Dokumentnr: Dokumenttyp: Dokumentnamn: Sida: Ansvarig för dokumentet: Granskad och fastställd av: Sign: Gäller från:

Transkript

1 Dokumentnr: Dokumenttyp: Dokumentnamn: Sida: Innehållsförteckning samrådsunderlag 1(1) Ansvarig för dokumentet: Granskad och fastställd av: Sign: Gäller från: Karri Jokinen Karri Jokinen SAMRÅDSUNDERLAG INNEHÅLL 1. Inbjudan till utökat samråd 2. Himmerfjärdsverket bygger om, gruppreklam till hushåll 3. Administrativa uppgifter - grunddel till miljörapport Verksamhetskod - miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 5. Planförhållande översiktliga kartor och relationsritningar 6. Tunnelsystem och anslutningsområden 7. Beskrivning av tunnelsystem omfattning, miljöpåverkan, riskinventering 8. Himmerfjärdsverket översiktsbild av anläggningsdelar 9. Beskrivning av vattenrening processer, miljöpåverkan, riskinventering 10. Beskrivning av slam- och substrathantering - processer, miljöpåverkan, riskinventering 11. Beskrivning av gasproduktion - processer, miljöpåverkan, riskinventering 12. Beskrivning av alternativa biologiska reningsprocesser 13. Recipientpåverkan kväverening och nuläge 14. Emissionsdeklaration från miljörapport Genomförda samråd tidigt samråd Bilagor 19. Årsredovisning Miljörapport 2011 Postadress Säte Org.nr. Telefon Telefax E-post Internet Himmerfjärdsverket Stockholm info@syvab.se Grödinge

2

3

4

5 Komplettering av listan Adresser till myndigheter och kommuner efter samråd med advokat Mats Björk, Alrutz Advokatbyrå: Kammarkollegiet Kammarkollegiet Box Stockholm Boverket Boverket Box Karlskrona

6 Dokumentnr: Dokumenttyp: Dokumentnamn: Sida: Verksamhetskoder 1998:899, bilaga 1 1(1) Ansvarig för dokumentet: Granskad och fastställd av: Sign: Gäller från: Karri Jokinen Karri Jokinen Tillståndspliktig verksamhet Enligt Miljöbalken 9 kap, miljöfarlig verksamhet samt förordningen 1998:899, 5 (förteckning över verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga) samt 6 (farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering som ska tillståndsprövas). Tillstånd för befintlig verksamhet, utökad verksamhet samt nya reningsprocesser Rening av avloppsvatten - B/90.10 Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer (eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter). Tillstånd för befintlig verksamhet och utökad verksamhet Avfall/biologisk behandling av avfall - B/ Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton per kalenderår. Tillstånd för befintlig verksamhet Avfall/animaliska biprodukter - B/ Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, 2- eller 3-material enligt (EG) 1774/2002. Tillstånd för befintlig verksamhet Gasformiga bränslen - B/40.10 Anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Tillstånd för befintlig verksamhet Farliga ämnen som i en verksamhet förekommer eller kan förekomma i sådana mängder som anges i avsnitt 1 och som innebär att verksamheten ska tillståndsprövas enligt miljöbalkens bestämmelser, och avsnitt 2, särskilda kategorier av farliga ämnen som inte särskilt anges i avsnitt 1. Farliga ämnen som förekomma: Metanol, syre, petroleumprodukter Särskilda kategorier, brandfarliga ämnen eller explosiva ämnen: Etanol, rötgas och biogas. Postadress Säte Org.nr. Telefon Telefax E-post Internet Himmerfjärdsverket Stockholm info@syvab.se Grödinge

7 Hörningsholm 2:45 Skala 1:12800 Botkyrka kommun m

8 Hörningsholm 2:45 Skala 1:25600 Botkyrka kommun m

9

10

11

12 A F1 K I H P1 G P2 E F D1 P4 D2 N P3 N1 D C1 C B3(Alby) B3 B320 B1 B B32 B31B328 B2 Y X V Hz Hy Hx U H1 Hv1/Hr H1 T Hp Ho S Hl R Ua Ub Hk P 0 N2 N1 M Hh Hi Hg Hf1 L He Hd Hc Hb H2 Ha K Ka Ha1 Kb Kc Kd Ha2 H1 G0 F E D C B A1 0 A0 A 1000 SKALA 1: m

