Politisk opinionsbildning i Israel och Iran
|
|
- Camilla Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vi (Jonas Brynhildsen & Rasmus Frebran) har valt att kika lite på politisk opinionsbildning i Israel & Iran. Vi har främst använt oss av kurslitteraturen men även dessa Internetsiter: Massmedier Israel: Det råder ett hårt debattklimat i landets medier (allt efter traditionell judisk kultur) och en hård konkurrens mellan medierna, vilket bland annat lett till att de äldre mer partianknutna tidningarna fått lägga ner på senare år och givetvis också ett hårdare tonläge i debatten och ännu mer polariserande mellan olika grupper inom det israeliska samhället. Israelerna är väldigt duktiga på deltaga i samhällsdebatten i stort och hänger med i vad som händer tex så läser en majoritet minst en dagstidning om dagen. De två avgjort viktigaste tidningarna är Jerusalem Post (tidigare agerat språkrör för jewish agency) och Haaretz, som är konservativa respektive socialliberala. Båda dessa tidningar är engelskspråkiga och fyller även en viktig funktion utåt mot icke-israeler, ofta då i form av källor för utrikesmedia för att kolla av spänningarna i Israel (typexemplet är DN som nästan uteslutande citerar ur Haaretz, och SvD som till en viss gräns kollar i JP). I vilket fall tycks Israels media bara bli mer och mer spretig till följd av det hårda mediaklimatet, och därmed också mer svårkontrollerat för staten. Iran: I Iran finns statlig radio med tre kanaler, statlig tv med två kanaler samt den statliga nyhetsbyrån, IRNA (Islamic Republic News Agency). Väldigt många har dock parabolantenn och kan se utländsk tv. Inom dagspressen finns många olika aktörer, främst i Teheran, men den samlade upplagan är relativt liten sett till landets befolkning. Till exempel har den största tidningen, Kayhan, en upplaga på endast ca exemplar medan landet befolkas av ca invånare. Tidningar (utöver Kayhan) som har stort inflytande över opinionsbildningen är den än mer konservativa Ettelaat (med en upplaga på ca exemplar) samt de båda engelskspråkiga tidningarna Teheran Times och Kayhan International. Teheran Times var under Khatamis tid vid makten en förespråkare för dennes reformistiska linje. Kayhan International är mer traditionellt ortodox-konservativa. Khatami var president i Iran mellan 1997 och 2005 och hans regering gav ut många licenser till så kallade oberoende reformistiska tidningar, vilka förde en mycket fri debatt om såväl 1
2 de mest kontroversiella problemen inom den islamiska republiken som republikens själva fundament, nämligen religionens roll i politiken. Dessa tidningar debatterade i mångt och mycket för att Iran skulle genomgå en verklig demokratisering vilket inte gillades av de konservativa krafterna. De kände sig hotade av den ökade yttrandefriheten i landet och försökte stänga ner dessa reformistiska tidningar men många av dem återuppstod snabbt under nya namn som pirat-tidningar. Detta kan ses som ett uttryck för hur starka de reformistiska krafterna är i Iran på det folkliga planet även om de motarbetas av etablissemanget. Censur Israel: Vad beträffar censur råder det militärcensur vid nationella säkerhetsfrågor i landet, något som uppfattas som relativt okontroversiellt med tanke på Israels utsatta situation. En viss självcensur har också präglat de israeliska medierna vad det gäller frågor som kan vara känsliga för nationen. I vissa fall, där censuren och praxis lägger luckan på för de traditionella medierna väljer många israeliska journalister att utnyttja externa, utländska källor för att kringgå problematiken ett aktuellt exempel är spionskandalen på arabiska halvön där Israeliska mossad anklagats för inblandning i ett mord. Värt att notera är att Freedom house inte rankar Israel som free vad det gäller pressfrihet år Det här är särskilt intressant, eftersom Israel tidigare varit det enda landet i Mellanöstern som kontinuerligt rankats som helt fritt. Freedom house förklarar det här med: [the] conflict in Gaza, which triggered increased travel restrictions on both Israeli