RP 61/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RP 61/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL"

Transkript

1 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen ändras så att av en tandläkare föreskriven undersökning som utförts och behandling som getts av en munhygienist ska ersättas enligt sjukförsäkringen. Det föreslås att undersökning och behandling ersätts för högst 15 tillfällen, om undersökningen har utförts eller behandlingen getts inom två år efter att de föreskrivits. Den försäkrade ska betalas en ersättning i euro utan fast självrisk. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxor för åtgärder som utförs av en munhygienist. Med stöd av förordningen ska Folkpensionsanstalten fastställa en förteckning över de åtgärder som utförs av en munhygienist för vilka ersättning betalas och över taxorna för dem genom att utnyttja den klassifikation av åtgärder i mun och käkar som upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2010 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den 1 januari

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 ALLMÄN MOTIVERING Nuläge Lagstiftning och praxis...3 Betalning av ersättning för mun- och tandvård enligt sjukförsäkringen...3 Munhygienist som en yrkesutbildad person inom mun- och tandvården...4 Betalning av ersättning för vård som ges av munhygienist Bedömning av nuläget...6 Sjukfrekvens och vårdbehov...6 Tillgång till vård...6 Olägenheter när det gäller ersättning av behandling som getts av en munhygienist.7 2. Målsättning och de viktigaste förslagen Propositionens konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser för myndigheterna Samhälleliga konsekvenser Beredningen av propositionen Samband med andra propositioner...10 DETALJMOTIVERING Lagförslag Sjukförsäkringslagen kap Lagens syfte och tillämpningsområde kap Ersättningar för vård och undersökningar Närmare bestämmelser och föreskrifter Ikraftträdande...13 LAGFÖRSLAG...14 om ändring av sjukförsäkringslagen...14 BILAGA...16 PARALLELLTEXT...16 om ändring av sjukförsäkringslagen...16

3 3 ALLMÄN MOTIVERING 1. Nuläge 1.1. Lagstiftning och praxis Betalning av ersättning för mun- och tandvård enligt sjukförsäkringen Enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) har en försäkrad rätt att få ersättning för nödvändiga kostnader för sjukdomar samt för nödvändiga kostnader vid graviditet och förlossning. En försäkrad ersätts för kostnaderna för sjukvård till det belopp kostnaderna för vården skulle ha uppgått till för den försäkrade, med undvikande av onödiga kostnader, men utan äventyrande av den försäkrades hälsa. Vård enligt allmänt godkänd, god vårdpraxis anses vara nödvändig. Förebyggande vård ersätts inte enligt sjukförsäkringen med undantag av sådana åtgärder inom tandvården som främjar munhälsa. Såsom sjukvård ersätts av en tandläkare utförd vård av mun och tänder, undersökning av mun och tänder en gång i kalenderåret samt regleringsvård när det är fråga om vård som är nödvändig för behandlingen av någon annan sjukdom än en tandsjukdom. Av tandläkare utförd undersökning av mun och tänder avser odontologisk undersökning, diagnostisering och planering av vården i samband därmed i enlighet med 22 i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994). Ersättning betalas även för av en tandläkare föreskrivna laboratorieundersökningar och radiologiska undersökningar, läkemedel samt resor i anslutning till tandvård som ersätts. Ersättning för undersökning eller vård som föreskrivits på en gång utgår för högst 15 undersöknings- eller vårdtillfällen, förutsatt att undersökningen har utförts eller vården getts inom ett år efter föreskriftens tillkomst. Ersättning enligt sjukförsäkringslagen beräknas utgående från beloppet enligt fastställd taxa. Ersättningen för privata tandläkares arvoden är 60 procent högst av beloppet enligt taxan. Ersättningen för av tandläkare föreskrivna radiologiska undersökningar och laboratorieundersökningar är 75 procent högst av beloppet enligt taxan till den del det överstiger självrisken på 13,46 euro. För undersökning eller vård som föreskrivits på en gång tas endast en självriskandel ut. Genom förordning av statsrådet (1336/2004) utfärdas bestämmelser om grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxorna för undersökning och vård samt om grunderna för de allmänna taxorna och specialtaxorna för läkar- och tandläkararvoden. Ersättning som enligt förordningen betalas för tandläkares undersökning av mun och tänder har begränsats till åtgärder som pågår högst 20 minuter. Vid fastställandet av taxorna för åtgärder enligt tandläkararvodestaxan används ett belopp på högst 323 euro som grund. Om en åtgärd på grund av dess art eller svårighetsgrad kräver betydligt mer tid än normalt, kan taxan höjas med 50 procent. Dessutom kan eurobeloppen enligt tandvårdstaxan höjas med högst 100 procent om undersöknings- eller vårdåtgärden vidtagits en vardag kl , en lördag eller dagen före en helgdag efter kl eller en söndag eller en annan helgdag. Folkpensionsanstalten fastställer en förteckning över de undersöknings- och vårdåtgärder som ska ersättas samt ersättningstaxorna för dem utgående från de grunder för ersättningstaxorna som bestäms i förordning. Grunderna för ersättningstaxorna och de taxor som ska fastställas baserar sig på undersöknings- och vårdåtgärdens art, det arbete den kräver och de kostnader den medför, det terapeutiska värdet av den tjänst som ersättning betalas för samt på disponibla medel för ersättningar. Då Folkpensionsanstalten fastställer taxorna för ersättning av tandvård används i tillämpliga delar de åtgärdsbeteckningar och koder som ingår i klassifikationen av åtgärder i mun och käkar som upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd. Dessutom använder Folkpensionsanstalten de åtgärdsspecifika grupper som framgår av klassifikationen.

