ARKITEKTURTERMER KONSTVETENSKAP OBS! Lars Berggren 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARKITEKTURTERMER KONSTVETENSKAP OBS! Lars Berggren 2014"

Transkript

1 ARKITEKTURTERMER OBS! KONSTVETENSKAP Lars Berggren 2014 att filen är under arbete och kompletteras och uppdateras efterhand, att termerna är ordnade strikt alfabetiskt, att termer med Stor bokstav finns som uppslagsord i listan, att ett antal paraplytermer försetts med avvikande bottenfärg och listor över relaterade termer, att alla uppslagsord illustreras med minst ett foto av Akademins byggnader.

2 Absid: (eng. apse) Halvrund eller polygonal byggnadsdel, oftast täckt med halvkupol; förekommer i synnerhet som avslutning av kyrkobyggnader mot öster. Ovan Lunds domkyrka, Skåne, absid.

3 Akroterium: (eng. acroterion) Fristående skulpterat ornament på gavelhörn, Frontoner eller Kornischer. Ett akroterium (eller grek. akroterion), flera akroteria eller akroterier. Exempel på akroterier i A Handbook of Ornament, 1898

4 Altan: av it. alto. Upphöjd, vanligen öppen, plattform i direkt förbindelse med en byggnad och använd som uteplats. Är belägen innanför byggnadskroppen alternativt bärs av dess murar och/eller separata stöd i form av murar, Pelare, Kolonner e.dyl. Jfr Balkong, Veranda.

5 Y t t e r m u r Ankarjärn / Ankarslut: Ett ankarjärn är en anordning som håller ihop en byggnads olika delar genom ett inlagt järn vars yttersta del, ankarslutet, ofta lämnats synligt i yttermuren. Se även Bjälklag! Bjälke Ankarslut Ankarjärn

6 Arkad: En fortlöpande rad av bågar, som antingen kan vila på fristående Kolonner/ Pelare eller vara dekorationsmotiv på en sluten mur (s.k. blindarkad). Betecknar även i överförd bemärkelse en täckt gång, som genom en arkad är öppen på en eller flera sidor. Ospedale degli Innocenti, Florens

7 Arkitrav: Den nedersta delen av ett klassiskt Entablement, vilar direkt på Kolonnordningens Kapitäl. Bildat av grek. archi och lat. trabs, dvs. huvudbjälke. Jfr Kolonnordning, Entablement, Överliggare.

8 Attika(-våning): Vanligen lågt, rektangelformat fasadparti ovanför en byggnads Takgesims (jfr eng. "attic" = vind). Låg övervåning som framför allt återfinns i äldre palatsarkitektur. Attikavåning, Peterskyrkan, Rom Avtrappad attika

9 Auditorium: av lat. audire (höra): hörsal (eller samling av åhörare).

10 Aula: Samlingssal, högtidssal i skola eller universitet. På finska betecknar termen utrymmen som entréhall, vestibul eller foajé, varför den bör undvikas. Entré, entréhall, foajé Solennitetssal / aula

11 Balkong: Från en byggnadskropp, ovanför markplanet utskjutande, med skyddsräcke försedd, plattform som antingen är en utkragning av bjälklaget eller vilar på konsoler. Jfr Altan och Terrass.

12 Baluster(-docka): Svarvat eller gjutet stöd i bröstvärn, Bröstning eller räcke, vanligen i trä, sten eller metall. Balustrad: Av fr. balustre och it. balaustro, dvs. granatäpple. En rad av balustrar/balusterdockor förenade med täckplatta eller ledstång.

13 Bas: Fotstycke till arkitekturdel, särskilt foten till en Kolonn, Pelare eller Pilaster. Kolonnbas Pilasterbas

14 Basilika: Flerskeppig byggnad vars mittskepp höjer sig ovan sidoskeppen med av fönster genombrutna väggar (Klerestorium); mitt- och sidoskepp skiljs åt av Kolonner eller Pelare. Solennitetssalen i gamla akademihuset Mittskepp Sidoskepp Sidoskepp Mittskepp Kolonn

15 Y t t e r m u r Bjälklag: De horisontala element (träbjälkar, järnbalkar, betongplattor, etc.) i en byggnad som utgör innertak och golv mellan varje våning. Bjälke B, vinkelrät mot och vilande på A Bjälklag Bjälke A Gjutjärnskolonner som bär tvärbjälkarna i byggnadens mittaxel. Ankarjärn Ankarslut

16 Blindfönster: Som ett fönster utformad försänkning i en väggyta. Kan bestå av en ursprunglig men igensatt fönsteröppning, eller utgöra en del av en planerad fasaddesign.

17 Boasering: (eng. panelling / Wainscot) Boasering eller boiserie (av fr. "bois" = trä) är en invändig panelering eller inklädning av väggar eller tak med trä.

18 Bröstning: Används oftast för att beteckna fönsterbröstning, dvs. väggdelen mellan en fönsteröppnings undersida och golvet.

19 Burspråk: (av ty. bursprach / burspräke; eng. bay-window) Utbyggt, relativt grunt, fönsterförsett fasadparti.

20 Empire(-stil): Av fr. empire, dvs. imperie- eller kejsarstil. En tämligen sträng, regelbunden och rätlinjig Nyklassicism som slog igenom i Frankrike under napoleontiden och dominerade byggnadskonsten i Europa fram till 1800-talets mitt. I Sverige indelas perioden i Sengustaviansk och Karl Johan-stil. Empirens träarkitektur i Åbo kännetecknas av liggande fasadpaneler (vanligvis målade i ljust gulockra, grått eller vitt) Pilasterordningar, enkla Fönsteromfattningar och Mansardtak.

21 Dörr(blad): (eng. door) En anordning avsedd att tillsluta öppningar i byggnader, garderober, skåp och liknande. Oftast vrid- och svängbar runt en vertikal axel. Den vanligaste formen är en skiva upphängd på gångjärn fästa i en karm (slagdörr). Ett flertal andra konstruktioner förekommer, som skjutdörrar, vikdörrar, svängdörrar m.fl. Den enklaste typen är tillverkad av vertikala bräder, fästa på vågräta reglar, och används idag ofta för förråd, uthus och liknande utrymmen. Historiskt sett har för boningshus och mera anspråksfulla byggnader använts ett ramverk av grövre virke vars mellanrum fyllts med tunnare träskivor (fyllningsdörr, spegeldörr, dörrspegel). Ett sent fenomen är den släta lamelldörren, tillverkad av hoplimmade träskivor av skarvfritt material.

22 Entablement: (eng. Entablature) Klassiskt Bjälklag, huvudsakligen bestående av Arkitrav, Fris och Gesims / Kornisch. Se vidare Kolonnordning. 1. Triglyf 2. Metop 3. Abacus 4. Ekinus 5. kolonnskaft 6. Kapitäl 7. Arkitrav 8. Fris

23 Entablement, doriskt I: gesims fris (triglyf + metop) arkitrav

24 Entablement, doriskt II: GESIMS: (eng. moulding) Profilerat listverk, olika för de olika kolonnordningarna. MUTUL: (eng. mutule) Fyrkantig platta som sitter på undersidan av Gesimsen i ett doriskt bjälklag / Entablement. GUTTA / GUTTÆ: Små vanligtvis konformiga eller runda "droppar" som sitter på undersidan av varje Mutul och list (Tænia). TRIGLYF: (eng. triglyph) Fyrkantig platta som med två lodräta räfflor indelas i tre lika stora delar. I en dorisk fris omväxlar de med Metoper. METOP: (eng. Metope) Fyrkantig platta som i en dorisk fris omväxlar med Trigryfer. Kan vara helt slät eller dekorerad med ornament eller reliefer. TÆNIA: Smal, bandliknande list mellan Arkitrav och Fris i den doriska ordningen. ARKITRAV: (eng. architrave) Den del av entablementet som vilar direkt på Kapitälen. I den doriska ordningen vanligtvis helt slät.

25 Entresol(-fönster): Med Entresol eller Mezzanin avses lägre mellanvåningar som inte interfererar med den övergripande våningsindelningen. Entresol används vanligen om den ligger nederst i byggnaden, Mezzanin om högre upp. Med entresolfönster avses dels de (vanligtvis mindre och lägre) fönster som hör till en sådan våning, och dels de övre fönstren i en våning som har två eller flera fönster i vertikalled (utan mellanliggande bjälklag).

