Assistenten. Data-piloterna flyger. Kurs i dokumentation. Om ordens betydelse. Tidskrift om personlig assistans i Borås Stad Årgång 7 Nummer

Transkript

1 Assistenten Tidskrift om personlig assistans i Borås Stad Årgång 7 Nummer Data-piloterna flyger Kurs i dokumentation Om ordens betydelse om personlig assistans i Borås Stad 1

2 2 Assistenten

3 Innehållsförteckning Redaktionellt sid 5 Om ord och begrepp sid 6 Noterat sid 9 Datapiloterna lyfter sid 10 Reaktion på Kalla fakta sid 13 Kjäll med ä - en poet sid 14 Dikter av Kjäll Peterson sid 15 Fem frågor om bemanningspoolen sid 16 En kurs i dokumentation sid 17 Kontaktuppgifter med mera sid 18 Visste du... sid 20 Tryckning, december 2014 Borås Kommuntryckeri På omslagsbilden: En stämningsbild från en kurs i dokumentation. Från vänster stabsjurist Rigmor Hultberg, enhetschef Hannele Jylhänlahti och de personliga assistenterna Rosemarie Hämäläinen, Helene Blomqvist och Harriet Johansson. FOTO MARIT SCHEERS ANDERSSON om personlig assistans i Borås Stad 3

4 Kontakta redaktionen! Vi är intresserade av att komma i kontakt med personliga assistenter som tycker om att skriva. I tidskriften kan ni publicera insändare, reflektioner, noveller, dikter, notiser, artiklar... - helt anonymt om ni känner för det. Bara redaktionen vet vilka ni är. Vi tar också tacksamt emot tips om ämnen som bör behandlas. Enda kravet är att de ska ha med personlig assistans att göra Assistenten@boras.se 4 Assistenten

5 Redaktionellt Nätverksgruppen för personliga assistenter bildades tisdagen 3 maj Huvuduppgiften blev snart att skapa tidskriften Assistenten, vars första nummer gavs ut året efter. Datapionjärer En annan fråga som tidigt togs upp under gruppens möten var bristen på datorer på arbetsplatserna. Med tanke på yrkets speciella förutsättningar har det krävts mycket tid och arbete för att hitta former för detta. Men nu i höst har ett genombrott skett. Både Caroline Johansson och Daniel Axelsson tillhör en arbetsgrupp där man fått agera testpiloter. Därför har de skrivit varsin text som belyser hur det fungerar med dator hos brukaren. Vi observerar även andra interna satsningar, såsom kursen för dokumentationsombud och förändringen av bemanningspoolen. Den nya poolen kommer att presenteras mer utförligt i nästa nummer. Vårdfilosofi Lena Hedberg bidrar med en efterlängtad text om några av de ord vi använder i vårt arbete. De överväganden som ligger bakom att begreppet handikapp ersatts med funktionshinder speglar inte bara förändrade attityder utan tecknar också konturerna av en modern vårdfilosofi. Ingemar Lingman gör en intervju med poeten Kjäll Peterson, som bidrar till att skapa julstämning redan på denna sida. Men han diktar lika gärna om både Borås och Ullared, för att inte säga hundväder. Vi hörs nästa år! Peter Grönborg Redaktör Peter Grönborg Tomten Tomten liten och grå han tänkte som så: Mig tänker ingen på. Tomten klädd i rött det blir ganska sött. Tanken gör tomten trött. Tomten är grå... FOTO PETER GRÖNBORG Tomten står och skakar där han går och vakar - det ej längre smakar! Tomten han så spår - människans tid blir svår. Besvärligheter de får. Kjäll Peterson om personlig assistans i Borås Stad 5

