1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter på Cypern 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna på Cypern är idag relativt gynnsam men förblir ändå otillfredsställande så länge Cypern-konflikten inte får en politisk lösning. Spänningarna mellan grekcyprioter och turkcyprioter cementerades genom den turkiska arméns ockupation av öns norra del 1974, som resulterade i etnisk rensning och de facto delning. Vid sidan av frågor relaterade till den ovannämnda konflikten, förekommer våld mot och diskriminering av kvinnor. Fall av polisbrutalitet har också rapporterats. Många av de förbättringar avseende mänskliga rättigheter, som ägt rum på Cypern de senaste åren, har sin grund i anpassningen till EU. Republiken Cypern har sålunda antagit en nationell plan för bekämpning av rasism och diskriminering. På norra sidan har situationen också förbättrats sedan en ny politisk ledning med ökad demokratisering på programmet tog över i början av år Också där vill man anpassa till EU. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Cypern har ratificerat följande centrala konventioner om mänskliga rättigheter: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, (ICCPR), samt de två fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR).

2 - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC), samt det fakultativa protokollet om handel med barn, barnpornografi och barnprostitution Det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter har varken undertecknats eller ratificerats. - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC). - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Det föreligger vissa förseningar i Cyperns rapportering till FN:s konventionskommittéer. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Vare sig den regeringskontrollerade eller turkcypriotiska sidan av Cypern sanktionerar politiska mord eller avrättningar, vilka förekom tidigare i konflikten. Ej heller har politiskt motiverade försvinnanden rapporterats på senare tid. Slaveri förekommer ej. Polisväsendet bär ansvaret för lagens efterlevnad i den regeringskontrollerade delen respektive den norra delen av Cypern. Polismakten på regeringssidan är underställd civil kontroll men kritiseras ofta i media för brutalitet och korruption på det lokala planet. Polismakten i norr är underställd den turkiska armén, vilket innebär att den är undantagen politisk kontroll. Trots EU-kritik förekommer inget samarbete mellan polisen på de båda sidorna om demarkationslinjen, vilket försvårar kampen mot kriminalitet och påverkar medborgarnas rättstrygghet negativt. Både den cypriotiska författningen och turkcypriotisk så kallad basic law förbjuder tortyr. Fall av inhuman behandling och brutalitet har emellertid rapporterats från polisstationer och fängelser på såväl den norra som den södra delen av ön. Fängelserna på bägge sidor uppfyller generellt sett internationella 2

3 krav, dock med vissa undantag. Enligt den regeringskontrollerade sidans ombudsmannaämbete får fångar med psykiska problem inte lämplig vård. Det förekommer ofta att fångar, fällda för mindre brott, blandas med tyngre belastade interner i trånga lokaler. På den norra sidan finns ingen separat förvaring av ungdomsbrottslingar. Också på den södra sidan förekommer klagomål på förhållanden i fängelserna, särskilt vad gäller behandlingen av narkomaner. 4. Dödsstraff Dödsstraff förekommer inte på Cypern. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet På båda sidor garanteras grundläggande rättssäkerhet genom ett oberoende domstolsväsende och en fungerande rättsordning. Denna bygger på traditionella brittiska rättsprinciper, vilka bland annat inkluderar oskyldighetspresumtionen, öppna och rättvisa rättegångar, samt rätt till överklagan. Enligt lag har alla åtalade, som inte har råd med egen advokat, rätt till offentlig försvarare. Uppgifter från US State Department gör emellertid gällande att turkcypriotisk polis i vissa fall bryter mot regelverket, bland annat genom att inte tillåta närvaro av försvarsadvokat vid första förhör av en misstänkt. Det finns inga speciella domstolar för till exempel säkerhets- eller politiskt betingade brott på någondera sida av ön. Civila kan i vissa fall ställas inför militär domstol på den turkcypriotiska sidan. Det föreligger inga uppenbara skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Det grekcypriotiska ombudsmannaämbetet inrättades 1991 och har mottagit ett stigande antal klagomål uppgick dessa till 1 543, 2003 till 1 840, 2004 till och 2005 till Från maj 2004 är ombudsmannen även diskrimineringsombudsman. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Inga klagomål om godtyckliga frihetsberövanden har registrerats, även om det ofta förekommer att asylsökande fängslas och hålls inlåsta. Cyperns regering förbjuder tredjelandsmedborgare att anträda ön på andra platser än regeringskontrollerat territorium. Sedan Cypern blev medlem av EU har EU-medborgare möjlighet att anlända eller avresa från ön varhelst de 3

4 4 önskar. Cyperns regering sa också sommaren 2006 nej till att tillåta flyktingar från Libanon, även EU-medborgare, att anlända till hamnar i norr och korsa stilleståndslinjen till flygplatsen i söder. Den 23 april 2003 beslöt de turkcypriotiska myndigheterna att öppna övergången vid stilleståndslinjen utanför Ledra Palace för dagsbesök (senare utökat till tre dygn) för grekcyprioter till den norra sidan och för turkcyprioter till den södra sidan. Av de förra krävdes att de visade pass och fyllde i ett besöksvisum. En särskild övergång för bilar öppnades med hjälp av UNFICYP ett par veckor senare. Utifrån principen om fri rörlighet för alla medborgare välkomnade den grekcypriotiska regeringen öppningen, men kritiserade kravet på att grekcyprioter skulle behöva visa pass när de besökte sitt eget land. De turkcypriotiska myndigheterna har gradvis lättat på kraven och tillåter nu grekcyprioter besöka norra sidan med enbart ID-kort och utan begränsningar i tid. Ytterligare ett par övergångar har sedermera öppnats men rörligheten mellan norr och söder är fortfarande inte obehindrad. Turkcyprioter har svårigheter att resa till andra länder om de använder resedokument utfärdade av Turkiska Republiken Norra Cypern, TRNC, som endast godtas av Turkiet. Istället använder de flesta resedokument från Turkiet eller Republiken Cypern. Turkiet godtar emellertid ej att turkcyprioter använder sig av pass utfärdade av Republiken Cypern för vidarebesök till tredje land. Grekcyprioterna har numera möjlighet att besöka Turkiet utan förhandsvisering och kan efter EU-inträdet även använda sig av hamnarna på norra sidan för att ta sig in och ut från Cypern. De i samband med den turkiska invasionen försvunna grekcyprioterna, de så kallade missing persons, är en av de mest angelägna frågorna för regeringssidan. Det rör sig om cirka personer. Information om de försvunnas öde är ett oavvisligt krav från grekcypriotiska politikers sida, oberoende av partifärg. Också myndigheterna på Turkcypern eftersöker turkcyprioter som försvann under första delen av konflikten mellan , cirka 500 personer. Undersökningskommittén som granskar frågan om försvunna personer består av en representant från FN samt en från vardera den grek- och turkcypriotiska sidan. Kommitténs arbete har aktiverats det senaste åren. Nya gravplatser med kvarlevor har påträffats. Dessa DNA-analyseras i ett laboratorium som etablerats i buffertzonen. Den turkiska arméns invasion av öns norra del 1974 orsakade ett allvarligt flyktingproblem då ungefär var tredje cypriot tvingades lämna sina hem om de befann sig på "fel" sida. De grekcypriotiska och turkcypriotiska flyktingarna i respektive delar förefaller idag vara väl integrerade, varför problemet numera är av politisk snarare än av humanitär natur.

