DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Rotel 1311 DOM Stockholm Mål nr M Dok.Id ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, miljödomstolen, deldom i mål nr M , M och M , se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Södertälje kommun Södertälje Ombud: Maria Söderström c/o Södertälje kommun, Miljökontoret Södertälje 2. Linnéa Palmquist Lerhaga Gård Södertälje 3. Roger Palmquist, samma adress som 2 4. Stefan Linde Lotorp Södertälje 5. Fredrik Björkman Lerhaga, Lanarvägen Södertälje 6. Sonja Björkman Ytterbyslingan Södertälje 7. Per Elis Eliasson Kvedesta Gård Södertälje 8. Maud Hallström Bränninge Gård Södertälje 9. Anders Heed Lerhagavägen Södertälje 10. Tomas Hillerbrant Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 Birger Jarls Torg måndag fredag Stockholm E-post: svea.hovratt@dom.se 09:00-15:00

2 2 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Ålöströmsvägen Södertälje 11. Lerhaga tomtägareförening c/o Anders Heed Lerhagavägen Södertälje 12. Stefan Bengtsson Ålöströmsvägen Södertälje 13. Lars Miller Eknäs Gård Södertälje 14. Bernt Pettersson Lotorp Södertälje 15. Kerstin Pettersson Lotorp Södertälje 16. Kerstin Samrell Torsätra Gård Nykvarn 17. Anita Träff Aspdalsvägen Södertälje 18. Ytterby stugförening c/o S Björkman Ytterbyslingan Södertälje 19. Ålö sportstugeförening c/o Jörgen Lind Orrspelsvägen Stocksund 20. Dick Åström Åleströms Gård Södertälje 21. Jörgen Lind Ålöströmsvägen Södertälje

3 3 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Ombud för 4-20: Jörgen Lind KLAGANDE OCH MOTPART Telge Återvinning AB, Box Södertälje Ombud: Advokaten Ingemar Alfrost Foyen Advokatfirma AB Box Stockholm SAKEN Tillstånd enligt miljöbalken till verksamheter vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje kommun, Stockholms län MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom endast på följande sätt. 1. Den mängd som anges i punkten 1 a) under rubriken Tillstånd ändras till ton. Under punkten 1 ska vidare tilläggas följande: h) Deponera inert avfall. 2. Under rubriken Uppskjutna frågor utgår punkterna U1, P1 och U3. 3. Under rubriken Villkor utgår punkterna 11,13 och 14. I punkten 3 utgår stycket med föreskrifter avseende område för fritidsbebyggelse. Punkten 9 ska ha följande lydelse: Lakvatten ska samlas upp och behandlas i den lokala anläggningen på Tveta Återvinningsanläggning eller överledas till det kommunala reningsverket utan rening under förutsättning att huvudmannen för reningsverket godkänner sådan överledning. Punkten 12 ska ha följande lydelse: Under perioder med extrem nederbörd och fyllda lagringsdammar får lakvattnet bräddas till Lanaren. I första hand, innan möjligheten till bräddning används, ska dock förorenat vatten recirkulera inom anläggningen. Se också under rubriken Delegation, punkten D2.

4 4 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN Södertälje kommun har yrkat att villkor 38 och D4 ska ändras så att tillsynsmyndighetens delegation att besluta om etappvis utbyggnad av och villkor för en anläggning för flytande avfall tas bort och att villkor P1, 12 och D2 ska ändras så att inget vatten från anläggningen får släppas ut i Vällingen och att bräddat lakvatten inte får släppas ut i Lanaren. Roger och Linnéa Palmquist har yrkat att villkor 11 ska kompletteras med högsta tillåtna halt och dagliga kontroller att Lanaren inte ska användas som recipient, att lakvattnet i stället ska hänvisas till Sydvästra Stockholmsregionens va-verksamhetsaktiebolag (SYVAB) eller direktledning till Östersjön, och att för det fall Lanaren ska användas som recipient ska Telge Återvinning AB (nedan Telge Återvinning eller bolaget) tillse att de som använder sjöns vatten till bevattning eller annat ändamål får kommunalt vatten samt vidare att utloppet för lakvattnet placeras i anslutning till sjöns utlopp, att det ska finnas bassänger för att ta emot 100-årsregnet vid fulla bassänger under normal drift, att Telge Återvinning visar hur konstruktionerna avseende sluttäckningen skiljer sig åt, hur bolaget kontinuerligt ska mäta genomsläppet inklusive en detaljerad konstruktionsbeskrivning och ett detaljerat kontrollprogram för att verifiera att täckningen utförs enligt plan och att villkor 34 ska föreskriva att allt processvatten ska analyseras före utsläpp till recipient. Stefan Linde m.fl. har yrkat att tidigare provisoriska tillstånd (M70-99/M ) beträffande utsläpp av vatten från Tvetaanläggningen ska upphävas omedelbart att U1 och P1 ska ändras så att utsläpp till Vällingen inte tillåts, att villkor 9 ska ändras så att Himmerfjärdsverket blir slutlig mottagare av uppsamlat och behandlat lakvatten, att allt anläggningsvatten, via den lokala reningen, ska ledas till SYVAB, att tabellen i villkor 11 ska innehållas för summan av allt anläggningsvatten som eventuellt skulle överledas till recipienten, dvs. den sammanlagda mängden av lakvatten + dränvatten + spillvatten + förorenat ytvatten och inklusive eventuell volym av bräddat vatten, vilka nämns i de efterföljande villkoren 12 och 14, vad gäller årsmängder och månadsmedelvärden samt tidpunkt på året, att villkor 11 ska gälla mängder och kvaliteter av allt uppsamlat vatten som leds från anläggningen, således även innefatta anläggningsvatten som okontrollerat eller obehandlat bräddas till recipienten (Himmerfjärdsverket), samt innehålla de kvalitetskrav som Telge Återvinning enligt villkor 10 har överenskommit med SYVAB,