and foreign reporters; official attempts to influence media coverage of the conflict within Israel; and greater self-censorship and biased reporting, particularly during the outbreak of open war in late December. Det handlar alltså mest om att sätta press snarare än att det är förbjudet, och nu när kriget på Gaza är avslutat känns det inte orimligt att anta att Israels rankning kommer att öka igen vid nästa mättillfälle. Iran: Irans författning garanterar i artikel 24 yttrandefrihet för press och publikationer och i artikel 175 det samma för radio och tv med förbehållet att denna yttrandefrihet inte får strida mot islams grundvärderingar. I praktiken finns ingen yttrandefrihet. Tidningar och tidskrifter måste ha en statligt utfärdad licens för att få ges ut och sedan början av 1980-talet har man satt i system att stänga ner alla oppositionella publikationer. Detta har i praktiken inneburit att all laglig dagspress stödjer den islamiska revolutionens grundprinciper. Undantaget som fanns var de oberoende reformistiska tidningarna under Khatamis styre men regimen slog snabbt ner mot dessa. De religiösa domstolarna stängde tidningar och kastade journalister, författare 2
3 samt oberoende politiker i fängelse. För att ytterligare kontrollera tidningarna har den statliga nyhetsbyrån IRNA monopol på nyhetsförmedlingen och placerar dess utom ut censorer vid varje massmedium för att garantera likformighet och följsamhet med regimens officiella linje. Vad gäller böcker finns ingen direkt förhandscensur men regimen förbehåller sig rätten att konfiskera alla former av icke-islamisk litteratur. Detta leder så klart till kraftig självcensur hos förlagen. Radio och tv kontrolleras av staten vilket man utnyttjar genom att styra innehållet enligt regimens riktlinjer. Man tillåter inte några fria aktörer på radio och tv marknaden och detta regleras bland annat i en lag från 1995 som förbjuder import, försäljning och privat användande av parabolantenner. I praktiken fungerar inte detta utan hundratusental paraboler finns kvar i Teheran men lagen finns ändå där som ett hot. Vad gäller Internet så brukar man ofta kalla Internet för Irans enda ocensurerade massmedia. Det stämmer dock inte riktigt om man ska tro OpenNet Initiative. De menar i en rapport från 2009 att Iran har ett av världens mest omfattande nätfiltreringssystem, i paritet med Kinas. Man går alltså från regimens håll in och petar i vilken information medborgarna kan ta del av även på Internet. Det säger sig självt att Freedom house inte rankar Iran som fritt vad gäller pressfriheten. Internet Israel: Internet i Israel är naturligtvis, som i alla andra länder med fri tillgång till Internet, en viktig arena i den moderna debatten. Israel är dessutom ett av världens IT-tätaste länder och allmänt erkänt för att vara ett av världens high-tech centrum. Ungefär 62 % av landets befolkning hade 2008 direkt tillgång till internet. Det är en hög siffra. Man rankas dess utom högst i världen gällande onlinetimmar per användare, på 57½ timme per användare och månad. Med det i åtanke förstår man att Internet är en viktig arena för opinionsbildning i Israel. Den öppenhet och anonymitet som råder på Internet gör att det blir lättare ta upp sådant som tidningarna finner lite väl känsligt, exempelvis att ifrågasätta något av Israels krig medans det fortfarande pågår. En av de viktigaste bloggarna för opinionsbildning är Elder of Ziyon. Internet används även i hög grad för att organisera olika gräsrotsinitiativ, tex. rörelsen för Gilad Shalits frihet. Iran: Nu för tiden finns ett stort antal Internetkaféer i Iran och även om man har en omfattande nätfiltrering så är ändå Internet förhållandevis fritt. Möjligheterna för privatpersoner att anonymt kritisera regimen är stora samtidigt som möjligheterna för regimen att kunna lokalisera och filtrera bort en betydande andel av alla oberoende reformpolitiska 3
