Munhygieninstruktion efter plackinfärgning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Munhygieninstruktion efter plackinfärgning"

Transkript

1 Munhygieninstruktion efter plackinfärgning En klinisk studie på åriga skolbarn, Nkinga, Tanzania Oral Hygiene Instruction for plaque staining A clinical study of year-old schoolchildren, Nkinga, Tanzania Sofia Hellström Anna-Karin Westervall Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Oral hälsa 180hp Margot Rolandsson Lena Hellqvist Maj 2013

2 Förord Vi vill särskilt tacka alla barn på Nkinga Medium School i Tanzania som medverkat i studien. Vi vill även ge ett stort tack till TePe samt Forskliniken, Folktandvården Eskilstuna för sponsring av tandvårdsprodukter. Slutligen vill vi tacka vår handledare Margot Rolandsson för stöd och hjälp under arbetets gång.

3 Sammanfattning Titel: Munhygieninstruktion efter plackinfärgning. En klinisk studie på åriga skolbarn, Nkinga, Tanzania. Oral Hygiene Instruction for plaque staining. A clinical study of year-old schoolchildren, Nkinga, Tanzania. Institution: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Karlstads universitet Kurs: Oral hälsa examensarbete, 15 hp. Författare: Sofia Hellström & Anna-Karin Westervall Handledare: Margot Rolandsson Sidor: 25 sidor Examen: juni 2013 Nyckelord: Dentalt plack, munhygienvanor, plackinfärgning, skolbarn, Tanzania Introduktion: Med hjälp av en god egenvård kan munsjukdomar förebyggas. Vid ett seminarium 2012 i Dar Es Salaam, Tanzania, fastställdes att fortsatt stöd för förebyggande tandvård skulle ges. Med rätt teknik och kunskap finns förutsättningar för varje individ att själva påverka sin munhälsa. En manuell tandborste är ett enkelt och kostnadseffektivt hjälpmedel för att uppnå en god oral hälsa. Genom att besöka Tanzania och ha fått möjligheten att ge 80 barn en individuell tandborstinstruktion skapas goda förutsättningar för dem att möjliggöra goda egenvårdsvanor som kan resultera i en god munhälsa. Syfte: Syftet var att studera effekten av tandborstning efter munhygieninstruktion med hjälp av plackinfärgning. Metod: Studien är en epidemiologisk kvantitativ interventionsstudie. En klinisk undersökning av 80 barn i åldern 9-13 år genomfördes. Resultat: Interventionsgruppen uppvisade en minskning av visuellt synligt plack med ett genomsnitt på 70 %. Kontrollgruppen visade en något större plackminskning med en minskning på 78 % i genomsnitt. Pojkar uppvisade mer plack än flickorna. I interventionsgruppen minskade pojkarna sin plackmängd med 81 % och flickorna med 64 %. I kontrollgruppen minskade pojkarna sin plackmängd med 82 % och flickorna med 74 %. Slutsats: Plackförekomsten förbättrades både i interventionsgruppen och i kontrollgruppen. Kontrollgruppen förbättrade till och med sitt resultat något mer än interventionsgruppen. Detta visar att plackinfärgningen som metod inte hade så stor betydelse utan att det snarare var munhygieninstruktionen som bidrog till den stora förbättringen.

4 Innehållsförteckning 1. Introduktion Munhälsa Egenvård Infärgning Mekanisk tandrengöring Motivation Barns kunskap om oral hälsa Munhälsan i Tanzania Tanzania Syfte Frågeställningar Material och metod Design Studieobjekt och urval Insamling av data Kodning Material Kliniska kriterier Genomförande Databearbetning Etiska överväganden Resultat Förekomst av plack Plackmängd och kön Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Konklusion Referenser Bilagor Bilaga 1 Journal

5 1. Introduktion 1.1. Munhälsa Munhälsa och munsjukdomar kan påverkas på ett effektivt sätt genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Med hjälp av egenvård kan den enskilda individen själv utföra en stor del av sådana åtgärder. Det är upp till varje enskild person att ta ansvar för sin munhälsa men alla individer har inte samma förmåga att utföra egenvården på ett tillfredsställande sätt. Det är viktigt att hitta hälsofrämjande metoder som passar för den enskilde individen för att denne ska kunna förändra sitt beteende. Detta för att individen själv ska kunna uppnå en bättre munhälsa och för att tandvårdens resurser ska kunna användas effektivt (Socialstyrelsen 2011). World Health Organisations (WHO) beskriver god munhälsa som ett tillstånd av att vara fri från smärta i munnen och ansiktet, mun och strupcancer, orala sår, missbildningar som läpp- och gomspalt, parodontal sjukdom, karies och andra sjukdomar och störningar som påverkar munhålan. Riskfaktorer för orala sjukdomar innefattar ohälsosam kost, tobaksbruk, skadligt alkoholbruk och dålig munhygien (World Health Organization, 2013). Genom att få kunskap om hur man på ett bra sätt tar hand om sina tänder med hjälp av god egenvård kan möjligheter för friska tänder hela livet skapas (Darby & Walsh 2010). I en studie av Batwala et al (2007) undersöktes 437 barn i Uganda, Afrika. Deltagarna var skolbarn i åldrarna 5-6 år, 8-9 år och år. Studien granskade skolbarns munhälsa och i studien undersöktes förekomst av karies, plack, tandsten, tandköttsinflammation, fluoros och bettavvikelser. Undersökarna följde WHO:s (Världshälsoorganisationen) undersöknings kriterier. Studien visade att 325 av de undersökta barnen hade plack, som ökade med åldern. Pojkarna uppvisade mer plack än flickorna. Deltagarna som var inskrivna på privatskolor hade mindre förekomst av plack än de deltagarna som var inskrivna på internatskolor Egenvård Egenvård är den enklaste hälsofrämjande åtgärden vilket innebär eliminering av plack (bakterier på tandytan) med hjälp av mekaniska och kemiska hjälpmedel. Plack har förmågan att fästa på tändernas ytor. Om plack inte tas bort regelbundet kan det ge upphov till gingivit. Det är en reaktion av människans immunförsvar som vill bekämpa bakterierna och deras produkter. Det är denna process som skadar tändernas vävnad och som på sikt kan leda till tandlossning. Plack kan även ge upphov till karies (Darby & Walsh 2010). Leal et al. (2002) har visat goda resultat av individuell instruktion som metod i egenvård gällande den orala hälsan. Barn över fem år kunde bättre lära sig och att utföra tandborstningen än yngre barn. Kliniskt bedöms plack som en genomskinlig, tandfärgsliknande hinna som börjar ta form redan minuter efter att tandytan rengjorts. Plack kan upplevas som en sträv beläggning på tänderna och tungan. Det vanligaste sättet att upptäcka plack är genom att en undersökningssond förs längs med tandytan nära tandköttskanten. På så sätt fastnar plack på undersökningssonden (Darby & Walsh 2010). I Axelsson och Lindhes studie (1981) om munhygieninstruktion hos åriga skolbarn uppvisades vid studiens första undersökning 80 % av tandytorna plack hos barnen. Ytor med plack visade sig vara vanligare approximalt (98-99 %) än buccalt och lingualt (53-66 %). Två grupper, A och B, fick under en period (varannan vecka) professionell tandrengöring. Barnen i grupp A fick dessutom munhygieninstruktioner vid varje tillfälle. Vid en ny undersökning efter 18 månader påvisades att plack reducerats till omkring 25 % i båda grupperna. Båda grupperna hade förbättrat sin munstatus oavsett om de fått instruktion eller endast varit på täta besök för professionell tandrengöring. 1