13 BEFINTLIG TUNNELSYSTEM Anläggningsdelar Ledningssystemet för mottagning av avloppsvatten omfattar följande anläggningsdelar Pumpstationer i Eolshäll och Pilkrog Tryckledningar Tunnelsystem Processbeskrivning Himmerfjärdsverket tar emot och renar avloppsvatten från hela eller delar av sex kommuner i sydvästra Storstockholm. Avloppsvattnet transporteras med självfall till reningsverket via ett tunnelsystem som är ca 50 km långt. Pumpstationen i Pilkrog betjänar Järna samhälle. Transporten från pumpstationen till reningsverket sker i dykarledningen under Järnafjärden. Pumpstationen i Eolshäll betjänar delar av sydvästra Stockholm. Anslutningsområdet ligger NV om E4/E20 från och med Liljeholmen i norr till och med Mälarhöjden i söder. Avloppsvatten från Eolshäll pumpas in i tunnelsystemet vid Bredäng. Antalet anslutna personer till reningsverket under 2011 är mellan till Totalt tog Himmerfjärdsverket under 2011 emot en avloppsmängd på 40,4 miljoner m3 (motsvarar ett dygnsmedelsflöde på m3/d). Avloppsmängden från de tre största kommunerna, Södertälje, Stockholm och Botkyrka, uppgår tillsammans till 83 % av den totalt tillförda mängden avloppsvatten till reningsverket. Den uppskattade och beräknade industrianslutningen av processavloppsvatten uppgår till personekvivalenter. Här bidrar framförallt två större verksamheter till merparten av den industriella belastningen; Spendrups och Crane. Flödesbelastningen från enbart Spendrups och Crane uppgår till 5 % medan flödesbelastningen från övrig industriell verksamhet uppskattas till mellan 2 till 3 %. Belastning, kapacitet och kontroll Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Riskinventering Bräddning i pumpstationer vid onormalt höga flöden eller vid driftstörningar. Bräddning i tunnelsystemet vid omfattande strömavbrott (mer än 5 dygn).

14 Samlat avloppsvatten från delar av Stockholm Överföring av avloppsvatten till Segeltorpstunneln via Eolshälls pumpstation Utsläpp av bräddat sedimenterat avloppsvatten till Mälaren Samlat avloppsvatten från delar av Huddinge och Stockholm Segeltorpstunneln Överföringsledning i Albysjön via en anslutningspunkt Allt avloppsvatten från Botkyrka kommun via två anslutningspunkter Allt avloppsvatten från Salems kommun via två anslutningspunkter Allt avloppsvatten från Nykvarns kommun via en anslutningspunkt i Södertälje Syvabs tunnelsystem Merparten av allt avloppsvatten från Södertälje kommun via fem anslutningspunkter Samlat avloppsvatten från tunneln till gallersalen Överföringsledning i Järnafjärden Samlat avloppsvatten från Järna till separat gallerbyggnad Allt avloppsvatten från Järna Överföring av avloppsvatten via pumpstation i Pilkrog Utsläpp av bräddat avloppsvatten till Järnafjärden