5 5 Enligt FN-källor lever cirka 500 grekcyprioter och 165 kristna maroniter vilka redan före självständigheten 1960 valde att bli betraktade som grekcyprioter kvar på nordsidan. Minst turkcyprioter är bosatta i söder och bortåt pendlar dagligen över demarkationslinjen för att arbeta där. Sedan 1974 har mellan personer (uppgifterna varierar), från det turkiska fastlandet bosatt sig på den turkcypriotiska delen av ön, så kallade settlers. Som konsekvens härav har öns demografiska balans förskjutits, vilket försvårar en politisk lösning av Cypernfrågan. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer i regel inte. Det har dock hänt att polisövergrepp inte lett till någon påföljd. Som framgår ovan har straffrihet också varit resultatet av bristande polissamarbete mellan norr och söder. Detta har blivit ett allvarligare problem på grund av ökande kriminalitet och med en relativt lindrig kontroll av demarkationslinjen. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet med mera Yttrande- och tryckfrihet är lagstadgad. Någon officiell censur finns inte, men i norr kan smädelse av nationen och statsöverhuvudet fortfarande beivras. TVkanalerna på båda sidor domineras av staten eller regeringspartierna, varför oppositionens synpunkter får mindre utrymme. På den turkcypriotiska delen av ön finns 11 dagstidningar, två statsägda, åtta privatägda och två radiostationer i universitetsregi. Vidare har allmänheten tillgång till två statsägda och tre privatägda TV-stationer. På den grekcypriotiska sidan finns sju dagstidningar, en veckotidning och sex större månadstidningar. Ett flertal privata TV- och radiostationer försöker konkurrera med sina statsägda motsvarigheter. Internationella TV- och radiosändningar är tillgängliga på båda sidor av ön. På båda sidor föreligger förenings-, församlings- och religionsfrihet. På grundval av den särskilde MR-observatörens rapport konstaterade dock Europarådets parlamentariska församling i resolution 1333 år 2003 att Turkiet och de turkcypriotiska myndigheterna fortsatte att kränka de i den turkcypriotiska delen bosatta maroniternas och grekcyprioternas rätt att utöva sin religion, att bedriva undervisning och, med generell innebörd, att ha tillgång till sin egendom. Förhållandena har emellertid förbättrats något efter regeringsskiftet i norr Bristande respekt för kulturarvet förekommer på båda delarna av ön.

6 6 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Enligt författningen från 1960 är Cypern en republik med ett flerpartisystem, en exekutiv president och ett folkvalt parlament. Konstitutionens bikommunala stadgar upphörde dock att gälla efter oroligheterna 1963 och öns båda delar styrs sedan 1974 av skilda förvaltningar. På grekcypriotisk sida hålls såväl president- som parlamentsval vart femte år. Valen är allmänna och hemliga. Enligt 1960 års författning tillåts turkcyprioter enbart att rösta i valet till vicepresident och på turkcypriotiska parlamentskandidater, vilket på grund av den rådande politiska situationen innebär att turkcyprioter i de regeringskontrollerade områdena ej har möjlighet att utöva sin rösträtt. Efter medlemskapet i EU har det inte varit möjligt att vidhålla denna praxis och vid parlamentsvalet 2006 kunde turkcyprioter såväl rösta som kandidera. Medborgarna på Turkcypern väljer ledare och representanter till en nationell församling vart femte år eller oftare. Grekcyprioter, maroniter och armenier som bor i norr tillåts inte delta i turkcypriotiska val men har möjlighet att dels rösta fram egna byrepresentanter, dels att delta i grekcypriotiska val men måste då bege sig till den södra delen för att utöva denna rättighet. Den turkiska militärens inflytande på den norra delen av ön begränsar utrymmet för den demokratiskt valda regeringens maktutövning. Polis och brandkår sorterar under turkiska armén. Denna förfogar också över vidsträckt egendom i form av militärt område. Inga märkbara skillnader råder mellan kvinnors och mäns valdeltagande och valbarhet, men kvinnor är underrepresenterade i det politiska livet på båda sidor av ön. Sålunda finns det för närvarande endast en kvinnlig medlem av regeringen i Republiken Cypern. Också minoriteterna är underrepresenterade. De tre minoritetsrepresentanterna i Republiken Cyperns parlament har ingen rösträtt. På norra sidan är minoriteterna inte ens med i parlamentet. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Den registrerade arbetslösheten på den grekcypriotiska sidan uppgår till drygt fem procent av den arbetsföra befolkningen. Lagstiftning på bägge sidor förespråkar lika lön för lika arbete, något som i stora drag efterlevs inom den offentliga sektorn.

