Studiehandledning. Kunskap, bildning och lärande, 15 hp (Kurskod 940G04) Våren 2014 HELFART Linköpings universitet - Folkhögskollärarprogrammet

Transkript

1 Studiehandledning Kunskap, bildning och lärande, 15 hp (Kurskod 940G04) Våren 2014 HELFART Linköpings universitet - Folkhögskollärarprogrammet

2 2

3 Kursens mål Målet enligt kursplanen är att man efter godkänd kurs ska kunna: problematisera olika innebörder av begreppen kunskap, bildning och lärande och deras inbördes relation, diskutera hur dessa begrepp kan relateras till och formas i olika situationer där vuxna lär, observera och analysera konkreta undervisningssituationer, och visa förmåga att reflektera över allmän- och ämnesdidaktiska frågor Arbetsformer I kursen prövas olika former av lärprocesser: föreläsningar, litteraturstudier, gruppsamtal, fältstudier, forskningsmetodisk uppgift, prövande av undervisningsmetoder, egen undervisningsträning och analyser av undervisning. Kontaktpersoner Kursansvarig och examinator Anders Hallqvist, anders.hallqvist@liu.se, Utbildningsadministratör Lena Larsson, lena.larsson@liu.se, Lärare Anders Hallqvist, anders.hallqvist@liu.se, Pierre Rubensson, pierre.rubensson@folkbildning.net Per Andersson, per.andersson@liu.se Irma Carlsson, irma.carlsson@liu.se Ann-Marie Laginder, ann-marie.laginder@liu.se Deltagarinflytande Kursforum återkommer som ett regelbundet inslag i kursen. Vid dessa möten deltar kursansvarig och utbildningsadministratören, och du har möjlighet att säga din mening om kursens innehåll och upplägg. Övningsuppgifter De fyra övningsuppgifterna (nedan) ger oss möjlighet att reflektera över kursens innehåll och centrala begrepp. Uppgifterna är också en förberedelse inför kursens två examinationer. Verksamhetsförlagd utbildning Under veckorna är studierna förlagda till en folkhögskola under tre veckor. Under denna Verksamhetsförlagda utbildning (VFU) är studiernas inriktning på reflektion kring undervisningens organisation samt hur lärares pedagogiska ledarskap formas i relation till kursdeltagarnas lärprocesser. Undran, undersökning och undervisning utgör grunden för dessa fältstudier. Du har då tillfälle till teoretisk reflektion och tillämpning i en praktisk verklighet. Det innebär att du har möjlighet att fördjupa dig i olika didaktiska modeller och teorier för undervisning. Genom detta kommer du pröva din förståelse av begreppen kunskap, lärande och bildning. Genom att följa en lärare på skolan (mentor) ges du möjlighet att pröva och utveckla din undervisningsskicklighet och att tillsammans med mentorn ta folkhögskolearbetet som 3

4 utgångspunkt för reflektion kring kursens centrala begrepp. Mentorn ansvarar för att vägleda och introducera dig som lärarstuderande i folkhögskollärarens arbete och dess olika delar. Att utveckla förmågan att hantera konkreta undervisningssituationer är en fortlöpande process under utbildningen. Det finns inte någon gemensam rekommendation kring vilket antal lektioner som du som studerande ska genomföra under denna treveckorsperiod, men tiden på skolan skall vara på heltid. Tillsammans med din mentor diskuterar du på vilket sätt du redan under denna VFUperiod kan ta eget eller delat ansvar för undervisning. Den lärarstuderande kan också få uppgiften att handleda enskilda studerande i en grupp. Under din VFU-period genomför du övningsuppgift 3 Undervisningsobservation samt övningsuppgift 4 Kursutveckling. Översikt LiU LiU ÖU1 VFU ÖU2 ÖU4 ÖU3 Tenta Tenta Övningsuppgift 1 (ÖU1) = Minilektion Övningsuppgift 2 (ÖU2) = Undervisningsobservation Övningsuppgift 3 (ÖU3) = Kursutveckling Övningsuppgift 4 (ÖU4) = IKT OBS: Översikten visar inte när man arbetar med uppgifterna utan enbart när de redovisas. Undervisningsobservationen och Kursutveckling äger exempelvis rum i samband med VFU:n. Övningsuppgift 1: Minilektion Mitt i kursen ligger en tre veckor lång VFU-period. Inför denna kommer vi att arbeta med undervisningsnära frågor på olika sätt. Ute i folkhögskolornas verksamheter möter ni olika undervisningspraktiker och du kommer att få eget ansvar för viss undervisning. Det kan därför vara läge att fundera över hur man kan lägga upp sin undervisning. Denna övningsuppgift går ut på att planera, genomföra och i efterhand reflektera över en minilektion. Lektionen ska vara inom samma ämnesfält som din framtida undervisning och hålla på i max 20 minuter. Minilektionerna kommer att genomföras vecka 15 (se schemat). Ett bra sätt att träna sig i att reflektera över en genomförd lektion är att spela in och se sin lektion i efterhand. Det är därför en del av uppgiften att antingen spela in ljud och bild eller bara ljud. Denna inspelning ska ni sedan titta på och använda som ett verktyg för fortsatt reflektion. Det smidigaste är att använda en smart telefon för att göra sin inspelning. (Säg till i förväg om ni saknar en telefon som ni kan spela in med.) 4