6 Sandström et al. (2010) studerade tandborstteknik hos barn i åldrarna 6-12 år. Plackmängden registrerades och resultatet visade en statistiskt signifikant högre plackmängd hos de 6-åriga barnen jämfört med de 10-åriga barnen både före och efter tandborstning. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan pojkar och flickor i någon av åldersgrupperna. De 6-åriga barnen borstade sina tänder kortare tid jämfört med barnen i de äldre åldersgrupperna 8, 10, 12 år. Av de undersökta barnen bedömdes 33 % ha en systematisk tandborstteknik Infärgning Ett sätt att upptäcka plack och för att ska bli synligt är att färga in placket. Infärgningspreparaten som används finns både i flytande form och i tablettform. Dessa innehåller ingredienser som färgar placket tillfälligt för att det ska kunna observeras och registreras. Det finns olika preparat och de färgar oftast placket rött eller blått. Plak-Check är en teknik som gör att placket i munnen endast lyser gult under ett särskilt ljus. Det viktigaste med preparatet är att det ger en distinkt färgning som inte sköljs bort omedelbart, att det har en behaglig smak och att det inte verkar irriterande på munslemhinnan. Genom att synliggöra plack skapas en bild av vilka områden i munnen som behöver uppmärksammas. På detta sätt kan hälsosamma orala vanor uppmuntras för individer i alla åldrar (Darby & Walsh, 2010). I en studie av Silva et al. (2004) undersöktes skillnaden i plackförekomst med hjälp av olika infärgningstekniker. Deltagarna var barn i åldern år som var uppdelade i tre grupper. Till första gruppen användes infärgningspulver för att påvisa plack. Den andra gruppen färgades in med infärgningstablett och tredje gruppen fick borsta tänderna med vanlig tandkräm, men ingen infärgning användes i den gruppen. Alla deltagarna i studien minskade sin plackmängd. Den grupp som fick använda infärgningstablett visade ett något bättre resultat Mekanisk tandrengöring En manuell tandborste är det vanligaste hjälpmedlet för att eliminera plack. Det som karakteriserar en effektiv tandborste är att storleken, formen och strukturen uppfyller individens behov. Tandborsten ska vara lätt att hålla i, vara tålig och funktionell samt ha en lämplig styvhet och vikt. Tandborsten bör ha mjuka borststrån för att minska skador på tandköttet. En mjuk tandborste anses även vara bättre på att få bort plack än en tandborste med hårda strån. Likaså är det viktigt att borsthuvudet på tandborsten inte är för stort för att lättare komma åt i munnen och därmed effektivisera möjligheten att få bort plack (Darby & Walsh, 2010). En studie av Nyandindi et al. (1994) visade att många barn i Tanzania gjorde sin egen tandborste av trä kallad miswaki. Den är ett bra alternativ till den mer moderna traditionella tandborsten i plast då den är lättillgänglig för många. Se bilden nedan: 2

7 1.5. Motivation I en studie av Fernanda et al. (2002) undersöktes 79 barn i åldrarna 5 till 14 år. Barnen indelades i två grupper. Barnen i grupp A fick komma en gång för motiverande samtal och egenvårdsutbildning. Barnen i grupp B fick komma fyra gånger för motiverande samtal och egenvårdsutbildning. Alla barnen undersöktes kliniskt före första mötet och efter sista mötet. Vid båda undersökningarna registrerades blödningsindex och plackindex. Vid sista undersökningen visade 65,5 % av barnen i grupp A samma blödningsindex som vid första undersökningen, 11,5 % av barnen hade ökat sitt blödningsindex och 23,0 % av barnen hade minskat sitt blödningsindex. Av barnen i grupp A uppvisades 66,2 % synligt plack efter första undersökningen. Efter den andra undersökningen uppvisades 33,8 % synligt plack. Av barnen i grupp B visade 47,3 % ingen blödning i tandköttet vid sista undersökningen. Barnen i grupp B uppvisade en 100 % minskning av synligt plack mellan första och andra undersökningen. Av dessa barn var det 58 % som var helt utan synligt plack. Det fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan de undersökta grupperna. Studien visade att motivation kan vara en avgörande faktor för att minska och kontrollera plackmängd Barns kunskap om oral hälsa Neamatollahi et al. (2011) påvisade i en studie att skillnaden mellan kunskap om sin orala hälsa och hur varje individ bäst tar hand om sina tänder kan påverkas av många olika faktorer. Exempelvis kön, antal syskon och föräldrarnas utbildningsnivå. I en annan studie av Chachra et al. (2011) påvisades att 84-90% av barnen som medverkade i studien hade kunskap om att tandborstning är det bästa sättet för att uppnå en god munhygien. 3

8 En studie genomförd på ungdomar från Morogoro, Tanzania visade att 99,0 % av ungdomarna som bor i tätort och 98,9 % av ungdomarna från landsbygden, hade kunskap om att det är nödvändigt att borsta tänderna varje dag. Studien visade även att 55,4 % av ungdomarna från landsbygden och 63 % av ungdomarna som bodde i tätort, hade kunskap om vikten av att borsta tänderna varje dag. Majoriteten av ungdomarna, 69,4 % hade hört talas om gingivit. Av dessa 69,4 %, var 56,6 % stadsbor (Masanja & Mumghamba, 2004). År 2003 uppgav % av deltagarna i en svensk studie av Hugoson et al. (2005) att de fick sin kunskap om munhälsa från tandvårdspersonal. De övriga deltagarna i studien uppgav att de fick information och kunskap om sin munhälsa genom familj, vänner, TV, radio och press. Nyandindi et al. (1994) undersökte barns kunskap om oral hälsa, attityder och beteende. Av de intervjuade barnen i åldern 5-14 år var det 90 % som inte hade kunskap om att gingivit var vanligt i deras hemmiljö. Barnen tillfrågades om varför de borstar sina tänder och 58 % uppgav att anledningen till att de borstade sina tänder var för att inte få karies. Det var 36 % som borstade tänderna för att de skulle bli vita och resten (6 %) kunde inte ge någon förklaring till varför de borstade sina tänder. Alla barnen i studien uppgav att de borstade tänderna en gång om dagen. Endast några få borstade två gånger/dag. Av dem som borstade tänderna med en traditionell tandborste använde 65 % tandkräm medan 27 % använde träkol och aska. Av barnen som använde en miswaki var det 24 % som använde tandkräm och 49 % som använde träkol och aska. Det framgick inte vad övriga deltagare i studien använde sig av för typ av tandborste eller typ av tandkräm för att sköta sin munvård. Av alla barn som deltog i studien uppgav 95 % att de föredrog en traditionell tandborste framför en miswaki, men att de ansåg att båda var effektiva. Majoriteten av barnen (76 %) ansåg att tandkräm var avgörande för god tandrengöring. Hedman et al. (2009) har i en studie intervjuat tandvårdspersonal/informanter med syftet att undersöka vad informanterna ansåg om hälsofrämjande arbete i skolan, innehållet av lektionerna och kunskap och attityder hos eleverna. De flesta informanterna ansåg att syftet med att arbeta hälsofrämjande inte bara var att tillhandahålla medicinska fakta utan att även skapa en aktiv och deltagande elev samt att få eleverna ansvariga för sin egen munhälsa. Det ansågs även viktigt att eleverna fick kunskap om och hur de ska borsta sina tänder och att få öva på det praktiskt Munhälsan i Tanzania Munhälsa har en låg prioritet i afrikanska länder. De små resurser som finns går i första hand till sjukdomar som är livshotande, exempelvis Malaria, HIV/AIDS och tuberkulos. Det saknas underlag till att föra tillförlitlig statistik om munhälsa i regionerna i Afrika. Tandvården i Afrikanska regioner riktar sig nästan enbart på karies. Arbetet med förebyggande tandvård eller behandling av parodontala sjukdomar är bristfälligt eller saknas helt. Tillgängliga uppgifter som finns tyder på att prevalensen av parodontala sjukdomar i afrikanska regioner är mycket hög (World Health Organization, 2007). I en studie av Kahabuka & Mbawalla (2006) undersöktes barns kunskap och utövande gällande munhälsa. Barnen i studien var före detta gatubarn i åldern 7 16 år från Dar Es Salaam. Studiens resultat visade att 83 % av barnen hade kunskap om gingivit. Av de undersökta barnen var det 66 % av dem som associerade blödande tandkött med att tänderna inte borstades medan 64 % associerade det till oregelbunden tandborstning. Åttionio procent saknade kunskap om att ineffektiv tandborstning leder till gingivit. Avseende prevention hade 83 % av 4