5 5 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen att villkor 12 ska ändras så att bräddning till Lanaren inte medges och att avledning av överskottsvatten ska ske genom bortforsling eller destruktion på annat sätt, tolkningen av begreppen extrem nederbörd och fyllda lagringsdammar måste preciseras, att det av villkor 13 ska framgå att kontrollen ska avse förändringar i lakvattnets sammansättning och att detta ska analyseras för eventuell förekomst av nya miljöfarliga ämnen som kan tänkas tillföras i samband med varje ny behandling av nya typer av avfall eller miljöfarligt spill, att villkor 14 ändras så att inget anläggningsvatten ska ledas till Lanaren och att nämnda anläggningsvatten ska uppsamlas, analyseras och behandlas i den lokala reningsanläggningen till sådan kvalitet att det kan tas emot av det kommunala reningsverket, att allt vatten, lakvatten såväl som förorenat ytvatten, spillvatten och dagvatten ska behandlas och renas så att det uppfyller de krav som ställs på vatten som får ledas till det kommunala reningsverket och överledas dit genom befintlig eller ny ledning. Inget vatten från Tvetaanläggningen ska ledas till Lanaren och Vällingen, att krav ska ställas på allt vatten oavsett art, dvs. även annat vatten än lakvatten, som leds ut ur anläggningen ska analyseras regelbundet. Lakvatten och dränvatten från biocelldeponin ska analyseras för förekomsten av skadliga substanser, att kontrollprogrammet ska inkludera kontroll av eventuell förekomst av polycykliska aromatiska kolväten (PAH), att tillsynsmyndighetens beslut beträffande dispenser och tillämpning av tillstånd enligt denna dom sker i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län, att de askor som hädanefter kommer att tillföras deponierna, inklusive sådan flygaska som används i tät- och täckskikten, i förväg typklassificeras och att det därefter regelbundet följs upp att de inte utgör farligt avfall eller innehåller halter av radioaktivitet, dioxiner, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) eller andra långlivade organiska miljögifter, att villkor 3 även ska inkludera s.k. byggbuller, att det tydliggörs att Telge Återvinning även ansvarar mot tredje man för de miljöstörningar som sker av transportörer och entreprenörer inom anläggningsområdet, att Telge Återvinning åläggs att ingå avtal med väghållaren om förbättring av tillfartsvägarnas standard enligt vad som kan krävas för den frekventa tunga trafik som anläggningen genererar. Dessutom ska Telge Återvinning åläggas att utföra en effektiv tillsyn över att transportörerna lastar och täcker sina transporter så att damning och nedskräpning undviks, att Miljööverdomstolen kräver att Telge Återvinning åtgärdar brister i insynsskyddet och att lokaliseringen av deponin för icke-farligt avfall ändras. Telge Återvinning har yrkat att Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom enligt följande. Det yrkas att Miljööverdomstolen lämnar Telge Återvinning rätt att hantera högst ton hushållsavfall i stället för högst ton (domslutet 1a), lämnar Telge Återvinning rätt att hantera högst ton förbränningsrester, varav högst ton farligt avfall (domslutet 1f),

6 6 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen lämnar tillstånd till en deponi för farligt avfall i enlighet med bolagets yrkande i miljödomstolen, medger Telge Återvinning rätt att få mellanlagra och behandla förbränningsrester tillhörande såväl kategorin icke-farligt som farligt avfall samt att på en ny deponi för farligt avfall få deponera farligt avfall enligt bolagets ansökan, medger Telge Återvinning tillstånd att få deponera inert avfall på befintlig deponi för inert avfall, ändrar villkor 3 och fastställer de av Telge Återvinning föreslagna bullervillkoren, ändrar villkor 11 så att halten respektive mängden föroreningar i behandlat lakvatten före utsläpp till lokal recipient inte får överskrida nedan angivna begränsningsvärden. Parameter Arsenik Bly Kadmium Koppar Krom Nickel Zink BOD 7 TOC Totalfosfor Totalkväve Ammoiumkväve Begränsningsvärden 1,05 kg/år, gränsvärde 0,21 kg/år, gränsvärde 5 mg/1, rikt- och årsmedelvärde 0,63 kg/år, gränsvärde 1,05 kg/år, gränsvärde 3,15 kg/år, gränsvärde 4,2 kg/år, gränsvärde 700 kg/år, gränsvärde 4550 kg/år, gränsvärde 7 kg/år, gränsvärde 2100 kg/år, gränsvärde 5 mg/l, rikt-och årsmedelvärde ändrar villkor 12 så att det föreskrivs att vattnet ska recirkulera inom anläggningen i stället för inom lakvattenanläggningen, ändrar villkor 14 så att den tid då vatten inte får ledas till sjön Lanaren blir under icke islagd tid, ändrar villkor 24 så att villkoret medger Telge Återvinning rätt att nyttja askor för utförande av den konstgjorda geologiska barriären samt då även använda askor som utgör farligt avfall som komponent i materialet, ändrar villkor 25 så att Telge Återvinning utan godkännande av tillsynsmyndigheten får deponera farligt avfall, ändrar villkor 29 och 30 så att även askor som utgör farligt avfall får användas som komponent i tätskiktet och ändrar villkor 31 så att även restprodukter som utgör farligt avfall ska få användas under tätskiktet vid sluttäckning. Telge Återvinning har även yrkat att prövotiden under punkterna U2 och U3 förlängs med ett år och har yrkat rätt att ta tillståndet i anspråk utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft. Parterna har bestritt varandras ändringsyrkanden, dock att bolagets motparter har förklarat sig inte ha någon invändning mot den yrkade ändringen av villkor 12.

7 7 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN Miljööverdomstolen har hållit muntlig förhandling och syn i målet. Parterna har vidhållit vad de anfört i miljödomstolen samt gjort vissa tillägg som sammanfattas nedan. Södertälje kommun Villkor 38 och D4 Kommunen har inga invändningar mot att miljönämnden ska ha tillsyn enligt 22 kap. 25 miljöbalken över anläggningen när den är färdig. Det som kommunen invänder mot är beslutet att delegera ansvaret att besluta om utformning av och villkor för en etappvis utbyggnad av anläggningen enligt steg 2. Det är i dagsläget oklart vilken verksamhet som slutligen ska bedrivas. Om både steg 1 och steg 2 realiseras innebär det en stor och komplex anläggning. En fullt utbyggd anläggning enligt steg 2 innebär att man tar emot bensinstationsslam, vattenhaltiga oljor och oljehaltigt vatten från verkstäder och industriellt processvatten. I dagsläget fungerar inte vattenhanteringen helt tillfredsställande. Incidenter med bräddning har inträffat under både 2007 (lakvattendammen) och 2008 (till Hästhagen). Då situationen sannolikt inte är helt löst under prövotiden under de närmaste åren vill inte kommunen att miljönämnden ska ta ställning till ytterligare en anläggning med i dagsläget okända vattenströmmar. Vidare har miljönämnden inte blivit tillfrågad om den vill ha delegation. Villkor P1, 12 och D2 Dagens beslutsunderlag är ofullständigt. Eftersom det inte utifrån beslutsunderlaget går att utesluta att det finns risk för skador på miljön strider de utsläpp som medgivits i den överklagade domen mot hänsynsreglerna i miljöbalken. Trots omfattande undersökningar kan man idag inte utesluta att vatten från anläggningen kan innehålla ännu oidentifierade miljöföroreningar. Exempelvis innehåller täckskiktet i hushållsdeponin slam från SYVAB och det är troligt att det även här finns en risk för utlakning av ännu oidentifierade miljöföroreningar till dag- och dränvatten av ämnen som kan vara hormonstörande på fisk. Sjön Vällingen är en reservvattentäkt (vattendom, VA 21/78). Moraån längre ner i systemet är lekområde för havsöring. Vällingen håller en hög ekologisk status enligt tidigare limnologiska undersökningar. Kommunens yrkanden avseende avledning av dag- och dränvatten till Vällingen styrks av en rapport från Toxicon AB, Ekotoxikologisk bedömning av lakvatten från avfallsanläggningen vid Telge Återvinning AB, rapport 047/09, Toxicons undersökning visar att lakvattnet i LV 1 kan ge hormonstörande effekter.