4 4 Munhygienist som en yrkesutbildad person inom mun- och tandvården En munhygienist är en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994). Enligt 2 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer avses med yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården personer som har erhållit rätt att utöva yrke (legitimerade yrkesutbildade personer), personer som har erhållit tillstånd att utöva yrke (yrkesutbildade personer som beviljats tillstånd) samt personer som har erhållit rätt att använda en i förordningen om yrkesutbildade personer angiven beteckning för en yrkesutbildad person (yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning). På ansökan av en munhygienist och på anmälan av en yrkeshögskola som utfärdat examen beviljar Tillstånds- och tillsynsverket för socialoch hälsovården en munhygienist rätt att utöva munhygienistyrket som legitimerad yrkesutbildad person. En munhygienists professionella ansvarsområde omfattar i främsta hand främjande av befolkningens hälsa, förebyggande av munoch tandsjukdomar samt tidig behandling och underhållsbehandling. En munhygienist utför också munhälsovårdsarbete enligt en vårdplan som görs upp av en tandläkare. En munhygienist kan utföra uppgifter som hör till yrkets ansvarsområde antingen inom en tandläkares vårdteam eller som en självständig yrkesutövare. En munhygienist kan i enlighet med tandläkares anvisningar behandla sjukdomar i tandköttet och ge förebyggande vård samt ta bilder av tänderna på föreskrift av en tandläkare. Enligt 22 i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården beslutar dock alltid legitimerade tandläkare om odontologiska undersökningar av en patient, ställer diagnos och beslutar om vården och behandlingen i samband därmed. Yrkeshögskolorna ansvarar för planeringen och genomförandet av utbildningen av munhygienister. Undervisningsministeriet godkänner yrkeshögskolornas undervisningsplaner. Enligt undervisningsministeriets kompetensbeskrivning för en munhygienist består en munhygienists yrkeskunnande av delområdena hälsofrämjande och munhälsovårdsarbete, säkerhet i arbetet och miljön, forsknings- och utvecklingsarbete samt ledning. Munhälsovårdsarbete utgör det viktigaste delområdet i undervisningen. Med munhälsovårdsarbete utfört av en munhygienist avses främjande av munhälsa utgående från individens, gruppens och samhällets behov. Detta omfattar förebyggande av infektionssjukdomar när det gäller parodontologi och kariologi, tidig behandling samt underhållsbehandling och rehabiliteringsvård i anslutning till tuggorganens funktion till den del det hör till en munhygienists utbildning. Arbetsfördelningen mellan yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har utvecklats kraftigt under de senaste åren i syfte att fördela resurser och trygga tjänster. Uppgifter som tidigare har utförts av läkare eller tandläkare, men som andra yrkesutbildade personer har praktisk erfarenhet av samt tilläggsutbildning och introduktion som stöder denna erfarenhet, har överförts på andra yrkesutbildade personer. Inom den kommunala mun- och tandvården har arbetsfördelningen utvecklats med tanke på förverkligandet av vårdgarantin som ett led i det nationella projektet för hälso- och sjukvården. Arbetsfördelningens utveckling har också inverkat på åtgärdsklassifikationen som upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd. Klassifikationen har kompletterats med vårdåtgärder som utförs av en munhygienist enligt den nya verksamhetspraxisen. Enligt klassifikationen är åtgärder som utförs av en munhygienist granskning av munnens och tändernas hälsotillstånd, vilket inte omfattar diagnostisering av sjukdom. Enligt klassifikationen är åtgärder för främjande av munhälsa som utförs av en munhygienist förebyggande vård, som omfattar bl.a. bedömning av vårdbehov, hälsorådgivning, handledning i rengöring av munnen, avlägsnande av plack och plackretentioner samt fluorbehandling eller annan motsvarande behandling. Parodontolgisk behandling som ges av en munhygienist omfattar enligt åtgärdsklassifikationen avlägsnande av plackretentioner, i regel putsning av högst 5 mm djupa tandköttsfickor och putsning av rotytor samt rådgivning och underhållsbehandling i anslut-

5 5 ning till behandlingen. Parodontologisk behandling utförd av en munhygienist förutsätter en diagnostiserad sjukdom i tandköttet eller stödjevävnaderna och grundar sig således på en diagnos av en tandläkare och på en vårdplan. Registeruppgifter från Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ger vid handen att det finns 1670 legitimerade munhygienister införda i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Antalet legitimerade munhygienister har varierat mellan 57 och 95 per år sedan år Tabell 1 Antal legitimerade munhygienister År st * ** * Antalet omfattar inte de munhygienister, som på grund av tidigare högre tandskötarexamen ansökte om beslut om legitimering som munhygienist år 2006 (47 st). ** Antalet omfattar inte de munhygienister, som på grund av tidigare högre tandskötarexamen ansökte om beslut om legitimering som munhygienist år 2006 (8 st). Källa: Tillstånds- och tillsynsverket för socialoch hälsovården Inom den offentliga hälso- och sjukvården har munhygienisterna ökat i antal i motsats till tandläkarna. År 2006 arbetade 805 munhygienister vid hälsovårdscentralerna då motsvarande antal år 2000 var 500. Beräknat i årsverken har munhygienisternas resurser ökat från 435 årsverken år 2000 till 695 årsverken år År 2006 arbetade inom den kommunala sektorn tandskötare Antalet tandskötare har ökat med 315 personer sedan år Exakta uppgifter om antalet munhygienister inom den privata mun- och tandvården saknas. Enligt en enkät utförd av Finlands tandläkarförbund i oktober 2007 fanns det bland privata tandläkarnas vårdpersonal 344 munhygienister som hörde till förbundet. Av svaren framgår inte hur många munhygienister som arbetar som självständiga yrkesutövare på heltid och hur många som utför arbete inom vårdteam på deltid. Enligt en utredning från Rättsskyddscentralen för hälsovården och länsstyrelserna år 2007 arbetade inom vårdsektorn 57 munhygienister som hade gjort anmälan verksamma som företagare eller självständiga yrkesutövare. Betalning av ersättning för vård som ges av munhygienist För att ersättning ska betalas enligt sjukförsäkringslagen förutsätts att undersökningen har utförts eller vården getts av en person som har rätt att i Finland utöva läkar-, tandläkar-, specialist- eller specialtandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. En förutsättning för att ersättning ska betalas för av läkare eller tandläkare föreskriven undersökning eller vård som är nödvändig för behandling av en sjukdom eller för konstaterande av en eventuell sjukdom är, att undersökningen har utförts eller vården getts av en annan i sjukförsäkringslagen avsedd yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. I sjukförsäkringslagen avses med annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården en sådan sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska, fysioterapeut, laboratorieskötare, specialtandtekniker och psykolog som av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdenbeviljats rätt att utöva sitt yrke som legitimerad yrkesutbildad person. En munhygienist är inte en sådan annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i sjukförsäkringslagen, att ersättning skulle betalas från sjukförsäkringen för undersökning som utförts eller vård som getts av en munhygienist på föreskrift av en tandläkare. Enligt etablerad ersättningspraxis betalas ersättning för behandling som getts av en munhygienist inom en tandläkares vårdteam efter att tandläkaren har konstaterat att patientens vårdbehov är sådant att en

6 6 munhygienist kan utföra en del av behandlingen på tandläkarens mottagning, under tandläkarens övervakning och handledning. Det arbete som utförts inom en tandläkares vårdteam ingår i tandläkarens arvode. Behandling som ges av en munhygienist i anställningsförhållande på en tandläkares mottagning ersätts således från sjukförsäkringen enligt tandläkares åtgärdstaxa såsom tandläkares arbete. Behandling som ges av munhygienister som är självständiga yrkesutövare blir således helt utanför sjukförsäkringens ersättningssystem Bedömning av nuläget Sjukfrekvens och vårdbehov Enligt undersökningen Hälsa 2000 har vuxens mun- och tandhälsan förbättrats jämfört med år Tandlöshet förekommer nästan inte alls bland den arbetsföra befolkningen. Den positiva utvecklingen till trots var munsjukdomar vanliga ännu vid millennieskiftet. Karies som kräver behandling förekom hos en tredjedel av männen och en femtedel av kvinnorna. De vanligaste munsjukdomarna var sjukdomar i tändernas stödjevävnader, nämligen tandköttsinflammation och parodontit, som avser inflammation som förstör tändernas stödjevävnader. Parodontit förekom hos 64 procent och svår parodontit hos 21 procent av den del av befolkningen som har sina egna tänder kvar. Parodontit anses förekomma hos en person som har minst en tand med en tandköttsficka som är 4 mm eller djupare. Svår parodontit anses förekomma hos en person som har minst en tand med en tandköttsficka som är 6 mm eller djupare. Även om förekomsten av parodontit år 2000 hade minskat jämfört med år 1980, var förändringen klart mindre jämfört med andra munsjukdomar. Den allmänna förekomsten av parodontit kan delvis förklaras genom att antalet egna tänder har ökat hos befolkningen och att den del av befolkningen som helt saknar egna tänder har minskat betydligt. Flera undersökningar ger vid handen att tjänsterna inom mun- och tandvården har utnyttjats i mindre utsträckning i Finland än i de övriga nordiska länderna. Höga vårdkostnader har utgjort ett hinder för den vuxna befolkningen att söka tandvård, vilket för sin del har bidragit till förekomsten av alla munsjukdomar. Inom tandvården finns ett stort behov av förebyggande vård som särskilt förhindrar utvecklingen av tand- och munsjukdomar och upprätthåller munhälsan. Behovet av förebyggande vård ökar på grund av den allmänna förekomsten av löstagbara tandproteser. Enligt undersökningen Hälsa 2000 hade var tredje vuxen en löstagbar tandprotes, vilket utgör en riskfaktor för hälsan med avseende på tänderna och tändernas stödjevävnader. Tillgång till vård Enligt 15 b i folkhälsolagen (66/1972) ska vård som konstaterats vara odontologiskt nödvändig ordnas inom skälig tid, senast inom tre månader från det att vårdbehovet bedömdes. Denna längsta väntetid på tre månader kan överskridas med högst tre månader inom mun- och tandvården, om vården av motiverade skäl kan skjutas upp utan att patientens hälsotillstånd äventyras. År 2007 hade hälsovårdscentralerna nästan 1,9 miljoner tandvårdspatienter och antalet tandvårdsbesök uppgick till sammanlagt strax under fem miljoner. År 2007 uppgick antalet tandvårdsbesök till sammanlagt 940 per tusen invånare. Antalet har varit ungefär detsamma som år Antalet tandvårdsbesök i proportion till befolkningen varierade något mellan olika delar av landet. Om man ser till de olika åldersgrupperna minskade det sammanlagda antalet tandvårdsbesök bland barn och unga med 1,7 procent. Bland de vuxna ökade däremot antalet besök med 2,2 procent jämfört med år Både när det gäller personer som inte har fyllt och som har fyllt 18 år har antalet besök hos tandhygienist och munhygienist ökat under de senaste åren. År 2007 uppgick antalet besök hos munhygienist till , av vilka drygt hälften var personer under 18 år. Förverkligandet av vårdgarantin inom mun- och tandvården har krävt ändringar i fråga om verksamhetspraxis och arbetsfördelning. Barnens tandvårdskontroller har överförts på tandhygienister och munhygienister. Ökningen av antalet munhygienisttjänster har med-