26 Farstu: Farstukvist: Se Förstuga. Som Farstu- eller förstukvist betecknas en takförsedd, öppen eller inklädd, utbyggnad på byggnadskroppens utsida till skydd mot väder och vind. Kvist

27 Fastebrev: Lagfart, d.v.s. officiell registrering av ett förvärv av fast egendom.

28 Festong: Ornament utformat som en girland eller båge sammansatt av blommor, blad frukter o.dyl. Festong buren av putti

29 Fil: Följd eller rad av sinsemellan förbundna rum.

30 Flygel: Av ty. Flügel, vinge. En underordnad, arkitektoniskt avskild del av en byggnad eller ett byggnadskomplex, placerad i vinkel mot huvudbyggnaden eller parallellt med denna, ibland helt fristående.

31 Fris: Det horisontala partiet mellan Arkitrav och Gesims i ett klassiskt bjälklag. I vidare bemärkelse varje horisontalt bandliknande väggfält med eller utan bildframställningar eller ornament (exempelvis Bågfris). Detalj av målad fris inomhus

32 Fronton: Klassisk tempelgavel (-röste) med ett triangelformat, plant gavelfält (Tympanon) omslutet av listverk. Triangel- eller segmentformat krön på fönster- eller dörröppning, eller på ett arkitektoniskt framhävt fasadparti (exempelvis en Risalit).

33 Frontespis: Av it. frontespicio. Ett över en byggnads taklist och på byggnadens mitt uppskjutande parti, som vanligen sitter ihop med murytan. Avslutas ofta med en frontonliknande överbyggnad. Kan också beteckna ett mer eller mindre starkt framträdande mittparti på en byggnads huvudfasad, under förutsättning att det kröns av en överbyggnad (jfr Mittrisalit).

34 Fönster Se: Blindfönster Entresol Fönsteraxel Fönsterband Fönsterbröstning Fönsterbåge Fönsterkarm Fönsterluft Fönsterspröjs Fönstersmyg Fönsteromfattning Lunettfönster Palladiomotiv Skådefönster T-fönster Ädikula Överstycke

35 Fönsteraxel: En fönsteraxel är i princip ett antal vertikalt över varandra ordnade fönster. Man talar emellertid om fönsteraxlar även då det handlar om envåniga byggnader. En byggnadsfasad kan alltså ha X fönsteraxlar. Fasad med nio fönsteraxlar.

36 Fönsterband: (även Bandfönster) Fönster placerade mer eller mindre direkt invid varandra, utan mellanliggande mur- eller väggpartier, så att en bandverkan uppstår. Kan vara horisontella eller vertikala.

37 Fönsterbåge: Fönsterkarm: Fönsterluft: Fönsterspröjs: Omsluter en Fönsterluft. Den del som fast förenar mur och Fönsterbåge. De enskilda öppningarna i ett fönster, vanligen försedda med glas (ett fönster kan inom samma karm ha en eller flera lufter). Smal list, vanligtvis av trä eller bly, mellan två glasrutor i samma båge eller luft. Spröjsade fönster har en eller flera lufter eller bågar fyllda av mindre glasrutor sammanfogade med Spröjsar. L u f t Spröjs Båge Karm T.v. delarna i ett fyrluftsfönster

38 Fönsterbröstning: Fönstersmyg: Se Bröstning. Väggöppning innanför eller utanför ett fönster; används även om öppningens sidoytor.

39 Fönsteromfattning: Inramning / utsmyckning av fönsteröppning. Se även Bröstning, Ädikula, Överliggare, Överstycke.

40 Förstuga: Även farstu, förstu. Ett rum närmast innanför ytterdörren, avgränsat från kök och boningsrum (stuga), vanligen ouppvärmt. Användes speciellt för äldre, traditionella hustyper; i nyare byggnader används oftast beteckningarna hall, kapprum eller Tambur. Förstuga Huvudingång

41 Garderob: (av it. guarda/vakta roba/saker) Högt skåp eller rum avsett för i första hand förvaring av kläder. Det sistnämnda är vanligt i vissa offentliga miljöer som exempelvis teatrar eller restauranger. Där avser garderoben ett rum för tillfällig förvaring av gästernas ytterplagg och andra attiraljer som gästen inte får eller vill ta med sig in i huvudlokalen, ibland mot en smärre avgift. I hemmet kallas rum avsedda för förvaring av kläder oftast klädkammare.

42 Gesims: Profilerat listverk med horisontal placering på fasad eller annan väggyta, eller som dörr- eller fönsterkrön. Beroende på placeringen kan man tala om Takgesims (Kornisch), Gördelgesims (jfr Våningsband) och Sockelgesims. Takgesims / Kornisch Gesims Gesims / Våningsband Sockelgesims

43 Golv: (eng. floor): Bottenytan i ett rum bestående av en stomme, vanligtvis av trä eller betong (se Bjälklag), och ett ytskikt av trä, tegel, kakel, natursten, linoleum eller olika syntetmaterial. Läggs ofta i mönster (se Parkett, Mosaik).

44 Grundrenovering: Betecknar i finlandssvenska ofta varje genomgripande ombyggnad eller renovering av en byggnad men innebär inte nödvändigtvis förnyande eller åtgärdande av just grunden.

45 Gångbro: En konstruktion som förbinder olika huskroppar eller delar av en byggnad ovan markplanet. Den kan vara försedd med skyddsräcken eller väggar (då vanligtvis av glas) och har utomhus oftast tak.

46 Gördelgesims: Gördellist: Se Gesims. List(verk) som horisontalt avdelar en fasadyta, vanligen mellan våningarna (kallas då ofta Våningsband). Gördellist / våningsband

47 Hörnkedja: Markering av ett hörnparti genom att hörnstenarna särskilt markerats, ibland symmetriskt, ibland lagda med växelvis långeller kortsidan utåt. Kan även vara utförd i puts eller trä som ett dekorativt arkitekturelement. Jfr Rusticering. Kan i modern arkitektur även användas i s.a.s. negativ form.

48 In situ: (lat. på platsen) På sin ursprungliga plats, inte flyttad.

49 Joniskt entablement: Kornisch Tandsnitt Fris Äggstav Arkitrav Fasces Abakus Volut Skaft Volut Kannelyr Bas Plint

50 Kalktegel: Sandblandad kalk som formpressats och lufthärdats. Användes istället för bränt tegel.

51 Kannelyr: Längsgående räffla, t.ex. på en Kolonn eller Pilaster. Med vertikala räfflor försedda sådana benämns kannelerade.

52 Kapitäl: Den översta delen av en Kolonn, Pilaster eller Pelare : Toskansk ordning 2: Dorisk 3: Jonisk 4: "Modern" Jonisk 5: Korintisk Kolonn 6: Komposit Kolonn Pilaster 5 6

53 Kolonn (-ordning) Se: Arkitrav Bas Doriskt entablement Entablement Fris Fronton Gesims Kannelyr Kapitäl Kolonn Kolonnordning Monument Pelare Piedestal Pilaster Plint Tempelgavel Tympanon Ädikula Överstycke

54 Kolonn: Ett fristående vertikalt stöd bestående av Bas, skaft och Kapitäl eller bara skaft och Kapitäl. Skaftet har cirkulärt horisontalsnitt och är av monolitisk karaktär, dvs. det bör kunna uppfattas som en enhet oavsett om det verkligen är hugget i ett stenblock (monolit) eller sammansatt av flera kolonntrummor. Kolonner kan vara fristående, kopplade (dvs. parvis arrangerade) eller engagerade (dvs. fast förbundna med bakomliggande mur). I det sistnämnda fallet skiljer man på halv- och trekvartskolonner. Jfr Kolonnordning. Kolonn

55 Kolonnordning: 1 2 Från antiken härstammande byggnadssystem bestående av Kolonner och Entablement (Bjälklag). De klassiska kolonnordningarna är den doriska, den joniska och den korintiska (Grekland), den toscanska (etruskiska) samt den komposita (Rom). Utmärkande för de olika kolonnordningna är Kapitälets och Entablementets utformning samt delarnas proportioner. Fronton Entablement : Toskansk ordning 2: Dorisk 3: Jonisk 4: "Modern" Jonisk 5: Korintisk 6: Komposit Kolonn

56 Konsol: (eng. cantilever, corbel) En bärande byggnadsdel som skjuter ut från mur- eller väggparti för att ge stöd åt tak, balkonger, listverk m.m. Ofta dekorativt utformad. Jfr Mutula.

