale Carnegie Training Whitepaper www.dalecarnegie.se Copyright 2014 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. small_business_101414_wp_sw

Läs mer

Användarhandledning LönSAM

Användarhandledning LönSAM Användarhandledning LönSAM Innehåll OM LÖNSAM... 3 HUVUDMENYN... 4 KOM IGÅNG!... 4 ARBETA MED EN KALKYL... 5 ANVÄNDA RESULTATET... 6 VAD KOSTAR PERSONALOMSÄTTNING OCH FRÅNVARO?... 7 VAD ÄR DET VÄRT ATT

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100 Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9

Läs mer

Förtroendefull samverkan. en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö

Förtroendefull samverkan. en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö Förtroendefull samverkan en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö Konsten att Samverka Att skapa praktiska förutsättningar genom att minska eller avlägsna störningar som försvårar

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Ledarutveckling för ökad samsyn

Ledarutveckling för ökad samsyn Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-

Läs mer