7 7 fört att också vuxenbefolkningens besök hos munhygienister har ökat. Bedömningarna av vårdbehovet hos vuxna har överförts på munhygienisterna. I mars 2007 uppgav 70 procent av hälsovårdscentralerna att tillgången till mun- och tandvård förverkligas enligt vårdbehovet inom sex månader. I oktober 2008 hade situationen förbättrats så att 74 procent av hälsovårdscentralerna kunde förverkliga de föreskrivna tiderna för vårdgarantin inom munoch tandvården. Dessutom förverkligades bedömningen av vårdbehovet i allmänhet vid 90 procent av hälsovårdscentralerna genast då patienten tog kontakt. Andelen hälsovårdscentraler som konstant har svårigheter har emellertid legat på procent. I mars 2008 uppgav hälsovårdscentralerna att antalet patienter som hade väntat längre än sex månader till mun- och tandvård översteg varemot året tidigare antalet var I oktober 2008 antalet patienter som hade väntat längre än sex månader var ungefär Enligt hälsovårdscentralerna är personalbristen en av de främsta orsakerna till att det har varit svårt att hålla föreskrivna tider. En enkät till övertandläkare i oktober 2008 ger vid handen att tandläkarebristen utgör ett hinder mot att följa de föreskrivna tiderna vid inemot 62 procent av hälsovårdscentralerna och i dessa områden bor 72 procent av befolkningen. Inom områden med brist på munhygienister bor 22 procent av befolkningen och inom områden med brist på tandskötare 13 procent av befolkningen. Endast ungefär en fjärdedel av befolkningen bor inom sådana hälsovårdscentralers områden där brist inom någon personalgrupp inte utgör något hinder mot att förverkliga vårdgarantin. Personalbristen har lett till att väntetiden för vård har förlängts såväl till tandläkare som till munhygienister. Utöver den offentliga hälso- och sjukvårdens ansvar har tandvården i Finland i stor omfattning ordnats inom den privata munoch tandvården. År 2007 fick mer än en miljon patienter vård inom den privata mun- och tandvården som ersattes enligt sjukförsäkringen. Hälften av patienterna som hade fyllt 17 år hade fått tandvård inom den privata sektorn. Den privata tandvården som ersätts enligt sjukförsäkringen har alltså en viktig ställning inom mun- och tandvården. Arvodena för privat tandvård som ersätts enligt sjukförsäkringen är av samma storleksklass som produktionskostnaderna för motsvarande vård när det gäller tjänster som produceras inom den offentliga sektorn. Klientens självrisk för kostnaderna är dock betydligt större inom den privata än inom den offentliga tandvården. Olägenheter när det gäller ersättning av behandling som getts av en munhygienist På tandläkares undersökning baserad behandling som getts av en munhygienist är i sjukförsäkringslagen avsedd nödvändig behandling av sjukdom, som kan ges av en munhygienist med stöd av sin utbildning. Förebyggande vård utgör den viktigaste delen av en munhygienists kompetensområde. Undersökningar ger vid handen att behovet av förebyggande vård är betydande även bland den vuxna befolkningen. Munhygienistens kompetens framträder särskilt när det gäller parodontologisk behandling i ett tidigt skede och underhållsbehandling. En munhygienist kan behandla svår parodontit i samarbete med en tandläkare. Enligt gällande sjukförsäkringslag ersätts inte det arbete som en munhygienist utför som självständig yrkesutövare och som ofta är förmånligare jämfört med tandläkararvodena. Med beaktande av en munhygienists utbildning och färdigheter för självständigt arbete samt befolkningens vårdbehov, är det inte motiverat att arbete utfört av en munhygienist ska ersättas såsom en tandläkares arbete. Betalning av ersättning för arbete utfört av en munhygienist i en tandläkares vårdteam såsom en tandläkares arbete, försätter också de försäkrade i en ojämlik situation beroende av om munhygienisten står i ett anställningsförhållande eller är en självständig yrkesutövare. Dessutom kan de försäkrade hamna i en ojämlik situation beroende på om serviceproducenterna följer givna anvisningar. Enligt sjukförsäkringslagen ersätts inte sådan behandling av en munhygienist i anställningsförhållande där munhygienisten självständigt har bedömt vårdbehovet och be-