9 barnen kunskap om hur de kan förebygga karies och 77 % hur de kunde förebygga gingivit. Sextiosex procent av barnen förstod vikten av att använda tandkräm med fluor. Av barnen hade 67 % kunskap om att regelbunden tandborstning kan förebygga gingivit medan 17 % kände till att rätt tandborstteknik kan förebygga gingivit. Beträffande deras munhygienvanor uppgav 92 % av barnen att de numera borstade sina tänder regelbundet och använde tandkräm. När de levde som gatubarn uppgav 74 % av dem att de borstade sina tänder men 51 % av barnen använde ingen tandkräm Tanzania Republiken Tanzania är beläget i östra Afrika. Landet har omkring invånare. Det officiella språket som talas är engelska och swahili. Befolkningen i Tanzania har en låg medellivslängd, omkring 56 år för kvinnor och 55 för män. Många av landets innevånare arbetar med jordbruk. Landet exporterar framförallt kaffe och guld. Trots att gruvindustrin och turismen har ökat på senare år och ger landet stora inkomster, tillhör Tanzania ett av världens fattigaste länder. Många av landets innevånare är inte läs- och skrivkunniga. Utbildningsmöjligheterna är begränsade och sjukvården är inte tillräcklig. Det råder brist på både läkemedel och personal. AIDS och Malaria är de största dödsorsakerna i landet (Nationalencyklopedin 2012). Nkinga är en by som tillhör Igungadistriktet och Taboraregionen, som ligger i centrala Tanzania. Missionären Erland Jonsson och hans hustru Ester startade en liten sjukvårdsklinik i Nkinga Kliniken har växt successivt och är idag ett av Tanzanias mest framgångsrika sjukhus (Sjöberg 2009). Inom sjukhusområdet finns även en tandklinik och en internat skola English Medium School. Skolan är en institution som arbetar under Free Pentecostal Church Of Tanzania (FPCT). Skolans målsättning är att stödja och ge barnen de förutsättningar som de anses behöva för att förbli trygga, kunna glädjas och att kunna uppnå något och att följa en hälsosam livsstil. På så sätt förbereds barnen för sin framtid och för att kunna försörja sig WHO arrangerade 2012 ett seminarium i Dar Es Salaam, Tanzania, där hanteringen av munsjukdomar diskuterades. Under seminariet bestämdes att fortsatt stöd för förebyggande tandvård, tillgänglighet av tandvård, och realistisk prisbild ska prioriteras i Tanzania (World Health Organization, 2012). Ett stort ansvar för en god munhygien vilar på den egna individen. En grundlig mekanisk rengöring förebygger både karies och gingivit. Det är en fördel att etablera dessa goda vanor i så ung ålder som möjligt. En daglig tandborstning med fluortandkräm är ett kostnadseffektivt sätt att förebygga munsjukdomar på. Tanzania vill ge fortsatt stöd för förebyggande tandvård. På så sätt kan man på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt bidra till en bättre egenvård, vilket på sikt kan leda till förbättrad munhälsa för befolkningen i Tanzania. 2. Syfte Att studera effekten av tandborstning efter munhygieninstruktion med hjälp av plackinfärgning Frågeställningar Finns det någon skillnad i plackförekomst hos barn som fått munhygieninstruktion efter plackinfärgning i jämförelse med barn där plackinfärgning inte har använts? Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickor? 5

10 3. Material och metod 3.1. Design Studien är en empirisk interventionsstudie. En kvantitativ klinisk undersökning av barn Studieobjekt och urval Åttio barn, 9-13 år gamla deltog i studien. Urvalet bestod av elever från Nkinga English Medium School i Tanzania. Skolan är en internatskola och har 294 elever. Av dessa är det 210 elever som bor på internatet. Övriga elever bor i Nkinga med omnejd. Urvalet av barn till interventionsgrupp respektive kontrollgrupp genomfördes på följande sätt. De första 5 skoleleverna som kom för att undersökas ingick i interventionsgruppen och de efterföljande 5 eleverna ingick i kontrollgruppen. Detta förfaringssätt pågick till dess att 80 elever undersökts. Studien innehöll således en interventionsgrupp och en kontrollgrupp med 40 barn i varje grupp 4. Insamling av data Studien genomfördes av 2 personer, undersökare 1 och undersökare 2. Innan studien genomfördes gick undersökarna noggrant igenom och planerade arbetsgången, material och beräknad tidsåtgång. En kalibrering mellan undersökarna avseende plackregistrering genomfördes tillsammans med två erfarna undersökare universitetsadjunkter/ leg.tandhygienister. Undersökare 1 registrerade plack och genomförde plackinfärgningen. Undersökare 2 presenterade resultatet av plackinfärgningen för barnen och gav samtliga munhygieninstruktioner. Studien utfördes i en lektionssal på Nkinga English Medium School. Barnen undersöktes kliniskt vid två olika tillfällen med en veckas mellanrum Kodning Deltagarna i studien kodades i samband med första undersökningen. Koden och datumet för undersökningstillfället antecknades i en loggbok. På så sätt förenklades möjligheten att kalla tillbaka rätt barn efter en veckas tidsintervall Material Registreringen av plack dokumenterades i journal som tidigare använts vid studier i Nkinga (Bilaga 1). Vid den kliniska undersökningen användes munspegel. Belysning i form av pannlampa användes vid plackregistreringen. För att synliggöra placket för barnen i interventionsgruppen användes plak-check. En topps doppad i färgmedel ströks längs tandraden. Bakterierna blev då svagt gul färgade. Ultraljus användes för att tydligt synliggöra placket. Vid munhygieninstruktionen användes en tandborste och en tandborstmodell för att tydligt kunna demonstrera tandborstteknik för barnen Kliniska kriterier Endast fullt erupterade permanenta tänder ingick i studien och dessa identifierades vid första undersökningstillfället. Förekomst av plack registrerades enligt Plack Index (PLI) som icke 6

