(LÄSINSTRUKTIONER: Styrelsens förslag för nya/uppdaterade punkter är understreckade)

Transkript

1 sida 1 (11) POLITISKT PROGRAM (LÄSINSTRUKTIONER: Styrelsens förslag för nya/uppdaterade punkter är understreckade) Likabehandling, jämlikhet mellan könen och rättvisa mellan generationerna beaktas i all verksamhet som anknyter till barn, unga och studerande på såväl nationell som internationell nivå. Högre utbildning är tillgängligt för alla. Yrkeshögskolorna ser och uppskattar mångfald som en resurs. Den studerande är en fullvärdig medlem av högskolesamfundet, inte en kund. Den avgiftsfria examensinriktade utbildningen ingår i grundlagen. Hela utbildningssystemet från förskolepedagogik till påbyggnadsexamen upprätthåller och främjar studieförmågan. Det är fysiskt, psykiskt och socialt tryggt att studera i en yrkeshögskola. Yrkeshögskolorna är tillgängliga och yrkeshögskolornas studiematerial, undervisningsmetoder, läromedel och tillvägagångssätt möjliggör allas delaktighet i undervisningen. Attityderna av gemenskapens medlemmar stöder allas studier och deltagande. Yrkeshögskolorna respekterar den studerandes rättsskydd i all sin verksamhet. STUDERANDES VÄLBEFINNANDE Studerandehälsovård och hälsopolitik Studerandehälsovården är högklassig och tillgänglig. Yrkeshögskolestuderande inom examensinriktad utbildning omfattas av Studenternas hälsovårdsstiftelses (SHVS) tjänster och betalar en automatisk hälsovårdsavgift. Avgiften samlas in av studerandekåren. Yrkeshögskolestuderande är representerade på alla nivåer inom SHVS administration. Studerandehälsovårdens funktioner skapar en lagenlig, enhetlig helhet. Studerandehälsovårdens tjänster betonar förebyggande av hälsoproblem. Yrkeshögskolestuderandes besök på studerandehälsovården statistikförs och statistikföringen övervakas. I och med SHVS utvidgande kommer servicekedjan mellan studerandehälsovården och högskoleidrotten och därtill anknytande vårdpraxis att tas i bruk även för yrkeshögskolestuderande. Syftet med servicekedjan och anknytande vårdpraxis är att stödja idrottshobbyer i synnerhet bland de studerande som för tillfället rör på sig allra minst. Utbytesstuderandes studerandehälsovård förverkligas inom studerandehälsovården.

2 sida 2 (11) Kvaliteten och tillgängligheten av högskolestuderandes kommunala hälsovårdstjänster förbättras före övergången till SHVS-modellen. Social- och hälsovårdsministeriets rekommendationer om personalresurser riktade till YH-studerande uppfylls. Vårdgarantin inom studerandehälsovården realiseras i alla kommuner där det finns en yrkeshögskolas läroanstalt. Hälsopolitikens fokus skiftas från att sköta problem till att aktivt främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och till att förebygga problem. Utkomst Ett fungerande studiestödssystem möjliggör heltidsstudier och utexaminering inom utsatt tid och främjar verkställandet av utbildningsmässig jämlikhet. Studiestödssystemet bygger på följande element: studiepenning, indexbundenhet samt studiestödets försörjarhöjning. Studerandes boende under studietiden stöds med ett bostadsbidrag som täcker en rimlig andel av bostadskostnaderna. Det är frivilligt att lyfta studielån. Tröskeln att lyfta studielån sänks genom att öka dess trygghet och genom att erbjuda finansiella incitament som realiseras under studietiden. Måltidsstödet utvecklas till en fast del av maximipriset för studentmåltider på så sätt att då måltidens maximipris höjs, höjs måltidsstödet med motsvarande summa. Yrkeshögskolestuderande som avbrutit sina studier för minst ett år och är med i arbetslivet är berättigade till utkomstskydd för arbetslösa ifall deras arbetsavtal avbryts på grund av orsaker som inte beror på dem själva. Utbetalningen av utkomststöd flyttas till FPA för att säkerställa att studerande behandlas jämlikt i fråga om sociala förmåner. Att avbryta studierna under studieåret likställs med utexaminering vid granskning av inkomstgränser. Studiestödets inkomstgränser binds till inkomstnivåindexet. Inkomstgränserna granskas årligen. Samhällets tjänster