8 8 handlingen utförts på annat sätt än som en del av ett teamarbete under tandläkares ansvar. Folkpensionsanstalten bedömer och fattar beslut om sjukvårdsersättningar på grund av ansökningar i efterskott och kan således inte övervaka hur behandlingen har genomförts. 2. Målsättning och de viktigaste förslagen Syftet med de ändringar som föreslås i sjukförsäkringslagen är att främja sjukförsäkringens roll som komplement till de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna inom munoch tandvården genom att göra en del av den vård som enligt sjukförsäkringslagen är nödvändig och som ges av en munhygienist ersättningsbar enligt sjukförsäkringslagen. Avsikten med ändringen är att sjukförsäkringslagens ersättningssystem ska motsvara arbetsfördelningen mellan tandläkare och munhygienister inom den offentliga hälsooch sjukvården. Ett annat syfte med reformen är också att få erfarenheter av hur en ersättning i euro fungerar inom sjukvårdsförsäkringssystemet när det gäller sjukförsäkringen. Det föreslås att nödvändig vård enligt sjukförsäkringslagen given av en munhygienist ersätts från sjukförsäkringen om undersökningen och vården föreskrivits av en tandläkare inom den privata hälso- och sjukvården. Kostnaderna för undersökning som utförts och vård som getts av en munhygienist ska ersättas till alla personer som omfattas av sjukförsäkringen i Finland enligt de allmänna principerna för ersättning av undersökning och vård som ingår i sjukförsäkringslagen. De största skillnaderna jämfört med de allmänna ersättningsprinciperna i den gällande sjukförsäkringslagen är att ersättningen ska betalas i euro och att en fast självrisk saknas. Undersöknings- och vårdåtgärder utförda av en munhygienist ska ersättas som arbete utfört av en munhygienist och inte av en tandläkare. Vård som ges av munhygienister som är självständiga yrkesutövare ska också ersättas. Den föreslagna ändringen skulle innebära att den arbetsfördelning som etablerats mellan tandläkare och munhygienister inom den offentliga hälso- och sjukvården kommer att börja tillämpas inom ersättningssystemet för sjukförsäkringslagen. 3. Propositionens konsekvenser 3.1. Ekonomiska konsekvenser År 2007 uppgick utgifterna för tandvårdsersättningar till sammanlagt 93,5 miljoner euro. Samma år gav tandläkare vård som ersätts. Allt som allt 5,2 miljoner åtgärder ersattes. På privata tandläkarstationer arbetar enligt bedömningar ca 350 munhygienister för vilkas arbete som utförs under tandläkares övervakning för närvarande betalas ersättning som tandläkares arbete enligt tandläkararvodestaxan. Utgående från nämnda personantal kan man anta att det ingår arbetsinsatser av munhygienister i ca 14 procent av de ersatta åtgärder som en munhygienist med stöd av sin utbildning kan utföra. Uppskattningsvis 60 munhygienister verkar som självständiga yrkesutövare. Således uppskattas att vård av sammanlagt 410 munhygienister kommer att börja omfattas av ersättning för munhygienisters arvoden. Bedömningen omfattar vård som ges av 350 munhygienister som för närvarande arbetar tillsammans med tandläkare och 60 nya munhygienister som är självständiga yrkesutövare I fråga om ersättning av vård utförd av en munhygienist, är avsikten att följa Institutet för hälsa och välfärdens åtgärdsbeteckningar och -koder. Ersättningen för vård av en munhygienist ska inte överstiga den ersättning för vård som nu ersätts som tandläkares arbete. Den föreslagna ändringen kommer inte att ändra på förhållandet mellan den försäkrades ersättning och det uppburna arvodet, eftersom avsikten är att tillämpa den ersättningsnivå på 40 procent som gäller för tandläkares arvodestaxa även när det gäller behandling som ersätts enligt munhygienisters arvodestaxa. Arvodena för behandling utförd av munhygienist är i allmänhet lägre än tandläkararvoden, vilket innebär att munhygienisters arvodetaxa kan uppställas på en lägre nivå än tandläkararvodestaxan. Patientens självriskandel kan också bli något lägre till följd av ändringen. Utgående från antalet munhygienister och

9 9 Folkpensionsanstaltens ersättningsstatistik uppskattas utgifterna för tandvårdsersättningar till följd av ändringen att minska med 1,45 miljoner euro per år när ersättningar för vård given av de 350 munhygienist i anställningsförhållande betalas enligt den åtgärdsspecifika arvodestaxan för munhygienister jämfört med den nuvarande ersättningspraxis där arbete utfört av en munhygienist i anställningsförhållande ersätts enligt arvodestaxan för tandläkare. Beloppet av ersättningar enligt munhygienistarvodestaxan för vård given av de 60 självständiga munhygienister som man till följd av lagändringen börjar betala ersättning för, bedöms uppgå till 1,14 miljoner euro per år. Ersättningen för vård given av en enskild munhygienist enligt den munhygienistarvodestaxa som avses i förslaget har bedömts uppgå till ca euro per år. Ersättningar kommer då enligt bedömningar att vara ca 7,6 miljoner euro per år. Sjukförsäkringsersättningar för tandvård uppskattas minska med euro. Betalning av sjukförsäkringsersättning för vård av munhygienist bedöms i viss mån öka efterfrågan av förebyggande vård. De föreslagna lagändringarnas konsekvenser i fråga om antalet patienter som söker vård hos en munhygienist går dock inte att bedöma tillförlitligt. Enligt uppskattningar kommer sjukförsäkringsersättningar för tandvård dock inte öka från nuvarande nivå på grund av föreskrivna ändringar Konsekvenser för myndigheterna Enligt gällande sjukförsäkringslag beviljas sjukförsäkringsersättning endast för kostnader föranledda av vård av tandläkare. Vårdåtgärder utförda av en munhygienist i ett vårdteam tillsammans med en tandläkare specificeras till Folkpensionsanstalten då sjukförsäkringsersättning söks såsom utförda av en tandläkare med tandläkarens namn och sjukförsäkringsnummer och arvodena tas ut till tandläkaren. Om kostnaderna för behandling given av en munhygienist på föreskrift av en tandläkare ersätts enligt sjukförsäkringslagen såsom munhygienistens eget arbete, blir principerna för hur vården ska ersättas klarare. Om den behandling som utförts av munhygienist specificeras i ersättningsansökan i respektive yrkesutbildade persons eget namn, underlättas uppföljningen av att ersättningarna är korrekta och enhetliga samt utredningen av ansvarsfrågor i anslutning till sjukförsäkringsersättningarna. Ändringen har inga konsekvenser när det gäller handledning och övervakning av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som Rättsskyddscentralen för hälsovården och länen ansvarar för. En separat statistikföring av munhygienisternas och tandläkarnas arbete i Folkpensionsanstaltens statistik skulle dessutom ge en mer komplett bild av mun- och tandvården och resursanvändningen inom den privata sektorn. Ändringen har inga konsekvenser för statistikföringen över den privata hälso- och sjukvården som länen och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ansvarar för Samhälleliga konsekvenser Undersökningen Hälsa 2000 ger vid handen att utöver de munsjukdomar som mätts kliniskt uppgav ca hälften av vuxenbefolkningen att den var i behov av tandvård Enligt Folkpensionsanstaltens enkäter ökade andelen vuxna som sökte tandvård från 57 till 61 procent från våren 2001 till våren 2004 efter att den offentligt understödda tandvården utvidgades till att gälla hela befolkningen. Samtidigt upplevde man att munhälsan förbättrades och vårdbehovet minskade. Under den tid undersökningen pågick ökade andelen patienter som besökte tandskötare eller munhygienist med 35 procent och tandläkare med knappt 10 procent. Utnyttjandet av tjänsterna ökade i de befolkningsgrupper som inte tidigare hade omfattats av subventionerade tjänster. Förändringarna stämde överens med de mål som hade ställts upp för reformen, men de blev mindre än väntat, vilket bland annat berodde på att efterfrågan på vård vid hälsovårdscentralerna var förvånansvärt stor. Enligt undersökningen Hälsa 2000 var de socioekonomiska skillnaderna stora när det gäller förekomsten av munsjukdomar. Som ett exempel kan nämnas att parodontit var vanligare bland män med kortare utbildning än med längre utbildning och sjukdomen var

