Överenskommelseprocess mellan Region Östergötland och den idéburna sektorn/sociala ekonomin/civilsamhället i sin organiserade form

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/3 Ledningsstaben Margareta Wandel Dnr: RUN Regionutvecklingsnämnden Överenskommelseprocess mellan Region Östergötland och den idéburna sektorn/sociala ekonomin/civilsamhället i sin organiserade form Syfte med en regional överenskommelseprocess i Östergötland Det huvudsakliga syftet med en regional överenskommelse process är: - att skapa en jämbördig dialog mellan olika företrädare för civilsamhället i sin organiserade form och Region Östergötland - att öka kunskapen om respektive part - att öka antalet samarbeten och samverkansformer - att nå en överenskommelse Fördelarna med en regional överenskommelse är till exempel ökad öppenhet och insyn, ökat medborgarinflytande, ökad mångfald av utförare samt större förmåga att tillsammans hitta lösningar på samhällsutmaningar genom nya arbetssätt och tillvaratagande av människors engagemang och drivkraft. Den nationella överenskommelsen Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting beslutades av regeringen den 23 oktober Motivet till Överenskommelsen var och är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. Syftet är även att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. I den nationella Överenskommelsen finns sex gemensamma principer som grund för samverkan - principen om självständighet och oberoende - principen om dialog - principen om kvalitet - principen om långsiktighet - principen om öppenhet och insyn samt - principen om mångfald. Lokala och regionala överenskommelser I nuläget är det tre regioner i Sverige som genomfört en överenskommelseprocess. Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Region Örebro län. I Östergötland har två lokala överenskommelseprocesser

2 BESLUTSUNDERLAG 2/3 Ledningsstaben Margareta Wandel Dnr: RUN genomförts och två överenskommelser har tecknats, en i Linköpings kommun och en i Norrköpings kommun. Ett förberedande arbete har genomförts i Motala kommun. Överenskommelseprocesser, på ett antal orter i landet, har på olika sätt även kopplats samman med de uppdrag som finns inom kulturområdet och den kultursamverkansprocess som där bedrivs. Mål och styrdokument som stödjer arbete med en överenskommelseprocess Kostnader Region Östergötland har ett flertal mål- och styrdokument där stöd för att starta en överenskommelseprocess återfinns. Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Rekommendationer: #1:1 Vidare rekommenderas att samverkan stegvis formalisera, struktureras och säkras upp, genom ömsesidiga överenskommelser. Strategisk plan med treårsbudget Framgångsfaktor: God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer Det regionala ledarskapet förutsätter också en aktiv och öppen dialog med andra samhällsaktörer som kan påverka Östergötlands utvecklingsförutsättningar. Samverkansformerna kommer att variera eftersom samverkansaktörerna har olika roller och funktioner. Det kan röra sig om allt från statliga myndigheter till ideella föreningar. Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan, insatsområden 2017 Överenskommelse med idéburen sektor: För att stärka och bidra till en regional utveckling krävs samverkan mellan centrala parter i samhället. Viktiga aktörer för detta återfinns inom den idéburna sektorn. Region Östergötland ämnar därför att under verksamhetsåret etablera en överenskommelse mellan Region Östergötland och idéburen sektor för att kunna ta nya steg i detta arbete. Överenskommelsen omfattar såväl folkhälsa som kultur, folkbildning, natur och friluftsliv, besöksnäring och andra relevanta områden inom regional utveckling. Överenskommelsen syftar till att regionen tillsammans med den idéburna sektorn kan komplettera sina verksamheter och att de förmågor och ambitioner som finns inom respektive sektor ska stärkas för att tillsammans bidra till en regional utveckling. Sammantaget avsätts kr av RUN:s budgeterade medel. Dessa medel fördelas på internt och externt processtöd, två tjänster motsvarande 50 % under 18 månader till en beräknad kostnad av kr.