6 Från handikapp till funktionshinder Vem är egentligen Pelle Svensson och har han en funktionsnedsättning eller ett funktionshinder? På redaktörens begäran skriver områdeschefen här om ord, ett gemensamt intresse för alla i redaktionskommittén. Här handlar det om termer och begrepp som har med vårt arbete att göra. Ett ord som pekar bakåt i tiden. I redaktionskommittén har vi flera gånger diskuterat varför ord plötsligt byts ut och blir otillåtna. Det är nästan så att man tvekar att delta i ett samtal för att man inte vet om man använder rätt begrepp! Ordet brukare Eftersom jag har arbetat över 35 år i funktionshinderverksamhet har jag samlat på mig en mängd ord som inte längre ska användas. Ibland har det handlat om förändringar som känts viktiga och ibland har det varit svårt att förstå varför vissa ord ska tas bort. Ett ord som är föremål för diskussion. Men vem är det egentligen som bestämmer vilka ord som ska användas? Inom LSS-området kan man säga att nya lagar medfört nya inriktningar och nya begrepp. Dessutom har Socialstyrelsen (som nyligen bytt namn till IVO) en termbank med olika ord och dess betydelse. Några av er har säkert följt den senaste tidens debatt om ordet brukare som enligt Socialstyrelsen ska användas som ett samlande begrepp för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. Däremot ska ordet brukare inte användas för enstaka personer eller vissa grupper personer. Vilket kan vara riktigt svårt, det är där Pelle Svensson och hans kompis Lisa Larsson kommer in. Ett grupperspektiv Men först ett rejält hopp tillbaka till början av mitt yrkesliv. Som nyanställd kurator på 70-talet var jag med om att förteckna potentiella omsorgstagare. Det innebar att personer med psykisk utvecklingsstörning skrevs in i omsorgsverksamheten oavsett om de hade behov av stöd eller inte. På den tiden var det landstinget som skulle känna till och ha resurser för att ge hjälp till dem som var inskrivna i omsorgerna, en slags gruppregistrering som ingen egentligen ifrågasatte. Man utgick från att behoven var likartade. Stödet kunde anpassas efter varje person men i lagen och i samhällets syn fanns ett tydligt grupperspektiv. 6 Assistenten

7 Under senare delen av 70-talet och början av 80-talet blev det allt tydligare att landstingets ansvar också innebar en isolering från övriga samhället tog kommunen över ansvaret för omsorgsverksamheten och med detta kan man säga att personer med utvecklingsstörning kom att bli riktiga kommuninnevånare. Hitta nya begrepp I samband med LSS som kom 1994 ändrades fokus från behövande grupper till enskilda personer med förmåga till delaktighet och självständighet vars individuella behov skulle styra stödet. Tyvärr har de gamla begreppen levt kvar och många tror fortfarande att personer är inskrivna i LSS Ett ord som speglar en vårdfilosofi. och att de ska få alla sina behov tillgodosedda inom LSS-verksamheten. Tvärtom är det ju så att LSS-insatser är ett plusstöd och att det inte på något sätt begränsar rätten till kommunens övriga verksamheter eller hälso- och sjukvård. För fyra- fem år sedan rekommenderade Socialstyrelsen att ordet handikapp inte skulle användas eftersom det kan upplevas negativ och stigmatiserade. Nu uppstod problem; de flesta kommuner hade Handikappomsorger, handikappkonsulenter osv, det gällde att hitta nya begrepp. Ordet handikapp är djupt rotat hos de flesta svenskar och det är fortfarande så att mina vänner har lättare att förstå vad jag arbetar med om jag använder det. Att ordet handikapp är negativt laddat är inte heller självklart för alla. Många hänvisar till handikappsystemet i golf som används för att jämna ut skillnader så att spelare med olika förutsättningar kan mötas på någorlunda lika villkor. Och om man gör den kopplingen så skulle ordet kunna vara en beskrivning för målsättningen med svensk funktionshinderpolitik. Det blev just begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning som kom att ersätta ordet handikapp och detta blev i sig ganska förvirrande. Man började tala om funktionshindrade personer vilket egentligen blev lika fel som att tala om handikappade personer. Nedsatt funktion Hela tanken är att ett handikapp eller ett funktionshinder aldrig kan vara en personlig egenskap. Det är mer rätt att säga att en person har en funktionsnedsättning. En nedsatt funktion kan många av oss ha eller få någon gång under livet. Det kan exempelvis vara nedsättning i fysisk eller psykisk funktionsförmåga. Men det är först när nedsättningen inte kan kompenseras med exempelvis hjälpmedel eller en anpassad miljö som funktionshindret uppstår. om personlig assistans i Borås Stad 7

