Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld"

Transkript

1 Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Sättning Tiina Laukkanen Publicerad juni

3 Förord Denna handbok är ett komplement till Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld, som började gälla i december Den syftar till att ge socialtjänsten vägledning på området och tar upp lagstiftning och förarbeten samt kunskap baserad på forskning och praktiska erfarenheter från socialtjänsten. Den innehåller även avsnitt om män som utövar våld, familjerätt och förhållandet mellan socialtjänsten och ideella föreningar. Handboken har fokus på bestämmelserna i 5 kap. 11 andra och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453), SoL, dvs. ansvaret för kvinnor utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående och barn som bevittnat våld av eller mot närstående vuxna. Den kan dock ha ett vidare användningsområde, t.ex. som underlag för arbetet som riktar sig till andra grupper som berörs av bestämmelsen i 5 kap. 11 Sol, som män, kvinnor som utsätts för våld av andra än närstående, barn som utsätts för våld och våldsutövare. Med de allmänna råden och handboken avser Socialstyrelsen att ge socialnämnden stöd både för planering av verksamhet på en övergripande nivå och för handläggning av enskilda ärenden. Dessa publikationer riktar sig till hela socialtjänsten, eftersom våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan bli aktuella inom olika delar av socialnämndens verksamhet. Det kan utöver individ- och familjeomsorg handla om äldreomsorg, enheter för funktionshinderfrågor, enheter för missbruks- och beroendefrågor, familjerätt samt familjerådgivning. Handboken riktar sig även till utförare av socialtjänst, som t.ex. ideella organisationer. Vad gäller ansvar, regelverk och rutiner skiljer sig utredningar av våldsutsatta kvinnors behov och behoven hos barn som bevittnat våld inte från utredningar av andra kvinnors behov av stöd och hjälp eller om barn som far illa. Handboken utgör ett komplement till bl.a. följande av Socialstyrelsens publicerade föreskrifter, allmänna råd och handböcker: SOSFS 2003:5 om ekonomiskt bistånd och den kompletterande handboken Ekonomiskt bistånd. SOSFS 2003:14 om socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge och den kompletterande handboken Vårdnad, Boende, Umgänge SOSFS 2003:16 om anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen och den kompletterande handboken Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SOSFS 2006:5 om dokumentation vid handläggning av ärende och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS och den kompletterande handboken Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten SOSFS 2006:12 om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga och den kompletterande handboken Barn och 3

4 unga inom socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser SOSFS 2006:14 om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:20 om socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare och den kompletterande handboken Om barnet behöver en ny vårdnadshavare SOSFS 2007:17 om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer SOSFS 2008:32 om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Handboken har sammanställts på enheten för Vägledning i nära samarbete med enheterna för Föreskrifter och Regeltillämpning. Under arbetets gång har företrädare för kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer fått möjlighet att komma med synpunkter. Handboken har granskats av Margareta Hydén, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Anders Tegnell Mary Nilsson 4

5 Innehåll Förord... 3 Förkortningar Inledning Flera myndigheters ansvar Ideella sektorn viktigt komplement Kvinnor och barn i fokus En särskild utsatthet Från manlig partner till närstående Helhetsperspektiv i det enskilda fallet Förekomst och sammanhang Våld i nära relationer Kvinnor utsatta för våld Socioekonomiska faktorer Barn som bevittnar våld och själva utsätts för våld Kunskap under utveckling Brist på statistik och dokumentation Få vetenskapliga metodutvärderingar Bristen på enhetliga begrepp och tolkningar försvårar Begrepp i handboken Socialnämndens ansvar Kommunens övergripande ansvar Bosättningskommunens ansvar När den enskilde vill byta kommun Kommunens ansvar för asylsökande m.fl Socialnämndens uppgifter och ansvar Ansvaret för dem som är i behov av stöd och hjälp Socialnämndens ansvar för brottsoffer Brottsoffer generellt Socialnämndens ansvar för kvinnor som har utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående Socialnämndens ansvar för barn som bevittnat våld av eller mot närstående vuxna.. 30 Socialnämndens ansvar att särskilt beakta en våldsutsatt kvinnas behov av stöd och hjälp Socialnämndens ansvar för den som utövar våld Socialtjänstens organisation Kännetecken på väl fungerande socialtjänst Kvalitet och kompetens Kvalitet Socialnämndens ansvar för god kvalitet

