Mål och budget , uppdrag till nämnderna

Transkript

1 Tjänsteskrivelse BUN Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Mål och budget , uppdrag till nämnderna Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget Genomgångarna mynnade ut i några ställningstaganden och ett antal uppgifter/frågor till nämnderna som KSAU vill få besvarade för att kunna arbeta vidare med mål- och budgetprocessen. Barn- och utbildningsnämnden har som särskilt uppdrag att utreda förutsättningar och möjligheter med att utrusta varje elev i grundskolan med egen dator/läsplatta eller dylikt. Nämnderna har även fått uppdrag utifrån fullmäktigemål och styrmått. Barn- och utbildningsnämnden ska prioritera vilka av befintliga styrmått till fullmäktigemålen som ska finnas kvar. Nämnderna har även i uppdrag att ge förslag på hur man kan arbeta in Ålborgåtagandenas handlingsplan och CEMR-deklarationens prioriterade principer i styrning och ledning av verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden ska även ange åtgärder och konsekvenser för att klara verksamheten inom den ram som KSAU har föreslagit för drift och investeringar. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 29 mars 2012 Kommunstyrelsens ledningskontors skrivelse den 2 mars 2012 Överväganden Det särskilda uppdrag som nämnden fått kring förutsättningar och möjligheter att utrusta varje elev i grundskolan med egen dator/läsplatta pekar på framsynthet. Frågan om hur grundskolan ska leva upp till den ökade ambitionsnivån som finns i läroplanen är angelägen att lösa. Runt g:\information\hemsidan\nämdhandlingar för publicering bun\2012\ \9. mål och budget.doc

2 (2) om i landet sker utvecklingsarbeten som pekar på lösningar där eleverna får tillgång till datautrustning på ett helt annat sätt än vad som kommunens skolor idag kan erbjuda. En satsning inom det området kräver fortsatt utredning och en noggrann genomlysning. En prioritering av antalet styrmått kopplat till fullmäktigemålen är nödvändigt. Nämnden bör i sin tur göra en prioritering av sina styrmått för att än mer fokusera på verksamhetens resultat. De ekonomiska ramarna som nämnde föreslås erhålla för perioden ger inte möjlighet till nya offensiva utbildningssatsningar. De förstärkningar som gjordes inför budget 2012 har haft och kommer att ha positiva effekter inom förskolan. Arbetet med en plats ett barn fortsätter. Den nu föreslagna ramen saknar kompensation för prisstegringar och täcker inte kostnader för flytt och omställningskostnader i samband av verkställighet av besluten i anslutning till lokalutredningen. Det får konsekvenser i verksamheten. Med tanke på de omställningar och omflyttningar av verksamhet som nämnden gör är det angeläget att den investeringsbudget som nämnden förfogar över kan förskjutas mellan åren. Detta för att säkerställa att kostnader och investeringar i inventarier och annan utrustning i anslutning till ombyggnationer och omflyttningar sker på ett ändamålsenligt sätt. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapporten och överlämnar den till kommunstyrelsen för vidare behandling. Per Blom Förvaltningschef Expedieras till: Kommunstyrelsen g:\information\hemsidan\nämdhandlingar för publicering bun\2012\ \9. mål och budget.doc

3 Mål och budget svar på uppdrag till nämnderna Förutsättningar och möjligheter att utrusta varje elev i grundskolan med egen dator/läsplatta eller dylikt I den nya läroplanen för grundskolan, LGR 11, är IT i skolan ett självklart inslag i verksamheten. Man framhåller vikten av tidsenliga lärverktyg och har infört begreppet digital kompetens i det centrala innehållet i ämnena. Digital kompetens är ett brett begrepp som används av EU-kommissionen för att beskriva den IT-kunskap som behövs för att medborgarna ska kunna delta i informationssamhället. Den digitala kompetensen är en av de nyckelkompetenser som ska garanteras barn och ungdomar som ett led i ett livslångt lärande. Den inbegriper även ett förståelseoch attitydbegrepp. Enligt EU-kommissionen innebär digital kompetens att en person kritiskt kan använda informationssamhällets teknik i såväl arbetsliv som på fritiden. Om varje elev i grundskolan ska utrustas med egen dator/läsplatta eller dylikt bör man räkna med att köpa in ca tusen datorer per år. Detta blir då en kostnad som får läggas in i driftsbudgeten, vilket motsvarar en andel på mellan % av den totala budgeten på 380 miljoner kr. Förvaltningen har inte utrymme för detta i sin nuvarande budget utan skulle då behöva motsvarande tilläggsanslag. En sådan satsning kräver även investeringar i form av till exempel komplettering och utbyggnad av det trådlösa nätet med ca tkr och en komplettering av projektorer i klassrum med ca tkr. Kostnader för inspirationsbesök för politiker och skolpersonal samt kompetensutveckling och utvärdering tillkommer. Se bilaga 1 s Prioritering av befintliga styrmått till fullmäktigemålen, rangordning av de tre viktigaste I bifogat förslag till kommunfullmäktiges mål för finns förvaltningens förslag till prioritering av och rangordning av styrmått markerade, se bilaga 2 s

4 Beskrivning av hur barn- och utbildningsnämnden kan arbeta in Ålborgåtagandenas handlingsplan och CEMRdeklarationens prioriterade artiklar (nr 6, 9, 13, 16, 20, 21, 22, 25 och 29) i styrning och ledning av verksamheten Nämndens mål- och budgethandling för 2012 stämmer redan väl överens med Ålborgsåtagandenas handlingsplan och CEMRdeklarationens prioriterade artiklar. Inför arbetet med mål och budget för 2013 har förvaltningen inventerat verksamheternas utgångsläge i förhållande till dessa dokument samt tänkbara åtgärder för ökad överensstämmelse. Nämnden kommer att beakta resultatet av inventeringen i mål- och budgetprocessen inför 2013 genom att besluta om en prioritering av tänkbara åtaganden. Verksamheternas utgångsläge och tänkbara åtgärder finns listade i bilaga 3, s Där finns också förslag till prioriterade åtgärder för markerade, det vill säga: 1. Inarbetande av checklistan för hållbar utveckling 2. Att varje enhet utrustas med anordning för källsortering 3. Anordnande av genusutbildning för samtlig personal i förvaltningen. Åtgärder och konsekvenser för att klara verksamheten inom föreslagen ram samt beräknad kostnad för att undvika allvarliga konsekvenser Kostnadsökningar tkr Under perioden beräknas kostnadsökningar om cirka tkr per år som inte kompenseras av ökad ramtilldelning. Orsaken är uppräkning på grund av ökade kostnader för hyra, kost städ och övriga omkostnader. Beräkningen bygger på följande antaganden Hyra 1,0 % Kost 1,3 % Städ 2,29 % Övrigt 0,7 % Tillkommer löneökningar som kompenseras genom centralt anslag. Se bilaga 4, s

5 Pedagogiska luncher tkr Inför budget 2012 fattades beslut om en extra tilldelning i ramen om 600 tkr för att under 2012 återinföra de pedagogiska luncher inom grundskolan. Anslaget var ett engångsbelopp under För att ge förutsättningar för en fortsättning krävs ramtilldelning om omfattar kostnaderna för de pedagogiska luncherna. Se bilaga 4, s Omställningskostnader tkr År 2013 beräknas bli ett år då organisationen ställs inför stora påfrestningar i samband med nedläggning och omflyttning av Karlbergsskolan 7-9. Enligt tidigare beslut kommer Karlbergsskolan 7-9 att stängas våren 2013 och flytta till Bregårdsskolan 4-9. Kostnader för flytt och omställning är enligt lokalutredningen angiven till tkr. Se bilaga 4, s Demografiska förändringar tkr Den modell som kommunen har använt sig av för beräkning av de demografiska effekterna vid ramtilldelningen anger för 2013 en reducering på tkr. Något material för demografiska konsekvenser för perioden finns inte framtaget. Se bilaga 4, s Ämnesfokusering, matematik, svenska och naturvetenskap Fram KaNT tkr Nämnden är engagerad i det kommungemensamma projektet FramKaNT som syftar till att lyfta fram arbetet med matematik, teknik och naturvetenskap. Förskola och grundskola skall skapa förutsättningar för eleverna att nå målen i samtliga ämnen. Med ett särskilt fokus på stöd på ämnesutveckling i svenska, i synnerhet läs- och skrivinlärning, matematik och naturvetenskapliga ämnen finns möjligheter för eleverna i Karlskoga att nå målen i samtliga ämnen samt att FramKaNT får ett tydligt genomslag i förskola och grundskola. Se bilaga 4, s Ökade hyreskostnader tkr Mellan åren 2013 och 2014 ökar internhyreskostnaderna för nämnden. Utöver den generella kostnadsuppräkningen för hyror sker en kostnadsuppräkning för hyror som en följd av byte av lokaler. Till dessa uppräkningar skall läggas ökade hyreskostnader på grund av de verksamhetsförrändringar som planeras. Se bilaga 4, s

6 Ökat antal elever som har rätt till modersmålsundervisning 500 tkr Kommunen upplever ett ökande antal elever som har rätt till modersmålsundervisning samt studiestöd på modersmålet. Lagstiftningen ger kommuner i uppdrag att erbjuda modersmål och studiestöd på modersmålet. Åtgärder och konsekvenser för att klara investeringar inom föreslagen ram samt beräknad investeringskostnad för att undvika allvarliga konsekvenser Se bilaga 5 s. 33 Kommande investeringsbehov för åren Se bilaga 6 s. 34 Per Blom Förvaltningschef Telefon: E-post: per.blom@karlskoga.se 4

7 Bilaga 1 Bilaga 1 IT i skolan, en konsekvens av den nya läroplanen Lgr 11 Lgr 11 tar upp IT i skolan som ett självklart inslag i verksamheten, och Skolverkets nyhetsbrev återkommer ständigt till vikten av att skolan tillhandahåller tidsenliga lärverktyg. I Lgr 11 har man också infört begreppet digital kompetens i det centrala innehållet. Två centrala begrepp i den läroplanen är lärverktyg och digital kompetens. Dessa begrepp bör genomsyra verksamheten vid implementeringen av Lgr 11 i Karlskogas skolor. Förvaltningen har sammanställt grundläggande fakta och några av de krav som ställs på användningen av IT i skolan. Sammanställningen är inte på något sätt komplett, men den visar på ett tydligt sätt vad Skolverket ålägger skolväsendet att utföra. Ett lärverktyg behöver inte vara en dator eller en läsplatta men i Lgr 11 är det nästan alltid det som åsyftas. Digital kompetens är ett brett begrepp som används av EU-kommissionen för att beskriva den IT-kunskap som behövs för att kunna ta del av informationssamhället. Kompetensen är enligt EU-kommissionen en av de nyckelkompetenser som ska garanteras barn och ungdomar som ett led i ett livslångt lärande. Den digitala kompetensen räknas i grunden som en teknisk färdighet men inbegriper även ett förståelse- och attitydbegrepp. Enligt EU-kommissionen är digital kompetens att en person kritiskt kan använda informationssamhällets teknik i såväl arbetsliv som på fritiden. Från och med nästa år kommer vi att integrera granskning av hur IT används som ett pedagogiskt verktyg i våra övriga kvalitetsgranskningar. (Linda Kjällman, Skolinspektionen) Den nya skollagen slår fast att alla elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. IT kommer att ta en allt större plats i skolan i framtiden. Hur arbetar skolorna med IT i undervisningen? Hur kan IT i skolan påverka och underlätta för både lärare och elever? (Skolverkets nyhetsbrev nr ) I skolans styrdokument lyfts vikten av IT i lärandet på flera sätt. Digital kompetens ses som ett centralt kunskapsområde och IT ses som ett betydelsefullt lärverktyg. Skolverket har i Lgr 11 lyft fram IT som en viktig komponent i att lära för framtiden och IT i lärandet för att nå målen. (Specialpedagogiska skolmyndigheten) Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och förståelse (Läroplanens centrala innehåll i ämnet svenska år 4-6) Informationssökning i några olika medier och källor, t.ex. i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet (Läroplan för grundskola, förskola och fritidshemmet 2011) Skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel (Läroplan för grundskola, förskola och fritidshemmet 2011) 5