8 8 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Telge Återvinnings överklagande Tillstånd 1 a) Även om den luktkälla som tidigare utgjordes av bioceller har utgått luktar fortfarande resten av hanteringen. Lukt uppkommer fortfarande vid lossning, sortering och omlastning av den del av hushållsavfallet som tidigare gick till bioceller och nu går till förbränning samt vid hanteringen av matavfallet i R/K cellerna. Telge Återvinning bör få krav på sig att redovisa och ha färdigställt en förändrad hantering med sluten teknik inom högst två år. Denna åtgärd gäller även andra luktande delmoment som mottagning, sortering och omlastning av luktande avfall. Mot bakgrund av att Miljökontoret under sommaren 2009 har tagit del av många luktklagomål från de närboende måste det ske avgörande förändringar inom återvinningen om kommunen ska kunna godta en ökad hantering. Deponi för farligt avfall Telge Återvinning har idag inte någon lösning för hur lakvattnet ska tas om hand. Lakvattnet från befintlig askdeponi leds idag förbi reningsanläggningen för metaller då höga kalciumhalter stör reningsprocessen. Villkor 3 Kommunen anser att av miljödomstolen fastslagna bullervillkor ska gälla. För att nå dessa bör bullerminskande åtgärder vidtas som t.ex. avskärmning av bullrande verksamhet. Anledningen är att området idag utnyttjas för fritidsboende. Om det skulle bli aktuellt i framtiden med en omvandling till ett renodlat permanent bostadsområde ska en omprövning ske. Roger och Linnéa Palmquist De är helt beroende av att kunna använda vatten från Lanaren för att ge sina djur dricksvatten och för att kunna vattna sina odlingar. Telge Återvinning har inte tagit hänsyn till hur Lanaren används. Telge Återvinnings kärnverksamhet är inte vattenrening. Bolaget har inte anlitat några experter på vattenrening. Bolaget har inte gjort någon riskanalys för hur bräddning och orenat utsläpp påverkar konsumtion av filtrerat vatten eller vattenrening genom sedimentation. Bolaget har inte visat att det kan garantera vattenkvaliteten under normal drift eller storbrand där släckvatten kan rinna ned i lakvattenbassängerna. De bassänger som används är inte bra. De befintliga ledningarna är gamla och vid stora mängder regn så rinner det ut slam. Om utsläppspunkten i Lanaren placeras vid Sörängsdiket kommer plymen att finnas där de hämtar sitt vatten. Bolagets uppgift om att vattnet byts ut i hela sjön är inte korrekt. Det har inte tagits någon hänsyn till årstidsvariationer. Bolagets hantering av förorenad jord innebär att en stor mängd föroreningar förs in på området och dessa hamnar sedan i lakvattnet. Eftersom ingen rening ska ske vid de olika arbetsstationerna kommer det bli en blandning av olika föroreningar i det slutliga lakvattnet.

9 9 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Telge Återvinnings överklagande Deponi för farligt avfall Med hänsyn till hur Lanaren används bör försiktighetsprincipen råda och miljödomstolens dom stå fast. Villkor 12 Bräddning av orenat lakvatten medför höga flöden och slamflykt och bör därför inte tillåtas alls. Villkor 24 Bolaget har inte kontroll över vad lakvattnet från deponier med aska som barriär innehåller och hur reningsprocessen ska ta hand om de föroreningar som finns i askorna. Försiktighetsprincipen bör råda och allt lakvatten ska ledas till en recipient som är relativt okänslig, inte Lanaren, speciellt om bolaget ska tillåtas att använda askor som barriärmaterial. Stefan Linde m.fl. Telge Återvinning har under den tioårsperiod under vilken försöken med den lokala reningsanläggningen pågått inte utnyttjat sitt provisoriska tillstånd att släppa ut renat vatten från anläggningen till Lanaren. I stället har hittills allt vatten överletts genom befintlig ledning till det kommunala reningsverket. Utsläpp till sjöarna Lanaren och Vällingen ska inte tillåtas under utbyggnaden av de tilltänkta reningsanläggningarna och efterföljande prövotid. Då ännu ingen överledning av vatten till Lanaren skett är det väsentligt att det provisoriska utsläppsmedgivandet från tidigare deldom i mål M70-99/M omedelbart upphävs i avvaktan på en lösning där allt vatten istället kan överledas till det kommunala reningsverket. Utsläpp i sjöarna under de många år som utbyggnaden pågår skulle innebära en onödig miljöbelastning och skaderisker innan anläggningarnas effektivitet och kapacitet påvisats vara hållbara i full skala. Med de utsläppsmängder som anges i villkor 11 kommer tungmetallhalterna i bottensedimentet i Lanaren inom en tioårsperiod att förändras från dagens måttligt höga halter till höga. I kommunens översiktsplan från år 2004 för området förekommer inga särskilda skyddsvärda natur- eller kulturvärden runt anläggningen förutom Vaskasjöarna omedelbart söder därom, vilket är felaktigt eftersom sjön Vällingen är klassad som särskilt skyddsvärt vatten och (enligt Skogskartan utgiven av Skogsstyrelsen) skyddsvärda biotoper finns intill sjön Lanaren, nämligen Ålöströmmen som mynnar i sjön, Bränningeån som utgör Lanarens utlopp, samt ett särskilt miljöskyddat område invid sjöns södra strand. Vällingen utgör en särskilt skyddsvärd vattentäkt. Det råder redan idag en sådan situation vid anläggningen att såväl lagringskapaciteten hos dammarna som reningskapaciteten i lakvattenreningen är otillräcklig för dagens