5 Även den som är deltagare i minilektionerna är aktiv. Deltagarnas uppgift är att ge återkoppling. Anteckna under lektionen så att du kan ge konstruktiv feedback. Använd didaktikens grundfrågor och annat material från kurslitteraturen för att diskutera lektionerna. I efterhand ska du på 2 A4 reflektera över din lektion i förhållande till några av kurslitteraturens begrepp som rör kunskap bildning och/eller lärande. Det är ett sätt att bearbeta kurslitteraturen och knyta samman begreppen och det konkreta arbetet i klassrummet. Referera till kurslitteraturen. Maila in dina 2 A4 till anders.hallqvist@liu.se senast den 22 april. Observera att även de böcker som inte seminariebehandlats (exempelvis Staffan Larssons bok om vuxendidaktik) utgör underlag för detta reflekterande paper. Övningsuppgift 2: Undervisningsobservation Under din VFU ska du genomföra observationer av undervisningssituationer. Det sker i två steg. Först genomförs 3-4 övningsobservationer som träning och för att man ska bli trygg i rollen. Varje övningsobservation ska pågå i ungefär 30 minuter. Var uppmärksam på vad som äger rum. Gör iakttagelser och anteckna under tiden. Reflektera efteråt över hur det var att observera. Sedan är det dags för den egentliga observationen. Även den ska vara 30 minuter lång och du gör på samma sätt som tidigare fältanteckningar under tiden. Denna observation ska även analyseras. Fältanteckningarna är beskrivningar som tillsammans med teoretiska begrepp kan hjälpa oss att bättre förstå en företeelse eller ett förlopp. Du ska därför vända dig till litteraturen och se vilka begrepp som kan komma till användning. Med hjälp av några begrepp som rör kunskap, bildning och/eller lärande som du mött i kurslitteraturen ska du skriva 2 A4 och kommentera något av det som du har iakttagit. Din text kommer antagligen att innehålla både utdrag från dina fältanteckningar, redogörelser för innebörden av några begrepp, och avsnitt där du tar i bruk begreppen för att kommentera dina fältanteckningar. Referera till kurslitteraturen. Skicka din text till övriga deltagare senast söndagen den 11/5. När vi träffas efter VFU-perioden presenterar du din observation och den analys som du gjort, och får ta emot frågor och feedback från övriga. Först Gruppvis. Välj något som är särskilt intressant i din observation att berätta om för de andra. Berätta också vilka begrepp som du använt i din analys. Du skall avsluta din presentation med en frågeställning som ni samtalar om. Du har 30 minuter till förfogande. Sedan träffas alla för ett samtal om observation som metod. Var beredd att diskutera och ge exempel från dina egna fältanteckningar. Övningsuppgift 3: Kursutveckling att skapa nya kurser på folkhögskola En del av folkbildningens signum är friheten från centralt styrda kurs-och läroplaner. Samtidigt är man en (ut)bildningsaktör på en mer eller mindre fri och konkurrensutsatt marknad. Idén med följande uppgift är att ni dels ska få träna på att tänka kreativt kring förutsättningar och behov för kursskapande men också undersöka villkoren för detta skapande på fältet. Under din VFU ska du förbereda en uppgift som du i grupp ska arbeta med och redovisa när vi ses igen. Du ska ta reda på hur man på din praktikskola arbetar med kursutveckling. Gör det genom att du bokar tid för ett samtal som du förbereder och dokumenterar. Det kan vara intressant att prata med personer i olika positioner t ex skolledning och pedagogisk personal. Tips på frågor: Hur går man på skolan till väga när man startar nya kurser? Hur ofta sker det? Varifrån kommer initiativet? Är det ett önskemål/behov? Är det ett prioriterat område? Varför? Hur jobbar skolan i så fall för att underlätta för det? Hur kläcks idéer? Förändrar man redan befintliga 5