7 7 Samtliga arbetare på båda sidor har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Omkring 80 procent av den grekcypriotiska arbetsstyrkan är ansluten till självständiga fackföreningar. Mellan 50 och 60 procent av privatanställda och samtliga offentligt anställda på den turkcypriotiska delen av ön är fackligt anslutna. Rätten att strejka accepteras av båda sidor. Ett undantag är dock poliser och militärer. På den regeringskontrollerade sidan har poliser bara möjlighet att gå med i föreningar som har rätt att förhandla men inte att strejka. Samtidigt har, enligt uppgift från US State Department, arbetsgivare på den turkcypriotiska sidan obegränsad rätt att anställa strejkbrytare, något som effektivt undergräver strejkrätten. Tvångsarbete är förbjudet på båda sidor av ön. Rapporter gör emellertid gällande att betydande kvinnohandel för prostitution förekommer. På sydsidan söker man komma till rätta med detta problem genom lagstiftning och ökad poliskontroll. Det är emellertid oklart hur framgångsrika dessa ansträngningar är och det finns betydande tolerans av "kabaréernas" verksamhet med temporär "import" av utländska prostituerade. Detsamma gäller i norr. Den regeringskontrollerade sidan har anpassat hälso- och säkerhetslagarna på arbetsplatsen till det inom EU rådande regelverket. Enligt US State Department har liknande åtaganden uteblivit på den turkcypriotiska sidan, och existerande hälso- och säkerhetsregler efterföljs sporadiskt. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Vad gäller tillhandahållande av hälsovård och till detta relaterade tjänster såsom bostäder och sociala tjänster förekommer ingen av myndigheterna sanktionerad diskriminering. Enligt UNDP:s Human Development Report 2005 har samtliga cyprioter (100 procent) tillgång till tillfredsställande hälsovård samt dricksvatten. Antalet läkare per invånare är 298. Medellivslängden uppgår till 78 år. Turkcyprioter som också är medborgare i Republiken Cypern har rätt till fri hälsovård på den södra sidan där kvalitén generellt är högre. 12. Rätten till utbildning Över 13 procent av Republiken Cyperns statsbudget går till utbildning. På den regeringskontrollerade sidan är utbildningen gratis upp till 18 år. Skolgången på båda sidor är obligatorisk upp till 15 år. Den genomsnittliga läskunnigheten för personer över 15 år är 97,1 procent.