4 bloggar som ständigt poppar upp är mycket små. Detta har lett till att Internet spelar en allt större roll i opinionsbildandet. Enligt OpenNet Initiative har Internetanvändandet i landet ökat med 50 % per år de senaste åtta åren. I dagsläget använder 35 % av landets invånare Internet. Internet har fått en enorm genomslagskraft och som i resten av världen är det främst ungdomen som mobiliserar på denna arena. Med tanke på att 69 % av landets befolkning är under 30 år kan man anta att Internet kommer att fortsätta spela en allt större roll framöver. Intressegrupper Israel: Israels civilsamhälle är sannolikt ett av världens starkaste och mest välorganiserade. Histadrut var länge en totalt dominerande fackrörelse som kunde organisera nästan samtliga löneanställda i Israel, och från -59 inkluderade det även de israeliska araberna. Värt att notera är att tillskillnad från i Norden så fanns det ingen motpart till Histadrut (motsvarande typ föreningen svenskt näringsliv) vilket bidrog till deras dominerande ställning. De hade också väldigt starka band till arbetarpartiet och bidrog starkt till att det samma hade makten ända fram till slutet av 70-talet. Nästan alla framstående israeliska politiker och militärer hade sina rötter i Histadruts kollektivjordbruk, det vill säga Kibbutzerna och Moshaverna. I början av 80-talet kontrollerade Histadrut 75 % av landets jordbruk och 20% av dess industrier. Det var med andra ord antagligen världens då mäktigaste fackförening. Med högerns intåg på 80-talet så minskade dock Histadruts makt, men de är fortfarande en stark faktor i den israeliska opinionsbildningen. Det blir svårt att inte nämna militären i sammanhanget eftersom politiska uttalanden från israelisk militär är ett ständigt återkommande inslag i den israeliska politiska debatten. Armén är den funktion i samhället som hyser tveklöst högst förtroende. 90 % av judarna i landet hade högt förtroende för armén i mitten av 90-talet. Det kan jämföras med att de politiska partierna fick 21 % vid samma undersökning. Detta extremt höga förtroende i kombination med att nästintill alla israeler antingen direkt eller indirekt deltagit i ett krig med sin armé och att så många av landets toppolitiker kommer från armén gör den till en mäktig enhet. Det finns även en del mindre utomparlamentariska grupper som sysslar med allt mellan himmel och jord, från ANTIFA-grupper till extremreligiösa. Bland de viktigare är Bosättarnas Gush Emunim, som helt enkelt agerar lobbygrupp mot Knesset och dess partier. På andra sidan spektrumet finns fredsrörelsen, med gruppen Shalom Achshav i fronten. Dom lobbar helt enkelt för fred och har varit kritiska till mer eller mindre alla israeliska krig sen grundandet efter 6-dagarsskriget. 4
5 Iran: Religionen spelar en väldigt stor roll i den Iranska opinionsbildningen. Den officiella statsreligionen i Iran är den shiitiska grenen av islam. Religionen styr politikerna genom att de måste godkännas av väktarrådet och den högste religiöse ledaren, Rahbar, samt att de måste regera i enlighet med islam. Religionen och de religiösa ledarna har alltså ett stort inflytande över politikernas opinionsbildande. Det finns också en uppsjö av olika islamiskt styrda organisationer i landet som efter den Islamiska republikens bildande 1979 övertagit samhällsfunktioner vilka i västvärlden utövas av sekulära organ. Detta gör att de religiösa ledarna genom sitt inflytande över moskéerna och alla de frivilligorganisationer som är knutna till dessa också är viktiga opinionsbildare på gräsrotsnivå. Några exempel på detta är att i skolorna och inom en hel del annan förvaltning finns islamiska organisationer som sköter stora delar av verksamheten samt att istället för fackliga organisationer finns islamiska arbetarorganisationer på fabrikerna. Den enskilda aktör som har absolut starkast inflytande är den högste ledaren, Rahbar, som väljs på livstid. För närvarande innehar Seyyed Ali Hosseini Khamenei den posten. Förutom sin roll som utnämnare av väktarrådet och sin status som obestridbar religiös auktoritet är det också Rahbar som utser chefen för rättsväsendet och chefen för radio och tv samt har det högsta befälet över de väpnade styrkorna. På grund av