10 10 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen hanteringsvolymer, dvs. före utökad verksamhet. Speciellt gäller detta under vintersäsongen då reningsanläggningen har låg eller obefintlig kapacitet. Således är risken för översvämningar och bräddningsbehov med nuvarande dimensionering och teknik periodvis överhängande med överfyllda lagringsdammar som följd. Därmed kommer behov av bräddning eller bortforsling av förorenat vatten att uppstå betydligt oftare än vid tillfällen av extrem nederbörd. Att bygga ut och effektivisera lagringskapaciten och reningsanläggningens effektivitet så att villkoren i domen kan uppfyllas kommer att ta tid att åstadkomma och därför är det nödvändigt att utsläpp i sjöarna inte heller tillåts under utbyggnads- och prövotiden. Översvämningar från anläggningsområdet till intilliggande fastighet har för övrigt inträffat så sent som under hösten Krav ska ställas på att allt vatten oavsett art, dvs. även annat vatten än lakvatten, som leds ut ur anläggningen ska analyseras regelbundet för att säkerställa att omgivande fastigheter, dess brunnar och vattendrag inte förorenas. Eftersom ingen hygienisering föreskrivits efter den biologiska nedbrytningen i RIK-cellerna finns risk för smittspridning från dessa och från Biocelldeponin. Lakvatten och dränvatten från dessa behandlingar ska därför analyseras för förekomsten av skadliga substanser. I askorna, speciellt i flygaskorna, som tillförs askdeponierna i stora mängder kan förekomma långlivade och svårnedbrytbara polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Detta har undersökts av Telge Återvinning 1999, men sedan dess har ingen uppföljning skett. De undersökningar av askorna som därefter skett har uteslutande inriktats på materialets kemiska och fysikaliska lämplighet som tätnings- eller täckningsmaterial. POP:s binder vid tyngre partiklar och kan följa med i lakvattnet i Tveta, varför analys ska ske även av lakvattnet innan det lämnar anläggningen. Kontrollprogrammet måste föreskriva att eventuell förekomst av dessa ytterst obehagliga miljögifter undersöks och i förekommande fall hanteras, enligt de krav som uppställts av EU och Naturvårdsverket samt enligt Stockholmskonventionen antagen av Sverige år De beslut som tillsynsmyndigheten fått delegation att fatta ska tas i samråd med länsstyrelsen eftersom tillsynsmyndigheten ingår i samma kommunala organisation med samma högsta chef som även styr den kommunala bolagskoncernen Telge AB. Tillstånd för deponering har endast medgivits för icke-farligt avfall. Dock finns i befintlig deponi redan förbränningsrester bestående av askor som bör klassas som farligt avfall utblandade med andra askor före transport från förbränningsanläggningarna. Enligt nu föreliggande dom får detta förfarande inte ske. Det är ytterst angeläget att de askor som hädanefter kommer att tillföras deponierna, inklusive sådan flygaska som används i tät- och täckskikten, i förväg typklassificeras och därefter regelbundet följs upp att inte utgöra farligt avfall eller innehålla halter av radioaktivitet, dioxiner, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) eller andra långlivade organiska miljögifter (POP:s). Detta krav måste tydliggöras i domen. Om flygaskan som används i täckningen av deponierna i stället kan klassas som produkt gäller istället att REACH-lagstiftningen ska iakttas. Även s.k. byggbuller ska regleras i tillståndet och inkluderas inom de satta gränserna, eller åtminstone betydligt snävare än vad som anges i Naturvårdsverkets publikation

11 11 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen 1975:5 Buller från byggplatser, eftersom byggnads- och entreprenadverksamhet kommer att pågå periodvis under en stor del av tiden de närmaste åren då anläggningen successivt byggs ut. Miljödomstolen har inte beaktat de invändningar som framförts beträffande olägenheterna av vägtransporterna av askor och annat avfall. Redan i dag är problemet med damning från asktransporterna och nedskräpning längs vägrenarna av annat avfall påtagligt och besvärande. Detta problem kommer att öka med den avsevärt utökade verksamheten, som även kommer att innebära ökade trafiksäkerhetsrisker på de krokiga, backiga och olycksdrabbade tillfartsvägarna. Det råder oklarhet beträffande lokaliseringen av den sökta nya deponin för icke-farligt avfall (bl.a. för restfraktion av hushållsavfall från biocell), huruvida den kommer att placeras på avstånd från närmaste bebyggelse i enlighet med lokaliseringsprincipen enligt 2 kap. 6 miljöbalken eller ej. Eventuellt faller deponin bort redan på grund av att deponering i biocellsreaktor förbjuds enligt deponeringsförordningen. Telge Återvinnings överklagande Stefan Linde m.fl. har med avseende på Telge Återvinnings överklagande i tillståndsdelen vidhållit vad de som fastighetsägare anfört vid miljödomstolen. I den delen som rör bemötande av Telge Återvinnings överklagande av villkor har Stefan Linde m.fl. i huvudsak hänfört sig till de argument som förts fram i deras eget överklagande. Telge Återvinning Tillstånd 1 a) Den begränsning av mängderna som miljödomstolen har gjort då den bestämt den totala mängden avfall till ton istället för yrkade ton motsvarar den mängd avfall som Telge Återvinning ansökt om att få hantera i biocell. Oavsett om hushållsavfallet behandlas i en biocell eller inte kvarstår dock sökt behov av att ta emot en total mängd om ton, eftersom avfallet som var avsett att gå till en biocell ändå måste sorteras innan det går till t.ex. en förbränningsanläggning. Sorteringsverket har kapacitet att kunna hantera en mängd av ton årligen. Stora investeringar har gjorts i denna anläggning och ett behov finns av utökad biologisk behandling av matavfall i regionen. Om den totalt tillåtna mängden hushållsavfall in till anläggningen sätts till ton så innebär det att Telge Återvinning antingen kan behandla maximalt ton hushållsavfall i sorteringsverket (vilket motsvarar dagens tillstånd) alternativt tvingas avstå från att ta in förpackningar, trädgårdsavfall eller hushållens grovavfall. I och med att hushållsavfall inte längre kommer att behandlas i biocell kommer den luktkällan att elimineras. En ökad genomströmning av avfall ger också kortare mellanlagring på anläggningen, vilket också minskar risken för lukt. Telge Återvinning accepterar vidare miljödomstolens reducering av de ansökta mängderna för både industriellt avfall och förbränningsrester med tillhopa ton.