8 Trots förbättrade levnadsförhållanden för grekcyprioter och maroniter bosatta på den norra sidan finns där ingen tillgång till utbildning på grekiska över gymnasienivå inrättades ett grekiskspråkigt gymnasium med den nya turkcypriotiska regeringens tillstånd inrättats på den norra sidan, vilket utgör ett litet men viktigt steg framåt. Antalet elever ökade något skolåret FN har emellertid inte lyckats i sina försök att upprätta en separat turkiskspråkig skola i Limassol där det finns ett 50-tal turkisktalande barn i skolåldern. Regeringen i norr har reviderat skolböckerna. De nya versionerna ger en betydligt mer objektiv bild av öns turbulenta historia. En liknande revision av skolböckerna har inte ägt rum på den grekcypriotiska sidan. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Minimilönen ligger högre på den regeringskontrollerade sidan än på Turkcypern, då levnadsstandarden på den förstnämnda generellt är betydligt högre. I söder är minimilönen cirka USD 1000 per månad men är ändå inte tillräcklig för en tillfredsställande levnadsstandard. Lönerna för de fackligt anslutna är emellertid avsevärt högre än miniminivån. Medelinkomsten på den turkcypriotiska sidan är låg enligt Världsbanken, cirka USD 650 per månad. Dessutom finns ett antal gästarbetare i norr med sämre villkor och utan sociala försäkringar. Klyftan i ekonomiskt avseende är alltså stor mellan den rikare södra och den fattigare norra delen. Till den turkcypriotiska ekonomiska stagnationen bidrar EU:s handelsrestriktioner baserade på ett beslut av Europadomstolen 1994, enligt vilket export från norra delen av Cypern endast kan ske med ursprungsoch sanitetsintyg utfärdade av den folkrättsligt erkända administrationen i söder. Detta har lett till att den export som tidigare skett från Turkcypern inte längre kunde äga rum. Sedan turkcyprioterna röstat ja (grekcyprioterna röstade nej) till den plan som FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan föreslog, om att förena Norra och Södra Cypern, i folkomröstningen den 24 april 2004, beslöt EU:s ministerråd uppdra åt kommissionen att föreslå åtgärder för att häva turkcyprioternas isolering. Kommissionen sammanställde två förordningar, en om finansiellt bistånd och en om direkt handel. På grund av grekcypriotiskt motstånd kunde förordningen om finansiellt bistånd antas först på våren 2006, medan direkthandelsförordningen fortfarande är föremål för förhandlingar. EU har sökt att få till stånd, hittills med begränsad framgång, handel mellan norr och söder över demarkationslinjen genom den så kallade gröna linjen-förordningen. 8

9 9 Republiken Cypern upptar 29:e plats i UNDP:s human development index (som jämförelse ligger till exempel Portugal på 27:e, Grekland på 24:e och Sverige på 6:e plats). OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor åtnjuter formellt samma rättigheter som män på öns båda sidor och författningarna innehåller inga diskriminerande element. Däremot förekommer en viss traditionsbunden diskriminering av kvinnor vad gäller politiskt inflytande, ställning på arbetsmarknaden och i familjelivet. Cypriotisk lagstiftning kräver lika lön för lika arbete. På den turkcypriotiska sidan har dock kvinnor verksamma inom jordbruks- och textilsektorerna generellt lägre löner än männen. 49 procent av arbetsför kvinnlig befolkning är verksam på arbetsmarknaden. Hustrumisshandel är ett uppmärksammat problem i samhällsdebatten. Trots att det tack vare en ny lag från 2000 blivit lättare att göra polisanmälan är det fortsatt få fall av misstänkt hustrumisshandel som når grekcypriotisk domstol. Statistiken över hustrumisshandel har emellertid förbättrats de senaste åren. Lagstiftningen har också ändrats så att fall av hustrumisshandel ej längre är att betrakta som familjedispyter utan blir föremål för straffrättsligt åtal. En frivilligorganisation med jourtelefon för misshandlade kvinnor samt en kvinnojour är verksamma i Nicosia och ytterligare en organisation med jour i Limassol. På den norra sidan av ön väcker frågan om hustrumisshandel liten uppmärksamhet eller tystas ner. Få fall av hustrumisshandel når domstol. Påtryckningar från familjen och kvinnans ekonomiska beroendeställning anses vara de huvudsakliga orsakerna till att existerande lagstiftning har haft liten effekt. Påtvingad prostitution, i strid mot lagen, förekommer på båda sidor av ön. Ofta är offren asiatiska och östeuropeiska kvinnor som anställs på barer och nattklubbar under falska förespeglingar (se ovan). Människohandelutgör ett växande problem på ön. Det finns numera lagstiftning mot sexuella trakasserier på den regeringskontrollerade sidan. Även på norra sidan är sexuella trakasserier förbjudna enligt lag.