11 förekomst respektive förekomst av visuellt synligt plack (Löe, 1967) på permanenta tänder. Följande ytor registrerades: buccalt, mesiobuccalt, distobuccalt och lingualt Genomförande All undervisning sker på engelska vid English Medium School och undersökarna talade engelska med deltagarna under studiens gång. Undersökarna började med att presentera sig för deltagarna som sedan fick varsin journal att skriva sitt namn på. Denna journal var dubbelsidig och kunde därför användas vid båda undersökningstillfällena. Vid första undersökningen registrerade undersökare 1 synligt plack på samtliga deltagares permanenta tänder. Vid undersökningen satt undersökare 1 på en stol och hade barnet placerat mittemot sig. Munspegel användes för att hålla undan läpp och tunga för att få bättre insyn och på så sätt lättare kunna se plack. Barnen i interventionsgruppen fick plack infärgat med hjälp av plak-check i samband med undersökningen. Efter plackregistreringen och infärgningen fick deltagaren förflytta sig till undersökare 2 som satt placerad i en annan del av lektionssalen. Där fick varje deltagaren en enskild munhygieninstruktion. I samband med instruktionen fick varje barn muntlig information. Den information som gavs var att noggrann tandborstning är nödvändig för att få bort plack. Plack som får fäste på tänder och tandkött kan göra skada, såsom karies och gingivit. Tandborstteknik visades på modell för deltagaren. Barnen instruerades i hur de kunde vinkla borsten för att få bort plack och få ett lagom tryck med gnuggmetoden, där stråna på tandborsten får möjlighet att komma in approximalt. Därefter fick deltagaren träna tandborstteknik i sin egen mun. Tandborsttekniken justerades av undersökaren om behov fanns. I samband med undersökningarna framkom det att den största delen av barnen använde tandborste dagligen. Endast ett fåtal använde en miswaki. De barn som använde en miswaki gavs samma information och instruktion som de övriga deltagarna. Även om barnen fortsätter att använda miswaki istället för en tandborste har de fått samma kunskap om munhygien som de andra barnen som deltog i studien. Deltagarna i kontrollgruppen undersöktes på samma sätt som deltagarna i interventionsgruppen. Dock förekom ingen plackinfärgning. Efter plackregistreringen följde samma munhygieninstruktion och information som deltagarna i interventionsgruppen fick. Efter undersökning och munhygieninstruktion gavs information till alla deltagarna att de skulle komma åter efter en vecka för en ny undersökning och plackregistrering. Alla deltagare i båda grupperna fick en tandborste efter första undersökningen Databearbetning Insamlad data bearbetades i dataprogrammet Excel Etiska överväganden Studien är godkänd av Etikrådet, Avdelning för hälsa och miljö, Karlstads universitet. Rektor på English Medium School har gett samtycke och godkänt studien. All insamlad data har behandlats konfidentiellt och har avidentifierats. 7

12 5. Resultat Av de 80 barn som undersöktes var 38 pojkar och 42 flickor. Åldersfördelningen bland de undersökta barnen var 9-13 år. Medelåldern var 10,1 år (Tabell 1). Vad gällde permanenta tänder hade 9-åringarna i genomsnitt 12, 10-åringarna 18, 11-åringarna 19, 12-åringarna 25 och 13-åringarna 28 permanenta tänder. Tabell 1. Fördelning av antalet pojkar och flickor i de olika åldersgrupperna Ålder 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år Antal pojkar Antal flickor Totalt Förekomst av plack Undersökningen visade att den största förekomsten av plack fanns på första molaren i både överkäke och underkäke, samt på överkäkens incisiver. Plack fanns framförallt på ytorna mesiobuccalt, distobuccalt och buccalt på incisiver. På första molaren på vänster sida i underkäken fanns den största plack förekomsten lingualt. I Figur 1 visas förekomst av plack hos de undersökta barnen i interventionsgruppen vid första undersökningstillfället. 8

13 Figur 1. Antal barn i interventionsgruppen med plackytor vid första undersökningen 9

14 Figur 2 visar antalet barn i interventionsgruppen med plackytor vid andra undersökningstillfället. Plackregistreringen vid andra undersökningstillfället visar på en minskad plackmängd på incisiver i överkäke och underkäke på alla tandytor. Däremot ses en ökning av lingualt plack på tand 36. Figur 2. Antal barn i interventionsgruppen med plackytor vid andra undersökningen. 10

15 I Figur 3 presenteras plackytor hos barnen i kontrollgruppen vid första undersökningstillfället. I kontrollgruppen påvisades att största mängden plack fanns på incisiver i underkäken, mesiobuccalt och buccalt. Mindre mängd plack ses på incisiver i överkäken. På incisiver i överkäken fanns plack mest på ytorna mesialt, distalt och buccalt. På första molarerna i både över- och underkäke fanns den största förekomsten av plack lingualt. Figur 3. Antal barn i kontrollgruppen med plackytor vid första undersökningen. 11

16 I figur 4 presenteras plack hos barnen i kontrollgruppen vid andra undersökningstillfället. Kontrollgruppen uppvisade den största reduktionen av plack. Förekomsten av plack hade minskat mest på incisiver i överkäken, samt på incisiver i underkäken på alla ytor jämfört med plackregistreringen vid första undersökningstillfället. Vid andra undersökningen på kontrollgruppen fanns största förekomsten av plack lingualt på första molarerna i underkäken. Figur 4. Antal barn i kontrollgruppen med plackytor vid andra undersökningen. 12

17 Vid första undersökningstillfället före plackinfärgning och instruktion registrerades 186 mesiobuccala, 206 buccala, 138 distobuccala och 108 linguala tandytor med visuellt synligt plack. En vecka senare registrerades 45 mesiobuccala, 52 buccala, 21 distobuccala och 62 linguala tandytor med plack. Skillnaden mellan de båda undersökningstillfällena visade på minskad plackförekomst avseende de olika tandytorna mellan % (Figur 5). Figur 5. Antalet tandytor med plack bland barnen i interventionsgruppen vid första undersökningstillfället respektive andra undersökningstillfället. 13

18 Avseende kontrollgruppen registrerades vid första undersökningen 213 mesiobuccala, 181 buccala, 149 distobuccala och 158 linguala tandytor med visuellt synligt plack. Vid andra undersökningen en vecka senare registrerades 42 mesiobuccala, 47 buccala, 17 distobuccala och 51 linguala tandytor med plack. Resultatet visade en minskad plackförekomst avseende de olika tandytorna hos deltagarna mellan % (Figur 6). Figur 6. Antalet tandytor med plack bland barnen i kontrollgruppen vid första undersökningstillfället respektive andra undersökningstillfället. Studien visade att plackmängden bland de undersökta barnen minskade efter munhygieninstruktion. Barnen i kontrollgruppen visade mindre plackförekomst än barnen i interventionsgruppen. På de mesiobuccala tandytorna uppvisade kontrollgruppen en minskad plackförekomst på 4,5 % jämfört med interventionsgruppen. På de buccala tandytorna var skillnaden 0,8 % mindre plackförekomst i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. De distobuccala tandytorna uppvisade 3,8 % minskning av plackförekomst i kontrollgruppen mot interventionsgruppen. I interventionsgruppen hade plackförekomsten på de linguala tandytorna minskat med 25 % jämfört med kontrollgruppen. 14