12 12 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Om bolaget får tillstånd att ta emot den sökta mängden hushållsavfall så åtar sig bolaget att föregå utredningsvillkoret U2 och bygga in sorteringsanläggningen. Bolaget kommer i sådant fall också att byta process till rötning i inneslutna tankar. Tillstånd 1 f) och deponi för farligt avfall Telge Återvinning har sökt tillstånd att få hantera ton, varav farligt avfall om högst ton. Bolaget accepterar att den totala mängden förbränningsrester som får tas emot begränsas till högst ton men begär tillstånd att även få ta emot och deponera förbränningsrester som klassas som farligt avfall för att kunna bedriva verksamheten på ett rationellt sätt. Naturvårdsverkets utredning om klassning av avfall (Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten, förslag till handbok) kan komma att ge upphov till att fler avfallsslag klassas som farligt avfall utan att för den skull innebära ökad risk för miljöpåverkan med hänsyn till ställda krav på skyddsåtgärder i bl.a. förordningen (2001:512) om deponering av avfall (deponeringsförordningen). Närheten till bebyggelse är inte skäl för att inte tillåta hantering av farligt avfall inom anläggningen. Telge Återvinning har visat att det finns tillräckliga utrymmen för att anlägga en deponi för farligt avfall. Om bolaget inte ges möjlighet att ta emot, mellanlagra, återanvända och i sista hand deponera även askor som utgör farligt avfall, måste avfallet transporteras till annan deponi eller till och med exporteras. Deponin för farligt avfall är planerad att förläggas inom samma område som den planerade och av miljödomstolen tillståndsgivna deponin för icke-farligt avfall. Bottentätningen och den geologiska barriären ska uppfylla deponeringsförordningens krav. Lakvattnet kommer att överföras till den närbelägna reningsanläggningen eller till den tillståndsgivna anläggningen för flytande avfall. Verksamheterna på en deponi för icke-farligt avfall respektive farligt avfall skiljer sig inte med avseende på damning och buller. För en deponi för farligt avfall gäller enligt deponeringsförordningen en genomströmningstid på 200 år jämfört med 50 år för en deponi för icke-farligt avfall. Närhet till bebyggelse och recipienten är således inte skäl för att inte ge tillstånd för en deponi för farligt avfall. Det förhållande att miljödomstolen inte accepterar användning av avfallsmaterial i den geologiska barriären är inte heller skäl för att inte ge tillstånd. Den geologiska barriären kan, om tillstånd inte ges till att få nyttja avfallsmaterial, byggas med konventionella material. Det föreslagna läget för deponin har valts med utgångspunkt från att den ligger på samma avstånd från närmaste bebyggelse som platsen för jordrening och i direkt anslutning till platsen för deponin för icke-farligt avfall. Skälet för att söka tillståndet är att skapa möjlighet att ta emot farligt avfall som inte kan materialåtervinnas. Inert avfall Miljödomstolen har inte tagit ställning till bolagets yrkande om en deponi för inert avfall.

13 13 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Villkor 3 Skälen för de sökta bullervillkoren är att risk föreligger för att Naturvårdsverkets riktlinjer för bullervillkor för fritidsboende inte kan innehållas beträffande verksamheterna med behandling av förorenade jordar och de nya deponierna. Detta framgår av den externbullerutredning som Telge Återvinning låtit göra. Villkoret kan medföra begränsningar för bolagets möjligheter att bedriva verksamheten framförallt på lördagar med avseende på privatpersoners möjlighet att lämna sorterat avfall vid återvinningscentralen. Vid en mätning som utfördes den augusti 2007 konstaterades att bakgrundsnivåerna i Lerhaga ofta överstiger 35 dba, detta utan att någon verksamhet förekommer på anläggningen. Telge Återvinnings målsättning är att under kommande år utöka öppettiderna på framförallt lördagar. Detta fyller en funktion då många privatpersoner inte har möjlighet att ta sig till anläggningen för att lämna avfall annat än på helgerna. De ökade öppettiderna fyller alltså en viktig samhällsfunktion som möjliggör att mer avfall kan lämnas in och hanteras av bolaget. I det närmaste bostadsområdet finns i dag 12 fastigheter varav hälften bebos permanent. Det finns ingen detaljplan för området men i översiktsplanen skriver man att Södertälje tätort har begränsade expansionsmöjligheter vilket gör Tveta och Kvedesta till naturliga ut-byggnadsriktningar. Kommunens ambition är att i framtiden omvandla området från fritidsbebyggelse till permanentbostäder. Att så få berörda fritidsboende ska kunna påverka en verksamhet som medför nytta för allmänheten är inte rimligt. En anpassning av arbetstiderna eller bullerminskande åtgärder skulle medföra omotiverat stora kostnader. Villkor 11 Mängderna metaller i utsläppsvattnet som föreslås som gränsvärde motsvarar, räknat på m 3 behandlat vatten, måttligt höga halter i sjöar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Rapport 4913, Naturvårdsverket Miljödomstolen har med hänvisning till hittillsvarande goda reningsresultat angett strängare gränsvärden än de som bolaget yrkat för alla parametrar utom krom och koppar. Telge Återvinning anser inte att strängare villkor är befogade av miljöskäl och anser att hänsyn bör tas till att reningstekniken ännu ej är prövad i full skala och under hela utsläppssäsongen. Reningsgraden av organiskt material och närsalter varierar med årstid och väderlek. Det måste också i villkoren finnas utrymme för att behandla vattnet från de tillkommande verksamheter som ansökan omfattar. Miljödomstolen anger både gränsvärden kg/år och riktvärden som månadsmedelvärden för halter. Telge Återvinning anser att det är gränsvärden avseende mängder (kg/år) som är viktiga för att säkerställa att vattenkvaliteten i recipienten inte påverkas negativt. Detta gäller alla parametrar utom ammoniumkväve. Halterna av metaller och övriga ämnen kommer att variera under året, exempelvis kan halterna av vissa ämnen öka under månader med torrt väder då utspädningseffekten från nederbörden blir lägre.