15 BEFINTLIG MEKANISK OCH KEMISK RENING Anläggningsdelar Den mekaniska och kemiska reningsanläggningen omfattar följande anläggningsdelar Inlopp och gallersal Huvudpumpstation Sandfång och sandtvätt Fingaller och dipspergator Försedimentering Processbeskrivning Det första steget är att sila vatten genom ett galler så att det fasta och grövsta materialet som toapapper, plast och annat tas bort. Spaltvidden i rensgallret är 20 mm. Det uppkomna renset transporteras till krimaanläggningen (en kvarn) och återförs till avloppsreningsverket. Fällningskemikalien järnsulfat tillsätts i gallersalen efter rensgallret. Från gallersalen pumpas allt avloppsvatten upp till sandfång på marknivå via sexpumpar. Pumparnas kapacitet är mycket väl tilltaget. Vid normala flöden är 2 till 3 pumpar i drift samtidigt. Vid sandfång avlägsnas tunga partiklar som sopsand och kaffesump. Avlägsnat material tvättas i sandtvätten där slutprodukten är fri från organiskt innehåll. Den organiska fraktionen från sandtvätten återförs till avloppsreningsverket. Vid fingallret avskiljs papper- och textilfibrer samt en del övrigt fast organiskt material. Efter dipergering återförs detta till avloppsreningsverket. Vid rensdispergering finfördelas och mals gallerrens från gallersalen och från fingallret i en kvarn. Det finfördelade renset återförs till avloppsverkets reningsprocesser. I försedimenteringsanläggningen avskiljs förutom de avskilda organiska fraktionerna från rensgaller och sandtvätt, ca hälften av de organiska föroreningarna samt häften av vattnets fosforinnehåll. Det avskilda slammets i processteget pumpas till slambehandlingsanläggningen. Belastning, kapacitet, reningsgrad och kontroll Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Indirekt påverkan vid tunga transporter av fällningskemikalie. Riskinventering Bräddning vid omfattande strömavbrott vid drift av huvudpumpar.

16 Inkommande avloppsvatten till gallersal eller gallerhus Grovrening i gallerhus Grovrening i gallersal Gallerrens återförs till avloppsvatten efter finfördelning Insatskemikalier för kemisk fällning Pump station Elenergi Sandfång: luftning och kemisk fällning Sandtvätt: avskiljning och tvätt av sand Tvättad sand återanvändning eller till deponitäckning Fingaller: rening i fingaller Dispergator: finfördelning av rens Försedimentering: kemisk fällning, flockning och sedimentering Primärslam till slamhantering Låggradigt renat avloppsvatten till biologisk rening

17 BEFINTLIG BIOLOGISK RENING Anläggningsdelar Den biologiska reningen omfattar följande anläggningsdelar Deammonisering Luftningsbassänger Ozonbehandling Mellansedimentering Eftersedimentering Processbeskrivning I luftningsbassängerna oxideras i stort sätt resten av det organiska materialet till koldioxid och vatten samt en fullständig nitrifikation av ammoniumkväve till nitratkväve i en syrerik miljö av de mikroorganismer som naturligt förekommer i avloppsvatten. Mikroorganismerna tillförs processen som aktivt slam i returströmmar från sedimenteringssteget. Syrehalten i bassängen regleras till en nivå för effektiv biologisk nedbrytning via luft som tillförs i botten av bassängerna. Det aktiva bioslammet kan vid behov behandlas med ozon i en separat anläggning som effektivt begränsar bildandet av trådbildande mikroorganismer och flytslam. I mellan- och eftersedimenteringsbassängerna avskiljs det aktiva slammet som pumpas tillbaks till luftningsbassängerna. Det slam som inte hinner sedimentera i mellansedimenteringen tas om hand i eftersedimenteringen. Belastning, kapacitet, reningsgrad och kontroll Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Utsläpp till luft av klimatgaser. Riskinventering Bräddning vid onormalt höga flöden. Olyckor vid hantering av syre, vid framställning av ozon.

18 Rejektvatten från centrifuger Deammon anläggningen: kväverening Låggradigt renat vatten från försedimentering Luftningsbassänger: biologisk rening Utsläpp av klimatgas till luft Luft från gasmotor eller eldrivna blåsmaskiner Ozonering av returslam Elenergi till blåsmaskiner Syre till ozonering Mellan-och eftersedimentering Överskottsslam till flotationsanläggningen Kemisk- och biologiskt renat vatten