3 sida 3 (11) Målet med att bygga studentbostäder är att bostäderna räcker till alla som behöver en rimligt prissatt bostad. Alla studerande erbjuds möjligheten att ansöka om en studentbostad. Högskolorna bär sin del av ansvaret för internationella studerandes boende. Staten fortsätter att trygga förutsättningarna för social bostadsproduktion genom att ordna fungerande system för finansiering som utöver nybygge stöder även renovering av det existerande bostadsbeståndet. Studentbostäderna planeras i huvudsak så att de ingår i kommunernas normala bostadsstruktur, nära läroanstalterna och tjänster eller med goda offentliga trafikförbindelser till dem. Staten och i synnerhet kommunerna främjar aktivt studentbostadssamfundens möjligheter att anskaffa rimligt prissatta tomter. Resurser säkerställs för lätt trafik och kollektivtrafik för att möjliggöra ett fungerande, omfattande och tryggt trafiknät på högskoleorterna. Kollektivtrafikens tidtabeller och prisnivå tjänar studerandes behov. Kommunernas kollektivtrafik tar i bruk studentrabatter som gäller alla examensstuderande och internationella studerande, oberoende av studerandes ålder eller hemort. HÖGSKOLORNA Administration och struktur Högskolesystemet består av arbetslivsinriktade yrkeshögskolor och vetenskapsinriktade universitet. Samarbetet är tätt mellan högskolorna. Högskolestrukturen utvecklas främst på utbildningspolitiska grunder. Yrkeshögskolan är en självständig juridisk person. Utöver studerande och personal består yrkeshögskolans styrelse av arbets- och näringslivets representanter från yrkeshögskolans viktigaste utbildningsområden samt av ett samband till verksamhetsområdet. Studerande har representanter på alla nivåer i yrkeshögskolans administration. Yrkeshögskolans finansiering består i huvudsak av statligt understöd som kompletteras av finansiering till forskning, utveckling och innovation (FUI) och intäkter från påbyggnadsutbildningar.

4 sida 4 (11) I yrkeshögskolans finansiering beaktas kvalitativ sysselsättning, studerandes deltagande i FUI-verksamhet och studerandes respons som samlas in via OPALA. Yrkeshögskoleutbildning ordnas på campus som är multidisciplinära och tillräckligt stora med tanke på stödtjänsterna. Yrkeshögskolan profilerar sig efter sin utbildningskompetens och det omgivande områdets behov. Utbildningsutbudet baserar sig på yrkeshögskolans prognostisering. Yrkeshögskolans utbildningsansvar förnyas efter behov. Utbildningsansvarens förnyande genomförs med tanke på utbildningsutbudet som helhet. Utbildningens kvalitet måste motsvara minst det europeiska genomsnittet i alla yrkeshögskolor. Yrkeshögskolornas examensinriktade studier bedöms internationellt. Begreppet University of Applied Sciences etableras som den officiella engelska översättning av ordet yrkeshögskola.