57 Korintiskt entablement: Modiljong / Modil(l)ion Tandsnitt Fris Arkitrav med fasces Abacus Voluter Acanthus

58 Korsvirke: Fackverk av trä: en bärande stomme av varandra korsande bjälkar och stöd, stundom förstärkta med snedsträvor. Härigenom bildas fyr- eller trekantiga fack, som fylls ut med murverk (tegel) eller lerklinat flätverk. Oftast överputsas utfyllnaderna; korsvirket kan då antingen lämnas synligt eller döljas av putsen.

59 Kvader(sten): Fyrkantigt (rätvinkligt) tillhuggen natursten, avsedd för byggnadsändamål. Släthuggen kvader Råhuggen kvader

60 Kupol(valv): (eng. dome, cupola; av lat. cupa/kopp) Skålformig valvtyp. Grundformen kan beskrivas som den övre delen av en ihålig sfär (klot), och ett tvärsnitt visar i princip en valvbåge. Precis som för andra valv finns det flera olika typer. Jfr Valv(båge), Tambur. Kupolvalv, Pantheon i Rom Halvkupol (eng. semi-cupola)

61 Kvist: Se Farstukvist.

62 Lisen: (uttalas lisén) Vertikalt, platt och vanligtvis helt slätt murband. Skiljer sig från en Pilaster genom avsaknad av Kapitäl och (i allmänhet) Bas.

63 Loggia: Täckt uterum, gång eller korridor, som är öppet/öppen på en eller flera sidor, ofta genom en Arkad eller kolonnad. Vanligen i en byggnads bottenvåning, men förekommer också i övre våningar och som självständig byggnad. Ospedale degli Innocenti, Florens

64 Luft: Se Fönsterluft.

65 Lunettfönster: Fönsteröppning med halvcirkel- eller segmentbågsform.

66 Länga: Långsträckt byggnadskropp. Används ofta synonymt med Flygel men indikerar inte automatiskt underordning i förhållande till en huvudbyggnad.

67 Manierism: Av ital. maniera eller sv. manér. Stilperioden mellan renässans och barock, vanligtvis förlagd till 1500-talets andra hälft. Förknippas oftast med konst som demonstrerar överdriven virtuositet, komplexitet eller nyckfullhet. Ovan, Palazzo del Te, Giulio Romano, Mantova; överst t.v. Palazzo Zucchari, Rom.

68 Mansardtak: Yttertak med brutet takfall, vanligen ett Sadel- eller Valmtak.

69 Mezzanin(-fönster): Se Entresol.

70 Monument (Postament, Pi[e]destal): Av lat. "monere", att minnas, påminna, lära ut, uppmana. Jfr minnesmärke. Staty M O P O S Entablement N U M T A M E N Pelare Bas Plint Pidestal / piedestal E N T T Sockel

71 Mosaik: material. (eng. mosaic) Av it. musaico/mosaico. Yttäckning av små bitar (tesseræ) av sten, glas, keramik m.m., som fästs i stuck, murbruk, cement och liknande Mosaikbitarna sätts oftast så att de bildar mönster, ornament eller figurframställningar. Romersk golvmosaik från 200-talet i Piazza Armerina.

72 Motfallstak: Yttertak med två mot varandra, inåt lutande takfall.

73 Mur: (av lat. murus) Byggnadsverk eller del av sådant, vanligen bestående av staplade naturstenar, tegel eller gjuten massa som betong, För att öka murens täthet och styrka kan stenarna förenas med Murbruk. En mur utan murbruk kallas kallmur. Byggs i regel upp av horisontala rader (skift) av huggen, gjuten eller sågad sten (se Kvader, Tegel). I ett hus delas murarna in i grund-, sockel- och väggmur. En väggmur kan vara antingen ytter- eller innermur. Den av väggen som befinner sig mellan Sockel och Takfot kallas Murliv.

74 Murbruk: Blandning av bindemedel (kalk, cement, m.m.), fyllnadsmaterial (sand, grus) och vatten. Används för hopfogning av tegel- eller natursten (m.m.) i en mur. Jfr Puts, putsbruk.

75 Murliv: finnas Den av väggen som befinner sig mellan Sockel och Takfot kallas Murliv. Detta utgör murens lodräta begränsningsyta, i förhållande till vilken det kan framskjutande (framspringande) eller försänkta partier. Fönster insatta "i liv med muren", dvs. i linje med den (de skjuter inte fram och är inte försänkta).

76 Nyantik: En underavdelning till Nyklassicismen som hämtade sin inspiration främst från den arkaiska grekiska konsten. Avser framför allt arkitektur under och tidigt 1800-tal. Heratemplet i Pæstum, ca 600 BC.

77 Nyklassicism: (även neoklassicism ) Samlingsnamn för de stilriktningar som inspirerats av den grekisk-romerska antikens former och ideal med början under senmedeltid till och med i dag. Empire och Nyantik betraktas vanligen som underavdelningar till nyklassicismen.

78 Orangeri: Ett (uppvärmt) växthus för övervintring av känsliga växter, exempelvis apelsin (fr. orange), fikon och myrten. Orangeriet i Uppsala universitets botaniska trädgård.

79 Palladianism: Det formspråk vars upphovsman var arkitekten och arkitekturteoretikern Andrea Palladio ( ), verksam i Venedig och Venezien, och som utgick från den antika romerska arkitekturens principer. Palladio: Villa Rotonda, Vicenza

80 Palladiomotiv: Palladianskt motiv eller Palladiana. Tredelad muröppning, vanligtvis indelad av Kolonner eller kolonnetter. Mittöppningen är bredast, höjer sig över de två övriga och avslutas uppåt med en rundbåge (arkivolt). På engelska kallas arrangemanget Venetian Window.

81 Palmett: Fr. diminutiv av palm. Ornament i form av ett oftast symmetriskt arrangemang av solfjädersformigt utbredda blad eller flikar, påminnande om ett palmblad. Palmett Fronton Exempel på palmettakroterier i A Handbook of Ornament, 1898

82 Panel(lering): (eng. panel / panelling). Beklädnad av trämaterial som helt eller delvis täcker en vägg och som ramas in och indelas i fält av lister (exvis i form av en kolonn- eller pilasterordning). På ytterväggar talar man om stående eller liggande, ibland även diagonal, panel. Används idag synonymt med brädfodring. Betr. interiörer, se Boasering.

83 Parkett: betecknar en golvbeklädnad av trä, vanligtvis lövträ, som sågas i mindre stycken och sammanfogas enligt ett bestämt mönster

84 Paviljong: Paviljong är en mindre fristående byggnad, ofta uppförd för tillfälligt bruk, till exempel ett lusthus i en park eller som utställningslokal. Den kan även ingå som en avgränsad del i ett större byggnadskomplex.

85 Pelare: Fristående, vertikalt och bärande murverk eller murstycke med eller utan Bas och Kapitäl. Vanligtvis med fyrkantigt horisontalsnitt men kan även vara sammansatt av olika former (knippepelare). Även kraftiga, cylindriska murstöd som saknar bas och kapitäl kan kallas pelare (rundpelare). Murpelare Rundpelare

86 Piano nobile: Av it. piano = våning, våningsplan; bokstavligen den ädla våningen. Paradvåning, vanligtvis belägen på andra våningen.

87 Piedestal: (även pidestal; eng. pedestal) Består av Plint och Postament med tillhörande profileringar. Ingår som en del av de klassiska Kolonnordningarna. Kan också beteckna fotstycke eller ställ i vid bemärkelse. Bernardino Baldi 1612 Piedestal, tillverkad 1817 för det silverskrin i vilket Åbo Akademis fundationsbrev förvarades.

88 Pilaster: Flat vägg- eller murpelare artikulerad som en klassisk Kolonn, med Bas och Kapitäl. Kolossal dorisk pilasterordning Dorisk väggpilaster Jonisk kanellerad pilaster Dorisk hörnpilaster / omvikt pilaster

89 Plafond: (fr.) Innertak, egentligen endast ett plant sådant. Används dock ofta för att beteckna målade utsmyckningar på detsamma (plafond- eller takmålning).

90 Plantak: Horisontalt yttertak. Har dock praktiskt taget alltid en svag lutning för vattenavrinning som vanligtvis döljs av takkrönet.

91 Plint: (eng. plinth; av grek. plinthos, eg. tegelsten), den vanligen kvadratiska eller rektangulära skiva, som utgör underlaget för en kolonnbas, en staty, en vas etc. Jfr Postament, Sockel.

92 Pompejansk stil: Nyklassicistisk inredningsstil som utgår från bevarade miljöer i den romerska provinsstaden Pompeji (begravd vid Vesuvius utbrott 79 e.kr. och återupptäckt på talet).

93 Port: Portal: (eng. door, gate) En större öppning som används som ingång till byggnad, men kan också syfta på den Dörr som används för att tillsluta portöppningen. (eng portal) Arkitektoniskt framhävd ingång, ofta försedd med skulpterad utsmyckning. Portgång: (eng. doorway) Ingångspassage som kan tillslutas (med exempelvis en Dörr)

94 Portik: (eng. portico) Av lat. porticus, port, ingång ; en kolonn- eller pelarburen, förhall framför en byggnad, ofta i form av en Tempelgavel. Jfr Kvist & Veranda.

95 Postament: Av lat. ponere, ställa. Det som något ställs på. Se Monument.

96 Pulpettak: Yttertak med endast ett takfall (halvt sadeltak).

97 Puts: (eng. plaster) Är ett tunt ytskikt av bruk på byggnaders yttre eller inre murar. Putsbruk består av bindemedel, ballast och vatten. Bindemedel innehåller olika proportioner av exempelvis kalk, cement, gips eller plast; ballasten är vanligtvis sand. Man skiljer på slätputs och spritputs. Den släta putsen kan ha många olika utförande och följa murens yta eller dölja ojämnheter i underlaget. Spritputs innehåller ballast i form av grus eller sten som ger ytan en grövre karaktär.

98 Rakt valv: (eng. flat/straight arch) Övertäckning av en muröppning genom solfjäderformigt ställda (tegel)stenar, som tillsammans bildar ett valv med horisontal undersida.

99 Rappning: Se Puts.

100 Revetering: (av lat. vestire och fr. revêtir) Beklädnad av mur eller vägg med Puts, naturstenplattor, fasadtegel, glas- eller plåtplattor m.m. Puts appliceras på träunderlag med hjälp av vassmattor, hönsnät, träull, mineralfiberplattor eller liknande. Stenplattor fästs oftast med hjälp av metallkrampor eller dylika fästanordningar.

101 Risalit: Svagt framskjutande fasadparti, i allmänhet accentuerande fasadens mitteller sidopartier (mitt- eller sidorisalit). Mittrisalit Sidorisalit

102 Romanik: Romansk stil, ursprungligen beteckningen på den arkitekturstil som dominerade i Europa ca Termen "romansk" kommer av sambandet med den antika romerska arkitekturen, som också kännetecknades av runda eller svagt spetsiga valvbågar, tunnvalv, kryssvalv och arkader. Rundbågsfrisen är ett typiskt romanskt stilelement. Lunds domkyrkas absid, 1100-tal

103 Rusticering: Mur eller murparti där murstenarnas framsida lämnas råhuggna och skjuter ut utanför murlivet. Används även om imitation i puts av en kvaderstensmur eller en egentlig rustik i sten. Förekommer ofta i fönster- och portomfattningar. Palazzo Pitti, Florens

104 Sadeltak: Yttertak bestående av två mot varandra lutande takfall.

105 Segmentbåge: Rundbåge vars bågform bildar ett cirkelsegment som är mindre än en halvcirkel. Om bågen är mycket flack talar man ofta om Stickbåge.

106 Situationsplan: (eng. site plan) Plan över ett område av vilken framgår en eller flera byggnaders belägenhet i förhållande till varandra och till omgivningen, exempelvis en tomt eller ett kvarter.

107 Skvär: Av eng. square ( plats ), inlån via ryskan i betydelsen liten stadspark.

108 Skådefönster: Panorama- eller skyltfönster. Åbo Akademis huvudbyggnad före restaureringen 1921.

109 Skärmtak: Vanligtvis ett konsolburet Pulpet- eller Sadeltak över entrédörr och trappa.

110 Slutsten: Mittsten i en valvbåge eller ett valv, vanligtvis särskilt markerad. Se Valv.

111 Sockel: (eng. socle) Den som bas markerade nederdelen av en byggnad som utmärks t.ex. genom kraftigare material (stenskoning, Rusticering, Kvaderblock, etc.) och/eller genom att skjuta ut framför byggnadens övriga Murliv. Betecknar också underlag för statyer, Monument och liknande. Avslutas ibland uppåt med Sockelgesims. Jfr Stenfot.

112 Spegel: (eng. field, panel) Vanligtvis ett mer eller mindre fyrkantigt, plant fält på en vägg eller i ett tak, inramat av lister eller listverk. Speglar förekommer exvis i Boaseringar, Paneler och som försänkt fyllning i en dörr.

113 Spröjs / spröjsad: Se Fönsterspröjs.

114 Stenfot: Husgrund av sten. Jfr Sockel.

115 Stenhus: Betecknar i Finland vanligtvis en byggnad av tegel (oftast putsad), inte en byggnad av natursten.

116 Stickbåge: Se Segmentbåge.

117 Stomme: En byggnads stomme består av dess bärande murar / väggar, Pelare / Kolonner, Bjälklag / Entablement, Takstol m.m. Stomsystemet bär upp övriga byggnadsdelar, såsom mellanväggar. Består av sten, tegel, stock eller armerad betong. I 1800-talets trähus utgörs stommen oftast av grova stockar som tätades med mossa och på utsidan kläddes med Panel. Insidan kläddes med papper eller papperstapeter, någon gång med Puts. (se Revetering)

118 Strävpelare: En Pelare med funktionen att försträva sidotryck i en byggnad. Strävpelare & bågar som tar upp sidotrycket från solennitetssalens tunnvalv.

119 Stucco Lustro: En antik romersk teknik som ger väggmålningar en glänsande yta. Färgpigment blandas med kalk, tvål och vatten, blandningen appliceras och glättas med varma järn. Används företrädesvis för marmorimiterande ytbehandling.

120 Stuck / stuckatur: Av ital. stucco, en snabbt härdande massa av gips, pulvriserad marmor eller kalksten, sand, vatten och ibland lim. I vid bemärkelse alla gjutna ornament i såväl interiör som exteriör. Stuckatur

121 Suterrängvåning: Våning som delvis ligger under markplanet.

122 Syn / Syneförrättning : En av behörig myndighet företagen granskning i samband med vilken byggnadsritningar och byggnadsarbeten godkänns. Tre sorters syn förekommer i de äldre handlingarna: Lokalsyn innebar att platsen besiktigades innan något byggts, "Sockelsyn" ägde rum när stengrund murats och byggnadens placering därmed fixerats, Approbationssyn utfördes när takstolen var rest och skorstenen uppmurad, men innan golv och mellantak lagts in. "Synernas" resultat förtecknades ofta på de till magistraten inlämnade ritningarna. I denna lokalsyn, från 1856, finner Gylich (som syningsman) inget att invända mot den ritning han själv (som arkitekt) framställt.

123 Tak: Se: Mansardtak Motfallstak Plafond Plantak Pulpettak Sadeltak Takfot Gesims (takgesims) Takskägg Takstol Tälttak Valmat tak Vattentak

124 Takfot: Takfallets nedersta horisontella kant/begränsning.

125 Takskägg: Den del av yttertaket som skjuter ut framför muren på en byggnad. Takskägg Takskägg

126 Takstol: (eng. truss, roof-truss) Den bärande konstruktion på vilken yttertaket vilar. I sin enklaste form består den av två mot varandra lutade sparrar som möts i taknocken och nedtill sammanbinds av en bjälke (bindbjälke). Sadeltak Taknock Bindbjälke

127 Tambur: Av fr. tambour (trumma), vanligen entréutrymme från vilket dörrar eller trappor leder till övriga utrymmen. I 1800-talets Åbo avses dock oftast ett litet förrum till husets största rum, salen. Jfr Förstuga, hall, kapprum. Tambur kan också beteckna en kupols cylindriska eller polygonala underbyggnad (dvs. trumma ) mellan själva kupolen och den underliggande konstruktionen. Förstuga Tambur Huvudingång

128 Tegel: (eng. brick) Sammanfattande benämning på byggnadsmaterial avsedda för murning.m.m. Består i huvudsak av formad, torkad och bränd lera. Bränt tegel har en större eller mindre inblandning av sand och eventuellt andra tillsatser. Obränt tegel (s.k. lertegel) har vanligtvis någon form av armering, som tagel eller halm. Tegel bränns vid temperaturer mellan 950 och upp till ca 1200 grader. Vid högre temperatur sintrar (dvs smälter)leran. Detta har hänt med tegelstenarna på bilden.

129 Tegelhus: Betecknar i Finland vanligtvis tegelbyggnad utan Puts eller annan yttäckning.

130 Tempelgavel: Klassisk tempelgavel med en triangelformad Fronton buren av två eller flera Kolonner eller Pilastrar (jfr Ädicula / ædikula).

131 Terrass: Av lat. terra (jord). Ursprungligen en öppen, stenlagd, i markplanet belägen yta i direkt anslutning till en byggnad. Under 1900-talets senare del har termen allt oftare använts som synonym till Altan (takterrass).

132 T-fönster: Fönster med tre Fönsterlufter, två stående och en liggande, arrangerade i form av ett T.

133 Trompe l œil: Franskt uttryck som betyder som bedrar ögat (tromper: bedra, lura, och œil: öga), synvilla, bländverk, illusion.

134 Turell: Av fr. tourelle. Miniatyrtorn som är utkragat från en fasad.

135 Tympanon(-fält): (eng. pediment) Det plana, triangulära fältet i en klassisk tempelgavel (Fronton), ofta försett med skulptural utsmyckning. Kan även beteckna bågformat avgränsade fält som kröner olika muröppningar eller byggnadsdelar.

136 Tälttak: Pyramidformat yttertak.

137 Valmat tak: Eller Valmtak. Sadeltak som på vardera kortsidan slutar med ett triangulärt takfall (valmsida) istället för ett vertikalt gavelparti.

138 Vattentak: Yttertak av tegel, plåt eller annat material.

139 Valv: Se: Arkad Kupol(valv) Lunettfönster Rakt valv Segmentbåge Slutsten Stickbåge Strävpelare (-båge) Valv

140 Valv: Ett konstruktivt element i arkitekturen som består av kilformade element, vanligtvis stenar, som hålls på plats av tyngdlagen. Se även Basilika. A: Valvbåge (eng. arch) B: Tunnvalv (eng. barrel-vault) C: Kryssvalv (eng. cross- or groin vault) 1: Slutsten / Nyckelsten (eng. key-stone) 2: (valv-) Anfang (eng. springer) 3: Valvhjässa (eng. crown) 1 B 2

141 Veranda: Av bengaliska barandah. En i markplanet belägen, takförsedd utbyggnad, avsedd för rekreation och umgänge. Den kan vara försedd med räcken, Balustrader, väggar och fönster (glasveranda).

142 Vestibul: Se Aula.

143 Våningsband: Flat list utan profilering som horisontalt avdelar en fasadyta mellan våningarna (jfr Gördelgesims och Gördellist).

144 Ädikula: Av lat. ædicula (litet hus eller tempel). Fönster- eller dörromfattning bestående av Kolonner eller Pilastrar som bär ett Entablement och en Fronton. Jfr Tempelgavel.

145 Överliggare: Balk av sten eller trä som, vilande på sidopartierna, överbryggar en vägg- eller muröppning. Jfr Arkitrav.

146 Överstycke: Ett arkitektoniskt (ofta även skulpturalt) accentuerat krön till fönster-, dörr- eller portöppningar, ofta i form av en Fronton eller en del av ett klassiskt Entablement. Används ibland synonymt med Överliggare.

147 SLUT Men om du saknar några termer, upptäcker några felaktigheter, eller inte förstår något så hör av dig till konstvetenskapens personal! LB

Arkitekturtermer. Lars Berggren & Annette Landen

Arkitekturtermer. Lars Berggren & Annette Landen Arkitekturtermer Lars Berggren & Annette Landen Absid Arkad Akroterium Altan Arkitrav Attika(-våning) Auditorium Aula Balkong Halvrund eller polygonal byggnadsdel, oftast täckt med halvkupol; förekommer

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

K = 1, M = 2. Ett välbevarat hus, som har kvar sin ursprungliga karaktär av skola.

K = 1, M = 2. Ett välbevarat hus, som har kvar sin ursprungliga karaktär av skola. fastighet: MARIA 3, hus A. adress: Lilla Norregatan 22. ålder: Mitten av 1800-talet. Ombyggt 1928, 1968, 1975. arkitekt / byggm: P. Sterner (1975). användning: Bostad, byggt som skola. antal våningar:

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS.

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS. fastighet: JOHAN 15. adress: Lilla Östergatan 31. ålder: 1907. Ombyggt 1933, 1938, 1969. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Karl Eriksson (1933 och 1938), Ulf Söderman (1969). användning: Bostad antal våningar:

Läs mer

K = 2, M = 2 (gata), K = 4, M = 3 (gård).

K = 2, M = 2 (gata), K = 4, M = 3 (gård). fastighet: PALM 4, hus A. adress: Gosselmansgatan 5. ålder: 1907. Ombyggt 1950, 1978. arkitekt / byggm: Tage Billgren (1950), Bengt Celander (1978). Svartmålad puts. Rött tegel, mot gården ljusgrön puts.

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad.

BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. adress: Österportstorg. ålder: 1813-1814. Ombyggt 1920, 1937, 1941, 1967, 1982. arkitekt / byggm: A. Påhlqvist. användning: Förvaltningslokaler. Byggt

Läs mer

TALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ

TALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ fastighet: TALGOXEN 1, hus A. adress: Eliassons väg 8, Körlings väg 14.. ålder: 1928. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad och uthyrning. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gul slätputs. Sadeltak,

Läs mer

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön. fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.

Läs mer

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO fastighet: NÄKTERGALEN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 16, Regementsgatan 40. ålder: 1910. Ombyggt 1922, 1946. arkitekt / byggm: P. N. Dahlgren. Henrik Nilsson (1922), Jon Korning (1946). antal våningar:

Läs mer

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI fastighet: FREDRIK 1, hus A. adress: Stora Östergatan 37. Enl. uppgift 1803. Ombyggt 1918, 1930, 1961. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918, 1930), Kaj Krüger (1961). användning: Affär och bostäder.

Läs mer

WALDEMAR 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. WALDEMAR 1 A från SV ENTRÉ. WALDEMAR 1 A från SV DÖRR

WALDEMAR 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. WALDEMAR 1 A från SV ENTRÉ. WALDEMAR 1 A från SV DÖRR fastighet: WALDEMAR 1, hus A. adress: Stora Östergatan 1. ålder: 1878-79. Ombyggt 1903, 1906, 1912, 1917, 1927, 1931, 1963, 1985. arkitekt / byggm: Ewe & Melin (1912), Karl Eriksson (1927), LRF (1963),

Läs mer

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön. fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,

Läs mer

Ö HAGA 1 A från SO K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) Ö HAGA 1 A från NO. Ö HAGA 1 A från NV VERANDA

Ö HAGA 1 A från SO K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) Ö HAGA 1 A från NO. Ö HAGA 1 A från NV VERANDA fastighet: ÖSTRA HAGA 1, hus A. adress: Hornsgatan 11, Lasarettsgatan 6. ålder: 1926. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. Grå ädelputs. Lätt utsvängt mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Bruna

Läs mer

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött

Läs mer

DISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL

DISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL fastighet: DISA 1, hus A. adress: Stortorget 1. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1891, 1929, 1934, 1961, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1891), Karl Eriksson (1934), Rune Welin (1961), Ulf Söderman (1987).

Läs mer

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå

Läs mer

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO QVIST Hela kvarteret består av välskötta, försiktigt renoverade hus från 1700- och 1800-talet. Undantaget är Saluhallen från 1907, som är ett av utropstecknen i Boisens stora produktion. Alla husen har

Läs mer

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna. fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.

Läs mer

CAVALLIN 2 A från O K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) CAVALLIN 2 A från NV. CAVALLIN 2 A från NV VALV

CAVALLIN 2 A från O K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) CAVALLIN 2 A från NV. CAVALLIN 2 A från NV VALV fastighet: CAVALLIN 2, hus A. adress: Blekegatan 18. ålder: 1967. Ombyggt vid olika tillfällen. arkitekt / byggm: Rune Welin. användning: Skolbyggnad. antal våningar: 2 Gult fasadtegel. Mot norr är halva

Läs mer

K = 2, M = 1. kulturhistoriskt (K) Gediget hus med många fina detaljer. Mycket miljömässigt (M) viktigt för miljön vid Österportstorg.

K = 2, M = 1. kulturhistoriskt (K) Gediget hus med många fina detaljer. Mycket miljömässigt (M) viktigt för miljön vid Österportstorg. fastighet: BÄVERN 1, hus A. Solgården. adress: Österportstorg 5, Regementsgatan 1. 1928. Carl Wennerholm. användning: Bostäder. antal våningar: 4½ Mörkgrå målad puts. Vit puts, i bottenvåning ljust grå.

Läs mer

K = 4, M = 4. NILS S. 6 A från SV

K = 4, M = 4. NILS S. 6 A från SV fastighet: NILS SÖDRA 6, hus A. adress: Hejdegatan 45. ålder: 1894. Ombyggt 1943, 1962. Henning Johansson (1943), Göran Johansson (1962). antal våningar: 2, åt gård 2½ Rött tegel, mot norr gul puts. Sadeltak,

Läs mer

K = 3, M = 2. Modernt bostadshus, väl anpassat till omgivningen.

K = 3, M = 2. Modernt bostadshus, väl anpassat till omgivningen. fastighet: CHRISTINA 2, hus A. adress: Stora Norregatan 8. ålder: antal våningar: 2, mot gård 3. Grå puts. Ljusgul och vit puts, vit träpanel. Vita hela fönster, åt gatan med en spröjs. Vita lamelldörrar.

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

Vita hela fönster med lösa spröjsar. Vit lamelldörr med mönster av liggande panel. Avtrappad vit gesims. Vita dörr- och fönsteromfattningar.

Vita hela fönster med lösa spröjsar. Vit lamelldörr med mönster av liggande panel. Avtrappad vit gesims. Vita dörr- och fönsteromfattningar. fastighet: LUNDGREN NORRA 3, hus A. adress: Tobaksgatan 20. ålder: 1884. Ombyggt 1986. arkitekt / byggm: Peter Boisen. ½ Gråmålad puts. Gult fogstruket tegel. Sadeltak, röd 2-kupig betongpanna. Vita korsdelade

Läs mer

YSTAD 1 A från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarat som byggnadsminne 1993.

YSTAD 1 A från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarat som byggnadsminne 1993. fastighet: YSTAD 1, hus A. adress: Österleden 13. ålder: 1902. Ombyggt 1939, 1948, 1952, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Rune Welin (1948, 1952). användning: Tingshus. antal våningar: 2½ Kvadersten,

Läs mer

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna

Läs mer

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER fastighet: CARL 1, hus A. adress: Stora Östergatan 36. ålder: Omkring 1800. Ombyggt 1932, 1935, 1988. arkitekt / byggm: E. Olsson (1932), Karl Eriksson (1935), Nilsson & Persson (1988). användning: Affärer

Läs mer

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S. fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med

Läs mer

CEDERN 8 A från SV. CEDERN 8 A från S. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) CEDERN 8 A från NV. CEDERN 8 A från SV HÖRNBURSPRÅK

CEDERN 8 A från SV. CEDERN 8 A från S. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) CEDERN 8 A från NV. CEDERN 8 A från SV HÖRNBURSPRÅK fastighet: CEDERN 8, hus A. adress: Regementsgatan 7. ålder: 1912. Ombyggt 1944, 1945, 1983. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson, byggmästare E. Olsson. Karl Erikson (1944), Tore Json (1945), Nilsson & Persson

Läs mer

K = 2, M = 3 (gata), K = 4, M = 5 (gård). Samhällshistoriskt värde, ett tidigt exempel på att bygga för service i bostadsområden.

K = 2, M = 3 (gata), K = 4, M = 5 (gård). Samhällshistoriskt värde, ett tidigt exempel på att bygga för service i bostadsområden. fastighet: MEISSNER 1. adress: Bruksgatan 15, Norra Änggatan 4. ålder: 1930. Ombyggt 1936, 1946, 1957, 1966, 2005. arkitekt / byggm: Kooperativa Förbundet (Eskil Sundahl). Oscar Isberg (1936), Tore Json

Läs mer

BRUZELIUS 2 A från SO

BRUZELIUS 2 A från SO fastighet: BRUZELIUS 2, hus A. adress: Österportstorg 4. ålder: 1913. Ombyggt vid ett flertal tillfällen. arkitekt / byggm: O. Andersson (ritningar 1911), N. Gust. Åbergh (ritningar 1912). användning:

Läs mer

ESTER 1 A från S K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): ESTER 1 A från V DÖRR

ESTER 1 A från S K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): ESTER 1 A från V DÖRR fastighet: ESTER 1, hus A. adress: Lilla Strandgatan 3. ålder: Ombyggt 1979-80. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1 Fogstruken grå natursten. Korsvirke med svart timra och rött tegel

Läs mer

K = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren.

K = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren. fastighet: KNUT 4, hus A. adress: Stora Östergatan 15. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1911, 1972. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1911). användning: Affär. Gråmålad puts. Gul puts. Stora skyltfönster med svart

Läs mer

K = 2, M = 1. Gediget 1910-talshus med många välbevarade detaljer.

K = 2, M = 1. Gediget 1910-talshus med många välbevarade detaljer. fastighet: GÖKEN 7, hus A (f.d. Göken 8). adress: Regementsgatan 19, Mariagatan 15. ålder: 1896 (S. delen), 1905 (N. delen). Ombyggt 1905, 1921, 1937, 1978. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Henrik Nilsson

Läs mer

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

K = 2, M = 1. Nybyggt, men mycket väl anpassat till omgivningen och framför allt till den byggnad som fanns här förut.

K = 2, M = 1. Nybyggt, men mycket väl anpassat till omgivningen och framför allt till den byggnad som fanns här förut. fastighet: YNGVE SÖDRA 2, hus A. adress: Trädgårdsgatan 2. ålder: 1998. arkitekt / byggm: NP arkitekter. Gråmålad puts. Ljust gul slät puts, röd dörromfattning och dekor. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel.

Läs mer

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV fastighet: MAGNUS 33, hus A. Scala-huset. adress: Stora Östergatan 12. ålder: 1909. Ombyggt 1930 (inredning av vindsvåning), 1938 (mansard och mera inredning). arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Karl Eriksson

Läs mer

HÅKAN VÄSTRA 6 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. HÅKAN VÄSTRA 6 från N

HÅKAN VÄSTRA 6 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. HÅKAN VÄSTRA 6 från N fastighet: HÅKAN VÄSTRA 6. adress: Vintergatan 5. ålder: 1883. Ombyggt 1947, 1981. arkitekt / byggm: Tore Json (1947). användning: Bostad. antal våningar: 1½ Svartmålad spritputs. Grön spritputs. Vita

Läs mer

LJUNGSTRÖM 1 A från SV

LJUNGSTRÖM 1 A från SV fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune

Läs mer

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade

Läs mer

K =1, M =1. De två, tyvärr nödvändiga, brandtrapporna skämmer huset.

K =1, M =1. De två, tyvärr nödvändiga, brandtrapporna skämmer huset. fastighet: KEMNER 1, hus A. adress: Tobaksgatan 13. ålder: 1883. Ombyggt 1896, 1923, 1945, 1950, 1967. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1923), Rune Welin (1945, 1950 och 1967). användning: Skola. antal

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

REGNER 1 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. REGNER 1 från S

REGNER 1 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. REGNER 1 från S fastighet: REGNER 1. adress: Liregatan 9. ålder: 1880. Ombyggt 1936, 1989. arkitekt / byggm: S. Persson (1936), Roger Stigsson (1989). Gråmålad puts. Ljusgrå puts. Valmat sadeltak, rött 1-kupigt tegel.

Läs mer

PAUL 1 A från SV. PAUL 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M):

PAUL 1 A från SV. PAUL 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): fastighet PAUL 1, hus A. adress: Hamngatan 13. 1814, påbyggt 1856-58. Ombyggt 1890 (entré), 1907 (mansardvåning påbyggd), 1921 (fasadändring), 1945, 1968, 1975, 1983-85 (efter brand). arkitekt / byggm:

Läs mer

Mörkgrå cementputs. Ljusblå spritputs.

Mörkgrå cementputs. Ljusblå spritputs. fastighet: HÅKAN MELLERSTA 2, hus A. adress: Vintergatan 4. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1886, 1926, 1954, 1984. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1886), Henrik Nilsson (1926), Bertil Sandin (1954), Bengt-Göran

Läs mer

fastighet: JÖNSSON SÖDRA 8, hus A. adress: Tobaksgatan 19. ålder: Ombyggt 1916, 1933, arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½

fastighet: JÖNSSON SÖDRA 8, hus A. adress: Tobaksgatan 19. ålder: Ombyggt 1916, 1933, arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ fastighet: JÖNSSON SÖDRA 8, hus A. adress: Tobaksgatan 19. ålder: Ombyggt 1916, 1933, 1972. ½ Gulmålad puts. Rött tegel. Valmat sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Röda 1-lufts spröjsade fönster. Röd lamelldörr

Läs mer

INGRID 3 från N. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. INGRID 3 från N DÖRR

INGRID 3 från N. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. INGRID 3 från N DÖRR fastighet: INGRID 3. adress: Långgatan 13. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1930. antal våningar: 1, åt gård 2. Svartmålad puts. Rosa puts. Blå hela fönster. Blå lamelldörr med snidade speglar, romber och blomma,

Läs mer

- Friliggande flerbostadslänga, oftast i 3 4 våningar, med ett eller flera trapphus. - Liten taköverbyggnad med fönster eller öppningar, speciellt

- Friliggande flerbostadslänga, oftast i 3 4 våningar, med ett eller flera trapphus. - Liten taköverbyggnad med fönster eller öppningar, speciellt Ordlista Absid - Halvrund eller mångkantig, täckt byggnadsdel, vanligen förekommande som avslutning på en kyrkas kor. Anfang - Byggnadsdel som är stöd för tak eller valv, övergång mellan vägg och tak eller

Läs mer

Gråmålad betong. WIHLBORG N. 1 A från NV

Gråmålad betong. WIHLBORG N. 1 A från NV fastighet: WIHLBORG NORRA 1, hus A. adress: Jennygatan 11. ålder: Ombyggt 1923, 1935, 1943, 1945, 1957, 2000. Henrik Nilsson (1923), Karl Erikson (1935), Oscar Isberg (1943 och 1945), K. Ericsson (1957),

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna

Läs mer

fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. 1929. Ombyggt 1930. användning: Bostad. ½ Grå puts. Grå puts. Mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Vita korsdelade småspröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4.

Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4. fastighet: ALEMADEN 2, hus A. adress: Björklidsgatan 14. ålder: 1944. Ombyggt 1977. arkitekt / byggm: Karl Erikson. Gustaf Lindskog (1977). Rött tegel. Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster.

Läs mer

Börshusets fasader, iakttagelser vid fasadrenovering

Börshusets fasader, iakttagelser vid fasadrenovering m Börshusets fasader, iakttagelser vid fasadrenovering Margareta Cramér Putsade fasader ar vanliga på Stockholmshus. Många har en klassicistisk form med olika byggnadsdelar utskjutande från fasadlivet.

Läs mer

WILHELMINA 1 från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M):

WILHELMINA 1 från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): fastighet: WILHELMINA 1. adress: Västra Vallgatan 20. ålder: 1895. Ombyggt 1928, 1954, 1978. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Alf Göransson (1928), Karl Erikson (1954), Allan Carlsson (1978). antal våningar:

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

K = 1, M = 1. Viktig även socialhistoriskt. Byggd som Lancasterskola redan 1824, använd för undervisning i olika former sedan dess.

K = 1, M = 1. Viktig även socialhistoriskt. Byggd som Lancasterskola redan 1824, använd för undervisning i olika former sedan dess. fastighet: YNGVE 1. adress: Klostergatan 8. ålder: 1824. Ombyggt 1934, 1943, 1979. arkitekt / byggm: Karl Eriksson (1934, 1943), Nilsson & Persson (1979). användning: Samlingslokal. F.d. Lancasterskolan.

Läs mer

Sadeltak, rött 1-kupigt tegel och korrugerad plast. Två garageportar av röd stående panel.

Sadeltak, rött 1-kupigt tegel och korrugerad plast. Två garageportar av röd stående panel. fastighet: TRASTEN 2, hus A. adress: Regementsgatan 48, Strindbergs väg 13. 1944. Ombyggt 1979. Berndt Gruvstedt. E. Rasberg (1979). användning: Bostad och läkarklinik. antal våningar: 2 Grå puts. Rött

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

UPPENDICK N. 1 A från NV. UPPENDICK N. 1 A från NV, PORTAL K =1, M =2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK N.

UPPENDICK N. 1 A från NV. UPPENDICK N. 1 A från NV, PORTAL K =1, M =2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK N. fastighet: UPPENDICK NORRA 1, hus A. adress: Sektersgatan 21. ålder: 1896. Ombyggt 1981. Trol. Peter Boisen. Ulf Söderman (1981). användning: Bostäder. antal våningar: 2, med hög källarvåning och liten

Läs mer

K = 2, M = 3. Ett fint 30-talshus, som sticker ut med sitt torn.

K = 2, M = 3. Ett fint 30-talshus, som sticker ut med sitt torn. fastighet: GULLIN 1. adress: Vassgatan 15, Björklidsgatan 10. ålder: 1934. arkitekt / byggm: S. Persson. antal våningar: 2 Gul puts. Mansardtak, rödgrå eternitplattor. Vita spröjsade 2-lufts fönster. Ljusbrun

Läs mer

K = 2, M = 2. Många välbevarade detaljer, men fönstren borde vara indelade.

K = 2, M = 2. Många välbevarade detaljer, men fönstren borde vara indelade. fastighet: OTTILIANA 1. adress: Sladdergatan 13. ålder: Ombyggt 1903 (påbyggnad ovanvåning), 1960. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1960). användning: Bostad, affär. antal våningar: 2 Gråmålad cementputs.

Läs mer

K = 3, M = 3. Ett markant modernt hus, som dock är anpassat vad gäller skala och materialval.

K = 3, M = 3. Ett markant modernt hus, som dock är anpassat vad gäller skala och materialval. fastighet: RAGNHILD 1. adress: Långgatan 19 G. ålder: 1975. arkitekt / byggm: Nilsson & Persson. antal våningar: 2 Vita hela fönster. Röd lamelldörr. Infart till underjordiskt garage utgör halva bottenvåningen.

Läs mer

fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. ålder: arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. antal våningar: 1½ (souterräng).

fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. ålder: arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. antal våningar: 1½ (souterräng). fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. (souterräng). Grå puts. Gult fasadtegel. Valmat sadeltak, 1-kupigt rött tegel. Bruna 1- och 2-lufts fönster. Brun lamelldörr av ädelträ med fönster och kvadratmönster.

Läs mer

fastighet: ELVERKET 8, hus A. adress: Regementsgatan 33. ålder: Ombyggt 1927, arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½

fastighet: ELVERKET 8, hus A. adress: Regementsgatan 33. ålder: Ombyggt 1927, arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ fastighet: ELVERKET 8, hus A. adress: Regementsgatan 33. ålder: 1907. Ombyggt 1927, 1982. användning: Bostad. antal våningar: 1½ Halvvalmat sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita 3-lufts fönster med småspröjsad

Läs mer

K = 1(gata) 4(gård), M = 1. Gatufasaden är mycket elegant, gårdsfasaden tråkig.

K = 1(gata) 4(gård), M = 1. Gatufasaden är mycket elegant, gårdsfasaden tråkig. fastighet: FRIGGA 4, hus A. adress: Hamngatan 6. ålder: 1862. Ombyggt 1911, 1928, 1942, 1947. arkitekt / byggm: Ewe & Melin (1911), Karl Eriksson (1928), Frans Evers (1942), Thorsten Roos (1947). användning:

Läs mer

TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS

TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS fastighet: TRÄGÅRDH NORRA 1, hus A. adress: Hejdegatan 48. ålder: 1880. Ombyggt 1910, 1981. Henrik Nilsson (1910), Skånsk Byggkonsult (1981). antal våningar: 2 (mansard). Ljusbrun puts. Gul spritputs.