8 Om man använder detta tankesätt är det också lätt att förstå att det inte bara handlar om att ge individuellt stöd utan att det också krävs ett intensivt arbete för att ta bort hinder i miljön och omgivningen. En och samma person kan uppleva stora funktionshinder i främmande och dåligt anpassade situationer och nästan klara sig helt utan att känna någon begränsning i det egna hemmet. Lisa och Pelle Så var det detta med ordet brukare som inte ska användas för enskilda personer. Det finns förslag på andra ord som kan användas, till exempel assistansanvändare för den som har personlig assistans. Det tar nog tid innan det ordet blir allmänt och vad vet vi om brukarna tycker att assistansanvändare är ett bättre ord. Egentligen finns det ju bara ett svar, som en brukare själv så, kalla mig bara Olle för det heter jag. Men så är det sekretessen som gör att vi inte alltid kan göra så. För många år sedan började jag använda Pelle Svensson som synonym för brukare. Istället för att prata om brukarperspektiv, kan jag säga att vi borde utgå från hur Pelle Svensson vill ha det. Pelle har som sagt funnits med mig i många år och många av mina arbetskamrater har ställts sig frågan, vem är egentligen Pelle Svensson. För att variera så dyker även Lisa Larsson upp ibland. Om man är i min ålder så är Pelle Svensson en före detta brottare som blev kändisadvokat och Lisa Larsson en keramiker som gjort många välkända figurer men jag har i mitt arbete faktiskt aldrig mött några verkliga personer med dessa namn. Ordnödar finns Pelle Svensson är alltså inte en handikappad eller funktionshindrad brukare. Pelle Svensson är en person som har en funktionsnedsättning som medför ett funktionshinder när hans omgivning inte är tillräckligt anpassad till hans nedsatta funktionsförmåga. Och om han hade funnits i verkligen så hade han velat bli kallad Pelle, för det heter han Om ni nu har orkat ta er igenom hela texten så förstår att ordnördar finns i verkligheten men inte i ordlistan. Lena Hedberg Ett ord som kanske har framtiden för sig. 8 Assistenten

9 Brukare hade örhänge i munnen Enligt Västerbottennytt hade en äldre person som bor på ett äldreboende i Skellefteå ett örhänge långt bak i munnen. Det var när brukaren skulle gå till tandläkaren som örhänget, som var av clips-typ, upptäcktes i hennes hals. Örhänget satt långt inne i munnen och hade fastnat i slemhinnan. Omvårdspersonal vet inte hur örhänget har hamnat där, eller hur länge brukaren haft det i munnen. Men nu har man bestämt att brukaren inte längre får använda örhängen. Händelsen är anmäld till Socialstyrelsen. Ny timschablon för assistansen Socialstyrelsen meddelar att regeringen beslutat att fastställa schablonbeloppet till 280 kronor per timme för Det innebär att schablonbeloppet räknas upp med fem kronor jämfört med Utredningar och myndigheter har genom åren pekat på behov av förändringar av ersättningsmodellen för assistansersättning. Budskapet har varit att regeringen bör se över konstruktionen av schablonen, för att den bättre ska svara mot de faktiska kostnaderna för utförd assistans. Under 2013 beslutade därför regeringen om en översyn av ersättningsmodellen för assistansersättningen. Syftet med översynen är att långsiktigt klara de kvalitetsmål som finns för personlig assistans och samtidigt att komma till rätta med de problem som den nuvarande ersättningsmodellen har. Uppräkningen till 280 kronor avser att täcka ökade kostnader för löner och lönebikostnader. Uppräkningen av timschablonen avviker från tidigare år. Den del som avser administration, kompetensutveckling, assistansomkostnader med mera(de så kallade övriga kostnaderna) har visat sig för högt beräknad i förhållandet till Försäkringskassans allmänna råd. I väntan på Assistansersättningsutredningens förslag räknas därmed inte de övriga kostnaderna upp. Regeringen bedömer det dock som angeläget, också i avvaktan på ett kommande utredningsförslag, att uppräkning för ökade kostnader för löner och lönebikostnader 2014 sker. Dansare kan förlora assistans Tidningen Metro uppmärksammar Danskompaniet Spinn i Göteborg. De har blivit kända som Sveriges första integrerade dansensemble, inte minst för sin inkludering av rullstolsburna. Men det verkar som om deras dansare Emilia Wärff riskerar att förlora sin personliga assistent efter att ha medverkat i en föreställning. En handläggare på socialförvaltningen i Göteborg såg henne uppträda och menar att hennes flexibilitet och balans talar emot hennes behov av personlig assistans. om personlig assistans i Borås Stad 9