6 Enskilda verksamheters ansvar för god kvalitet Socialnämndens ansvar för god kvalitet oavsett utförare Insatser av kvinnojourer Kompetens Behov av personal med adekvat kompetens Evidensbaserad praktik Kompetenskrav Samverkan Samverkan är nödvändig Socialnämndens ansvar för samverkan Strategi för samverkan Samverkan inom socialtjänsten Samverkan med andra förvaltningar/nämnder i kommunen Samverkan mellan kommuner Samverkan med andra myndigheter och organisationer Samverkan med Polisen Samverkan med hälso- och sjukvården Samverkan med Migrationsverket Samverkan med Skatteverket m.fl Samverkan med ideella föreningar Samverkan i enskilda ärenden Utbyte av information Handlingsplan för socialnämndens arbete Att upprätta och följa upp handlingsplanen Uppföljningsbara mål Information till myndigheter, grupper och enskilda om nämndens verksamhet på området Kartläggning av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående och av barn som har bevittnat våld Analys av hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot gruppers och enskildas behov Områden där det finns behov av samverkan Hantering av skyddade personuppgifter Socialnämndens uppföljningsansvar av sådan verksamhet till vilken nämnden har överlämnat genomförande av insatser Socialnämndens uppföljning och utvärdering av verksamhet på området Att upptäcka våldsutsatta kvinnor Våldet kan ofta vara dolt Ibland är våldsutsattheten mer uppenbar Att fråga om våld Exempel på frågor om våld i nära relationer Att kunna hjälpa till och erbjuda insatser Att uppmärksamma barnen Att utreda kvinnans behov Information eller ansökan om bistånd Service

7 Bemötande Egna värderingar Personligt stöd Tolkhjälp Att utreda Bedömningsinstrument som stöd för arbetet Unga kvinnor under 18 år som utsatts för våld Samhandläggning Säkerhetstänkande i handläggningen Konsekvenser av våld av närstående Våld och bindningar i parrelationer Uppbrott eller inte Utredningens innehåll Kvinnans behov av stöd och hjälp akut, på kort och lång sikt Våldets karaktär och omfattning Risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld Kvinnans nätverk Om något barn har bevittnat våldet Analys och bedömning av behov av insatser Val av insatser Beslut om insatser Insatser för kvinnan Stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor Ett brett utbud av insatser Att följa upp resultaten av insatser på individnivå Tillfälligt boende Boende med skyddsanordningar Annat lämpligt boende Sekretess för adress i skyddat boende När barn följer med en våldsutsatt kvinna till tillfälligt boende Råd och stöd m.m Råd och stöd i form av information Samtalsstöd Kontaktperson Familjepedagogiska insatser Placering Insatser med stöd av LSS Hjälp vid kontakt med andra myndigheter Förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer Hjälp med att söka och skaffa ett nytt permanent boende Att hämta tillhörigheter i bostaden Ekonomiskt bistånd Förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd Bedömningsgrunder vid handläggningen av ekonomiskt bistånd Anmälningsskyldigheten om missförhållanden som rör barn och överföring av information om barn som far eller riskerar att fara illa Anmälningsskyldighet Var och en Anmälningsskyldiga myndigheter och vissa yrkesverksamma

8 Familjerådgivningen Uppgiftsskyldighet Att vidarebefordra information om barn som riskerar att fara illa Tjänstemän inom den egna socialnämnden Kvinnojourers anmälningsskyldighet Barn som bevittnat våld Barn som far eller riskerar att fara illa Barns behov av trygghet Barn som bevittnat våld Konsekvenser av att bevittna våld Tecknen och symtomen hos barn varierar Socialnämndens utredningsansvar Förhandsbedömning Klargörande samtal med unga Service En allsidig utredning om barnets behov och hur de kan tillgodoses Barns rätt att komma till tals Utredningens omfattning och innehåll Underrättelse till den som berörs av utredningen Att utreda barnets behov Barnets behov av stöd och hjälp akut Våldets karaktär och omfattning Hur våldet påverkat barnet och relationen till föräldrarna Barnets egen uppfattning om våldet Vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet Om barnet också har blivit utsatt för våld Sekretessfrågor Barns sekretess i förhållande till vårdnadshavare Att sekretessbelägga barnets adress Ändring av umgänge eller vårdnad Analys och bedömning av behov av insatser Beslutsunderlag Bedömning av behov Vilken typ av insatser behövs? Samtycke till insatser Dokumentation Insatser till barn som bevittnat våld Allmänt om insatser Stöd och hjälp Råd och stöd Stöd- och behandlingsinsatser Barnpsykiatriskt stöd Stöd i förskola och skola Kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer Råd och stöd till barnets föräldrar och andra till barnet närstående Stöd till våldsutövare utifrån barnets behov Familjerättens arbete i familjer där det förekommer våld Förekomst av våld måste uppmärksammas