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

Valmat tak, rött 2-kupigt tegel. Blåa hela fönster. Blå diagonalrutig lamelldörr. Avskuret hörn. Profilerad vit gesims. Ståndränna.

Valmat tak, rött 2-kupigt tegel. Blåa hela fönster. Blå diagonalrutig lamelldörr. Avskuret hörn. Profilerad vit gesims. Ståndränna. fastighet: HAAK NORRA 1, hus A. adress: Engelbrektsgatan 18. ålder: 1885. Ombyggt 1915, 1951, 1968. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1915), Bertil Sandin (1951). ½ Blåmålad puts. Vit spritputs. Valmat

Läs mer

fastighet: BACKUS SÖDRA 1, hus A. adress: Planteringsgatan 1. ålder: 1970-tal (?). arkitekt / byggm: användning: Bostad.

fastighet: BACKUS SÖDRA 1, hus A. adress: Planteringsgatan 1. ålder: 1970-tal (?). arkitekt / byggm: användning: Bostad. fastighet: BACKUS SÖDRA 1, hus A. adress: Planteringsgatan 1. ålder: 1970-tal (?). arkitekt / byggm: Gråmålad puts. Korsvirke, svart timra med rött tegel i facken. Gavel i rött tegel. Sadeltak, gult 1-kupigt

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2.

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. fastighet: MATTIAS 1. adress: Apgränd 4. Ombyggt 1936, 1977-78, 1989. S. Persson (1936), Nilsson & Persson (1989). användning: Kontor (kopieringsbyrå), f.d. skomakeri. och 2. Grå puts. Rödgul puts. Sadeltak,

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

UTVÄNDIG MATERIAL- OCH FÄRGBESKRIVNING

UTVÄNDIG MATERIAL- OCH FÄRGBESKRIVNING UPPDRAG Stockholm Lighthouse SH UPPDRAGSNUMMER 3410387300 STATUS BYGGLOVHANDLING UPPDRAGSLEDARE Christina Turesson KUND JM AB TEKNIKOMRÅDE Arkitektur DATUM REVDATUM 2014-11-04 DEL 4, 5 (STORA RADEN) BYGGNADSDEL

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

fastighet: SIGRID 1. adress: Teatergränd 14.

fastighet: SIGRID 1. adress: Teatergränd 14. fastighet: SIGRID 1. adress: Teatergränd 14. ålder: 1800-tal. Gråmålad cementputs. Ljusgrön cementputs. Utvinklat sadeltak, 1-kupigt gulrött tegel. Gröna 2-lufts fönster. Grön spegeldörr med fönster av

Läs mer

Två kupor mot söder med sadeltak av plåt och dekorativ knopp, klädda med brun plåt. K = 4, M = 3. Små nätta kupor, men fasaden i övrigt är förvanskad.

Två kupor mot söder med sadeltak av plåt och dekorativ knopp, klädda med brun plåt. K = 4, M = 3. Små nätta kupor, men fasaden i övrigt är förvanskad. fastighet: THOR 4. adress: Böckaregatan 7. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1895, 1908, 1910, 1923, 1956. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1923), Sven-Göran Johansson (1956). användning: Troligen förråd, kontor.

Läs mer

MARTIN N. 7 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

MARTIN N. 7 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: MARTIN NORRA 7, hus A. adress: Tobaksgatan 26. ålder: 1883. Ombyggt 1890, 1965. arkitekt / byggm: Göran Johansson (1965). ½ Brunmålad puts. Rött fasadtegel. Valmat sadeltak, grå eternitplattor.

Läs mer

WIHLBORG SÖDRA från sydväst. WIHLBORG S. från SV

WIHLBORG SÖDRA från sydväst. WIHLBORG S. från SV WIHLBORG SÖDRA från sydväst WIHLBORG S. från SV fastighet: WIHLBORG SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 21. ålder: Ombyggt 1902, 1905, 1947, 1950. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1902 och 1905), Åke Lindén

Läs mer

Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria 2013-11-26. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria 2013-11-26. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Kort om byggnadsprinciper Träbyggnad var ursprunget Träbyggnadsteknik dominerande i Sverige Tegelbyggnadsteknik Hybridtekniker Korsvirke Revetering Tegelbeklädnad Armerad betong Stålbyggnad Massivträ Historiskt

Läs mer

SCHÖNBECK 1 från NV. K = 2, M = 2. Typiskt 30-tals tvåfamiljshus med endast få dekorativa. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M)

SCHÖNBECK 1 från NV. K = 2, M = 2. Typiskt 30-tals tvåfamiljshus med endast få dekorativa. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) fastighet: SCHÖNBECK 1. adress: Skolgatan 8, Videgatan 3. ålder: 1936. Ombyggt 1938. arkitekt / byggm: S. Persson. användning: Bostad. Vit spritputs. Mörkbruna spröjsade 2- och 3-lufts fönster. Två bruna

Läs mer

K = 4(gata) 1(gård), M = 2(gata) 1(gård). Mexistenen, det falska korsvirket och de hela fönstren döljer effektivt husets ålder och karaktär.

K = 4(gata) 1(gård), M = 2(gata) 1(gård). Mexistenen, det falska korsvirket och de hela fönstren döljer effektivt husets ålder och karaktär. fastighet: LARS 3, hus A. adress: Stora Östergatan 18 ålder: Före 1828. Ombyggt 1890 (för Ångmejerianläggning ), 1902, 1911, 1936, 1957, 1967. arkitekt / byggm: Persson (1890), Peter Boisen (1902), Henrik

Läs mer

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

COLLIANDER 1 från N K = 4, M = 4. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) COLLIANDER 1 från V. COLLIANDER 1 från S

COLLIANDER 1 från N K = 4, M = 4. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) COLLIANDER 1 från V. COLLIANDER 1 från S fastighet: COLLIANDER 1. adress: Vassgatan 23, Dragaregatan 1. ålder: 1990. arkitekt / byggm: Nilsson & Persson. användning: Bostäder. Gulmålade betongelement. Delvis valmat sadeltak, gråröd betongpanna.

Läs mer

SOLDALEN 1 från O K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) SOLDALEN 1 från V. SOLDALEN 1 från NV

SOLDALEN 1 från O K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) SOLDALEN 1 från V. SOLDALEN 1 från NV fastighet: SOLDALEN 1, hus A. adress: Bellevuevägen 20. 1905. Ombyggt 1953. B.Lindén (1953). användning: Bostad. Gråmålad puts. Sadeltak, grå eternitplattor. Vita hela och korsdelade fönster. Brun teakdörr

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning och fysisk planering 1984 Uppdaterad & reviderad inventering 2011 - Mölndalsdelen Då denna inventering fortfarande

Läs mer

K = 4, M = 4. Skalan viktig för omgivningen, men fasaden är illa anpassad.

K = 4, M = 4. Skalan viktig för omgivningen, men fasaden är illa anpassad. fastighet: LOVISA 7. adress: Stora Norregatan 15. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1953. arkitekt / byggm: Bertil Sandin (1953). användning: Affär. antal våningar: 1 Grå cement. Rött tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt

Läs mer

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Gripen 17 Erikssonska huset

Gripen 17 Erikssonska huset Dnr: SBF 2015/1582 Stadsbyggnadsförvaltningen Fasadbeskrivning Gripen 17 Erikssonska huset 2016-08-22 1 (fig. 1) Bygglovsritningar från 1891 för Gripen 17. Inledning Det här dokumentet är en överskådlig

Läs mer

ÖSTMAN 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. ÖSTMAN 1 A från SO. ÖSTMAN 1 A från SO BURSPRÅK

ÖSTMAN 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. ÖSTMAN 1 A från SO. ÖSTMAN 1 A från SO BURSPRÅK fastighet: ÖSTMAN 1, hus A. adress: Blekegatan 16, Bruksgatan 31. ålder: 1942. Ombyggt 1988. arkitekt / byggm: Stadsarkitektkontoret Ystad. Börje Johnzon (1988). Grå puts. Gult fasadtegel. Flackt sadeltak,

Läs mer

K = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen).

K = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen). fastighet: INGVAR 1, hus A. adress: Lilla Östergatan 11. ålder: ca 1850. Ombyggt 1898, 1910, 1962, 1989. arkitekt / byggm: Gustaf Hansson (1910), Kai Krüger (1962), Roger Stigson (1989). användning: Kontor

Läs mer