8 I läroplanens övergripande mål står det att varje elev efter genomgången grundutbildning ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lärarnas tidning nr ) IT och källkritik finns med i kursplanen för alla teoretiska ämnen som svenska, SO, NO, och matematik, men även i till exempel musik och bild. (Lärarnas tidning nr ) Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram (Lgr 11, kursplan i ämnet bild, centralt innehåll årskurs 1-3) Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram (Lgr 11, kursplan i ämnet bild, centralt innehåll årskurs 4-6) Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder (Lgr 11, kursplan i ämnet bild, centralt innehåll årskurs 7-9) Statens skolverk ska främja utvecklingen och användningen av informationsoch kommunikationsteknik (IKT) i förskolor, skolor och verksamheter samt hos skolhuvudmän. Myndigheten ska i sitt arbete utgå från målgruppers olika behov och förutsättningar vid spridandet av kunskap om användandet och utformningen av bl.a. IKT i lärprocesser, digitala lärverktyg och lärande exempel inom området. Vidare ska Skolverket främja utvecklingen av verksamheternas kommunikation med elever, föräldrar och studerande med hjälp av IKT. (Utdrag ur Regeringsbeslut ) Uppdraget i läroplanen är tydligt. Det finns inte längre någon frivillighet i att använda IT i skolan. För att vi ska kunna fullfölja uppdraget måste en betydande satsning göras. Barn och utbildningsförvaltningens arbete: För att kunna arbeta med utbildning enligt Lgr 11 behöver personalen grundläggande kompetens inom IT och media. Skolverket tillhandahåller en utbildning kallad PIM, vilket står för praktisk IT- och mediekompetens. Sedan 2006 har lärare från 175 kommuner genomfört PIM med berörd personal. PIM består dels av praktisk handledning på nätet, dels av utbildningar som sker lokalt. Utbildningen, som finns på webben, kommer att genomföras med barn och utbildningsförvaltningens personal i Karlskoga under 2012 och Vårt mål är att samtliga skall examineras till och med nivå tre, vilket innebär att man kan hantera datorn, söka information, skriva, kommunicera, redigera bilder och göra presentationer. PIM är det första steget i en långsiktig pedagogisk strategi, tillsammans med en satsning på att varje klassrum skall ha en fast monterad projektor med ljud för att kunna få in omvärlden i klassrummet via till exempel internet. Nästa steg är att öka tillgången till datorer/läsplattor för kommunens elever. Många kommuner använder sig av ett koncept som kallas 1-1, där varje elev får en egen dator/läsplatta. Förvaltningen anser att det vore det bästa sättet att etablera IT i skolan som ett naturligt hjälpmedel och lärverktyg även i Karlskoga kommun. Intresserade kan läsa mer om PIM på 6

9 En grovskiss kring vitala delar i en 1-1-satsning gällande en dator/läsplatta per grundskoleelev i Karlskoga kommun Mål, vision och syfte A och O är att formulera en tydlig vision för sin IT-satsning. Den ska innehålla tydliga mål som innefattar vad man vill åstadkomma med sin pedagogiska verksamhet. Kan man få hela verksamheten eller kommunen att gå åt samma håll förenklar det hela den process som följer. Varför och hur IT-satsningen ska göras förankras i alla led. Infrastruktur Det är en grundförutsättning att man ifrån början har ett trådlöst nätverk som är anpassat för 1-1, eftersom användarna förflyttar sig mellan olika lokaler och eftersom så gott som alla system som används numera är webbaserade. Man blir allt mer beroende av att vara uppkopplad mot internet. Med ett trådlöst nät har man också lagt grunden för ett flexibelt utvecklingsarbete. Verksamhetsutveckling Att ge lärare och elever nya arbetsverktyg innebär inte automatiskt nya arbetssätt. Många kommuner har köpt in datorer/läsplattor till lärare och elever utan att något har hänt med pedagogiken, snarare tvärtom. Man bedriver undervisning precis som tidigare, innan man hade tillgång till den nya tekniken. Verksamheten bör få tillgång till expertis på processtöd till hur rektorerna driver utvecklingen av de nya arbetssätten ute på skolorna. Lärarna måste få fortbildning i hur man kan använda datorn/läsplattan i undervisningen för att man på detta sätt ska kunna föra pedagogiken till en högre nivå. Datorerna/läsplattorna ska inte bara användas som skrivmaskiner och för informationssökande på internet. De flesta kommuner som bara köpt in datorer/läsplattor och i efterhand insett de utmaningar som 1-1 för med sig kompletterar med en satsning på verksamhetsutveckling för att inlemma datorer/läsplattor som ett naturligt lärverktyg. Kan Karlskoga kommun ha med detta ifrån start kommer man att spara mycket tid, och pengar och i stället få entusiastiska, drivande lärare som för pedagogiken till en ny nivå. All forskning som finns kring 1-1 pekar just på vikten av utbildning i verksamheten. PIM är en del, men att ställa om från katederundervisning till ett omdefinierat lärande är en helt annan. Under och efter utbildningen av personalen i verksamheten bör man med jämna mellanrum hålla/bjuda in till inspirationsföreläsningar om IKT för att hålla frågan levande. Detta är ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Tekniskt stöd och hantering Satsningarna på 1-1 har ofta drivits enbart ifrån verksamhetens synvinkel, och man har ofta inte tyckt sig behöva tekniskt stöd eller hjälp av IT-avdelningen. I dag ser man hur många av kommunerna vänder sig till expertis, eftersom de vill lära sig mer om tekniska lösningar som ger pedagogisk frihet. Man har helt enkelt inte kapacitet för att hantera utlämning av tusen datorer, till exempel. Det kommer också att behövas hjälp med att hantera de garantiärenden som uppstår. Kostnader Priset per enhet baserat på datorer med 13 skärm, vilka är de vanligaste förekommande i 1-1- miljöer, ligger någonstans mellan och kronor inklusive 3 års garanti, support och 7

10 försäkring. Surfplattor ligger mellan och kronor. Att priset är varierande beror på att man satt så olika krav på hårdvaran. Vissa kommuner köper in datorer/läsplattor, medan andra nyttjar någon form av leasing. Det är viktigt med en grundlig testning och utvärdering av de olika hårdvaror som man tänker sig att använda i verksamheten. Den dator/läsplatta som är billigast i inköp är oftast inte billigast i det långa loppet. Många skolor har i dagsläget inte så många eluttag, och detta leder till att man ställer krav på att hårdvaran ska ha en drifttid på minst 5-6 timmar för att användaren ska kunna bruka datorn/läsplattan under en hel skoldag. Kostnaden för verksamhetsutveckling ligger inte med i den beräknade kostnaden, eftersom den kan variera mycket beroende på vad verksamheten vill ha hjälp med, då olika skolor har kommit olika långt i sin satsning på IT i undervisningen. Support Funktionen användarhjälp är något som man ofta lägger ut på en leverantör. När man kommer upp i volymer ökar också trycket på kommunens egen servicedesk. Många kommuner avstår från att köpa in särskilt användarstöd, då det är få elever som ringer. Oftast frågar de en kamrat, alternativt söker svar på internet. Omkring 80 % av felen är mjukvarufel, och de avhjälps oftast med en ominstallation av operativsystem, vilket man kan göra på egen hand i verksamheten. Med smarta lösningar kring detta kan kommunen spara pengar i form av minskade kostnader för support. På vissa skolor (främst där IT-utbildningar finns) har man satt upp en studenthelpdesk, där utvalda elever hjälper andra elever. Försäkringar Skolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Man bör erbjuda försäkringar utan självrisk under till exempel tre år. Försäkringen skall även täcka stöld. Kommuner brukar dock i det kontrakt som skrivs i samband med utdelning av datorer skriva in att de tar ut en självrisk på exempelvis kronor, eftersom eleven då blir mer aktsam. Vissa kommuner har helt avstått från försäkringar för att i stället köpa på sig ett extra antal datorer/läsplattor, då även försäkringar kostar pengar och antalet ärenden oftast är väldigt lågt. Efterhantering Vad skall hända med datorerna/läsplattorna efter tre år? Ska eleverna erbjudas att köpa loss dem, eller skall de lämnas tillbaka? Återtaget är viktigt. Statistiskt sett är det för tillfället knappt 5 % av eleverna som köper loss datorerna/läsplattorna efter tre år. Att kunna ta om hand om de datorer/läsplattor som lämnas tillbaka är viktigt på flera plan, dels av miljöskäl, dels på grund av att det kan finnas personligt material som lagrats i datorn/läsplattan osv. Roller De mest lyckade exemplen på IT-satsningar är när man kan få IT-avdelning och skola att tillsammans med leverantör sitta ned tillsammans, förstå varandra och komma överens om hur saker och ting ska se ut. Skolan vill ha öppna system, där elever kan installera de programvaror man själv tycker lämpar sig bäst i just den lärsituation man befinner sig i. Att eleverna är sin egen administratör ger också betydligt färre service- och försäkringsärenden, då man är mer rädd om det som är ens eget. 8

11 Det måste vara rektorerna som driver utvecklingen av IT-användning ute i verksamheten. ITavdelningen brukar snarare ha en roll där man jobbar proaktivt för att få den tekniska plattformen att fungera så smidigt och effektivt som möjligt. 1-1 på Karlskogas grundskolor Funktionalitet i skolans lokaler: En heltäckande trådlös lösning byggs som ger respektive användare de resurser som tilldelats. Trådlös uppkoppling på alla skolor är en nödvändighet för att ge alla användare tillräcklig flexibilitet och rörelsefrihet. Resurser kan vara till exempel: Internet En lagringsyta för dokument, både privata och gemensamma, som är fritt nåbar med tillräcklig säkerhet (i dag motsvaras detta av H-mappen) Tillgänglighet till program med kommunlicens Tillgång till skrivare (enbart för personal) Det behövs också fast installerade projektorer, eller stora skärmar med bra ljud, i klassrum, möteslokaler och på andra arbetsytor där behov finns. Om man ska satsa på 1-1 för samtliga elever bör man tänka långsiktigt. Att köpa in datorer till samtliga elever på en gång blir kostsamt. Om man räknar med att en dator/läsplatta har en livslängd på tre år kan man använda nedanstående rutin. Varje år görs följande inköp och fördelning: Årskurs stycken datorer/läsplattor Årskurs stycken datorer/läsplattor Årskurs stycken datorer/plattor Det totala antalet datorer/läsplattor kan variera med ca 25 fler eller färre per årskurs (se tabell 1). Om denna fördelning görs varje år leder det till att samtliga elever har tillgång till en egen dator/läsplatta efter tre år. Därefter sker en årsvis förnyelse av de äldsta datorerna/läsplattorna. Kostnader Drift: Enligt denna plan bör man alltså räkna med att köpa in ca tusen datorer/läsplattor per år. Detta blir då en kostnad som får läggas in i driftsbudgeten, vilket motsvarar en andel på mellan 1.0 och 2.4 % av den totala budgeten på 380 miljoner kronor. Förvaltningen har inte utrymme för detta i sin nuvarande budget utan skulle då behöva motsvarande tilläggsanslag. Om ITavdelningen tillhandahåller sina tjänster på samma sätt som tidigare blir kostnaden för dessa marginellt högre än i dag. Investeringar: Komplettering och utbyggnad av det trådlösa nätet innebär en kostnad om cirka tkr. Denna investering ger då full täckning i samtliga skolor i kommunen. Kostnaden för komplettering av projektorer i klassrum beräknas till tkr. 9

12 Inspiration, fortbildning och utveckling En reform av detta slag bör planeras noga. Erfarenheter från andra kommuner visar att en väl fungerande 1-1-satsning måste innehålla de tre komponenterna inspiration, fortbildning och utveckling. De pengar som läggs ner på inledande inspirationsbesök för politiker och skolpersonal ger god utdelning på sikt. Kvalificerad fortbildning är en viktig komponent i genomförandet. En kontinuerlig utvärdering och utveckling är också viktigt för att satsningen ska lyckas. Det är svårt att sätta en prislapp på detta, men det är en satsning som behöver göras under de första tre åren, och pengar behöver anslås för detta. En grov uppskattning är att motsvarande 10 % av kostnaden för datorerna bör gå till inspirationsbesök, fortbildning och utveckling. Besparingar En tydlig effekt som man kan se direkt är besparingen på utskriftssidan. När eleverna kan kommunicera med lärarna direkt via sina datorer behövs inte längre utskrifter på samma sätt som idag. Man sparar alltså in på skrivare, papper och färgpatroner. I de kommuner där 1-1- konceptet är etablerat kan man också tydligt se hur behovet av läromedel i bokform kraftigt har minskat. Över tid har kostnader och besparingar i stort sett balanserat. En bild av pågående 1-1-satsningar i Sverige Just nu finns 1-1-satsningar i 192 kommuner på kartan. Blå nål= En eller enstaka skolor, på eget initiativ Röd nål= Kommunal satsning eller strategi Gul nål= Större kommunal satsning Nål med prick = Satsning på surfplattor finns (även icke 1-1). Det finns även satsningar som ännu inte placerats på kartan 10

13 Tabell 1 Antal elever på grundskolan läsåret 11/12 Elevantal per årskurs Totalt per enhet Skolenhet S:a Aggerudsskolan Bregårdsskolan Bråtenskolan Häsängsskolan Karlbergsskolan F Karlbergsskolan Rävåsskolan Sandviksskolan Skrantaskolan Stråningstorpsskolan Österledskolan S:a antal elever per årskurs Lonnhyttans friskola Granbergsdals friskola S:a antal elever per årskurs