19 Figur 7. Jämförelse interventionsgrupp mot kontrollgrupp efter genomförd studie 5.2. Plackmängd och kön Efter första undersökningen av deltagarna i interventionsgruppen uppvisade pojkarna 337 tandytor med visuellt synligt plack. Motsvarande siffra hos flickorna var 297 tandytor. Vid andra undersökningen en vecka senare påvisades 123 tandytor med visuellt synligt plack hos pojkarna och 57 tandytor hos flickorna. Bland pojkarna hade tandytor med plack minskat med 64 % och bland flickorna med 81 %. I kontrollgruppen påvisades 471 tandytor med visuellt synligt plack hos pojkarna efter första undersökningen. Antalet tandytor med plack hos flickorna var 247. Efter en vecka uppmättes 87 tandytor med plack hos pojkarna mot flickorna som uppvisade 64 tandytor med visuellt synligt plack. Pojkarna hade minskat antalet plackytor med 82 % och flickorna med 74 %. 6. Diskussion Resultatet i den här empiriska interventionsstudien visade att plackmängden bland de undersökta barnen minskade efter munhygieninstruktion både i interventionsgruppen och i kontrollgruppen. Deltagarna i interventionsgruppen minskade sin plackmängd med 79 % medan deltagarna i kontrollgruppen minskade sin plackmängd med 83 %. Resultatet visar att infärgningen på deltagarna i den här studien inte gav någon större effekt jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. Däremot visar båda grupperna ett minskat antal tandytor med plack efter genomförd tandborstinstruktion. Detta gällde både pojkar och flickor. Flickorna uppvisade dock ett något bättre resultat. 15

20 6.1. Metoddiskussion En styrka med studien var att samma person utförde de olika momenten vid undersökningstillfällena. En annan styrka med studien var att undersökarna använde en loggbok. Den användes vid första undersökningen då barnets namn och kod registrerades. Loggboken blev ett viktigt hjälpmedel när barnen skulle återkomma för den andra undersökningen. Genom loggboken blev det enkelt att se vilka barn som skulle komma så det blev rätt ordning och det gick även snabbt att hitta varje barns journal. Då det inte vid de aktuella undersökningstillfällena fanns tillgång till en tandklinik och därmed tillgång till en adekvat operationsbelysning kan den primitiva belysningen med pannlampa ha påverkat plackregistreringen. Ergonomin för undersökaren var heller inte optimal i lektionssalen. Undersökarna pratade engelska med barnen. All undervisning på English Medium School sker på engelska men det är oklart hur mycket barnen kunde och förstod då de har gått olika länge i skolan. Största andelen barn var i 9-10 års ålder och har därför gått kortast tid i skolan och behärskade därför språket mindre bra. Det kan ha gjort att språkförvecklingar påverkade resultatet då barnen kan ha missuppfattat delar av informationen som gavs vid munhygieninstruktionen. Det fanns vissa tveksamheter avseende barnens ålder och antal permanenta tänder. Undersökarna upplevde att det inte alltid stämde överens. Några barn hade fler permanenta tänder än vad de normalt har i den åldern. På grund av missförstånd registrerades barnens lingualytor dagen efter tandborstinstruktionen. Genom att detta genomfördes när barnen redan genomgått munhygieninstruktionen kan resultatet ha påverkats. Något som kan ha påverkat deltagarnas förbättrade plackförekomst kan ha varit att undersökarna fanns på plats och barnen blev uppmärksammade och sedda. Inga statistiska analyser har genomförts vilket betyder att de skillnader som anges är numeriska Resultatdiskussion Studiens syfte var att studera effekten av tandborstning efter munhygieninstruktion med hjälp av infärgning. I en studie av Silva et al. (2004) undersöktes skillnaden i plackförekomst med hjälp av olika infärgningstekniker. Alla deltagarna minskade förekomsten av plack. Liknande resultat påvisades på deltagarna i föreliggande studies interventionsgrupp. I Batwala et al. studie (2007) undersöktes munhälsa hos pojkar och flickor i åldern 5-12 år. I studien undersökte man förekomst av karies, tandsten, fluoros, bettavvikelser och plack på deltagarna. I studien uppvisade pojkarna större förekomst av plack jämfört med flickorna. I föreliggande studie var fördelningen mellan antalet pojkar och flickor relativt jämn, 38 pojkar och 42 flickor. Pojkarna uppvisade fler tandytor med visuellt synligt plack än flickorna. I föreliggande studie gavs kunskap till de deltagande barnen genom en tandborstinstruktion. I en studie av Hedman (2006) ansåg alla deltagare att tänderna var ganska eller mycket viktiga. Fler flickor än pojkar ansåg tänderna som mycket viktiga. I denna studie framgick inte vare sig barnens kunskap om eller hur viktiga tänderna var för dem. Enligt Hedmans studie (2009) ansågs skolan som en passande arena för hälsofrämjande arbete. Informanterna besöker barnen i deras kända miljö. Allmän information ges till barnen och på 16

21 så sätt slipper barnen att känna sig som patienter. Detta överensstämmer med föreliggande studie så till vida att arbetet utförts på liknande sätt. Undersökarna har besökt och undersökt barnen i en miljö som är trygg för dem. Skillnaden var att i föreliggande studie fick deltagarna en individuell information om munhälsa och munhygien. Likadant har vikten lagts på att visa dem rätt tandborstteknik som de själva sedan fick prova. Det framgick inte huruvida barnen upplevt sig som patienter eller inte. Liknande resultat som föreliggande studie visade Leal et al. i en studie (2002) där barn undersöktes och deras plackmängd registrerades. Barnen instruerades även i rätt tandborstteknik. Resultatet i studien visade att alla deltagande barn minskade sin plackmängd. Det visade sig att metoden då varje deltagare gavs en individuell tandborstinstruktion, gav gott resultat. I en indisk studie av Mamata et al. (2011), undersöktes deltagarnas förekomst av plack och deras kunskap om munhälsa. Deltagarna var 150 barn i 12 års ålder. Efter sex veckor undersöktes deltagarna igen. Alla deltagarna i studien uppvisade ett bättre resultat avseende mer kunskap om munhälsa och reducerad plackförekomst. Studiens resultat visar att utbildning i munhälsa kan förebygga plack och orala sjukdomar. I föreliggande studie i Nkinga visade det sig att tandborstinstruktion kan ge barnen en ökad kunskap i tand- och munhälsovård. Resultatet visar att förekomsten av plack reducerades bland barnen i studien efter sju dagar. Hugoson et al. (2007) undersökte effekten av tre olika förebyggande munhälsovårdsprogram. Studien resulterade i en minskning av både plackförekomst och gingivit. Ett bättre resultat visade den grupp som regelbundet kom för individuell munhygieninstruktion och information om sin munhälsa varannan månad. Båda grupperna i den här studien visade en förbättring avseende plackförekomst efter genomförd tandborstinstruktion. Detta resultat visade även en studie av Kallar et al. (2011) där effekten av att reducera förekomsten av plack genom att använda manuell tandborste eller eltandborste undersöktes. I studien jämfördes två grupper av barn där den ena gruppen använde manuell tandborste och den andra gruppen använde eltandborste. Resultatet visade att båda grupperna minskat plackmängden avsevärt oavsett vilken tandborste som använts. Resultatet i föreliggande studie visar att tandborsten som ett enkelt redskap har förmågan att bidra till en bättre munhälsa. I en studie av (Kahabuka & Mbawalla (2006) som handlade om barn som bodde på institution uppgav 92 % av barnen att de borstade sina tänder I föreliggande studie där övervägande delen av barnen bor på det internat som är kopplat till Nkinga English Medium School uppgav samtliga barn att de borstar sina tänder. Där arbetar Guardians vars uppgift bland annat är att hjälpa barnen med tandborstning vilket kan leda till att goda egenvårdsvanor skapas hos dem. Övervägande förekomst av plack på barnen i studien påvisades på första molaren i både överkäken och underkäken, samt även på incisiver i överkäken. I föreliggande studien gavs munhygieninstruktion till alla deltagande barn om var den största mängden plack fanns i deras mun. Det är viktigt att barnen i studien får kunskap om att extra insats bör läggas på tandborstningen i dessa regioner, för att på så sätt i ännu högre grad kunna förbättra sin munhälsa. 17