19 BEFINTLIG BIOLOGISK RENING Anläggningsdelar Den biologiska reningen omfattar följande anläggningsdelar Deammonisering Luftningsbassänger Ozonbehandling Mellansedimentering Eftersedimentering Processbeskrivning I luftningsbassängerna oxideras i stort sätt resten av det organiska materialet till koldioxid och vatten samt en fullständig nitrifikation av ammoniumkväve till nitratkväve i en syrerik miljö av de mikroorganismer som naturligt förekommer i avloppsvatten. Mikroorganismerna tillförs processen som aktivt slam i returströmmar från sedimenteringssteget. Syrehalten i bassängen regleras till en nivå för effektiv biologisk nedbrytning via luft som tillförs i botten av bassängerna. Det aktiva bioslammet kan vid behov behandlas med ozon i en separat anläggning som effektivt begränsar bildandet av trådbildande mikroorganismer och flytslam. I mellan- och eftersedimenteringsbassängerna avskiljs det aktiva slammet som pumpas tillbaks till luftningsbassängerna. Det slam som inte hinner sedimentera i mellansedimenteringen tas om hand i eftersedimenteringen. Belastning, kapacitet, reningsgrad och kontroll Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Utsläpp till luft av klimatgaser. Riskinventering Bräddning vid onormalt höga flöden. Olyckor vid hantering av syre, vid framställning av ozon.

20 Rejektvatten från centrifuger Deammon anläggningen: kväverening Låggradigt renat vatten från försedimentering Luftningsbassänger: biologisk rening Utsläpp av klimatgas till luft Luft från gasmotor eller eldrivna blåsmaskiner Ozonering av returslam Elenergi till blåsmaskiner Syre till ozonering Mellan-och eftersedimentering Överskottsslam till flotationsanläggningen Kemisk- och biologiskt renat vatten

21 Befintlig hantering av externt organiskt material (substrat) Substrathantering omfattar följande anläggningsdelar: Hygieniseringsanläggning Mottagningsstation för förpackade livsmedel Förtjockare Rötkammare Processbeskrivning Substrat som behandlad vid verket är: drav fettavskiljarslam från storkök och restauranger källsorterat avfall från hushåll, restauranger och motsvarande verksamheter förpackade livsmedel slam från enskilda avlopp och andra reningsverk utan rötkammare eget slam från verket Drav, fettavskiljarslam, externt slam samt eget slam pumpas/tippas direkt i förtjockaren för vidare behandling i rötkammaren. Förpackade livsmedel tas om hand i en speciell byggnad där det pressas ut med en kolvpress för att sedan pumpas till förtjockaren. Avfall från hushåll och restauranger tas emot i en hygieniseringsanläggning där det upphettas till 70 grader C. Efter värmebehandlingen pumpas avfallet till förtjockaren för vidare behandling i rötkammaren. Alla leveranser till verket vägs in på en lastbilsvåg, registreras och provtas. Alla data lagras i verkets databas i minst 10 år. Belastning, kapacitet, reningsgrad och kontroll Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Besvärande lukt vid enstaka tillfällen samt transporter (tung trafik). Riskinventering Vägens skick i förhållande till transporternas storlek, tyngd och frekvens.

22 Hygieniseringsstation Mottagningsstation för drav Förtjockare Lukt Mottagningsstation för förpackade livsmedel (mestadels mjölk, fil, juice mm.) Rötkammare

23 Befintlig slamhantering Slamhanteringen omfattar följande anläggningsdelar: Förtjockare Rötkammare Avgasning Slambyggnad Slamtork Säckhantering Processbeskrivning Allt slam från reningsprocesserna (primärslam och överskottslam) samt externt substrat pumpas eller tippas i en förtjockare. Efter behandling i förtjockaren pumpas slammet vidare till verkets tre rötkammare. Från förtjockarna till slutprodukten i form av fordonsgas och slam sker processen i ett slutet system. I rötkammaren bildas biogas i en mesofil process vid ca 37 grader C och rötslam. Gasen går vidare till verkets upppgraderingsanläggning och rötslammet pumpas till en avgasningsanläggning där slammet stannar för en sista avgasning. Därefter avvattnas slammet i centrifuger. Allt rejektvatten från centrifugeringen och mellanlagring av slammet leds tillbaks till verket för rening. När slammet är avvattnat hämtas det av en entreprenör som lagrar slammet i 6 månader innan det används för spridning på åkermark. SYVAB är REVAQ-certifierat. En del av slammet torkas i en torkanläggning och används till att tillverka granulat som används för spridning på skogsmark. Vid torkning av rötslammet bildas rökgas som renas i en våtskrubber. Belastning, kapacitet, reningsgrad och kontroll Kontroll av lakvattenpåverkan från verksamhetens begränsade slamlager sker i enlighet med ett av Länsstyrelsen fastställt kontrollprogram. Belastning, kapacitet mm. kommer att redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Redovisade mätningar av lustgas, koldioxid, metan, ammoniak och linjära kolväten visar att utsläppen av växthusgaser är relativt begränsade från Himmerfjärdsverket. Tidigare metanavgång från rötslamsilo har minimerats efter det att hantering av slam i öppen slamsilo upphört. Verksamheten kan vid enstaka tillfällen ge upphov till lukt från torkning av slam samt vid mottagning av externt organiskt material. Besvärande lukt är begränsat till anläggningsdelarna. Reningsverkets lokalisering har också bidragit till att lukt inte är något större problem för närboende. Tunga transporter kan ge olägenheter för övriga trafikanter samt närboende. Riskinventering Vägens skick i förhållande till transporternas storlek, tyngd och frekvens.

24 Primärslam Sekundärslam Förtjockare Lukt Substrat Rötkammare Avgasning Gas till uppgraderingsanläggningen Rejektvatten som går tillbaks för ytterligare rening Slambyggnad Lukt Slutprodukt i form av avvattnat slam Slamtork och paketering av biomull Slutprodukt i form av biomull Lukt

25 GASPRODUKTION ANLÄGGNINGSDELAR: Rötkammare Gasklocka Fackla Pannrum Gasmotor/Kompressorstation Slamtork Uppgraderingsanläggning PROCESSBESKRIVNING Rågasproduktionen sker i RÖTKAMMARE genom s.k. mesofil process vid ca 37 grader C. Efter rötningen erhålls förutom rågas även ett rötat slam vilket centrifugeras och vägs, se avsnitt Slam GASKLOCKAN utgör mellanlager för en del av den producerade rågas, överskottsgas som ej kan finna sin avsättning vid drift- eller leveransstörning facklas bort via FACKLAN. Den producerad rågasen nyttjas på en rad olika sätt i anläggningen. uppvärmning av lokaler genom förbränning i PANNRUMMET drift av gasmotor för produktion av luft till reningsverkets luftningsbassänger GASMOTOR/KOMPRESSORSTATION drift av torkningsanläggning för pelletering av rötrest - SLAMTORK uppgraderadering till fordonsbränsle i UPPGRADERINGSANLÄGGNINGEN Uppgraderingsanläggningen vid Himmerfjärdsverket färdigställdes under 2008 och har ur miljösynpunkt varit mycket framgångsrik då fordonsgasproduktionen på verket kunnat ökas från Nm 3 under perioden Under samma period har således kwh fossilt bränsle (vilket motsvarar ca liter bensin) kunnat ersättas med fordonsgas. Detta har i sin tur inneburit att koldioxidutsläppet minskat med ton koldioxidekvivalenter. Målsättningen är att år 2015 producera Nm 3 fordonsgas vid Himmerfjärdsverket. BELASTNING, KAPACITET, RENINGSGRAD OCH KONTROLL Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. MILJÖPÅVERKAN Positiv miljöpåverkan då drivmedel av fossila bränslen ersätts med förnyelsebar fordonsgas, redovisas genom hållbarhetskriterier till Energimyndigheten. Transporter av producerad fordonsgas. Utsläpp av metangas vid alvarlig driftstörning. RISKINVENTERING Explosion - riskbedömning, riskanalys är utförd.

26 FÖRTJOCKAT SLAM RÅGAS EXTERNT ORGANISKT MATERIAL ( Om så krävs hygieniserat) RÖTKAMMARE RÖTAT SLAM

27 GASKLOCKA FACKLA CO 2 H 2 0 PANNRUM VÄRME (uppvärmning av lokaler) RÅGAS GASMOTOR KOPRESSOR STATION LUFT (luftning av luftningsbassänger) SLAMTORK PELLETERAT SLAM UPPGRADERINGS ANLÄGGNING FORDONSGAS

28 Nytt biosteg

29 Start idéstudien Bestämma utsläppsmål Styrelsebeslut Invigning idéstudie Försök/förstudie/projektering Byggperiod

30 Myndigheternas föreslagna reningskrav 2017 Kväve: 6 mg/l Fosfor: 0,2 mg/l BOD: 5 mg/l

31 Antal anslutna pe Flöde Belastning år 2030 Qmedel = 7000 m3/h ( m3/d) 99% av tiden underskrids flödet m3/h, detta flöde ska tas igenom biosteget Belastning BOD: kg/d (16 600) COD: kg/d (44 800) Kväve: 4800 kg/d (3600) Fosfor: 560 kg/d (408) + ca 25%

32 Belastning - Rejektvattnet Ammonium: 3000 mg/l (1700) TOC: mg/l ( ) Susp: mg/l ( ) ph: 7-8 (7-8) Alkalinitet: 5000 mg/l (5000) Temp: (20-35) Qmedel: 35 m3/h (25) Qmax: 44 m3/h (35)

33 Tagna beslut Försed blir kvar, renovering pågår Anammox blir kvar som processlösning för rejektvattenrening, nya volymer byggs Försed återställs till 16 bassänger Ingen bio-p kommer att utnyttjas, fosforkravet är för tufft Bygger volymer för hela flödet direkt. Anpassa utrustning allt eftersom belastningen ökar

34 Biosteget Två alternativ utreds för nya biosteget

35 Alternativ 1 Kaskadkväverening hela biosteget Filter (nya sand- eller skivfilter) Utgående Tre aktivslamanläggningar i serie Inkommande flöde stegbeskickas, en tredjedel till varje kaskad Sedim. Stor utbyggnad ( m 3 ) Fluidbädden avskaffas Sedim. 1:a kaskaden 3:e kaskaden 2:a kaskaden Metanoldosering Nytt filtersteg byggs Mindre behov av kolkälla jämfört med dagens befintliga process Möjlighet till extra utbyggnad för läkemedelsrening (ozon) Försed DeAmmon

36 Alternativ 1 Kaskadkväverening hela biosteget Filter (nya sand- eller skivfilter) Utgående Sedim. Metanoldosering Sedim. 1:a kaskaden 3:e kaskaden 2:a kaskaden Fördenitrifikation (anox) Nitrifikation (ox) Efterdenitrifikation (anox) Försed DeAmmon

37 Alternativ 2 Kaskad i befintlig anläggning + MBR MBR Kaskad Kaskad Kaskad Utgående Metanoldosering Dagens biosteg+msed+esed byggs om till kaskadkväverening Ingen sedimentering behövs Flödet stegbeskickas till respektive kaskad Luftarsystem måste byggas in i dagens sedimenteringar Möjlighet till 70-80% biologisk nedbrytning av läkemedel En anläggning Mindre behov av kolkälla jämfört med dagens process Försed DeAmmon

38 Rejektvattenrening Två alternativ utreds för rejektvattenrening

39 DeAmmon (Purac) Rejektvattenrening Samma processlösning som idag Vi utnyttjar de bärare vi har Bygger nya optimerade volymer DEMON (Grontmij) Samma bakterie som i DeAmmon (anammox) Använder inga rörliga bärare, bakterierna bildar stora granuler som avskiljs i cykloner Påstås ha lägre syreförbrukning jämfört med DeAmmon

