Centrala pensionärsrådet

Transkript

1 PROTOKOLL 1-7 Datum (6) Protokoll från sammanträde Tid: kl Plats: Skånevåningen plan 6, Dockplatsen i Malmö Deltagande ledamöter Carl Johan Sonesson, ordförande Mona Mattsson, PRO, 1:e vice ordförande May Öberg, SPF, 2:e vice ordförande Rolf Lynghed, PRO Inger Nilsson, PRO Bengt Zander, PRO Knut Welander, PRO Lennart Svensson, SPF Ragnar Lönnäng, SPF Bess Johansson, SPRF Bengt Lundholm, SKPF Birgit Olsson, RPG Karin Olsson-Lindström (FP) Per Einarson (KD) Nils Olof Sennmalm (C) Elsa Christersson (MP) Övriga deltagare Ulf Qvist, regionöverläkare Ann Danielsson, hälso- och sjukvårdsstrateg Ingrid Araldsson, sekreterare 1 Sammanträdet öppnas Carl Johan Sonesson hälsar alla välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. 2 Upprop Upprop förrättas. Postadress: S Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Internet:

2 Datum (6) 3 Justering Birgit Olsson, Riksförbundet pensionärsgemenskap RPG utses att jämte ordföranden justera protokollet. 4 Dagordning Föreslagen dagordning godkänns. 5 Nytt hälso- och sjukvårdsavtal - överenskommelse om ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet Regionöverläkare Ulf Kvist från tjänstemannagruppen berättar om de skånska kommunernas och s gemensamma ambition att bibehålla och vidareutveckla en förtroendefull samverkan kring gemensamma vårdtagargrupper. För att samhället ska kunna klara ökande vårdbehov är bedömningen att hemsjukvården kommer att behöva utvecklas än mer och förstärkas under överskådlig framtid. Nuvarande hälso- och sjukvårdsavtal har reviderats flera gånger men har i allt väsentligt förblivit oförändrat sedan Ädelreformen De kommande tio åren kommer antalet 75 år eller äldre i Sverige att öka med ungefär personer eller 28 procent. Detta kan jämföras med de tio gångna åren då antalet äldre endast ökade med en procent. Mest anmärkningsvärd är dock den starka ökningen av antalet äldre en bit in på 2020-talet, en utveckling som fortsätter kommande decennier. När arbetet påbörjades 2013 beslutade den politiska styrgruppen att det nya hälso- och sjukvårdsavtalet skulle formuleras med tydligare fokus på vårdtagaren, d v s utgå från vårdtagarens förväntningar på inflytande och självbestämmande, respektfullt bemötande samt en lätt tillgänglig vård av hög kvalitet. Under arbetets gång har projektet fört samtal med olika brukarorganisationer samt inbjudit till dialogkonferenser och hearings. Kommunerna i Skåne, Kommunförbundet och har arbetat för att skapa ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal, som tar höjd för nya arbetssätt samt den medicinska och tekniska utveckling som sker. Det nya avtalet kommer att gälla från och med den 1 januari 2015 då nuvarande avtal löper ut. Patientperspektivet ska stå i fokus Bättre avtal, både tydligare och mer flexibelt Undvika situationer där den enskilde kommer i kläm