9 Vad innebär våld i familjen för barnet? Barnets bästa i familjerätten Riskbedömning Barnets behov av en nära och god kontakt med föräldrarna Hänsyn till barnets vilja Samarbetssamtal Samarbetssamtal när det förekommit våld Avtal Upplysningar Utredning om vårdnad, boende eller umgänge Umgängesstöd Kontaktperson vid umgänge Socialnämndens uppföljningsansvar i familjerättsärenden Skyddade personuppgifter Hantering av skyddade personuppgifter Samverkan om skyddade personuppgifter Olika grader av skyddade personuppgifter Markering för särskild sekretessprövning, s.k. sekretess- eller spärrmarkering Kvarskrivning Fingerade personuppgifter Att leva med skyddade personuppgifter Utredningar när någon av föräldrarna har skyddade personuppgifter Vårdnads-, boende- och umgängesutredningar Partsinsyn Hjälp till våldsutövaren Barnavårdsutredning Insatser för män som utövar våld Män som utövar våld Insatser Olika typer av verksamheter Utvärdering av insatser Internationellt Socialstyrelsens utvärdering Uppslagsdel Allmänt åtal Besöksförbud Kontaktförbud Brottsbalksbestämmelser Brottsskadeersättning Brottsskadeersättning till barn som bevittnat våld Konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter Målsägandebiträde Polisanmälan Brott mot en kvinna

10 Brott mot barn Rättsintyg Skadestånd Socialtjänstens möjligheter att lämna ut uppgifter till Polis eller åklagare Stödperson under förundersökning och rättegång Skyddade personuppgifter Särskild företrädare för barn Tekniskt skydd Underrättelse från hälso- och sjukvården Underrättelser till målsäganden från Kriminalvården Vittnesstöd Vårdnad Vårdnadshavare Gifta föräldrar Ogift mor Att vara vårdnadshavare Vad innebär gemensam vårdnad? Vård Referenser Offentliga publikationer Skrifter i serien Statens offentliga utredningar (SOU) och departementsserien (Ds) Propositioner Betänkanden från Riksdagens utskott Regeringsskrivelser Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens handböcker Socialstyrelsens meddelandeblad Övriga publikationer från Socialstyrelsen Socialstyrelsen och länsstyrelserna Bilagor Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Utgångspunkt för socialnämndens arbete Våldsutsatta kvinnor Barn som bevittnat våld Handlingsplan Kompetens Förhandsbedömning Utredning Våldsutsatta kvinnor Barn som bevittnat våld Insatser

11 Våldsutsatta kvinnor Barn som bevittnat våld Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd Medlemmar i hushållet Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå Särskilda skäl att beräkna kostnader till en lägre nivå Boende Skälig boendekostnad Faktisk boendekostnad Boendekostnad vid kort- och långvarigt biståndsbehov Skäligt rådrum för bostadsbyte Byte till dyrare bostad Hushållsel Arbetsresor Hemförsäkring Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa Hälso- och sjukvård Tandvård Glasögon Hemutrustning Underhåll, reparation eller komplettering Hemutrustning vid bosättning Val av inköpsställe Flyttkostnader Spädbarnsutrustning Umgängesresor Avgifter för kommunal service, ansöknings- och förmedlingsavgifter Rekreation Begravning Skulder Genom arbete Genom egna tillgångar Faktiska tillgångar Lätt realiserbara tillgångar Andra realiserbara tillgångar Bostad som har ett ekonomiskt värde Genom nedsättning av kommunala avgifter, m.m Genom socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar Genom andra personers inkomster och tillgångar Makar, registrerade partner och sambor Bistånd till barn och skolungdom Barns inkomster och tillgångar

12 Genom studiestödsformer Faktiska inkomster Inkomst- och beräkningsperiod Utbetalningsperiod och utbetalningssätt Dagsbelopp Bedömnings- och beräkningsunderlag Vistelsebegreppet vid resor Sökordsförteckning