40 Postens Gruppreklam Slutsatser RV H5 H4 H3 H2 B2 Karta över Himmerfjärden där studien ägde rum. Om Himmerfjärden Nitrogen Study Genom ett långvarigt samarbete mellan Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet (SISU), Syvab och periodvis Naturvårdsverket (NV), MISTRA och EU-projekt finns mycket långa tidserier av god kvalitet från Himmerfjärden. Dessa används i HNS för att studera kväverenings miljönytta. I HNS, som pågår , samverkar SISU, DHI och Vattenfall med medel från Syvab, NV och Svenskt Vatten. Kväverening ger mindre klorofyll och växtplankton biomassa under både vår och sommar. I Himmerfjärden, som har stor tillförsel av fosfor från Östersjöns djupvatten, medförde kvävereningen ökad förekomst av kvävefixerande cyanobakterier. Kväverening ger tydligt minskad totalkväve koncentration i ytskiktet. Kvävefixering upphäver inte ens under sommaren kväve reningens positiva effekt på vattenkvaliteten. Kvävereningen har inte givit problem med toxiska eller ytansamlade cyanobakterier. Omkringboende har upplevt förbättrad vattenkvalitet med kväverening i Himmerfjärdsverket. Enligt bedömningsgrunden Växtplankton har status förbättrats från otillfredsställande till nära god. Slopad kväverening 2007 och 2008 ökade åter mängden klorofyll både vår och sommar. Kväverening gör miljönytta även om cyanobakteriernas kvävefixering ökar. För mer information kontakta: Ulf Larsson Stockholms universitet Systemekologiska institutionen Stockholm Jan Bosander Syvab Himmerfjärdsverket Grödinge jan.bosander@syvab.se Kväverening bra för Östersjökusten Foto: Jennifer Nemie. Tryck: xxxxxxx 2009 H6 Cyanobakteriernas kvävefixering under sommaren medför att kvävereningens miljönytta minskar. I Himmerfjärden förefaller dock tillförseln av fixerat kväve vara liten i relation till minsk ningen i tillförseln av kväve från Himmerfjärdsverket. Åren med full kväverening ( , ) hade också den lägsta medelkoncentrationen av totalkväve i ytskiktet. Vi värnar vårt vatten