6 kurser eller skapar man nytt? I vilken mån ges tid och förutsättningar för att starta en ny verksamhet? Finns resurserna? Finns det exempel? Hur tänker man kring eventuell konkurrens med andra utbildare? och andra som ni säkert kan komma på själva. Uppgiften redovisas muntligt den 21/5. För att knyta samman kurslitteraturen och det konkreta arbetet med kursutveckling ska du i efterhand lyfta fram något från dina intervjuer som rör kunskap, bildning och/eller lärande och på 2 A4 reflektera över detta i förhållande till några av kurslitteraturens begrepp. All kurslitteratur kan användas som underlag för denna reflekterande text. Maila in dina 2 A4 till anders.hallqvist@liu.se den 30 maj. Övningsuppgift 4: IKT och sociala medier i undervisning Uppgiften syftar till att ni i grupp ska reflektera över på hur vi använder och kan använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) och Sociala Medier (internetforum, bloggar, twitter och podradio/-tv) i folkhögskolans undervisning. Till er hjälp är här några länkar/texter: t= Artikel i tidskriften Folkhögskolan 7/2010 s Håller koll på sina elever på facebook Debattinlägg i tidskriften Folkhögskolan 1/2011, s 4 Olämpligt vara kompis med deltagare på Facebook Övningsuppgiften genomförs gruppvis. Börja med att utbyta erfarenheter: hur använder ni och era kollegor IKT i undervisningen? Diskutera sedan vad som kan/bör utvecklas. Utforma slutligen ett konkret förslag på hur man kan arbeta med IKT och sociala medier i folkhögskoleundervisning. Antagligen är det klokt att beskriva kontexten Den 22 maj redovisas denna uppgift. Grupperna får då presentera sina didaktiska designer där IKT och/eller sociala medier ingår. Räkna med att varje grupp disponerar minuter för sin presentation. 6

7 Examinationer Examination av VFU, 4,5 hp (TDL1) 19 maj Examinationen av din VFU sker genom att du skriver ett reflektionsdokument. I det ska du föra ett resonemang som rymmer en reflektion av företeelser som du noterat i två undervisningssituationer som du deltagit i under din VFU. Det är viktigt att du tar stöd för din reflektion i kurslitteratur. Arbetet ska vara 3-4 sidor i omfattning. Strukturera uppgiften enligt följande: Börja med att beskriva de två undervisningssituationerna var för sig och tala om varför du valt situationen. Därefter pekar du på vad som är didaktiskt intressant. Använd kurslitteraturen och kommentera dina observationer. Det är önskvärt om du har en situation från din egen ämnes- /tematiska undervisningsinriktning och en situation från någon annan inriktning. Avsluta med att reflektera över vad du har lärt dig när det gäller ditt eget lärarskap. Använda kurslitteratur till stöd för dina reflektioner. Din VFU-reflektion lämnas in på avsedd plats i FirstClass senast kl den 19 maj. Du ska även sända din text till Urkund: anders.hallqvist.liu@analys.urkund.se Bedömningskriterier För att erhålla betyget godkänd ska det i din text framgå tydligt vad som är exempel på undervisningssituation och vad som är reflektion av undervisningssituationen, framgå vad som gör de valda exemplen didaktiskt intressanta, finnas referenser till kurslitteratur i uppgiftens reflektionsdelar, finnas en tydlighet i textens uppbyggnad. Hemtentamen, 10,5 hp (STN1) 3 juni 2013 Det finns en mapp Hemtentamen i FirstClass. Där ska du senast den 7 maj ha anmält om du ska tentera. Examinationen äger rum den 3 juni i form av en hemtenta. Tentan tillgängliggörs i FirstClass klockan och skickas in senast klockan samma dag med e-post till anders.hallqvist@liu.se. Du ska även sända din text till Urkund: anders.hallqvist.liu@analys.urkund.se. Bedömningskriterier För att erhålla betyget godkänd gäller följande: De teoretiska begrepp som används ska vara lämpliga och författaren ska visa på en god förståelse av begreppen. Påståenden ska styrkas med referenser till kurslitteraturen. Arbetet ska kännetecknas av språklig klarhet. Referenser och litteraturlista ska utformas konsekvent och enligt något etablerat system. Omtentamen Den som blir underkänd på någon av tentorna ges två möjligheter till omtentamen under året: den 15 augusti samt den 10 oktober. 7