14 Sammanfattning av beräknade kostnader Datorer/läsplattor tkr/år Byggnation av trådlösa nät tkr totalt Projektormontage i klassrum tkr totalt Inspiration, fortbildning och utveckling tkr totalt I tjänsten Janne Karlsson IKT-samordnare, barn- och utbildningsförvaltningen 12

15 Bilaga 2 Förslag till kommunfullmäktiges mål samt underlag för prioritering av styrmått inför Välj ut de tre viktigaste styrmåtten för respektive mål. Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Fullmäktiges styrmått 1.1 Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index, max 100). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. 1.2 Andel barn- och unga som känner sig trygga i Karlskoga (procent). Berör särskilt SN, BUN, KFN, FHN, SBN, GN. Rapporteras till KF av FHN. 1.3 Andel av Karlskoga kommuns publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent). Berör särskilt SBN, KS. Rapporteras till KF av KS. 1.4 Hur nöjda kommunens invånare är med kommunikationerna (index, max 100). Berör särskilt SBN, KS. Rapporteras till KF av KS. 1.5 Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd- Region-Index, max 100). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. Prio 1, 2, 3 Utfall (2009) Inget resultat klart nytt mått Fullmäktigemål 2 Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Fullmäktiges styrmått 2.1 Hur nöjda brukarna är med kommunens verksamheter (Nöjd-Kund- Index, NKI). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. 2.2 Hur brukarna upplever att kommunen når nivåerna i kvalitetsåtagandena (Nöjd-Kund-Index, NKI). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. Prio 1, 2, 3 Utfall Mäts vartannat år från och med Med - vid ett visst år avses att ingen mätning görs detta år. 3 erna är osäkra, då pågående inventering inte är klar och prissatt. 13

16 3 2.3 Hur nöjda medborgarna är med kommunens verksamheter (Nöjd- Medborgar-Index, NMI) Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. 2.4 Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. 2.5 Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index, NII). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. Medarbetarperspektiv av Fullmäktigemål 3 Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Fullmäktiges styrmått 3.1 Medarbetarindex (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder med anställd personal. 3.2 Ledarskapsindex (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder med anställd personal. 3.3 Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder med anställd personal. 3.4 Andel medarbetare som känner till att det finns politiska mål som styr verksamheten (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder med anställd personal. 3.5 Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder med anställd personal. Prio 1, 2, 3 Utfall 2010 Tot 66 Kv 67 M 63 Tot 65 kv 66 m 62 Tot 70 kv 70 m 68 Tot 5,2 kv 5,5 m 3, Nytt mått fr 2012 Tot 6,25 Kv 6,65 M 3,8 70 Observera formuleringen jf m Synovate! Tot 5,0 Kv 5,4 M 3,8 - Tot 5,0 Kv 5,4 M 3,8 90 Tot 5,0 Kv 5,4 M 3,

17 Ekonomiskt perspektiv Notera! Detta fullmäktigemål har infogats in i fullmäktigemål 5. Fullmäktigemål 4 Karlskoga kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt. Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 4 Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Fullmäktiges styrmått 4.1 Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Stockholm Business Alliances, Nöjd-Kund- Index, NKI). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av SN, SBN, MN. Rapporteras till KF av KS. 4.2 Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun (Svenskt Näringslivs enkätundersökning om företagsklimatet, skala 1-6). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. 4.3 Antal nystartade företag per invånare (antal/år). Berör särskilt SBN, MN, KS. Rapporteras till KF av KS. Prio 1, 2, 3 Utfall utfall 66 3,4 3,5 ny skala ,6 3,7 3,8 4,0 3,4 4,0 4,5 5, Fullmäktigemål 5 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Fullmäktiges styrmått 5.1 Andel barn och unga som anger att de mår bra/mycket bra (procent). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av FHN. 5.2 Andel barn och unga som för sin egen del ser mycket/ganska ljust på framtiden (procent). Berör särskilt SN, BUN, FHN, KFN, GN, KS. Rapporteras till KF av FHN. 5.3 Kommunens finansiella resultatmål (procent). Berör samtliga nämnder. Rapporteras av KS. 5.4 Andel ärenden som före beslut på nämndnivå har granskats utifrån ett hållbarhetsperspektiv (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS Prio 1, 2, 3 Utfall 2010 F 81 P 90 (2009) F 86 P 86 (2009) 2011 F 82 P 93 F 89 P F91 P91 - F92 P ,2 2,0 1,0 2,0 2,0-10 nytt mått

18 5.5 Förbrukning av energi (el och uppvärmning) i den kommunala organisationen (procent, basår ). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av SBN. 5.6 Förbrukning av fossila fordonsbränslen (procent, basår ) i kommunens fordonspark. Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av SBN. 5.7 Kostnad för Nöjd-Kund-Index (kr/invånare) 5.8 Kostnad för Nöjd-Medborgar- Index (kr/invånare) (2009) 797 (2006) Fullmäktigemål 6 Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort. Fullmäktiges styrmått 6.1 Andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9 (procent). Berör BUN. Rapporteras till KF av BUN. 6.2 Andel elever från Karlskoga Degerfors som väljer Möckelngymnasiet för sin gymnasieutbildning (procent) Berör BUN, GN. Rapporteras till KF av GN. 6.3 Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 i Karlskogas kommunala skolor (meritpoäng, max 320). Berör BUN. Rapporteras till KF av BUN. 6.4 Andel karlskogaelever som söker teknik- och naturvetenskaplig gymnasieutbildning i första hand (procent). Berör BUN, GN. Rapporteras till KF av GN. 6.5 Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning (betygspoäng). Berör GN. Rapporteras till KF av GN. Prio 1, 2, 3 Utfall ,5 14,8 16,3 18,8 12,9 8-13,3 13,5 13, Under år 2009 gjordes grundliga mätningar av energiförbrukningen års nivå är därmed en bra utgångspunkt för kommande års mätningar. 5 Under 2009 gjordes en grundlig mätning av fordonsbränslen års nivå är därmed en bra utgångspunkt för kommande års mätningar. 6 År 2010 var riksgenomsnittet i kommunala skolor Från och med 2013 införs ett nytt betygssystem för årskurs 9, vilket innebär att nivåerna för 2013 och 2014 är osäkra. 8 År 2010 var riksgenomsnittet 14,0 betygspoäng. 16