41 Gör Syvabs kväverening någon nytta? Erfarenheter från Himmerfjärden i Södermanland B ero en d e på o e n ig h et mellan svenska forskare om nyttan av kväverening tillsatte Naturvårdsverket (NV) våren 2005 en internationell expertgrupp. När gruppens rapport kom 2006 (NV rapport 5509) var även de internationella experterna oense om kvävets betydelse i egentliga Östersjön, men ense om behovet att minska tillförseln av fosfor. I praktiken har detta resulterat i att Naturvårdsverket fokuserat på fosforrening och tonat ner kraven avseende kväve (NV rapport 5587). En viktig anledning till expertgruppens oenighet var tolk ningen av en lång tidserie över koncentrationen av klorofyll i Himmerfjärdsverkets recipient. Denna omfattade perioder med olika kväve- och fosforbelastning och visade en tydlig nedgång när belastningen minskade, som dock inte övertygade hela expertgruppen. Omkringboende upplevde bättre vattenkvalitet Himmerfjärdsverkets ledning var tidigt övertygad om att kväve rening ger bättre vattenkvalitet och införde redan 1997 Sveriges effektivaste kväverening (~85 %), efter nästan ett decenniums sö Kväve ton/år Kväve från RV och klorofyll TN från RV H4 Mar Okt 3 2 Klorofyll a µg/l 1 Klorofyll medelkonc. µg/l 10 8 Klorofyll mot kväve från RV kande efter den mest kostnadseffektiva tekniken. Omkringboende upplevde då förbättrad vattenkvalitet i motsats till de farhågor som framförts av motståndare till kväverening. En förutsedd, men ändå oönskad, effekt var en tydlig ökning av kvävefixerande cyanobakterier (främst Aphanizomenon sp, se bild upp till höger), som dock varken var giftiga eller bildade större ytansamlingar. Expertgruppens rekommendation, och även Naturvårdsver kets slutsats, var att fortsätta undersökningarna i Himmerfjärden för att få ett tydligare svar. Nu finns ytterligare 4 års data, de senaste två åren (2007 och 2008) från ett utvidgat mätprogram inom ramen för Himmerfjärden Nitrogen Study (HNS). Genom att stänga av kvävereningen under två år har vi undersökt kvävets roll för kustens vattenkvalitet, samt hur förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier påverkas. Steg två i studien har inletts I steg två av HNS, som inleddes senhösten 2008, studeras om det går att kväverena och samtidigt hindra att mängden cyano bakterier ökar, genom att placera utsläppet från reningsverket i underkant av det välomblandade skiktet (dvs. ovanför det s.k. temperatursprångskiktet) istället för som tidigare vid botten på 25 m djup. Enligt Naturvårdsverket (NV rapport 5587) bör en förutsättning för kväverening vara att den inte ger ökade problem med cyanobakterier. Utvecklingen av medelmängden (mars oktober) klorofyll a i Himmerfjärdens ytskikt (0 14 m, station H4, se karta) följer i stort tillförseln av kväve från Himmerfjärdsverket (RV). I expert gruppens underlag saknades de fyra sista åren med ökad tillförsel. Med dessa är det klart att den minskade klorofyll koncentrationen berodde på mindre tillfört kväve och inte på någon okänd faktor, t.ex. klimat, som vissa i den internationella expertgruppen antytt. 20 y = 0.003x r2 = Medelmängd Aphanizomenon juni september på stn H4 10 2,0 Cyanobakterien Aphanizomenon sp, som hittades i Himmerfjärden under studien, var varken giftig eller bildade större ytansamlingar. På alla stationer (H2 H5, se karta) i Himmer- och Svärds fjärdarna är sambandet mellan medelkoncentrationen av kloro fyll a och kvävetillförseln från Himmerfjärdsverket statistiskt signifikant. Däremot finns inget sådant samband med tillförsel av fosfor från reningsverket. Genom att stänga kvävereningen i Himmerfjärdsverket undersöktes om mer kväve skulle motverka förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier. Resultatet blev inte entydigt. År 2007 var förekomsten lika liten som före kvävereningen, 2008 var den större, men ändå lägre än de år kväve renats. I EU:s Ramdirektiv för vatten används växtplankton som en av tre biologiska bedömningsgrunder. Biomassan har utvecklats ungefär som klorofyll, med tydlig nedgång då kvävetillförseln minskade och uppgång när den ökade. Den gula linjen i figuren visar god måttlig-gränsen enligt nuvarande bedömningsgrund. Vid värden högre än denna klassas statusen som måttlig, dvs. åtgärder måste vidtas. Minskningen av mängden plankton sker trots att andelen kvävefixerande cyanobakterier ökar. n Växtplankton biovolym jun aug stn H4 1,0 0,5 5 H4 Mar Okt ,5 15 meter L-1 mm3 L-1 TN µg/l , H4 totalkväve 0 10 m juni augusti Mean Mean±SE Mean±2*SD Outliers Extremes Kvävetillförsel ton/år Tidsutveckling av årlig tillförsel av kväve från Himmerfjärdsverket (RV, se karta) och medelkoncentration under mars-oktober av klorofyll a (gröna symboler) i ytskiktet vid station H4 I Himmerfjärden (se karta). Samband mellan årlig tillförsel av kväve från Himmerfjärdsverket (RV, se karta) och medelkoncentration av klorofyll a I ytskiktet vid station H4 i Himmerfjärden (se karta). Tidsutveckling av medelmängden (jun-sep) kvävefixerande cyanobakterier (Aphanizomenon sp.) vid station H4 I Himmerfjärden (se karta). Tidsutveckling av medelmängden (jun-aug) växtplankton, inkl. cyanobakterier, vid station H4 I Himmerfjärden (se karta). Gul anger godmåttlig och röd linje måttlig-otillfredsställande gränserna enligt Ramdirektivets bedömningsgrunder Medelkoncentration av totalkväve i ytskiktet under juni-augusti vid station H4 under perioder med olika kvävetillförsel, se figur ovan. 1997, och gjordes experiment med kortvariga avbrott i kvävereningen och var kvävereningen ca 85%.

42

43