14 14 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Villkor 12 Det är inte möjligt att recirkulera lakvatten inom lakvattenanläggningen eftersom den består av öppna dammar. Vid kraftig nederbörd vattenfylls dessa ytterligare varför vattnet inte kan överföras dit. Villkoret är därmed omöjligt att uppfylla. Lakvattnet kan däremot recirkuleras inom Tveta Återvinningsanläggning. Villkor 14 Det finns ingen anledning att begränsa utsläppen till Lanaren annat än under icke islagd tid, eftersom det endast är under islagd tid som syrebrist kan uppstå. Villkor 24 För att konstruera en konstgjord geologisk barriär med bästa tillgängliga teknik har Telge Återvinning föreslagit att askor används. Förslaget grundar sig på en bedömning vad som är bästa teknik ur miljösynpunkt. Att använda sig av ett återvinningsförande även med askor anser bolaget vara helt förenligt med lagstiftningen. Vid huvudförhandlingen vid miljödomstolen ställde Telge Återvinning i miljökonsekvensbeskrivningen miljöaspekten i relation till fyra utvalda miljömå1 som bedömts viktiga, god resurshållning, levande sjöar och vattendrag, giftfri miljö och begränsad klimatpåverkan. Bolagets förslag jämfördes med alternativa metoder och materialslag och förutom miljöaspekter beaktades även ekonomiska aspekter med tanke på återvinningsmöjligheten av avfall. I en rapport från Avfall Sverige (RVF rapport 2006:01) har ett scenario för bottentätning presenterats. Den konstgjorda barriären består av stenmjöl och torv och förefaller vara en metod att använda rena material som miljödomstolen åsyftar. Syftet med torv är att absorbera och binda vatten. Torv som är ett organiskt material hydrolyseras emellertid i alkalisk miljö, t.ex. genom inblandning av bentonit. En sådan lösning har Telge Återvinning bedömt inte särskilt robust och osäker över tid. Undersökningar från flera platser i USA visar att bentonitmattor (geomembran), som traditionellt har rekommenderats av miljömyndigheterna, i praktiken inte är beständiga då den svällande förmågan avtar med tiden genom kemisk omlagring beroende på påverkan av högt ph och organiskt material. Som ett resultat av detta sjunker permeabiliteten ett par tiopotenser. Geotextilen som omsluter bentoniten (ca 20 mm tjockt skikt) bryts dessutom ner inom hundra år. Mot bakgrund av ovan sagda har Telge Återvinning visat att askor, som kan bilda en monolitisk struktur, ger ett robust och beständigt skydd. Askor bryts inte ner utan den cementering som sker binder metaller över mycket lång tid. Den konstgjorda geologiska barriären som Telge Återvinning förordar kommer att bestå av ett avjämningsskikt med stenmjöl ovanpå berg och en halv meter monolitisk aska samt ett asfaltlager. Asfaltytan kan också förstärkas med ett cementslam som ytförseglar underlaget. Lakvatten uppsamlas och tillförs lakvattenreningssystemet eller den planerade anläggningen för flytande avfall.

15 15 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Bolaget har redogjort för den stabiliseringsmetod som gör att kravet på permeabilitet kan uppnås över lång tid och består av sambanden mellan kornstorlek, fukthalt och materialens reaktiva egenskap samt mineralsammansättning. Askornas kornstorleksfördelning är väsentlig för att minimera porutrymmena. Detta har beskrivits med siktkurvor för att visa att små mängder finkornigt material är en viktig del i stabiliseringsprocessen. Askorna är reaktiva i kontakt med vatten och luft och omvandlas därför såväl på kort som på lång sikt. I dessa processer fastläggs övergångs- och tungmetaller i huvudsak i fast löslighet, vilket innebär att de blir ungefär lika svårtillgängliga som övriga ämnen i de faser i vilka de inkorporerats. Spårämnena bildar således i de flesta fall inte egna faser i vilka de ingår som huvudelement, utan inkorporeras i de faser som bildas av huvudelementen. Fukthalten har mätts i borrprover utförda i den befintliga askdeponin, då prover togs för varje meter genom askdeponin, och visar att transport av vatten inklusive klorider är mycket långsam (> 1000 år). Fyra profiler från borrningen visar att någon vertikal transport inte sker. Även askans jordmekaniska egenskaper ändras under åldrandet. Undersökningar av tätskiktet i sluttäckningen vid Telge Återvinningsanläggning har visat att askan härdar till ett tätt och starkt men förhållandevis också segt material. Resultat från borrning/utgrävning i sluttäckningskonstruktionen inklusive tätskiktet har också redovisats vid huvudförhandlingen. Flygaskors reaktiva egenskaper sammanhänger med ett ph över 10. När grovt material (bottenaska) blandas med finfraktioner (flygaska) med högt ph sker en cementering mellan kontaktytorna på askkornen. Konstruktion blir så tät att man får en monolitisk struktur och motsvarar det som händer vid betonggjutning när materialet brinner. I materialet uppstår diffusionsstyrda processer som innebär att transporter av vatten och gaser in och ut ur systemet är mycket långsamma, i regel tusenårsperspektiv. Det är väsentligt att alla olika fraktioner finns representerade för att erhålla en monolitisk struktur. Det går då inte att utesluta att vissa fraktioner i små mängder skulle kunna betraktas som farligt avfall, som t.ex. blyoxid. Detta påverkar dock inte den övergripande klassificeringen av askor, även vid en pessimistisk bedömning. Processen kan jämföras med det som sker naturligt hos vulkanaskor och återfinns i flera tusen år gamla byggnadsverk i bl. a. Italien. Härdningen ökar med tiden. Villkor 29 och 30 Beträffande askors tätningsegenskaper hänvisar bolaget till vad som sagts ovan. Provytor har anlagts på den östra slänten med början Lysimetrar installerade under tätskiktet har följts upp under åren och visar att konstruktionen klarar deponeringsförordningens krav på genomsläpplighet.