19 BILAGA 3 Åtaganden som kan vara aktuella för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Ålborgåtagandena 1.2 bygga upp deltagande och kapacitet för hållbar utveckling i lokalsamhället och i den kommunala förvaltningen Fullmäktige har beslutat att Karlskoga kommun ska ha en hållbar utveckling och de beslut som fattas i nämnderna ska granskas utifrån hållbarhetsbegreppets tre perspektiv. Hur kan nästa steg tas Genomföra informations- och utbildningsinsatser i hållbarhetsbegreppet för kommunala tjänstemän och medborgare. Fortsatt systematiskt arbete i förskolor och skolor för att barn och ungdomar tidigt ska få kunskap om hållbar utveckling. Inrätta ungdomsråd i kommunen för att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande. Utgångsläge Checklista för beredning av beslut finns för förvaltningens arbete Styrmått Utrustning för källsortering finns till viss del inom verksamheterna Styrmått Tänkbar åtgärd Systematisk användning av checklistan inför nämndbeslut PRIORITERING 1 Utrustning för källsortering på alla enheter PRIORITERING inbjuda alla delar av lokalsamhället att delta på ett effektivt sätt i beslutsfattande Karlskoga kommun har tagit försiktiga steg ut i de sociala medierna. Hur kan nästa steg tas Öka dialogen i sociala medier och att använda dem för att få synpunkter från Webbplats med rutiner för synpunkts- Facebooksidor för enheter Karlskogaborna. /klagomålshantering finns Använda sociala medier i arbetet med utveckling av medborgardialog Utveckla mötesplatser för medborgardialog och ungdomsdialog 1.4 göra våra beslut öppna och transparenta med tydligt ansvar Karlskoga kommun är generellt sett duktiga på att presentera handlingar, dagordningar och protokoll från och inför kommunfullmäktiges sammanträden på webbplatsen. 17

20 Åtaganden som kan vara aktuella för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Hur kan nästa steg tas Kommunens information på hemsidan ges på lättläst svenska samt på de största språken bland kommunens invandrare. Utgångsläge Enkel information finns på karlskoga.se på flera språk (samt lättläst svenska) inkl info om BUN:s verksamheter Tänkbar åtgärd Enkel information om våra verksamheter lämnas på lättläst svenska och andra språk på vår sida på karlskoga.se Kan ev ingå i nya webbplatsen Översätta det lättlästa till många språk med hjälp av webbaserade Finns ej översättningstjänster. Presentera populärversioner av fattade beslut. Görs ej Sammanfattning av nämndens beslut läggs ut på BUN:s webbsida Antas som förvaltningsområde för finska språket (beslut beräknas meddelas runt Finskspråkig personal finns inom årsskiftet 11/12). förvaltningen 1.5 samarbeta effektivt och i partnerskap med angränsande kommuner, andra städer och andra nivåer i samhällsorganisationen Karlskoga kommun arbetar medvetet med att samverka med andra vilket exempelvis tar sig uttryck i Vision 2020 som något att eftersträva. Hur kan nästa steg tas Systematiskt pröva nya samverkansområden mellan kommunerna. En eller flera personer får som uppdrag att informera om förvaltningens verksamhet på finska när behov finns 2.1 stärka lokal Agenda 21 eller andra processer för hållbarhet och får dem att genomsyra kommunernas kärnverksamheter Mål- och budgetarbetet beskrivs framförallt med koppling på hållbar utveckling. För att få genomslag i frågor kring hållbar utveckling är kunskap viktigt och att denna byggs från grunden. Att redan i skolan få en kunskap om varför och hur man kan gå tillväga är väsentligt och vad man gör i skolan har en påverkan i högre åldrar. Hur kan nästa steg tas.. Se över material som köps så att det är miljöriktiga och återanvändbara produkter. Inköp görs huvudsakligen inom upphandlade ramavtal Inköpspolicy som anger att miljövänliga produkter alltid ska väljas när sådana finns 18

21 Åtaganden som kan vara aktuella för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Utgångsläge.. Redovisa effekter av fullmäktiges mål kring hållbar utveckling. 2.3 ställa upp mål och tidsplaner inom ramen för Ålborgåtagandena och skapa och tillämpa den särskilda Ålborguppföljningen Genom att upprätta denna nulägesbeskrivning med ansatsen hur nästa steg kan tas avses att dokumentet ska fungera som ett startskott för ett mer sammanhållet arbete i frågor om hållbar utveckling. Hur kan nästa steg tas.. Arbetet med hållbar utveckling ska följas upp i det ordinarie arbetet. Uppföljning sker i delårsbokslut och årsredovisning samt i enheternas kvalitetsredovisning Styrmått 1.1.1, 6.2.1, 6.2.2, 6.3.1, 6.3.2, 6.3.3, 6.3.4, 6.4.1, 6.4.2, Arbetet med hållbar utveckling rapporteras regelbundet till kommunens medborgare via webbsidan. 2.4 hållbarhetsfrågorna intar en central plats i stadens stadsutveckling. I kommunens ledningssystem tydliggörs att beslut i samtliga nämnder ska fattas med hållbarhetsfrågorna i fokus. Hur kan nästa steg tas.. Ta fram en checklista för de olika aspekterna av hållbar utveckling. Checklista för beredning av beslut finns för förvaltningens arbete Styrmått Regelbundet genomföra utbildningsinsatser inom begreppet hållbar utveckling. Tjänstemän på förvaltningskontoret har genomgått utbildning Tänkbar åtgärd Arbetet med hållbar utveckling (miljö, inflytande. jämställdhet) ingår i enheternas arbetsplaner och redovisas i kvalitetsredovisningen Systematisk användning av checklistan inför nämndbeslut PRIORITERING 1 Utbildning för chefer inom BUF 4.1. undvika och minska avfall, och öka återanvändning och återvinning I december 2009 antogs en ny avfallsplan för kommunen där visionen är 100 % kretslopp 0 % restprodukt. 19