10 10 också betydligt svårare bland de förstnämnda. Trots de ersättningar som betalas enligt sjukförsäkringslagen är vården inom den offentliga hälso- och sjukvården billigare för patienten. Om den vård som ges av en munhygienist börjar omfattas av ersättningssystemet kan detta ha betydelse för munhälsan hos personer i en sämre socioekonomisk ställning. Tillgången till tjänster förväntas bli bättre. Dessutom sjunker det pris som patienten betalar för vården, eftersom munhygienisternas avgifter är lägre än tandläkarnas avgifter. Även om tjänsterna inom den privata sektorn mest har använts av personer i bättre socioekonomisk ställning, gör en prissänkning det möjligt att även andra befolkningsgrupper kan använda tjänsterna i större utsträckning. På det hela taget bedöms efterfrågan på förebyggande vård öka i viss mån till följd av att vård som ges av munhygienist börjar omfattas av ersättningssystemet. Förmånligare vård och bättre tillgång till tjänster motiverar eventuellt även patienter att söka förebyggande vård och leder till att verksamheten mer än tidigare riktar sig till stödjande av förebyggande vård. När det gäller främjande av munhälsa spelar förebyggande vård och handledning för hemvård i samband med den en nyckelroll. Information om behovet av vård leder till att personer som mest är i behov av vård börjar söka regelbunden vård. Det är till fördel med tanke på munhälsan, om tröskeln för att söka vård blir lägre. I synnerhet när det gäller behandlingar av stödjevävnader är behandling i ett tidigt skede och underhållsbehandling som mest effektiv. Det är också lättare att söka vård innan sjukdomen har blivit svår. 4. Beredningen av propositionen Arbetsgruppen för utvecklande av sjukförsäkringens sjukförsäkring föreslog år 2007 i sin rapport att ersättning för vård som ges av munhygienist skall ersättas från sjukförsäkringen (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter 2007:34). Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med Folkpensionsanstalten. Utlåtande om förslaget till proposition har begärts hos Finlands tandläkarförbund rf, Munhälsovårdens Fackförbund rf och Finlands Tandhygienistförbund rf som verkar i anslutning därtill samt Social- och hälsoorganisationernas samarbetsförening SAF rf. Remissinstanserna ansåg det motiverat att vård given av munhygienister ska omfattas av sjukförsäkringen. Det föreslagna förfarandet med att betala ersättningar i euro ansågs tydligt och till fördel för de försäkrades intressen. Under den fortsatta beredningen av propositionen förlängdes giltighetstiden för föreskriften från ett till två år i enlighet med motiveringarna i utlåtandena. Med anledning av utlåtandena preciserades dessutom enskilda formuleringar i motiveringarna. I en del av utlåtandena ansågs det motiverat att vård av en munhygienist ska ersättas även på grund av en föreskrift av en tandläkare inom den offentliga hälso- och sjukvården. Under den fortsatta beredningen ansågs det dock inte ändamålsenligt att ändra den grundläggande principen när det gäller vård som ersätts enligt sjukförsäkringslagen. I fråga om finansieringen har utlåtande begärts av finansministeriet, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Tjänstemannacentralorganisationen FTFC, Akava ry, Företagarna i Finland rf och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf. På grund av finansministeriets utlåtande har bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna preciserats. Till övriga delar hade finansiärerna inget att anmärka mot propositionen som strävar efter kostnadsneutralitet. 5. Samband med andra propositioner Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2010 och avses bli behandlad i samband med den.

11 11 DETALJMOTIVERING 1. Lagförslag 1.1. Sjukförsäkringslagen 1 kap Lagens syfte och tillämpningsområde 4 Definitioner. Det föreslås att munhygienist fogas till definitionen av annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården i 1 kap. 4 2 punkten i sjukförsäkringslagen. Då kommer vård som getts av en munhygienist på föreskrift av en tandläkare att ersättas enligt 3 kap. 3 i sjukförsäkringslagen. En allmän princip i sjukförsäkringslagen är att behovet av undersökning som utförts eller nödvändig vård som getts av någon annan än en läkare eller tandläkare ska påvisas med föreskrift av en läkare eller tandläkare. Liksom när det gäller andra undersöknings- och vårdåtgärder enligt sjukförsäkringslagen, ska en tandläkare fastställa vårdbehovet enligt 22 i lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och ge en föreskrift också för att vård- och undersökningsåtgärder utförda av en munhygienist ska ersättas. Eftersom det behövs särskild sakkunskap inom odontologi, föreslås att ersättning endast ska betalas för undersöknings- och vårdåtgärder som föreskrivits av en tandläkare. Föreskrift av en tandläkare inom den privata hälso- och sjukvården är enligt förslaget en förutsättning för att ersättning ska betalas. Med hänsyn till den uppgift och de syften sjukförsäkringsersättningssystemet har, kan det inte anses motiverat att utsträcka föreskriftspraxis till att även gälla föreskrifter av läkare inom den offentliga hälso- och sjukvården. Den offentliga hälso- och sjukvården har det primära ansvaret när det gäller att erbjuda tjänster. Kommunerna ska se till att det finns tillräcklig tillgång till offentliga hälsooch sjukvårdstjänster. Sjukförsäkringen kompletterar den offentliga hälso- och sjukvården och erbjuder patienterna alternativ. En föreskrift från den offentliga till den privata hälso- och sjukvården grundar sig inte på patientens frihet att välja vårdsystem, utan det finns en risk för att patienten styrs till att söka nödvändig vård inom den privata hälsooch sjukvården. Man bör också ge akt på att den andel av tjänstens kostnader som patienten ska betala inom den privata hälso- och sjukvården är större även efter det att sjukförsäkringsersättningen dragits bort jämfört med den offentliga hälso- och sjukvården. 3 kap Ersättningar för vård och undersökningar 5 Till ersättning berättigande andel av undersökning och vård som föreskrivits av läkare eller tandläkare. I paragrafen föreskrivs om ersättning av undersöknings- och vårdåtgärder föreskrivna av tandläkare och utförda av munhygienist. Det föreslås att paragraf ändras så att 3 mom. innehåller bestämmelser om maximibelopp för ersättningar och giltighetstiden för föreskriften i fråga om såväl av läkare och tandläkare föreskriven undersökning och vård som av tandläkare föreskriven och av munhygienist given vård och utförd undersökning. Av en tandläkare föreskrivna nödvändiga undersöknings- och vårdåtgärder utförda av en munhygienist ersätts med stöd av en och samma föreskrift för högst 15 undersöknings- eller vårdtillfällen, om undersökningen har utförts eller vården getts inom två år efter föreskriften. Det är motiverat med en längre giltighetstid för föreskriften jämfört med andra undersöknings- och vårdåtgärder föreskrivna av läkare eller tandläkare med tanke på karaktären av den vård som ges av en munhygienist. Patienter, i fråga om vilka en tandläkare har bedömt att munnens hälsotillstånd kan bibehållas med hjälp av förebyggande åtgärder, skulle kunna besöka en munhygienist utan att söka en ny undersöknings- och vårdföreskrift av en tandläkare efter ett år. Detta skulle föra sjukförsäkringens ersättningssystem närmare den arbetsfördelning som förverkligas vid hälsovårdscentra-