10 En data-pilot rapporterar För ett par månader sedan fick min arbetsgrupp en dator som vi ska testa på för att bli lite mer datoriserade. Det är en grå och blank bärbar dator av märket HP. I början bekantade vi oss mest med den. Först och främst att logga in i den, sedan att få igång det mobila bredbandet. Efter det var uppgiften att under varje arbetspass logga in dels på Borås Stads intranät och dels på våra personliga mejlkonton som vi fått oss tilldelade. En egen mapp För er som kanske inte har haft tillgång till intranätet så kan man där hitta mycket information som kan vara bra att ha. Bland annat nyheter om vad som är på gång, olika blanketter, lediga jobb och Borås Stads personalklubb: Merkraft. På våra mejlkonton började vi så smått Antalet timmar på månadsrapporten räknas fram automatiskt. gruppen ska kunna ta del av samma information. Efterhand har vi börjat testa på fler saker man kan använda datorn till. På datorns skrivbord har vi alla i gruppen en egen mapp. I den finns olika tomma blanketter. Efter att ha fått klartecken började vi att fylla i våra lönelappar på datorn. Inget mattegeni Personligen tycker jag att det är mycket behändigt. Jag har fyllt i en lapp med de uppgifter som alltid är desamma och sparat den. Så när det är dags för ny månad är det bara att fylla i tiderna som vanligt och mejla iväg den. Det är värdefullt att kunna logga in på Borås Stads intranät. med att testa att mejla till varandra och till vår chef. Dessutom fungerar det utmärkt att skicka till alla för att hela Men det bästa av allt är att den räknar ut summan av alla timmar automatiskt så att jag som inte precis är något mattegeni kan pusta ut! 10 Assistenten

11 Visst hade man kunnat hoppas på någon form av Kom-och-gå-system där ens schema redan är inlagt men vem vet, kanske kommer det i framtiden. I skrivande stund har vi nu också fått klartecken för att börja mejla in blanketten för tidsredovisning som Försäkringskassan ska ha. Frågetecknet kring det har tidigare varit hur man ska kunna skriva Datorn kommer att bli alltmer användbar på arbetsplatsen. under den eftersom FK är noggranna med just underskriften. Det vi gör är att vi mejlar in dem helt färdiga förutom att vi lämnar underskriftsrutan tom. Vår chef skriver sedan ut dem och tar med dem på ett APT där vi alla kan skriva under innan de skickas till Försäkringskassan. Till våren är det även tänkt att vi ska kunna börja använda datorn till att dokumentera i det nya systemet VIVA. Och när ni läser det här kanske ni till och med redan har fått en dator till er arbetsgrupp! Men för att summera vår pilottid än så länge så har det öppnat upp för en enklare och snabbare kommunikation, både med chefen och med gruppen och det känns väldigt positivt. Caroline Johansson Brukaren är viktigare än datorn... Som ni kanske redan läst tidigare i detta nummer av Assistenten så har nu vissa speciellt utvalda testgrupper fått den stora äran att börja använda sig av en bärbar dator i arbetet. Min kollega har förklarat för er vad På sikt är det tänkt att datorn ska användas för dokumentation. som ingår i detta och vad tanken är att vi i framtiden skall använda datorn till. Jag tänkte därför skriva lite ur ett annat perspektiv, nämligen ur brukarens. Vad innebär det för er och finns det några nackdelar respektive fördelar? Jag har samtalat med en brukare som vi kan kalla för Per. Han är dock en riktig teknik-dåre och gillar allt som är tekniskt, vilket självklart gör det hela en aning lättare även om det inte är han som ska använda den. om personlig assistans i Borås Stad 11