8 Schema Vecka 14 Lokal: Läs: Ti 1/ Kursintro. Upplägg. Veckans läspensum. Anders I Kunskap frågeställningar och Anders DG45 begrepp Litteraturseminarium Anders DG45 1 (50 s.) Forts Anders DG44 DG45 DG Återsamling Uppsamling Anders DG45 On 2/ Uppföljning av gårdagen. Intro Pierre D28 ÖU Litteraturseminarium om kunskap. Pierre D28 2 (125 s.) Återsamling Uppsamling D Intro ÖU2. Observation som Pierre D28 3 (50 s.) metod. To 3/ Didaktik frågeställningar och Anders D28 begrepp. Magnusson Litteraturseminarium om didaktik. Anders D28 4 (200 s.) Återsamling - Uppsamling Anders D Information om VFU Ann-Marie D28 Vecka 15 Lokal: Läs: Ti 8/ Lärande frågeställningar och begrepp. Anders D Kursforum Anders I Bildning frågeställningar och Anders I102 begrepp IKT & sociala media i undervisningen. Magnus Moberg I102 On 9/ Litteraturseminarium om bildning. Pierre D28 5,6,7 (124 s.) Återsamling Uppsamling Pierre D Redovisning ÖU1. (Filmas.) Pierre D Redovisning ÖU1. (Filmas.) Pierre D28 To 10/ Redovisning ÖU1: reflektion över Pierre I102 filmen Litteraturseminarium om lärande. Pierre I102 8,9,10 8

9 (82 s.) Vecka VFU Återsamling - Uppsamling. Info ÖU 3 & 4. Pierre D33 Vecka 20 Ti On To Läs: Vecka 21 On To Fre Läs: Vecka 22 Vecka 22 är en läsvecka som ger möjlighet att knyta ihop de kunskaper och insikter som förvärvats under kursen inför hemtentamen. 9

10 Litteratur 1 Larsson, Berit (2010). Ett delat rum agonistisk feminism och folklig mobilisering. Göteborg: Makadam förlag. Kapitel X, XI, XII, XIV (50 s) 2 Gustavsson, Bernt. (2002.) Vad är kunskap? Stockholm: Skolverket. (125 s) pdf-fil i FC 3 Dimenäs, Jörgen (red). (2007). Lära till lärare. Stockholm: Liber (Valda delar kap 3,9 och 10.) 4 Bronäs, Agneta & Runebou, Niclas. (2010). Ämnesdidaktik en undervisningskonst. Stockholm: Norstedts (150 s) 5 Jonsson, Stefan. (2007). Apans bildningsresa. I: Bernt Gustavsson (red). Bildningens förvandlingar. Göteborg: Daidalos (20 s) 6 Burman, Anders & Sundgren, Per. (2010). Bildning: Texter från Esaias Tengnér till Sven-Eric Liedman. Daidalos. (Valda delar, s) 7 Gustavsson, Bernt. (2013). The idea of democratic bildung: Its transformation in space and time. In: Ann-Marie Laginder, Henrik Nordvall & Jim Crowther (eds). Popular Education, Power and Democracy. Swedish Experiences and Contributions. Leicester: NIACE, Chapter 3 p (14 s) 8 Marton, Ference och Keith Trigwell. (2000). Variatio Est Mater Studiorum. Higher Education Research & Development no 19 vol 3 p (15 s) 9 Säljö, Roger (2001). Lärande i praktiken Stockholm: Prisma. Kap 3 och 6 (50 s) 10 Laginder, Ann-Marie & Stenøien, Jorun. M. (2011). Learning by Interest: Experiences and Commitments in Lives with Dance and Crafts. Vocations and Learning. Volume 4 Number 2. p (17 s) 11 Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik. Fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. Stockholm: Natur och Kultur (230 s) 12 Matusov, E. (2001). Intersubjectivity as a way of informing teaching design for a community of learners classroom. Teaching and Teacher Education vol 17. Issue 4 p (15 s) 13 Abrandt Dahlgren, Madeleine och Carlsson, Irma (red). (2009) Lärande på vuxnas vis vetenskap och beprövad erfarenhet. Lund: Studentlitteratur. Kap 2, 3, 4 (50 s) 14 Larsson, Staffan. (1996). Vardagslärande och Vuxenstudier. I: Per-Erik Ellström m fl (red) Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur (20 s) 15 Aspelin Jonas & Persson Sven (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups. (150 s)