3 BESLUTSUNDERLAG 3/3 Ledningsstaben Margareta Wandel Dnr: RUN Till detta läggs kostnader för arbetsmöten, informationsmaterial, tryck och layout på sammanlagt kr. Projektet samorganiseras av tjänstemän vid ledningsstaben. Tidsplan Hösten Rekrytering processledare - Inomregionalt nätverk startas - Sammankalla stormöten och starta arbetsgrupper med deltagare från regionen och civilsamhället. Våren Färdigställa förslag till överenskommelse - Stormöte för att presentera förslaget till överenskommelse Hösten Politiskt beslut - Undertecknande av överenskommelsen Regionutvecklingsnämnden föreslås BESLUTA a t t ge regionutvecklingsdirektören i uppdrag att senast våren 2018 ta fram förslag på överenskommelse med social ekonomi, idéburen sektor eller civilsamhället i sin organiserade form, a t t ge regionutvecklingsdirektören i uppdrag att senast våren 2018 föreslå hur en politisk samverkan med social ekonomi, idéburensektor eller civilsamhället i sin organiserade form utifrån överenskommelseprocessen kan utformas samt a t t avsätta kr från regionutvecklingsnämndens budgetpost för oförutsedda behov för arbetet. Ditte Pehrsson-Lindell Tf regiondirektör Andreas Capilla Regionutvecklingsdirektör

4 /7 Kunskapsunderlag inför beslut om satsning på en Regional Överenskommelse mellan Region Östergötland och den sociala ekonomins aktörer. Det huvudsakliga syftet med en Överenskommelse är att skapa en jämbördig dialog mellan Social ekonomi/ idéburen sektors olika företrädare och regionen/kommunen. Ett annat syfte är att öka kunskapen om respektive part. Överenskommelsen syftar också till att få till fler samarbeten mellan den idéburen sektor och kommun/region. I dagsläget är det tre regioner i landet som genomfört en överenskommelseprocess. Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Region Örebro län. I Östergötland har en överenskommelseprocess genomförts i Linköping och i Norrköping. Ett förberedande arbete har genomförts i Motala. Noterbart är att en överenskommelseprocess, på ett antal orter i landet, på olika sätt även kopplats samman med de uppdrag som finns inom kulturområdet och den kultursamverkansprocess som där bedrivs. En överenskommelseprocess med social ekonomin och Region Östergötland En överenskommelseprocess lägger grunden för ett långsiktigt arbete. Det är en investering för samverkan, delaktiget och ett gemensamt ansvar för regionala mål kring det goda livet och jämlik hälsa. Erfarenheterna från de lokala processerna i Norrköping och Linköping visar på behovet av att direkt efter överenskommelseprocessen tar fram en handlingsplan som tydliggör arbetet efteråt. Detta stärks även av Skånes erfarenheter och den positiva utveckling som Västra Götalands arbete lagt grund för. Ytterligare en målsättning utöver den nationella överenskommelsens principer kan vara utökade möjligheter till samhandling i utvecklingsprocesser och projekt. Här har Region Östergötland till skillnad mot Region Skåne och Region Västra Götaland redan en samverkanspart i SE UPP. SE UPP och dess organisationer med sin önskan om en överenskommelse står för en utvecklingskraft som kommer att underlätta den östgötskaprocessen. Det finns redan idag uttalad samverkan i vissa frågor med enskilda organisationer både inom Regional utveckling och inom Hälso- och sjukvården. Det handlar om kompetensförsörjning, om integration, om landsbygdsfrågor, om kultur och fritid, om patientföreningar, om fysisk aktivitet och inom ramen för brukarsamverkan. Speglat i lokala- och regional erfarenheter behövs medel avsättas både för personer som tar ansvar för att driva processen och för mötesomkostnader. I Norrköping och Linköpings kommuner tog processen längre tid än ett år men under två års tid. I Västra Götaland har processen från att den initierades tagit knappt tre år. Ett rimligt antagande är att det för Östergötland tar ungefär ett och ett halvt år från beslut till undertecknad överenskommelse. Rimligt antagande är även att det i Östergötland - liksom i Västra Götaland under denna tid finns två personer som vardera arbetar med detta på 50% av sin tjänst. Där Regionen tar ansvar för att finansiera bägge. Där en representerar Region Östergötland och den andra personen representerar den Sociala Ekonomin. Det krävs även en långsiktig finansiering för implementering och fortsatt arbete. I vilken omfattning detta ska ske bör utvecklas under processen med och kanske ingå i överenskommelsen. I Regionens strategiska treårsplan lyfter man god samverkan med andra samverkansaktörer som ett mål. Motiveringen lyder: Det regionala ledarskapet förutsätter också en aktiv och öppen dialog med andra samhällsaktörer som kan påverka Östergötlands utvecklingsförutsättningar. Samverkansformerna kommer att variera eftersom samverkansaktörerna har olika roller och funktioner. Det kan röra sig om allt från statliga myndigheter till ideella föreningar. I alla nämnders verksamhetsplaner för 2016 finns samverkan med ideella föreningar inskrivet. Detta ska följas upp genom att man redovisar omfattningen av genomförda samverkansinsatserna med samverkansparterna.