12 12 lerna där man styr patienterna direkt till förebyggande vård och bedömning av vårdbehovet utförd av en munhygienist. Tandläkaren ska i föreskriften ange det antal vårdtillfällen som är nödvändigt med tanke på patientens vård. Med undersöknings- och vårdtillfälle avses undersöknings- och vårdåtgärder som vidtagits under en och samma dag. Som självständigt arbete utfört av en munhygienist ska enligt förslaget ersättas av en tandläkare föreskrivna nödvändiga vårdåtgärder för behandling av sjukdom som motsvarar en munhygienists utbildning. Eftersom kostnaderna för förebyggande vård utförd av tandläkare ersätts, föreslås att också kostnaderna för hälsofrämjande åtgärder utförda av en munhygienist ska ersättas. Ersättning ska betalas för de åtgärder som bestämts att ska utföras av en munhygienist och som ingår i åtgärdsklassifikationen som upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd. Det kan vara fråga om förebyggande mun- och tandvård, basvård när det gäller sjukdomar i tandköttet samt granskningar av munnens och tändernas hälsotillstånd som inte omfattar diagnostisering enligt 22 i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Dessutom ska de bedövningsåtgärder som definieras allmänt i klassifikationen och som motsvarar en munhygienists utbildning samt en munhygienists besök hos en patient ersättas. Exempelvis tandblekning eller annan motsvarande kosmetisk behandling ersätts inte. Liksom när det gäller tandläkares undersökning av mun och tänder föreslås att ersättning betalas för munhygienists granskning av hälsotillståndet endast en gång per kalenderår. Det nya 2 mom. i 3 kap. 5 i sjukförsäkringslagen ska innehålla bestämmelser om beloppet av den ersättning som betalas för vård som getts och undersökning som utförts av en munhygienist. Till skillnad från andra ersättningar för undersöknings- och vårdkostnader enligt 1 mom. i nämnda lagrum och andra sjukvårdsersättningar ska den försäkrade för vård av en munhygienist betalas en åtgärdsspecifik ersättning till ett belopp enligt fastställd taxa, eller om arvodet är mindre än den fastställda taxan, ett belopp som motsvarar arvodet. Den gällande sjukförsäkringslagens ersättningsgrunder och system med taxor för läkare, tandläkare samt undersökningar och vård är invecklade och svårbegripliga för klienterna. Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för utvecklande av sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring föreslog att man i syfte att klarlägga systemet med sjukvårdsersättningar i fråga om läkararvoden, tandläkararvoden samt arvoden för undersökning och vård ska övergå till ersättningar i euro och slopa den fasta självrisken för undersökningar och vård föreskrivna av läkare. Erfarenheterna från den praxis som föreslås med ersättningar i euro för behandling utförd av en munhygienist skulle kunna tillämpas vid en eventuell övergång till ersättningar i euro när det gäller ersättning av läkares och tandläkares arvoden samt arvoden för undersökning och vård. I 4 mom. i sjukförsäkringslagens 3 kap. 5 preciseras när undersökningar och vård som föreskrivits en försäkrad som vårdas på en bäddavdelning på ett privat sjukhus ska betraktas som föreskrivna på en gång. Det föreslagna momentet motsvarar 3 kap. 5 3 mom. i den gällande sjukförsäkringslagen. 6 Maximibelopp och grunder för ersättningstaxan för sjukvårdsersättning samt fastställande av ersättningstaxan. De ersättningsbara åtgärder som utförs av en munhygienist och deras taxor ska fastställas enligt 3 kap. 6 i sjukförsäkringslagen. Det föreslås att nämnda paragraf ändras så att den i stället för bestämmelser om fastställande av ersättningstaxor för tandläkararvoden ska innehålla bestämmelser om fastställande av en ersättningstaxa för tandvård. Ersättningstaxorna för tandvård föreslås omfatta en skild tandläkararvodestaxa, en åtgärdstaxa för frontveteraners protetik och en munhygienistarvodestaxa. Förfarandet för fastställande av munhygienisters arvodestaxa är således det samma som vid fastställandet av tandläkares arvodestaxa. Munhygienisters arvodestaxa ska utgöra en förteckning över benämningar för munhygienistens undersökningsoch vårdåtgärder och de ersättningataxor som fastställts för dem. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxor för åtgärder som utförs av en munhygienist. Med stöd av förordningen föreslås Folkpensionsanstalten fastställa en förteckning över taxorna för de ersättningsbara

13 13 åtgärder som utförs av en munhygienist utgående från åtgärdsklassifikationen som upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd. Grunderna för ersättningstaxorna och de ersättningstaxor som ska fastställas föreslås basera sig på undersöknings- och vårdåtgärdens art, det arbete den förutsätter och de kostnader den medför, det terapeutiska värdet av den tjänst som ska ersättas samt på de medel som står till buds för ersättningar. Som mål för ersättningsnivån för munhygienistens arvodestaxa uppställs 40 procent av arvodet. Innan ersättningstaxorna fastställs och grunderna för ersättningstaxorna bestäms, ska berörda aktörer höras, exempelvis organisationer som företräder tandläkare och munhygienister. Det föreslås att namnen Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården och Rättsskyddscentralen för hälsovården i 2 mom ersätts med namnen Institutet för hälsa och välfärd och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. 2. Närmare bestämmelser och föreskrifter Statsrådets förordning om grunderna för ersättningstaxarna enligt 3 kap. 4 och 5 i sjukförsäkringslagen har utfärdats med stöd av 3 kap. 6. i sjukförsäkringslagen (1336/2004). Ersättning för vård som ges av munhygienist förutsätter att förordningen ändras så att i förordningen föreskrivs om grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxor för åtgärder som utförs av en munhygienist. 3. Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

14 14 Lagförslag Lag om ändring av sjukförsäkringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i sjukförsäkringslagen av den 21 december 2004 (1224/2004) 1 kap. 4 2 punkten samt 3 kap. 5 och 6 som följer: 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 4 Definitioner I denna lag avses med 2) annan yrkesutbildad person inom hälsooch sjukvården en sådan sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska, fysioterapeut, laboratorieskötare, specialtandtekniker, psykolog och munhygienist som av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljats rätt att utöva sitt yrke som legitimerad yrkesutbildad person, 3 kap. Ersättningar för vård och undersökningar 5 Till ersättning berättigande andel av undersökning och vård som föreskrivits av läkare eller tandläkare Kostnaderna för en av en läkare eller tandläkare på en gång föreskriven undersökning eller vård ersätts med 75 procent till den del kostnaderna sammanlagt överstiger 13,46 euro (fast självrisk). Om de kostnader som tagits ut hos en försäkrad överstiger beloppet enligt de ersättningstaxor som fastställts som ersättningsgrund, beräknas ersättningen utgående från beloppen enligt ersättningstaxorna. När kostnaderna för fysioterapi som föreskrivits av en läkare ersätts ska dock den fasta självrisken 13,46 euro alltid separat dras av från kostnaderna eller beloppen enligt ersättningstaxorna. Kostnaderna för en av en tandläkare på en gång föreskriven undersökning som utförts eller vård som getts av en munhygienist ersätts till ett belopp som motsvarar den ersättningstaxa som fastställts enligt 6. Om arvodet är större än det vore enligt den ersättningstaxa som fastställts som ersättningsgrund, betalas i ersättning det belopp som anges i ersättningstaxan. Om arvodet är mindre än det vore enligt den ersättningstaxa som fastställts som ersättningsgrund, betalas i ersättning beloppet av arvodet. Undersökning och vård som föreskrivits av en läkare eller en tandläkare ersätts på basis av en och samma föreskrift för högst 15 undersöknings- eller vårdtillfällen, om undersökningen har utförts eller vården getts inom ett år efter att föreskriften givits. Av en tandläkare föreskriven undersökning som utförts eller vård som getts av en munhygienist ersätts på basis av en och samma föreskrift för högst 15 undersöknings- eller vårdtillfällen, om undersökningen har utförts eller vården getts inom två år efter att föreskriften givits. Med undersöknings- och vårdtillfälle avses undersökning som utförts och vård som givits som vidtagits under en och samma dag. Undersökning som utförts och vård som