22 7. Konklusion Infärgning av plack har använts inom tandvården i många år. Genom att färga in bakterier kan tandvårdspersonal på ett tydligt sätt påvisa eventuella brister i egenvården. Patienten kan se var bakterier finns kvar efter utförd egenvård och på så sätt kunna göra förbättringar. Resultatet i studien visade att förekomsten av plack var mindre i kontrollgruppen än i interventionsgruppen. Infärgningen hade inte någon större betydelse i den här studien. Alla deltagarna i studien fick en munhygieninstruktion vid första undersökningstillfället. Eftersom resultatet visade att plackmängden i både interventionsgruppen och kontrollgruppen minskade, är slutsatsen att munhygieninstruktionen var den största faktorn till deltagarnas förbättring avseende plackmängd. 18

23 Referenser Axelsson, P. & Lindhe, J. (1981). Effect of oral hygiene instruction and professional toothcleaning on caries and gingivitis in schoolchildren. Community dentistry and oral epidemiology, Vol. 9, No.6. Batwala, V. Mulogo, E.M. & Arubaku, W. (2007). Oral health status of school children in Mbarara, Uganda. African Health Sciences, 7 (4): Chachra, S., Dhawan, T. & Sharma, AK. (2011). The most effective and essential way of improving the oral health status education. Journal of Indian Society of Pedodontics and Preventive Dentistry, Vol. 29, No.3. Darby, M.L, & Walsh, M. M ( 2010). Dental hygiene, Theory and practice, Philadelphia: N.B Saunders Company. Fernanda, R., Toassi, C., & Petry, C. (2002). Motivation in the control of plaque and gingival bleeding in school children. Journal of Public health, Vol. 36, No. 5. Hedman, E., Ringberg, K. & Gabre, P. (2009). Oral health education for schoolchildren: a qualitative study of dental care professionals view of knowledge and learning. International Journal Of Dental Hygiene, 7: Hugoson, A., Koch, G., Göthberg, C., Nydell Helkimo, A., Lundin, S-Å., Norderyd, O., Sjödin, B. & Sondell, K. (2005). Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health Swedish Dental Journal, 29(4). Hugoson, A., Lundgren, D., Asklöw, B., & Borgklint, G. (2007). Effect of three differentdental health preventive programmes on young adult inviduals: a randomized, blinded, paralell group, controlled evalutation of oral hygien behavior on plaque and gingiviteis. Journal Clinical Periodontal, Kahabuka, F.K. & Mbawalla, H.S. (2006). Oral health knowledge and practices among Dar es Salaam institutionalized former Street children aged 7-16 years. International Journal of Dental Hygiene 4, 2006; Kallar, S., Pandit, I K., Srivastava, N. & Gugnani, N. (2011) Plaque removal efficacy of powered and manual toothbrushes under supervised and unsupervised conditions: A comparative clinical study. Journal of Indian Society of Pedodontics and Preventive Dentistry, 2011; 29:235-8 Leal, SC., Bezerra, ACB. & Toledo, OA. (2002). Effectiveness of Teaching Methods for Tooth brushing in Preschool Children. Brazilian Dental Journal, Vol. 13, No. 2. Löe, H. (1967) The Gingival Index, the Plaque Index and the Retention Index Systems. Journal of Periodontology, 38:6:

24 Masanja, I. & Mumghamba, E. (2004). Knowledge on gingivitis and oral hygienepractices among secondary school adolescents in rural and urban Morogoro, Tanzania. International Journal Of Dental Hygiene 2. Mamata, H; Ankola, A; Vadavi, D; Patel, K. (2011). Evaluation of knowledge and plaque scores in school children before and after health education. Dental Research Journal [Elektronisk] tillgänglig: [ ] Neamatollahi, H., Ebrahimi, M., Talebi, M., Ardabili, M. & Kondori, K. (2011). Major differences in oral health knowledge and behaviour in a group of Iranian pre-university students: a cross-sectional study. Journal of Oral Science, Vol. 53, No.2 Sida (2011) Landfakta Tanzania. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] Nyandindi, U., Palokas-Pali, T., Milén, A., Robison, V. & Kombe, N. (1994). Oral health knowledge, attitudes, behaviour and skills of children entering school in urban and rural areas in Tanzania. Public Health, 108, Sandström, A., Cressey, J & Stecksén-Blicks, C. (2011). Toothbrushing behaviour in 6-12 year old. International Journal of Paediatric Dentistry 2011; 21: Silva, D., Goncalo, S., Sousa, L., & Wada, R. (2004). Aggregation of plaque disclosing agent in a dentifrice. Journal of applied oral science. ent Sjöberg, C. (2007). Här lurar hon döden. Svenska journalen 8, Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för vuxentandvård [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] World Health Organization (2007). Hämtat från Standardization of Oral Health Information [Elektronisk] Tillgänglig: ll [ ] World Health Organization (2012). Hämtat från WHO Workshop on Best Practices of Prevention and Management [Elektronisk] Tillgänglig: World Health Organization [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] 20

25 Bilaga 1 Journal Namn: Nr. Skola Datum Kvinna Man Ålder: Tänder Emalj/Dentin karies O E=emaljkaries M D=dentinkaries B Gingivit Plack Fluoros 0-3 D L M B D L M B D L Tänder Emalj/Dentin karies E=emaljkaries D=dentinkaries Gingivit O M B D L Plack Fluoros 0-3 M B D L M B D L Källa: Använd av tidigare studenter på Karlstads universitet, Maria Kneiszl och Kristin Schyberg. Uppsats: Tandhälsa hos skolbarn i Nkinga, Tanzania 2010.

2014-10-21. Kliniktillfälle 3. Varför borstar vi tänderna? Plackindex (PI) Instruktion egenvård. Professionell tandrengöring (PTR)

2014-10-21. Kliniktillfälle 3. Varför borstar vi tänderna? Plackindex (PI) Instruktion egenvård. Professionell tandrengöring (PTR) Kliniktillfälle 3 Plackindex (PI) Instruktion egenvård Professionell tandrengöring (PTR) Grupp 1-27/10 Grupp 2 24/10 Varför borstar vi tänderna? Sjukdomsförebyggande Mekanisk bakterieborttagning Fluortillskott

Läs mer

Kliniktillfälle 2. Undersökning. 1. Plack vad gäller utbredning, tjocklek och typ av ytor. 2. Gingiva vad gäller färg, form, yta och konsistens

Kliniktillfälle 2. Undersökning. 1. Plack vad gäller utbredning, tjocklek och typ av ytor. 2. Gingiva vad gäller färg, form, yta och konsistens Lena Karlsson 14 oktober 2013 1 Kliniktillfälle 2 Plackinfärgning (PI) enligt Lenox / Kopczyk Gingivalindex enligt Löe och Silness,1963 - Sebastian God egenvård - Lena Undersökning 1. Plack vad gäller

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning Tips och information om Tandköttsinflammation och tandlossning Tandlossning är en dold folksjukdom. Ca 40% av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad många utan att veta om det. Ju tidigare

Läs mer

Effekten av tandhälsoinformation bland barn i Nkinga, Tanzania

Effekten av tandhälsoinformation bland barn i Nkinga, Tanzania Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för hälsa och miljö Helena Haltorp & Lina Hultberg Effekten av tandhälsoinformation bland barn i Nkinga, Tanzania The effect of dental health information

Läs mer

Kliniktillfälle 2. Varför borstar vi tänderna? Rengörande effekt. Pellikel: definition. Pellikel. Rengörande effekt. Fräsch smak.