5 /7 Kunskapsöversikt Den sociala ekonomin är ett samlingsbegrepp som omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta och inte vinstintresse som främsta drivkraft. Den sociala ekonomin kan ses som det arbete som sker inom den ideella sektorn, i ekonomiska föreningar och/eller kooperativ och som varken är privat eller offentligt. Liksom Västra Götaland har Region Östergötland använt begreppet Social Ekonomi. Social ekonomi definieras i regeringsutredningen från 1999 Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt. Definitionen bygger på den terminologi som tillämpas inom Europeiska Unionen och uttrycks: organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft I den nationella överenskommelsen och i Region Skåne har man valt begreppet idéburen sektor. Idéburen organisation är enligt Wikipedia ett begrepp som började användas mer systematiskt i och med överenskommelsens olika dialogprocesser som den svenska regeringen och de socialt inriktade idéburna organisationerna varit inbegripna i sedan den 6 september De idéburna organisationer uppges kännetecknas av följande: De syftar grundläggande till att främja ett värde, en idé De syftar inte till direkta privata ekonomiska vinster De gynnar allmän- eller medlemsintresset De är inte en del av stat/kommuner Både social ekonomi och idéburen sektor försöker skapa sammanhang för organisationer med olika associationsformer så som; ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser, trossamfund, aktiebolag med begränsad vinstutdelning, vilka beskrivs dela ett antal grundläggande karaktäristika. Ytterligare ett begrepp som förekommer i sammanhanget är civilsamhället. Civilsamhället (eller det civila samhället) definieras enligt Wikipedia som den del av samhället där människor hjälper varandra utan inblandning av staten. Exempel på aktörer inom det civila samhället är individer och olika privata sammanslutningar såsom välgörenhetsorganisationer, kyrkan, koloniträdgårdar, hembygdsföreningar, idrottsföreningar, privata stiftelser och andra institutioner som inte är offentligt finansierade. Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Vad är Överenskommelsen? Det viktigaste målet med Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. Syftet är också att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting beslutades av regeringen den 23 oktober 2008, efter en dialog med ett 90-tal inbjudna organisationer. I Överenskommelsen finns sex gemensamma principer som grund för samverkan: principen om självständighet och oberoende, principen om dialog, principen om kvalitet, principen om långsiktighet, principen om öppenhet och insyn samt principen om mångfald.

6 /7 Självständighet och oberoende Idéburna organisationer och verksamheter formulerar sitt uppdrag i samhället utifrån sin värdegrund och är självständiga såsom röstbärare också i sin samverkan med andra aktörer. De idéburna organisationerna kan ha en kritiskt granskande roll som röstbärare och opinionsbildare. De ska kunna ha den rollen utan att riskera samverkan eller sitt ekonomiska stöd i förhållande till det offentliga. Dialog Alla människor är beroende av offentliga beslut och insatser. Ur ett rättighetsperspektiv är det viktigt att de som berörs av offentliga beslut själva eller genom sina intresseorganisationer kan hävda sina rättigheter samt intressen, t.ex. krav på tillgänglighet, som bidrar till ett samhälle där alla är delaktiga. De idéburna organisationerna bidrar till att öka det demokratiska deltagandet och det folkliga inflytandet. Relationen mellan regeringen och de idéburna organisationerna ska präglas av ansvar och ömsesidighet, utgå från bådas förutsättningar och tillvarata bådas perspektiv och kompetens. För att ge bra förutsättningar för detta stöd till demokratin, bör formerna vara öppna, återkommande och präglas av ett inkluderande förhållnings- och arbetssätt. Dialog mellan regeringen och de idéburna organisationerna syftar till att bredda och fördjupa beslutsunderlag och till att skapa förståelse och förtroende för varandra. Dialogen som form och relationen mellan parterna behöver anpassas till de lokala och regionala förutsättningar som råder. Principerna i denna nationella överenskommelse är en viktig utgångspunkt för relationerna på samtliga nivåer. Kvalitet Verksamheter inom det sociala området bedrivs både av den offentliga sektorn, privata företag och av de idéburna organisationerna med den särskilda närhet, kunskap och kvalitet som dessa ger. I idéburen verksamhet erbjuds människor stöd och insatser som ska kännetecknas av hög kvalitet och tillgänglighet. Dessa verksamheters kvalitet ska följas upp och utvärderas för att kunna synliggöras, utvecklas och jämföras med andra aktörer. Den idéburna organisationen definierar kvaliteten i sin egen verksamhet. Ofta sker detta med utgångspunkt i brukarens egen definition av kvalitet. De idéburna organisationernas särskilda kvalitet bör beaktas i utvecklandet av metoder för att mäta och fördjupa kvalitet. När den idéburna organisationen utför tillståndspliktig verksamhet eller verksamhet på uppdrag av det offentliga, ska organisationen följa de krav på kvalitet som anges i lagstiftning och som ställs av beställaren. Verksamhet som utförs på uppdrag av det offentliga ska, utöver att möta sådana kvalitetskrav som omfattar alla utförare, kunna redovisa den särart och kvalitet man därutöver arbetar med. Långsiktighet En bred politisk förankring är viktig när det gäller överenskommelser som berör förutsägbarhet och andra grundläggande villkor för de idéburna organisationernas långsiktiga planering och arbete. Detta för att de idéburna organisationernas existens, samhällsroll och utveckling är en angelägenhet för hela samhället. Idéburna organisationer bör ges sådana förutsättningar som möjliggör planering med långsiktighet och hållbar utveckling som grund. Öppenhet och insyn Det ömsesidiga förtroendet mellan den offentliga och den ideella sektorn bygger på viljan till öppenhet.

7 /7 För att så många som möjligt ska kunna engagera sig i befintlig eller nytillkommen verksamhet, och för att förtroendet för denna ska vara så stort som möjligt, krävs tillgänglig information och öppenhet i såväl offentlig som ideell sektor. Principen om öppenhet och insyn ska tillämpas så att den idéburna organisationens uppdrag kan fullföljas och inte heller medför skada för brukare, frivilliga, anställda, tredje parter eller organisationernas inre demokrati. Mångfald I en demokrati har individen rätt att kunna påverka sin vardag. Ett växande utbud av aktörer presenterar olika lösningar för att bryta ett socialt utanförskap sitt eget eller någon annans. Där många idéburna verksamheter får växa, skapas utrymme för innovation. Begreppet mångfald betyder i detta sammanhang att samhället välkomnar idéburna organisationer och utförare inom det sociala området med olika värdemässiga eller metodologiska utgångspunkter. Olikheten är att betrakta som en tillgång i sig hos den mångfald av idéburna organisationer som bygger på demokratiska värden. Så väl regionalt som lokalt förändras behoven i ett samhälle under utveckling. Därför har både den offentliga och den ideella sektorn ett ansvar för att underlätta framväxten av nya organisationer och utförare samt olika former för samverkan och avtal. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) som en huvudpart i den nationella Överenskommelsen Anna-Karin Berglund, ansvarig tjänsteman för samverkan med civilsamhället på SKL menar att det absolut viktigaste i samverkansprocesser/överenskommelseprocesser är att förstå att det är ett levande system man bygger tillsammans och att det egentliga resultatet av det gemensamma arbetet eller resan är att man bygger relationer och tillit mellan social ekonomi/idéburen sektor och offentlig sektor. Regionala erfarenheter från Skåne och Västra Götaland Region Skåne var först med att genomföra en överenskommelseprocess. Processen började indirekt 2006 med en kartläggning av den sociala ekonomin i Skåne. Man ville visa vad har den sociala ekonomin för betydelse för samhällsutvecklingen? Denna kartläggning visade sig bli en ögonöppnare. Man kom fram till att 90 miljoner ideella timmar (motsvarande heltidsårsarbeten) av föreningsengagemang utförs varje år i Skåne skånska idéburna organisationer visade sig vara arbetsgivare för över heltidsårsarbeten. Arbetet resulterade i en turné i alla kommuner i Skåne där man med statistik och reella siffror kommun för kommun kunde presentera hur många ideella timmar som föreningslivet lägger ned i kommunen varje år, hur många arbetstillfällen föreningslivet skapar, hur många människor man engagerar osv. Nätverket fick därefter kontakt med avdelningen för regional utveckling i Region Skåne 2007 och genomförde tillsammans och genom finansiering via EU-medel en överenskommelseprocess under Ett tydligt krav var hela tiden att ansvarsområden inte skulle delas upp avdelningsvis/förvaltningsvis, utan att överenskommelsen skulle löpa horisontellt genom alla Regionens ansvarsområden kopplat till regional utveckling. Ett annat krav var att överenskommelsen skulle antas i regionens högsta beslutande organ Regionfullmäktige. Detta skedde år Efter denna process fick Nätverket för Idéburen sektor Skåne Regionens uppdrag att arbeta vidare med det som kommit ut av den handlingsplan som tagits fram kopplad till överenskommelseprocessen. Genom dessa olika processer har ett stort förtroende vuxit fram mellan Nätverket och Region Skåne (både tjänstemän och politiker). Nätverket bestod till en början av 8 regionala organisationer, men har nu vuxit till att omfatta ca 50 st. Det är regionala föreningar som är medlemmar men när man genomför arrangemang bjuds även lokalföreningar in. Alla medlemsorganisationer har en eller två kontaktpersoner gentemot Nätverket. Information till medlemmar och andra intresserade sker främst via nyhetsbrev som publiceras på hemsidan och även skickas ut via mail. Projekt man genomför ska gynna samtliga medlemsorganisationer. Nätverket utgår från att allt som genomförs ska vara öppet och prestigelöst. Ett medskick man vill göra från Nätverket Ideburen sektor i Skåne, till

8 /7 Östergötland, är att det är viktigt med en genomtänkt strategi för hur man vill kommunicera. I dagsläget har Nätverket fem anställda. Ren finansiering från Regionen på 1,9 miljoner per år i treårigt avtal. En del av dessa medel växlas upp i EU-projekt (bland annat ERUF sociala innovationer). Skånes resa har inneburit ett långt tillitsskapande gentemot Region Skåne och Länsstyrelse. Nu finns ett ideellt offentligt partnerskap (IOP) som handlar om att bedriva överenskommelsearbetet i samverkan med Region Skåne utifrån Handlingsplanen, kopplad till överenskommelsen. Region Skåne har på ett sätt outsourcat samverkan med idéburen sektor till Nätverket genom detta IOP. Nätverket jobbar gentemot alla regionens 33 kommuner, region, länsstyrelse, kommunförbundet Skåne och idéburen sektor i hela regionen. Inte sjukvårdsområdet. Handlar det om rena kommunala frågor, eller privata sammanhang tar man betalt som konsult. Man bidrar med erfarenheter till lokala processer och erbjuder stöd/utbildning för lokala processledare. Nätverkets företräder aldrig idéburen sektor ur ett sakperspektiv utan har alltid ett sektorsperspektiv. Man uttrycker att man är en bred väg in till idéburen sektor. En viktig del i utvecklingen av överenskommelsearbetet har varit att delta i framtagande av den regionala utvecklingsstrategin. Den regionala utvecklingsstrategin utvecklades i "pentahelix", (dvs offentlig sektor, privat sektor, idéburen sektor, akademi och den engagerade samhällsmedborgaren). Där fick idéburen sektor genom Nätverket möjlighet att påverka och resultatet blev strategin Det öppna samhället Region Västra Götaland Den 25 november 2014 antog regionfullmäktige förslaget till överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin. 5 december 2014 skrev Västra Götalandsregionen och ca 70 föreningar under överenskommelsen. Företrädare för den sociala ekonomin skrev i februari 2011 till regionstyrelsen och föreslog att arbetet med en överenskommelse mellan regionen och den idéburna sektorn behöver starta. Regionutvecklingsnämnden har därefter berett ärendet genom den sociala ekonomins råd (SER) i Västra Götaland. SER består av sju politiska representanter från regionutvecklingsnämnden och av fyra representanter vardera från de fyra delregionala nätverken för social ekonomi (Göteborg, Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad). Detta råd har ett tydligt tillväxt- och utvecklingsfokus. Överenskommelsens syfte är att skapa en jämbördig dialog mellan den sociala ekonomins olika företrädare i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen och att öka kunskapen om respektive part. Överenskommelsen syftar också till att fler samarbeten mellan den sociala ekonomin och Västra Götalandsregionen ska ske. De kunskaper och erfarenheter som finns hos oss i Västra Götaland ska tas tillvara på bästa sätt, framförallt ska det ske genom olika former av samverkan och dialog. Den sociala ekonomin och Västra Götalandsregionen vill genom denna överenskommelse skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle som bygger på delaktighet för alla invånare och skapa förtroende för varandras unika uppdrag. Det underlättas om vi i Västra Götaland kommer överens om principerna för hur det ska kunna gå till. Västra Götalandsregionen är en politiskt styrd organisation med ansvar för vård och omsorg samt tillväxt och utveckling. Regionens vision Det goda livet är grunden för allt arbete kring hur Västra Götaland utvecklas för att vara en attraktiv region att bo och verka i. Det goda livet för invånarna innefattar bland annat en god hälsa, boende, arbete, utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället. Det innefattar också att vi möter behoven hos barn och ungdomar, tar tillvara alla personers möjligheter oavsett bakgrund, funktionalitet eller förmågor och skapar en god miljö där de förnybara systemen värnas med en hållbar utveckling som skapar resurser för alla. Det skall också finnas ett rikt kulturliv. För att genomföra arbetet avsattes medel till två personer som blev gemensamt ansvariga för processen. En tjänst inom regionen om 50% och en tjänst för en person som representerade och hade sin anställning inom den social ekonomin på 50%. Regionfullmäktige inrättade även den 25 november 2014 en tillfällig beredning med uppdrag att samordna, följa upp och återrapportera arbetet med överenskommelsen i enlighet med handlingsplanen för Beredningen består av en företrädare för varje parti i regionfullmäktige och av fyra representanter från den sociala ekonomin. Beredningen ledamöter tillsattes av regionfullmäktige den 14 april 2015.

9 /7 Ett kommunalt perspektiv på Överenskommelser i Östergötland Den sociala ekonomins partnerskap SE UPP har just avslutat ett uppdrag som bland annat handlat om att titta på behovet av en regional Överenskommelse. Som en del i detta arbete har samtal har förts med tjänstemän i några av länets kommuner. I dagsläget har samtal förts med Malin Gumaelius på Ydre kommun (har inte någon överenskommelse eller dylikt), Karin Linkhorst (ansvarig för överenskommelsearbetet i Linköpings kommun), med Anne Olofsson (ansvarig för överenskommelsearbetet i Norrköpings kommun) och med Jonas Lagander (ansvarig för social ekonomi i Motala kommun). Synen på, och kunskapen om samt den praktiska erfarenheten av samverkan mellan social ekonomi/idéburen sektor och offentlig sektor ser naturligtvis olika ut i alla kommuner i länet. En tydlig skiljelinje är skillnaden mellan små och stora kommuner. Det handlar om finansiering, om närhet till och vana av samverkan. I Norrköping upplevde man att den överenskommelseprocess som genomfördes xx xx var mycket bra. Viktigt från kommunens sida var att man hela tiden förde en öppen och inkluderande process där alla förningar var välkomna att delta, att gå in och ur processen. I Norrköping var man under själva processen som lade grund till överenskommelsen noga med inte vilja skapa ett föreningsråd eller liknande sammanslutning byggd på representativitet utan dialogen skulle föras av och med varje enskild förening. Nu i genomförandet är det just den typ av sammanslutning som man ser behov av för att kunna ta processen vidare. En samlad sektor behövs för att få en tydlig samverkanspart. Kommunens tjänsteman är tydlig med att kommunen inte själv aktivt kan verka för att samla den idéburna sektorn men man kan ge förutsättningar igenom att erbjuda lokaler att samlas i, resurser, det vill säga olika sorters hjälp för att kunna formera sig. I Norrköping ser man en potential i att SE UPP skulle kunna gå in och som neutral part fungera mobiliserande. Man är från kommunens sida mycket angelägen att kunna ta nästa steg i processen tillsammans med idéburen sektor. Exempelvis deltar man i ett EU-projekt (som ett resultat av ett samarbete inom SERN) med sex andra länder för att förbättra samverkan med idéburen sektor. Man arbetar också internt inom kommunen för att förbättra förutsättningarna för idéburen sektor att ta större plats i utförande av verksamhet mm. Detta sker t ex genom att lära mer om IOP, titta över förutsättningar i upphandlingar. Man genomför också nu en stor genomgång av bidragsreglerna inom kommunens olika förvaltningar. Man har arbetat strategiskt inom kommunen för att samla kontaktpersoner för samtliga förvaltningar för gemensamma möten kring samverkan med idéburen sektor på tjänstemannanivå. Politiken har hela tiden funnits med och haft en tydlig roll. Kommunens ansvariga tjänsteman ser det som bra för kommunen med en regional överenskommelseprocess för samverkan, inspiration, nätverk och kunskap. Men betonar det kommunala självstyret som viktigt. Linköpings kommuns tjänsteman är mycket nöjd med att man haft ett stort antal föreningar (108 st) involverade i överenskommelseprocessen, men konstaterar samtidigt att få verkar veta vad det är. Tanken var att man skulle ha årligen återkommande uppföljningsmöten utifrån specifika frågor. Det har i praktiken blivit 2 st. Ett 2013 och ett Kommunens tjänsteman är delvis besviken då man upplevt att intresset och engagemanget minskat trots kommunala insatser för att uppfylla önskningar som föreningslivet framfört som viktiga. Exempelvis ett kommuntäckande föreningsregister, en samlad föreningsportal (för att söka stöd oberoende av förvaltningstillhörighet) och ett föreningarnas hus /Idéutvecklingscentrum. När kommunen väl lanserat en möjlighet för alla kommunens föreningar att samlat registrera sig var det få som gjorde det. Föreningarna hade länge signalerat en önskan om ett föreningarnas hus. Men när kommunen inför ett uppföljningsmöte skickade ut en enkät och frågade om intresse att vara med och utveckla ett sådant, kom endast ett fåtal svar. Kommunens tjänsteman är väldigt tydlig med att föreningarnas funktion i samarbete med kommunen är att ha en röstbärarfunktion inte en utförarfunktion. Kommunens tjänsteman anser sig inte vara rätt person att fråga om en regional överenskommelseprocess skulle vara gynnsam för den egna kommunen eller anslutna föreningar. I Motala kommun har ansvarig tjänsteman medvetet undvikit att genomföra en traditionell överenskommelseprocess. Han anser att den har ett top-down perspektiv och vill istället se ett

10 /7 gräsrotsinitiativ i likhet med den process som låg till grund för utvecklingen av Tillväxt Motala. Tillväxt Motala utgör ett handslag mellan kommunen och näringslivet i form av de 300 företag som är medlemmar. Tillväxt Motala driver nu Näringslivscentrum i kommunen på uppdrag av kommunen. I Motala tänker man sig en analog process med ett underifrån perspektiv för att utveckla samverkan mellan kommunen och social ekonomi/idéburen sektor. Man vill bilda ett Föreningsråd bestående av föreningslivet i kommunen och göra ett liknande handslag kring relevanta frågor. En webportal för social ekonomi är på väg att tas fram i Motala. Något som skulle kunna spridas till andra kommunala föreningsråd eller motsvarande. I Motala ser man SE UPP som en mycket viktig resurs för kommunens lokala föreningsråd. Man ser en potential för ett kommande Motalas föreningsråd att bli medlem i SE UPP tillsammans med föreningsråd runt om i länets kommuner. I Motala påpekar man att en regional överenskommelseprocess skulle vara ett bra stöd för såväl Kommuner, som den sociala ekonomins aktörer i länet. I Ydre kommun ser man främst att en regional överenskommelseprocess skulle kunna fungera kunskapsbärande och inspirerande för den lilla kommunen. Att SE UPP skulle kunna fungera som en neutral mobiliserande faktor för en eventuell kommunal överenskommelseprocess. En fara för en liten kommun är att man kanske har för personliga ingångar till föreningslivet för att kunna ha ett helt professionellt förhållningssätt. Och kanske även att kontakten med föreningslivet sker via person snarare än funktion. Efterfrågar den sociala ekonomins företrädare i Östergötland en överenskommelse? SE UPP, Den sociala ekonomins partnerskap innebär samarbete för att beskriva, utveckla och stimulera dess: betydelse för lokal och regional tillväxt, förmåga att stimulera till nyföretagande, skapa nya arbetstillfällen och att integrera nya grupper på arbetsmarknaden. SE UPP, arbetar för att stärka den sociala ekonomins/den idéburna sektorns roll i samhällsutvecklingen. En viktig drivkraft och ett motiv för föreningar och övriga verksamheter att bli medlemmar är att man tillsammans ökar kraften i sin roll som röstbärare och opinionsbildare. Genom att samla resurser och kompetenser i ett partnerskap och tillsammans lösa problem som en ensam aktör inte kan lösa stärks möjligheten att påverka inom sektorn gemensamma intresseområden exempelvis inom sysselsättning, social integration, jämställdhet och ekologisk hållbarhet. Viktigt att betona är att varje förening/aktör i enskilda sakfrågor arbetar utifrån sitt eget ansvar och specialistområde. Just nu har SE UPP tolv medlemsorganisationer; Coompanion Östergötland, Östergötlands Idrottsförbund, Bildningsförbundet Östergötland, ABF Östergötland, Studiefrämjandet Östergötland, Hela Sverige ska leva Östergötland, Bona Folkhögskola, Handikappföreningarna Östergötland, Kooptjänst, LO-distriktet Mellansverige, SERUS och Linköpings stadsmission och Linköpings stift. Det innebär att partnerskapet idag representerar 40 % av länets befolkning! Aktiv Ungdom och BRIS har visat sitt intresse och arbetet med att hitta fler medlemsorganisationer som vill delta pågår. Mer renodlade kulturföreningar saknas i dagsläget inom SE UPP. Genom kontakter med Maria Brusman på Region Östergötland har erbjudande om medlemskap getts till Skådebanan, Östergötlands Museum, Östergötlands Hembygdsförbund, Folketshus och Parker, Riksteatern, Hemslöjden, och Ideell Kulturallians. SE UPP ser ett behov av en regional överenskommelse som tar avstamp i en större helhet så som man gjort i både Skåne och Västra Götaland det vill säga att man inte begränsar sig till föreningar kopplade till sociala frågor. Likaså anser man att det är viktigt att liksom i Västra Götaland även inkludera Hälso- och sjukvården med alla sina delar.