16 16 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen En rapport som ingavs till miljödomstolen vid huvudförhandlingen (Tham,G., Andreas, L.: Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning ) visar att genomsläppligheten av vatten genom tätskiktet sett över tiden är mindre än 1 % av årsmängden. TvetaMetoden har tidigare accepterats, dels av Miljööverdomstolen (MÖD 2003:132), dels av Nacka tingsrätt, miljödomstolen (M ). Sammanfattningsvis visar resultaten att metallutlakningen under tätskiktet av t.ex. bly, som oftast används som referenssubstans, är mycket låg och mestadels ligger under detektionsgräns. I några fall har µg/l uppmätts. De låga halterna beror på att metaller stabiliseras, både mekaniskt genom kompaktering och kemiskt genom åldring (främst hydratisering och karbonatisering). Det är hela sluttäckningskonstruktionen som ska uppfylla kraven på permeabilitet och inte de enskilda ingående materialen. Domstolen anger i domen, sid. 84, att den stabilisering som Telge Återvinning redovisat kan ge en tillräcklig täthet utan tillsats av något annat material. Det innebär att miljödomstolen har accepterat den sluttäckning som utförts på hushålls- och askdeponin. En ekotoxundersökning sommaren 2002 visade att det kroniska testet på utgående lakvatten efter rening inte hade någon negativ effekt på vare sig överlevnad, larvutveckling, reproduktion eller populationstillväxt. Under 2007 och 2008 har olika tester gjorts för att bedöma ekotoxiska effekter. Slutsatserna visar bl.a. att kemiska totalhalter i ursprungsmaterialet före lakning för att bedöma fara kraftigt överskattar den inneboende faran av askor, och rekommenderas inte som ett verktyg för att klassa askor. I de askor som undersökts framgår att Ca och K når höga toxiska nivåer i askor. Rimligtvis kommer inte dessa grundämnen att bedömas medföra en betydande risk. Av rapporten framgår vidare att rent generellt gäller att biotillgängligheten (och därmed toxiciteten) i allra högsta grad är beroende av i vilken miljö många grundämnen (framför allt metaller) befinner sig (Avfall Sverige: Rapport 2008:16, sid i Metodik för klassificering av HI 4-kriteriet i Avfalls-förordningen). Det finns en begreppsförvirring att farligt avfall är farligt och inte kan användas. Internationellt används begreppen Non-hazardous för icke-farligt respektive Hazardous waste för farligt avfall. I U.S Environmental Laws (Resource Conservation and Recovery Act) beskrivs det som potential hazard to human health or the environment - alltså en potentiell risk. Sättet att i Sverige enbart bedöma enligt Naturvårdsverkets perspektiv utifrån ämnens inneboende fara (grundämnen) medför en konflikt med den miljökonsekvensbeskrivning som krävs i en tillståndsansökan. Eftersom grundämnen uppträder i huvudsak som föreningar är det viktigare att inkludera exponeringen av de förekommande föreningar som kan påverka människa och miljön. Klassificeringen som gjorts av de askor Telge Återvinning mottagit har skett enligt avfallsförordningen (2001:1063) och gäller avfall och avfallets hantering. Askorna har kontrollerats och klassningen av inkommande material har utförts på ett korrekt sätt enligt förordningen samt de branschvägledningar som utfärdats för

17 17 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen förbränningsrester. Enligt branschorganisationen Avfall Sveriges juridiska bedömning ska avfall upphöra att vara avfall när materialet används i en konstruktion. För geotekniska konstruktioner blir deponeringsförordningen inte längre tillämpbar utan kraven för skyddsåtgärder ska bestämmas enligt miljöbalkens hänsynsregler. Villkor 25 Som en konsekvens av att Telge Återvinning ansökt om tillstånd att få hantera och deponera farligt avfall ska strykningarna tas bort. Med lång erfarenhet av tillsynsmyndighetens inställning till att bolaget inte ska få deponera farligt avfall kommer bolaget inte utan överklagande få deponera farligt avfall. Villkor 31 Som en konsekvens av att Telge Återvinning ansökt om att få omhänderta och deponera farligt avfall ska, för det fall Miljööverdomstolen bifaller bolagets yrkande härom, materialet som används under tätskiktet kunna få utgöras av farligt avfall. Södertälje kommuns överklagande Villkor 38 och D4 Miljönämnden synes ha missuppfattat villkor 38 och D4. Enligt villkor 38 har tillsynsmyndigheten inte getts delegation att besluta om etappvis utbyggnad. D4 innebär delegation att meddela föreskrifter avseende anläggningen. Telge Återvinning kommer innan ny verksamhetsetablering sker att genomföra nödvändig utbyggnad av reningsanläggningen för att säkerställa att kapaciteten är tillräcklig för att klara de krav som kommer att meddelas i lagakraftvunnen dom. Att meddela föreskrifter för behandlingsanläggningen bör kunna delegeras till en tillsynsmyndighet. Villkor P1, 12 och D2 Villkoret P1 innebär att utsläppen inte påverkar Vällingen nämnvärt, halterna av närsalter och metaller i Vällingen kommer även fortsättningsvis vara vad som klassas som måttligt höga respektive låga för sjöar. Beträffande eventuella organiska föroreningar kommer Telge Återvinning före utsläpp att utreda vilka föroreningar som eventuellt finns i de olika delströmmarna från dränvatten respektive dagvatten och vid behov vidta riktade åtgärder. Telge Återvinning bedriver en proaktiv miljöverksamhet (miljöcertifierad 1999 enligt ISO 14001). Verksamheten omfattar bevakning i media, nya utredningar, forskningsrapporter m.m. När behov finns sker kompletteringar. Bolaget avser att fortsätta detta arbete med att bl.a. söka efter ännu oidentifierade ämnen som kan finnas i orenat vatten och påverka människa och miljön. Telge Återvinning har tidigare redovisat omfattande undersökningar på organiska miljögifter genom utökad provtagning 1999 och som omfattade 130 organiska miljögifter, bl.a. PAH, PCB, pesticider och flamskyddsmedel. Dessa kommer nu att

18 18 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen kompletteras med analyser av oidentifierade ämnen som bl.a. finns uppställda av EU och enligt Stockholmskonventionen. SYVAB anger i sin miljörapport att merparten av deras rötade slam används som gödselmedel vid jordbruk och skogsbruk, varför användningen som deponitäckning inte torde framstå som så kontroversiell. Avvattnat och utrötat slam har under åren använts i stor omfattning i landet och varit ett naturligt material vid avtäckning av bl.a. deponier, anläggningsprojekt m.m. I en rapport (Tham, G. Ifwer, K.: Askanvändning i deponier, Rapport Q4-258, 2006) på uppdrag av Värmeforsk, sammanställdes projekt där slam från avloppsreningsverk användes för sluttäckning på ett stort antal deponier, bl.a. på Dragmossens deponi, Gärstad deponi, Sofielund m.fl.. I de projekten har slam från bl.a. Stockholm Vatten använts. Tillsynsmyndigheterna har inte i något fall ifrågasatt slammets användning eller påtalat risk för förekomst av hormonstörande eller andra skadliga ämnen. Telge Återvinning utreder, enligt utredningsvillkoret U2, möjligheter och kostnader för inbyggnad av: Utlastningsfickan för den utsorterade brännbara fraktionen av hushållsavfall, ytan för mellanlagring, blandning och siktning av matavfall och ytan för efterkompostering. Parallellt utreder Telge Återvinning alternativa tekniker för behandling av matavfallet. Inriktningen är att förbehandla matavfallet och att behandlingen sker genom reaktorrötning. Orsaken till luktolägenheterna under sommaren 2009 var att strukturmaterialet bytts ut från träflis till grönflis, vilket ger ett blötare material i komposteringen. Anledningen till användandet av grönflis som strukturmaterial är att få en bra kvalitet på jorden som framställs. Vidtagna åtgärder mot luktolägenheter under sommaren 2009: Strukturmaterial byttes tillbaka från grönflis till träflis och ingen öppning av säckar eller vändning av efterkomposterat material vid ogynnsam vindriktning. Av kommunens yttrande framgår att det är ett begränsat antal fastigheter som anmält problem. Tillstånd 1f) och villkor 24, 29 och 30 Bolaget avser, vilket redovisats i miljödomstolen, att samla upp lakvattnet och antingen rena det i den lokala lakvattenreningen eller i den tillståndsgivna anläggningen för flytande avfall, eller efter godkännande av SYVAB överleda vattnet till Himmerfjärdsverket.