5 sida 5 (11) Yrkeshögskolans undervisnings- och studiemiljö Tidigare förvärvad kompetens identifieras och erkänns. Utbytesperiodernas studier planeras på så sätt att de i regel kan tillgodoräknas som delar av de obligatoriska studierna. Studerande kan avlägga yrkeshögskolornas varierande och multidisciplinära studier flexibelt och året om med hjälp av olika studiemetoder. Internationaliseringsperioderna på hemmaplan eller utomlands utgör en självfallen del av studerandes studier och personalens arbetsbeskrivning. En allt större del av undervisningspersonalen har avlagt en högre yrkeshögskoleexamen. Undervisningens höga kvalitet säkras genom att yrkeshögskolan tillhandahåller en tillräcklig mängd undervisningspersonal i förhållande till antalet studerande och genom att undervisningspersonalen har tillräckliga branschspecifika och pedagogiska kunskaper och behärskar undervisningsspråket minst på färdighetsnivå C1/YKI5. Yrkeshögskoleexamen motsvarar nivån 6 på den nationella referensramen för examina och övriga kunskaper. Examinas omfattningar är rätt dimensionerade och examensinnehållets arbetslivsrelevans bedöms regelbundet. Vid utexaminering motsvarar de internationella studerandes språkkunskaper i det inhemska språket färdighetsnivån B2/YKI4 i referensramen för språk. Påbyggnadsutbildning och utbildningsprogram som leder till en högre yrkeshögskoleexamen används för att reagera på arbetslivets snabbt växlande behov. Praktikerna medför inga kostnader för studerande och inte heller stora kostnader för yrkeshögskolorna. Högskolegemenskapen stöder studerande i anskaffandet av tillräckliga sysselsättningsfrämjande kunskaper. Högskolorna främjar de internationella studerandes möjligheter att avlägga en praktikperiod. Praktikens omfattning är minst 30 studiepoäng. Den studerandes praktikperiod måste uppfylla kriterierna för en lämplig och ändamålsenlig praktik samt följa de för utbildningsprogrammets praktikperiod ställda mål och krav. Kriterierna för en lyckad praktikperiod är att praktiken är lämplig i förhållande till examen, att erfarenheten kan utnyttjas under och efter studierna och att den studerande får tillräcklig handledning. Därtill kan den studerande och praktikplatsens arbetsgivare avtala

6 sida 6 (11) om en eventuell finansiell ersättning för självständigt jobb under praktikperioden i ett skilt arbetsavtal utan att yrkeshögskolan eller någon annan instans kan begränsa avtalet. Studerande måste ha möjligheten att avlägga praktikperioden också som företagare. Yrkeshögskolan stöder internationella examensstuderandes möjligheter att avlägga praktikperioden genom att erbjuda tillräcklig inskolning, handlening och genom att vid behov på förhand avtala om kvoterade praktikplatser för internationella studerande. Varje yrkeshögskoleexamen omfattar FUI-verksamhet och studerande ges ett intyg om att ha deltagit i FUI-verksamheten. Medlemmarna av yrkeshögskolornas undervisningspersonal deltar i FUI-verksamheten. Högre yrkeshögskoleexamen I samband med studerandeantagningen bedöms utöver arbetserfarenhet även kompetens som förvärvats före den studerande avlagt sin tidigare examen. Även arbetslösa har möjligheten att studera en högre yrkeshögskoleexamen ifall personen uppfyller antagningskriterierna. En högre YH-examen ger studerande de färdigheter som ingår i färdighetsnivå sju (7) i den nationella referensramen för examina och övriga kunskaper. Den högre yrkeshögskoleexamens omfattning är 90 studiepoäng på alla branscher. Den högre yrkeshögskoleexamens examensbeteckning är magister (YH). Personer som avlagt en högre yrkeshögskoleexamen vid en yrkeshögskola har reella möjligheter att avancera till doktorandstudier. Utbildningsexport Utbildningsexport används för att utveckla finländskt kunnande och Finlands internationalisering samt för att öka rörlighet. Utbildningsexporten evalueras regelbundet och i dess bedömning beaktas studerandes likabehandling och rättsskydd. Studerande som deltar i uppdragsutbildning betalar inte själv för utbildningens kostnader. Utbildningsexport måste kopplas till högskolans strategi för internationalisering. Utbildningsexport får inte finansieras ur resurserna som avsetts för examensinriktad utbildning och måste på lång sikt medföra tilläggsresurser till yrkeshögskolans verksamhet.

7 sida 7 (11) Projekten inom utbildningsexport måste omfattas av högskolans system för kvalitetssäkring och projekten måste evalueras. Högskoleidrott Alla högskolor tillhandahåller mångsidiga, högklassiga och lättillgängliga idrottstjänster som alla högskolegemenskapens medlemmar kan utnyttja jämlikt. Ordnandet av idrottstjänster är högskolornas lagstadgade plikt och en fast del av högskolornas strategier. Studerandekåren Studerande är automatiskt medlemmar i studerandekåren. Studerandekårens finansiering står på en stabil grund och yrkeshögskolan stöder studerandekårens verksamhet. Alla studerande har jämlika möjligheter att delta i och påverka studerandekårens verksamhet. Studerandekåren är en betydelsefull påverkare och sakkunnig både i yrkeshögskolorna och i det omgivande samhället. Studerandekårerna har tydliga praxis för väljandet och inskolningen av studeranderepresentationen i yrkeshögskolans administration. Studerandekårerna följer ett på förhand utarbetat kvalitetssystem vars syfte är att stöda och utveckla kårerna. SAMHÄLLET Studerandeantaningen Alla sökande behandlas lika i studerandeantagningen. Antagningssystemet säkrar studerande fungerande och jämlika praxis gällande överflyttning mellan studieområden. Den sökande får sanningsenlig information om högskolor och ansökningsalternativ. Uppgifterna om hur högskolornas studerande hittat jobb efter utexaminering är offentlig information som vem som helst får utnyttja.

8 sida 8 (11) Nya antagningar ordnas alltid vid tillfälle för att påskynda inträde till högskolor. Redan sökandet till universitet ger personer rätt till arbetsmarknadsstöd. Yrkeshögskolan bestämmer själv om sina antagningskriterier. Preferenspoäng används inte vid studerandeantagningen. Yrkeshögskolornas urvalsprov bör mäta den sökandes förmåga att klara av studierna samt hans eller hennes lämplighet för och motivation att jobba på branschen i fråga. Behöriga sökande måste ha möjligheten att ansöka till yrkeshögskolan enbart på basis av urvalsprovet. Alla behöriga sökande måste ha tillgång till urvalsprovet. Den sökande måste ges möjligheten att avlägga urvalsprovet vid den närmaste lämpliga yrkeshögskolan. Motsvarigheten av examina som enligt den europeiska referensramen för examina motsvarar varandra erkänns automatiskt. Överbryggande studier kan krävas enbart om den studerande mellan cyklerna överflyttar till ett examensprogram vars innehåll skiljer sig väsentligt från det föregående.

9 sida 9 (11) Yrkeskarriärer Förlängandet av yrkeskarriärerna siktar på att skapa rättvisa mellan generationerna i service- och pensionslöftena. Debatten om tiden i arbetslivet beaktar karriärens längd från början till slut. Arbete före och under studierna erkänns som en del av yrkeskarriären. Invandringspolitiken används för att stöda befolkningsstrukturens ändringar och skapa mera arbete. Internationella studerande sysselsätter sig i Finland. De förebyggande åtgärderna för att främja arbetshälsa och arbetsförmåga satsas betydligt mera på än i nuläget. Man strävar efter att utveckla arbetslivets flexibilitet genom att beakta de anställdas olika livsfaser och åldrar. Arbetets villkor och lönsamhet förbättras. Insatser på företagarutbildning och undervisning i företagande genomsyrar hela utbildningsvägen. Stödet till företagare satsas framför allt på unga företagare och småföretagare. Omskolning och livslångt lärande stöder arbetsförmågan under hela yrkeskarriären. Utbildningsmässig jämlikhet främjas genom att stöda de underrepresenterade gruppernas deltagande i utbildningen. Kombinerandet av studier, familj och arbete underlättas genom att utveckla stödtjänsterna och det finansiella stödet och genom att göra utbildningen flexiblare. I arbetslivet fördelas föräldraskapets kostnader jämnt mellan alla arbetsgivare. Kunskap som förvärvats under militär- eller civiltjänsten medför större nytta till individen i studierna och arbetslivet. Det är möjligt för studerande att inleda eller forsätta sina studier flexibelt då orsaken till frånvaron inte beror på den studerande. Det finländska socialskyddssystemet bör utvecklas genom att avveckla så kallade flitfällor och på så sätt göra systemet enklare och lättförståeligare samt öka dess förebyggande och sporrande karaktär. Basfinansieringsmodellernas, medborgarlönens och den negativa inkomstbeskattningens verkningar bör utredas som ett alternativ till det nuvarande socialskyddssystemet och i synnerhet beakta deras inverkan på studerande. Pensionssystemet De kommande pensionreformernas genomsyrande tema är rättvisa mellan generationerna. Pensionsåldern måste höjas för att trygga det nuvarande pensionssystemets hållbarhet. Arbetets belastning bör beaktas i definierandet av pensionsåldern.

10 sida 10 (11) Pensionsavgifterna måste omedelbart höjas. Höjningarna bör beakta den höjda medellivslängden och befolkningsstrukturens förändring för att kunna säkra rättvisa mellan generationerna även för de framtida pensionsavgifternas del. Pensionsreformen måste främja flexibel övergång mellan pension och arbetslivet. Delvis arbetsföras möjligheter att delta på arbetsmarknaden måste förbättras. Pension intjänas under hela arbetskarriären. Besluten om pensionsfondernas bruk kommer inte heller framöver att fattas via parlamentariskt beslutsfattande. Invandrare och integration Givandet av uppehållstillstånd för studier och fortsatt uppehållstillstånd för studerande som redan infinner sig i landet fungerar bra och jämlikt oavsett ort. Längden av uppehållstillståndet som ges till studerande från tredje länder efter utexaminering i syfte att hitta arbete är 24 månader. En person som avlagt sin examen i Finland och som jobbat i landet på en bransch som motsvarar utbildningen är berättigade att ansöka om permanent uppehållstillstånd i Finland. Högskolornas erbjuder invandrare avgiftsfria, minst 30 studiepoängs beredande studiehelheter på alla utbildningsområden. Kommunerna erbjuder invandrare tillräcklig avgiftsfri undervisning i de inhemska språken. I undervisningen beaktas de kunskapskrav i språk som man behöver för att kunna avlägga högskolestudier. Arbetslösa, högutbildade invandrare måste erbjudas inskolning gällande arbetssökning enligt deras individuella behov. Behoven av invandrare och studerande med invadrarbakgrund beaktas i synnerhet i den handledning som sker under utbildningens övergångfaser. Internationellt påverkansarbete European Students Union (ESU) är den högsta sakkunnigorganisationen på europeisk nivå som bevakar studerandes intresse. Utöver förtroendevalde består ESU:s organisation av en förvaltningschef samt en personal som stöder organisationens strategiska verksamhet.

11 sida 11 (11) ESU:s finansiella verksamhet och dess planering står på en stabil och förutsägbar grund. Det i EU2020 strategin ställda 20 procents målet om studerandes rörlighet nås genom att finansiera och statistikföra även rörlighetsperioder vars längd underskrider 3 mån/15 ECTS. I stället för lån främjas internationell rörlighet genom ökad finansiering. Studerandes studiesociala förmåner följer studerande utomlands. Den strukturerade dialogen utvecklas vidare på EU-nivå och unga och studerandes röst måste spela en verklig roll. Den europeiska nivåns studerande- och ungdomsföreningsverksamhet stöds ur EUbudgeten med både allmänna verksamhetsbidrag och projektbidrag. SAMOK stöder de nationella förbundens utvecklingsarbete både med sin verksamhet via ESU och genom bilateral verksamhet.