13 Förkortningar BrB Brottsbalken (1962:700) FB Föräldrabalken (1949:381) FL Förvaltningslagen (1986:223) FuK Förundersökningskungörelsen (1947:948) HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LMA Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. LVU LVM Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen (1988:870) med särskilda bestämmelser om vård av missbrukare i vissa fall OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PolisL Polislagen (1984:387) Prop. Proposition PUL Personuppgiftslagen (1998:204) SkolL Skollagen (2010:800) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SoF Socialtjänstförordningen (2001:937) SoLPUL SoLPUF Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454) Förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:637) UtlF Utlänningsförordningen (2005:413) UtlL Utlänningslagen (2005:716) ÄktB Äktenskapsbalken (1987:230) ASI Brå BVC BUP/PBU IFO JO+ årtal MVC NCK SFI SKL PTSD SOU SOSFS ULF WHO Addiction Severity Index Brottsförebyggande rådet Barnavårdscentral Barn- och ungdomspsykiatri Individ- och familjeomsorg Justitieombudsmannens årsbok Mödravårdscentral Nationellt Centrum för Kvinnofrid Svenska för invandrare Sveriges Kommuner och Landsting Posttraumatiskt stressyndrom Statens offentliga utredningar Socialstyrelsens författningssamling SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden World Health Organization 13

14 Inledning Flera myndigheters ansvar Våld mot kvinnor i nära relationer är ett hinder för kvinnors och barns åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. (1) Våldet rymmer allvarliga hälsomässiga, sociala, ekonomiska och juridiska dimensioner, för såväl individen som samhället som helhet. Utöver avsevärt lidande för enskilda, orsakar våldet stora samhällsekonomiska kostnader, närmare 3 miljarder kronor per år. (2) Det är med andra ord ett mångfacetterat problem som berör flera aktörer. (3) Behovet av myndighetskontakter hos våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld är ofta mycket omfattande, och de kan vara aktuella hos flera myndigheter. I vissa fall känner myndigheterna inte till deras utsatthet för våld. Utöver socialtjänsten kan våldsutsatthet aktualiseras hos hälso- och sjukvården, Polis, åklagare, domstol, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, skolan, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket m.fl. Välfungerande stödinsatser förutsätter en hög grad av samverkan, där socialnämndens ansvar enligt socialtjänstlagen är stort. Ideella sektorn viktigt komplement Från att tidigare ha betraktats som en privat angelägenhet har mäns våld mot kvinnor i nära relationer kommit att ses som ett allvarligt problem som samhället har ett ansvar för att motverka. Ideella föreningar, främst kvinnojourer, står för ett mycket omfattande stödarbete på området. Dessutom erbjuder större delen av landets kommuner s.k. skyddat boende eller liknande som drivs av en ideell förening. (4) Ideella kvinnojourers roll och ansvar i förhållande till kommunen har i praktiken länge varit oklar. (4) För att socialnämndens insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ska vara av god kvalitet är det grundläggande att föreningar som genomför insatser gör det i enlighet med socialtjänstlagen och på tydligt uppdrag av nämnden. Att en förening utför insatser enligt socialtjänstlagen på uppdrag av nämnden fråntar inte nämnden dess ansvar för att insatserna är av god kvalitet enligt 3 kap. 3 SoL. Regeringen bedömer att frivilligorganisationers arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld är ett betydelsefullt komplement till socialnämndens verksamhet. Inte minst är organisationerna viktiga för kvinnor som av olika skäl inte vill vända sig till socialtjänsten (Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor prop. 2006/07:38 s. 12). 14

15 Kvinnor och barn i fokus Socialnämnden har enligt 5 kap. 11 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ansvar för stöd och hjälp till personer utsatta för brott och deras närstående. I 5 kap. 11 andra och tredje stycket SoL betonas socialnämndens ansvar för att särskilt beakta behoven hos kvinnor som utsatts för våld av närstående och barn som bevittnat våld. I förarbetena markeras hur viktigt det är att brottsoffer, och då framför allt kvinnor som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående samt barn som bevittnar våld, får det stöd och den hjälp de behöver (prop. 2006/07:38 s. 11 och 30). Våldet kan ha utövats av en man eller en kvinna. I propositionen betonas även socialtjänstens ansvar för stöd och hjälp till dem som utövar våld samt vidare ansvaret för att vidta åtgärder för att förebygga mäns våld mot kvinnor (prop. 2006/07:38 s. 23 ff). Även män kan utsättas för våld av såväl män som kvinnor. Även om propositionens skrivningar, liksom hittillsvarande forskning, i huvudsak är inriktade på mäns våld mot kvinnor, kan samma resonemang ligga till grund för arbetet att förebygga våld i nära relationer, oberoende av berörda individers kön. En särskild utsatthet Våld mot kvinnor av närstående, i synnerhet en manlig partner eller f.d. partner, har uppmärksammats som en särskild form av utsatthet (prop. Kvinnofrid 1997/98:55 s. 76). Denna utsatthet kännetecknas bl.a. av att våldsutövaren är en person som förväntas eller förväntades ha en nära och förtroendefull relation till kvinnan. Våldet är ofta, eller riskerar att bli, upprepat och systematiskt. Till utsattheten hör också olika beroendeförhållanden, t.ex. om kvinnan och partnern har barn tillsammans. Beroende kan gälla ekonomi, liksom omsorgsbehov hos en kvinna med funktionsnedsättning, tillgång till droger för en kvinna i missbruk eller möjligheten att stanna i Sverige för en kvinna vars uppehållstillstånd har anknytning som grund. Även de barn som lever i våldets omedelbara närhet utgör ett band mellan de berörda parterna och bidrar till att utsattheten förstärks. Rädsla och känslor av skuld och skam kan göra det svårt för en våldsutsatt kvinna att vända sig till utomstående för att berätta om våldet. Den drabbade kan känna sig kluven om hon eller han samtidigt älskar, tycker synd om eller på andra sätt bryr sig om den eller dem som utövar våldet. Den nära relationen är alltså en grundläggande omständighet för socialtjänsten att ta hänsyn till i arbetet med att ge stöd och hjälp. Våldet har många direkta och indirekta följdverkningar. Det kan innebära att en kvinna eller ett barn behöver skydd i en akut, kanske livshotande situation. En mängd skiftande behov av praktisk natur uppstår när drabbade flyr från sina hem och får den invanda tillvaron kullkastad. Våld kan ge upphov till sammanlänkade hjälpbehov långt efter det att stödinsatser för kvinnor och barn har påbörjats eller att de senaste våldshandlingarna ägde rum. Det kan t.ex. handla om posttraumatisk stress, nedsatt arbetsförmåga och svårigheter för barn att upprätthålla skolgång i hemortskommunen. 15

16 Barn som lever i en våldsmiljö riskerar att fara illa och deras psykiska hälsa riskerar att skadas både av våld som riktas mot dem och våld mot närstående som de tvingas bevittna. Det finns idag omfattande kunskap om att bevittnandet av våldet kan innebära ett trauma i sig självt, med allvarliga konsekvenser för barnets anknytning, och en flerfaldigt ökad risk för psykisk ohälsa. (5) Att som barn ha bevittnat våld inom familjen kan således medföra långvariga och psykiska problem av olika slag. Från manlig partner till närstående Med förtydligandet av 5 kap. 11 SoL ändrades 2007 begreppet partner till närstående i andra stycket av denna bestämmelse. Begreppet närstående är könsneutralt och syftar på varje person som en kvinna i det enskilda fallet bedöms ha en nära och förtroendefull relation till. Att t.ex. föräldrar och andra nära släktingar, oavsett kön, omfattas av närståendebegreppet är särskilt viktigt för de kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld (prop. 2006/07:38 s. 30 f). Helhetsperspektiv i det enskilda fallet Samhällsdebatten och diskussioner inom forskningen rymmer olika teoretiska perspektiv på våld mot kvinnor i nära relationer. Problemet och orsakerna kan betraktas ur såväl strukturella som social- och individualpsykologiska perspektiv. Såväl våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld som våldsutövare utgör heterogena grupper och orsakerna till våldet varierar. Enligt WHO är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att generellt bestämma vilka faktorer som orsakar våld. Dessutom är det vanskligt att skilja faktiska orsaker från socioekonomiska och andra omständigheter som förekomst av våld samvarierar med. (6) Komplexiteten i sammanhanget och att faktorer på olika nivåer kan samverka med varandra kan åskådliggöras genom den s.k. ekologiska modellen nedan, som i sig ger utrymme för olika teorier inom området). 1 1 Efter Heise, Lori, L. Violence against women: An integrated, Ecological Framework i Violence against Women, juni 1998, vol. 4, nr 3, s och WHO, World Report on Violence and Health, s.12. Modellen återges även i Våldsutsatta kvinnor, Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal, Socialstyrelsen 2003 (2009). Hos Heise avser modellen våld mot kvinnor av en partner/f.d. partner och nivåerna betecknas Society, Community, Relationship och Individual perpetrator. 16

17 Figur 1 En ekologisk modell för våld mot kvinnor av närstående Det råder således ingen motsättning mellan att socialtjänsten i handläggningen tar hänsyn till situationsbetingade och andra individuella förhållanden som har betydelse för behov och insatser i det enskilda fallet, samtidigt som man i det förebyggande arbetet och samhällsdebatten beaktar samband mellan våld, könsnormer och maktskillnader mellan män och kvinnor i samhället som helhet. Av detta följer också att insatser mot våld av närstående samt förebyggande insatser behöver vara av flera olika slag. I handboken eftersträvas en helhetssyn på våld i nära relationer, med utgångspunkt från de berörda parternas situation och behov. Förekomst och sammanhang Våld i nära relationer Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld inklusive dödligt våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om en mans våld mot en kvinna. Forskningen visar också att även kvinnor i samkönade parrelationer, i heterosexuella relationer samt hetero- och homosexuella män utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar. 2 Kvinnor utsatta för våld Polisanmälningar av misshandel mot kvinnor har ökat påtagligt sedan talet. Det kan bero på såväl en faktisk brottsökning som en ökad anmälningsbenägenhet. Mörkertalet bedöms dock vara betydande. Under år 2010 gjordes 2700 polisanmälningar om grov kvinnofridskränkning och anmälningar om misshandel mot kvinnor som var 18 år eller äldre, varav nära hälften (45 procent) gällde brott inomhus av bekant i nära relation. (7) 2 För vidare läsning om våld i samkönade parrelationer hänvisas till rapporten Våld i samkönade relationer en kunskaps- och forskningsöversikt, utgiven av Uppsala universitet, NCK-rapport 2009:2. 17

18 Figur 2. Anmälda misshandelsbrott mot kvinna 18 år och äldre i procent av det totala antalet anmälda misshandelsbrott, år 2010 ( brott). Källa: Brå. Slutlig sammanställning av anmälda brott Misshandel mot personer 18 år och äldre redovisas efter kön, om gärningsmannen är bekant eller obekant med offret samt om brottet skett inomhus eller utomhus. Sedan 2009 redovisas även de brott som skett inomhus av en gärningsman som är bekant till offret efter nära relation respektive ej nära relation. 3 Vissa omständigheter kring våld i nära relationer som enligt forskningen är vanliga, t.ex. försörjningsproblem, missbruk och psykisk ohälsa, tyder på att många våldsutsatta kvinnor och barn kan vara i kontakt med olika delar av socialtjänsten av andra anledningar än våldet. Det är dock inte alltid som våldsutsattheten är känd för socialtjänsten. Erfarenhet och forskning visar att risken för våld i familjen ökar när en familj är utsatt för påfrestningar. (5) Detta innebär att våld i familjen kan antas vara vanligare t.ex. bland dem som söker stöd inom socialtjänsten än i befolkningen i stort. Dödligt våld Av 253 kvinnor som under åren dödats av make, sambo, fästman eller pojkvän avled drygt 40 procent i samband med en separation från gärningsmannen. (7) Även kvinnor som dödats av andra än en partner eller f.d. partner var oftast bekanta med gärningsmannen. Tio procent av 3 Brå:s definition på nära relationer är offret eller gärningspersonen är eller har varit gifta eller sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden eller, utan att bo tillsammans, har gemensamma barn. 18

19 kvinnorna hade dödats av andra familjemedlemmar och 13 procent av bekanta utanför familjen. Minst 40 procent av offren hade anmält eller på annat sätt uppgett att de hade utsatts för våld och hot innan de dödades. I nästan en fjärdedel av fallen tog männen sitt liv i samband med att de hade dödat kvinnan. Socioekonomiska faktorer Partnervåld kan drabba kvinnor ur alla samhällsklasser. Samtidigt finns det en samvariation med vissa sociala och ekonomiska omständigheter. Risken att utsättas för våld som leder till skador som fordrar slutenvård, respektive risken att dödas av en partner eller f.d. partner, är väsentligt högre för kvinnor som under längre tid har fått ekonomiskt bistånd. (2) De gärningsmän som dödat sina partners var mycket ofta arbetslösa och registrerade för tidigare brottslighet. Nära 90 procent var psykiskt sjuka eller led av annan psykiatrisk problematik. (7) De kvinnor som i folkhälsoenkäten uppgav aktuell erfarenhet av våld i hemmet var generellt sett yngre, oftare arbetslösa eller sjukskrivna, hade högre läkemedelskonsumtion, sämre allmän hälsa och psykiskt välbefinnande samt var socialt och ekonomiskt mer resurssvaga än övriga kvinnor som besvarat enkäten. (8) Andelen kvinnor som uppgav att de övervägt eller försökt att ta sitt liv var markant högre bland dem som uppgav våldsutsatthet än bland övriga. Analyser av SCB:s ULF-undersökningar visar att 28 procent av ensamstående mödrar som fått försörjningsstöd under det senaste året hade varit utsatta för våld eller hot under åren Nära 20 procent var utsatta vid upprepade tillfällen. Bland ensamstående mödrar som hade flera välfärdsproblem som dålig hälsa, arbetslöshet, låg utbildning och ekonomiskt bistånd var cirka 30 procent utsatta för våld vid upprepade tillfällen under tidsperioden, vilket kan jämföras med tre procent bland ensamstående mödrar utan välfärdsproblem. (9) Av de kvinnor som inom missbruks- och beroendevården besvarade den s.k. ASI-intervjun uppgav 75 procent att de blivit misshandlade, mot 38 procent i en jämförelsegrupp av kvinnor utan missbruk. (10) Barn som bevittnar våld och själva utsätts för våld Tio procent av alla barn bedöms enligt internationella studier ha upplevt våld i hemmet, fem procent ofta. (11) I en representativ svensk studie bland tonåringar uppgav knappt elva procent av ungdomarna att det hade förekommit våld mellan vuxna i familjen. 58 procent av dessa ungdomar uppgav att de själva hade blivit slagna en eller flera gånger, nästan lika ofta av kvinnor som av män. (12) Såväl internationella som nationella undersökningar visar att det är större risk för att barn som lever i familjer där misshandel förekommer själva blir utsatta för fysisk misshandel. (11, 13) Enligt olika forskningsöversikter förekommer det i procent av fallen. Det kan vara fråga om våld från såväl den förälder som är våldsam mot den andra som från den förälder som är utsatt. 19

20 I en tredjedel av de närmare 600 polisärenden rörande partnervåld mot kvinnor som Brå i en granskning gick igenom hade ett eller flera barn befunnit sig i bostaden vid brottstillfället. (14) Uppgifter om våld mot en förälder eller ett barn förekommer relativt ofta i ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge. (15) 31 procent av 249 granskade tingsrättsdomar år 2002 innehöll utsagor om att den ena föräldern gjort sig skyldig till våld, hot eller liknande mot den andra föräldern. I 16 procent fanns utsagor om våld eller hot mot barn. Enligt familjerättsbyråns statistik år 2001 i Malmö stad fanns uppgifter om misshandel och hot i 43 procent av utredningarna kring vårdnad, boende och umgänge, och i 33 procent av samarbetssamtalen. (16) Kunskap under utveckling De allmänna råden (SOSFS 2009:22 och SOSFS 2003:5) och denna handbok är ett stöd till rättstillämpningen och syftar tillsammans med andra åtgärder på nationell nivå till att kvalitetsutveckla och förbättra socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Avsikten är bl.a. att stimulera utvecklingen av målinriktade, strukturerade och samordnade insatser i kommunerna (prop. 2006/07:38 s. 1). Till det nationella förändringsarbetet hör också att ta fram verksamma metoder för bedömning och för insatser inom socialtjänsten samt för att utvärdera insatser. Lokal verksamhetsuppföljning är viktig både för att följa upp effekterna av insatser på individnivå och för att på aggregerad nivå bidra till kunskapsutvecklingen när det gäller metoder och resultat. Brist på statistik och dokumentation Insatser som motiveras av utsatthet för brott ingår inte i den officiella socialtjänststatistiken. De handlingar och relationer mellan berörda parter som avses i 5 kap. 11 andra stycket SoL motsvaras inte heller helt av de definitioner och kategoriseringar som nationell våldsstatistik inom andra sektorer bygger på. Länsstyrelsernas och Socialstyrelsens tillsyn av socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld visade att nästan ingen av de 80 slumpvis utvalda granskade kommunerna förde någon statistik över antalet ärenden eller insatser på området. (17) Få kommuner hade kartlagt omfattningen av dessa problem. Merparten av de riktade socialtjänstverksamheter som de senaste åren etablerats i ett antal kommuner är s.k. öppna råd- och stödverksamheter, utan krav på biståndsbeslut och individbaserad dokumentation. Socialstyrelsen påpekar att dessa förutsättningar gör det svårt att redovisa statistik och bedriva forskning som kan ligga till grund för en kunskapsbaserad socialtjänstutveckling. (18) De kan dessutom innebära sämre rättssäkerhet för den enskilde. 20

Innehäll. Förord 3. Inledning 14

Innehäll. Förord 3. Inledning 14 Innehäll Förord 3 Förkortningar 13 Inledning 14 Flera myndigheters ansvar 14 Ideella sektorn viktigt komplement 14 Kvinnor och barn i fokus 15 En särskild utsatthet 15 Frän manlig partner till närstäende

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, ideella föreningar m.fl. Nr 2/2012 Februari 2012 Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, har erfarenhet av att ge skydd och stöd till

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38)

Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38) YTTRANDE 1 (5) 21 september 2009 dnr KS2009/261-80 Kommunstyrelsen Agneta Wahnström Er beteckn: S2009/3464/ST Bilaga 253 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38)

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER Socialnämnden SOCIALNÄMNDENS HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER 2014-11-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Socialnämndens ansvar 4 1.1 Inledning 4 1.2 Socialnämndens handlingsplan 4 1.3 Handlingsplanens

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

Vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd med hänsyn till brottsoffer

Vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd med hänsyn till brottsoffer TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) 2010-04-06 Dnr SN/2010/0035 SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen Birgit Kallerhult Till socialnämnden Vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd med hänsyn till brottsoffer Bakgrund

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2016:753 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL

Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER DEL 1 REVIDERAD 2012-01-25 Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL INLEDNING Riktlinjer är ett hjälpmedel för personal inom kommunens socialtjänst, vid bedömning

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

Lagstiftning och samverkan

Lagstiftning och samverkan Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning

Läs mer

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Lex Sarah Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Vad är lex Sarah? Bestämmelser i SoL och LSS 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 SoL 24 b-g och 23 e LSS Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013. Meddelandeblad Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL och LSS, Förvaltningschefer Nr 3/2011 April 2011 Landsting: Nämnder med ansvar för råd och stöd enligt LSS Detta meddelandeblad är reviderat

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Handboken Våld mars april 2013 Dagens program 09.00-10.15 Övergripande del 10.15-10.30 Fruktpaus 10.30-12.00 Utsatt

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

KONTAKTPERSON 9:4 LSS Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012-09-03 Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Dessa nationella bedömningskriterier utvecklades och användes första gången i den nationella

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm BESLUT +nspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) Avdelning mitt Cathrine Lauri cathrine.laurigivo.se Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Att stärka och förbättra arbetet för barn som far illa och vuxna som utsätts för våld av närstående

Att stärka och förbättra arbetet för barn som far illa och vuxna som utsätts för våld av närstående Att stärka och förbättra arbetet för barn som far illa och vuxna som utsätts för våld av närstående Informationsmaterial till personal inom områdena socialtjänst, hälso- och sjukvård, förskola och skola

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten och LSS, förvaltningschefer Landsting: nämnder med ansvar enligt LSS, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att BESLUT egp inspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3485/20141(7) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.gerleczgivo.se Nyköpings kommun Socialnämnden 611 83 Nyköping Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Aktuella juridiska frågor. Asylsökande och nyanlända

Ekonomiskt bistånd Aktuella juridiska frågor. Asylsökande och nyanlända Ekonomiskt bistånd Aktuella juridiska frågor Asylsökande och nyanlända Mia Hemmestad Arbetsmarknadssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Den 30 januari 2017 Olika kategorier av medborgare Svenska medborgare

Läs mer

Får vi göra så mot människor?

Får vi göra så mot människor? Får vi göra så mot människor? Kartläggning av i vilken utsträckning hot och våld förekommer mot i kommunal och privat verksamhet enligt SoL och LSS Länsstyrelsen i Skåne ville ta reda på hur omfattande

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Tillsynsenheten Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Omsorgskonsulent Tillhör Tillsynsenheten Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer

Läs mer

Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL av arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i Klippans kommun

Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL av arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i Klippans kommun BESLUT 1(15) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala sektionen Ingrid Andersson 040: 25 23 36 Socialnämnden V Nygatan 1 264 80 KLIPPAN Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL av arbete

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68 Dnr SN11/68 Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68 Dnr SN11/68 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 5 Anmälningsskyldighet... 5 Handläggning och hantering av anmälan... 6 Information

Läs mer