22 Åtaganden som kan vara aktuella för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Utgångsläge Hur kan nästa steg tas.. Fortsatt aktivt arbete med att målsättningarna i avfallsplanen uppnås. Utrustning för källsortering finns till viss del inom verksamheterna Styrmått Uppmuntra och delta i initiativ och kampanjer som långsiktigt syftar till ett Sker på enheterna när tillfälle ges främjande av ansvarsfulla konsumtionsmönster Tänkbar åtgärd Utrustning för källsortering på alla enheter PRIORITERING 2 Sprida information om sådana aktiviteter när tillfälle ges 4.5 aktivt främja hållbar produktion och konsumtion, särskilt av miljömärkta, organiska och etiska produkter samt rättvisehandel produkter Kommunen har sedan 1992 beslut i fullmäktige om kvalitets- och servicenivå avseende de kommunala måltiderna. Källsortering, energiförbrukning samt hushållning med resurser genomsyrar verksamheten. Hur kan nästa steg tas.. Verka för att utbudet av miljö- och rättvisemärkta produkter och tjänster ökar i lokalsamhället. 7.1 höjer medvetenheten om och riktar åtgärder mot de bredare bestämningsfaktorerna för hälsa, vilket i regel ligger utanför hälsosektorn I det avtal med landstinget kring lokalt folkhälsoarbete som fi nns i kommunen anges prioriterade områden för folkhälsoarbetet. Inköp görs huvudsakligen inom upphandlade ramavtal Inköpspolicy som anger att miljö- och rättvisemärkta produkter alltid ska väljas när sådana finns 20

23 Åtaganden som kan vara aktuella för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Hur kan nästa steg tas.. Insatser för att stärka barn och ungas hälsa i hemmet, förskolan och skolan. Insatser ska ske i samverkan med alla berörda i kommunen... Stärka barns kompetenser för hälsa och trygghet. genom ett gott föräldrastöd samt genom socialt och emotionellt lärande och trygghet i skola och förskola. 8.1 vidta åtgärder som stimulerar och stödjer jobb och nyföretagande lokalt Kommunstyrelsen har antagit en näringslivsstrategi som ska gälla I detta anges den strukturella inriktningen på kommunens arbete med näringslivsfrågor Hur kan nästa steg tas Arbeta för att skapa ett större intresse för Ung Företagsamhet, UF. Utgångsläge Enheterna arbetar med livsstilsfrågor och värdegrundsfrågor Utbildningar i ICDP och SEL/SET har genomförts Två fritidsgårdar finns som är öppna fem kvällar per vecka Fritidsgårdspersonalen samarbetar med skolorna på dagtid Dagkolloverksamhet genomförs sommartid i Knapped Styrmått 1.4.1, 1.4.2, 1.4.3, Enheterna arbetar med livsstilsfrågor och värdegrundsfrågor Utbildningar i ICDP och SEL/SET har genomförts Vissa enheter arbetar systematiskt med entreprenörskap och företagslektioner Styrmått 5.2.1, Tänkbar åtgärd Fortsatt utbildning i ICDP och SEL Samverkan med FHF Uppdrag för fritidsgårdarna beslutas Fortsatt utbildning i ICDP och SEL Samverkan med FHF Särskilt avsatt tid för SEL i förskola och skola Sprida materialet Se möjligheterna / användning inom ramen för enhetens arbete med entreprenörskap 21

24 Åtaganden som kan vara aktuella för barn- och utbildningsnämndens verksamheter 9.2 säkrar en rättvis tillgång till offentlig service, utbildning, vidareutbildning, arbetstillfällen, information och kulturell verksamhet Den rättvisa tillgången till offentlig service behandlas årligen i kommunens ordinarie mål- och budgetprocess. Kommunens kommunikationspolicy säkerställer att information ska nå så många av kommunens invånare som är möjligt. Hur kan nästa steg tas.. Kommunikationsplaner i enlighet med kommunikationspolicy beslutas för varje nämnd... Möjligheten för socioekonomisk resursfördelning utreds vidare i mål- och budgetprocess. 9.3 främja social sammanhållning och jämställdhet Mångfaldsbegreppet tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagen. Lagen talar om att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fullmäktige har antagit en jämställdhetsplan, där diskrimineringslagens krav samt kommunens mål för jämställdhetsarbetet beskrivs. Hur kan nästa steg tas.. Utveckla och skapa förutsättningar för att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i all verksamhet som bedrivs i kommunen. Utgångsläge Saknas i nuläget men arbete med kommunikationsstrategi för förskolan pågår Årshjul för informationsinsatser håller på att tas fram Resurstilldelningen till förskolor och skolor är i stort sett generell Jämställdhetsperspektiv anläggs i viss utsträckning i arbetet på enheterna Statistik redovisas totalt och ibland per kön Viss utbildning av personal på enhetsnivå Styrmått 3.2.1, Tänkbar åtgärd Kommunikationspolicy och kommunikationsplan tas fram under 2013 Resurstilldelning kan ske mot bakgrund av tex. socioekonomiska bakgrundsfaktorer i barn-/elevgruppen Beaktande av könsfördelning i olika samverkansgrupper och råd i verksamheterna Statistik redovisas totalt och per kön när så är möjligt Utbildning av all personal 22

25 Åtaganden som kan vara aktuella för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Utgångsläge.. Fortsätta satsningen som gjorts för att främja jämställdhet i förskola och skola. Projekt och utbildningar har genomförts på enhetsnivå Styrmått 3.2.1, Fortsatt öka kunskapen om kvinnors hälsa. Arbetsmiljöutbildning har genomförts för chefer och skyddsombud.. Fortsatt arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. (Styrmått 3.1.8) Tänkbar åtgärd Utbildning i genusfrågor för all personal PRIORITERING 3 Fortsatt utbildning i arbetsmiljöfrågor för chefer och skyddsombud 9.4 förbättra trygghet och säkerhet i lokalsamhället Kommunen har en säkerhetssamordnare som arbetar med krishantering, intern säkerhet och riskhantering. Hur kan nästa steg tas.. Skapa struktur för kommunens interna säkerhetsarbete genom att varje förvaltning utser en kontaktperson i säkerhetsfrågor. Intendent med ansvar för arbetsmiljöfrågor finns 10.3 höja medvetenheten om orsakerna till och de sannolika konsekvenserna av klimatförändringen, och integrera förebyggande åtgärder i vår politik vad gäller klimatförändring Att arbeta för ett långsiktigt hållbart lokalsamhälle medför även positiva effekter ur ett globalt perspektiv. Genom att höja kunskaps- och medvetandegraden för kopplingarna mellan det lokala och det globala erhålls ytterligare motivation att förändra beteendemönster och prioriteringar. Hur kan nästa steg tas.. Erbjuda utbildningsinsatser inom hållbar utveckling och de konsekvenser våra levnadsvanor har för de globala sammanhangen... Starta en naturskola i kommunen vars uppgift är att med hjälp av utomhuspedagogik sprida intresse och kunskaper om naturen, hållbarhet och de globala sammanhangen till pedagoger och elever stärka det internationella samarbetet mellan städer och samhällen och utveckla lokala lösningar på globala problem i partnerskap mellan kommuner, lokalsamhällen och berörda intressenter 23