19 19 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Lakvattnet från befintlig askdeponi leds, liksom övrigt vatten på området, till lakvattendammen (LV 1). De höga kalciumhalterna i lakvattnet från askdeponin har genom åren skapat driftsproblem i den lokala lakvattenreningens metallreningssteg på grund av igensättningar varför försök har gjorts att hitta alternativa metoder för att avskilja metallerna i detta lakvatten. Senast sommaren 2008 gjordes en studie av möjligheten att nyttja reaktiva filter för rening av metaller. Asklakvattnet samlades då i LVX och leddes via en container med filtermaterial ner till lakvattendammen (LV 1). Det är av stor betydelse att kunna ta emot askor som klassas som farligt avfall där sådana material kan nyttjas på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. I det fall där askor inte kan nyttjas för olika konstruktionsändamål (sluttäckning, jordtillverkning m.m.) vill Telge Återvinning ha möjlighet att mellanlagra under kortare eller längre tid och i yttersta fall deponera de askor som visar sig vara olämpliga att återvinna. Klassificering av askor Enligt vad som föreskrivs i Avfallsförordningen har Telge Återvinning klassat askor utifrån ett antal egenskaper, H 1 H 14 (även H 15 har tillkommit) för att avgöra om de innehåller farliga ämnen eller inte. I praktiken har det visat sig svårt eller i vissa fall omöjligt att följa komplexa fall, som exempelvis förbränningsrester från energi- och avfallsförbränningsanläggningar, då ett mycket stort antal ämnen måste undersökas. I Vägledning för klassificering av förbränningsrester enligt Avfallsförordningen (RVF 2004) lämnades förslag till en metodik, som utarbetats av Värmeforsk, Naturvårdsverket och Söderenergi AB. Metoden användes av Söderenergi AB för att klassificera askorna (Tekedo AB, 2004) och omfattade tre askströmmar (två bottenaskor och blandaskor) och enskilda askor från el- och slangfilter. Utöver nämnda klassificering har Telge Återvinning sedan början av år 2000 kontinuerligt undersökt både inkommande och använda askor, bl.a. genom borrning och uttag av askprover från askdeponin (2002) för att bedöma lämpligheten av att nyttja sådana askor för i första hand sluttäckning av deponier. År 2007 gjordes en utgrävning av två sluttäckningsområden för undersökning av ingående material. I de prover som tagits sedan oktober 2005 och senare har halten bly, som är det ämne i askorna som ligger närmast gränsen för farligt avfall, i blandaskan i medeltal varit mellan 0,3-0,4 %, vilket innebär att blandaskan bör klassificeras som icke-farligt avfall emedan blyhalt på 0,5 % utgör gräns för att klassas som farligt avfall. Två gånger per år analyseras vattnet i lysimetrarna under tätskiktet. Blyhalterna har de senaste åren oftast legat under detektionsgränsen (< 40 µg/l). Det är känt att mineralen johannesenite, som är ett kalcium-mangan-järnsilikatmineral, utgör en sänka för bly. Undersökningarna vid Luleå tekniska universitet visar att askorna måste ha vissa egenskaper för att över huvud taget fungera i ett tätskikt. En av de viktigaste faktorerna, förutom hög reaktivitet i flygaskan, är att kornstorleksfördelningen är sådan att porutrymmena fylls. Detta kan endast ske genom att de finkorniga fraktionerna, el- och slangfilteraskan, finns representerade.

20 20 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Villkor 3 Telge Återvinning vill här förtydliga att de beräkningar av framtida buller som gjorts i bullerutredningen redan förutsätter att bullerdämpande åtgärder vidtas. Befintlig kross ska avskärmas med ett upplag, minst tre meter högt, och motsvarande avskärmning ska anläggas på jordreningsytan och den nya deponin. Dessa åtgärder till trots så beräknas bullernivån nå 40 db(a) i Lerhaga (Ytterbyslingan) varför inga marginaler finns till riktvärdet ens dagtid. Ytterligare åtgärder för att minska bullret är att avstå från att bedriva olika verksamheter samtidigt, vilket Telge Återvinning anser vara ett orimligt krav. I Naturvårdsverkets allmänna råd (AR 78:5) anges att områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv är sådana som planlagts för detta, vilket inte är fallet med Lerhaga. En nyutgåva av de allmänna råden för externt industribuller är på remiss och i den version som nu finns på verkets hemsida förtydligas fritidsbebyggelse/friluftsområde ytterligare och Naturvårdsverket preciserar att Med friluftsområde avses område i detalj- eller översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. Bakgrundsnivån är låg och inga andra bullrande aktiviteter förekommer som t.ex. motorsportbanor, fritidsbåttrafik eller skoterleder. Mätningar som Telge Återvinning utfört inom ramen för kontrollprogrammet visar dessutom att bakgrundsnivån även nattetid beroende på väg- och tågtrafik i området stundtals är högre än 35 db(a). Villkor 11 Eftersom den lokala reningen i slutsteget bygger på bevattning så kommer vattenmängderna och därmed även halterna av olika ämnen att vara mycket starkt väderberoende. När det är stor nederbörd blir halterna i utsläppsvattnet låga och när det är varmt och soligt väder med hög avdunstning blir det mycket låga flöden och därmed höga halter. Riktvärden för halter skulle innebära att riktvärdena riskerar att överskridas så fort det blir några dagar varmt väder trots att de faktiska mängderna i utsläppsvattnet är mycket låga. Ur miljösynpunkt är det den totala belastningen som är viktig och inte förekomsten av små flöden med höga halter. Av de villkorade ämnena så är det bara beträffande ammoniumkväve som det är viktigt att halten i utsläppspunkten inte blir för hög. För att kontrollera mängderna kommer ändå halter och flöden att mätas. Miljönämnden yrkar att gränsvärden för årsmängder av olika ämnen ska gälla för alla vattenströmmar som dag-, drän- och lakvatten och inte bara för lakvatten. Telge Återvinning har i ansökan hänfört alla vattenblandningar där lakvatten ingår till lakvatten. För närvarande blandas både lak-, drän- och dagvatten innan det renas, och denna blandning benämns lakvatten. Bolaget arbetar sedan en tid tillbaka med att separera och karaktärisera olika vattenflöden för att i framtiden kunna behandla de olika delströmmarna separat.