3 Datum (6) Uppdragets mest angelägna områden är hemsjukvård för de mest sjuka oavsett ålder och rehabilitering på basnivå. Det krävs gemensamma satsningar från huvudmännen för att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för alla skåningar och, i förlängningen, öka tryggheten och förtroendet för systemet. Hemsjukvårdsteam för vårdtagare med ett mer omfattande, kontinuerligt och mer långvarigt vårdbehov. Gemensamt uppdrag att vårda de mest sjuka i hemsjukvården - vårdtagare som erbjuds tillfälliga punktinsatser har kommunal insats enligt hälso- och sjukvårdslagen och sviktar tillfälligt, det vill säga blir akut sämre, ca vårdtagare i Skåne. Till gruppen hör vårdtagare som bor i kommunens särskilda boenden, korttidsboenden och vårdtagare i ordinärt boende som har ett mer omfattande vårdbehov. Individer i denna grupp är inskrivna som vårdtagare hos hemsjukvårdsteamet och får en särställning i den meningen att de ingår i ett listningssystem. Vårdtagaren är därmed inte längre listad på någon av de ackrediterade vårdcentralerna. Obligatoriskt att ha en samordnad individuell plan (SIP). Läkarstödet frikopplas från den ordinarie primärvården för att inte konkurrera med den vanliga mottagningsverksamheten. Hemsjukvårdsteamet har ett dygnet-runt-ansvar för vårdtagaren alla veckans dagar. Vårdtagaren har rätt till planerade hembesök inom sju dagar. Detta gäller både sjuksköterska och läkare. Den kommunala sjuksköterskan, som är den som initierar läkarens hembesök, ska alltid närvara när läkare gör hembesök. För akuta hembesök gäller en inställelsetid på maximalt två timmar efter att hembesök begärts av kommunal sjuksköterska. Kompetensförstärkning och bättre läkarstöd gör att hjälpen blir mer omfattande och mer mångfacetterad. Vårdtagaren får inflytande över sin egen vård och omsorg och en högre grad av trygghet när hälsan sviktar. Tröskelprincipen försvinner eller sänks för de mest sjuka med omfattande och långvarigt vårdbehov. Behov av rehabilitering efter utskrivning: - Tillgängligheten till en samordnad rehabilitering behöver öka. - Kortare vårdtider på sjukhus resulterar i brist på tid för att planera - Krävs en närmare koppling mellan specialiserad rehabilitering på sjukhus och rehabilitering på basnivå - Gränsdragningsproblem, till exempel tröskelprincipen som varken tar hänsyn till vårdtagarens behov av rehabiliteringsinsats, kompetens eller rehabiliteringsmiljö. Återstår att konkretisera hur en samorganisering av rehabilitering på basnivå för hela Skåne kan realiseras. Samorganisering av resurser med vårdtagaren i centrum, till exempel när det gäller hjälpmedel. Förenkla hjälpmedelhanteringen för vårdtagare över 20 år då behovet att knyta ansvar till specifika produkter försvinner. Göra kontaktvägarna enklare för den

4 Datum (6) enskilde vårdtagaren då en organisatorisk ingång skapas. Påbörja och utforma en skåneövergripande modell för förtroendeförskrivning av hjälpmedel där den ena huvudmannen ansvarar för kostnaden och den andra har mandat och förtroende att skriva ut hjälpmedel. Det finns inga tecken på att detta skulle vara kostnadsdrivande. Den samordnade individuella planen, SIP, är grunden för det gemensamma beslutsstödet. Där regleras kompetensen och allt som skapar trygghet. Viktigt med gemensamma informations- och kommunikationsstöd. Under hösten bildas arbetsgrupper för att kunna arbeta in förslag i avtalet för områden som palliativ vård, psykiatriområdet, munhälsa, förbrukningsartiklar samt ekonomiskt underlag för beräkningar. 6 Bättre liv för sjuka äldre Ann Danielsson hälso- och sjukvårdsstrateg vid enheten för medicinsk utveckling informerar om s arbete med Bättre liv för sjuka äldre. Det nationella förbättringsarbetet inom vård och omsorg bygger på överenskommelsen mellan Sveriges kommuner och landsting, SKL, och regeringen om en sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre. Bättre liv för sjuka äldre syftar till att äldre kvinnor och män ska kunna leva ett självständigt liv trots sjukdom och funktionshinder. Genom förebyggande arbete och uppföljning skapas nya arbetssätt och rutiner för att skapa en bättre vårdkedja för de mest sjuka äldre. Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med SKL i syfte att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård av och omsorg om de mest sjuka äldre. Statsbidrag har inriktats mot att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Satsningen omfattar följande områden: - God demensvård - God vård i livets slutskede - Preventivt arbetssätt - God läkemedelsanvändning - Sammanhållen vård och omsorg. Sveriges Kommuner och Landsting ansvarar för samordning av insatserna genom bland annat Ledningskraft, nätverk och seminarier för erfarenhetsutbyte samt återföring av resultat från utvecklingsarbetet. Arbetet är nära kopplat till SKL:s prioriterade område Bättre liv för sjuka äldre och har därmed starkt politiskt stöd och engagemang

5 Datum (6) Regional samordnare arbetar med området sammanhållen vård och omsorg för mest sjuka äldre som är målgrupp för satsningen. Sammanhållen vård och omsorg innebär rätt vård på rätt nivå. Vården ska hänga samman och följas upp med aktuell forskning och erfarenhetsutbyte där även landstingsoch kommunledning involveras. Arbetssättet kännetecknas av insatser som förebygger fall och undernäring, undviker tryckskador och trycksår samt insatser för god munhälsa. God vård vid demenssjukdom innebär att rätt vårdkontakter etableras när diagnos ställts. Därför är det viktigt med tidig diagnos. Tanken är att höja kvaliteten i omhändertagandet för att undvika onödiga läkemedel. Vad kan vårdpersonalen göra söka och finna signaler för vad som fungerar bäst för den som är demenssjuk. Promenad eller massage kan betyda god vård och ge ett så bra liv som möjligt för den sjuke. Flera förbättringsområden har utkristalliserats. Det finns fem målområden där det går att följa resultaten genom etablerade kvalitetsregister. Genom registren går det att följa utvecklingen över tid. Målet är att uppnå ett så bra liv som möjligt vid sjukdom och att stimulera till förebyggande arbete och insatser i vården. God vård i livets slutskede, Svenska palliativregistret God vård vid demens, SveDem, BPSD kommunens kvalitetsregister God läkemedelsbehandling. Bilden är mer komplex ju äldre man blir. Kan bli känsligare för medicinen, anpassa till individen Väga blodtryckssänkande mot balans eller andra bekymmer som tillkommer när patienten blir äldre individuell bedömning. Samma för lugnande, sömnpiller Sammanhållen vård och omsorg. Målet är att återinläggning balanserad mot förbättrad information och uppföljning, god vård på VC bra omhändertagande hjärtsvikt, diabetes astma-kol urinvägsinfektioner sträva efter att kvaliteten är så häg i kommun och PV att pat ej behöver behandlas på sjukhus. Social aktivitet och deltagande kan förbättras även utanför sjukvården. Fler friska år till vårt liv nya pensionären nya sätt att samverka, utnyttja teknik Fallolyckor drabbar män/år och siffran är den dubbla för kvinnor. Från benbrott till inbrott är en fortsättning på ett tidigare projekt Bättre tänka efter före som pensionärsorganisationerna gör i samverkan och med stöd av MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fler äldre skadar sig vid fall i hemmet än i trafiken. Därför görs insatser för ett aktivt liv och att uppmärksamma målgruppen i tid. MSB har gett ut en broschyr Säkerhet i vardagen tips och råd på äldre dar, som finns att hämta i pdfformat på

6 Datum (6) Frakturincidensen i Skåne under åren framgår av rapporten Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne - rapportincidens av benskörhetsrelaterade frakturer i (alla diagnospositioner) av Caddie Zhou, Maria Sandberg och Ingemar Petersson vid ERC Syd - Epidemiologi och Registercentrum Syd. Rapporten sänd med e-post till ledamöter och ersättare. Socialstyrelsen utreder nya riktlinjer om demens. Socialstyrelsen bjuder in ledningskraftteam från för diskussion och erfarenhetsutbyte. har låg andel återinskrivningar nationellt sett. Hälso- och sjukvårdsnämnden antar för det fortsatta utvecklingsarbetet en handlingsplan för 2015 vid sammanträde Prestationsmedel för 2015 är öronmärkta för mest sjuka äldre. Lunds Tekniska högskola testar hur bättre belysning utomhus bör utformas så att den fungerar så bra som möjligt för alla. Bra belysning längs trottoarer och gångvägar i städer är viktigt under den mörka årstiden. Den miljöpsykologiska forskningsgruppen vill därför ta reda på hur bra det går att se i olika belysningar och hur ljuset upplevs. De vill veta hur belysningen fungerar för olika åldersgrupper och önskar deltagare år och år under hösten. Inbjudan sänd med e-post till ledamöter och ersättare. 7 Nästa sammanträde Måndag kl , Rådhus Skåne i Kristianstad. Vid detta sammanträde deltar samtliga ledamöter och ersättare i Centrala pensionärsrådet. Efter mötet serveras en jultallrik. Vid protokollet Ingrid Araldsson Sekreterare Justerat Carl Johan Sonesson ordförande Birgit Olsson RPG