10 Barnets rättigheter Både den grekcypriotiska regeringen och de turkcypriotiska myndigheterna söker respektera barnets rättigheter. Minimiåldern för anställning på båda sidor av ön är 16 år. På den turkcypriotiska sidan kan emellertid minderåriga anställas som lärlingar vid 15 års ålder. Tvångsarbete för barn är förbjudet enligt lag. Under år 2001 anpassade den grekcypriotiska regeringen det rättsliga ramverket beträffande barn till inom EU rådande regler. Detta innebär bland annat höjda böter för brott mot lagen om barnarbete samt ökat statligt främjande av kulturella och idrottsliga aktiviteter för minderåriga. Den nedre gränsen för militärtjänstgöring är 18 år på båda sidor. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Författningen och andra lagar förbjuder diskriminering på båda sidor av ön. Lagstiftningen är generellt respekterad. Grekcyprioter och maroniter bosatta på norra sidan, och till viss del turkcyprioter och turkspråkiga romer som bor på södra sidan förhindras dock från att fullt ut åtnjuta sina rättigheter enligt Europakonventionen. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Säkra uppgifter om HBT-personers situation på Cypern finns inte att tillgå. Någon officiell diskriminering förekommer ej. Under 2000 togs de element bort i Cyperns lagstiftning om homosexuella som tidigare kritiserats av Europarådet. 18. Flyktingars rättigheter Cypern har anslutit sig till FN:s flyktingkonvention. Cypern samarbetar generellt med UNHCR när det gäller det växande antalet asylsökande som kommer till landet, för närvarande högst per capita i EU. Den regeringskontrollerade sidan antog under 2000 en ny asyllagstiftning i linje med 1951 års FN-konvention om flyktingstatus. Lagstiftningen innebär bland annat att behandling av asylansökningar stegvis överförts från UNHCR till den cypriotiska regeringen. Detta har föranlett regeringen att upprätta en myndighet för flyktingfrågor. Kritik förekommer mot de asylsökandes levnadsvillkor och den långa behandlingstiden av deras ärenden. Frågan har ställts om behandlingen utgör brott mot internationella överenskommelser,

11 främst EU:s direktiv. Enligt UNHCR finns stora brister i flyktingmottagningen. Asylproceduren undergrävs av akut brist på handläggande tjänstemän. Mottagarsystemet är till stor del baserat på insatser från frivilligorganisationer. Flyktingar som anlänt till den turkcypriotiska sidan har med hjälp av lokalt verksamma enskilda organisationer kunnat presentera sina fall hos UNHCR. 19. Funktionshindrades rättigheter I juli 2000 antogs ny lagstiftning vad gäller funktionshindrades rättigheter. Lagen fastslog bland annat principen om icke-diskriminering, arbetsrättsliga reformer, viss positiv särbehandling vad gäller anställning samt ekonomiskt bidrag till transport till arbetet. På den turkcypriotiska sidan ska varje arbetsgivare anställa åtminstone en funktionshindrad per 25 anställda. Denna lagstiftning är dock föremål för bristfällig efterlevnad. Detta gäller även för den grekcypriotiska lag som förespråkar att nybyggda offentliga lokaler samt turistinrättningar skall vara anpassade till funktionshindrade personer. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter På båda sidor arbetar såväl inhemska som internationella organisationer för mänskliga rättigheter under stor frihet. De flesta organisationer är inriktade på den andra sidans påstådda eller verkliga kränkningar av minoriteters rättigheter. Organisationer med ett bredare mandat har emellertid bildats under senare år, bland annat för att öka medvetandet om våld i familjen samt för att följa upp anklagelser om polisbrutalitet. Viktigast på den grekcypriotiska sidan är Committee for the Restoration of Human Rights throughout Cyprus och på den turkcypriotiska sidan The Turkish Cypriot Human Rights Committee. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter UNHCR har kontor på Cypern som bistår cypriotiska myndigheter med hanteringen av flyktingverksamheten. Europarådet har en särskild MRobservatör för Cypern. 11