Industrifonden nytt #3 2012

Transkript

1 Industrifonden nytt # FÖR FÅ INVESTERARE I LIFE SCIENCE SIDAN 04 # NR.3 DECEMBER 2012 Climatewell ställer om för tillväxt SIDAN 03 Industrifondens årstämma 2012 SIDAN 05

2 TEMA: VD HAR Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx ORDET Tänk i nya banor! Regeringen gör betydelsefulla satsningar för att öka FoU inom universiteten. Enligt forsknings- och innovationspropositionen ska de årliga FoU-anslagen öka med fyra miljarder kronor till en ökning med 30 procent på åtta år. Satsningar inom life science är särskilt starka. Det är den goda nyheten! Den dåliga nyheten är att Sverige närmar sig EUs mål för FoU, 3 procent av BNP, men från fel håll! Från 2001 till 2010 har landets FoU-investeringar sackat från 4,1 till 3,4 procent av BNP. Den största minskningen svarar näringslivet för och då är AstraZenecas nedläggning i Södertälje och Sony Ericssons i Lund inte med. Vi ser alltså en mycket kraftig minskning av storföretagens FoU under en längre tid, inte minst inom life science. Flera organisationer har efterlyst en svensk life sciencestrategi; SwedenBio, Forska!Sverige och Industrifonden. Även näringsministern talade i våras om behovet av en sådan strategi. Nobelpristagaren Arvid Carlsson vill att man först börjar med en haverirapport. Och visst ligger det en hel del i vad Carlsson säger. Sverige har tappat mark inom life science framför allt på den industriella sidan. Kommersialiseringsframgångar i kölvattnet av forskningssatsningarna har inte på långa vägar motsvarat förväntningarna. Danmark har kört om Sverige och ståtar med ett antal större läkemedelsutvecklingsbolag, medan det svenska landskapet verkar överbefolkat av underkritiska förhoppningsbolag. Novo Nordisks börsvärde är nu väsentligt större än Astra Zenecas - ett kvitto på danskarnas framgångar. Om vi själva hade åstadkommit något liknande hade vi på hemmaplan säkert talat om det svenska undret. Nu ska landshövdingen i Stockholm, Chris Heister, utreda saken. Jag hoppas att det leder till att regeringen får konkreta rekommendationer om hur Sverige kan flytta fram sina positioner så att sjukvårdssektorn effektiviseras, patienter får bästa tillgängliga vård och att Sverige kan återuppbygga en stark industriell bas. Många länder gör kraftfulla satsningar inom life science. Därför måste vi lyfta blicken och lära av vad som görs i Storbritannien, Schweiz och Danmark. Både näringsliv och riskkapital måste vara med i strategiarbetet. Och det offentliga och privata måste synkas bättre. Men viktigast av allt är att vi vågar tänka i nya banor! Claes de Neergaard Utgivare: Industrifonden, Box 1163, Stockholm Tel: E-post: info@industrifonden.se Redaktör och ansvarig utgivare: Maria Montgomerie Form: Dolling Tahko Nya i Industrifondens styrelse Industrifonden har fått två nya styrelseledamöter, Helena Stjernholm och Hans Lindroth, sedan Gisela Sitbon och Eva Grahn Håkansson lämnat styrelsen. Helena Stjernholm jobbar sedan 1998 på IK Investment Partners där hon ansvarar för nya investeringar samt portföljbolag i Sverige. Helena är en av flera delägare och sitter även med i IK:s europeiska investeringskommitté. Vad vill du bidra med i Industrifondens styrelse? Jag tror att jag ska kunna bidra med min erfarenhet från många års arbete inom investeringsverksamhet, exempelvis hur man bygger processer för att på ett effektivt sätt utvärdera och följa upp investeringar. Jag har jobbat inom ett mycket brett spektrum av industrier (allt från verkstad och bygg till sjukvård och mjukvara). Vilken är Industrifondens viktigaste uppgift? Att främja utvecklingen av svenskt näringsliv genom att skjuta till såväl kapital som kompetens till små och medelstora bolag som har tillväxtambitioner. Viktigt är att stötta bolag i tidiga faser så att de får en chans att växa och utvecklas. Investeringarna bör dock göras på affärsmässiga grunder med förväntan om en rimlig avkastning. Hans Lindroth har under de senaste 15 åren förvaltat tillgångarna i en ideell stiftelse med inriktning på utbildning och kultur, grundad av Peder Wallenberg. Tillgångsmassan består av en likvid portfölj med aktie- och fondplaceringar och av en venture capital-och private equityportfölj med investeringar inom IT, biotech, cleantech och fastighetsutveckling. Vad vill du bidra med i industrifondens styrelse? Min förhoppning är att jag kunna hjälpa till att identifiera intressanta investeringsmöjligheter, vara bollplank till våra investment managers och förmedla internationella kontakter till våra portföljbolag. Vilken är Industrifondens viktigaste uppgift? Att i samverkan med andra aktörer erbjuda resurser till unga bolag som förbättrar deras chanser till framgång. Kapital är en del, men lika viktigt är styrelseengagemang, coaching, kontakter och nätverk. Powered by ClimateWell. Så kallar ClimateWell, med vd Per Olofsson, sitt nya koncept där man levererar sina komponenter för kyla och/eller värme via solenergi till andra bolag, som bygger in dem i sina produkter. ClimATEWELL STäLLER om FÖR tillväxt ClimateWell har renodlat sin strategi och satsar sedan i våras enbart på att leverera komponenter till andra företags kyl- och värmeprodukter. Bolaget fungerar numera som underleverantör till andra företag, som bygger in komponenterna i sina produkter, och säljer inte längre sina system för solkyla i egen regi. ClimateWell har också fått ett lån från Energimyndigheten på 25 miljoner kronor, som ska användas till investeringar i affärerna med stora kunder. ClimateWell har redan etablerat samarbete med flera internationella storföretag, bland andra General Electric, och tekniken ska nu integreras i deras kyl- och värmeprodukter. Det roliga med vår renodlade affärsmodell är att vi nu gör precis det vi är bäst på, det vill säga att utveckla och anpassa vår teknik, säger vd Per Olofsson. I och med samarbetet med storföretagen får vi tillgång till deras säljkanaler, vilket är perfekt för oss. ClimateWell, som grundades 2001, har arbetat i mer än tio år med att introducera sin unika teknik, som lagrar energi från en solfångare i ett saltlager. Energin kan sedan användas för att generera kyla och/eller värme. Bolaget utvecklades väl och nådde ett genombrott på den spanska marknaden, där man sålde både kyl- och värmesystem. Men sen kom finanskrisen 2008 och den spanska fastighetsmarknaden kraschade något som bolagets spanska del inte lyckades hämta sig ifrån. Industrifonden, som varit delägare i bolaget i 10 år, tror på bolaget och på tekniken och har arbetat hårt med att ge bolaget förutsättningar att ställa om sig för tillväxt. Förutsättningarna för ClimateWell att lyckas har aldrig varit bättre än nu, säger Stefan Jakélius, investeringsansvarig på Industrifonden. För nu är tekniken vidareutvecklad till en nivå där vi tror att det går att göra affär på den. AKTUELLT: INDUSTRIFONDEN Nina Rawal till Industrifonden Nina Rawal är ny affärsutvecklare och investeringsansvarig i Industrifondens life scienceteam från 1 januari Nina kommer närmast från Gambro där hon var ansvarig för strategifrågor och ventures. Hon har även arbetat på Boston Consulting Group och på Swecare, som hjälper svenska life sciencebolag att etablera sig utomlands. Nina har en magisterexamen i biomedicin och en doktorsgrad i molekylär neurobiologi, båda från Karolinska Institutet. Det ClimateWell nu säljer till andra bolag är en ny version av grundtekniken, som tar betydligt mindre plats och ger betydligt större effekt. Och utvecklingen sker i nära samarbete med kunderna. Vi håller nu på att anpassa vår komponent till deras produkter, säger Per Olofsson. Men det kommer att ta ett par år innan de kommer ut på marknaden. Därför kommer lånet från Energimyndigheten synnerligen lägligt, säger Per Olofsson. Nu är vi finansierade för att ta bolaget och våra komponenter till volymförsäljning. SID 04 SID 03

3 TEMA: FRAMTIDEN FÖR SVENSK LIFE SCIENCE TEMA: FRAMTIDEN FÖR SVENSK LIFE SCIENCE FÖR få investerare i life sciencebranschen Förutsättningarna för svensk life science är mycket goda. Här finns gott om kompetenta människor, bra nätverk, en lång tradition av att utveckla nya produkter och en industriell historik. Men antalet investerare är på tok för litet och det försvårar återväxten av nya bolag. Detta är en bransch med hög risk och de flesta investerare är rädda för risk idag, säger Wenche Rolfsen, med många års erfarenhet från läkemedelsindustrin och från styrelser i life sciencesektorn. Idag är hon styrelseproffs med poster i ett antal life sciencebolag och i Industrifonden. Hon ser pengabristen som branschens största problem. En viktig bransch Life science ett samlingsnamn för läkemedel, diagnostik och medicinsk teknik är sedan länge en stor och viktig bransch i Sverige. Här finns en lång tradition av bra forskning, många innovationer, bra produkter och framgångsrika företag. Ta bara Astra, Pharmacia och Nobel Biocare, numera uppköpta av internationella spelare, och de som fortfarande är baserade i Sverige: Elekta, Getinge och Recipharm. Detta i kombination med vår starka forsknings- och innovationstradition ger oss goda förutsättningar, säger Lennart Hansson, affärsområdeschef för life science på Industrifonden. Men vi borde ha mer att ge. För om vi inte ser upp så kommer vi att tappa vår position. Om det fanns mer kapital skulle branschen lyckas ännu bättre, säger styrelseproffset Wenche Rolfsen. Industrifonden är aktiva, men kan inte finansiera allt även vi måste ha en balans i vårt risktagande. Industrifonden är en av ett fåtal aktiva svenska investerare i branschen idag. Lennart Hansson ser det låga antalet kapitalstarka investerare som ett stort problem. Många bolag får helt enkelt inte chansen att visa vad de går för. Det ska till extra mycket om en tysk eller fransk investerare ska bege sig ända till Sverige för att satsa på ett nytt bolag, konstaterar han. Så vi måste bli mer offensiva. Detta gäller särskilt senare faser med större kapitalbehov. Johan Järte, chef för branschföreningen Sweden Bio, håller med: Vi måste lära oss att paketera det vi har och marknadsföra oss bättre. Han sticker inte under stol med att det blir problem när storbolag som Astra Zeneca stänger ner sina FoU-anläggningar i Sverige. Det rubbar hela ekosystemet genom att det blir sämre kunskapsutbyte och tagarna av de små bolagen försvinner. Möjligheter för nya bolag Men det ger också möjligheter för nya bolag att komma fram. FoU kommer att drivas på nya sätt, inte instängt i storföretagen, utan av nätverk och små bolag istället, säger Lennart Hansson. Han ser detta som en spännande framtidsmöjlighet, där den gamla Not invented here -attityden är på väg bort och ersätts av mer samarbete mellan akademi och etablerade bolag. Han tror dock inte att vi kommer att få se flera nya svenska storföretag inom överskådlig tid. Det gör inte Wenche Rolfsen heller: Nej, de medelstora bolagen som är bra kommer att bli uppköpta av stora globala spelare. Johan Järte ser inte fler storföretag som ett självändamål, han vill hellre se bättre villkor för nya små och medelstora. Han vill ha mer samverkan mellan akademi, sjukvård och industri och mer nordiskt samarbete. Och så vill han reformera det svenska sjukvårdssystemet: Idag är det alldeles för trögt att få in nya produkter i den svenska sjukvården, de vill inte ha några nyheter, vilket gör att det blir svårare att genomföra kliniska prövningar av nya läkemedel. Detta är en stoppkloss. SATSA på det som är bra Det finns många bra bolag under utveckling i Sverige. Men detta är en bransch med hög risk och många regleringer. Många bolag når inte ända fram. Därför är det extra viktigt att se risksignalerna tidigt, säger Wenche Rolfsen. Vi ska satsa på det som är bra, men vi måste vara snabba på att klippa av det som är dåligt. -Life sciencebranschens fördel är att den är okänslig för konjunkturen, säger Johan Järte på Sweden Bio. Vi blir ju sjuka, gamla och fler hela tiden och behovet av nya läkemedel finns alltid där. -Bordet är dukat för att svensk life science ska vara framgångsrik även i fortsättningen, säger Lennart Hansson på Industrifonden. Men för att bolagen ska bli bra är det avgörande med starka styrelser och proffsiga ledningar. Det räcker inte med en bra produkt, utan affärsmässigheten avgör. Men att svensk life science fördelar är större än dess nackdelar är alla tre överens om. Det gäller bara att ta vara på fördelarna och göra det bästa av dem. Det är en spännande bransch med stark tillväxt och stora behov, definitivt inget nollsummespel, säger Lennart Hansson. För det finns hela tiden behov av nya produkter. Men han understryker vikten av mer mångfald: Detta är en global bransch och då duger det inte att lokala nätverk sitter i bolagsstyrelserna. Vi behöver nytt och internationellt blod det är absolut nödvändigt för att få bra dynamik! Hur ser du på framtiden för svensk life science? Elisabeth LiNdner, vd OxTHERA: Min bedömning är att vi har bra kompetens för läkemedelsutveckling i Sverige. Vi har ett gott innovationsklimat. Det finns dock ett gap mellan goda innovationer och riskmässigt realistiska utvecklingsprogram. Jag tror personligen att svensk life scienceindustri har en god framtid om det sker en omfokusering mot lägre risker och lägre kostnader i utvecklingsprojekten. En förutsättning är då att också finansiärerna anammar detta ändrade fokus. Anki Forsberg, partner Healthcap: Vi måste förbättra kapitalförsörjningen för bolag i expansionfas och se kapital som en strategisk resurs. Alla krafter som akademien, vården, industrin och samhället bör samverka för att det ska utvecklas ett ekosystem som förmår ta vara på de värdefulla innovationer som kommer till stånd tack vare satsningar inom universitet och innovationssystem. Det nationella centret SciLifelab är ett fantastiskt exempel på hur fyra universitet, näringslivet och numera även det offentliga samarbetar. Tomas Puusepp, VD ELEKTA: Om det ser lite ljusare ut nu, så ser framtiden väldigt mörk ut. Medtech är helt beroende av patientnära forskning eftersom målet är att förkorta tiden från idé till att idén kommer patienten till godo. Det är eftersatt i Sverige. I Kanada, USA och Nederländerna är det tvärt om. Där är den kliniska forskningen viktig och genom nära samverkan mellan sjukvården och industrin kommer bra kliniska lösningar snabbt ut till patient. Om vi kan bli bättre på samverkan så går det att vända, annars ser vi sannolikt att fler företag väljer att expandera där man får gehör för samverkan mellan Medtech industrin och sjukvården. SID 04 SID 05

4 NYTT OCH NOTERAT NYTT OCH NOTERAT mat och att rädda liv genom att förhindra sjukhussjukan. De var eniga om att det viktigaste inte var att grotta ner sig i teknologin för att möta marknaden. Det viktiga var att kommunicera effekten av vad deras produkter ger. Och att det är den galne, den som vågar lite mer som är den som lyckas. Det tyckte i alla fall multientreprenören Christian Kinch. Maria Wetterstrand, numera samhällsdebattör, ville att investerare ska lägga större vikt vid hållbarhetsfrågor. Jag tycker att det är konstigt att du kan gå igenom en hel utbildning på Handels utan att vara på en enda kurs om hållbar utveckling. Det är nämligen bevisat att det finns ett samband mellan miljöfrågor och affärsmässig framgång. Saeid Esmaeilzadeh, partner Serendipity Innovation årsstämma 2012: The swedish dream! Det är lättare att lyckas i Sverige än i USA. Det sa entreprenören Saeid Esmaeilzadeh på Industrifondens årsstämma den 7 november. Han vill tala tyst om The American Dream och pratar hellre om The Swedish Dream. Inspiration, goda förebilder och berättelser om lyckade affärer men också en hel del misstag var sådant som togs upp under stämman, där en rad talare delade med sig av erfarenheter, tankar och visioner om framtiden. Industrifondens vd Claes de Neergaard inledde med en utblick i världen dagen mellan election i USA och selection i Kina. Ett litet land på en stor marknad har det inte alltid enkelt i en skakig omvärld. Portföljbolagen måste hålla högsta internationella standard eftersom det endast är då det går att attrahera internationella investerare. Investeringarna sker i sektorer där exempelvis IT har fått en ny räckvidd genom treenigheten webb, mobiltelefonen och molnet. Cleantech och life science innovationernas lokomotiv är andra sektorer. Att satsa på små och medelstora bolag är vår gemensamma biljett till framtiden, sade Claes de Neergaard. Det finns ingen annan aktör som investerar år efter år i unga tillväxtbolag och som vi, tar så hög risk. Men vi vill investera mer och har resurser, vilja och kompetensen. Bodil Rosvall Jönsson, vd för inkubatorn Minc och tillträdande näringslivschef för Region Skåne delade med sig av hur telekom, digitala media och spelmarknaden växer i regionen. Bodil föreslår fler aktörer som erbjuder konvertibler och lån. Hon vill också se fler investerare i Skåne. Ett problem vi har är att vi är så långt ifrån investerare i Stockholm. Men nu har Sunstone i Köpenhamn öppnat upp för svenska investeringar så vi hoppas att det kan bli ett bra komplement framöver. Saeid Esmaeilzadeh är partner i Serendipity Innovation. Efter att ett misstag i en process skapat världens hårdaste glas är han övertygad om att det krävs en hel del naivitet och nyfikenhet hos företagsutvecklare för att lyckas. Vi måste kidnappa talesättet The American Dream att komma med tomma händer och lyckas. I Sverige är vi världsbäst på intraprenöriella aktiviteter. Vi är nyskapande, men vågar inte göra det utanför existerande organisation. Faktum är att det Claes de Neergaard är mycket enklare att lyckas här än där så jag vill föra fram The Swedish Dream. Thomas Kåberger, energiprofessor från Chalmers, visade kurvor på hur snabbt vind- och solenergi har vuxit, vilket blev en överraskning för många i publiken. Kinas behov av energi har drivit på marknaden. Där bygger man mer vindkraft än i EU och USA tillsammans och den står nu för mer el än Kinas kärnkraft. Den snabba utvecklingen kunde också illustreras i att 50 procent av dagens solceller har satts i drift de senaste 12 månaderna. Tyskland leder utvecklingen här. EU satsar på förnybar energi för att blidka miljön, sade Tomas Kåberger. Kina gör det för tillväxt. Tomas Puusepp är vd på medicinteknikföretaget Elekta med anställda och 35 miljarder i omsättning. Vad är då nyckeln för att lyckas? Tomas beskrev det som den individuella drivkraften hos varje anställd och att alla i företaget är som en enda familj. Vi växer trots finansiell kris för vi tillför ett värde som betyder något för väldigt Christian Kinch, vd Bactiguard Håkan Pettersson, vd Micvac, och Gustav von Sydow, vd Burt många människor nämligen att vi räddar liv. Gustav von Sydow, vd Burt, Håkan Pettersson, vd Micvac, och Christian Kinch, Nyinvesteringar MobiVending betala med mobilen Industrifonden har investerat 18 miljoner kronor i MobiVending, ett företag som erbjuder mobila betalningslösningar för varuautomater. Pengarna ska användas till bolagets internationella expansion och till vidareutveckling av tekniken. MobiVending har utvecklat en ny lösning för köp i varuautomater där man betalar med mobilen istället för att stoppa in kontanter. Kostnaden för köpet debiteras antingen mobilräkningen eller ett betalkort via MobiVendings system. Barnebys auktioner på nätet Industrifonden och ACTIVE Venture Partners har investerat sammanlagt 9 miljoner kronor i Barnebys.se, en söktjänst för kvalitetsauktioner på internet. Pengarna ska främst användas för internationell expansion med England som första land samt för fortsatt affärsutveckling. På Barnebys.se hittar användaren hela utbudet från ett 40-tal auktionshus aktiva i Skandinavien. I tjänsten kan man söka på föremål och få en överblick över aktuella auktioner, tid kvar, senaste bud och vilket auktionshus de är från. Anyfi trådlösa Wi-Fi-nät Industrifonden har investerat 9 miljoner kronor i Malmöbolaget Anyfi Networks, vd Bactiguard, är alla portföljbolag hos Industrifonden. Deras syn på framtiden innehöll allt från att tjäna pengar på annonsering på nätet, högre kvalitet på snabb- som utvecklar en teknik för trådlösa Wi-Finät så att en användare kan komma åt sitt hemmanät överallt. Pengarna ska användas till expansion och marknadsföring. ACTIWAVE stort ljud från små HÖGTALARE Industrifonden har investerat 13 miljoner kronor i Actiwave, som utvecklar en teknik som förbättrar ljudkvaliteten i bland annat mobiltelefoner och surfplattor. Pengarna ska användas till lansering på marknaden. Med Actiwaves teknik förbättras ljudet i små högtalare med begränsat utrymme och batterikapacitet. Trialbee rekrytera patienter via nätet Industrifonden investerar 5 miljoner kronor med option på ytterligare 15 miljoner i e- hälsobolaget Trialbee, som har utvecklat en tjänst för att rekrytera patienter till kliniska studier via internet. Pengarna ska användas till marknadsföring och produktutveckling. AVTAL24 juridik på nätet Industrifonden har investerat 6 miljoner kronor i Avtal24, som erbjuder juridiskt korrekta avtal som testamenten, gåvobrev och kompanjonsavtal på nätet. Systemet bygger på en dynamisk mjukvara som gör att avtalen kan skräddarsys utifrån de specifika villkor som användaren anger. I emissionen på totalt 10 miljoner kronor deltar också privata investerare. Pengarna ska användas till expansion, både i Sverige och internationellt. ClearCar bilbesiktning Industrifonden har investerat 13 miljoner kronor i ClearCar, ett nystartat svenskt bilbesiktningsföretag, som just dragit igång sin verksamhet. Pengarna ska användas till etablering av fler besiktningsanläggningar runt om i Sverige. ClearCar har ett samarbete med den landsomfattande bilverkstadskedjan MECA och kommer att ha besiktning i anslutning till bilverkstäderna. SID 06 SID 07

5 AKTUELLT: INDEX ALLT enligt PLAN på InDex Förutsättningarna att bygga upp nya life sciencebolag i Sverige är mycket goda. Det säger Jesper Wiklund, vd för InDex Pharmaceuticals, som utvecklar ett nytt läkemedel mot den svåra inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit. InDex är ett av många små svenska läkemedelsbolag, som är under utveckling. Här har man kommit en bra bit på väg eftersom den avgörande Fas III-studien är i full gång. Hittills ser allt positivt ut och Jesper Wiklund tycker att Sverige är ett mycket bra land för små bolag inom life science. Här finns gott om kunniga människor, som inte tvekar att börja jobba på ett litet bolag, säger han. En orsak är neddragningarna på Astra, som gör att duktiga forskare nu ser sig om efter andra jobb. Så storbolagens kris är bra för oss småbolag. InDex har nyligen rekryterat tre högt kvalificerade chefer med precis de specifika kunskaper, som behövdes. Vi hittade dem genom våra nätverk och alla har antingen jobbat på Pharmacia eller Astra tidigare och har även erfarenhet från mindre bolag, säger Jesper. Ny finansieringsrunda InDex förbereder nu en ny finansieringsrunda, där man ska ta in kapital, som räcker tills bolaget är självförsörjande Jesper ska träffa 30 olika investerare, varav bara två är svenska. Han håller med om att det finns för lite kapital i Sverige, men för InDex är detta inte något problem. Vi är ett internationellt bolag, där hälften av personalen inte är födda i Sverige, säger Jesper Wiklund. Så för oss spelar det ingen roll om våra ägare sitter i Stockholm eller London. Vi ska ändå ut på en internationell marknad. Stoppkloss i systemet Trots goda förutsättningar med god kompetens, bra FoU och tillgång till kapital, ser Jesper ett problem för svensk läkemedelsutveckling. Det är svårigheten att få göra kliniska studier helt avgörande för att få ut nya läkemedel på marknaden på svenska sjukhus. Detta är en stoppkloss i systemet, säger han, eftersom det saknas incitament för sjukhusen att medverka i kliniska studier. Och då tycker de flesta att det inte är värt besväret. Så InDex Fas III-studie med 120 deltagande patienter drivs nu till allra största delen i andra europeiska länder. Den går helt enligt plan och ska vara klar våren Då vet man om bolaget blir en succé. InDex Pharmaceuticals, med vd Jesper Wiklund, har fått patent på sitt läkemedel Kappaproct både i USA och i Japan, vilket är en stor framgång. Fakta: Industrifonden har varit delägare i InDex sedan I den kliniska studien samarbetar bolaget med ett annat av Industrifondens bolag, Trialbee. Det erbjuder ett webbaserat system för att rekrytera patienter till kliniska studier. På så sätt har InDex fått tag i ett antal av deltagarna i sin studie. InDex utvecklar ett läkemedel för behandling av den svåra inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit. Det heter Kappaproct och används på svårt sjuka patienter, när andra läkemedel har slutat att fungera. Den enda behandling som idag finns att ta till för dessa patienter är en stor tarmoperation. Men Kappaproct, som används tillsammans med traditionella mediciner, gör att dessa får effekt och att patienten slipper operation. SID 08