26 Åtaganden som kan vara aktuella för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Den kommunala organisationen har på olika nivåer idag kontakt med ett antal länder för att utbyta erfarenheter och bygga upp nätverk inom olika områden bland annat kultur och miljö. Internationalisering ska stimulera till ökade kunskaper om livsvillkor och kulturer i andra länder, samt förebygga rasism och främlingsfientlighet. Här finns t.ex. flera internationella utbyten mellan skolor på olika nivåer. Hur kan nästa steg tas.. Antalet internationella kontakter och antalet medverkande förskolor och skolor behöver utökas. Utgångsläge Internationella kontakter tas och utbyte sker på enhetsnivå Medel för internationaliseringsarbete finns att söka från förvaltningen utifrån särskilda kriterier Tänkbar åtgärd Arbetet med internationalisering ingår i enheternas arbetsplaner och redovisas i kvalitetsredovisningen 24

27 Åtaganden som kan vara aktuella för barn- och utbildningsnämndens verksamheter CEMR:s deklaration för jämställdhet Artikel 6 Bekämpa stereotyper 1. Undertecknaren förbinder sig att bekämpa och i möjligaste mån förebygga fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som har sin grund i föreställningen att det ena eller andra könet är överlägset eller underlägset eller i stereotypa kvinno- och mansroller. 2. I detta syfte ska undertecknaren se till att den egna interna och externa kommunikationen till fullo överensstämmer med detta åtagande och att man främjar positiva genusbilder och exempel. 3. Undertecknaren ska också, genom utbildning och på annat sätt, bidra till att medarbetare i kommunen/ regionen kan identifiera och motverka stereotypa könsrollsmönster och beteenden. Uppförandenormerna ska också anpassas i detta avseende. 4. Undertecknaren ska genomföra aktiviteter och kampanjer i syfte att sprida insikten om att stereotypa könsrollsmönster utgör ett hinder för förverkligandet av jämställdhet. Artikel 9 Jämställdhetsanalyser 1. Undertecknaren förbinder sig att inom alla sina ansvarsområden låta göra jämställdhetsanalyser i enlighet med denna artikel. 2. Undertecknaren förbinder sig i detta syfte att i enlighet med de egna prioriteringarna, resurserna och tidsramarna upprätta ett program för genomförandet av dessa jämställdhetsanalyser, som ska införlivas med eller beaktas i handlingsplanen för jämställdhet. Utgångsläge Jämställdhetsperspektiv anläggs i viss utsträckning i arbetet på enheterna Viss utbildning av personal på enhetsnivå Styrmått 3.2.1, 3.2.2, Arbete med kommunikationsstrategi för förskolan pågår Viss utbildning av personal på enhetsnivå Styrmått 3.2.1, 3.2.2, Viss utbildning av personal på enhetsnivå Styrmått 3.2.1, 3.2.2, Personalstatistik tas fram per kön Saknas Tänkbar åtgärd Statistik uppdelad per kön och verksamhet/position, tex. förtroendevalda, chefer, medarbetare Utbildning i genusfrågor för all personal PRIORITERING 3 Kommunikationspolicy och kommunikationsplan tas fram under 2013 Utbildning i genusfrågor för chefer och all personal PRIORITERING 3 Utbildning i genusfrågor för chefer och all personal PRIORITERING 3 Checklista för hållbar utveckling med genusperspektiv används PRIORITERING 1 Checklista för hållbar utveckling med genusperspektiv används PRIORITERING 1 25

28 Åtaganden som kan vara aktuella för barn- och utbildningsnämndens verksamheter 3. Följande åtgärder ska, när de är relevanta, ingå i jämställdhetsanalyserna: se över gällande politik, rutiner, praxis och modeller för att bedöma om dessa uppvisar exempel på diskriminering, om de präglas av stereotypa könsrollsmönster och om de i tillräcklig utsträckning beaktar kvinnors och mäns särskilda behov se över tilldelningen av resurser, såväl finansiella som andra, för ändamål som nämnts ovan fastställa prioriteringar och, när det är lämpligt, mål för att ta itu med de frågor som uppstår med anledning av dessa översyner och att åstadkomma påtagliga förbättringar när det gäller tillhandahållandet av tjänster på ett tidigt stadium göra en konsekvensanalys av alla viktigare förslag till ändringar vad gäller politik, rutiner och resursfördelning, belysa deras potentiella följder för kvinnor och män och fatta slutgiltiga beslut mot bakgrund av denna analys ta hänsyn till behoven eller intressena hos dem som är utsatta för flerfaldig diskriminering eller missgynnanden Artikel 13 Utbildning och livslångt lärande 1. Undertecknaren erkänner allas rätt till utbildning och erkänner också allas rätt till tillgång till yrkesutbildning och vidareutbildning. Undertecknaren är medveten om utbildningens avgörande roll i alla livets skeden när det gäller att skapa lika möjligheter för alla, förmedla grundläggande kunskaper och färdigheter för både livet och arbetslivet samt ge nya möjligheter till yrkesutveckling. 2. Undertecknaren förbinder sig att inom alla sina ansvarsområden garantera eller främja lika tillgång till utbildning, yrkesutbildning och vidareutbildning för kvinnor och män, flickor och pojkar. Utgångsläge Checklista för hållbar utveckling finns Arbetet i förvaltningen har fokus på högre måluppfyllelse och den röda tråden från 1-16 år Styrmått 7.1.1, 7.1.2, 7.2.1, 7.2.2, 7.2.3, 7.2.4, 7.3.1, 7.3.2, 7.3.3, 7.4.1, 7.4.2, 7.4.3, 7.4.4, 7.5.1, 7.5.2, 7.5.3, 7.5.4, 7.6.1, 7.6.2, 7.6.3, 7.6.4, 7.6.5, Lika tillgång för alla Könsroller styr till viss del Styrmått 7.2.3, 7.4.1, 7.6.1, Tänkbar åtgärd Checklista för hållbar utveckling med genusperspektiv används PRIORITERING 1 Fortsatt arbete med fokus på högre måluppfyllelse, främst vad gäller betyg i alla ämnen Arbete med FramKaNT Fortsatt arbete med fokus på högre måluppfyllelse vad gäller betyg i alla ämnen och höga meritvärden Arbete med FramKaNT 26