den retorik som används där man talar om ett heligt krig är militären också en inflytelserik aktör. Nämnda väktarrådet samt den högsta domstolen är två andra aktörer med stor möjlighet att påverka opinionen. De reformistiska tänkarna som regimen försöker förvägra en plats i det offentliga debatten är genom i viss utsträckning oberoende reformistisk dagspress men framför allt genom politiska bloggar och idéforum ändå en mycket stark och betydelsefull aktörsgrupp vad gäller opinionsbildandet. Även om man lyckats samordna en del större studentdemonstrationer och dylikt är man ändå ganska spretiga i sitt agerande och har ännu inte lyckats samlat sig i någon tydligt sammanhållen grupp värd namnet. Men om så sker, eller kanske snarare när så sker, lär reformisterna bli en ännu mäktigare kraft i opinionsbildandet och antagligen lyckas man till och med tvinga fram en demokratisk revolution i landet. Partier Israel: Israels parlament är som bekant mer eller mindre kaos tack vare den låga tröskeln för representation i parlamentet (1,5 %). Idag är Kadima (center) och Likud (höger) de två största partierna, följt av det nationalistiska Yisrael Beiteinu och Arbetarpartiet. Knesset har idag 13 5
6 partier representerade på sina 120 platser, men bara de fyra ovan nämnda har mer än tio procent av platserna. Det är inte för inte som det finns ett israeliskt ordspråk som lyder där två judar möts bildas tre partier. Traditionellt sett har småpartierna fått väldigt stor makt gentemot de större partierna, eftersom den låga tröskeln till parlamentet mer eller mindre kräver koalitionsregeringar. Detta ger stora förutsättningar för de små partierna att agera vågmästare. Denna förhållandevis stora politiska makt för små, inte sällan extrema partier, återspeglas också i opinionsbildandet. När de små partierna får mycket makt får de också mycket uppmärksamhet. Värt att notera är att det sedan 90-talet pågår en amerikanisering av valprocessen, med primärval inom partierna och allt större fokus på personer Tzip Livni, Kadimas ledare och Israels utrikesminister, bedrev en mycket framgångsrik kampanj förra valet med tydligt hämtad inspiration från Barack Obamas kampanj i USA:s presidentval. Detta kan ses som en reaktion på folkets låga förtroende för partierna och det allmänna käbblet i parlamentet. Förändringen skulle kunna bidra till att minska partiernas betydelse som opinionsbildare och lassa över mer av det ansvaret på de enskilda politikerna, förutsatt att den leder till starkare och mer karismatiska kandidater med egna kampanjbudgetar och ett tydligare sikte mot självförverkligande. Värt att nämna i sammanhanget är att många av dessa nya karismatiska ledare också har haft en gedigen militärkarriär bakom sig (Livni, Olmert, Nethanyahu, Sharon osv). Iran: Vad gäller Iran så är partier knappt värda att nämna som opinionsbildare. De är klart underordnade de religiösa organisationerna och valet till parlamentet är inte ens ett partival, utan det är full fokus på person. Ändå finns det 223 registrerade politiska partier och organisationer med tillstånd att verka i Iran. För att få tillstånd måste de stödja den Islamiska republikens grundprinciper och i den mån de över huvud taget påverkar opinionen i landet man kan räkna in dem som en del i den stora religiösa opinionsbildningen. De många partierna rör sig hit och dit i löst sammansatta, flytande grupper inom två mer tydliga huvudkoalitioner, de ortodoxt konservativa och reformisterna. Alla försök att sortera in partierna noggrannare än så blir endast en åsiktspaketering för att försöka tydliggöra för utomstående betraktare vem som sympatiserar med vem och inte en beskrivning av fungerande politiska samarbeten. Dess utom byter ledamöterna i parlamentet titt som tätt åsikter enligt väktarrådets och Rahbars önskemål, annars godkänns de inte som kandidater i efterföljande val. 6