12 Användandet är fortfarande väldigt basic men när det väl börjar innefatta dokumentation så innebär det med tiden att alla pärmar och papper kan börja att avlägsnas. Då kommer det att finnas bättre plats att förvara en bärbar dator. Till dess får man hitta nått litet skrymsle. Användandet av datorn får inte gå ut över andra arbetsuppgifter. Det som nu görs via datorn är att kolla mail (arbetet så klart) samt att skriva sina lönelappar. Vi pratar alltså inte om någon längre data-aktivitet. Det innebär faktiskt att Per inte märker av att hans assistenter använder någon dator. Eftersom de väljer att göra det vid passande tillfällen så påverkar det inte det övriga arbetet. Elräkningen påverkas En av Pers stora farhågor var annars att hans assistenter skulle använda datorn för mycket, att det skulle resultera i sämre arbete. Så har alltså inte varit fallet. Datorn används endast för arbetsrelaterade uppgifter. Ni kanske undrar över andra saker? Var skall datorn förvaras? Skall den dra på min ström när den laddas? När dokumentationen kommit igång försvinner skrymmande pärmar. Till sist har vi detta med ström och laddning av datorn. Som tekniskt kunnig kan jag säga direkt att detta kommer inte ses på era elräkningar! Men Borås Stad har lyssnat på kritikerna och ordnat fram ett mätverktyg som skall ta reda på exakt hur mycket el som går åt. Detta är dock inte helt klart ännu men kommer troligtvis att redovisas när det blir dags att datorisera hela kommunen. Datoriseringen positiv Sammanfattnings vis var Per mycket nöjd med att även kommunen hänger med i utvecklingen och börjar datorisera. Men det gäller att personalen sköter användandet snyggt och att man inte låter något annat bli lidande. Överlag känns datoriseringen positiv. Men det är en lång väg innan den används fullt ut. När det blir återstår att se. Daniel Axelsson NOT: På fotona som illustrerar de två texterna ovan avbildas den dator som används på arbetsplatsen. Den heter HP probook 6570b. Den har intel core i5.et och operativsystemet Windows 7 används. 12 Assistenten

13 Raljanta föreläsare? Nej tack! Kommunlex AB erbjuder juridiska kurser. I höstas granskade TV4 konsultföretagets verksamhet. Kalla fakta smygfilmade dess vd Jonas Reinholdsson när han uttryckte sig kränkande om personer med svåra funktionsnedsättningar. Borås Stad har anlitat Kommunlex. Den bild programmet gav var att kommuner anlitar experter för att få hjälp med att tillämpa en sträng tolkning av LSS-lagen. Syftet med detta skulle vara att spara pengar. Men det är inte en bild som områdeschef Lena Hedberg känner igen. Till att börja med så har inte LSSverksamheten anlitat konsulter för juridiskt bistånd vid rättsliga processer eller på annat sätt i något enskilt ärende. Däremot har föreläsare köps in för gemensamma utbildningsdagar och det förekommer att medarbetare går på externa utbildningar. Beslut och beställning har gjorts av områdeschef eller förvaltningschef beroende på målgrupp. Men Borås Stad har anlitat Kommunlex AB? Det hände vid ett tillfälle 2008 och då med en annan föreläsare. Dessutom har handläggare och chefer vid några tillfällen lyssnat på den utpekade konsulten vid LSS-utbildningar där han varit en av flera föreläsare. Utbildningarna har inte specifikt handlat om personlig assistans utan om lagens personkrets, samtliga insatser och inte minst om hur LSS-lagen ska användas som ett komplement för det stöd som alla kan få genom Socialtjänstla- gen och Hälso- och sjukvårdslagen. Är det ditt intryck att föreläsare har en tendens att uttrycka sig raljant? Nej, personligen har jag inte hört några hånfulla eller kränkande uttalanden från de föreläsare jag lyssnat på. Enligt Lena Hedberg kommer LSS-verksamheten att fortsätta skicka handläggare på utbildningar i rättstillämpning. Vi som arbetar inom verksamheten anser oss inte vara okunniga om LSS-lagens intentioner och målsättning eller om vårt uppdrag. Naturligtvis finns det ändå behov av kompetensutveckling. Det goda med reportaget i Kalla Fakta är att man kan hoppas att föreläsare blir mer vaksamma på hur de uttrycker sig så att den kränkande jargongen försvinner. Peter Grönborg Lena Hedberg, områdeschef. FOTO LIZE HÄLLZON om personlig assistans i Borås Stad 13

14 Kjäll med ä från Kalv FOTO PETER GRÖNBORG Kjäll Peterson på sin arbetsplats, där han bland annat skriver dikter med blindskrift. Kjäll Peterson är uppvuxen i Kalv, på gränsen till Halland och Småland, och kom till Borås Kjäll är 62 år och har bott på Norrmalm i snart 30 år. Han har en synskada och kan bara skilja på ljus och mörker. Intressen som Kjäll har är att lyssna på musik, skriva dikter och att knåpa ihop roliga limerickar. En aktiv man Kjäll är med i två föreningar: SRF Borås (Synskadades riksförbund) och Slurge Weberföreningen - en av flera föreningar som går under sällsynta diagnoser och där Kjälls syster sitter med i styrelsen. I SRF:s lokalavdelning är Kjäll med i flera cirklar, som bland annat handlar om svensk historia och antiken och medeltiden. Öppet hus har man på onsdagar med kaffe och trevlig samvaro. Kjäll deltar också i föreningsmöten och trivselkvällar. När det gäller motion så är Kjäll en flitig promenerare i Kypeterrängen och då har han hjälp av en ledsagare. Kjäll har också boendestödjare som han är mycket nöjd med, men klarar många saker i hemmet på egen hand. Gillar humor Som ledsagare är jag imponerad av hur Kjäll klarar av många saker i hemmet. Ibland blir det musikupplevelser liv, och senaste var det Sven-Ingvars på Åhaga. Kjäll läser också många böcker och då har han till sin hjälp en daisyspelare (talböcker). Att Kjäll är en man med humor och slagfärdighet har nog sin förklaring, då han gått i samma klass i Kalv som Krister Classon, i buskisduon Stefan och Krister. Ingemar Lingman 14 Assistenten

15 Dikter av Kjäll Peterson Borås Borås är en stad bland städer. Oftast är det regnigt väder, men var inte rädd att bli blöt. Gå ut och regnet möt, om du har bra postorderkläder. Ullared Ullared, en liten ort, där mycket blivit gjort. Med pengar och flit och med mycken nit blev GeKå:s mycket stort. Tärendö I Tärendö är det förtäring. Tomas åt som en beväring. Maten den var mycket god, av köttfärs var den gjord. Inte vet jag dess bäring. Hundväder Vilket väder kvittar lika, hunden får du inte svika. Ut i regnet hasta, hunden vill dig rasta. Fast regnet det slaskar, ut med hunden du traskar, nosande bland träd och buskar. Väl inne han sig ruskar, så vattnet det stänker. Vad är det matte tänker? Hunden viftar glatt sin svans, väntande på nästa chans. I promenadtakt Får jag skriva några rader om våra promenader som är utan eskapader. Vad som ibland händer vid Ramnasjöns stränder är att vi matar änder. Om regn eller snö synes hota får du inte börja knota det hjälper inte ett jota. Bli inte förlägen om någon är benägen att vända på halva vägen. Är inte promenaden för svår väntar oss en kaffetår när vi slutmålet når. En nåd att bedja om Vad man än tar sig för, är det brist av ljus som stör. Fast solen lyser upp din dag, tycks solen vara svag. Blir man av mörker, beroende av hjälp, söks då förtroende. Det går alldeles på tok, att hitta rätt i en bok. Om jag något spontant kom på, funnes ingen hjälp att få. Spontanitet hjälper föga, då man ej bär ljus i sitt öga. om personlig assistans i Borås Stad 15

16 Fem frågor om Bemanningspoolen Den 15 oktober hölls ett stor-apt i Kulturhuset. Många personliga assistenter blev då medvetna om att vikariepoolen skulle förändras. Under pausen höjdes en del kritiska röster och lite senare började en del att ringa till redaktionen. Tydligt är att Personlig assistans-poolen och dess personal varit mycket populär. På något annat sätt kan inte de starka reaktionerna förklaras. Tidigt talades det om att samla in namnunderskrifter, för att om möjligt stoppa omorganisationen. Med tanke på hur pass ovanligt det är att läsare hör av sig till tidskriften, så gav det hela intryck av att vara en sorts folkstorm. De synpunkter som framfördes kan inordnas under följande fem frågor: Behov av en ny pool tycks inte finnas hos enhetschefer, personliga assistenter eller brukare. Vem eller vilka är det som står bakom förslaget om en omorganisation? Vilket eller vilka problem är det tänkt att den nya poolen ska lösa? För några år sedan fanns det en bemanningspool med ett övergripande ansvar, av det slag som det är tänkt att den nya ska ha. Den fungerade dåligt, huvudsakligen av det skälet att de behov som finns inom sektorn personlig assistans inte liknar de som finns inom andra vårdyrken. Därför skapades en pool vars uppgift det var att enbart ge service åt sektorn personlig assistans. Den allmänna uppfattningen verkar vara att detta har fungerat utmärkt. Vad talar för att en återgång till en organisation som liknar den gamla kommer att vara mer framgångsrik denna gång? Den person som arbetat längst i Personlig assistans-poolen och som aktas mycket högt för sina insatser, kommer inte att erbjudas arbete i den nya poolen. Hur kommer det sig? Vilka möjligheter finns det att mäta om den nya organisationen i kvalitetshänseende kommer att överträffa den gamla? Vilka faktorer avgör om förändringen kommer att vara till det bättre eller sämre? Ett problem för dem som hade åsikter och ville ha svar på frågorna ovan, var att förändringarna trädde i kraft redan 1 november. Säkert är det anledningen till att det inte arrangerades något demonstrationståg längs Allégatan. Till saken hör att samtliga fackliga instanser godkänt förändringarna. En grupp inom förvaltningen har arbetat med frågan ända sedan oktober Syftet har varit att effektivisera och optimera verksamheten. Ett viktigt mål är att göra organisationen mer kostnadseffektiv. Detta är förklaringen till att Personlig assistans-poolen avvecklas. Istället integreras den med Bemanningspoolen som sedan länge servar Boendesektionen, Korttidsenheten, Arbetslivsförvaltningen och IFO Vuxen/Socialpsykiatrin. Tanken är att övertagandet inte ska vara helt klart förrän 1 februari Det är också skälet till att vi följer upp frågor rörande poolen först i nästa nummer av tidskriften. Peter Grönborg 16 Assistenten

17 Utbildning i dokumentation Vald till dokumentationsombud blev jag kallad till en halv dags utbildning, som jurist Rigmor Hultberg håller i. Denna utbildning är numera uppdelad på flera mindre grupper. Varje grupp är på cirka 10 personer lagom många för att kunna ha diskussioner och så pass liten grupp att fler vågar ställa frågor och kanske säga vad de tycker. Hög stämning på kursen i dokumentation. På bilden ses från vänster stabsjurist Rigmor Hultberg och enhetschef Hanna Jylhänlahti. Alla grupper kommer att få kontinuerlig utbildning, för att alla ska vara uppdaterade. Dokumentationsombuden ska informera vidare till sina medarbetare det som de har lärt sig och vara ett stöd för dem i att dokumentera. Varför dokumentera? För den verksamhet som vi arbetar inom finns det råd och föreskrifter från socialstyrelsen! Råden är bara råd. Föreskrifterna är detsamma som lag och måste därför följas. FOTO MARIT SCHEERS ANDERSSON Att dokumentera är lag, eftersom vi i vårt arbete genomför insatser enligt LSS! Det går alltså inte att välja bort dokumentationen! Dokumentationen är till för att underlätta beslut. Den tydliggör också vad personlig assistans är. Socialstyrelsen har på senare tid sett att vi gör ett viktigt arbete. (Personlig assistans har funnits i nästan 20 år alltså ett relativt nytt yrke.) LSS-lagen kom 1994 och Rigmor Hultberg säger att personlig assistans är det viktigaste med denna lag. Att dokumentera handlar också om personalens rättssäkerhet. Det som inte finns dokumenterat har inte hänt! Dokumentera bara med bläckpenna som det står Svenskt arkiv på! Journalen ska kunna läsas under många år och vissa kommer att arkiveras för framtiden (för forskning). Tippex får inte användas! Dokumentationspärmen med all dokumentation ska finnas hos brukaren hela tiden! Först när brukaren dör eller flyttar, arkiveras dokumentationen. När eller om pärmen inte rymmer fler papper, ska vi fortsätta med en ny. I den nya pärmen ska bara de flikar finnas, som gjort att pärmen inte rymmer mer - exempelvis flik 17 som ofta fylls på mest. Hur dokumenterar vi? Detta tas upp i ett senare nummer. Rigmor Hultberg vill poängtera att vi gör ett bra jobb, i motsats till den bild som vissa journalister har velat ge och som i förlängningen ger oss och vårt yrke dålig reklam. Marit Scheers Andersson om personlig assistans i Borås Stad 17

18 ASSISTENTEN Tidskrift om personlig assistans i Borås Stad ISSN Redaktör Peter Grönborg Telefon E-post Assistenten@boras.se Redaktionskommitté Daniel Axelsson Lize Hällzon Caroline Johansson Anne Karlsson Anette Källén Petri Pitkänen Marit Scheers Andersson Fotograf Sven-Bertil Salomonsson Grafisk form Annika Sandahl Ansvarig utgivare Lena Hedberg Adress Assistenten Sociala omsorgsförvaltningen Borås Stad Borås 18 Assistenten

19 om personlig assistans i Borås Stad 19

20 Visste du... att Socialstyrelsen beslutat att begreppet assistansanvändare ska användas istället för brukare? ställda 100 procent? att Ica Byttorp vann Borås Stads tillgänglighetspris 2013? att Borås Djurpark ska få en ny tillgänglig entré? att det blir en ny bemanningspool från årsskiftet? att från 1 augusti ska alla vara an- visste du att det på finns en digital insamling av berättelser om att leva med funktionsnedsättning? personliga assistenter har lägst frånvaro i hela förvaltningen? assistenten tidskrift om personlig assistans i borås stad adress Sociala omsorgsförvaltningen, Borås Stad, Borås telefon e-post Assistenten@boras.se