Kliniktillfälle 2. Varför borstar vi tänderna? Rengörande effekt. Pellikel: definition. Pellikel. Rengörande effekt. Fräsch smak. Kliniktillfälle 2 Varför borstar vi tänderna? Plackinfärgning (PI) enligt Lenox / Kopczyk Gingivalindex enligt Löe och Silness,1963 God egenvård - Nadja - Nadja - Lena Rengörande effekt Fräsch smak Fluortillskott

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. TePe Mellanrumsborstar Patientguide Tandköttsinflammation och tandlossning Original 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7

Läs mer

Egenvårds- och kostvanor hos en grupp 15-åringar med svensk och utländsk bakgrund

Egenvårds- och kostvanor hos en grupp 15-åringar med svensk och utländsk bakgrund Egenvårds- och kostvanor hos en grupp 15-åringar med svensk och utländsk bakgrund En enkätstudie Oral self care- and food habits in a group of 15-year olds with Swedish and foreign background A questionnaire

Läs mer

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning Det kan vara svårt att borsta tänderna på någon annan. I det här avsnittet vill vi ge praktiska tips på hur tandborstningen kan underlättas och bli så effektiv som

Läs mer

Tips och råd för dig med implantat

Tips och råd för dig med implantat TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. Patientguide Mellanrumsborstar Original Extra mjuk Angle 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7 mm 0,8 mm 1,1 mm 1,3 mm 0,45

Läs mer

Tandlossning och DIABETES

Tandlossning och DIABETES Tandlossning och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks TANDLOSSNING OCH DIABETES Tandlossning och diabetes Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt

Läs mer

3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727)

3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727) 3M ESPE Behaglig tandvård Ett friskt leende lekande lätt. BR61/3-1(7727) Clinpro Prophy Powder 999-3M_Clinpro_ProphyPowder_F.i1 1 8-8-7 16:19:21 Systematisk profylax med ett komplett produktprogram I forskningens

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän Du nalkas ljuva sommar Så är den äntligen här igen sommaren med ljus, värme och tid för avkoppling.

Läs mer

En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm

En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm Bakgrund Karies är fortfarande ett globalt munhälsoproblem (1). Fram till 1990-talet har kariessjukdomen gradvis

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Populationsstrategi högriskstrategi Människor med särskilda behov munsjukdom och risk

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen. A loemega är en serie munvårdsprodukter utvecklade i Sverige för en bättre munhälsa. Vår första produkt är en tandkräm med frisk smak och en unik kombination av ingredienser speciellt anpassade för tänderna

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation Så skyddar Decapinol delmopinol HCl mot tandköttsinflammation Förebygg plack och behåll Ditt leende Information om en enkel daglig rutin som hjälper mot tandköttsinflammation och förebygger tandlossning

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande

Läs mer

Tidig kariesutveckling

Tidig kariesutveckling Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

NYHET. Oral-Bs första eltandborstkit för tandvårdsprofessionen

NYHET. Oral-Bs första eltandborstkit för tandvårdsprofessionen NYHET Oral-Bs första eltandborstkit för Till fördel för Alla patienter har olika behov när det gäller munhygien. Tandvårdsprofessionen ser till att patienterna får de mest optimala rekommendationerna för

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Börja tidigt att vänja hunden vid hantering. Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Tyvärr har många hundägare väldigt litet kunskaper om hur hundarnas tänder ska skötas. Det är en utbredd missuppfattning

Läs mer

Tandhälsa hos skolbarn i Nkinga, Tanzania

Tandhälsa hos skolbarn i Nkinga, Tanzania Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för hälsa och miljö Maria Kneiszl & Kristin Schyberg Tandhälsa hos skolbarn i Nkinga, Tanzania Dental health among schoolchildren in Nkinga, Tanzania

Läs mer

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC Klorhexidin med bättre smak! KORTTIDSANVÄNDNING MUNSKÖLJ & DENTALGEL - 0,12% CHX + CPC Att skölja munnen med klorhexidin är vanligtvis inte förknippat med någon trevlig

Läs mer

Behandling av tandlossning

Behandling av tandlossning Behandling av tandlossning Liksom vid all tandbehandling, inleds också behandlingen av blödande tandkött och tandlossning med en noggrann undersökning. I allmänhet omfattar denna undersökning följande

Läs mer

Patient fall. Terapiplanering

Patient fall. Terapiplanering Patient fall Introduktion Till detta patientfall har jag valt att ta upp en 59 årig kvinnlig patient som har parodontit och tandvårdsrädsla. Anledningen till att jag valde just denna patient är att hon

Läs mer

Datum för examination 2007-05-28 Författare: Jessica Jönsson Nazar Dalshad Handledare: Pia Andersson Examinator: Peter Lingstöm

Datum för examination 2007-05-28 Författare: Jessica Jönsson Nazar Dalshad Handledare: Pia Andersson Examinator: Peter Lingstöm Institutionen för hälsovetenskaper Tandhygienistprogrammet 120 poäng TH8171 C-uppsats i Oral hälsa Nivå 41-60 poäng, 10 poäng Plackindex, gingivalindex och erhållna munhygienåtgärder hos patienter i åldern

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

TePe guide. för marknadsförings- och instruktionsmaterial 2013-11 OT120073SE

TePe guide. för marknadsförings- och instruktionsmaterial 2013-11 OT120073SE TePe guide för marknadsförings- och instruktionsmaterial 1 2013-11 OT120073SE Produktställ 931 032 Litet ställ (4 spjut) Plexiglas 1 Höjd: 19,5 cm Bredd: 37,5 cm Djup: 18 cm 931 033 Mediumställ (10 spjut)

Läs mer

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad 01054 1(6) Planerat startdatum: 20-09-01 Planerat slutdatum: 20-06- Beställare: Bo Hansson Kange, Verksamhetschef, FTV Nyhem Projektledare: Annica Malmlöf, Avdelningschef, FTV Nyhem Öster i Halmstad Innehållsförteckning

Läs mer

BUCADOG BUCACAT. Munhygien för hund och katt

BUCADOG BUCACAT. Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT Munhygien för hund och katt BUCADOG Här kan du köpa / BUCACAT Apotek, med utökad service för djurägare. Veterinärkliniker, med försäljning av hälsovårdsprodukter, som valt att ta in Aptus

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Seminar i barnetannpleie

Seminar i barnetannpleie Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT

Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT 2 Produkter som ingår i Aptus blå serie. Aptus serien erbjuder ett stort utbud av hälsovårdsprodukter för hund och katt, med syfte att stärka och bibehålla ditt

Läs mer

Kunskaper om karies och gingivit hos barn i årskurs 3-5

Kunskaper om karies och gingivit hos barn i årskurs 3-5 Institutionen för hälsovetenskaper Tandhygienistprogrammet Vetenskaplig metodik kurs 17 C-uppsats 10 poäng Kunskaper om karies och gingivit hos barn i årskurs 3-5 - en enkätstudie Datum för examination

Läs mer

Miswak. Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm.