7 Likheter och skillnader En stor likhet är den stora och viktiga roll Internet spelar som arena för oppositionell opinionsbildning. En annan likhet kan sägas vara den censur av dagspressen som finns, även om graden av censur skiljer sig länderna emellan. Denna skillnad i censureringsnivå samt de olika typerna av censur (självcensur i det ena fallet och centraliserad regimkontrollerad censur i det andra) är en skillnad. En annan skillnad är religionen. Länderna har dels olika religion och den roll som religionen spelar i den israeliska politiken är, även om den visserligen är stor i förhållande till många andra länder, långt ifrån den iranska teokratin. Slutligen vill vi peka på mediekonsumtionen och vi tänker då främst på dagspressen. Israelerna läser mycket tidningar, iranierna mindre. Vilka möjligheter har massmedia att fritt verka i Israel respektive Iran? Så lyder vår vetenskapliga fråga. I stor utsträckning har vi ju redan besvarat den genom att konstatera att dessa möjligheter är mycket små, men sådant som kan vara intressant att titta mera på är till exempel en mer grundlig fördjupning i, inte bara hur lagstiftningen ser ut, utan också hur den dömande makten agerar, alltså inte bara lagtexten utan också tillämpningen. Vill man göra det lätt för sig kan man ju också som vi har gjort använda sig av data från organisationer som till exempel Freedom house och OpenNet Initiative för att finna svaret på frågan den vägen. 7
Iran. 15/04/10 En Jämförande Analys Opinionsbildning i Iran och Israel med fokus på massmedia
En Jämförande Analys Opinionsbildning i Iran och Israel med fokus på massmedia Iran Innan vi ger en kort beskrivning av Irans politiska system vill vi notera att systemet är komplicerat och förhållandena
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merVi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i
Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg
Läs merDemokrati. Folket bestämmer
Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn
Läs merdiasporan sionism förintelsen
Israel - Palestina diasporan sionism förintelsen FN:s delningsförslag Judisk befolkningsutveckling 3000000 2250000 1500000 Judar Araber 750000 0 1922 1931 1946 1950 1966 Israel 1948-1967 USA:s intressen
Läs merStandard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merSvenska regeringspartier (våra största partier)
Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merPartier och intresseorganisationer
Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.
Läs merMedier, förhandling och demokrati
Medier, förhandling och demokrati Den här texten knyter närmast an till kapitlet om demokrati i Förhandlingens retorik. Ämnet är de moderna mediernas betydelse för demokratiska förhandlingar i politiska
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs merINFLYTANDE I UTKANTEN AV EUROPA
UNGDOMSBAROMETERN : INFLYTANDE I UTKANTEN AV EUROPA De unga är alltmer intresserade av politik, men intresset varierar enligt utbildningsnivå. De ungas samhällsaktivitet har ökat och majoriteten av de
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merMedias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?
Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen
Läs merNU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!
Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.
Läs merPolitik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt
Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER
Läs merKOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA
SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar
Läs merÅren var det krig mellan Sverige och
FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.
Läs merFrihet i Iran genom svensk export?
Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.
Läs merGodmorgon världen, P1, 2010-02-28, en krönika; fråga om opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.
1/5 BESLUT SB 320/10 2010-05-03 Dnr: 197-200, 203, 205, 207-208, 211, 213, 216, 219 och 226/10-30 SAKEN Godmorgon världen, P1, 2010-02-28, en krönika; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs merInformationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den
Läs merFörklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.
Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras
Läs merSverige bör ställa motkrav på bistånd till den palestinska myndigheten
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:1314 av Mikael Oscarsson (KD) Sverige bör ställa motkrav på bistånd till den palestinska myndigheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom
Läs merTa ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Läs merStäll krav på biståndet till den palestinska myndigheten
Enskild motion KD Motion till riksdagen 2018/19:613 av Magnus Oscarsson och Mikael Oscarsson (båda KD) Ställ krav på biståndet till den palestinska myndigheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer
Läs merRÅDETS BESLUT 2012/168/GUSP
24.3.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 87/85 RÅDETS BESLUT 2012/168/GUSP av den 23 mars 2012 om ändring av beslut 2011/235/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med hänsyn
Läs merAlexander Huss. Jacob Forsman Shahab Ataei. Emilia Abrahamsson Carl Olsson Victor Hilding Frida Bergman Robin Knutsson
-Sydafrikanska Medier- Alexander Huss Patrik Svensson Jacob Forsman Shahab Ataei Karin Bergman Emilia Abrahamsson Carl Olsson Victor Hilding Frida Bergman Robin Knutsson -Tidnings historia- Tidningens
Läs merIdéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Läs merINFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN
INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare
Läs merEn stad tre verkligheter
Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1
Läs merINFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN
INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer
Läs merINFORMATIONS- POLICY
INFORMATIONS- POLICY 2011-07-21 Inledning Utgångspunkten för vårt informationsarbete är att vi alla vill, kan och förväntas utbyta relevant information med varandra inom kommunorganisationen, med kommuninvånare
Läs merÄndring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna
Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det
Läs merInternationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie
Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merTILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess
TILLÄMPNING Hudiksvall kommun Offentlighet och sekretess Kommunen Kommunen är en demokratiskt styrd organisation som leds av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Huvudansvaret för den kommunala verksamheten
Läs merIsrael-Palestina konflikten
Israel-Palestina konflikten Konflikten började år 1948. Ungefär 14 500 döda från år 1948-2009. Israel staten uppkom år 1948. Konflikten har varat i över 60 år och detta har pågått i många år tillbaks i
Läs merDEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
Läs merInternationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie
Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
Läs mer1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag!
1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag! 2b. Att jaga djur är vår rätt! 3a. Homosexualitet borde behandlas
Läs merRiktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25
Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Historieskrivningens frihet hotad Av Lennart Andersson Palm I december 2005 lät ett antal kända franska historiker, bland annat Pierre Nora, Jean-Pierre Azema, Elisabeth
Läs merAnalys av Radiotjänst i Kiruna AB ur perspektivet sociala medier.
Analys av Radiotjänst i Kiruna AB ur perspektivet sociala medier. Radiotjänst i Kiruna AB är det företag i Sverige som har till uppgift att finansiera public service. Detta görs genom avgifter som enligt
Läs merALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder
Läs merLibanonkriget i svensk opinion
Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Ulf Bjereld I år är det 40 år sedan sexdagarskriget 1967 mellan Israel och dess arabiska grannstater. Sedan dess ockuperar Israel bl a den
Läs merEtt öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012
Ett öppet parti i takt med tiden SSU:s plan för en öppen process Stockholm 25 januari 2012 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sammanfattning Många kräver att Socialdemokraterna utser sin partiordförande
Läs merminoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merSomalia, Somaliland, Puntland och Galmudug
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merMEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER
MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merAnarkismen lever: Rojava.
Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se ANALYS OCH RAPPORT Centrum för Iran Analys Forskningssektionen Titel: Ingen demokrati genom handel: Irans fall (1980-2006) Författare: Arvin
Läs merKommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb
Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Antagen av Landstingsstyrelsen 2004 1(8) Förord Stockholms läns landsting (SLL)
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER
SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns
Läs merValmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014
Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma
Läs merKopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet
Your place or mine? Frågor till avsnittet Förståelsefrågor: nyhetsbyrån Reuters inte att ordet terrorist ska användas, utan självmordbombare, tänker du? den närmaste israeliska staden. Hur många raketer
Läs merDemokrati. Vad är demokrati? Demos = folk, Kratein = styre = FOLKSTYRE
Internet & Demokratin Vad är demokrati? Demos = folk, Kratein = styre = FOLKSTYRE Demokrati demokrati (grekiska dēmokrati a folkvälde, av demo- och efterleden -krati a -välde, av krate ō härska ) har den
Läs merNothing but the truth
Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas
Läs merEfterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG
Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merFINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.
Läs merARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET
SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor
Läs merSäg hej till din nya bibliotekarie:
Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta
Läs merVi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva.
Utgångspunkt Inledande genomgång Förändring är liv Vi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva. Vi föds och vi utvecklas och förändras varje dag, varje minut, varje
Läs merSiten Avpixlat har en högre kännedom, 61 % känner till den, 20 % av svenska folket har någon gång läst något på den.
Rapport: Media, Julia Ceasar, Avpixlat och näthat Novus har på eget initiativ genomfört en undersökning om vad svenska folket har för kännedom om Julia Ceasar, avpixlat, snaphanen, det generella t för
Läs merStrategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014
Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och
Läs merAnmälan av nyhetsinslag om Iran: TV4 2012-02-15, kl. 22.00
2012-02-23 MYNDIGHETEN FÖR RADIO OCH TV Box 33 121 25 Stockholm-Globen Anmälan av nyhetsinslag om Iran: TV4 2012-02-15, kl. 22.00 Knappt sju minuter in i 22-nyheterna onsdagen den 15:e february 2012 sades
Läs merStandard Eurobarometer 86. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merReza Eyrumlu. Modernisering och islam i Iran och Turkiet. En studie av kön, islam och modernisering under 1800-talet. Invand-Lit
Reza Eyrumlu Modernisering och islam i Iran och Turkiet En studie av kön, islam och modernisering under 1800-talet Invand-Lit Bokförlaget Invand Lit Västerslänt 91, 434 35 Angered Fax & Tel: +46 31 331
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merFacket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2002
FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merKFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt
KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merDEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Läs mer1(9) Informationspolicy. Styrdokument
1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2011-08-31 104 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(9) Innehållsförteckning Inledning...4 Vårt förhållningssätt
Läs merPOLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.
POLICY FÖR Kommunikation Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2018-05-07 52 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. Kommunikationschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merInformationspolicy Höganäs kommun
Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.
Läs merIslam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning.
Islam Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning. Ju mörkare blå färg, ju större andel muslimer Länder med många muslimer Grundare och helig
Läs merfärda uttalandet. Detta gav, i synnerhet bland shiiterna, uttalandet en islamiskt förpliktande karaktär.
Bilagor Ordlista Hadith: En benämning i islam på en kort utsaga av eller om profeten eller någon av hans följeslagare, vilken avser att fastställa vad som i en viss fråga är normerande sed. (Jfr sunna:
Läs merJournalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande.
Datum: 2011-04-19 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 12/2011 810 Justitiedepartementet 114 94 Stockholm Att Monika Bergström Remissyttrande Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Journalistförbundet avvisar utredningens
Läs merKommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011
Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form
Läs merBeslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19
Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för
Läs merHUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN
PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN 2011 INNEHÅLL INTRODUKTION FÖR LITE HUMOR I SVENSK POLITIK HUMOR ÖKAR ENGAGEMANG INFÖR ROLIGARE DEBATTER ROLIGASTE PARTILEDAREN TRÅKIGASTE
Läs merRIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC
2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare
Läs merMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs merÄgarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället
Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället Kunskaper om olika ägarintressen inom mediaområdet, ägarnas möjligheter att påverka innehållet i medier samt opinionsbildningen
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs mer