15 15 givits på en bäddavdelning på ett privatsjukhus betraktas som föreskrivna på en och samma gång, om de vidtagits inom en vecka efter den första undersöknings- eller vårdåtgärden. 6 Maximibelopp och grunder för ersättningstaxan för sjukvårdsersättning samt fastställande av ersättningstaxan Helsingfors den 24 april 2009 Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxorna för läkararvoden och tandvård samt för undersökning och vård samt om grunderna för de allmänna taxorna och specialtaxorna för läkar- och tandläkararvoden. Utifrån grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxorna ska Folkpensionsanstalten fastställa en förteckning över undersöknings och vårdåtgärder som ska ersättas enligt 1 3 samt ersättningstaxorna för dem. De i 1 mom. avsedda grunderna för ersättningstaxorna och de taxor som skall fastställas baserar sig på undersöknings- och vårdåtgärdens art, det arbete den förutsätter och de kostnader den medför, det terapeutiska värdet av den tjänst som skall ersättas samt på de medel som står till buds för ersättningar. När grunderna för ersättningstaxorna bereds skall social- och hälsovårdsministeriet höra Folkpensionsanstalten. Dessutom skall socialoch hälsovårdsministeriet samt Folkpensionsanstalten, när grunderna för ersättningstaxorna och ersättningstaxorna bereds, ge Institutet för hälsa och välfärd, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och de organisationer som företräder de berörda aktörerna tillfälle att lämna utlåtande. Denna lag träder i kraft den 1 januari Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Republikens President TARJA HALONEN Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä

16 16 Bilaga Parallelltext Lag om ändring av sjukförsäkringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i sjukförsäkringslagen av den 21 december 2004 (1224/2004) 1 kap. 4 2 punkten samt 3 kap. 5 och 6 som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 4 Definitioner I denna lag avses med 2) annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården en sådan sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska, fysioterapeut, laboratorieskötare, specialtandtekniker och psykolog som av Rättsskyddscentralen för hälsovården beviljats rätt att utöva sitt yrke som legitimerad yrkesutbildad person, 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 4 Definitioner I denna lag avses med 2) annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården en sådan sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska, fysioterapeut, laboratorieskötare, specialtandtekniker, psykolog och munhygienist som av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljats rätt att utöva sitt yrke som legitimerad yrkesutbildad person, 3 kap. 3 kap. Ersättningar för vård och undersökningar 5 Till ersättning berättigande andel av undersökning och vård som föreskrivits av läkare eller tandläkare Kostnaderna för en av en läkare eller tandläkare på en gång föreskriven under- Ersättningar för vård och undersökningar 5 Till ersättning berättigande andel av undersökning och vård som föreskrivits av läkare eller tandläkare Kostnaderna för en av en läkare eller tandläkare på en gång föreskriven under-

17 Gällande lydelse Föreslagen lydelse 17 sökning eller vård ersätts med 75 procent till den del kostnaderna sammanlagt överstiger 13,46 euro (fast självrisk). Om de kostnader som tagits ut hos en försäkrad överstiger beloppet enligt de ersättningstaxor som fastställts som ersättningsgrund, beräknas ersättningen utgående från beloppen enligt ersättningstaxorna. När kostnaderna för fysioterapi som föreskrivits av en läkare ersätts skall dock den fasta självrisken 13,46 euro alltid separat dras av från kostnaderna eller från beloppen enligt ersättningstaxorna. Ersättning för undersökning och vård som föreskrivits av en läkare betalas på grundval av en och samma föreskrift för högst 15 undersöknings- eller vårdtillfällen, om undersökningen har utförts eller vården getts inom ett år efter föreskriften. Med undersöknings- och vårdtillfälle avses undersöknings- och vårdåtgärder som vidtagits under en och samma dag. Undersöknings- och vårdåtgärder som vidtagits på en bäddavdelning på ett privatsjukhus betraktas som föreskrivna på en gång, om de vidtagits inom en vecka efter den första undersöknings- eller vårdåtgärden. sökning eller vård ersätts med 75 procent till den del kostnaderna sammanlagt överstiger 13,46 euro (fast självrisk). Om de kostnader som tagits ut hos en försäkrad överstiger beloppet enligt de ersättningstaxor som fastställts som ersättningsgrund, beräknas ersättningen utgående från beloppen enligt ersättningstaxorna. När kostnaderna för fysioterapi som föreskrivits av en läkare ersätts ska dock den fasta självrisken 13,46 euro alltid separat dras av från kostnaderna eller beloppen enligt ersättningstaxorna. Kostnaderna för en av en tandläkare på en gång föreskriven undersökning som utförts eller vård som getts av en munhygienist ersätts till ett belopp som motsvarar den ersättningstaxa som fastställts enligt 6. Om arvodet är större än det vore enligt den ersättningstaxa som fastställts som ersättningsgrund, betalas i ersättning det belopp som anges i ersättningstaxan. Om arvodet är mindre än det vore enligt den ersättningstaxa som fastställts som ersättningsgrund, betalas i ersättning beloppet av arvodet. Undersökning och vård som föreskrivits av en läkare eller en tandläkare ersätts på basis av en och samma föreskrift för högst 15 undersöknings- eller vårdtillfällen, om undersökningen har utförts eller vården getts inom ett år efter att föreskriften givits. Av en tandläkare föreskriven undersökning som utförts eller vård som getts av en munhygienist ersätts på basis av en och samma föreskrift för högst 15 undersöknings- eller vårdtillfällen, om undersökningen har utförts eller vården getts inom två år efter att föreskriften givits. Med undersöknings- och vårdtillfälle avses undersökning som utförts och vård som givits som vidtagits under en och samma dag. Undersökning som utförts och vård som givits på en bäddavdelning på ett privatsjukhus betraktas som föreskrivna på en och samma gång, om de vidtagits inom en vecka efter den första undersöknings- eller vårdåtgärden.

18 18 Gällande lydelse Föreslagen lydelse 6 Maximibelopp och grunder för ersättningstaxan för sjukvårdsersättning samt fastställande av ersättningstaxan Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxorna för läkar- och tandläkararvoden samt för undersökning och vård samt grunderna för de allmänna taxorna och specialtaxorna för läkar- och tandläkararvoden. Utifrån grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxorna skall Folkpensionsanstalten fastställa en förteckning över undersöknings- och vårdåtgärder som skall ersättas enligt 1 3 samt ersättningstaxorna för dem. De i 1 mom. avsedda grunderna för ersättningstaxorna och de taxor som skall fastställas baserar sig på undersökningsoch vårdåtgärdens art, det arbete den förutsätter och de kostnader den medför, det terapeutiska värdet av den tjänst som skall ersättas samt på de medel som står till buds för ersättningar. När grunderna för ersättningstaxorna bereds skall social- och hälsovårdsministeriet höra Folkpensionsanstalten. Dessutom skall social- och hälsovårdsministeriet samt Folkpensionsanstalten, när grunderna för ersättningstaxorna och ersättningstaxorna bereds, ge Forsknings- och utvecklingscentralen för socialoch hälsovården, Rättsskyddscentralen för hälsovården och de organisationer som företräder de berörda aktörerna tillfälle att lämna utlåtande. 6 Maximibelopp och grunder för ersättningstaxan för sjukvårdsersättning samt fastställande av ersättningstaxan Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxorna för läkararvoden och tandvård samt för undersökning och vård samt om grunderna för de allmänna taxorna och specialtaxorna för läkar- och tandläkararvoden. Utifrån grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxorna ska Folkpensionsanstalten fastställa en förteckning över undersöknings och vårdåtgärder som ska ersättas enligt 1 3 samt ersättningstaxorna för dem. De i 1 mom. avsedda grunderna för ersättningstaxorna och de taxor som skall fastställas baserar sig på undersökningsoch vårdåtgärdens art, det arbete den förutsätter och de kostnader den medför, det terapeutiska värdet av den tjänst som skall ersättas samt på de medel som står till buds för ersättningar. När grunderna för ersättningstaxorna bereds skall social- och hälsovårdsministeriet höra Folkpensionsanstalten. Dessutom skall social- och hälsovårdsministeriet samt Folkpensionsanstalten, när grunderna för ersättningstaxorna och ersättningstaxorna bereds, ge Institutet för hälsa och välfärd, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och de organisationer som företräder de berörda aktörerna tillfälle att lämna utlåtande. Denna lag träder i kraft den 1 januari Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

RP 113/2005 rd. I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen. till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna

RP 113/2005 rd. I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen. till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås nya bestämmelser i sjukförsäkringslagen gällande

Läs mer

RP 217/2005 rd. I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen

RP 217/2005 rd. I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 kap. 6 och 15 kap. 2 i sjukförsäkringslagen samt 12 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner

Läs mer

Ersättning för behandling som utförs av munhygienist från 1.1.2010

Ersättning för behandling som utförs av munhygienist från 1.1.2010 Ersättning för behandling som utförs av munhygienist från 1.1.2010 Innehåll Bakgrund Lagstiftning Vad ersätts? Undersökning och behandling Resor Hur stor är ersättningen? Hur söker man ersättning? Informationsmaterial

Läs mer

2001. (678/1992) är personer som har frontmannatecken, (364/1963), dock så att det arvode som. 1994, vissa utländska frivilliga som

2001. (678/1992) är personer som har frontmannatecken, (364/1963), dock så att det arvode som. 1994, vissa utländska frivilliga som RP 62/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om rörmaner för personer som tjänstgjort i minröjningsuppdrag i anslutning till Finlands krig PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 129/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om Folkpensionsanstalten

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 59/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om yrkesutbildade er inom hälso- och sjukvården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 82/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 5 och 5 b sjukförsäkringslagen

RP 82/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 5 och 5 b sjukförsäkringslagen RP 82/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 5 och 5 b sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 170/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 kap. 8 och 9 i sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

RP 124/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om utkomststöd

RP 124/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om utkomststöd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om utkomststöd ändras så

Läs mer

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till

Läs mer

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring

Läs mer

RP 131/2009 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen

RP 131/2009 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen RP 131/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 kap. 10 a i sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 236/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och 28 lagen om missbrukarvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

RP 22/2010 rd. I denna proposition föreslås en sådan ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner

RP 22/2010 rd. I denna proposition föreslås en sådan ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen

Läs mer

RP 316/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 11 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 316/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 11 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa RP 316/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 11 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och i lagen om Utbildningsfonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om Utbildningsfonden ska ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att den bestämmelse i sjukförsäkringslagen

Läs mer

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension. RP 131/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 12 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på RP 156/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om underhållsstöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om underhållsstöd

Läs mer

1. Nuläge och föreslagna ändringar

1. Nuläge och föreslagna ändringar RP 230/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med f"orslag till lag om ändring av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 a och i lagen om apoteksavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna propositionen föreslås det att lagen

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd

Läs mer

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 3/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om auktoriserade translatorer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Beslut. Lag. om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården RIKSDAGENS SVAR 396/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om yrkesutbildade personer och av vissa andra lagar Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009 Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skada,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 16/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 5 a lagen om organisering av konstens främjande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 46/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2017.

RP 46/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2017. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 a i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

penning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen.

penning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen. 1994 rd - RP 65 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av Il lagen om avskiljande av mänskliga organ och vävnader för medicinska ändamål och 4 a sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009. RP 170/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om arbetslöshetskassor

Läs mer

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om Utbildningsfonden

Läs mer

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. RP 175/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare samt upphävande av 3 i lagen om vissa stipendier

Läs mer

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av folkpensionslagen och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att barnbidragslagen skall ändras så att barnbidraget

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd skall ändras. De

Läs mer

RP 126/2007 rd 2008.

RP 126/2007 rd 2008. RP 126/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 12 a i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om barndagvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om barndagvård ändras. Ställningen

Läs mer

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar RP 75/2007 rp Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att barnbidragslagen skall ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om försäkringsförmedling

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

RP 117/2008 rd 2009.

RP 117/2008 rd 2009. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om Propositionen hänför sig till

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 135/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås sjukförsäkringslagen bli ändrad.

Läs mer

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 c och 10 a i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om permanent och temporär ändring av lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om Propositionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUD SAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUD SAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om rehabilitering som ordnas av folk pensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUD SAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att

Läs mer

Anvisning. Privata serviceproducenter inom hälso- och sjukvården verksamhetsberättelse för 2014

Anvisning. Privata serviceproducenter inom hälso- och sjukvården verksamhetsberättelse för 2014 1 Privata serviceproducenter inom hälso- och sjukvården verksamhetsberättelse för 2014 Allmänt Enligt 10 (689/2005) i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) ska serviceproducenter årligen lämna

Läs mer

RP 93/2007 rd. I propositionen föreslås att lagen om farledsavgift ändras. Farledsavgiftens pris per enhet och avgiftens maximibelopp per fartygsanlöp

RP 93/2007 rd. I propositionen föreslås att lagen om farledsavgift ändras. Farledsavgiftens pris per enhet och avgiftens maximibelopp per fartygsanlöp RP 93/2007 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om farledsavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om farledsavgift ändras.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av 2 kap. 3 i sjukförsäkringslagen samt 12 i lagen

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 130/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om försäkringskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om försäkringskassor

Läs mer

RP 171/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen

RP 171/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och av 1 och 2 i lagen om ersättning av statens medel för vissa kostnader för lantbruksföretagares företagshälsovård

Läs mer

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring. 30. Sjukförsäkring F ö r k l a r i n g : Sjukförsäkringen kompletterar den offentliga hälso- och sjukvården genom att ersätta en del av befolkningens öppenvårdskostnader för läkemedel och resor samt genom

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 126/2005 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 126/2005 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar RP 126/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 a och 2 i lagen om apoteksavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om

Läs mer

PRIVATA SERVICEPRODUCENTER OCH SJÄLVSTÄNDIGA YRKESUTÖVARE INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014

PRIVATA SERVICEPRODUCENTER OCH SJÄLVSTÄNDIGA YRKESUTÖVARE INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014 ANVISNING PRIVATA SERVICEPRODUCENTER OCH SJÄLVSTÄNDIGA YRKESUTÖVARE INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014 ALLMÄNT Enligt 10 i lagen om privat hälso- och sjukvård (689/2005) ska serviceproducenter

Läs mer

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården Utkast 14.12.2015 Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015): 1 Yrkesbeteckningen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa arbetspensionslagar och av lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att till lagen om utkomstskydd

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 kap. 7 och 4 kap. lagen om offentlig arbetskraftsservice samt 8 kap. lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 119/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om pension för lantbruksföretagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om handikappförmåner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om handikappförmåner ändras.

Läs mer

RP 88/2008 rd. I denna proposition föreslås att lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar ändras.

RP 88/2008 rd. I denna proposition föreslås att lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar ändras. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag RP 269/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadsbidrag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

l. Nuläge och föreslagna ändringar

l. Nuläge och föreslagna ändringar 1994 rd - RP 209 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen

Läs mer

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen. RP 123/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

Läs mer