Miswak. Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm. Miswak Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm. N3G 19940112 Läsår, 2012/13 Hvitfeldtska gymnasiet Handledare, Bodil Ellen-Marie Nyström Sammanfattning Miswak är en tandrengörande

Läs mer

Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Åtgärd: Rådgivande samtal - med särskild uppföljning

Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Åtgärd: Rådgivande samtal - med särskild uppföljning Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Åtgärd: Rådgivande samtal - med särskild uppföljning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta

Läs mer

Den orala hälsan hos patienter som har tecknat frisktandvård år 2001 och år 2004 vid Folktandvården i Bromölla en jämförandestudie

Den orala hälsan hos patienter som har tecknat frisktandvård år 2001 och år 2004 vid Folktandvården i Bromölla en jämförandestudie Institutionen för hälsovetenskaper Tandhygienistprogrammet Oral Hälsa kurs 17 C-uppsats 10 poäng Den orala hälsan hos patienter som har tecknat frisktandvård år 2001 och år 2004 vid Folktandvården i Bromölla

Läs mer

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar

Läs mer

VITARE TÄNDER. FAKTA OM NYA iwhite INSTANT

VITARE TÄNDER. FAKTA OM NYA iwhite INSTANT VITARE TÄNDER FAKTA OM NYA iwhite INSTANT Ett pressmaterial från Actavis. Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis. Tel: 08-13 63 74, mobil: 070-384 10 04 e-post: SHedman@actavis.se Pressbilder

Läs mer

En liten skrift om: Munhygien för katt & hund

En liten skrift om: Munhygien för katt & hund En liten skrift om: Munhygien för katt & hund Bakterier i munhålan Hundens och kattens tänder utsätts dagligen för bakterieangrepp. Normalt ryms det flera miljoner bakterier i munhålan och varje gång hunden/katten

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THKN40 Klinisk praktik IV, 17 högskolepoäng Clinical Practice IV, 17 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2008-11-10

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Björn Klinge, Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Avd för Parodontologi Bjorn.Klinge@ki.se Risktänder Riskytor Per Axelsson,

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia.

TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia. TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia. Har du tittat din hund i munnen? Borstar du din katts tänder? En viktig sak för hundens hälsa och välbefinnande är att hålla tänder och tandkött

Läs mer

Välkommen till Folktandvården!

Välkommen till Folktandvården! En helt annan känsla känsla En helt annan Det finns stolar som är stoppade och sittvänliga men ändå inte riktigt bekväma, bara för att känslan är fel. Tänk om jag har fått hål! Undrar vad det kommer att

Läs mer

Vårdprogram - karies

Vårdprogram - karies DATUM 2007-01-01 Vårdprogram - karies Innehåll: Basprogram Översikt över de kollektiva och individuella hälsofrämjande/ förebyggande åtgärder som skall nå samtliga barn och ungdomar. I allmäntandvårdsåtagandet

Läs mer

Svenska folkets munvårdsvanor EN RAPPORT FRÅN SUNSTAR GUM

Svenska folkets munvårdsvanor EN RAPPORT FRÅN SUNSTAR GUM Svenska folkets munvårdsvanor EN RAPPORT FRÅN SUNSTAR GUM sid 3. sid 4. sid 5. sid 6 7. sid 8. sid 9. sid 10 11. sid 12 13. sid 14 15. Innehåll: Förord En tickande folkhälsobomb Fakta: inflammation i tandköttet

Läs mer

Tandlossning och DIABETES

Tandlossning och DIABETES Tandlossning och DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt förekommande typer av tandlossning. Den första kallas

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar

Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Röntgenundersökning på barn och ungdomar Klinik/Funktion/Process Avdelningen för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti, Philip Mundt Dokumenttitel Röntgenundersökning

Läs mer

PREVENTION AV GINGIVIT

PREVENTION AV GINGIVIT Björn Klinge, Odontologiska institutionen, Avd för Parodontologi PREVENTION AV GINGIVIT Metoder för att reducera gingivit Tandborste Tandkräm med antiseptika Munsköljningsvätskor Påverka kunskaper attityder

Läs mer

En helt annan känsla

En helt annan känsla En helt annan känsla känsla En helt annan Stol: Barcelona av Ludwig Mies van der Rohe Slappna av Stol: Chaise lounge av Le Corbusier, pseudonym för Charles-Édouard Jeanneret trendig Känn Stol: Skalstol

Läs mer

2014-09-08. Lite aktuellt inom parodontologi. Bjorn.Klinge@mah.se Bjorn.Klinge@ki.se

2014-09-08. Lite aktuellt inom parodontologi. Bjorn.Klinge@mah.se Bjorn.Klinge@ki.se Lite aktuellt inom parodontologi Bjorn.Klinge@mah.se Bjorn.Klinge@ki.se Diagnostik Behandlingsplanering Aktuella riktlinjer för rationell behandling av kronisk och aggressiv parodontit Rationell behandling

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003 Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram RIKTLINJE 1 (9) SYFTE Tandvårdsprogrammet är ett basprogram för alla barn och ungdomar. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt att utföra den behandling som gör mest nytta. Daglig användning

Läs mer

Ge din fyrfota vän. Om din hund eller katts munhälsa

Ge din fyrfota vän. Om din hund eller katts munhälsa Ge din fyrfota vän Om din hund eller katts munhälsa Den moderna hund- och katthållningen har precis som för människan drastiskt ändrat djurens matvanor snabbare än vad evolutionen hunnit med. Detta har

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (9) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-04 Revideras 2018-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll Riktlinjer

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman

Läs mer

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

TANDKRÄM & MUNSKÖLJ MED WHITENING

TANDKRÄM & MUNSKÖLJ MED WHITENING ORAL CARE TANDKRÄM & MUNSKÖLJ MED WHITENING De flesta munvårdsprodukter som idag marknadsförs som lågbudget whitening -produkter i butiker, har ingen bevisad effekt. De fåtal produkter som har en faktisk

Läs mer

Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning

Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning En pilotstudie Författare Lili-Ann Johansson, tandhygienist Folktandvården Bråten, Mariestad Projektredovisning

Läs mer

Tandhygieniststudent T3. Karies utredning

Tandhygieniststudent T3. Karies utredning Tandhygieniststudent T3 Karies utredning Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 7 Bakgrund Marlena är en patient som är uppvuxen i Polen, där tandvården inte var, och

Läs mer

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård REKO 2016-03-09 Tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet N-tandvård För att få rätt till N-tandvård krävs ett Intyg om nödvändig tandvård Samtliga personer med Intyg om nödvändig

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Tandhygienistprogrammet

Tandhygienistprogrammet Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Odontologisk profylaktik 1 Teoretisk kurs, 7,5 högskolepoäng 1TH002 Termin 1 Höstterminen 2010 Kursansvarig och examinator Universitetsadjunkt, Med.dr., Lena Karlsson

Läs mer

3D Dentomed AB Kostprojektet Utvärdering tandhälsa Farsta

3D Dentomed AB Kostprojektet Utvärdering tandhälsa Farsta 3D Dentomed AB Kostprojektet 2007 2008 Utvärdering tandhälsa Farsta Rapport Kostprojektet Under 1.5 år, från höstterminen 2007 till och med höstterminen 2008, bedrevs kostprojektet i Farsta, som ett projekt

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom

Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom 161007 Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen inger.w.stenberg@vgregion.se

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Tandhygienistprogrammet

Tandhygienistprogrammet Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Odontologisk profylaktik 2 Klinisk kurs, 9 hp 1 TH015 Termin 1 Höstterminen 2015 Kursansvarig och examinator Universitetsadjunkt, Med.mag. Sebastian Malmqvist

Läs mer

Utbildningsplan för Programmet för kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES/Schweiz 60 högskolepoäng

Utbildningsplan för Programmet för kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES/Schweiz 60 högskolepoäng Dnr G 2016/146 Utbildningsplan för Programmet för kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES/Schweiz 60 högskolepoäng Complementary Programme for Dentists with a dental

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer